Oe Folki. Oe Folki 1 NR MEDLEMSTIDNING FÖR GOTLANDS GENEALOGISKA FÖRENING

Transkript

1 Oe Folki MEDLEMSTIDNING FÖR GOTLANDS GENEALOGISKA FÖRENING NR Oe Folki 1

2 Aktiviteter 2005 Söndagen den 31 juli Kl 14:00 Sommarmöte i Katthammarsvik. Vi träffas vi vid Albatrossmuséet som ligger precis vid infarten till Katthammarsvik. Svante Hedin blir vår guide. Föreningen bjuder på inträdet till Albatrossmuséet. Ta med kaffekorg! Gotlands Genealogiska förenings styrelse Ordförande och redaktör Kerstin Jonmyren Nabovägen 16, Ljungbyholm Tel , kerstin.jonmyren@home.se Vice ordförande Elisabeth Molin Snevide, Havdhem Tel , elisabeth-molin@snevide.com. Sekreterare Lars Klintstad Styrmansgatan 387, Visby Tel , lars.klintstad@telia.com Kassör Hans Peter Larsson Jungmansg 270, Visby Tel: , h.p.larsson@telia.com Ledamot Mats Ekedahl Sundregatan 11, Visby Tel , mats.ekedahl@medborgarskolan.se Ledamot Åke Brunberger Nygatan 42, Visby Tel: , akebvy@telia.com Arkivhjälpen som ger boken med bred rygg avlastning på ett enkelt och praktiskt sätt och minskar slitage på böckerna och underlättar för läsaren. Den används bland annat på Riksarkivet Arninge, Rikdagsbibliotekt och Landarkivet i Visby. Säljs genom Ivan Korsell tel och kostar 500 kr + moms, I detta nummer Sid 3 Ordföranden har ordet Reducerad avgift bort 4 Årsmötet Så det kan gå... eller nyttan med att slöa... 6 Johan Axel Bachér 7 Tingsindelning och tingsdomare på Gotland sedd från Eke sockens horisont 10 Ska vi ha en diskussionslista? 11 Släktforskare i mängd vid Suderbys Ledamot Freddie Claesson Snäckers, Hangvar, Lärbro Tel , freddy_claesson@hotmail.com Styrelsesuppleant och layoutansvarig Barbro Pettersson Fättings, Tofta, Visby Tel , barbrope@telia.com Styrelsesuppleant Sebastian Sedersten Andrégatan 20, Visby Tel , sebba@gotland.com Styrelsesuppleant Geir Kamsvaag Berntsen Lökkevegen 60, 2006 Lövenstad, Norge gkb@c2i.net Webredaktör Lotte Jensen Jungfrustigen 6, Visby Tel , lotte.jensen@telia.com Revisorer: Reiner Lindgren, Gerd Hedlund Revisorsuppleant: Gunnar Hedlund Omslagsbild: Sam Blixt, Oskarshamn (t h) och Kerstin Jonmyren kollar hur Ted Rosvalls dotter klarar stättan till skeppssättningen i Fröjel. Foto: Åke Brunberger 2 Oe Folki Oe Folki utkommer med fyra nummer per år. Medlemsavgiften är 100 kr för år Postgiro

3 Hej alla släktforskarvänner! När jag nu si er och skriver de a står försommaren som allra mest fantastisk utanför mi fönster. Långa ljusa kvällar med äppelblom och gullvivor inom synfältet. Det är lite svårt a tänka på släktforskning eller för all del någon forskning över huvud taget med det utbudet utanför. Möjligen kan man lite filosofiskt undra hur våra förfäder, som o a levde under betydligt kärvare villkor än vi, upplevde denna försommarprakt. Här kommer nu vårt andra nummer av Oe Folki för i år, och vi hoppas a ni skall finna intressant läsning i den. Vi kan här få förmånen a bland annat presentera resultatet av Torgny Anderssons mångåriga forskning kring de gotländska tingen och tingsdomarna - förhållanden som är unika för Gotland. Jag hoppas få träffa så många som möjligt av er vid sommarens föreningsmöte den 31 juli i Ka hammarsvik. Se vidare om det i tidningen! Vi har få förmånen a ta del av Torgny Anderssons mångåriga forkning kring de gotländska tingen och tingsindelningen. I de a nummer av Oe Folki får vi läsa om tingen, i nästa nummer om namn och fakta kring landsdomarna. Glad sommar tillönskas alla medlemmar av er ordförande Kerstin Jonmyren Den reducerade avgiften för familjemedlem i GGF bort Under det senaste året har mycket hänt i vår förening. Vår tidning Oe Folki har börjat komma ut med fyra nummer per år och vi har ha lite annorlunda former för våra medlemsmöten som också har varit flera, vi har även hållit e antal kurser där medlemmar har kunnat deltaga kostnadsfri. Vi har under flera år tillämpat familjemedlemskap där varje medlem i en familj har få si eget exemplar av Oe Folki och naturligtvis har ha fulla rä igheter på våra möten och i Sveriges Släktforskarförbund m.m. De a för en mycket reducerat medlemsavgi om 50:- Så länge vi enbart kom ut med Oe Folki med två nummer per år kunde det gå, men i och med a Oe Folki numera kommer ut med fyra nummer per år går det helt enkelt inte ihop längre. Enbart kostnaden för tidningen äter upp merparten av dessa 50 kronor. Därtill kommer en ständigt stigande portokostnad som med råge äter upp återstoden av femtiolappen. Det går alltså med förlust varje gång. Vi har därför i styrelsen beslutat om a med direkt verkan slopa familjemedlemskapet så alla vuxna medlemmar betalar samma avgi. Från och med nästa kalenderår har vi i gengäld infört e ungdomsmedlemskap till reducerad avgi. Styrelsen Oe Folki 3

4 Landsarkivet är den viktigaste mötesplatsen för alla som är intresserade av a forska i gamla gotländska släkter. Därför kändes det helt följdriktigt a förlägga årsmötet dit. Det genomfördes under gemytliga former i arkivets fullsa a konferensrum. Viktigt med källhänvisning E för oss forskare ständigt aktuellt ämne är vikten av tillförlitliga källhänvisningar vid redovisning av forskningsresultat. De a ämne diskuterades länge och ivrigt under kvällen. En motion i sammanhanget skall komma till föreningen. Gotland är e relativt litet och avgränsat forskningsområde och därför särskilt lockande a skapa databaser kring. Bland annat har en CD-Rom-skiva om gotländska släkter givits ut och försäljs under seriös förespegling, en skiva som består av diverse hopplock och helt saknar källredovisningar. Vi har redan i denna tidning flera gånger behandlat denna CD. Föreningen får o a frågor och synpunkter på den och andra liknande publikationer. Därför vill man få förbundet a Årsmötet vid Landsarkivet Årsmötet var ganska välsbesökt arbeta aktivt för kvalitetsmärkning av utgivet genealogiskt material. Motionen måste dock behandlas av vår styrelse så troligen kommer den till förbundet först nästa år. Styrelsen Två aktiva styrelsemedlemmar, Lo e Jensen, Visby och Kjell Swebilius, Vänge, avtackades under kvällen, och två nya, Freddy Claesson, Lärbro, och Sebastian Segersten, Visby, välkomnades. Lo e Jensen blir även fortsä ningsvis ansvarig för föreningens hemsida på Internet. Till styrelse för året valdes Kerstin Jonmyren, Burgsvik, ordförande Elisabeth Molin, Havdhem, v. ordförande 4 Oe Folki Föreningens styrelse. Från vänster, övre raden: Åke Brunberger, Hans-Peter Larsson, Lars Klintstad, Sebastian Sedersten, Freddy Claesson och nedre raden Elisabeth Molin, Kerstin Jonmyren och Barbro Pe ersson. Mats Ekedahl fa as på bilden.

5 Lars Klintstad, Visby, sekreterare Hans Peter Larsson, Visby, kassör Barbro Pe ersson, To a, redaktör Mats Ekedahl, Visby Åke Brunberger, Visby Freddy Claesson, Lärbro Sebastian Segersten, Visby Geir Kamsvaag Berntsen, Visby Revisorer är Reiner Lindgren och Ruth Hagman. Så det kan gå eller nyttan med att slöa Min syster Elisabeth låg hemma i soffan och slösurfade med Laptopen på magen. Hon sökte på måfå e er matny iga hemsidor till Gotlands Genvägar. Hon hamnade bland annat på en hemsida med uppgi er som fick det a klicka till i henne. Hon ringde mig och sa a hemsidan kanske kunde vara av intresse för oss som har Åkermansläkten bland våra anor. Mycket riktigt det var just de a jag letat e er så länge. Här såg jag en konkret koppling mellan Uppland och den förste Åkerman på ön, Per Nilsson Åkerman. E spår bakåt, tiden före Gotland, ursprunget. Jag hyperventilerade en stund och kände endorfinruset studsa mellan väggarna. När jag läst igenom sidan en och två gånger ringde jag Elisabeth och vi kom överens om a jag skulle ta kontakt med hemsidans ägare, Stefan Westerberg. Det är ju en sak a anta en massa och en annan a ha källor a hänvisa till. Jag mailade honom och fick mer information. Han påpekade dock a han själv få informationen av en annan forskare, Erik Falk. I domboken, för Vendel, 10/ framgår a Mickel Nilssons bror Pedher bor på Gotland. Namnet Åkerman anges i domboken 6/ Hans uppgi er gav två generationer bakåt på manssidan och en halv på kvinnosidan, dvs inget namn utan bara e dödsår. Per Nilssons far hade varit gi två gånger och jag kan inte utläsa vem som ska ha varit modern. Här får man anta igen. Men via domböcker får man lite fingervisning om faderns namn, Nils Persson, och hur han köpt ut sina syskon en gång i tiden. Nils dog vid Åkra by Likaså hans far, Per Nilsson, dog vid Åkra by Huruvida gården varit i släktens ägor fler generationer än så vet jag, ännu, inget om. Gårdens byte av ägare och syskons förhållande har nämnts i domböckerna. Där står bland annat a Per Nilsson Åkerman var Kronobefalningsman på Gotland och a han dog före våren 1679 (!?). Systern, som vi inte har något namn på och som var gi med Lars Mårtensson Lundbjers, nämns inte alls. Vi på Gotland vet a Per Nilsson Åkerman levde till 1701 och ligger begravd i Hemse Åkermans gravsten i Hemse kyrka kyrka tillsammans med sin hustru Elin Mårtensdo er Lundbjers. De har en stor gravsten framme vid altaret. Kanske kan det vara så a man egentligen inte visste om hur Per Nilsson, och hans syster levde här. Gotland blev ju svenskt Sen tog danskarna tillbaka ön 1676 för a 1679 slutligen lämna över ön till svenskarna igen. Det var det året de sprängde slottet. Kanske finns det en koppling mellan det politiska skeendet här och antagandet hos Oe Folki 5

6 släkten a Per Nilsson dö? Nåväl, hur ska jag själv kunna läsa i faktaböckerna för a känna mig helt säker på dessa uppgi er. Jag funderade en kort stund. En del av namnen jag få av Stefan Westerlund tyckte jag a jag kände igen. Jag grunnade på var jag se dem. Så slog det mig - Domböcker! Jag mindes mig läst i en bok som heter Vendel sockens dombok Det var vid e tillfälle jag fann den och ögnade igenom den för a se om jag skulle finna något. Men då hade jag inte samma kopplingar som jag få genom Stefan Westerberg. Vad står då närmast till hands a kolla efter? Jo just Vendel sockens dombok Jag sökte på internet och fann e antikvariat som sålde just den boken till e överkomligt pris. Jag tvekade inte en sekund utan beställde den direkt. När den väl kom plöjde jag mig igenom den, sida för sida. Jag fick bekrä at en del av den information jag få om släkten Så alla Åkermansä lingar. Här är den nu, kopplingen till Uppland. Jag har lagt ut de uppgi er på familjemedlemmar som jag få, på min hemsida: h p://web.telia.com/ ~u /akerman/akerman.htm Nu återstår det bara a finna mer kö på benen om denna familj. Vid tangentbordet Lo e Jensen Johan Axel Bachér Johan Axel Bachér ( ) föddes i Hejnum. Under sin uppväx id bodde han med föräldrarna i Ronehamn, där fadern var tullinspektör. Han lämnade dock si hem strax e er det a fadern hade blivit tvungen a sluta vid tullen på grund av oduglig tjänstgöring. Johan Axel reste till Stockholm där han arbetade som bokhållare, men återkom till Gotland 1860 och bosa e sig då i Visby. Här ägnade han sig åt grosshandlarverksamhet vid Stora Torget och var också handelsborgare i Visby. Den 6/ vigdes han i Hablingbo kyrka med prästdo ern Laura Fredrika Georgina Hallenberg. Hennes far, Anders Johan Hallenberg, var kyrkoherde i Hablingbo och hennes mor var Magdalena Maria Sturtzenberger. Familjen bodde en tid i Visby, sex av barnen föddes här, medan sonen Ivar August kom till världen i Othem. Så småningom fly ade familjen till Slitehamn, där J.A.Bachér vid Länna startade en kalkugn - som fortfarande finns kvar där. Kalken var av god kvalitet och en väsentlig del av produktionen gick på export inköptes kalkbruket av Ferdinand Nyström. Johan Axel Bachér dog 1884 på Gotland och hans hustru avled 1913 i Falköping. Barn: 1. Axelina Fredrika ( ) gi med prov.läkare Victor Israel Nyberg, Hemse. 2. Johan Herman ( ) gi med Emelie Mathilda Albertina Calissendorff. 3. Maria Carolina ( ) gi med handlare Carl Johan Mathias Munthe, När. 4. Carl Gunnar ( ) ogi. 5. Hilda Emilia ( ) gi med John Schubert. 6. Adolf Henrik ( ) ogi. 7. Ivar August ( ) gi med Alva Elvira Svederus 6 Oe Folki Geir Kamsvaag Berntsen

7 Tingsindelning och tingsdomare på Gotland sedd från Eke sockens horisont Av Torgny Andersson, Eke De gotländska tingen och deras historia är inte lä a skriva. Tingen är utan tvekan en organisation som har sina rö er ner i förkristen tid. Från tingens begynnelse fram till långt in i medeltiden, kanske en period på ca 1000 år, saknas det praktiskt taget källor som talar om tingen och om dess domare. Gotland hade redan under förhistorisk tid indelats i ting. Troligen var det ursprungligen 21 ting med 7 ting i varje treding. Då Visby växte fram ändrades indelningen till 20 ting plus staden. Indelningen i ting är, av allt a döma, mycket äldre än indelningen i socknar vilken torde ha ske allt e er som nya kyrkor uppfördes. Sockenindelningen, som vi nu ser den, lär i huvudsak tillhöra och 1100-talen. Tingsindelningen kan möjligen ha sina rö er i romersk järnålder (de första 400 åren av vår tideräkning). Denna indelning har nog främst varit en försvarsorganisation mot anfall från havet. Teoretiskt skulle då indelningen ha ske när man kunde frakta många män över stora va en. Det vill säga då båtbyggnadstekniken hade nå så långt a trupper kunde fraktas över Östersjön. Ungefär under 300-talet e Kr torde denna situation ha uppstå, alltså a Gotland kunde anfallas av folk från andra sidan havet. Det var också vid denna tid som ön hade täta kontakter med Romarriket och då kanske gotlänningar som hade ha sold i den romerska armén återkom till ön. Sådana män som, enligt romerskt mönster, kunde organisera Gotlands försvar. Jag skall här nedan redogöra för de uppgi er som jag lyckats hämta från olika källor om rubricerat ämne. Som sagts ovan är ämnet svårt och komplicerat. Jag vill därför först nämna några grundläggande begrepp och viktiga faktorer samt några viktiga årtal i tingens historia. Alltinget och de 20 tingen Vi vet a Gotland under sen medeltid var uppdelat i 20 ting, i 6 sä ingar och i 3 tredingar samt a hela landet hade e gemensamt ting Alltinget som, åtminstone tidvis, hölls i Roma. Tingen var också delade i underavdelningar som kallades ärdingar, tredingar eller häl er. Även de lokala tingen och sä ingarna hade sina egna sammankomster. Tingens uppgi er var judiciella (dömande), administrativa (ska eindrivande mm) och militära (främst försvar). Under heden tid hade tingen också en religiös funktion med kult, blot och offer. Före 1618 hade varje ting sina egna samlingar vilka vanligen hölls på den gård där domaren bodde. Även e er 1618 hade varje ting sina enskilda samlingar men nu hade tingen mist en del av sina tidigare funktioner. Tinget hade i forna tider mycket större betydelse än socknen. Tinget var bland annat basen för ska er och rä sskipning medan socknen främst skö e kyrka och sedlighet. Ännu vid 1700-talets början var tinget i många avseende viktigare än socknen. Den första något så när fullständiga uppgi en om öns domare är från gotlänningarnas ska eavtal med Erik av Pommern år Då skrev domarna från de 20 tingen under avtalet med kung Erik. De 20 tingens uppgi er fram till år 1618 var både judiciella och administrativa. De a år togs den dömande makten från tingen och lades på sä ingarna men tingen var ännu under lång tid det organ som, med hjälp av sina underavdelningar, bland annat skö e insamlingen av ska en. Fram till 1654 var det tingsdomaren som med hjälp av sina underavdelningar samlade in skatten, e uppdrag som hade lagts på tinget av överheten. Fördelningen av ska en på varje enskild gård skö es av tingsdomaren. E er år 1654 fick varje enskild gård en ska som bestämdes av överheten (Siltberg T 1993, sid 5 och 10). År 1774 försvann tingens underavdelningar, ( ärdingar, tredingar el- Oe Folki 7

8 ler häl er) vars uppgi er i stället lades på socknarna. År 1774 ändrades också tingsindelningen varvid den kom a följa pastoratsgränserna. De a innebar bland annat a Eke ting, som var e av de minsta tingen på Gotland, upphörde. Eke socken, som tillhörde Rone pastorat, kom därmed a tillhöra Hemse ting. Rone socken hade ju också tidigare varit en del av Hemse ting. Tingens övriga administrativa uppgi er fly ades år 1827 över till socknarna som ensamma blev bärare av den lokala förvaltningen (Dannert L, sid 67). I senare tid har tingens främsta uppgi er varit a utse nämndemän och a vara lokala underavdelningar för hushållningssällskapet. Sättingarna Sä ingens uppgi er torde under medeltiden främst ha varit av militär typ. Sä ingen tycks ha varit bas för försvarsuppbåden, t ex vid inbördeskriget Även tidigare torde sä ingen ha ha denna militära funktion. Jämför Gutasagans uppgi om Gotlands lö e a utrusta sju snäckor (krigsfartyg) för sveakungen. Man har här antagit a varje sä ing utrustade var si skepp och a Visby utrustade det sjunde skeppet. Som nämnts ovan lades år 1618 den dömande makten på sä ingen. De sex sä ingarna var sammansa a av följande ting: Bro sä ing bestod av Bro, Dede, Endre och Lummelunda ting med tinget vid Bro kyrka. Rute sä ing bestod av Rute, Forsa och Bäls ting med Fårö, tingsplats i Lärbro. Kräklinge sä ing bestod av Lina, Halla och Kräklinge ting med ting vid Kräklingbo kyrka. Burs sä ing bestod av Burs, Garda och Hemse ting med tingsplats vid Burs kyrka. Hoburgs sä ing bestod av Eke, Eksta, Hablinge och Hoburgs ting med tingsplats vid Havdhem kyrka. Hejde sä ing bestod av Hejde, Banda och Stenkumla ting med tingsplats vid Ajmunds i Mästerby. Tingsplatserna enligt ovan avser tiden då sä ingstingen hölls var 14: e dag. (Björkegren R 1951, sid 176). Tredingarna Då Gotland blev svenskt blev ön en enda domsaga men tingen hölls då tredingsvis. Det vill säga a Hoburgs och Burs sä ingar höll gemensamt ting. Snöbohm skriver: Från 1645 utgjorde Gotland en domsaga men tingen hölls tredingsvis: Norra tredingens på Länna gård i Othem, Mellantredingens på Tyrvalds gård i Klinte och Södertredingens på Qvinnegårda i Hafdhem. Indelningen uti tvänne domsagor är från år 1680 (Snöbohm A T 1897, sid 42). Under medeltiden hade även tredingarna egna ting. Nordertredingen hade ting vid Tingstäde, Mellantredingen vid Ajmunds i Mästerby och Sudertredingen hade ting vid Fardhems kyrka vilken också var en asylkyrka. Tredingarna var också en kyrklig indelning som lydde under var sin prost. Omkring år 1680 försvann sä ingarna som judiciella enheter och Gotland delades upp i två domsagor eller som det ibland he e, i två befallningar med var sin häradshövding. Bro, Rute och Kräklinge sä ingar bildade Norra fögderiet med 10 ting och Burs, Hoburg samt Hejde sä ingar bildade Södra fögderiet med 10 ting. Alltinget var öns högsta administrativa och judiciella organ. Under heden tid hade alltinget också den högsta religiösa funktionen med blot där även människor offrades. Under lång tid var alltingets samlingsplats på backarna sydost om nuvarande Roma kyrka och nordost om Roma kloster (Östergren 1992, sid 49ff). Domarna Varje ting förestod av en domare som, åtminstone under vissa tider, hade några bisi are (tingshörare). De sex sä ingarna, som var överordnade tingen, hade också var sin domare. Denne utsågs bland tingsdomarna. Öns högsta styresman var landsdomaren. Landsdomaren ledde alltinget, Gotlands riksdag. Tingsdomarna, sä ingsdomarna och landsdomaren hade stor makt fram 8 Oe Folki

9 till år Från de a år försökte staten a minska dessa domares betydelse. Under den sista danska tiden, , började också staten a påverka utnämningen av domare. Landsdomaren Thöger Kierne i Burs som försökte hjälpa bönderna i deras nöd avsattes 1622 och följande landsdomare, Troels Nielsen, utsågs troligen av länsherren på Visborgs slo, Kristoffer Ulfeldt till Svenstrup ( ). Alltinget var, som sagts ovan, Gotlands högsta beslutandeorgan. Av de arkeologiska fynd som gjorts på backarna vid Roma kloster torde ting ha hållits där under en lång tid som omfa ar både folkvandringstid, vendeltid och vikingatid, det vill säga tiden ca e Kr. År 1618 kom de danska myndigheterna hit till Gotland och omorganiserade tingsväsendet. Snöbohm skriver: Då blefvo domaremagten och den exekutiva skilda från hvarandra. Länsherren fick blo behålla den senare, men miste den förra som anförtroddes åt landsdomaren, såsom af ålder varit. Då började ock ting för hela landet hållas fyra gånger om året. Det hölls vid Roma kyrka, landets gamla samlingsställe och kallades Gullanske Landstinget eller Gullandsfararnes Ting. (Snöbohm A T 1897, sid 297). Då Gotland blev svenskt avskaffades landstinget (Siltberg T 1993, sid 102 fotnot 98). Här nedan har jag förtecknat de landsdomare och de sä ingsdomare i Hoburgs sätting (dit Eke ting hörde) samt de domare i Eke ting som jag påträffat vid mina studier i Gotlands äldre historia. Årtalen i vänstra kolumnen avser dokumenterad tid som landsdomare, men vanligen inte hela ämbetstiden (som o ast är okänd) vilken i många fall har varit över flera år. Frågetecken (?) före namnet innebär a det inte är säkert a mannen varit domare. Forstä ning i nästa nummer om namn och fakta kring landsdomarna. Oe Folki 9

10 Skall vi ha en diskussionslista? Vi har i styrelsen pratat om a upprä a en s.k. e-postlista för diskussioner om släktforskning, naturligtvis främst med gotlandsanknytning, men även andra relaterade frågor. Det är ingen ny idé som vår styrelse har kommit på. Helt ärligt har vi knyckt idén från bl.a. Skåne där Scangen finns och från en datorförening som e par av oss har varit medlemmar i. Hur en diskussionslista fungerar Jag skall försöka förklara hur det fungerar: De som vill ansluta sig till denna lista ber a administratören ansluter dem till listan. De a sker genom a han skriver in deras e- postadresser i listans register. Sedan fungerar det så, a om A skickar en fråga till listan går denna fråga till alla anslutna listmedlemmar. C har så svaret på denna fråga och skickar i sin tur de a till listan. Alla anslutna kan nu se svaret. Om det nu är så a även D och E har varit ute för samma problematik och kanske har hittat andra lösningar på problemet A började med a ha, kan dessa kommentera svaret som C har skickat eller supplera det med sina rön. 10 Oe Folki Medlem i Scangen Jag är själv sedan flera år medlem i Scangen e ersom merparten av min släkt kommer från Skåne. Jag kan där se om någon annan har kommit i kontakt med någon av grenarna och jag kan även ibland bidra med tips till någon som har kört fast i sin forskning. Jag har kanske just den upplysningen eller känner till den länk där upplysningen finns. Vi har ju alla olika resurser till förfogande. Någon har tillgång till Genline, andra till Arkion, kanske en har dödboken och andra de tre befolkningsskivorna. Vi kan ju lika bra hjälpa varandra i stället för a var och en skall si a i sin kammare och fundera sig gråhårig. En fråga som för övrigt också kommer upp ganska o a i Scangen är läshjälp. Någon har hi at en information på Genline, men är osäker på vad det egentligen står. Här är en sådan e-postlista precis det som saknas. Kasta ut frågan med hänvisning till ID på Genline, någon annan som har tillgång till Genline kan gå in och se på samma bild, kanske kan han eller hon tyda de mer eller mindre lä lästa kråkfö erna, eller i alla fall komma med e tips om vad den troliga uttydningen skall vara. Alla kan vi ju inte vara lika duktiga på a läsa gammal handstil. Ingen risk för skräppost Även om vi börjar en sådan e-postlista finns det ingen risk a bli översvämmade med skräppost. Det är enbart de som är anslutna till listan som kan skriva i den. Man kan alltså närmast jämföra den med en sorts anslagstavla där alla kan sä a upp sina frågor och svar. Det kräver inte speciellt mycket av Internetanslutningen då alla inlägg skickas som vanliga e-postbrev. Man slipper alltså a vara ständigt ansluten för a skriva eller läsa inlägg, det är precis som när man skall skicka e privat brev till någon annan med e-postadress. Frågan är så: Tycker ni medlemmar vi skall ha en sådan lista? Om ni gör det skickar ni e brev till mig med ert svar. Min e- postadress är hans-peter@tarlin.se Hans Peter Larsson Bäste medlem Om du ännu inte meddelat din e-postadress så gör det snarast till sekretaren Lars Klintstad lars.klintstad@telia.com eller kassören Hans Peter Larsson h.p.larsson@telia.com

11 Släktforskare i mängd vid Suderbys Så var det då dags, det stora och sedan länge planerade besöket av forskare från hela landet, förtroendemannakonferensen. Sveriges Släktforskarförbund har i e antal år hållit sina årliga konferenser på olika platser i landet. Det har som exempel varit Uddevalla och Skelle eå. Gotland ses o a som lite exotiskt och vi fick förfrågan för flera år sedan om vi ville vara värdar i år. Det ville vi förstås, lite ärofullt är det allt. En buss och en minibuss E ersom många av deltagarna aldrig hade varit på Gotland tidigare blev det en extradag här, vi började med en dagsutflykt på ön. Det kom så mycket folk a vi måste ha transport av både en inhyrd buss och en minibuss (som vår styrelseledamot Åke Brunberger körde med den äran) Gästerna fick se Gannarve skeppssä ning, Hoburgen, kastalen i Sundre, Öja kyrka och svenskbymuséet i Roma och lite annat små och go av vad ön har a bjuda på. Undertecknad, Kerstin Jonmyren guidade runt med god hjälp av Kjell Swebilius och Åke Brunberger. Alla verkade belåtna med vad de fick se, och vi hade tur med vädret, det var i alla fall uppehållsväder, och det gotländska vårlandskapet var det förvisso omöjligt a klaga på. Deltagarna var förlagda vid Suderbys kursgård i Västerhejde. Ordföranden Kerstin Jonmyren lägger ut texten för besökarna om Gotlands historia utanför Öja kyrka. Foto: Åke Brunberger Sockenbegreppet Lite om lördagen program: Vi presenterade vår styrelse och vad som finns av gotländskt genealogiskt material, i tryckt form eller databaserat. En ny drive skall göras från vårt förbund och Sveriges Hembygdsförbund för bevarande av sockenbegreppet. Det är andra framstöten till riksdagen från förbunden. Förra gången fick vi e arrogant avslag av dåvarande finansministern, Bosse Ringholm. Men skam den som ger sig, ny framstöt. Denna gång hänger det visst på miljöpartiet hur utfallet av omröstningen blir i finansutsko et. Om det blir någon ny utredning i frågan eller ej. De öviga partierna har bestämt sig för eller emot. Medborgarskolan med Mats Ekedahl och Torsten Eliasson kunde presentera en generös hjälp för alla cirkelledare i släktforskare, tillgång till Folkbildningsnätet på Internet, med bland annat SVARs och Arkions register. Denna möjlighet tror jag a även de övriga studieförbunden skall kunna erbjuda. Lördagen avslutades med e uppska at underhållningsprogram av Berra Alvengren framfört på genuint gutamål. Berra är bosa i Havdhem och är en hejare på vårt gamla ärvda gotländska språk. Rundtur i Visby Vår danskfödde styrelsemedlem Hans Peter Larsson är en verklig kännare av Visby stads gränder, prång, byggnader och sevärdheter, och suveränt lotsade han våra gäster runt i staden på söndagen. Arkivets landsarkivare Tryggve Siltberg hade, trots e pressat schema avsa hela söndagsförmiddagen för de a besök. Han informerade och förevisade gamla rariteter som finns förvarade i arkivets förråd, det äldsta en handskri från 1400-talet. Kerstin Jonmyren Fler bilder från mötet finns på nästa sida. Oe Folki 11

12 Oe Folki B Föreningspost Gotlands Genealogiska Förening c/o Kerstin Jonmyren Nabovägen Ljungbyholm Från förtroendemannakonferensen vid Sudberbys. SSF:s ordförande Ted Rosvall i mi en mellan Kerstin Jonmyren, Burgsvik, Margareta Ågren, Borgholm, Sebastian Segersten, Visby och Jan Appelquist, Stockholm, alla forskare med Gotlandsanor. Anders R Johansson, Haimdagars redaktör, presenterar si material för deltagare, bl a Olof Cronberg, Växjö i mi en. Foto: Hans Peter Larsson och Åke Brunberger Mats Ekedahl, GGF, (t v) presenterar gotländskt forskarmaterial. Hela den glada konferensgänget samlat på trappen till Landsarkivet runt landsarkivarien Tryggve Siltberg där uppe i mi en. 12 Oe Folki