Följande föreningar har deltagit med representanter i brukarrevisionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Följande föreningar har deltagit med representanter i brukarrevisionen"

Transkript

1

2 Följande föreningar har deltagit med representanter i brukarrevisionen Attention i Stockholms län Wennerbergsgatan Stockholm Telefon: Musketörerna i Rågsved Stövargatan Bandhagen Telefon: Musketörerna i Sollentuna Sankt Eriks väg Sollentuna Telefon: Länkarna i Stockholm Mariedal, Hornsbergsstrand 14 Box Stockholm Telefon: RFHL Stockholm Lagerlöfsgatan Stockholm Telefon: För närmare frågor om revisionen: Per Sternbeck Telefon Text: Per Sternbeck Omslag: Connie don Marco Bild på omslaget: Brian Duey Databearbetning: Kielo Unho Saers Forskningsstöd: Susanne Löfgren, KI Tryck: Landstingsstyrelsens förvaltning LSF Service, Tryckeriet 2

3 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Genomförandet... 8 Resultat och analys Om revisionen och de som svarat Allmän livssituation Beroendevårdens innehåll på den integrerade mottagningen Tillgänglighet till vården på mottagningen Behov av annan vård Samarbete mellan mottagningen och annan sjukvård Socialtjänstens innehåll på den integrerade mottagningen Vad tycker du om mottagningens innehåll i sin helhet? Regelverk och bemötande Effektfrågor Avslutningsvis Avslutande diskussion Förslag till förbättringar Brukarrevision som metod för brukarinflytande Bilaga 1. Revisionens resultat Bilaga 2. Frisvar Bilaga 3. Sekretessbrytande dokument som används

4 4

5 Sammanfattning Brukarrådet för beroendefrågor i Stockholms län fick 2010 i uppdrag av regionala samrådet att genomföra en brukarrevision av de integrerade beroendemottagningarna i Stockholms län. De integrerade mottagningarna är beroendemottagningar med personal från både beroendevård och socialtjänst. Brukarrådet sammanställde en enkät och frågade under våren patienter på de integrerade mottagningarna om hur vården fungerar för dem. Resultaten från revisionen visar att vården fungerar bra för välfungerande patienter men sämre för patienter som har svårt att leva upp till mottagningarnas regelverk vad gäller tider och återfall i missbruk. Revisionen visar att kontroll och bestraffningar är vanliga mot denna patientgrupp. Revisionen visar stora brister i mottagningarnas informationsarbete vilket leder till att många patienter inte blir en del av sin egen behandling och upplever stora brister i valfrihet samt rättssäkerhet. Bristerna i informationen leder även till att hälften av patienterna inte vet om att personal från socialtjänsten finns på mottagningen. Den hälft som vet om att socialtjänsten finns på mottagningen vet det för att man har insatser från denna. De patienter som har insatser från både socialtjänst och beroendevård är mer nöjda med insatserna från beroendevården än från socialtjänsten. För de flesta patienterna utgör kontakten med personalen det enskilt viktigaste inslaget i behandlingen. Revisionen visar även att målet för de integrerade mottagningarnas verksamhet och samverkan mellan olika samhällsinstanser är otydligt, både för patienter och personal. I uppdraget har även ingått att utvärdera om brukarrevision är ett användbart verktyg för ett ökat brukarinflytande. Vi har kommit fram till att brukarrevision fungerar utmärkt men att metoden inte står för sig själv. Brukarrevision är ett verktyg för mer varaktiga och mindre resurskrävande strukturer, brukarråd, som över tid bevakar patienters intressen och förmår att påverka vården i önskvärd riktning. Stockholm den 21 november 2012 Brukarrådet för beroendefrågor i Stockholms län 5

6 Inledning Bakgrund Brukarrådet för beroendefrågar i Stockholms län beviljades 2011 medel om kronor av regionala samrådet 1, för att genomföra en pilotstudie om hur en brukarrevision går till. Uppdraget var dubbelt: dels att genomföra en brukarrevision av ett urval integrerade beroendemottagningar men också att undersöka om brukarrevision är en bra metod för att uppnå ett ökat brukarinflytande och kvalitetssäkra verksamheter inom missbruks- och beroendevården. Brukarrådet valde att revidera de lokala integrerade öppenvårdsmottagningarna. (Integrerade mottagningar är mottagningar där personal från beroendevården och personal från kommuners socialtjänst arbetar i samma lokaler). RFHL Stockholm som hade den för tillfället bäst fungerande administrativa apparaten blev medelsförvaltare åt brukarrådet. Tidsgräns Det fanns ingen sluttid uppsatt för uppdragets slutförande. Så fort som möjligt var tidsgränsen. Ambitionen hos Brukarrådet var att vara klar med revisionen i slutet på hösten Detta höll av olika orsaker inte. Enkäten blev klar först i januari och i mars 2012 gav sig våra revisorer ut till de beroendemottagningar vi valt ut. Under april-maj sammanställdes de och i juni påbörjade vi analysarbetet av resultaten. Om brukarrådet för beroendefrågor i Stockholms län Brukarrådet för beroendefrågor i Stockholms län bildades 2010 och består av medlemmar ur föreningarna RFHL Stockholm, Attention i Stockholms län, Musketörerna i Sollentuna, Musketörerna i Rågsved och Länkarna Mariedal. Brukarrådet har genom sina medlemsföreningar breda och djupa kunskaper om alkohol-, narkotika- och läkemedelsberoende. Det finns dessutom erfarenhet av egen och anhörigas psykiska ohälsa. Många av deltagarna i rådet har också egna erfarenheter av hemlöshet, missbruksrelaterade sjukdomar som hiv- och hepatitinfektioner och leverproblem samt djup fattigdom. Man har en omfattande erfarenhet av hälso- och sjukvård och socialtjänst. Ett antal av rådets medlemmar är själva patienter på de lokala mottagningarna. Om de integrerade öppenvårdsmottagningarna Under ett antal år har Stockholms läns landsting byggt upp lokala beroendemottagningar runt om i Stockholms län. De flesta av dessa har även personal från socialtjänsten i samma lokaler så kallad samlokalisering. Det finns i dagsläget 35 samlokaliserade öppenvårdsmottagningar som enligt egen utsago bl.a. erbjuder: Rådgivning och stöd för personer som har problem med alkohol, narkotika och/eller läkemedel. Avgiftning och stöd vid återfall. Medicinsk och psykiatrisk bedömning samt stöd för livsstilsförändring. (www.slso.se/beroendecentrum) Från januari t o m juli 2012 var personer inskrivna i Beroendecentrum Stockholms öppenvårdsmottagningar. Till dessa ska Capios patienter vid fem öppenvårdsmottagningar läggas. 1 Regionala samrådet bildades i samband med antagande av länets "policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende" (2008). Samrådet består av chefstjänstemän från kommun, landsting, privata vårdgivare, kriminalvården och länsstyrelsen med fokus på missbruks- och psykiatrifrågor. Två av samrådets uppgifter är att skapa länsgemensam metodutveckling samt stödja ett strukturerat brukarinflytande på länsnivå. 6

7 Tanken med samlokaliseringen är att ingen människa ska kunna falla mellan stolarna. Att personer med beroendeproblem som har behov av kontakt med socialtjänsten ska kunna få det direkt på beroendemottagningen. De integrerade mottagningarna är en frukt av den gemensamma policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstingen och kommunerna i Stockholms län som kom 1998 och finns beskriven i dokumentet Samverkan i missbrukar- och beroendevården från samma år. Ett citat ur detta dokument kanske svarar på frågan om idén bakom: Den lokala hälso- och sjukvården, d v s primärvården och allmänpsykiatrin, har tillsammans med den specialiserade beroendevården och socialtjänsten en viktig roll i missbrukarvården. Det förutsätter att man tillsammans planerar vården och att varje kommun och sjukvårdsområde utgår från de lokala behoven och förutsättningarna. En brukarrevision är en revision utförd av brukare med ett brukarperspektiv Kunskapen om vad en brukarrevision var och hur en sådan skulle gå till var bristfällig hos både det regionala samrådet och hos brukarrådet. Det ledde inledningsvis till vissa meningsskiljaktigheter vad gäller utformningen. Regionala samrådet föreslog ett antal kvalitativa djupintervjuer med patienter där dessa skulle få berätta hur de uppfattade vården de fått. Brukarrådet ville hellre med enkäter och kvantitativa metoder se hur vården hade hjälpt personer samt på vilket sätt den gjort det. Brukarrådet eftersträvade så hög vetenskaplighet som möjligt på resultaten. Detta för att förstärka värdet av revisionens resultat. Brukarrådet ville även betona att detta är en revision. Vi ägnade en del av våra möten åt att diskutera definitionen av en brukarrevision och kom fram till följande. En revision utförs per definition av fristående revisorer men med brukarrådet som organisatorisk bas - som själva väljer vad man vill granska, hur man vill granska det och hur man sedan ska kommunicera det man reviderat. Det är inte vedertaget att den enhet som ska bli reviderad bestämmer metoder, vad som ska revideras och hur det senare ska kommuniceras. Revisionen upphör i sådana fall att vara en revision och blir något annat. En tid in i processen hade ett antal definitioner bestämts och därmed blev formen klar och accepterad av alla parter. Ersättning och ersättningsnivåer En stor del av det inflytandearbete som genomförs består av gratisarbete från brukarnas sida. I en del fall är det till och med så att brukare betalar för att kunna bidra till inflytandearbetet. Frågan om ersättningar är viktig. I vårt fall har vi diskuterat frågan om ersättning på flera olika nivåer. Vårt eget arbete ska ersättas och ersättningen ska vara på en rimlig nivå. Samtidigt har vi brottats med våra höga ambitioner där ersättningen till revisorerna påverkar hur många enkäter och intervjuer vi kunnat genomföra. Vi enades till slut om att en rimlig nivå på ersättningen för revisorerna var 120 kronor /timme. Detta motsvarar en månadslön på cirka kronor. Gruppen var också enig om att de som besvarade enkäten skulle ersättas för sin tid. Enkäten tog mellan minuter att besvara. Vi kom fram till att en värdecheck om 100 kronor på ICA var en skälig ersättning för informanternas tid. 7

8 Genomförandet Hur utsåg vi brukarrevisorer? Vi har valt ut brukarrevisorer genom att helt enkelt bjuda in brukarrådets föreningsmedlemmar att delta. Vi har även bjudit in personer som inte är med i någon förening att delta vilket också skett. Sammanlagt har 13 personer deltagit i brukarrevisionens arbete. Brukarrevisorernas utbildning Samtliga revisorer har egen erfarenhet av missbruk, beroende och utanförskap. De har samlade erfarenheter av kontakt med beroendevård, psykiatri, hälso- och sjukvård, rättsväsende och kriminalvård. Med detta i huvudet samlades vi till en endagsutbildning, som RFHL utformat, den 29 augusti Vi gick på denna utbildning igenom uppdraget, de lagar vi rör oss inom, erfarenheter från andra brukarrevisioner i landet och på olika områden, samt grunden för hur man ska tänka när man utformar undersökningar. Denna sista del hölls av forskaren Anders Tengström som vi knutit till oss. Hur togs intervjufrågorna fram? Efter den inledande utbildningen samlades vi varje vecka och började formulera frågor. Vi hade en önskan om att vara så heltäckande som möjligt i vårt frågeunderlag, och utgick från djupintervjuer med ett antal brukare av beroendevården i länet. Vår samlade erfarenhet säger oss att det krävs en lång rad samverkande faktorer för att en person ska lyckas bryta ett beroende och fortsätta hålla sin nykterhet där beroendevården är en komponent bland andra. Vi ville se i vilka delar av sitt liv patienterna fick hjälp på mottaningarna, dels av beroendecentrums personal och dels av socialtjänstens personal. Vi ville också se vilka patientgrupper mottagningarna träffar och om de missade någon grupp. Vi frågade därför om bostad, arbete, på vems initiativ man sökt vård etc; sådant som inte har direkt med vård och behandlingen att göra, men som ändå är fullkomligt väsentligt för att en person ska lyckas leva drogfritt och nyktert. Resultatet blev en omfattande enkät - för omfattande, enligt många. Särskilt från forskningshåll. För att undersöka om kritiken stämde genomförde vi ett tiotal olika provintervjuer med personer i vår bekantskapskrets som har liknande problembild som den patienterna på beroendecentrums öppenvårdsmottagningar kan tänkas ha. Ingen av de provintervjuade ansåg att enkäten var för lång, för krånglig eller svår att förstå. Detta visade sig stämma då vi gav oss ut till mottagningarna för att genomföra intervjuarbetet. Ingen patient klagade på att enkäten var för lång. För att kontrollera att frågorna var rätt ställda och inte tendentiösa gav vi dem till en forskare på Centrum för Psykiatriforskning (CPF), som gav sitt godkännande av frågorna. Strategi för största möjliga effekt av brukarrevisionen En del av gruppens arbete har också handlat om resultatet av brukarrevisionen. Vi har noga poängterat för varandra att det bara är halva jobbet som är gjort när vi hämtat in enkäterna och analyserat dessa. Sedan vidtar den andra halva med att kommunicera resultaten, och på grundval av dessa försöka åstadkomma förändring där förändring är önskvärd. Vi har även försökt att ha denna balansering av för- och efterarbete i vårt arbete med att fördela pengarna. Pengarna skall räcka till att utbetala ersättning även för de som kommunicerar revisionens resultat. 8

9 Samarbete med forskningen för att undvika misstag och stärka trovärdigheten Redan tidigt i processen tog vi kontakt med en forskare på CPF som skulle vara oss behjälplig i utformandet av vår revision. Under hösten och vintern senarelades processen med revisionen på grund av hinder i arbetet från CPF:s sida. Under tidig vår fick vi nytt forskarstöd från Karolinska Institutets Centrum för Medical Management (MMC) genom Mats Brommels och Susanne Löfgren. Tillsammans med dem gjordes ett slumpmässigt urval av de mottagningar som skulle ingå i revisionen samt antalet patienter att intervjua. Val av mottagningar Vi valde med hjälp av Mats Brommels och Susanne Löfgren ut mottagningar att revidera med följande parametrar: Storstad landsbygd, geografisk spridning i länet, rika respektive fattiga kommuner, invandrarfattigt/invandrartätt, förkunskaper om redan etablerat samarbete mellan kommun och landsting, offentlig utförare/privat utförare. Dessa mottagningar kom att bli: Värmdö Södermalm Täby Liljeholmen Rinkeby/Kista Hässelby Södertälje Huddinge Märsta Norrtälje backade ur då de just på den vecka vi ville komma själva hade en egen enkät. Vi valde istället mottagningen i Märsta (Sigtuna-mottagningen). Inhämtande av information Vi delade upp våra revisorer i grupper om två eller tre. Vi försökte se till att det fanns revisorer med både kvinnor och män på mottagningarna. Vi började intervjua patienter på plats under de två först veckorna i mars Enkäterna fylldes i antingen av patienterna själva eller av våra revisorer som guidade informanterna genom enkäten. Våra revisorer fanns alltid tillgängliga om något var oklart eller om det var något informanterna inte förstod. Enkätsvaren inhämtades under mars och april månad. Bemötandet var mycket gott på samtliga mottagningar utom en, där revisorernas upplevelse var att man från personalens sida upplevde att revisorerna gjorde ett intrång i verksamheten. Det har varit väldigt olika i hur patienter hanterat sin integritet i intervjusituationen. De flesta har inte haft några som helst problem. Ingen av de patienterna som valde att delta upplevde enkäten som för jobbig eller omfattande, några behövde dock språkhjälp (i Kista/Rinkeby var bortfallet störst på grund av språkproblem). Svarsfrekvens Vi tillfrågade 331 patienter om de ville medverka. 210 besvarade enkäten. 121 avböjde. Det ger en svarsfrekvens på 63 %. 9

10 Revisionens innehåll Grundläggande frågor för vår revision har varit: 1. Har mottagningarna en helhetssyn som ger en tillräckligt bred vård utformad efter individens behov? Vissa människor har endast ett problem med själva drogen. Personer med svåra beroendeproblem har ofta en rad olika problem där det kemiska beroendet är ett. Erbjuder vården på de lokala integrerade mottagningarna en vård som är anpassad efter individens behov? Tar man hänsyn till de multiproblem människor i tungt missbruk ofta har? Tar man hänsyn till att vissa människor har enklare beroendeproblem och t.ex. inte vill att sociala myndigheter ska veta om att man har det? 2. Är patienten delaktig i sin egen vård? Det är vedertagen kunskap att motivation är avgörande för att kunna bryta eller förändra ett beroende. Motivationen förändras över tid och det är vår erfarenhet att motivation ökar och förstärks när man får vara en del av sin egen process. I vilken grad är man som patient en del av sin egen process? Hur arbetar mottagningarna med patienternas motivation. I vilken grad använder sig mottagningarna av tvång och sanktioner i en eller annan form? 3. Har patienten valmöjlighet? Att kunna påverka sin egen tillvaro och att veta vad som ligger framför en är grundläggande för att människan som varelse ska fungera optimalt. Vetenskapligt talar man om egenmakt. Vilka valmöjligheter har patienterna på de integrerade mottagningarna? Kan de välja mottagning, kontaktperson, behandlingsform? För att få svar på dessa tre grundfrågor utformade vi en enkät som ställde frågor om följande områden: a. Vilka kommer till mottagningarna? b. Hur är tillgängligheten (plats och tid) till mottagningen? c. Finns möjlighet att välja? Skillnader mellan fattig och rik? d. Finns en samverkan som fungerar mellan vård och socialtjänst? e. Patienters delaktighet. f. Tvång. Villkoras mediciner/ boende/försörjningsstödet, med nykterhet? g. Bemötandet. h. Sekretess. i. Information. g. Effekt. Resultat och analys I följande kapitel presenteras resultatet från brukarrevisionen samt vår analys och diskussion. I bilaga 1 finns samtliga svar på revisionens frågor. Om revisionen och de som svarat Kön Av de svarande är 161 män och 40 kvinnor. Detta utgör en något mindre andel kvinnor än de siffror som brukar anges när det gäller könsfördelningen mellan människor i missbruk. En siffra som brukar anges i förhållandet män/kvinnor i missbruk är 70/30. Om kvinnorna skulle ha utgjort 30% av patienternas skulle siffran 10

11 ha varit 60 svarande kvinnor. Nu är siffran 40 kvinnor vilket utgör 20% av hela undersökningen. Vi undrar om detta är en slump eller om det finns faktorer som gör att kvinnor i ökad utsträckning än män väljer att inte uppsöka denna vård. En sådan faktor menar vi skulle kunna utgöras av en rädsla att bli av med vårdnaden av sina barn. Vi vet att många mottagningar har som policy att rutinmässigt göra en orosanmälan om en kvinna med barn uppsöker mottagningarna för beroendeproblem. Vi menar att detta är olyckligt och att man inte från vårdens sida kan arbeta så schablonmässigt om ambitionen är att erbjuda alla personer i behov av vård. Ålder Medelåldern är hög med en tydlig puckel över 50 år. Vi har själva som föreningar en relativt hög medelålder. Vår analys av vad detta beror på handlar om att det tar en tid innan man är färdig med sitt missbruk. Vi hade en bild av att vård och behandling låg snäppet före oss och att medelåldern därmed skulle vara något lägre. Undersökningen visar att så inte är fallet. Tvärtom är medelåldern något högre. Bortfall Av de personer som nekade till att besvara enkäten (121 stycken) svarade en majoritet att de inte hade tid. Enligt våra revisorer hade de flesta väldigt bråttom. Revisorernas tolkning är att man besökte beroendemottagningen på arbetstid och att man ville skynda sig tillbaka till arbetet. Svarsfrekvens Svarsfrekvensen är hög på de frågor där alla upplever att de kan svara. Det visar att informanterna är engagerade och vill svara på det de kan. Detta indikerar hög trovärdighet på svaren. 1. Allmän livssituation En mycket hög andel av de svarande 93 % uppgav att de hade ett boende. Över hälften har en vad man kan kalla stabil boendesituation. Den andra hälften bodde i någon form av alternativboenden. 27% anger att man har ett arbete med en lön man lever på. Resterande personer lever på en blandning av sjukbidrag, pension och försörjningsstöd. De allra flesta har haft beroendeproblem under mycket lång tid. Vanligaste beroendemedel är alkohol följt av amfetamin, cannabis och opiater. Drygt hälften av de svarande anger att de under den senaste femårsperioden vårdats för missbruk/beroende i annan vårdform, där stödjande samtal, öppenvårdsbehandling samt placering på behandlingshem varit de vanligaste insatserna. En majoritet, 63 %, sökte vård på egen hand. Resten av de svarande har antingen tvingats eller tipsats om att söka vård på mottagningen. 11

12 Tabell 1: Livssituation Livssituation Antal Andel Har boende Ja Nej 13 6 Total Uppgift saknas 1 1 Boendeform Sammanboende utan eget kontrakt Bostadslös 3 2 Hyresrätt 1:a handskontrakt Hyresrätt 2:a handskontrakt 18 9 Stödboende Annat Uppgift saknas 1 1 Arbete/Sysselsättning Ja Nej Uppgift saknas 3 1 Hur försörjer du dig nu? Lön av arbete Studibiedrag/lån 5 2 Försörjningsstöd Pension Sjukpenning Annat Uppgift saknas 2 1 Vilka/vilka substanser används Alkohol Centralstimulantia Cannabis Bensodiazepiner Opiater Hallucinogener 11 5 Steroider 4 2 Annat 14 7 Vår bedömning En del av våra revisorer har en omfattande erfarenhet av hemlöshet bakom sig. De var förvånade över att inte kunna känna igen patienterna på klädsel och uppträdande. Istället var den dominerande känslan att besökarna var välklädda och välfungerande. Man kände inte heller igen några av besökarna från det tidigare livet. En fråga våra revisorer ställde sig var: Var är de tunga missbrukarna? De lokala mottagningarna verkar enligt svaren ovan träffa en relativt väl fungerande 12

13 patientgrupp som har ambitionen att göra något åt sitt beroendeproblem. Man kommer antingen från relativt ordnade förhållanden eller är på väg mot mer ordnade förhållanden. Ambitionerna är höga liksom motivationen. 2. Beroendevårdens innehåll på den integrerade mottagningen En stor andel av patienterna anger att personalen frågat vad de behöver hjälp med. Man har i hög utsträckning fått muntlig information om vad mottagningen kan erbjuda och vad som gäller på denna. Man har i väsentligt lägre grad fått skriftlig information. Den information man fått har i hög grad berört behandlingsinnehåll. Mindre än en tiondel av informationen har gällt rättigheter och regelverk. En dryg tredjedel av patienterna anger att mottagningen använt ett särskilt bedömningsinstrument för att ta fram deras behov. 58 % svarar att de inte vet om mottagningen använt ett bedömningsinstrument eller inte. En mycket stor andel av patienterna har fått den vård man efterfrågat och en ännu större andel 97 % är mycket eller ganska nöjda med vården. På frågan om det går att byta mottagning på patientens eget initiativ uppger 30 % att det går, 10 % att det inte går och 60 % att de inte vet om de kan byta mottagning. Av dem som svarat är det endast 10 % som försökt att byta medan 90 % inte gjort det. På frågan om vilket inflytande patienterna upplever att de har över vården som erbjuds anger 75 % ett stort eller ganska stort inflytande. 25 % anger litet eller inget inflytande. Tabell 2: Vad har du sökt hjälp med på mottagningen? Vad har du sökt hjälp med på mottagningen? Antal Andel Alkohol- och drogkontroller Behandling med mediciner Stödjande samtal Motivations- och behandlingssamtal Information och rådgivning Avgiftning i öppenvård Abstinensbehandling Återfallsprevention Utredning och bedömning Stöd vid återfall Öppenvårdsprogram Förmedling av andra kontakter inom Beroendecentrum Sthlm 9 4 Öronakupunktur 8 4 Annat

14 Vår bedömning Vår revision visar att de allra flesta patienter är mycket nöjda med vården de får på de integrerade mottagningarna. Man blir tillfrågad om vad man behöver hjälp med och får sedan i de allra flesta fall vård och stöttning för de problem man söker för. Avsnittet ställer ändå en rad frågor från vår sida: En dryg fjärdedel av de svarande anger att man varit inskriven på mottagningen mindre än tre månader. Det blir sedan ett hopp ner till % under perioden 3 månader till ett år. Detta hopp växer sedan till en fjärdedel igen i tidsspannet 1 år eller längre. Detta indikerar att en stor andel patienter skriver in sig för att sedan relativt snabbt skriva ut sig igen. Det vore mycket intressant att ta reda på varför denna rörelse finns, varför patienter hoppar ur behandlingen och varför de skrev in sig. Det finns frågor att ställa sig även i den andra änden. En fjärdedel av patienterna blir kvar under mycket lång tid. Varför? Är det patienter som vill det själva är det positivt. Men om patienter känner sig tvingade till det blir något annat. Vad består vården av under den långa vårdtiden är en fråga vi ställer oss? En stor majoritet av patienterna har fått muntlig information om främst olika behandlingsmetoder. Mindre än hälften har fått skriftlig information. Vi ser det som mycket problematiskt att 58 % av patienterna inte vet om dem som personer och deras problematik scannats av genom ett särskilt bedömningsinstrument. Det bäddar för svårigheter när det gäller att patienten tar en aktiv del i sin behandling och att patient och mottagning tillsammans utformar en vårdplan. Något vi menar är grundläggande för effektiv och verkningsfull behandling av beroende. Vi menar att informationen är ett område med stor förbättringspotential där mottagningarna bör tänka över hur, när och om vad man ger information. Även då det gäller frågan om man kan byta mottagning på eget initiativ slår bristen på information igenom. Svaren på denna fråga indikerar en brist på valfrihet för patienterna som dels beror på regelverket, dels på att informationen om rättigheter inte fungerar tillfredställande. På frågan om vilket inflytande patienterna upplever på vården framkommer en försämring jämfört med den allmänna nöjdheten patienterna har. Av vår undersökning framgår att det finns ett dropp av patienter efter cirka tre månader. Varför lämnar patienterna vården? Vilken är den 1/4-del som anger att man har ett lågt inflytande? Detta borde undersökas närmare. 3. Tillgänglighet till vården på mottagningen En mycket stor andel av patienterna upplever att det är enkelt att komma i kontakt med mottagningen och att den har öppettider som är bra. Man anser att lokalerna väl fyller sitt syfte även om det finns viss kritik gällande svårigheter med integritet och sekretess vid provlämningar samt i receptionen. Man träffar olika personalgrupper med olika regelbundenhet där det är vanligast att man träffar en sjuksköterska på mottagningen 1-3 ggr. i veckan. En stor majoritet av patienterna, 96 % vill inte komma oftare. 38 % av patienterna vill gå mer sällan. Hälften av patienterna har fått information om vad som händer när de missar en avtalad tid. Hälften har inte fått någon information. 10 % av patienterna får någon form av åtgärder riktade mot sig om de missar en avtalad tid. Åtgärderna handlar 14

15 om indragen medicin, medicin i lägre doser, minskat/indraget försörjningsstöd eller kombinationer av ovanstående. Hälften av patienterna har fått information om vad som händer vid ett återfall. Något färre har fått information om vad som händer vid flera återfall. Av de som fått information anger 19 % att de blir utskrivna. 6 % anger att den information de fått innebär att de får nedsatt försörjningsstöd vid återfall. 10 % anger andra negativa konsekvenser som hot om LVM, indragen operation etc. 35 % av patienterna är nöjda med mottagningens regler för återfall. 9 % är missnöjda. 53 % anger vet ej. Vår bedömning Beroendemottagningarna är lätta att komma åt och har väl anpassade lokaler och öppettider. För välfungerande patienter verkar de fungera utmärkt. För personer som är mindre välfungerande och har svårt att passa tiden och återfall fungerar det sämre. Man påbörjar från vårdens och socialtjänstens sida en rad repressiva disciplineringsåtgärder. Vi förstår inte varför. En stor andel av patienterna har problem med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar där svårigheter att organisera sig är en del av problematiken. Detta gäller särskilt tid och tidspassning. En funktionsnedsättning är ett statiskt tillstånd där man kan försöka att lindra effekterna genom att anpassa omgivningen kring individen. Att kräva anpassning av individen är oftast fruktlöst och riskerar att förvärra dennes psykiska tillstånd och tro på sin egen förmåga. De flesta som arbetar med beroendefrågor vet att återfall är att betrakta som en naturlig del i ett tillfrisknande. Vi förstår därför inte heller varför man ska bestraffas för ett återfall med indragen eller reducerad medicin, indraget eller reducerat försörjningsstöd eller andra repressalier. Det hela blir än mer märkligt då vi också konstaterat att de flesta patienterna på mottagningar sökt sig dit av egen vilja och har en hög ambition att komma igenom sitt beroende. Vi anser att de repressalier som drabbar människor som uppvisar svårigheter är direkt kontraproduktiva. De bryter behandlingsallianser och försvårar därmed den rehabilitering samtliga inblandade eftersträvar. Möjligtvis kan det vara användandet av dessa repressalier som ligger bakom det patienttapp mottagningarna verkar få efter tre månader. 4. Behov av annan vård Över hälften av patienterna anger att de har annan psykiatrisk eller fysisk diagnos vid sidan om beroendediagnosen. Hälften av patienterna anger neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hälften av patienterna anger att de har andra psykiatriska sjukdomar. Ytterligare 17 % anger fysisk sjukdom av allvarlig karaktär. En stor majoritet av patienterna får vård för dessa andra sjukdomstillstånd. 42 % av patienterna får behandling för denna andra sjukdom på mottagningen. Över hälften får vård för denna andra diagnos på andra mottagningar. 3/4-delar av patienterna har fått information om vård på annan mottagning. Vår bedömning Undersökningen visar att beroendepatienter har en hög grad av samsjuklighet både vad gäller andra psykiatriska men också fysiska sjukdomar och diagnoser. 15

16 5. Samarbete mellan mottagningen och annan sjukvård Över hälften av patienterna anger att de har kontakt med en läkare på en annan mottagning för någon av sina andra diagnoser. 30% av patienterna anger att det finns ett samarbete mellan denna läkare och läkaren på mottagningen. 50 % anger att det inte finns något samarbete, 20 % vet inte om det finns något samarbete. Av de som svarar att det inte finns något samarbete anger 27 % att det skulle behövas. 24 % av patienterna anger att de har bett sin läkare att samarbeta med läkare utanför mottagningen. 33 % av denna grupp har inte lyckats få sin läkare att samarbeta med den andra mottagningen. Vår bedömning För en stor grupp patienter fungerar de lokala integrerade mottagningar som en inkastare till vanlig vård för sina patienter. För en minoritet av patienterna verkar det dock fungera sämre med kontakterna mellan den lokala beroendemottagningen och övrig sjukvård. 6. Socialtjänstens innehåll på den integrerade mottagningen På frågan om de vet att det finns personal från socialtjänsten på beroendemottagningen svarar hälften av patienterna att de vet det. Den andra hälften svarar nej eller vet inte. Av dem som svarar ja på frågan ovan är det 74 % som har egen kontakt med socialtjänsten. 79 % av de som har kontakt med socialtjänsten anger att socialtjänsten frågat vad de behöver hjälp med. 37 % anger att de har blivit intervjuade med något bedömningsinstrument. 40 % anger att de inte vet om de blivit det. 55 % av patienterna har fått muntlig information om vad de kan få hjälp med av socialtjänsten. 42 % har inte fått det. 26 % av de som svarat har fått skriftlig information. Informationen har i huvudsak gällt försörjningsstöd, behandlingsalternativ, skuldrådgivning, boende och vårdplan. Av de som har kontakt med socialen har man bett om hjälp med försörjningsstöd, behandling och boende. Ingen har frågat efter vårdplan. Av de som får försörjningsstöd, 36 % av samtliga svarande, uppger 15 % att de får detta sänkt om de inte är nyktra eller drogfria. 24 % anger att de inte vet om de får sänkt försörjningsstöd. De personer som är klienter i socialtjänsten är genomgående mindre nöjda än vad man är med den vård man får av sjukvårdsdelen. Något som sticker ut är nöjdheten gällande barn- och föräldraroll där 36 % av de svarande anger att de tycker att det är mycket dåligt. Även när det gäller inflytandet är siffrorna lägre för socialtjänsten än för beroendevården. Vår bedömning Det är endast hälften av patienterna som vet om att socialtjänsten sitter på mottagningen. Många av dem som har denna kunskap har den troligtvis för att de själva är klienter. För oss väcker detta faktum frågor om hur integrerade mottagningarna verkligen är. Bristen på kunskap och information kan ge stora problem både för de som vill ha kontakt med socialtjänsten men inte får det liksom för de som vill undvika kontakt med socialtjänsten. 16

17 Vårdplan frånvarande för patienterna Över 150 personer har svarat på frågan om vad socialtjänsten erbjuder trots att endast 75 personer anger att de har kontakt med socialtjänsten på mottagningen. Detta indikerar att det finns en sammanblandning mellan socialtjänsten på mottagningen och annan socialtjänst. Nästan 80 % anger att socialtjänsten frågat vad de behöver hjälp med. En stor andel, 40 % anger att de inte vet om de har intervjuats med något bedömningsinstrument. Detta tillsammans med det faktum att ingen patient har efterfrågat en vårdplan i kontakterna med socialtjänsten indikerar ett lågt aktivt deltagande i sin egen behandling. Något som måste betraktas som bekymmersamt då det är etablerad kunskap att patientens eget deltagande i behandlingen är en framgångsfaktor. Bestraffning 15 % uppger att de får sänkt försörjningsstöd om de inte är nyktra och drogfria. 24 % anger att de inte vet om de får det. Vår bedömning Vi menar att detta bestraffningstänkande utgör ett stort problem och förstår inte varför socialtjänsten använder sig av det? Troligare än att det genererar nykterhet, genererar det bortfall från behandlingen och måste därmed ses som kontraproduktivt. Vi ser också stora nackdelar med att ha integrerade mottagningar om man på detta sätt väljer att använda dem på ett repressivt sätt. Likaväl som att det kan vara bra för patienterna att få ett samordnat stöd av olika samhällsinsatser, lika förödande kan det bli om man väljer att sammankoppla dessa för att kontrollera och bestraffa. Barn/föräldraroll Siffrorna över patienters nöjdhet gällande socialtjänstens roll vad gäller barn och föräldraroll sticker ut. Det är väsentligt sämre än snart sagt varje annat område. 36 svarande kan anses vara ett litet underlag för att dra några större växlar på. Samtidigt är det 101 personer som uppger att de har kontakt med socialtjänsten. 36 personer av 101 utgör mer än en 1/3-del av dem som har kontakt med socialtjänsten. Det ställer resultatet i en annan dager. Vår bedömning Det är kanske inte så underligt att nöjdhetssiffrorna dyker på detta område. Som förälder och beroende riskerar man att bli av med sina barn vilket är något av det värsta som kan hända en förälder. Vi menar ändå att resultatet ger anledning till eftertanke. 7. Vad tycker du om mottagningens innehåll i sin helhet? 85 % av patienterna har fått den hjälp de begärt och är nöjda med hjälpen. Hälften av patienterna svarar att beroendevård och socialtjänst samarbetar kring dem. 25 % vet inte om det finns ett samarbete om dem. En stor del av detta samarbete handlar om motiverande och stödjande samtal samt om alkohol- och drogkontroller. 83 % är nöjda med samarbetet. Av dem som är missnöjda skulle 20 % vilja att ett samarbete ägde rum. Patienterna anger generellt mycket höga siffror, över 80 %, vad gäller mottagningens innehåll i sin helhet. Resultaten går dock ner när det gäller socialtjänstens innehåll samt samarbetet mellan beroendevård och socialtjänst. Vår bedömning En stor andel av patienterna är mycket nöjda med den vård som erbjuds. En fjärdedel av patienterna vet inte om det äger rum ett samarbete mellan socialtjänst 17

18 och beroendevård kring dem. Socialtjänstens insatser uppvisar lägre nöjdhetssiffror än vårdens. Det finns anledning att fråga sig varför. Används socialtjänstens personal i kontrollerande syften? Arbetar socialtjänstens personal på ett annat sätt eller är det så att det socialtjänsten erbjuder är mer komplicerat eller luddigt? 8. Regelverk och bemötande En stor majoritet, 84 % anger att de tycker det är bra att socialtjänst och beroendevård samarbetar. 63 % har fått information om mottagningens regler. 51 % vet inte vad som händer om de inte följer dem. 58 % angav att deras sekretess respekteras. 42 % anger att deras sekretess inte respekteras eller anger vet ej. 29 % anger att de fått skriva under ett papper som medger rätt till information mellan olika samhällsinstanser. 28 % anger att de tycker att det är för lätt bli utskriven från mottagningen. 64 % anger att de känner att de kan påverka om socialtjänst och beroendevård ska samarbeta kring dem. 36 % anger att de inte känner det. 34 % anger att de ibland fått negativa konsekvenser av att socialtjänst och beroendevård samverkat kring dem. 51 % upplever att personalen inser att det beslut personal fattar har stor inverkan på patienternas liv. 37 % anger att de någon gång känt sig maktlös i kontakterna med personalen. Dessa tillfällen har rört återfall, utskrivning, hot om utskrivning eller ökade krav vad gäller besök eller urinprovslämnande. Vår bedömning En stor majoritet av patienter anser att det är bra att det finns en samlokalisering mellan socialtjänst och beroendevård. Man har fått information om mottagningens regelverk men endast hälften känner till det. Återigen visar revisionen att informationen inte fungerar. Mottagningarna anser sig behöva bryta sekretessen gentemot andra myndigheter och det är ett stort antal patienter som känner att de inte har en bra sekretess. 28 % anger att det är för lätt att bli utskriven, 34 % att samverkan mellan socialtjänst och beroendevård ibland fått negativa konsekvenser för dem och att man i låg grad kan bestämma om de ska samarbeta kring patienten. En tredjedel av patienterna har någon gång känt sig maktlösa inför personalen. Vi menar att detta avsnitt av brukarrevisionen i hög grad drar ner de i många fall glädjande resultaten vad gäller nöjdhet över vården. I detta avsnitt finns tendenser till att det som ska vara ett erbjudande vad gäller vård och omsorg på en och samma plats kan förvandlas till en bestraffande och allseende kontrollapparat. Det vore mycket intressant att mäta vilken effekt kontrollen har på vården och jämföra effekt samt kvarstannande i behandling med mottagningar som inte använder en lika hög grad av kontroll. 9. Effektfrågor 77 % anger att deras konsumtion av beroendeskapande medel påverkats efter deras kontakt med beroendemottagningen. 90 % av dessa anger minskad användning, 10 % anger ökad användning av beroendemedel. En stor majoritet, 81 % anger att deras livskvalitet förbättrats av kontakten på mottagningen. 95 % anger att de har stort förtroende för personalen på mottagningen, 66 % anger att kontakten med personalen är den viktigaste komponenten för att det fungerar så bra. 50 % anger att deras förtroende förbättrats trots att en mycket stor majoritet av patienterna redan hade höga förväntningar. 28 % hade även negativa förväntningar på mottagningarna. 56 % anger att dessa förväntningar helt eller delvis infriats. 18

19 Tabell 3: Skattning av vad vården på mottagningen betydd för psykisk och fysisk hälsa, boende, arbetssituation, ekonomi och kontakt med anhöriga Andelar hur vården på mottagningen betytt för: Bättre Lite/ingen skillnad Vet ej Bättre fysisk hälsa (n=136) Bättre psykisk hälsa (n=140) Tryggare boende (n=98) Bättre arbetssituation (n=93) Bättre kontakt med barn/anhöriga (n=109) Bättre ekonomi Körkortet åter (n=69) Vår bedömning Mottagningarna har en stor effekt på patienternas livskvalitet med förbättrad fysisk och psykisk hälsa samt bättre kontakt med familj/ och anhöriga. Den viktigaste enskilda komponenten för detta är personalen. Detta anser vi vara mycket viktigt att ha med sig. Det viktigaste är relationen mellan personal och patient. Det finns både positiva och negativa förväntningar på vården hos patienterna och bägge dessa förväntningar infrias till rätt hög andel i bägge riktningarna. Värt att notera är också att 10 % av dem som anger att de förändrat sitt intag av beroendemedel efter kontakt med mottagningen anger ett ökat intag. Vi tror att detta kan ha att göra med mottagningarnas öppettider vilka ibland leder till en stor koncentration av patienter i eller i anslutning till mottagningen vilket ger möjligheter till drogförsäljning. En annan orsak som vi ser det utgörs av det faktum att ett antal personer reagerar hårt på mottagningarnas kontroll och bestraffning. Om man får ett återfall i missbruk och sedan får konsekvenser för det finns en psykologisk mekanism som gör att man lika gärna kan köra på eftersom man redan fått betala för det. Det kan givetvis finnas andra anledningar än dessa till att man ökar sin konsumtion men vi tror att dessa förklaringar är de dominerande. 10. Avslutningsvis Endast 13 % av patienterna har kontakt med någon brukar- eller patientförening. Detta är ett lågt antal och indikerar att vi som föreningar inte har en verksamhet som är tillräckligt känd eller svarar upp mot patienternas behov. Om vi ska kunna vara relevanta parter i en process vad gäller inflytandearbete måste vi få upp organiseringsgraden så att vi träffar fler patienter med olika beroendetillstånd och med olika aspekter på sitt beroende och på sin behandling. Avslutande diskussion Vi utgick från tre grundfrågor när vi började utforma vår enkät. Dessa var: 1. Har mottagningarna en helhetssyn som ger en tillräckligt bred vård utformad efter individens behov? 2. Är patienten delaktig i sin egen vård? 3. Har patienten valmöjlighet? Vår revision visar att mottagningarna har en tillräckligt bred vård utformad efter 19

20 välfungerande patienters behov. Det är sämre ställt med vården för mindre väl fungerande patienter. En majoritet av patienterna är inte involverade i sin egen vård och saknar på grund av dålig information reella valmöjligheter. För vilka fungerar vården? Vi ser i vår revision att vården och behandlingen fungerar mycket bra för en stor majoritet av patienterna. Vi ser också att vården fungerar sämre för en minoritet på mellan % av patienterna. Vi tycker oss också kunna utläsa att ett relativt stort antal patienter skriver ut sig själva efter några månaders kontakt med mottagningen. Det är möjligt att detta kan bero på att man upplever att den allmänna situationen och beroendet förbättras tack vare vården, men det kan också bero på helt andra orsaker. Att förstöra det viktigaste behandlingsinstrumentet Vi ser att vårdtiderna för de patienter som stannar kvar är långa. Ibland mycket långa. Vi ser också att patienterna värdesätter personalen och relationen med denna. Detta ställer stora krav på personalen vad gäller bemötande men också på patienternas status. Vi menar att det finns stora problem i och med att patienterna i stor utsträckning har små möjligheter att påverka såväl mottagningens arbete som sin egen situation. Man har små eller inga möjligheter att byta mottagning. Man har att gilla läget och upplever därigenom en känsla av maktlöshet. Det finns en stor glädje i att börja arbeta med sitt beroende och nykterhet. När detta fungerar, ger det goda förutsättningar för resultat och framgång för både patient/klient och personal. Men det kommer också tider när detta arbete går tyngre: återfall kommer, ohälsa av olika slag gör sig påmind. I detta läge blir patienten ofta hotad och uppbär sanktioner, av samma personal han eller hon senare förväntas ha en god relation till. Detta är problematiskt. Inte minst med tanke på de framtida behandlingsresultaten. Brist på information leder till rättsosäkerhet Ett av de allra tydligaste resultaten i vår revision av de integrerade mottagningarna är att de inte har en fungerande information. Mottagningarna arbetar mest med muntlig information och vi tror att det vara så att man informerar alldeles för lite och vid fel tidpunkt. Bristerna i informationen leder till Missförstånd och osäkerhet. Att patienterna inte är delaktiga i sin egen behandling. Att patientens rättsliga och demokratiska ställning urholkas från en redan från början problematiskt och dålig position. Hur integrerade är mottagningarna och är integrerade mottagningar en bra idé? Det finns hos många patienter en osäkerhet kring om mottagningen är integrerad och vad det innebär. På vissa mottagningar delas denna okunskap även av viss personal. Efter det att informationsinhämtningen var klar kände vi oss osäkra på socialtjänstens roll på mottagningarna. Per brev och via telefon frågade vi då om dennas roll. Vid denna förnyade kontakt framkom att vid en mottagning visste personal från landstinget inte om att socialtjänsten fanns i deras lokaler. 20

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV

BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV 3 INNEHÅLL INLEDNING... 5 SYFTE... 6 BEROENDEMOTTAGNINGEN PÅ RYHOV... 6 METOD... 7 RESULTAT... 8 TOLKNING... 24 SLUTKOMMENTARER... 24 FÖRSLAG

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Uppföljning av individuella planer inom missbruks- och beroendevården i Stockholms län

Uppföljning av individuella planer inom missbruks- och beroendevården i Stockholms län Uppföljning av individuella planer inom missbruks- och beroendevården i Stockholms län Cecilia Löfgren & Emma Fredriksson September 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Urval och genomförande...

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen genom brukarrevision - fallgropar och möjligheter

Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen genom brukarrevision - fallgropar och möjligheter Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen genom brukarrevision - fallgropar och möjligheter Gunvi Haggren Verdandi Karin Alexanderson Dalarnas forskningsråd Bakgrund Överenskommelse Verdandi SKL Försöksverksamhet

Läs mer

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem 2006-09-01 Dnr SN 2006/81 Riktlinjer Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem Nacka kommun Innehåll INLEDNING...1 LAGSTIFTNING...1 KOMMUNENS UTGÅNGSPUNKTER...2 HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION...2

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod

Läs mer

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Om du har egna problem Har alkohol eller droger blivit ett problem eller hinder

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Rapport brukarstyrd brukarrevision

Rapport brukarstyrd brukarrevision Rapport brukarstyrd brukarrevision PIVA Varberg 2012 den 26 november 2012 Skriven av: Jan Nyman och Therese Lind Innehåll SAMMANFATTNING... 2 FÖRBEREDELSE... 3 SYFTET... 4 PROJEKTLEDNING... 4 REVISORER...

Läs mer

Missbruk & Samsjuklighet Inbjudan till konferens i Stockholm den 29-30 september 2009

Missbruk & Samsjuklighet Inbjudan till konferens i Stockholm den 29-30 september 2009 Missbruk & Samsjuklighet Inbjudan till konferens i Stockholm den 29-30 september 2009 TALARE FRÅN Beroendecentrum Stockholm Kriminalvården region Stockholm Daniel Uppström Kommunförbundet Norrbotten Marja-Leena

Läs mer

Qvinno qulan kamratstöd för mammor på väg ut ur (ett beroende

Qvinno qulan kamratstöd för mammor på väg ut ur (ett beroende Qvinno qulan kamratstöd för mammor på väg ut ur (ett beroende ( På Qulan byggs liv Qvinnoqulan började som en liten, ideell mötesplats för kvinnor med beroendebakgrund på Söder i Stockholm. Besökarna började

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Brukarundersökning på HANS. (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013

Brukarundersökning på HANS. (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013 Brukarundersökning på HANS (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Postgiro Bankgiro 136 81 Haninge Rudsjöterrassen 2 Växel: 08-606 70 00 08-606 81 40

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 1 346 personer var anmälda på utbildningen dag 1, 269 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02 Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-02 Johan Järnesund 08-440 14 32 Johan.jarnesund@rsos.se Undersökning av det psykologiska/psykosociala stöd som erbjudits drabbade

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare Socialförvaltningen i Örebro kommun Brukarundersökning Bemötande våren 2012 Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Redovisning av frågor

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren - socialsekreterare möter nya grupper som söker försörjningsstöd efter förändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Juni 2009

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger IOGT-NTO:s mål gällande bruk av alkohol och andra droger: Alla IOGT-NTO:s arbetsplatser ska vara fria från alkohol och andra

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Riktlinjer för Alkohol & Droger

Riktlinjer för Alkohol & Droger Riktlinjer för Alkohol & Droger Omtanke är en viktig del i FORIAs företagskultur. Genom att förebygga, upptäcka och rehabilitera missbruk visar Du som chef omtanke om dina medarbetare. Tillsammans med

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13

Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13 SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ulf Eiderbrant 2015-02-06 SCN-2015-0073 Socialnämnden Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13 Förslag till beslut

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Hur uppnår man en lokal samverkan mellan frivården, kommun och landsting? Råd för framtiden, Norrköping 26 oktober

Hur uppnår man en lokal samverkan mellan frivården, kommun och landsting? Råd för framtiden, Norrköping 26 oktober Hur uppnår man en lokal samverkan mellan frivården, kommun och landsting? Råd för framtiden, Norrköping 26 oktober SJUKSKÖTERSKA KURATOR SKÖTARE ARBETSTERAP SJUKGYMNAST Somatisk vård DISTRSKÖT SSK AVGIFTNING

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1 Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson Mars Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Socialstyrelsens definition av hemlöshet... Målgrupp

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN SAMVERKANSAVTAL mellan landstinget och kommunerna gällande BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN 1 Bakgrund och syfte Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen från den 1 juli 2013 infördes

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA

UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (6) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA Att söka bidrag Utvecklingsenheten vid Socialförvaltningen

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer