Nyföretagarservice Rådgivningen och utbildningens roll vid nyföretagande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyföretagarservice Rådgivningen och utbildningens roll vid nyföretagande"

Transkript

1 Örebro Universitet Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik Marknadsföring D Magisteruppsats 10 p Handledare: Leif Sanner Nyföretagarservice Rådgivningen och utbildningens roll vid nyföretagande Författare: Pär Abrahamsson Alexander Eklund

2 Sammanfattning Nyföretagande är idag något som står högt på agendan i de flesta regioner runt om i Sverige. Att bidra till utvecklingen av nya företag är ofta en prioritet hos många EU-länder och det satsas både nationellt och regionalt på att skapa förutsättningar för ett ökat nyföretagande. Nyföretagarsevice i Örebro Län är ett projekt som erbjuder alla länsbor, som är intresserade av att starta eget företag en kostnadsfri gruppinformation om nyföretagande. De som efter denna gruppinformation fortfarande är intresserade kan gå vidare med enskild rådgivning och starta eget utbildning. Syftet med denna uppsats är att får insikt i hur olika organisationer i Sverige kan främja nyföretagande genom rådgivning och utbildning, med utgångspunkt från Örebro Läns Nyföretagarservice. Den teoretiska referensramen består av teori för att försöka definiera begreppen entreprenörskap och nyföretagande. Vi vill även se hur utbildning och rådgivning främjar nyföretagande Empiriavsnittet består av den insamlade informationen kring Örebro Län och Nyföretagareservice. Det innefattar även resultatet av sammanställningen av de gjorda intervjuerna med vår valda målgrupp. Av de 162 personer vi har intervjuat svarade 93 stycken, eller 57,4 % att de har startat företag efter avslutad utbildning. 69 personer eller 42,6 % svarade att de ännu inte har startat något företag. Av dessa 69 personer avser dock ca 74 % att starta ett företag i framtiden De främsta anledningarna till att individer som har genomgått rådgivning och/eller utbildning ej har startat företag är brist på tid, brist på kunskap/erfarenhet eller att idén inte var realistisk med mera. De som inte hade startat företag efter avslutad rådgivning/utbildning angav följande saker som kan få dem att få dem att starta företag i framtiden. 19,7 % angav att de behövde mer pengar. Mer tid (17,1 %), tillgång till kompanjoner (9,2 %), en bra idé (6,6 %) och mer erfarenhet (6,6 %) var även det högt representerat Eftersom de flesta ansåg att de inte fanns något sämre med rådgivningen och utbildningen de har fått så är det svårt att urskilja eventuella förbättringar som bör göras. Dock kan Nyföretagarservice eventuellt utöka antalet utbildningstillfällen, utveckla uppföljningsprogram och/eller individualisera utbildningen mer. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att den gruppinformation, enskilda rådgivning samt utbildning som pågår i Nyföretagarservice regi fungerar väl. Upplägget på utbildningen ger en bra kunskapsgrund då deltagarna får en bred bild av företagande. Den innefattar moment som är viktiga och lätta att återkoppla till företagsstarten. II

3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING PROBLEMDISKUSSION FRÅGESTÄLLNING SYFTE MÅLGRUPP AVGRÄNSNING UPPSATSENS DISPOSITION METOD ÄMNESVAL FORSKNINGSFILOSOFI UNDERSÖKNINGSMETOD FORSKNINGSSYFTE FORSKNINGSSTRATEGI TIDSHORISONT DATAINSAMLING INTERVJUFORM UNDERSÖKNINGENS MÅLGRUPP PERSPEKTIV TROVÄRDIGHET Validitet Reliabilitet Generalisering TEORETISK REFERENSRAM KÄLLKRITIK METODDISKUSSION TEORETISK REFERENSRAM ENTREPRENÖRSKAP Entreprenörer som innovatörer NYFÖRETAGANDE Konsekvenser av att starta företag Motiv till att starta företag FAKTORER I OMVÄRLDEN SOM PÅVERKAR NYFÖRETAGANDE En teoretisk modell över struktur, kultur och entreprenörskap Regionala faktorer En regions entreprenöriella potential Samhällsstödjande åtgärder PROBLEM VID UPPSTART AV NY VERKSAMHET Problem och hinder för innovationer enligt Schumpeter Problem och svårigheter i startskedet enligt NUTEK UTBILDNING OCH RÅDGIVNINGENS ROLL VID START AV NYA VERKSAMHET VAL AV TEORI EMPIRI ÖREBRO LÄN Örebro Ekonomi/Branscher Arbetsmarknad Infrastruktur Nyföretagande i Örebro län Jämförelse med liknande län NYFÖRETAGARSERVICE I ÖREBRO LÄN Projektidé Resultatmål för projektperioden Långsiktiga resultatmål för Visionen Projektidé III

4 4.2.6 Bakgrund och nulägesbeskrivning Projektorganisation Konkurrenssituationen Långsiktighet Genomförande i praktiken Information Tid- och aktivitetsplan för projektet Förväntat resultat Jämställdhet och integration INNEHÅLL I GRUPPINFORMATION, ENSKILD RÅDGIVNING OCH UTBILDNING Gruppinformation Enskild rådgivning Starta eget Utbildning RESULTAT AV INTERVJUER ANALYS ANALYS AV INTERVJUER KONSEKVENSER AV ATT STARTA FÖRETAG MOTIV TILL ATT STARTA FÖRETAG ÖREBRO LÄNS ENTREPRENÖRIELLA POTENTIAL SAMHÄLLSSTÖDJANDE ÅTGÄRDER PROBLEM VID UPPSTART AV NY VERKSAMHET UTBILDNING OCH RÅDGIVNINGENS ROLL VID START AV NYA VERKSAMHET SLUTSATS/RESULTAT EGNA REFLEKTIONER UPPSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING KÄLLFÖRTECKNING BILAGA 1. RESULTAT AV INTERVJUER MED STARTCENTRUMS DELTAGARE BILAGA 2. RESULTAT AV INTERVJUER MED ÖHRLINGS DELTAGARE BILAGA 3. RESULTAT AV INTERVJUER MED JOBS AND SOCIETYS DELTAGARE BILAGA 4. INTERVJUMALL KUNDER NYFÖRETAGARSERVICE Figurförteckning Figur 1. Illustration av syfte... 3 Figur 2. Uppsatsens disposition...4 Figur 3. Kultur, struktur och entreprenörskap: En teoretisk modell Figur 4. Entreprenöriella processer och samhällsinflytande Figur 5. Att ha affärsidéer att skapa företag Figur 6. En geografisk bild över Örebro län Figur 7. Antal arbetsställen år Figur 8. Antal nystartade företag i Örebro län Figur 9. Jämförelse mellan län Figur 10. Tid- och aktivitetsplan för Nyföretagarservice Figur 11. Åldersfördelning på företagsstarter Figur 12. Branschstruktur tabell Figur 13. Anledningar till att deltagarna inte startat företag Figur 14. Branschstruktur diagram Figur 15. Bra med utbildningen/rådgivningen Figur 16. Vad var sämre med rådgivningen/utbildningen Figur 17. Motiv till att starta företag Figur 18. Vad skulle kunna få deltagarna att starta företag? Figur 19. Struktur och entreprenörskap (Egen bearbetning) Figur 20. Entreprenöriella processer och samhällsinflytande (Egen bearbetning) IV

5 1. Inledning Regioner runt om i landet utsätts numera för ett ökat tryck ifrån dagens allt mer globala ekonomi. Förr var det traditionella tillgångar såsom billig mark och arbetskraft som bestämde huruvida en region var framgångsrik eller ej. Nu är det i stället nya kategorier av tillgångar såsom arbetskraftens färdigheter, livsstilar, tillgång till kapital och information och innovativ aktivitet som avgör om en region är ekonomiskt framgångsrik. 1 Nyföretagande är en väldigt viktig komponent för en regions tillväxt. En betydande faktor för tillväxt i ett nystartat företag är entreprenören. Entreprenören är den personen som ser möjligheter andra inte ser, tar fram de innovativa affärsidéerna och har kunskapen och motivationen att förverkliga dem. Personer som går starta-eget kurser har förmodligen motivationen att starta eget men många gånger bristande kunskaper. Björn Bjerke skriver i sin bok Att skapa nya affärer att en mångfald av innovationer är väsentligt för vår ekonomiska hälsa. Innovationer genererar ofta nya produkter och tjänster, vilka skapar förutsättningar för uppkomst av nya företag. 2 Nya företag tillför nya tankesätt samt vitaliserar den moderna tidens samhällsekonomi. Tack vare de nya företagen kan nya varor och tjänster snabbt leta sig ut på marknaden och nya metoder och processer introduceras på ett flexibelt sätt. Tillkomsten av nya företag är en fråga som står högt på den politiska dagordningen i samtliga EU-länder för när företag sätter igång sin verksamhet behöver de rätt förutsättningar för att kunna frodas. Ofta söker de hjälp och vägledning utifrån. 3 Fler och växande företag är fundamentalt för en hållbar ekonomisk tillväxt och en ökad sysselsättning. Inom näringspolitiken arbetar regeringen med att utveckla gynnsamma förutsättningar för företagandet, både för att öka nyföretagandet och för att få redan etablerade företag att växa. 4 Nyföretagarsevice i Örebro län är ett projekt som erbjuder alla länsbor, som är intresserade av att starta eget företag en kostnadsfri gruppinformation om nyföretagande. De som efter denna gruppinformation fortfarande är intresserade kan gå vidare med enskild rådgivning och startaeget utbildning. 1.1 Problemdiskussion Dagens entreprenörsforskning tillskrivs oftast Richard Cantillon ( ) och Jean Baptiste Say ( ). Det var dessa personer som först på allvar introducerade begreppet entreprenörskap i den ekonomiska litteraturen. Begreppet entreprenör är ursprungligen ett fransk ord, som uppträdde för första gången 1437 i Dictionnaire de la langue francaise. I den ordboken ges tre definitioner på ordet entrepreneur. Den mest allmänna och vanligaste definitionen var celui qui entreprend quelque chose, det vill säga en person som är aktiv och får något gjort. Många franska författare använde ofta ordet entrepreneur för att beskriva våldsamma krigshandlingar, till exempel när Lemaire de Belges kallade Hector och andra 1 Low et al (2005) s Bjerke (1989) s. 7f 3 Europeiska kommissionen (2000) s ,

6 trojanska krigare för entrepreneurs. Även andra franska författare beskrev entreprenören som hård och villig att riskera sitt liv och förmögenhet. 5 Utifrån detta kom entreprenören i början av 1600-talet att betraktas som en person som företog handlingar som förknippades med risktagande. Alla som tog risker kunde dock inte betraktas som entreprenörer utan bara dem som var involverade i verkligt storskaliga åtaganden. Oftast var det fråga om stora kontrakt mellan staten samt någon välbärgad och kompetent person i syfte att uppföra något byggnadsverk, tillhandahålla utrustning till armén etc. Den typiske entreprenören var således en person som stod i ett kontraktsmässigt förhållande till staten för att utföra någon tjänst eller förse staten med varor av något slag. 6 På ett makroekonomiskt plan är det klarlagt att entreprenörskap är en av nyckelfaktorerna för ekonomisk dynamik och skapande av arbetstillfällen 7. Som vi nämnde tidigare skapar nya företag ett tänkande som är nyskapande. Entreprenörens roll är att företa sig något utifrån de möjligheter som finns på marknaden. Entreprenörskap är förmågan och villigheten hos individer att både på egen hand och inom organisationen varsebli och skapa nya ekonomiska möjligheter. Ekonomier med mycket små- och nyföretagande har en snabbare tillväxt och en bättre sysselsättningsutveckling. 8 Att bidra till utvecklingen av nya företag är ofta en prioritet hos många EU-länder och det satsas både nationellt och regionalt på att skapa förutsättningar för ett ökat nyföretagande. 9 Nyföretagarservice i Örebro Län har som uppgift att tillhandahålla utbildning och rådgivning i att starta eget företag, till boende i Örebro Län. År 2005 gav Nyföretagarservice i Örebro län rådgivning till 429 personer samt starta eget kurser till 102 personer. I Örebro län startades 1373 företag 10 under 2005 vilket är en ökning med 36 % jämfört med Målet för organisationen är att ge service och rådgivning till alla som bär på företagsidéer och ska därmed fungera som ett viktigt verktyg för att få rätt personer att ta steget till företagande. I slutet av tillväxtprogramperioden skall alla som är intresserade av nyföretagande i länet, oavsett situation, kostnadsfritt kunna överblicka och ta del av samma serviceutbud. Vi avser att främst undersöka de personer som fått utbildning och rådgivning, hur många av dem som har startat företag och vidare inrikta oss på personer som inte startat företag; varför har de inte gjort det och vad som skulle få dem att starta? 12 Det finns ett klart nyhetsvärde i undersökningen som skulle vara till hjälp för andra regioner som vill öka antalet nystartade företag. Tidigare forskning har inte fokuserat så mycket på processen där individer funderar eller planerar på att starta företag. Inom området finns därför mycket att lära om hur dessa processer förlöper och varför individer avstår från att starta företag samt vilken betydelse kontakter, utbildning och rådgivning har i dessa tidiga faser. 13 Detta är även något som Salvato, Davidsson & Persson poängterar då de menar att fokus i framtidens forskning ska läggas på att försöka kartlägga effektiviteten i entreprenöriell utbildning och rådgivning. 14 Institutet för tillväxtpolitiska studier menar att det är sannolikt att 5 Landström (2000) s. 24f 6 Landström (2000) s Reynolds et al., (2002) s. 6 8 Davidsson, Delmar & Wiklund (2001) s. 9 9 Europeiska Kommissionen (2000) s Örebrokonjunkturen 2006, , kl (Ökning i antalet nystartade företag under 2004), , kl Nyföretagarservices ansökningshandlingar inom tillväxtprogrammet Örebro län Johannisson & Lindmark (1996) Kapitel 7: Per Davidsson s. 151f 14 Salvato, Davidsson & Persson (1999) s

7 det är företagsdynamiken som är viktig för sysselsättningstillväxten det vill säga att det finns förutsättningar för företag att både bildas och läggas ned, växa och krympa. Det finns relativt få empiriska studier av företagsdynamikens betydelse i olika avseenden, särskilt sådana med regionala perspektiv, både internationellt och för Sverige Frågeställning De frågor som vi i denna uppsats avser att svara på är: Hur stor andel av dem som fått rådgivning respektive utbildning genom Nyföretagarservice under 2005 har startat företag? Varför har vissa av undersökningsobjekten inte startat företag och vad skulle få dem att starta? Kan Nyföretagarservice göra något specifikt bättre för att fler företag skall startas? 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att får insikt i hur olika organisationer i Sverige kan främja nyföretagande genom rådgivning och utbildning, med utgångspunkt från Örebro Läns Nyföretagarservice. För att förtydliga vårt syfte samt frågeställningar har vi valt att använda oss av en illustration som enklare beskriver vad vi vill undersöka och hur vi tänker gå tillväga. Idén till illustrationen har vi fått ifrån Lundström & Löwstedt. Potentiella Nyföretagare Startar ej Nyföretagarservice påverkan? Företagsstarter Figur 1. Illustration av syfte. Källa: Lundström & Löwstedt (1994), s. 25 (egen bearbetning) Modellen avser att illustrera de personer som är potentiella nyföretagare, det vill säga de som uppsöker STARTcentrum, Jobs and Society samt Öhrlings Pricewaterhousecoopers för rådgivning och utbildning. Av dessa personer vill vi undersöka hur många som startar företag och hur många som inte gör det för att sedan ta reda på vilken påverkan Nyföretagarservice haft på detta beslut ,

8 1.4 Målgrupp Denna uppsats riktar sig främst till Nyföretagarservice i Örebro Län samt liknande organisationer i andra regioner. Uppsatsen kan även vara till intresse för andra personer/organisationer som vill ha en ökad insikt om nyföretagande. Det är även vår förhoppning att uppsatsen också kommer att läsas av politiska beslutsfattare och andra organisationer som vill nå en ökad insikt i utbildning och rådgivning inom nyföretagande. 1.5 Avgränsning Uppsatsen kommer att avgränsa sig till Nyföretagarservice i Örebro Län. Det är således endast en aktör och instrument som presenteras men det finns fler aktörer som verkar mot samma mål både centralt och lokalt. Vidare kommer uppsatsen att avgränsa sig till att undersöka de personer som under 2005 fått rådgivning och utbildning inom nyföretagande genom Nyföretagarservice. Vi avser vidare att undersöka de som inte startat företag; varför har de inte gjort det och vad som skulle få dem att starta ett eget företag? Motivet är att undersökningen av resursskäl måste begränsas till sin omfattning. För att få en större helhetsbild av företagsklimatet i Örebro län så görs en beskrivning och jämförelse med liknande län, men någon djupare analys av dessa jämförelser kommer ej att göras. 1.6 Uppsatsens Disposition Nedanstående modell avser att vara en grov illustration över uppsatsens uppbyggnad. Avsikten är att ge läsaren en överblickbar bild över arbetets struktur. Inledning I det här kapitlet redogör vi för uppsatsens bakgrund, problemformulering, syfte och avgränsningar Metod Här beskriver vi vårt tillvägagångssätt och metodval. Teori I det här av avsnittet redovisar vi uppsatsens teoretiska referensram. Empiri Analys Detta avsnitt består av insamlad data från Nyföretagarservice hemsida samt intervjuer gjorda på vår målgrupp. Det innefattar även insamlat material från övriga källor som passar för att uppfylla vårt syfte. Här avser vi att analysera insamlad empiri med hjälp av den teoretiska referensramen. Slutsats Här presenteras uppsatsens slutsatser utifrån gjord analys Egna reflektioner I detta avsnitt avser vi att reflektera fritt kring våra slutsatser samt framföra idéer till framtida forskning. Figur 2. Uppsatsens disposition. Källa: Egen konstruktion 4

9 2. Metod Under avsnittet metod behandlas tillvägagångssättet som beskriver hur det empiriska och teoretiska materialet har bearbetats för att få fram de empiriska data som har använts i studien. Här tas även upp vilka vetenskapliga metoder som använts i undersökningen samt kommenterar till det insamlade materialet. Avsnittet om källkritik kretsar kring studiens reliabilitet och validitet. 2.1 Ämnesval Inför magisteruppsatsskrivandet funderade vi över flera problemområden som skulle kunna vara intressanta att undersöka. Vårt intresse för entreprenörskap och nyföretagande väcktes under Claes Hultmans kurs Marknadsföringsprocesser i tillväxtföretag. Efter diskussioner med handledare och samtal med Nyföretagarservice i Örebro län valde vi att utföra en undersökning av Nyföretagarservice och försöka se hur många personer som startat företag och varför vissa inte gjort det. Därav uppfylldes tre viktiga kriterier som ställdes på ämnet av författarna: Stort nyhetsvärde Författarna ska vara intresserade av ämnet Det ska finnas tillgång till aktuell och väsentlig information Vi bestämde därför att vår uppsats skulle handla om nyföretagandet i Örebro Län. 2.2 Forskningsfilosofi Forskningsfilosofi handlar om synen på utveckling av kunskap och hur denna inverkar på framställningen av uppsatsen. Vetenskapsteorin formas av motsättningarna mellan två synsätt, positivism och hermeneutik. 16 Positivism som forskningsfilosofi bygger på ett naturvetenskapligt synsätt och innebär att logik eftersträvas. De huvudsakliga tankarna inom positivismen är att det finns en sann verklighet. Denna verklighet studeras genom iakttagelser och med utgångspunkt i bestämda antaganden görs en granskning av vilka konsekvenser ett påstående får om det är sant. 17 Forskaren är huvudsakligen observatör och objektiv analytiker som vare sig ska inverka på eller influeras av undersökningens syfte. Det poneras att forskaren ska kvantifiera sina fakta genom statistiska beräkningar för att sedan kunna dra generella slutsatser utifrån det. 18 Det anti-positivistiska samhällsvetenskapliga synsättet innefattar bland annat hermeneutiken. Det hermeneutiska synsättet grundar sig på att omvärlden är alltför komplex för att generaliseras på ett sådant sätt som görs inom naturvetenskapen. Forskaren är subjektiv och deltagande i sitt arbete och en djupare insikt fås genom att tolkningar tillåts. Den deltagande forskaren i undersökningen påverkar och påverkas av undersökningens syfte. Generaliserbarhet är inte ett centralt begrepp eftersom verkligheten hela tiden förändras. 19 Hermeneutiken innebär att modeller, metoder och analyser är av kvalitativ karaktär då forskaren inte letar efter exakta svar utan snarare nyanser, variationer och tendenser. 16 Saunders. M, et al, (2003) s Thurén. T, (1999) s Saunders. M, et al, (2003) s. 83f 19 Saunders. M, et al, (2003) s. 84 5

10 Hermeneutiken bygger till stor del på förhållandet mellan förförståelse, att låta tidigare kunskap ligga till grund, och förståelse. Författarna har i denna uppsats ett övervägande hermeneutiskt synsätt. Detta grundas på att vi i vårt syfte avser att göra en djupgående studie för att få en ökad förståelse samt att vår avsikt inte är att generalisera. För att få den ökade förståelsen har vi utfört en fallstudie på Nyföretagarservice i Örebro län och därmed varit delaktiga och tolkat informationen. I jämförelse med det positivistiska synsättet där tidigare kunskaper inte får påverka undersökningen så har vi dragit nytta av tidigare kunskap i ämnet och låtit denna ligga till grund för uppsatsen och karaktäriseras därmed som hermeneutiskt tänkande. Det går däremot inte att helt utesluta ett positivistiskt inslag då vi empiriskt söker samband med hjälp av teoretiska modeller där vi försöker synliggöra samband samt att det även utförts kvantitativa studier med kvalitativa inslag. 2.3 Undersökningsmetod Det finns två olika metoder att grunda en undersökning på beroende på vilken typ av resultat son vill erhållas. Dessa metoder att samla in och analysera data kan antingen vara av kvalitativ eller kvantitativ karaktär. Den största skillnaden mellan de två metoderna är hur forskaren använder sig av siffror och statistik. Dock utesluter metoderna inte varandra utan kan ses som komplement då de stärker varandras svaga sidor. 20 Kvantitativ undersökning stödjer sig på data som kan kvantifieras. Undersökningen ger siffror som kan redovisas i form av statistiska modeller, diagram och tabeller. I denna metod mäter forskaren det som studeras eller använder vetenskapliga tekniker för att nå kvantifierbara resultat som de sedan försöker dra generella slutsatser från. 21 Om syftet med undersökningen är att uppnå en djupare förståelse används en kvalitativ metod. Denna typ av metod är därmed inte inriktad på att pröva om informationen har generell giltighet. I kvalitativa studier består data av ord och hänsyn tas till attityder och värderingar. Urvalet till dessa undersökningar är ickesannolikhetsurval och för att kunna inhämta informationsrik och omfattande kvalitativa data är insamlingen av data ostandardiserad. Innan analysen av icke-standardiserad och komplex data krävs det att data klassificeras i kategorier för att det på ett meningsfullt sätt skall kunna analyseras. Därefter identifieras samband och kategorier vidareutvecklas varefter språk kan utvecklas eller hypoteser testas. 22 Uppsatsarbetet börjar med att författarna studerar ämnet genomgående via informationsökning av forskningsartiklar, undersökningar och litteratur som sedan ligger som grund i vår teoretiska referensram. Insamlandet av empirisk data sker genom semistrukturerade telefonintervjuer. En undersökning av hela målgruppen kommer att utföras samt en fördjupning i de individer som valt att ej starta företag. Resultatet av intervjuerna kommer att redovisas både grafiskt med tabeller men även genom att vi klassificerar intervjusvaren. Detta gör att vår undersökning har drag av både kvalitativ- och kvantitativmetod. Vår avsikt är att öka förståelsen kring varför personer inte startar företag och vad som kan göras för att få dem att göra detta. Vi har därför valt att undersöka en större mängd individer, det vill säga hela målgruppen för att möjliggöra en sanningsenlig och trovärdig analys. Vi är väl medvetna om att de val av intervjuformer, tolkningar och analyser vi gör utifrån teorin och det insamlade materialet har sin grund i våra olika bakgrunder, 20 Thurén. T, (1999) s. 45ff 21 Saunders. M, et al (2003) s. 327f 22 Saunders. M, et al (2003) s. 327ff 6

11 kunskaper, värderingar och preferenser. Dock har vår strävan varit att vara så objektiva som möjligt genom hela uppsatsarbetet. 2.4 Forskningssyfte Ett undersökande syfte tillämpas när forskaren vill öka sin kunskap om ett redan befintligt fenomen eller problem. 23 Vårt syfte har i denna uppsats varit att öka förståelsen kring hur olika organisationer i Sverige kan främja nyföretagande genom rådgivning och utbildning, med utgångspunkt från Örebro läns Nyföretagarservice. Vidare vill vi undersöka varför vissa personer inte startar företag och vad som kan göras för att få dem att göra detta. Vi försöker således öka kunskapen kring ett befintligt fenomen. 2.5 Forskningsstrategi Forskningsstrategi är en generell plan över tillvägagångssättet för besvarande av problemen och syftet. Vidare redogör strategin varifrån insamlad data härstammar samtidigt som begränsningar som uppstår vid undersökningen presenteras. Dessa begränsningar kan till exempel vara tid, tillgång till information, etiska problem och pengar. Forskningsstrategin bör vara väl genomtänkt och ska innehålla klara motiveringar till olika beslut i arbetsgången. Det är viktigt att man beskriver och motiverar valet av undersökningsstrategi. Det finns ett flertal olika undersökningsstrategier, till exempel surveystudie, fallstudie och grounded theory. 24 Målet med denna uppsats är att få ökad kunskap och förståelse i ämnet. Vi har gjort en fallstudie av Nyföretagarservice och samtliga personer som under 2005 fick rådgivning och/eller utbildning. Vi vill med denna fallstudie få insikt i hur olika organisationer i Sverige kan främja nyföretagande genom rådgivning och utbildning, med utgångspunkt från Örebro Läns Nyföretagarservice. Vi valde att göra en fallstudie då en sådan genererar en rik och innehållsrik information om ett befintligt fenomen och detta var lämpligast för att besvara våra frågeställningar. Vi har valt att i denna fallstudie samla in vår empiriska data främst genom semistrukturerade telefonintervjuer. 2.6 Tidshorisont Vid planering av en undersökning är tidshorisonten en viktig aspekt. Problem och syfte är utformat efter den tid som finns till förfogande varför dessa är avgörande för studiens tidshorisont. En studie som görs vid en enstaka tidpunkt kallas för tvärsnittsstudie och denna typ av studie är att föredra när arbetet är tidsbegränsat. 25 Dessa förutsättningar har varit rådande i vårt fall vilket gjorde att valet hamnade vid just en tvärsnittsstudie för detta arbete. Alternativet är att göra en longitudinell studie det vill säga en studie som görs över en längre tidsperiod. Styrkan med ett längre tidsperspektiv är kapaciteten att studera förändring och utveckling. Detta har dock inte varit aktuellt för den här undersökningen på grund av den tidsbegränsning vi haft och således har det inte varit nödvändigt för att besvara några av våra frågeställningar. 23 Saunders. M, et al (2003) s. 377ff 24 Saunders. M, et al (2003) s. 90ff 25 Saunders. M, et al (2003) s. 95f 7

12 2.7 Datainsamling Vid utformandet av en uppsats krävs insamling av relevant data för att kunna besvara problem och syfte. Det finns olika typer av data: primär- och sekundärdata. 26 Primärdata Primärdata är data och information som samlats in med syfte att ligga till grund för studien. Några olika metoder för insamling av primärdata är observationer, intervjuer och enkätundersökningar. 27 Problem och syfte påverkar val av intervjutyp då det finns olika former av intervjuer. Valet styrs även av vilken typ av kunskap som söks och påverkas därmed även av bakomliggande synsätt. De olika typer av intervjuer som ofta nämns i litteraturen är strukturerade intervjuer, semi - strukturerade intervjuer samt djupintervjuer. 28 Den primärdata vi samlade in har bestått av semistrukturerade intervjuer i form av telefonintervjuer med individerna i målgruppen. Semistrukturerade intervjuer är sådana som är till viss del standardiserade och det innebär att samma uppsättning av frågor ställs i en förutbestämd ordning med möjlighet till följdfrågor. Svaren på frågorna har genom egna tolkningar delats in i olika kategorier. Intervjusituationen har varit lika för alla respondenter och vår förhoppning är att den uppfattats på samma sätt. Sekundärdata Sekundärdata är befintlig data som samlats in för ett annat syfte än den aktuella studien. Denna form av data kompletterar våra primärdata och kan på det sättet stärka validiteten. Sekundärdata kan återfinnas i bland annat böcker, tidskrifter, företags verksamhetsberättelse, tidigare undersökningar och artiklar. Fördelar med sekundärdata är att de kräver mindre resurser i form av exempelvis tid och pengar samt att longitudinella studier möjliggörs. 29 Den sekundärdata vi har använt oss av är statistik från bland annat Statistiska Central Byrån, Nutek samt Global Entrepreneurship Monitor. Denna statistik har använts för att bredda resonemanget kring nyföretagande i Örebro län och i Sverige. Vidare har vi använt oss av tidigare undersökningar kring nyföretagande till exempel ifrån forskare såsom Paul Reynolds samt information om hur man stödjer nyföretagande, från Europeiska Kommissionen. Även vetenskapliga artiklar inom ämnena entreprenörskap, nyföretagande och tillväxt har använts för att skapa en väsentlig teoretisk referensram. Vi har även använt oss av webbaserade källor för att främst beskriva Örebro län. 2.8 Intervjuform Det finns olika sätt att utföra en intervju på och därmed samla in data. Vilken typ av intervju man använder sig av styrs främst av vilken kunskap som söks, som beror på problemformuleringar, syfte och vilket perspektiv man har. 30 Med tanke på målgruppens storlek, heterogenitet samt med hänsyn till den information vi ville samla in valde vi att göra semistrukturerade telefonintervjuer med samtliga individer i målgruppen, dock med hänsyn till naturligt bortfall. Samtalen genomförs med hjälp av en strukturerad mall, för att på så sätt möjliggöra semi-strukturerade intervjuer. Fördelen med att ha en semistrukturerad intervju 26 Saunders. M, et al (2003) s. 151ff 27 Befring, E (1994) s Saunders. M, et al (2003) s. 188f 29 Befring, E (1994) s Saunders. M, et al (2003) s. 245ff 8

13 jämfört med en färdigkonstruerade svar är möjligheterna till att få fram ytterligare information samt möjligheten för författarna att svara på eventuella oklarheter. Intervjumallen utformades utifrån den valda teorin samt syfte och problemfrågor. Vi skickade även intervjumallen till vår handledare samt vår kontaktperson vid Nyföretagarservice för granskning. Vår kontakt vid Nyföretagarservice, Berndt Arvidsson, skickade även intervjumallen vidare till högre instans inom regionförbundet för vidare granskning och feedback. Under intervjuerna dokumenterade vi svaren skriftligt i vår samtalsmall. 2.9 Undersökningens målgrupp Undersökningen i denna uppsats har utgått ifrån de personer som har fått rådgivning och/eller utbildning via Nyföretagarservice under år Denna målgrupp består av 429 personer som har fått rådgivning samt 102 personer som har genomfört utbildning i att starta eget företag. Rådgivningen och utbildningen till de berörda individerna har utförts på uppdrag av Nyföretagarservice via Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Startcentrum i Örebro län. Av de 316 personer som vi fått kontaktuppgifter till så har vi gjort intervjuer med 162 av dem. Detta gör att vi har ett bortfall på 154 personer vilket motsvarar ca 49 % av de 316 personer vi avsåg att göra intervju med. Bortfallet representeras av både av män och av kvinnor i alla åldersgrupper varför inga specifikt demografiska data kan sägas vara överrepresenterade. Ett mindre bortfall hade varit önskvärt då vi möjligtvis funnit klarare mönster i resultaten. Detta bortfall har dock inte lika stor betydelse då vi snarare vill se mönster i svar från de intervjuade än att göra generaliseringar kring hela målgruppen Perspektiv Med val av perspektiv vill vi redogöra för det synsätt eller den utgångspunkt vi har i vår undersökning. Valet av perspektiv är viktigt eftersom det påverkar undersökningens slutsatser. Författarna till denna uppsats har tagit ett externt perspektiv med utgångspunkt från Nyföretagarservice då vi vill öka förståelsen kring hur organisationer i Sverige kan främja nyföretagande genom utbildning och rådgivning. I och med att det är en magisteruppsats har författarna även ett akademiskt perspektiv då vi vill driva undersökningen närmare framtida forskning inom området Trovärdighet För att en studie ska bli så tillförlitlig som möjligt och minska risken för ett snedvridet resultat så är det två faktorer som är viktiga att beakta, reliabilitet och validitet. Reliabilitet är att studien ska kunna genomföras en gång till med samma resultat och validitet innebär att man mätt det man avser att mäta. Hög reliabilitet och validitet innebär kvalitet för studien. 31 Ett annat sätt att säkerställa trovärdigheten är att kritiskt granska källorna som används under studiens gång, det vill säga både primär- och sekundärdata Validitet Med validitet menas att forskaren mäter det som är avsett att mätas och handlar om huruvida undersökningens resultat överrensstämmer med verkligheten. Grundkravet för validitet är att de data som samlas in måste vara relevant för det problem som undersöks. En viktig aspekt 31 Saunders, M et al (2003) s Befring, E (1994) s

14 för validiteten är att begrunda huruvida ett samband mellan två variabler är kausalt eller inte. Några sätt att säkerställa validiteten är att insatta personer bedömer insamlad data, att jämföra om resultatet stämmer med studerad teori samt att jämföra olika källor genom triangulering. 33 För att kunna säkerställa validiteten så har vi strävat efter att samla in information som är av relevans för vårt problem och syfte. Vi har också eftersträvat hög validitet genom att kontinuerligt följa uppsatsens syfte och försökt bibehålla en röd tråd i arbetet. Våra intervjufrågor har utformats med hänsyn till problem och syfte samt med grund i teorin. Intervjufrågorna har sedan granskats av vår handledare, Nyföretagarservice samt andra studenter för att se om frågorna är lämpliga. Vi har valt olika artiklar och litteratur från olika författare för att på så sätt säkerställa validiteten. Vår handledare, samt vår kontaktperson på Nyföretagarservice har dessutom under hela uppsatsarbetet följt arbetet och varit väl insatt i valda teorier och modeller. Dessutom har flera olika studenter kritiskt granskat arbetet vid ett flertal seminarietillfällen. För att ytterligare säkerställa validiteten så har vi försökt att vara tydliga med hur vi gått tillväga för att uppnå det resultat vi kommit fram till. Vi har motiverat valda teorier och noggrant redovisat avgränsningar och val av perspektiv. Detta gäller även vid val av litteratur varför vi således motiverat val av teori i teoriavsnittet. Vi har dessutom använt oss av många teoretiska källor, såväl forskningsartiklar, litteratur och aktuella undersökningar för en ökad validitet Reliabilitet Reliabilitet är måttet på undersökningens tillförlitlighet och syftar till att forskaren ska bidra med trovärdiga och pålitliga resultat. Slumpen ska inte spela in vid undersökningen varför upprepade mätningar ska ge likvärdiga utslag. Hög reliabilitet innebär således att resultatet inte påverkas av vem som utfört mätningen eller de omständigheter den sker under. Vid kvalitativa studier säkerställs reliabiliteten genom sammanhang och logik i resultatet. Detta sker till exempel genom ett tydligt teoretiskt perspektiv, triangulering, beskrivning av genomförandet samt av hur resultatet har framkommit. 34 Vid insamlandet av data gjorde vi telefonintervjuer med deltagarna i Nyföretagarservice. För att uppnå en ökad reliabilitet försökte vi göra varje intervjusituation så lika varandra som möjligt och arbetade innan intervjuerna fram en samtalsmall och exempelvis använde vi oss av samma öppningsreplik vid samtliga intervjutillfällen. Under intervjuerna dokumenterade vi svaren skriftligt i vår samtalsmall. Frågorna ställdes i ett neutralt tonläge för att vi inte skulle influera på svaren och så till vida resultatet. Intervjuerna skedde under flera olika dagar vid olika tidpunkter för att på så sätt få en så hög svarsfrekvens som möjligt. Vi bedömer denna uppsats ha en hög reliabilitet då vi innan intervjuerna var pålästa på området och om Nyföretagarservice. Utifrån det insamlade empiriska materialet så kommer vi att dra slutsatser som är baserade på respondenternas åsikter vid mättillfället. Vår förhoppning är att om en liknande undersökning skulle göras igen så skulle resultatet bli likartat det som framkommit i denna undersökning. 33 Saunders. M, et al (2003) s. 100ff 34 Saunders. M, et al, (2003) s. 101ff 10

15 Generalisering Vi anser att det resultat vi har kommit fram till i denna uppsats kan ligga till grund för vidare forskning inom ämnet. Undersökningen är riktad mot Nyföretagarservice och dess kunder/klienter och vi avser inte att göra några generaliseringar kring målgruppen som helhet. Undersökningen i sig är riktad mot Nyföretagarservice och ska vara en form av utvärdering av arbetet under Den ska även ligga till grund till eventuella framtida förbättringar inom organisationen Teoretisk Referensram Den teori som presenteras och används i denna uppsats är vald utefter det syfte som har ställts mot uppsatsens problemområde. Teorin som behandlas är entreprenörskap, nyföretagande samt rådgivning vid nyföretagande och har legat till grund när vi analyserat vår empiri. Vi har främst använt oss av böckerna Att förstå och förklara entreprenörskap skriven av Björn Bjerke, Företag Företagare Företagsamhet skriven av Bengt Johannisson och Leif Lindmark samt även övriga böcker inom valda områden. Vidare har vi använt oss av vetenskapliga artiklar skrivna av bland annat Israel Kirzner. Detta för att få en bredare och djupare kunskap om olika fenomen. All den litteratur vi använts oss av är baserad på vetenskapliga grunder, men vi har även kompletterat denna teori med bland annat diverse statistik kring arbetslöshet, branschstrukturer och nystartade företag i länet. Modeller som används kan beskrivas som förenklade bilder av verkligheten, så att verkligheten blir hanterbar för undersökaren. Vid val av modeller är det viktigt att beakta att modellen är lämplig för den aktuella studien och då med tanke på vald problemformulering. Det är vanligt att ingen modell passar perfekt till problemformuleringarna utan en bedömning görs av vilken modell som är mest lämplig eller som på bästa sätt kan anpassas till studien. 35 Modeller som används i denna uppsats har syftet att ge viktiga insikter i ämnet då relationer synliggörs och detta kan vara till hjälp vid besvarandet av våra frågeställningar. Modellerna vi använt oss av i arbetet har applicerats på de insamlade data från Nyföretagarservice och respondenterna Källkritik Det är viktigt att kritiskt bedöma sina källor för att få en så sanningsenlig och trovärdig studie som möjligt. Det finns en betydande mängd teori inom området entreprenörskap och nyföretagande. Genom att använda oss av andra teorier och modeller skulle vår undersökning eventuellt ha kunnat få ett annat utfall. Vi har valt ut de teorier som har varit relevanta för vårt syfte och som vi har ansett kunna hjälpa oss med vår undersökning. Vi har ofta i denna undersökning använt oss av SCB och NUTEK:s undersökningar och dessa behandlar förhållanden under år 2004 och Detta statistiska material kan ge en något snedvriden bild av verkligheten. Företag, regioner, individer kan bli felklassificerade på något sätt, exempelvis branschmässigt, storleksmässigt eller juridiskt. De böcker och artiklar som använts vid litteraturstudierna är i de flesta fall skrivna av författare som är erkända inom området till exempel Björn Bjerke, Paul Reynolds, Israel Kirzner och Bengt Johannisson. Vi anser de därför vara tillförlitliga och trovärdiga. Likväl bör man ha i åtanke i vilket syfte litteraturen är skriven. Vi har använt oss av jämförelser med liknande organisationer och det bör påpekas att det är vanskligt att jämföra resultatet från olika utbildnings- och rådgivningsprogram på grund av deras olika utformningar. 35 Darmer, P, Freytag P V, (1995) s. 77ff 11

16 Den information som kommer från företaget/organisationen är ifrån vår kontaktperson på Nyföretagarservice, Berndt Arvidsson samt från företagets hemsida. Vi är medvetna om att informationen från hemsidan och kontaktpersonen kan vara vinklad för att ge en förskönande bild av Nyföretagarservice verksamhet Metoddiskussion Metoderna för att genomföra en undersökning är flertaliga och den ena metoden behöver inte vara överlägsen andra metoder varför alternativa metoder bör diskuteras. Valet är beroende av problem och syfte. Saker som man kunnat göra annorlunda är eventuellt frågeställningar eller att man ställt hypoteser som man prövar på empirin. Ett annat alternativ som skulle ha kunnat genomföras är gruppintervjuer, för att på så sätt få mer djupgående information om målgruppens värderingar. Dock anser vi att telefonintervjuer med hela målgruppen var lämpligast att använda sig av för att besvara uppsatsens frågeställningar. Eventuellt skulle vi kunnat genomföra en mer strukturerad intervju med färdigkonstruerade svar. Detta skulle leda till att svaren skulle bli enklare att analysera. Men eftersom vi ville ha möjligheten till att få fram ytterligare information samt att svara på eventuella frågor om oklarheter från respondenten, så tillämpade vi inte denna metod. Ett alternativ är att göra en longitudinell studie det vill säga en studie som görs över en längre tidsperiod. Styrkan med ett längre tidsperspektiv är möjligheten att studera förändring och utveckling. Detta har dock inte varit aktuellt för den här uppsatsen dels på grund av den tidsbegränsning vi haft samt att det inte har varit nödvändigt för att besvara våra frågeställningar. Vår förhoppning är att läsaren har fått klarhet i varför författarna har gjort de vägval som gjorts vilket vi försökt motivera och förklara så tydligt som möjligt. 12

17 3. Teoretisk referensram Den teoretiska referensramen består av teori för att försöka definiera begreppen entreprenörskap och nyföretagande. Vi vill även se hur utbildning och rådgivning främjar nyföretagande. Dessa företeelser försöker vi beskriva utifrån vetenskaplig litteratur, undersökningar och forskningsartiklar som vi sedan kommer att använda i analysarbetet. 3.1 Entreprenörskap Entreprenörskap är ett komplext begrepp som är svårt att definiera. Björn Bjerke diskuterar i sin bok Förklara eller förstå entreprenörskap, skillnaden mellan att förklara och förstå begreppet entreprenörskap. Kort sagt så är skillnaden mellan dessa begrepp att förklaringar syftar till att avbilda en faktisk (objektiv och/eller subjektiv) verklighet för att bättre kunna förutsäga dess förlopp. Förståelse däremot, syftar till att bilda medel för att bättre kunna hantera den mänskliga existensen inifrån. Historiskt sett börjar detta resonemang med den tyske historiefilosofen Johann Gustav Droysen ( ). Droysen var den förste att introducera skillnaden mellan att förklara och att förstå ett begrepp. Han gjorde detta i tidsskriften Grundrisse der Historik år Droysens resonemang är väldigt omfattande och han redogör begreppen utifrån diverse vetenskapliga synsätt. När man avser att förklara entreprenörer, gäller följande; 36 Verkligheten betraktas som faktiskt, det vill säga bestående av objektiva och subjektiva reella omständigheter Uppgiften går ut på att finna mönster och regelbundenheter i denna verklighet. Dessa mönster och regelbundenheter utgörs av strukturer och/eller processer Det gäller framförallt att finna de mest avgörande omständigheterna i dessa mönster och regelbundenheter, till exempel de viktigaste orsakerna till ett visst resultat eller förlopp. Dessa mest avgörande omständigheter presenteras i medvetet förenklade bilder av eller förebilder för verkligheten. Sådana bilder kallas modeller. Om man däremot vill förstå entreprenörskap är det andra faktorer som är i centrum. Att förstå entreprenörskap betyder att; 37 Verkligheten betraktas som socialt konstruerad. Det finns ingenting samhällsvetenskapligt värt att veta bortom denna verklighet Uppgiften är att ta fram en tolkning som bildas av språk/kultur De tolkningar som är mest fruktbara är de som leder såväl kunskaparen som andra aktörer framåt i någon väsentlig mening En tolkning är inte en medvetet förenklad av- eller förebild av en faktisk verklighet (som är fallet med en modell) utan en föreställning som bildar, åtminstone delvis, en ny verklighet. Det som kännetecknar en entreprenör är att det är en person som företar sig något. När man diskuterar entreprenörskap är det ofta två namn som kommer upp. Israel Kirzner och Joseph A.Schumpeter. Man brukar tala om den Schumpeterianska entreprenören och den Kirznerianska entreprenören. Den Schumpeterianska entreprenören är ute efter att skapa obalans i ett ekonomiskt system på marknaden. Detta gör han/hon genom att skapa förnyelse genom en innovation Bjerke (2005) s. 43f 37 Bjerke (2005) s. 43f 38 Kirzner (1999) s. 8 13

18 Schumpeter s entrepreneur was essentially disruptive, destroying the pre-existing state of equilibrium 39 Den Kirznerianska entreprenören anser att ingen marknad är perfekt och i denna operfekta marknad ser entreprenören oupptäckta möjligheter. Detta ger möjligheter som ingen annan kan se och entreprenörer tar på sig att utnyttja dessa möjligheter för att göra marknaden mer perfekt. 40 Skillnaden mellan de två synsätten är relativt klara. Istället, som Kirzner menar, att entreprenörer utnyttjar möjligheter som finns tillgängliga på marknaden, vilket gör den mer perfekt så menar Schumpeter att entreprenören ska skapa obalans i en redan fullt fungerande marknad genom förnyelse (innovation). Synsätten är o ena sidan varandras motsatser men samtidigt kompletterande. De är kompletterande på så sätt att Schumpeters entreprenör är ansvarig för att skapa obalans och ojämnvikt på marknaden i första läget, medan Kirzners entreprenör ser denna obalans och operfekta marknad och utnyttjar de möjligheter som då uppstår. 41 Whereas Kirzner s entrepreneurs respond to changing data, Schumpeter s cause the data to change Entreprenörer som innovatörer Innovation är definierat av många forskare genom åren. Joseph A. Schumpeter lade ner mycket tid och uppoffring till att beskriva kapitalism och förändringskrafter som antingen förstärkte eller hotade kapitalism. Huvudfaktorn till ekonomisk förändring är enligt Schumpeter introducering av en innovation, och innovatören är samtidigt entreprenören. Innovation är ett verktyg för entreprenören att skapa förnyelse i en marknad. Dock anser han att det inte bara handlar om uppfinningar och nya idéer utan en uppfinning eller idé är inte innovation förrän den sätts in i verksamheten och används i produktionen Nyföretagande Att definiera uttrycket nyföretagande samt att avgöra när själva etableringsfasen tidsmässigt slutar och när utvecklingsfasen tar vid är svårt. Kopplingen mellan nyföretagande och entreprenörskap är stark. Bjerke menar att det är svårt att definiera begreppet och vill istället konceptualisera det. Han ser samband mellan kreativitet, innovation och entreprenörskap. Kreativitet innebär att komma med nya idéer Innovation är att tillämpa dessa idéer Entreprenörskap är att hitta nya tillämpningar som (även) andra kan använda, att fylla ett behov och/eller motsvara en efterfrågan, befintlig eller skapad. Vidare anser han att i princip alla företagsstarter som lyckats etablera sig, innehåller något, om än litet, entreprenöriellt inslag Kirzner (1999) s Kirzner (1999) s Kirzner (1999) s Kirzner (1999) s McDaniel (2000) s Bjerke (2005) s

19 3.2.1 Konsekvenser av att starta företag Bjerke har i den befintliga forskningen identifierat ett antal positiva konsekvenser för entreprenörer av att starta företag: 45 Möjligheter att skapa ett eget öde och att uppnå samt betyda något Att kunna använda sina egna färdigheter och talanger till fulllo En hög grad av oberoende att fatta egna beslut utan begränsningar Att vara ansvarig bara för sig själv Möjligheter till finansiella tjänster Att följa i (företagar)familjens fotspår Bjerke har även i den befintliga forskningen identifierat ett antal negativa konsekvenser för entreprenören: 46 Förändring och osäkerhet Osäkra inkomstflöden Mycket arbete Att hantera eventuellt misslyckande Vad har då nyföretagandet för konsekvenser för den lokala regionen? OECD:s rapport från 2003 visar på några av dessa. Investeringarna för att starta företag skapar först och främst arbetstillfällen till ägaren och dess anställda. De nystartade företagen verkar först på sin lokala marknad för att sedan söka marknader utanför när företaget vuxit vilket bidrar till en ökad skatteinkomst för kommunen. Dessa företag tenderar att främst ta arbetskraft från den lokala befolkningen. Ett ökat nyföretagande tenderar även att skapa en ökad motivation hos den lokala befolkningen Motiv till att starta företag Dalborg & von Freidrichs Grängsjö har i sin studie av projektet Start av nya företag identifierat fyra olika motiv till att starta företag. Samtliga företagsstarter var jämt fördelade mellan dessa fyra motiv. 48 Sysselsättningsmotivet : En stor del av respondenterna hade sett en egen verksamhet som det enda alternativet att erhålla arbete. Självständighet : En stark vilja att styra över sina egna beslut och idéer. Egenintressen : Dessa respondenter startar företag utifrån sitt stora intresseområde eller utifrån en dröm. Även skäl såsom utmaning, utveckling eller att jobba med det som är kul faller in i denna kategori. Möjligheter : Respondenterna har trott på trott på sin idé eller sett ett behov från marknaden. 3.3 Faktorer i omvärlden som påverkar nyföretagande Då nyföretagande skiljer sig åt mellan olika regioner och över tiden finns det skäl att fördjupa sig i vad miljön och omvärlden har för betydelse för individers benägenhet att starta företag. 45 Bjerke (2005) s. 116f 46 Bjerke (2005) s. 116f 47 OECD (2003) s. 38ff 48 Dalborg & von Freidrichs Grängsjö (2005) s

20 I företagets omgivning ingår de aktörer (företag och organisationer) med vilka företaget interagerar, liksom de regelsystem och det allmänna samhälls- eller företagsklimat (såsom institutioner, social och politisk struktur) i vilket samspelet äger rum. 49 Ett bra lokalt företagsklimat har avgörande betydelse för tillväxten, jobben och välfärden. På lång sikt kan ingen kommun klara sig utan livskraftiga företag. I ett gott lokalt företagsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Lokalt företagsklimat definieras som summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som finns i företagarens närmiljö En teoretisk modell över struktur, kultur och entreprenörskap Det finns två typer av regionala karaktäristika som kan bidra till variationer i entreprenörskap och ekonomisk utveckling. Dels finns det strukturella förklaringar såsom rådande ekonomiska och demografiska förhållanden. Dels finns det psykologisk-kulturella förklaringsgrunder. Dessa två typer av faktorer kan antas ha separat inflytande på nyföretagandet men kan även vara beroende av varandra i ett inriktat samspel. 51 Struktur - Ekonomi - Demografi a Kultur - Värderingar - Uppfattningar c b d e Entreprenörskap - Nyföretagande - Intentioner f Figur 3. Kultur, struktur och entreprenörskap: En teoretisk modell. Källa: Johannisson & Lindmark (1996) Kapitel 7, sid 153: Per Davidsson Regionala faktorer I en av statens offentliga utredningar undersöks flera olika variabler som påverkar innovativa processer. Undersökningen har inte för avsikt att dra några generella slutsatser eftersom endast två eller tre kommuner jämfördes i varje kategori, men den kan ändå ge en fingervisning om vilka variabler som påverkar innovationsförekomsten. De variabler som undersökningen utgår ifrån är om följande finns i kommunen: stor befolkning, hög tjänstemannatäthet, god ekonomi, högskola, sårbarhet, starkt varumärke, större stad, hög sjukfrånvaro. De viktigaste resultaten blev som följer 52 : 49 Nordregio Report 2001:4 s kl Johannisson & Lindmark (1996) s. 152f 52 Gidlund & Frankelius (2003) s. 214f 16

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM 2014-09-28 880614-1902 METODUPPGIFT 3 Metod-PM Problem År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år 2012

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg Forskningsprocessen Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Forskningsprocessen Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Forskningsprocessen Bra att läsa 1 Forskningsprocessen I det

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige Entreprenörskapsbarometern 2012 Attityder till företagande i Sverige Info 0499 Rev A ISBN: 978-91-86987-74-9 Upplaga: 300 ex Illustrationer: Maimi Parik Har du frågor om denna publikation, kontakta: Jonnie

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Kunskapsprojektering

Kunskapsprojektering Kunskapsprojektering Syftet är att planlägga: forskningsprojekt licentiat- och doktorsavhandlingar uppsatser och examensarbeten olika undersökningar, utredningar eller utvecklingsarbeten i icke-akademisk

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplan: Samhällskunskap Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,

Läs mer

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

HIPPOLOGI. Ämnets syfte HIPPOLOGI Ämnet hippologi behandlar hästen som biologisk varelse, samspelet mellan häst och människa samt hästens användning inom till exempel hästsport, fritidsverksamhet, rehabilitering och natur- och

Läs mer

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke 733G22:Statsvetenskapliga metoder Ann Fernström 29-09-2014 911130-1009 Metod PM Hobbes vs. Locke Människan beter sig olika i olika situationer beroende på vilken typ av individer de är. Frågan är hur individuella

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Densitet, Tryck, Värme, Väder "Densitet, Tryck, Värme, Väder" Grundskola 7 8 1 Densitet, tryck, värme, väder Skapad 216-11-1 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan"

Läs mer

Modell och verklighet och Gy2011

Modell och verklighet och Gy2011 Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna:

Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna: Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen Aktiviteterna under respektive moment möjliggör för eleverna att få uppleva och utföra sådant som kan relateras till teknikens och fysikens kursplaner, både vad gäller

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer