Pulsen HOPP FÖR HÄLSAN PÅ JOBBET CANCER: ÄRFTLIGHET UTREDS. Dessutom... Läs Pulsen i intranätet! Många ringer 1177 för råd. Hyrläkaren som blev fast

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pulsen HOPP FÖR HÄLSAN PÅ JOBBET CANCER: ÄRFTLIGHET UTREDS. Dessutom... Läs Pulsen i intranätet! Många ringer 1177 för råd. Hyrläkaren som blev fast"

Transkript

1 Pulsen Munnen är kroppens spegel som visar hur man mår SID Personaltidning för oss i Landstinget i Jönköpings län CANCER: ÄRFTLIGHET UTREDS SID 4 5 HOPP FÖR HÄLSAN Många ringer 1177 för råd SID 7 PÅ JOBBET SID Hyrläkaren som blev fast SID 17 Studie med fokus på antibiotika SID Landstinget 150 år Födelsedagskalas runt om i länet SID Dessutom... Läs Pulsen i intranätet! E-HANDEL CATRIN BESTÄLLER I RAINDANCE SID 9 KÖRKORT FÖR EKG PETER VILL HÖJA SÄKERHETEN SID 8

2 2 PULSEN NR 4 l SEPTEMBER 2013 ingång pulsen I INTRANÄTET Nyheter, fördjupningar och bildreportage hittar du i Pulsen på intranätet. Dags att svara på Dialogen Kom ihåg att svara på medarbetarundersökningen Dialogen. Det är 79 frågor, samma som förra gången, vilket gör att resultaten kan jämföras. Svara på enkäten senast 6 oktober Många vägar till hälsa på jobbet När Pulsen besöker en arbetsplats handlar det ofta om att beskriva förbättringsarbeten, nya arbetsmetoder eller intervjua medarbetare i nya roller. Men det pågår också ett stort arbete för att skapa en bra, trivsam och hälsofrämjande arbetsmiljö, något vi skildrar på tre sidor i detta nummer. Följ med till vårdcentralen som brukar ta en basketmatch på lunchen (bilden på förstasidan), den geriatriska vårdavdelningen som äter gemensam hälsofrukost, habiliteringscentrum som tar ton med ukulele eller Landstingets kansli där medarbetarna kan få hjälp med personliga förbättringsarbeten. Landstinget har valt att satsa stort på hälsofrämjande arbetsplats, HFA. Pulsens reportage visar att vägarna att nå det är många. Men det händer mycket annat i Landstinget också. Några exempel är ett verktyg som gör att antibiotikaförskrivningen kan följas bättre, en nystartad mottagning för ärftlighetsutredningar av cancer och munvård som ett nytt och viktigt område i vårdprevention. Dessutom säger vi grattis till oss själva! Personaltidningen i dagens form fyller 15 år och Landstinget firar 150 år, (sidan 12-13) dryga året innan det är dags att ta klivet över i regionbildning. Mikael PS. Kom ihåg att svara på Dialogen, den stora medarbetarundersökningen som nyligen har skickats ut.! Inloggningstiden i landstingets datorer har sjunkit radikalt tack vare nya Windows 7. Nu tar det cirka 2 minuter att komma in i Windows och Cosmic, jämfört med 5-6 minuter tidigare. Alla tre sjukhus i länet tappar placering i årets SYLF-ranking där AT-läkare bedömer sina arbetsplatser. Men 91 procent (5 procent vet ej) skulle rekommendera en vän att söka AT vid länets sjukhus, vilket ger en femteplats i riket. Nu är det dags att fundera på Quality Forum i Paris, 8 11 april Arrangörerna till denna årliga stora manifestation för kvalitets- och utvecklingsarbete räknar med minst postrar. Senast 4 november ska du anmäla ett abstract eller poster. Pulsen PULSEN är en tidning för medarbetare i Landstinget i Jönköpings län. Den kommer fem gånger per år. Citera gärna Pulsen men ange källan. Vi ansvarar inte för insänt material som vi inte beställt. ANSVARIG UTGIVARE Kommunikationsdirektör Christina Jörhall , REDAKTÖR Mikael Bergström, , GRAFISK FORM OCH LAYOUT Katarina Sennevik, FOTO OCH BILDHANTERING Johan W Avby, ÖVRIGA MEDARBETARE Maija-Liisa Bernes, Helena Dovier, Kicki Ekbladh, Mats Fäldt, Olle Hall, Lisbeth Lejon, BESÖKSADRESS Husargatan 4, Jönköping POSTADRESS Box 1024, Jönköping PULSEN I INTRANÄTET Landstingsfliken. ADMINISTRATION Inger Bjelke, ADRESSÄNDRING Anmäl adressändring till ditt lönekontor. UPPLAGA ex TRYCKT 24 september 2013, V-TAB AB, Västerås NÄSTA TIDNING 4-5 december 2013 MATERIALSTOPP 22 november 2013 OMSLAGSBILD Medarbetarna på Norrahammars vårdcentral kör en basketsmatch på lunchen. Foto: Johan W Avby Mer rehab varje dag Vår värld behöver ha mer rehab varje dag, till musik av Nanne Grönvalls Andas, sjöng RBE-kören, alltså rehabiliterings- och beteendemedicinska enheten, när 25-årsjubilerande Länssjukhuset Ryhov firade med körslaget den 5 september. Det gjorde de så bra att de tog hem segern och gjorde skäl för körnamnet Ryhovs brightest entertainers. Det känns underbart. Jag andas djupt och njuter av den småländska luften, sa logoped Marie Hallberg i kören. Njöt av dagen gjorde också många av Länssjukhusets medarbetare som förutom lunch i det gröna även bjöds på en bejublad talkshow i aulan där bland andra AT-93-group framträdde. Foto: Johan W Avby

3 PULSEN NR 4 l SEPTEMBER kultur i vården PÅ WEBBEN Lj.se/kulturivarden är den nya webbplatsen för nyheter, forskning och beställning av Verktyg för kultur i vården. LÄNET FÅR LÄSAMBASSADÖR Länsbibliotek Jönköping satsar på en regional läsambassadör för att främja barn och ungas läs- och språkutveckling. Torsten Bengtsson är en rutinerad författare som skrivit 55 böcker, faktaböcker, läromedel och skönlitteratur för olika åldrar. TYCK TILL! VAD VILL DU LÄSA OM I PULSEN? MEJLA pulsen i intranätet Halvtid för Enter I projektet Enter samarbetar Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget och fyra kommuner för att hitta långsiktiga lösningar till arbete eller studier för personer som har offentlig försörjning. Nu i halvtid för det treåriga projektet har totalt 88 personer fått hjälp. etik Länssjukhuset Ryhov firade 25 år Med körslag, lunch i det gröna och talkshow med tillbakablick firade Länssjukhuset Ryhov 25-årsjubileum. Fem körer tävlade och segern kneps av rehabiliterings- och beteendemedicinska enheten, som sjöng under namnet Ryhovs brightest entertainers. Slingan invigd Slingan kallas natur- och kulturstigen på Länssjukhuset Ryhovs sjukhusområde som bjuder på bland annat många blommande växter, skulpturpark, gammal tallskog och historiska upplevelser på den 1,9 (lilla) eller 3 milometer (stora) Slingan. Se också Pulsen sidan 6. Nytt verktyg i kampen mot infektioner Infektionsverktyget kallas det nya hjälpmedlet i läkemedelsmodulen i Cosmic, som innebär att ordinationen av antibiotika nu ska registreras tillsammans med orsaken. Detta är ett led i arbetet med att minska de vårdrelaterade infektionerna och få bättre överblick av antibiotikaanvändningen. Se också Pulsen sidan 18. Psykiatrin ökar samarbetet Sex team från de psykiatriska klinikerna i länet har genomfört fyra lärandeseminarium i syfte att öka samarbetet över gränserna, såväl de geografiska som de inom de egna klinikerna. Teamen är tvärprofessionella och har själva valt de arbetsområden de jobbat med. Ett väl övervägt användande av sociala medier var ämnet under etiskt forum på länets sjukhus den september. Samlingen i Jönköping filmades och kommer att publiceras på intranätet under Ledning/Etik/Genomförda arrangemang. Vad kan jag skriva på sociala medier? Är du pensionär och vill fortsätta läsa Pulsen? För att få personaltidningen Pulsen som pensionerad medarbetare krävs numera ett aktivt val. Via webbformulär och röstbrevlåda kan du som pensionär både beställa och avbeställa Pulsen. 1. Gå in på klicka på länken prenumerera på Pulsen eller avbeställ prenumeration på Pulsen, och fyll i formuläret 2. Ring röstbrevlådan , välj beställ eller avbeställ, och uppge ditt namn och postadress. Tala sakta och tydligt! Alexander är läkare och tvingas ofta lämna svåra besked till sina patienter. Den här gången känns det extra tungt och efter en lång arbetsdag lättar han på trycket i ett Facebookinlägg och får genast sympatier. Men vad är egentligen lämpligt att skriva på Facebook, Twitter och i andra sociala medier? Sociala medier är ett samlingsbegrepp för en rad Michael Strandéus olika tekniska lösningar för att via Internet göra det möjligt för användarna att interagera med varandra, dela kunskap och erfarenheter och starta diskussioner. Sociala medier har stor genomslagskraft och utgör för många ett naturligt och enkelt sätt att kommunicera med andra. För den som arbetar i vården ger sociala medier goda möjligheter att även dela yrkesmässiga erfarenheter. Landstinget har en öppen och positiv inställning till att verksamheter använder sociala medier i sin kommunikation och marknadsföring. Det var dagen innan sommarsemestern och jag var nästan själv på labbet när resultaten var färdiga på eftermiddagen Jessica Ögren Alla inlägg på Internet kan i princip betraktas som offentliga. Alexanders (fiktiva) Facebookinlägg kan ses som relativt oskyldigt, men det kan också klassas som ett sekretessbrott. I och med den spridning som inlägget kan få, och möjligheterna att kombinera dem med annan information, är det inte alls omöjligt att den nyblivna mammans identitet kan röjas. Generellt bör man därför avstå från att publicera även avidentifierade patientuppgifter i sociala medier. Det finns också skäl att vara försiktig med att lämna ut egna personliga uppgifter på sociala medier. För att upprätthålla en professionell relation är det i de flesta fall även olämpligt att utbyta personlig information med en patient på nätet. En situation som tycks bli vanligare är att sjukvårdspersonal omnämns på nätet med namn och bild, i både positiva och negativa ordalag. Att bli utsatt för denna slags offentliga betygsättning kan upplevas som djupt kränkande. Av sekretesskäl går det inte heller att svara på kritik och anklagelser från patienter och anhöriga. Michael Strandéus, Överläkare på Onkologkliniken och medlem i etikrådet

4 4 PULSEN NR 4 l SEPTEMBER 2013 Med en onkogenetisk mottagning på Länssjukhuset Ryhov bygger Landstinget ut resurserna för de länsinvånare som vill utreda sin ärftlighet för cancersjukdomar. Kartlägger cancerrisk Vi ska jobba preventivt med att förebygga cancer, eller upptäcka den tidigt. Vi vill stå för en ökad trygghet, säger Jenny Pettersson, specialistsjuksköterska i onkologi, som arbetar på den nya mottagningen tillsammans med kollegan Kristin Andersson. Tidigare har hela utredningen för länsinvånare hanterats via Onkogenetiskt centrum i Linköping. Delar av utredningen kommer nu att bedrivas av onkogenetiska mottagningen i Jönköping. Antalet utgående remisser har tidigare inte motsvarat befolkningsunderlaget i vårt upptagningsområde. Det kan handla om att vårdpersonal och allmänheten inte känner till möjligheten, eller inte tänker på att cancersjukdomen kan vara ärftlig. Den onkogenetiska mottagningen på Ryhov är en filial till Linköping, och innebär en ökad kapacitet att hjälpa länsinvånare med ärftlighetsutredningar, ett arbete som i sig innebär en omfattande spårning och analys och kan pågå ett år eller mer. Såväl primärvård som specialistvård kan remittera till mottagningen och invånare kan också ringa direkt själva. Kontakten inleds med ett antal frågor kring vem som vill ha utredningen och varför, och vilka cancersjukdomar som finns i släkten. Den sökande, som kallas proband (en släktforskningsterm) kan vara frisk eller ha utvecklat en cancersjukdom. Redan vid det första samtalet börjar vi ofta skissa på ett släktträd, säger Jenny Pettersson. Samtidigt kan det förstås vara svårt för den sökande att ha exakt kunskap om sina släktingar. Vi ber ofta den sökande försöka återkomma med mer fakta efter att till exempel ha frågat släktingar, för vi vill ta fram ett omfattande släktträd, säger Kristin Andersson. Kriterierna för att få en utredning bygger på hur många nära släktingar som haft cancersjukdomar och i vilken ålder de har insjuknat. Leif Maria, 45 år diagnos vid 44 år Bröstcancer Gunnar Magaretha, 70 år diagnos vid 50 år Anna, 40 år proband Elsa, diagnos vid 65 år 70 år Karin, diagnos vid 61 år 65 år Äggstockscancer Anna, 40, ringer till den onkogenetiska mottagningen med frågor kring ärftlighet i sin släkt. Själv är hon frisk, men hennes syster Maria fick bröstcancer när hon var 44 år och deras mamma Margaretha när hon var 50 år. Annas moster Karin fick äggstockscancer när hon var 61 och dog när hon var 65, och Annas mormor Elsa fick bröstcancer vid 65 och dog vid 70 års ålder. Mottagningen upprättar ett släktträd som presenteras vid rondgenomgång med Onkogenetiskt centrum i Linköping. Detta släktträd leder till utredning, om den sökande vill. (Alla namn är fingerade). Vid en videokonferens presenteras underlaget för mottagningsläkaren Marie Stenmark Askmalm i Linköping, som avgör om det finns skäl att gå vidare med en utredning. Då lämnar vi ut samtyckesblanketter. Det är upp till den sökande att lämna blanketter till alla berörda släktingar eller nära anhöriga till avlidna släktingar, för att få ett samtycke att journalerna granskas. Vi måste gå in i varje journal och verifiera att uppgiften om cancersjukdom stämmer, säger Jenny Pettersson. Samtycken avgör möjligheten att gå vidare med utredningen. Släktingar har sin fulla rätt att säga nej. Nästa steg är det stora arbetet att få in journalutdrag, vilket kan innebära många samtal för mottagningen i Jönköping till olika sjukhus för att säkert fastställa diagnoserna. Man vet kanske att moster hade något i magen, men var det cancer? Det är också vanligt att man blandar ihop äggstocks- och livmodercancer, men det är viktigt att veta eftersom bröst- och äggstockscancer har ett samband, säger Kristin Andersson. Nu kan det bli aktuellt att gå vidare och undersöka risken för mutationer hos den sökande och andra släktingar genom DNAprov i blod eller vävnad. Resultatet av en utredning kan väcka många funderingar. Många har gått och burit på en oro, och förhoppningsvis kan vi lindra den. Har den sökande en mutation finns ökad risk för sjukdom, säger Jenny Pettersson. Här finns då kontrollprogram som kan innebära magnetröntgen en gång per år, eller profylaktisk operation av äggstockar eller bröst. Men det är radikala operationer där det behövs många samtal för att landa i ett beslut utifrån i vilken situation man lever. Saknas mutationen, men flera släktingar har drabbats av cancer, finns ett riskbedömningsprogram med rekommendation för uppföljning. En onkogenetisk utredning innehåller känslig information och har därför ett extra sekretesskydd gentemot såväl övriga sjukvården som andra aktörer. Sedan starten i april har mottagningen tagit emot ett 30-tal remisser. Majoriteten av dem har gått vidare till utredningar. De räknar med att intresset av utredningar kommer att öka. Kunskapen om undersökningar och sjukdomar ökar hos allmänheten. Då måste sjukvården vässa sig att möta det ökade behovet, säger Kristin Andersson. En grupp är unga kvinnor som hör av sig och är oroliga för risken att få bröstcancer. De kan tro att det räcker med att ta ett blodprov för att se risken. Men för att kunna göra en fullständig utredning krävs dels blodprov från en tidigare sjuk individ samt tillgång till släktens sjukdomshistorik, förklarar Jenny Pettersson. Samtidigt tror hon att möjligheten till spårning kommer att öka i framtiden i takt med att allt fler mutationer identifieras. Vi måste veta vad vi letar efter. Vi har flera miljarder celler, och en cell kan innehålla gener. För medarbetarna på den onkogenetiska mottagningen handlar det om ett nytt arbetssätt kring cancersjukdomar. Det är en jätteutmaning. Jag har jobbat 17 år på onkologkliniken, med mycket sjuka människor. Nu ska jag arbeta förebyggande. Det är roligt att få vara med och forma och lära sig ett nytt område. I början har vi mycket att lära om genetik, men vi kommer att vara i Linköping regelbundet, säger Kristin Andersson.

5 PULSEN NR 4 l SEPTEMBER Nu handlar det om att sprida information om den nya mottagningen. Det gör medarbetarna bland annat genom besök på många vårdcentraler under hösten. I våras gjorde vi ett utskick till alla vårdcentraler. Mer än hälften hörde av sig och ville ha ett besök. Så vårdcentralerna är på hugget, konstaterar Jenny Pettersson. FAKTA TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOto: Johan W Avby Omkring personer insjuknar i cancersjukdomar i Sverige varje år. Omkring nya fall av bröstcancer upptäcks varje år, cirka fall av tarm- och ändtarmscancer. I omkring 5-10 procent av fallen finns en ärftlighet. Kriterierna för att bli aktuell för ärftlighetsutredning bygger på hur många nära släktingar som haft cancer och i vilken ålder. Mer information om kriterierna finns på lj.se/fakta/ onkologen/onkogenetisk utredning. I Landstingets budget för 2012 avsattes pengar för att starta onkogenetisk mottagning till en årlig kostnad på 1,3 miljoner kronor. Uppdraget är bland annat att ta emot remisser från personer i behov av utredning, göra inledande bedömning, utredning, information och rådgivning. I uppdraget ingår också att samverka med berörda kliniker i länet och bedöma behov av remittering till onkogenetisk verksamhet i Linköping. Kristin Andersson och Jenny Pettersson, specialistsjuksköterskor i onkologi, driver den onkogenetiska mottagning på Länssjukhuset Ryhov som Landstinget nu satsat på. Rehabkurs för cancersjuka startar igen Tisdag 8 oktober 2013 startar en rehabiliteringskurs på Länssjukhuset Ryhov för människor som drabbats av cancersjukdom. Under tio veckor träffas en grupp varje vecka för att utbyta erfarenheter tillsammans med två handledare. Kursen kan hjälpa deltagarna tillbaka till ett fungerande vardagsliv och att acceptera sin situation. Det handlar om erfarenhetsutbyte och att sätta upp små delmål, säger Victoria Wendel, rehabsamordnare för cancerpatienter i Jönköpings län och kursledare tillsammans med en sjuksköterska. Kursen vänder sig främst till personer i arbetsför ålder som helst ska ha en mer eller mindre avslutad behandlingsperiod. Sedan flera år tillbaka har Landstinget i Jönköpings län också avsatt pengar för intensiv cancerrehabilitering. Det innebär att patienten åker iväg en eller två veckor till en rehabiliteringsanläggning, där olika träningsformer och föreläsningar varvas. Den riktar sig till alla i länet som har eller har haft cancer i någon form. Fotnot: Läs mer på lj.se/cancerrehabilitering eller Victoria Wendel nås på Vitala mått viktig rutin Vitala parametrar ska mätas rutinmässigt på alla akut inlagda patienter och nyopererade patienter, minst morgon och kväll under minst två dygn enligt landstingsövergripande regler från första december. De vitala parametrarna blodtryck, andetag, saturation (syremättnad i blodet) och puls ger möjlighet att upptäcka potentiellt kritiskt sjuka patienter tidigt. Därför införs de nya rutinerna, med samma gränsvärden som idag. För patienter som är opererade i buken och för patienter som är inlagda på grund av infektion, ska de vitala parametrarna mätas även en tredje gång, alltså totalt minst tre gånger per dygn, säger Terje Blomstrand, biträdande chefläkare på Värnamo sjukhus och medlem i arbetsgruppen för Säker Vård pusselbit 1: Tidigt upptäcka svårt sjuka och agera. I dag mäts de vitala parametrarna vid behov och på läkarordination. Vissa kliniker har också rutiner för mätning regelbundet. Vi på OP/IVA på Länssjukhuset Ryhov har sedan drivit att vitala parametrar ska mätas tre gånger per dygn. Därför är det bra att det nu kommer en förstärkt rekommendation, säger narkosläkare Thomas Elvesjö, i arbetsgruppen. Man kan se ganska frisk ut och ändå vara rejält sjuk, säger Terje Blomstrand. Att hitta ett dåligt värde i de vitala parametrarna kan därför vara en bra signal. Men våra chefläkare har sett att mätningen av vitala parametrar inte alltid görs, eller att man inte alltid har agerat i tid. Därför har vi fått i uppdrag att ta fram länsgemensamma rutiner. Terje Blomstrand poängterar att det också är viktigt att en dålig parameter leder till agerande och att vårdpersonalen rapporterar enligt SBAR så att det blir tydligt. På sikt kan man räkna med att fler svåra sjukdomstillstånd upptäcks tidigare och att belastningen på intensivvården minskar. Om alla kliniker följer riktlinjerna är jag övertygad om att vi kan upptäcka och behandla patienter tidigare. Jag tror till och med att vi på sikt kommer att se förändringar i dödligheten, säger Jesper Svefors, överläkare på infektionskliniken, Ryhov. Kunskapen om vitala parametrar ska nu spridas genom ombud på klinikerna, utbildningar på Metodikum och en kommande app för smartphone. Läs mer i intranätet: Hälsa och vård/kliniskt kunskapsstöd/behandlingsrutiner och PM/Vitala parametrar. n Den 18 oktober bjuder Landstingets kapacitetsgrupp in till en dag för produktionsoch kapacitetsplanering. Syftet med dagen är att skapa ett nätverk med nyckelpersoner för att ytterligare förbättra tillgänglighetsarbetet genom utbildning i produktions- och kapacitetsplanering. Sedan ska Landstingets verksamheter kunna påbörja det praktiska arbetet utifrån Landstingets mål att alla verksamheter ska produktions- och kapacitetsplanera sin verksamhet utifrån behovet. Anmälan i Lärandekalendern. n Landstinget i Jönköpings län har som första landsting lämnat in en verksamhetsbeskrivning till SIQ, Institutet för Kvalitetsutveckling, för utvärdering. Vi gör det för att fortsätta utveckla hela verksamheten, säger landstingsdirektör Agneta Jansmyr. Vi har arbetat med kvalitetsutveckling och förbättringsarbete i många år och vi har många exempel på goda resultat. Nu vill vi ta nästa steg med hjälp av utomstående erfarna utvärderare. Offentliga och privata organisationer kan skicka in en beskrivning av verksamheten till SIQ för bedömning enligt deras modell för kundorienterad verksamhetsutveckling. Bäst på hjärtvård för femte året i rad Medarbetarna på medicinsk vårdenhet D på Höglandssjukhuset hamnar år efter år i topp när det handlar om uppnådda målvärden inom hjärtprevention av registrerade hjärtinfarkter. Häromveckan kunde de för femte året ta emot utmärkelsen för Bästa uppnådda målvärden i samband med Swedehearts årsmöte i Göteborg. Det innebär att de gjort bästa möjliga prevention för patienter som haft hjärtinfarkt och är under 75 år. Det handlar bland annat om hjälp med råd om kost, motion och tobak, och uppföljningar efter infarkten. Forskare föreläser om avhandlingar Den 26 och 27 september är det dags för Futurum, Landstingets akademi för hälsa och vård, att presentera den forskning som bedrivs i Landstinget. Forskarna bakom förra årets avhandlingar berättar om sina arbeten. Den 26 september är det Noomi Carlsson, Ola Sunnergren och Alkisti Anastassaki Köhler som föreläser i aulan på Länssjukhuset Ryhov. Den 27 september finns Catarina Sjölander, Sofi Fristedt och Martin Rejler på plats i Höglandssjukhusets aula för att beskriva sina arbeten. Anmälan i Lärandekalendern.

6 6 PULSEN NR 4 l SEPTEMBER 2013 Mångsidig stig för alla Natur- och kulturstigen Slingan runt Ryhovsområdet i Jönköping har fått en rivstart, med daglig användning av såväl medarbetare som patienter och anhöriga. Jag har varit ute på den lilla Slingan. Det går bra att komma runt med rullstol eftersom det är asfalt nästan hela vägen. Här har vi bland annat haft tipspromenad, säger Berit Willstrand, patient på rehabiliteringsmedicinska kliniken på Länssjukhuset Ryhov. Hon sitter och njuter i höstsolen tillsammans med patienten Roger Johansson och sjukgymnasterna Anna Johansson och Agneta Siebers. Vi har använt Slingan ett tag nu och sett flera användningsområden. Det är en fin runda för en promenad om man är patient på sjukhuset. Besökare kan också ta med sig sin anhörige ut. Det finns många naturliga samtalsämnen runt Slingan. Många av våra patienter behöver träna balansen. Vi har i sommar använt Slingan som en naturlig bana för balansövningar, säger Anna och Agneta. De uppskattar också den stora variationen, både i innehåll och svårighetsgrad. Serpentinslingan och backen upp är bra träning även för avancerade rullstolsbrukare. Är man inte så aktiv funkar den lilla slingan jättebra, säger Anna Johansson. Under september ska också ett utegym komma på plats, speciellt anpassat för den som är rullstolsburen. Det blir ytterligare en dimension. Vi har också många tidigare patienter som tränar hos oss och använder sjukhusområdet som träningsbana. Den totalt tre kilometer långa Slingan bjuder på många upplevelser, som skulpturpark, konstverk, gammal tallskog, mycket blommande växtlighet och en spännande historia som berättas via skyltar. Här och var finns dessutom bänkar utplacerade, för att vila fötterna eller bara njuta en stund. Det är också väldigt bra för oss personal som vill ta en promenad eller löprunda på lunchen, säger Agneta Siebers. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY Patienterna Roger Johansson och Berit Willstrand njuter på Slingan tillsammans med sjukgymnasterna Anna Johansson och Agneta Siebers. Den stora eken, strax norr om ambulansstationen kommer att bli en favorit för många.

7 PULSEN NR 4 l SEPTEMBER Många ringer till 1177 Britt Forsberg Framförallt får vi genom 1177 en möjlighet att arbeta mer strukturerat Telefonrådgivning via 1177 har visat sig vara en efterlängtad service bland länsborna. Under första veckan tog telefonsjuksköterskorna emot omkring samtal. Det är en väldigt bra siffra, tycker jag. Det var svårt att gissa på förhand hur stort tryck det skulle bli och vi har ju en väldigt god tillgänglighet till vårdcentralerna. Än så länge har vi ingen färdig statistik över vad samtalen handlar om men det är väldigt blandat. Allt från råd kring sjukdomar och besvär till när det är dags att söka vård, säger verksamhetschefen Britt Forsberg. Hon berättar också om väldigt positiv respons från de som ringer, ett tecken på att det finns ett stort behov av tjänsten. Telefonsjuksköterskorna säger att de som ringer är väldigt tacksamma. Många har varit osäkra på vart i vården de ska vända sig med olika frågor. Telefonrådgivningen startade 2 september efter några intensiva veckor med utbildningar och förberedelser för de 30 medarbetarna. Rådgivningen är bemannad alla dagar mellan klockan 7 och 23, övrig tid besvaras samtalen av 1177 i Östergötland. Det finns såklart en viss ovana fortfarande och ibland kan det vara knepigt att hänvisa helt rätt, eftersom det i vissa fall finns olika rutiner i de tre sjukvårdsområdena. Men det har ändå gått bra. Vi har några mindre tekniska problem att lösa, men inget kritiskt, säger Britt Forsberg är öppet dygnet runt och fungerar som ett komplement till den rådgivning som redan ges på vårdcentraler och kliniker. En skillnad är att den som ringer till 1177 kopplas direkt till första lediga sjuksköterska istället för att placeras i telefonkö. Telefonsjuksköterskorna ställer inga diagnoser och bokar inga tider på vårdcentralerna utan är inriktade på att besvara frågor om sjukdomar och vård. Framförallt får vi genom 1177 en möjlighet att arbeta mer strukturerat. Alla telefonsjuksköterskor använder samma rådgivningsstöd och varje samtal besvaras enligt en bestämd modell. Vi har också ett bra samarbete med bland annat akutmottagningarna och barnkliniken, säger Britt Forsberg. Sjuksköterskan Maja Sokolovska Emdadi och hennes kollegor har fått många samtal första veckorna. Telefonsjuksköterskorna är erfarna och flera har specialistkompetens, bland annat inom diabetes, hjärtsjukvård, barnsjukvård och onkologi. Många har också lång erfarenhet av telefonrådgivning och kan dra nytta av varandra och utbilda varandra inom olika områden. En fördel är att vi kan lägga allt fokus på att hjälpa den som ringer. På en vårdcentral eller klinik är det mycket annat som händer runt omkring, säger distriktssköterskan Agneta Thorslund. TEXT: mats fäldt foto: johan w avby Kultur en mjuk väg till bättre hälsa Kultur på recept blir i höst en helt ny möjlighet för människor som drabbats av stressrelaterade besvär, långvarig diffus smärta och/eller psykisk ohälsa. Detta är en mjuk väg från sjukskrivning tillbaka till arbete eller studier utan biverkningar, säger sjuksköterska Birgitta Ekeberg, projektledare för landstingets satsning på Kultur på recept. Kulturaktiviteter sätter igång hälsofrämjande processer i kroppen och ger ett ökat välbefinnande. Forskning visar att kulturupplevelser aktivt kan bidra till hälsa och snabbare rehabilitering, Under en tvåårsperiod vill man nå patienter som får genomgå ett program med körsång, skapande drama, hantverk, konserter, teaterföreställningar, konstutställningar och kultur- och naturvandringar. Programmet löper över tio veckor där en grupp träffas två gånger i veckan två timmar per gång. Varje grupp kommer att ha cirka 6 9 deltagare, säger Birgitta Ekeberg. Målgruppen är människor som är sjukskrivna eller riskerar att bli det på grund av stressrelaterade besvär, långvarig diffus smärta och/eller psykisk ohälsa. I projektet är det primärvården, de öppenpsykiatriska mottagningarna samt rehabiliteringsmedicinska kliniken Ryhov som kan skriva ut recept på kultur. Många gånger är det ett för tufft steg att gå från sjukskrivning till arbetsträning direkt. Här finns en mjuk väg där patienten kan få tillbaka självkänslan och få ett ökat välbefinnande. För såväl patient som remittent är det kostnadsfritt, och remittenterna får nu ytterligare ett alternativ utöver traditionella recept, recept på fysisk aktivitet och remiss till grön rehabilitering. När tillräckligt många recept kommit in för patienter inom ett rimligt geografiskt område, börjar planeringen av ett tio-veckorsprogram. Parallellt har patienterna ordinarie rehabiliteringskontakter med sin vårdcentral. Marknadsföringen av kultur på recept pågår nu för fullt, genom kontakter med rehabsamordnare, vårdcentraler och olika kulturaktörer. Utbudet varierar mellan kommunerna. Vi kommer att använda oss av såväl privata aktörer som bildningsförbund, kommuner och Landstinget. För en grupp i Jönköping är det naturligt att besöka Spira, för en grupp i Värnamo Vandalorum, tar Birgitta Ekeberg som exempel. Inför programstarten får deltagarna komma på en informationsträff, och sedan får gruppen ta sig till de olika aktiviteterna enligt programmet, där de blir mottagna av kulturaktörerna. Birgitta Ekeberg konstaterar att länets bildningsförbund är mycket intresserade att delta liksom flera kommuner. Därför hoppas hon att de första grupperna kan vara igång innan året är slut. Vi utgår också ifrån en nationellt utvärderad modell som bygger på den forskning som finns. Vi vet att man mår jättebra av kulturaktiviteter när man är frisk. Varför skulle man då inte behöva det om man är sjuk? TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM Birgitta Ekeberg Varje grupp kommer att ha 6 9 deltagare

8 8 PULSEN NR 4 l SEPTEMBER 2013 Psykiatrin ska bli likadan i hela länet Den psykiatriska vården ska börja arbeta i vårdprocesser. Under hösten startar tre områden: Neuropsykiatri, psykosvård samt nybesök och diagnostik. Patrik Eriksson från Medicinsk Teknik, får agera patient när biomedicinska analytikern Rebecca Lewis utbildar sjuksköterskorna Hanna Wirzén och Malin Sjöö och deras kollegor på medicin A, Länssjukhuset Ryhov, i såväl den nya EKG-apparaten som metoden att ta EKG. Syftet är att få en likhet i länet, att alla ska få samma behandling oavsett var man är i länet, säger Signe Axelsson, sekreterare i med- Signe Axelsson icinsk programgrupp psykiatri. Beslutet att skapa vårdprocesser är ett resultat av arbetet med en ledningsplan för vuxenpsykiatrin. Efter diskussioner har man fastnat för att börja med områdena neuropsykiatri, psykosvård samt nybesök och diagnostik. Att neuropsykiatrin valts ut beror bland annat på det stora behovet av utredningar. Psykosvården har nyligen fått nationella riktlinjer för psykosociala insatser, som nu ska införas och länkas till ett kvalitetsregister. Här pågår också arbetet med den nationella satsningen Bättre psykosvård. Nybesök och diagnostik är ett område där idag processerna skiljer sig lite i länet. Det handlar om att ha likadana rutiner och att använda gemensamma bedömningsinstrument för att kunna sätta korrekt diagnos så tidigt som möjligt. Vi ska göra så lika som möjligt i länet när vi träffar en patient första gången. Första steget är att rekrytera processledare. De får skapa en processgrupp och har sedan medicinsk programgrupp som styrgrupp. Det är glädjande att vi har flera kvalificerade sökande inom varje område. Ledningsplanen handlar om vuxenpsykiatrin, men vårdprocesserna ska omfatta även barn och ungdomar. Ett av uppdragen för processledarna är därför att ha fokus på övergången från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin, men också att belysa patientens väg genom vården och att identifiera nya metoder som ökar kvaliteten av vård och utredningar. Målsättningen är att arbetet i vårdprocesser ska leda till bland annat ökat samarbete mellan klinikerna, gemensam kompetensförsörjning och gemensam resursplanering men framförallt att skapa ett mervärde för patienterna. text: MIKAEL BERGSTRÖM Botar brister vid EKG Under hösten 2013 får alla berörda medarbetare en fortbildning med körkort i rutinerna för att ta vilo-ekg. Dessutom införs en IDkontroll mot befolkningsregistret, i syfte att öka patientsäkerheten. Varje år tas cirka vilo-ekg inom sjukvården, på mottagningar, vårdavdelningar och i ambulanser. Men klinisk fysiologi på Länssjukhuset Ryhov och de medicinsktekniska enheterna har konstaterat vissa brister i hanteringen kring såväl ID-kontrollen som registreringen av EKG i databasen MUSE, och metoderna för att genomföra själva undersökningen kom Socialstyrelsen med kritik efter en ID-förväxling som lett till en lex Mariaanmälan. De interna mätningarna har också visat att cirka 11 procent av alla EKG har felskrivet eller felstavat personnamn och 1 procent har felskrivet personnummer. Står man och ska ta ett EKG har man förstås fokus på det och då känns det kanske inte så viktigt med exakt rätt stavning på patientens namn. Men tänker man efter att EKG:t ska lagras i en databas och följa patienten genom livet blir detta jätteviktigt. Våra vårdadministratörer lägger ner mycket tid på att göra justeringar av EKG, säger Peter Blomstrand, överläkare på klinisk fysiologi. För att öka ID-säkerheten har klinisk fysiologi beslutat att införa streckkodsläsning och ID-kontroll mot befolkningsregistret. Detta kräver att de äldre av länets cirka 130 EKG- apparater byts ut, medan nyare apparater uppgraderas. Vi har börjat byta ut EKG-apparater på Ryhov och fortsätter med Höglandet och Värnamo till hösten och sedan primärvården under våren 2014, säger PG Jonsson, verksamhetsutvecklare på klinisk fysiologi. Det handlar om en investering på cirka nio miljoner kronor under en treårsperiod. Men vi har vetat om planerna ett tag så vi har avvaktat med byten. Därför finns det ett uppdämt behov, säger Peter Blomstrand. Klinisk fysiologi tar även över ansvaret för hela EKG-processen, och hyr ut apparaterna till verksamheterna. Här ingår också ett utbildningspaket. Vi har två biomedicinska analytiker som är ute hos kontaktpersonerna i verksamheterna och genomför utbildningar. Kontaktpersonerna får i sin tur utbilda sina medarbetare och utfärda körkort, säger PG Jonsson. Det handlar bland annat om hur tagna EKG ska registreras i databasen MUSE. Man behöver ibland ta flera EKG innan det blir bra. Elektroder kan behöva flyttas och patienten fås att slappna av. EKG med dålig kvalitet ska raderas medan det bra ska matas in i databasen. Men det förekommer att inget EKG matas in, eller alla, säger Peter Blomstrand. Mätningar har visat att 4 procent av alla EKG är dubbellagrade, 1 procent är undermåliga, brister som man vill utbilda bort. När en patient kommer in akut är det viktigt att kunna gå in i databasen och titta på tidigare EKG, och att de då har bra kvalitet. Hur ett EKG ska tas ingår förstås i den medicinska grundutbildningen. Men också här behövs en repetition. Det är lätt att det sker glidningar i metoden, säger Peter Blomstrand. Om man inte sätter elektroderna på likvärdigt sätt varje gång blir inte mätningarna jämförbara. Genom det här åtgärdspaketet räknar man med en tydlig kvalitetsförbättring kring alla de EKG som tas varje dag inom vården. Det behövs någon som är metodmedveten. Detta är en satsning från vår sida för att lyfta tagningen av vilo-ekg några snäpp. FAKTA text: MIKAEL BERGSTRÖM foto: johan w avby Vilo-EKG är en av de vanligaste diagnostiska hjärtundersökningarna i sjukvården. Vilo-EKG tas vanligtvis på kliniska fysiologiska laboratorier och akutmottagningar samt ingår ofta som del i vanliga hälsokontroller, inför en operation eller för att få friskintyg. Ett elektrokardiogram, EKG, är en registrering av den elektriska aktivitet som uppstår då hjärtmuskeln aktiveras. En vilo EKG-undersökning utförs på följande indikationer: Hjärtrytmrubbning, oklar bröstsmärta, preoperativ utredning, hjärtinfarktdiagnostik och uppföljning, screening för hjärtsjukdom hos till exempel idrottsutövare, flygpersonal med mera. På intranätet Landstinget/Hälsa och vård/ Diagnostik/Klinisk fysiologi finns metodbeskrivning, manualer och information om EKG-körkort.

9 PULSEN NR 4 l SEPTEMBER Näthandel förenklar vardagen för Catrine Landstinget inför nu elektronisk handel, e-handel, genom beställningsportal i Raindance. Första november öppnar den också för beställning av läkemedel. I beställningsportalen finns hittills hela sortimentet från Landstingets Förråd Online samt dentalprodukter för Folktandvården, medan litteratur, leverantörer av dialysmaterial och frukt och grönt till köken är på gång under hösten. Nu pågår upphandling också för mejeriprodukter till köken samt det stora avtalet om grossistleverantör av livsmedel till våren Då kommer också en ny upphandling av rullande material, sådant med hjul på, berättar Gunnel Svedeskog Karlsson, Landstingets projektledare för e-handel. De flesta förvaltningar är nu inne i beställningsportalen. Just nu återstår de privata vårdcentralerna, Regional utveckling, Länstrafiken samt Landstingets kansli. När alla är inne senare i höst räknar vi med att kunna stänga Förråd Online. Första november sker nästa steg då Landstinget tar över sjukhusapoteken i egen regi, alltså den verksamhet som förser sjukvården med läkemedel. Då kommer alla verksamheter inom sjukvårdsområdena samt Medicinsk diagnostik att kunna beställa läkemedel i Raindance. De sjuksköterskor som har behörighet att beställa får utbildning under oktober. Vid nya upphandlingar diskuteras alltid möjligheten till e-handel, och Landstinget har tagit fram en webbportal som gör att det räcker för en leverantör att ha internetanslutning för att kunna erbjuda e-handel. Vi möjliggör detta på bästa sätt. Vi är bara i början av e-handeln. Min vision är att vi ska komma mycket längre. Där det passar ställer vi alltid krav på e- handel. Så småningom kan vi nog också ta in olika tjänster i systemet, säger Gunnel Svedeskog Karlsson. Övergången till e-handel innebär nya rutiner för attestering. Beställningen går inte iväg förrän beslutsattestanten har godkänt beställningen. När Gunnel Svedeskog Karlsson Elisabeth Winberg Ulrika Landén De allra flesta har lärt sig systemet väldigt bra Catrine Lilja, undersköterska på IVA, Ryhov, är förrådsansvarig och använder handscanner för det stora flödet av varor som beställs varje vecka till sammanlagt åtta förråd. Sedan i februari arbetar hon i den nya beställningsportalen i Raindance. varorna kommer görs en inleverans i systemet, som senare också jämför fakturan mot beställningen. Om allt stämmer blir fakturan automatiskt godkänd, fakturor som i sig i allt större grad är elektroniska. Vi stället alltid krav idag på elektronisk faktura. I dag ligger vi på cirka 35 procent. Satsningen på e-handel och elektroniska fakturor sker för att skapa effektivare inköpsflöden. Det kommer på sikt att frigöra resurser och minska belastningen på kundtjänst. Reaktionerna från beställarna är överlag positiva till det nya systemet. För inköpsavdelningen handlar det om att ge verksamheterna stöd. Det är väldigt utvecklande att arbeta med e-handel. Det händer något nytt hela tiden. Vi har många kunder att hjälpa och leverantörer att diskutera med, säger Ulrika Landén på inköpsavdelningen, som tillsammans med kollegan Elisabeth Winberg sköter kundsupport, utbildningar och kontakter med leverantörer. Just nu arbetar vi med att utbilda beställare hos Vårdcentralerna Bra Liv, och planerar också för utbildning av de privata vårdcentralerna, med flera, säger Elisabeth Winberg. Övergången till e-handel har fungerat väldigt väl tycker de, men det kommer förstås en del frågor om hur mallar ska användas, hur inleveransen av varor går till, eller samtal där man bara vill kontrollera att man gjort rätt. De allra flesta har lärt sig systemet väldigt bra, tycker Ulrika Landén. Så snart en ny avtalsleverantör är klar är det Elisabeth och Ulrika som sköter de praktiska kontakterna, och när prislistor uppdateras handlar det om att kontrollera att de stämmer med avtalen. Vi måste också kolla att de produkter som finns med i prislistorna är de som vi har avtal om, säger Ulrika Landén. Catrin Lilja, undersköterska på IVA på Länssjukhuset Ryhov, är ansvarig för materialbeställningarna till intensivvårdsavdelningen, uppvakningsavdelningen och OP/IVA:s sekretariat. Sedan i våras beställer hon i den nya portalen i Raindance. En stor mängd material passerar henne varje vecka. Enbart IVA beställer cirka 75 till 100 olika artiklar varje vecka. Av en och samma artikel, till exempel plasthandskar, kan det beställas stycken en vecka, kanske en annan vecka. Huvudbeställningen sker en gång i veckan. Inför deadline klockan varje tisdag har hon gått igenom de totalt åtta förråden och tittat vad som behövs. Men vi kan göra akutbeställningar andra dagar om vi skulle behöva. Vi har så olika åtgång på material beroende på hur många av våra sju IVA-platser som är belagda. Men vi har ett jättebra samarbete med inköpsavdelningen och länsförsörjningen. De mest frekventa sakerna kommer till nästa morgon. Material som används mer sällan är det längre leveranstid på. Att det är kort tid mellan beställning och leverans tjänar alla på, och det gör att vi kan hålla nere våra egna lager. Förr var det mer onödigt arbete att ta emot varor och bära in och ut i förråd. text: MIKAEL BERGSTRÖM foto: johan w avby

10 10 PULSEN NR 4 l SEPTEMBER 2013 inblick FRÅGAN: Vilken betydelse tycker du att munvård har för patienterna? Elisabeth Arvidsson Undersköterska, medicin C, Höglandssjukhuset: Genom en god munhälsa kan patienten slippa en rad medicinska bekymmer. Patienterna tycker också att maten smakar bättre och att det är lättare att tugga. Bedömning av äldre patienters munhälsa blir en allt viktigare del i sjukvården. Under hösten utbildas därför vårdmedarbetare i ett bedömningsinstrument för munvård. Munnen berättar om äldres hälsa Charlott Karlsson Vet man hur en frisk mun ser ut, vet man också när det är avvikelser Munvård ingår nu i arbetet med vårdprevention. Det ska vara lika naturligt att arbeta förebyggande med munhälsa som med risken för trycksår, fall eller undernäring. Om en patient har svårt för att äta, kan det vara problem i munnen. Det är verkligen där som resan med maten börjar, då munnen är första delen av magen. Det säger Charlott Karlsson, tandhygienist på käkkirurgiska kliniken, som tillsammans med kollegan Kristina Berggren och Anna-Karin Wixe, tandhygienist på Bedömning tandvård, under hösten utbildar vårdmedarbetare över hela länet i munbedömning och munvård. I Socialstyrelsens riktlinjer för att identifiera risker för de mest sjuka äldre har vi nu fått med munbedömning i preventionsarbetet. Att munbedömning ska registreras i kvalitetsregistret Senior Alert är väldigt bra. Det gör att vi kan se om en viss verksamhet har många patienter med besvär, och då ge vidareutbildning. Munnen är en viktig del i preventionsarbetet och det ska finnas en omvårdnadsplan även för munnen, säger Charlott Karlsson. Under föreläsningen beskriver hon hur ohälsa i munnen kan påverka på många sätt. Olika sjukdomstillstånd kan orsaka sår i kinder och tunga och smärtan kan ge problem för en patient att äta. Men det finns också en rad medicinska risker. Behandlingar och läkemedel kan ge stora biverkningar i munnen, till exempel cytostatika och strålbehandling. Syrgas kan också påverka. Dålig munhygien kan påverka sjukdomstillstånd. Aspiration av bakterier från tänderna är en vanlig orsak till lunginflammation. Bakterier kan också föras från munnen ut i kroppen via sond genom näsan. Det blir som en rundgång. Sjukdomar ger dålig munhälsa och dålig munhälsa kan påverka sjukdomstillstånd. Patienten tänker inte heller på att det finns ett samband mellan munnen och kroppen. Målet är att sjukvården ska få en vardaglig rutin att göra bedömning av munhälsan och kunskaper att åtgärda risker för ohälsa i munnen hos riskpatienter. Här ingår ett stort antal patientgrupper som stroke, diabetes, patienter med cancer, organtransplanterade, multisjuka, patienter i palliativ vård, med flera. Till sin hjälp har vårdens medarbetare bedömningsinstrumentet ROAG (Revised Oral Assessment Guide). Ett antal områden som röst, läppar, munslemhinnor, tunga, tandkött, med mera, ska bedömas efter en 3-gradig skala, där 1 är friskt, 2 måttliga förändringar och 3 svårare förändringar. För många vårdmedarbetare är munbedömning något nytt. Charlott Karlsson har redan listat de argument som kan dyka upp: Hur ska vi hinna, svårt och äckligt, ska vi bli tandläkare nu också. Det är stor skillnad på en ROAGbedömning och en tandläkarundersökning. ROAG är ett systematiskt sätt att titta i en mun som bara tar omkring tre minuter. Det handlar om att identifiera problem i munhålan, besluta om åtgärder och sedan utvärdera dem. Men ni ska inte bli tandläkare. Hon visar en rad bilder på olika grader av munproblem som sår, svampinfektioner och torra slemhinnor och förklarar hur man ska tänka kring kronor, broar och implantat, vilket kräver noggrann munhygien. Ett tips till deltagarna är att titta i friska munnar som träning. Vet man hur en frisk mun ser ut, vet man också när det är avvikelser. En pennlampa och en liten spegel eller sked är instrumenten när munbedömning sker utifrån ROAG. Lindrigare besvär ska vårdmedarbetarna själva sköta om, svårare besvär tar man hjälp av tandvården med. Åtgärderna kan handla om att

11 PULSEN NR 43 l SEPTEMBER Anette Farving Undersköterska, GRK, Värnamo sjukhus: Stor betydelse. Patienterna ska inte vara för torra i munnen, utan det ska vara behagligt för dem. Rosemarie Andersson Undersköterska, medicin C, Höglandssjukhuset: Munvård är viktigt för patienterna välbefinnande. Ibland saknar de aptit om de inte får hjälp med munhälsan. Linda Johansson Sjuksköterska, medicin C, Värnamo sjukhus: Patienter som inte kan sköta sin munvård själva behöver hjälp för att inte få problem med att äta. För Gerd Svensson, undersköterska på medicinkliniken avdelning D Höglandssjukhuset, är det rutin att hjälpa patienterna med munvård, för att förhindra muntorrhet, behandla sår och liknande. Bilden är arrangerad. Daglig munvård betydelsefull smörja torra läppar, att smärtlindra och rengöra sår i munnen och att borsta och rengöra tänder och mellan tänderna. Vi har tagit fram inplastade instruktioner för detta, säger Charlott Karlsson. Sjukvårdens satsning på förebyggande munvård kan ge stora effekter för riskpatienterna. Många vill inte besvära om att få hjälp med sin munhälsa. Men de känner sig friskare när de fått sin mun åtgärdad och rengjord. En god munvård kan också leda till kortare vårdtider och färre vårdrelaterade infektioner. Man säger att ögonen är själens spegel. Munnen är kroppens spegel som visar hur man mår både fysiskt och psykiskt. TEXT och foto: MIKAEL BERGSTRÖM Fotnot: Vårdprevention ingår i Säker Vård alla gånger och är också ett kvalitetsersättningsmått. Så här gör man! Tandhygienist Charlott Karlsson lyser i munnen på sjuksköterskan Anna Wallerius, en av deltagarna på utbildningen i bedömning av munhälsa på Länssjukhuset Ryhov. För undersköterskan Gerd Svensson och hennes kollegor på medicin D, Höglandssjukhuset, är det rutin att ge patienterna munvård varje dag. Är det en väldigt sjuk patient kan det behövas munvård flera gånger per dag. Ju sjukare patient, desto mer munvård behövs. Det har vi hållit på med i många år, men ny kunskap gör att det utvecklas och blir mer och mer aktuellt, säger Gerd Svensson. Att hjälpa patienterna med tandborstning morgon och kväll är rutin som anpassas efter patientens förutsättningar. Är det en patient som har tandprotes, borstar vi den och lägger den i vätska över natten. Dessutom kan det finnas behov av andra insatser. Gerd visar muntork, små skumgummibollar på pinnar, som används ofta. De här topparna blöter vi i vatten eller vichyvatten och för runt i munnen, för att den ska hålla sig fuktig. Är det en patient som inte kan äta eller dricka själv, blir den annars väldigt torr i munnen, vilket kan leda till sprickor och sår. Så detta kan vi göra ett antal gånger per dag på en patient. Munspray finns också för att ge samma effekt, lypsyl för att behandla nariga läppar, smärtstillande salvor, med mera. För alla patienter som är äldre än 65 år görs en munbedömning utifrån det instrument som finns i Senior Alert. Utifrån den poängbedömning som blir gör vi sedan åtgärderna. Det förekommer också att patienter har sår i munnen när de läggs in, som måste behandlas. De kanske inte har skött sin mun hemma. Vissa sjukdomar kan också leda till sår i munnen. Gerd Svensson tycker inte att arbetet med munvård är särskilt betungande. Det är en naturlig del i omvårdnaden. Men det tar lite tid vid datorn Samtidigt vet man att munvården har stor betydelse på flera sätt för patienten. Det är mycket bakterier som kommer från munnen. Inför till exempel en klaffoperation ingår alltid ett tandläkarbesök, för att det inte ska finnas några bakterier i munnen som kan påverka. Det händer också att vi får kontakta tandläkare för andra patienter, men inte så ofta. Gerd Svensson konstaterar att patienterna ofta är mycket nöjda med att få hjälp med munvården under sjukhusvistelsen. Det måste betyda väldigt mycket som patient att få en fräsch mun. TEXT och foto: MIKAEL BERGSTRÖM

12 PULSEN PULSEN NR 4 l SEPTEMBER NR 3 l JUNI Nalledoktorn Jan-Erik Lindqvist hade mottagning hos Vårdcentralerna Bra Liv och fixade armen på Bamse som Joel Ögren, 7 år, lämnade in. Foto: Johan W Avby. Det är jättebra att de visar upp sin verksamhet, tyckte Silja Pakarinen och Inga Elofsson som fick lära sig mer om intensivvård när de hälsade på hos intensivvårdssjuksköterskorna Eva Simonsson (till vänster) och Susanne Mellander på Länssjukhuset Ryhov. Foto: Johan W Avby Öppna dörrar på 150-årskalas I september 1863 hölls det allra första landstingsfullmäktige. Lördagen den 21 september 2013 var det dags att fira de 150 åren med öppna hus på länets tre sjukhus, Kulturhuset Spira och Landstingets två naturbruksgymnasium för att visa den bredd som Landstingets verksamhet har idag. De som var med och bildade Landstinget 1862 kunde sannolikt inte föreställa sig den utveckling vi sett under 150 år. Lika lite som vi kan föreställa oss vad som väntar kommande år. Men tre saker vet vi: Det kommer att hända mycket, det kommer att gå fort och vi ska fortsätta att vara bland de bästa för invånarnas skull. Vårt arbete med ständiga förbättringar handlar om att hitta nya vägar för att skapa värde för dem som vi är till för, sa landstingsråden Håkan Jansson, Rune Backlund och Mia Frisk, som invigningstalade på länets tre sjukhus. Sjukhusen bjöd på en rad föreläsningar och visade upp verksamheter dit allmänheten normalt sett inte kommer in. Här fanns också Vårdcentralerna Bra Liv och Folktandvården på plats och informerade om sin verksamhet. På Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo Naturbruksgymnasium kunde besökarna titta på djur och maskiner och till exempel ta en åktur med traktor och fyrskärig växelplog eller testa en skogsmaskinssimulator. På Kulturhuset Spira bjöds på bland annat familjekonserter och dans till storband, och marknadsförarna Anna Holm och Jörgen Asklid fick fulla grupper när de bjöd på rundvandring bakom kulisserna. MIKAEL BERGSTRÖM På Höglandssjukhuset i Eksjö kunde besökarna få information om en rad verksamheter av bland andra Anneli Uusitalo, verksamhetsutvecklare, Anne Wilderoth, folkhälsoplanerare och Veronica Ottosson, folkhälsoplanerare. Foto: Kicki Ekbladh Eleven Kristoffer Börressen grillade till besökarna på Tenhults naturbruksgymnasium. - Utanför huvudentrén på Värnamo sjukhus visades Landstingets blodbuss av Maria Johansson och Elisabeth Johansson. Foto: Helena Dovier

13 PULSEN NR 34 l JUNI SEPTEMBER Hur många har varit här tidigare? Frågade marknadsförarna Jörgen Asklid och Anna Holm på Kulturhuset Spira. Inte så många visade det sig. Intresset var stort för de timmeslånga och spännande rundvandringarna bland salonger, kulisser, loger och verkstäder som besökarna bjöds på. Foto: Johan W Avby Hur det är att köra en skogsmaskin kunde besökarna på Stora Segerstad och Värnamo Naturbruksgymnasium testa i en simulator. Men mycket annat hände också som uppvisning av grävmaskiner, råd och tips av veterinären om tandhälsa och riskerna med övervikt hos våra husdjur.. Foto: Daniel Fredriksson Ovan: Lotta Lindström, undersköterska på dagkirurgisk uppvakningsavdelning på Länssjukhuset Ryhov visade femåriga Hanna Larsson hur syresättningen av blodet mäts i fingret. Foto: Johan W Avby Nedan: hur går det till att plöja? Andraårseleven Lina Gustavsson, Tenhults Naturbruksgymnasium rattade traktor med fyrskärig växelplog och visade besökarna hur raka och snygga fåror blir till. Foto: Johan W Avby Ovan: AT-läkarna Lars Hellström och Niklas Bengtsson sydde ihop trasiga gosedjur på nalle-akuten på Värnamo sjukhus. Nedan: Hans Andersson från Värnamo fick sin bukhöjd mätt på Värnamo sjukhus av Ulla Karlsson Väster Vårdcentral i Värnamo.. Foto: Helena Dovier

14 PULSEN NR 4 l SEPTEMBER De kallar sig för HUSa, Habbens Ukulele Sällskap (bilden överst), de 14 medarbetarna på habiliteringscentrum i Värnamo som förgyller stämningen på personalfester och avtackningar med hjälp av egna sångtexter till kända låtar. Allt började för fem år sedan när dåvarande verksamhetschefen skulle avtackas och alla ukulele köptes in. Kören betyder jättemycket. Vi har väldigt roligt ihop, säger enhetschef Yvonne Nilsson. När Landstingets kansli hade hälsovecka var personligt förbättringsarbete en programpunkt. Rolf Bardon, informationsstrateg på Qulturum gav tips om hur man kan genomföra förändringar i sitt liv (nedre bilden till vänster). Friskhuset på Höglandssjukhuset fick besök av Fredrik Karlsson som höll workshop i löpning och tog med sig deltagarna på en träningsrunda (nedre bilden till höger). På Landstingets kansli var det premiär för kanslistexercis, där fotograf Johan W Avby och folkhälsoplanerare Emelie Andersen bjöd deltagarna på en bana med sju stationer (bilden längst ner till höger). Foto: Johan W Avby och Mikael Bergström

15 14 PULSEN NR 4 l SEPTEMBER 2013 Hur gör vi för att må bra och trivas på jobbet hur skapar vi en Hälsofrämjande arbetsplats, HFA? Begreppet sprids nu på bred front i Landstinget och på tre sidor presenterar vi en del av alla hälsofrämjande satsningar. TEXT MIKAEL BERGSTRÖM Hälsosamt jobb Fokus på friskare arbetsliv När arbetsdagen är slut fylls Friskhuset på Höglandssjukhuset med träningssugna medarbetare. Denna kväll är maratonlöparen Fredrik Karlsson på plats och håller workshop i löpning för ett 20-tal förhandsanmälda. Det blir en kort teoretisk genomgång av olika träningsformer och hur man ska tänka som löpintresserad. Som löpare vill man ju hitta flytet, där det bara rullar på, säger Fredrik Karlsson. Det fick gruppen testa genom en rejäl löprunda i runt om i Eksjö. Detta var riktigt positivt. Workshopen med teori och praktik gav energi, motivation och var inspirerande, förklarar Susanne Nilsson, sektionschef på personalavdelningen och en av deltagarna. Samtidigt, några mil därifrån, har tolv medarbetare hoppat i det 34-gradiga bassängvattnet på Nässjöklinikerna. Det är dags för hälsoinspiratör Helen Nilsson att köra ett pass Aqua-fit, alltså gympa i vatten. Efter en timmes träning med redskap till musik, är det dags att varva ner och flyta runt. Ett jätteskönt pass. En bra och skonsam träningsform och det varma vattnet håller lederna mjuka, säger dietist Agneta Uhr. Detta var två av många aktiviteter under den hälsovecka som Höglandets sjukvårdsområde genomförde som ett led i hälsofrämjande arbetsplats. På Landstingets kansli fick den årliga hälsoveckan bli avstamp för det långsiktiga HFA-arbetet. Här kunde medarbetarna prova en rad saker, som Vi vill försöka tänja våra gränser lite Att agera spindeln i nätet var ett av hindren på höghöjdsbanan för medarbetarna på Mullsjö vårdcentral. Det klarade sjuksköterskan Sara Troedsson galant när hon tog sig fram högt uppe i luften i en övning som handlade om att tänja sina gränser lite. Foto: Johan W Avby yoga, mindfulness, promenad på nyinvigda Slingan, tipspromenad eller kanslistexercis. After work med skön musik fick avsluta arbetsveckan. Personligt förbättringsarbete var en programpunkt under veckan. Rolf Bardon, informatör på Qulturum och folkhälsoplanerare Emelie Andersen, lärde ut knepen hur man kan klara att göra förändringar i sitt liv. Det gäller att testa med flera små förändringar. Samtidigt ska man sätta ganska djärva och utmanande mål om man är ute efter en bestående förändring, förklarade Rolf Bardon. Djärva var också medarbetarna på Mullsjö vårdcentral på sin återkommande utbildningsdag. Förmiddagen ägnades åt resonemang om vad hälsa innebär, hur man ska trivas på jobbet och hitta balans mellan arbete och fritid. Sedan var det dags att testa höghöjdsbanan på Hagårds lagård, ett äventyr i säkerhetssele för att ta sig fram genom spindelnät, Indiana Jonesbro och andra vingliga arrangemang en bra bit upp i luften mellan de höga tallarna. Vi vill försöka tänja våra gränser lite, förklarar Lina Svarén, sjuksköterska och samordnare. På Norrahammars vårdcentral handlar det om att komma högt varje dag. Lunchen brukar ätas snabbt så att det finns tid för en kort basketmatch ute på gården, ibland med samhällets invånare som åskådare. Från början var det bara distriktsläkarna Erikas Kenstavicius och Axel Petersson som spelade, men sedanhakade fler på. Det är fantastiskt roligt. Ett bra initiativ som sprider glädje. Vi har redan ett bra arbetsklimat hos oss, men nu blir stämningen ännu bättre, säger ST-läkaren Maria Birgerheim. >>

16 16 PULSEN NR 4 l SEPTEMBER 2013 Ta i sträck ut! Hälsoinspiratör Helen Nilsson kör ett pass Aqua-fit för tolv deltagare i den 34-gradiga bassängen på Nässjöklinikerna under Höglandets hälsovecka. Under en timme fick de göra en rad moment med olika redskap, till skön musik. Ett jätteskönt pass, konstaterade dietisten Agneta Uhr efteråt. Foto: Mikael Bergström Men hälsofrämjande arbetsplats är mycket mer än fysisk aktivitet. Det handlar mycket om vardagens beståndsdelar, hur man ska uppträda mot varandra och hur man ska synas och höras och inventera sina friskfaktorer. Friskvård är här en liten bit. Under pilottiden var det mycket friskvård, nu ska vi ha mer fokus på att främja en bra arbetsplats. Det säger Anne-Marie Ingelsten, PA-konsult i Värnamo sjukvårdsområde och medlem i en nationell temagrupp om HFA. Inom Värnamo sjukvårdsområde kommer alla medarbetare under hösten 2013 att få en introduktionsutbildning om HFA. Sedan sker införandeträffar på alla arbetsplatser i samband med APT, vilket innebär kartläggning av hur arbetsplatsen mår, vilka friskfaktorer som finns och hur man ska arbeta med dem. Många arbetsplatser har också aktiviteter sedan länge. På geriatriska rehabiliteringskliniken, GRK, i Värnamo dukas det till hälsofrukost en gång i månaden sedan tio år tillbaka, men också ett antal aktiviteter på fritiden med allt ifrån vandringar till bakning och chokladprovning. Jag tror det är bra att träffas utanför arbetet och ha lite roligt tillsammans, säger Christina Åhlander, som är undersköterska och hälsoinspiratör på GRK tillsammans med Annika Svensson. På habiliteringscentrum i Värnamo har man tagit fasta på musikens hälsoeffekter. När det drar ihop sig till personalfest eller avtackning är det samling för körövning, ofta med eget skrivna texter till känd musik, framfört på ukulele. I dag är 14 med i HUSa, Habbens Ukulele Sällskap. Det är lätt att lära sig spela. När vi kör 34:an med olika texter är det bara tre ackord säger körledare Gunilla Åhlander. Deltagarna intygar att kören betyder mycket för stämningen på jobbet. Jag blev inbjuden till en ukulelekväll. Kören hjälper verkligen till att integrera nya medarbetare, säger logoped Angela Erger som för två år sedan var ny på jobbet och i Värnamo. FAKTA 2013 satsar Landstinget åtta miljoner på Hälsofrämjande arbetsplats. Förvaltningarna bestämmer själva hur införandet ska gå till och hur pengarna ska användas. Det finns också landstingsövergripande satsningar, exempelvis utbildningsdagen för chefer på temat hälsofrämjande ledarskap PULSEN i INTRANÄTET Läs mer om arbetsplatsernas aktiviteter. Jag tror det är bra att träffas utanför arbetet och ha lite roligt tillsammans På geriatriska rehabiliteringskliniken, Värnamo, njöt Caroline Palmqvist, Christina Åhlander och Louise Salomonsson av hälsofrukost. Det har man en gång i månaden, samt en rad andra aktiviteter sedan tio år tillbaka för att öka gemenskapen och fokusera på hälsa. Foto: Helena Dovier

17 PULSEN NR 4 l SEPTEMBER Hyrläkaren som blir fast Hyrläkaren Pawel Kowalewski trivs så bra med sitt jobb på Tenhults vårdcentral att han från första januari 2014 övergår till en tjänst som fast anställd distriktsläkare. Jag känner mig egentligen inte som hyrläkare längre. Det är roligt att jag erbjöds en fast tjänst. Det känns bra, för jag trivs väldigt bra här, säger han. Han är grundutbildad i hemlandet Polen, specialistutbildad i Borås. Han kom till Rosenlunds vårdcentral i början av 2012 som hyrläkare, anställd av ett av de många bolag som Landstinget har avtal med. Att det blev just Jönköping berodde på att han träffat sin blivande fru Ewa, tandläkare på Öxnehaga Folktandvård. När vi sedan fick full bemanning på Rosenlund frågade jag Pawel om han kunde tänka sig att arbeta i Tenhult, säger Angela Eckerby, verksamhetschef för de båda vårdcentralerna. Tenhult, som öppnade 2009, hade först bemannats med läkare från Rosenlund. Men när hyrläkarna hade avlöst varandra en period insåg hon att läkarkontinuiteten var viktig för att inte förlora patienter. Här bor invånare. Från början hade vi patienter, men tappade sedan till 3350 eftersom vi hade olika hyrläkare. Det är så viktigt för patienterna med kontinuitet. Placeringen i Tenhult visade sig bli en lyckträff. Pawel Kowalewski, övriga medarbetare och patienterna var nöjda. Tenhult är en plats som jag vill bo på. Vi bor i Huskvarna, men det är möjligt att vi flyttar hit. Här på vårdcentralen är det en trevlig familjär stämning. Det är nära när man behöver fråga om något. På något sätt är det också en befolkning som är enklare att ha att göra med än på vissa andra ställen jag arbetat tidigare, säger Pawel. Visserligen har Tenhult en ung befolkning, men Pawel tycker han möter patienter i alla åldrar. Vi har också många patienter som kommer spontant, till exempel sedan de skadat sig. Nu har Pawel Kowalewski börjat lära känna invånarna, dels som patienter, dels i samband med det öppna hus som vårdcentralen hade i våras. Då stod Pawel och grillande korv till alla, säger Angela Eckerby. När hans kontrakt som hyrläkare går ut vid årsskiftet övergår det till en Karin Wihlborg Angela Eckerby Vi planerar redan att kunna erbjuda våra STläkare på Rosenlund en del av sin utbildning här i Tenhult Efter några år som hyrläkare, varav en lång period i Tenhult, har Pawel Kowalewski bestämt sig för att bli ordinarie distriktsläkare på Tenhults vårdcentral, där han får ta hand om drygt listade patienter. (Bilden är arrangerad) fast anställning som distriktsläkare, vilket ger flera positiva effekter. Det betyder mycket för en vårdcentral att ha en fast distriktsläkare, säger distriktssköterskan Sofia Göransson. Det är hon och Pawel som utgör den fasta bemanningen i Tenhult. Varje dag åker det sedan ut en vårdadministratör och en undersköterska eller sjuksköterska, förklarar Angela Eckerby. Hon är mycket nöjd med att Tenhult nu får sin första fasta distriktsläkare på heltid. Fantastiskt roligt. Vi planerar redan att kunna erbjuda våra STläkare på Rosenlund en del av sin utbildning här i Tenhult. Med tanke på att Tenhults befolkning på sikt lär behöva mer sjukvård och att Pawel som fast distriktsläkare kommer att delta i förbättringsarbeten och fortbildningar, ser hon framför sig behov av ytterligare läkarresurs på deltid. Dessutom hoppas hon förstås att fler nu ska välja deras vårdcentral. Jag har informerat PRO och kommundelsrådet. Det är viktigt att befolkningen nu är trogen sin vårdcentral. För Pawel Kowalewski blir detta det första fasta jobbet efter ett antal vårdcentraler som ST-läkare och hyrläkare. Att det i sig innebär en viss lönesänkning ser han inte som något problem. Fördelarna överväger. Jag kan till exempel få fortbildning. Jag är med på läkarmöten på Rosenlund där olika ämnen tas upp. Det känns bra att ha kollegor att prata med. Vårdcentralerna Bra Liv:s långsiktiga strategi att minska beroendet av hyrläkare börjar nu ge frukt. Hyrläkare som tar fast anställning, utlandsrekrytering och utlandsutbildade svenska läkare är några lösningar. Under våren 2013 var cirka 20 av våra 165 läkare hyrläkare. Men det minskar nu successivt. Vi bygger långsiktigt och strategiskt för att klara oss utan hyrläkare på sikt, berättar Karin Wihlborg, ansvarig för läkarrekryteringen inom Vårdcentralerna Bra Liv. Rekrytering av utländska läkare sker fortfarande. Men Bra Liv riktar även in sig på svenska studenter utomlands. Ett exempel är annonser på Facebook riktade till svenskar i Ungern. I juni reste Karin Wihlborg och distriktsläkaren Dorte Kjeldmand till Budapest. Till träffen på hotellet kom nio personer, åtta svenskar och en grek. Tre av de nio var från Jönköping. De vill bli allmänspecialister, och de fick ett avtal om anställning inom Bra Liv hösten 2014 när de tagit sin legitimation. En fjärde läkare tar sin legitimation i september och börjar hos oss i höst, säger Karin Wihlborg. Hon säger att de blivande läkarna haft en viss tröghet att hitta jobb i Sverige, beroende på att de gjort sin ATtjänst inbakad i grundutbildningen. miljoner kronor Totalt Primärvård Medicinsk service Psykiatrisk vård Somatisk vård 2011 Bruttokostnaden för hyrläkare sedan Det gör att det krävs mer av handledarna, jämfört med läkare utbildade i Sverige. Men vi kommer att genomföra en pre-st för dem under det första halvåret, där vi checkar av den målbeskrivning som finns för AT-tjänst. Detta är motiverade och driftiga ungdomar. Här är Bra Liv:s Utbildningscentrum i Nässjö en stor resurs, där utlandsutbildade läkare kan få introduktion i det svenska sjukvårdssystemet. Karin Wihlborg konstaterar att Bra Liv:s satsning ger positiva signaler. Det innebär att vi nu också har färdigutbildade distriktsläkare i Sverige som är intresserade av oss, men också hyrläkare som tar fast anställning. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY

18 18 PULSEN NR 4 l SEPTEMBER 2013 Nytt verktyg ger bättre överblick Med hjälp av Infektionsverktyget kan nu ordinationen av antibiotika registreras tillsammans med orsaken, ett led i arbetet med att minska de vårdrelaterade infektionerna och få bättre överblick av antibiotikaanvändningen. Kampanj ska få fler att ta cellprov Totalt var det drygt 50 procent av de kallade under 2012 som kom och tog det viktiga gynekologiska cellprovet. Det är bakgrunden till Landstingets kampanj Ta cellprov som startade i början av september och med kvinnor 23 till 30 år i speciellt fokus. Vi riktar in oss på den här målgruppen eftersom kvinnohälsovården ser en tendens att det är denna grupp som bokar av de kallelser de får, säger Vesna Papacikic, informatör på Medicinsk diagnostik. Budskapet är att cellprovet är en enkel, snabb och smärtfri provtagning som kan rädda liv. Om den tid man får inte skulle passa är det dessutom lätt att boka om via e-tjänsten Mina vårdkontakter. Vi får bättre kontroll av antibiotikaanvändningen, på egna kliniken och generellt, säger Peter Persson, ortopedläkare på Höglandssjukhuset. Genom att vi får ut många parametrar kan vi fånga upp vårdrelaterade infektioner, VRI, och bli bättre på att minimera dem. Dessutom får vi en registrering av om antibiotikaanvändningen är på rätt indikationer. Det känns väldigt positivt, för att minska lidandet av VRI och för att få ner antibiotikaanvändningen och på det sättet minska risken för utveckling av resistens. Ortopedkliniken på Höglandssjukhuset är tillsammans med infektionskliniken i Jönköping piloter i det nya verktyget som finns i läkemedelsmodulen i Cosmic och som ska breddinföras i början av När ett antibiotikum ordineras känner Infektionsverktyget igen den så kallade ATC-koden och visar dialogrutor. Läkaren får först ange om ordinationen avser samhälls- eller vårdrelaterad infektion, eller förebyggande användning. I nästa steg ska typen av infektion anges. Handlar det om en postoperativ sårinfektion kan man koppla det till en operativ åtgärd. Peter Persson Om patienten till exempel fått höftprotes och kommer in efter en tid med läckage från såret, som vi behandlar med antibiotika, kan vi koppla det till operationen. Alla uppgifter samlas i en nationell databas som kan ge en mängd utdata. Det tar bara några sekunder att kryssa i rutorna, så det är inget merarbete. Det stora jobbet är när vi ska ta ut data och se vad som är viktigt att titta på. Men det är absolut värt den nytta man kan ha av det, säger Peter Persson, som under pilottiden bland annat ska granska ett antal vårdrelaterade infektioner och se om ordinationen av antibiotika varit korrekt. Andreas Lägermo, Landstingets Strama-koordinator, är mycket nöjd med att Infektionsverktyget nu börjar användas. Det känns helt fantastiskt. Tanken är att pilotklinikerna ska kunna ge bra tips till övriga användare om hur man ska använda de data som kan hämtas ut. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM Återanvändning gav IT-centrum miljöpris IT-centrum blev pristagare av Landstingets miljöpris 2013, som delades ut i samband med landstingsfullmäktige den 24 september. IT-centrum arbetar aktivt för att återanvända IT-utrustningen. Från juni 2006 till juni 2012 har utsläppen av koldioxid minskat med 833 ton. Detta är ett mycket gott exempel på hur god hushållning, miljötänkande och det ekonomiska perspektivet går hand i hand. IT-centrum bidrar genom att sälja utbytt fungerande IT-utrustning till att Landstinget har ett klokt resurstänkande vilket ger förutsättningar för en sund livsmiljö och ett bra liv i ett attraktivt län är juryns motivering. LÄKARE SER Äldre distriktsläkare och hyrläkare är generösast med att skriva ut antibiotika vid infektioner. Det visar en omfattande studie av förskrivningsmönster, som David Tell, distriktsläkare på Råslätts vårdcentral har gjort. Davids studie är troligen den första i Sverige som har jämfört förskrivningen av antibiotika mellan läkargrupper. Han har jämfört AT-, ST-läkare, yngre distriktsläkare, äldre distriktsläkare, hyrläkare och skillna- den mellan män och kvinnor. För vissa diagnoser ligger andelen patienter som får antibiotika långt över målen i nationella riktlinjer. Vi blev överraskade över att skillnader-

19 PULSEN NR 4 l SEPTEMBER David Tell, distriktsläkare på Råslätts vårdcentral har i sitt ST-forskningsprojekt studerat variationerna i antibiotikaförskrivning mellan läkare i primärvården. Vetenskapliga studier utvecklar ST-läkare 2008 infördes kravet för alla nya ST-läkare att göra ett vetenskapligt arbete under sin specialistutbildning. Nu syns effekterna i form av ett antal presentationer av olika studier. Tanken med detta är att träna läkarna på vetenskapligt tänkande och förhållningssätt, att skriftligt och muntligt resonera om för och nackdelar med olika metoder, säger Staffan Hägg, överläkare och klinisk professor vid Futurum. ST-läkaren ska få möjlighet att under cirka tio veckor ägna sig åt ett vetenskapligt arbete inom sin framtida specialitet. Tanken är att stimulera till att utveckla den verksamhet som man arbetar inom. Inget hindrar att man är flera om ett arbete, men de individuella prestationerna måste framgå, säger Staffan Hägg. Han konstaterar att detta är ett nytt inslag i ST-utbildningen där bland annat omfattningen på arbetena fortfarande är under diskussion nationellt. Många tycker att det är intressant, men också att det är jobbigt att skriva och ha examination, eftersom de inte är så tränade i det. När arbetet är klart är det med dagens regelverk ST-läkarens handledare som godkänner det. Men inom allmänmedicinen har man börjat med en frivillig examinationsprocess, där en annan ST-läkare utses till opponent och en erfaren läkare är examinator. Detta tycker jag är en jättebra modell, säger Staffan Hägg. I början av juni 2013 var han själv examinator för ett vetenskapligt arbete om antibiotikaförskrivning i primärvården, skriven av ST-läkaren David Tell på Råslätts vårdcentral. Ett ovanligt bra, intressant och viktigt projekt. Frågan om hur man förskriver antibiotika kommer allt högre på den politiska agendan. Antibiotikaresistens är ett hot mot de stora framsteg som gjorts inom sjukvården, säger Staffan Hägg. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM OLIKA PÅ ANTIBIOTIKA na i förskrivning mellan läkargrupperna är så stora, säger David. Störst är skillnaden vid behandling av luftrörskatarr, (akut bronkit). Enligt senaste riktlinjerna ska sjukdomen inte alls behandlas med antibiotika, inte ens hos äldre patienter. I studien behandlar 11 procent av manliga AT-läkare luftrörskatarr med antibiotika motsvarande siffra bland kvinnliga hyrläkare är 73 procent. Sannolikt tror många läkare fortfarande att antibiotika hjälper mot luftrörskatarr. Det verkar som att oron för komplikationer hos den enskilde väger tyngre än risken för resistensspridning. AT-och ST-läkare är bäst på att följa nationella riktlinjer. Unga läkare behöver inte lära om. De har fått lära sig de riktlinjer som gäller idag. De är formbara i början av karriären säger David. Studier från USA tyder dock på att ju längre tid de har fått handledning, desto sämre följer de riktlinjerna. Den andra stora överraskningen är att kvinnliga doktorer skriver ut mer antibiotika än manliga. Det gäller alla grupper utom ST-läkare. Kanske är kvinnorna mer lyhörda för patientens önskemål, spekulerar David. Studien visar, precis som andra, att det är stora variationer i förskrivningsmönster mellan olika vårdcentraler i länet. På den sämsta vårdcentralen väljs rekommenderat förstahandspreparat vid övre luftvägsinfektioner till 42 procent av patienterna, på den bästa 78 procent. För luftrörskatarr varierar andelen förskrivning av antibiotika från 0 till 86 procent. Landstingsdrivna vårdcentraler är bäst på att följa riktlinjerna, men variationer mellan vårdcentraler är större än mellan privata och landstingsdrivna, säger David. Hans egen slutsats av studien är: Följsamheten till nationella riktlinjer måste förbättras, speciellt vid vanliga luftvägsinfektioner som luftrörskatarr och lunginflammation. I synnerhet hos äldre distriktsläkare och hyrläkare. David Tells studie är hans ST-forskningsprojekt. Numera ett obligatoriskt moment för att få ut sin specialistexamen. Det kändes pressande innan jag började, sen såg jag det som en förmån att göra arbetet. Det kändes lyxigt att få grotta ner sig i ett ämne. Han forskade tio veckor på raken, satt i samma rum som sin handledare Sven Engström på Primärvårdens FoU-enhet. Han hämtade underlaget ur en befintlig databas. ST-projektet lärde mig att läsa vetenskapliga artiklar. Jag tänker mer kritiskt nu och är mer uppmärksam på hur jag behandlar patienten. FAKTA TEXT: olle hall FOTO: JOHAN W AVBY Studien bygger på patientbesök i Jönköpings län. 479 läkares förskrivning ingår i materialet. Diagnoserna som har studerats är övre luftvägsinfektion hos vuxna och barn mellan 0 6 år, lunginflammation, luftrörskatarr hos personer under 50 år och urinvägsinfektion hos kvinnor.

20 20 PULSEN NR 4 l SEPTEMBER 2013 nytt om namn MATS OSBECK Verksamhetschef för Tranås vårdcentral: Trivs i min nya roll. Har en fantastisk personal och nu ska vi tillsammans arbeta vidare för att på sikt skapa en av Sveriges bästa vårdcentraler! 5 frågor till Marianne Rosgren, ny verksamhetschef för Landstingets arbetsmiljöenhet, AME: 1. Vad har du för bakgrund? Jag är sjukgymnast i botten men har vidareutbildat mig till ergonom och har sedan haft olika ledarjobb inom företagshälsovården i Vetlanda, där jag arbetat i 24 år. Jag var också verksamhetschef under två år för Sensia vårdcentral i Vetlanda som startade vid vårdvalet och nu senast ansvarig för Sensia företagshälsovård i Vetlanda, Eksjö och Nässjö. Juridiska frågor blir allt vanligare i Landstingets verksamheter. Christel Magnusson, nytillträdd landstingsjurist, är ett stöd när frågorna blir komplicerade. Christel ett stöd i 2. Vad var det som lockade med tjänsten på AME? Det är en spännande arbetsplats och en tjänst som dök upp precis rätt i tiden för mig. Det är också positivt att Landstinget satsar mycket på att utveckla arbetsmiljön. lag och rätt 3. Är det skillnad på privat företagshälsovård och landstingets AME? Det finns likheter. Det handlar om att vara en oberoende expertresurs inom arbetsmiljö och hälsa. Men det finns också skillnader. Till AME kan såväl medarbetare som chefer, verksamhet eller fack höra av sig och få uppdrag utförda. Vi har också en unik möjlighet att ta egna initiativ om många berörs av en viss arbetsmiljöfråga. Vi kan tillsammans med berörd verksamhet formulera ett uppdrag. 4. Hur vill du utveckla AME? AME har redan startat ett kvalitetsarbete på ett bra sätt. Det vill jag utveckla. Jag vill också skapa bra rutiner för dokumentation av uppdrag så att de blir sökbara. Dessutom öka kunskapen om vår verksamhet bland Landstingets medarbetare. 5. Finns det några frågor som är i extra fokus just nu? Ja byggnadsrelaterad ohälsa är högaktuellt. Här ska vi fortbilda oss internt och sedan bjuda in till en utbildningsdag i höst. Vi behöver alla kunna mer om detta för att uppmärksamma tidiga tecken. Arbetstidens förläggning är ett ämne som intresserar mig. Schemaläggningen har stor betydelse för stress och sömn. Här pågår försök och studier i Landstinget. Läs en intervju med Marianne Rosgren i Pulsen i intranätet Verksamheterna är vana att hantera många frågor själva. Men i ärenden med mer komplicerade juridiska frågor kan jag vara ett stöd. Det kan vara speciella patientärenden, tolkningar av beslut från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, och liknande. Jag räknar med att ha en hel del kontakt med chefläkarna och med handläggarna inom folkhälsa och sjukvård på Landstingets kansli. Jag kan säkerställa att ärenden är juridiskt korrekta när det behövs, säger Christel Magnusson. Hon räknar också med att Landstingets många olika verksamheter kan behöva stöd i frågor kring offentlighet och sekretess och informationssäkerhet. Det kan till exempel handla om begäran om utlämnande av handlingar, och behovet av formuleringar och hänvisningar när det avslås. Under många år har landstinget anlitat jurister på Sveriges Kommuner och Landsting, och advokatbyråer. I takt med att de juridiska frågeställningarna blir allt vanligare har nu tjänsten som landstingsjurist skapats. Christel Magnusson konstaterar att det finns många lagar som berör landstingens verksamheter. Hälso- och sjukvårdslagen beskriver vad vi ska leverera. Samtidigt är det ganska vida ramar för hur och vad vi ska göra kring god vård med bra kvalitet. Sedan finns det en mängd andra lagar som också berör våra verksamheter. Ibland kan lagar också till viss del kollidera, till exempel arbetsmiljölagen och hälso- och sjukvårdslagen. Då får man göra avvägningar som inte alltid är lätta. Vissa områden kommer hon dock inte att arbeta med, som upphandlingsjuridik. Eventuella rättsliga processer gentemot medarbetare är inte heller något område för henne. Juridikens uppgift är att ge en ram för regler kring en verksamhet, där sedan detaljerna måste tolkas. Ofta finns det en människa i bakgrunden kring det juridiska ärendet. Så kallad personanknuten juridik är också det hon sysslat med i alla år, först på Försäkringskassan, sedan Förvaltningsrätten och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Jönköping. Jag började som arbetsskadehandläggare på Försäkringskassan och hade då stor nytta av min juristutbildning. Men sedan gled jag mer över på arbetsuppgifter där hela bredden i min utbildning kom till nytta. Genom åren har hon arbetat mycket med socialförsäkringsjuridik. Det finns alltid en enskild människa att ta hänsyn till och där beslutet kan ha oerhört stor betydelse. Det handlar om att förmedla vad juridiken säger, och göra det på ett sådant sätt att den enskilde kan acceptera beslut även när den inte får rätt. De senaste tre och ett halvt åren har hon arbetat på Socialstyrelsen, vilket inneburit tillsynsärenden kring landsting, kommuner, privata vårdgivare och LSS-boenden. Jag har bland annat arbetat med att granska så att förslag till beslut är juridiskt korrekta. En insats har också varit att ta fram bedömningskriterier när så kallade SIS-institutioner granskas, verksamheter som arbetar med ungdomar som har problem. Att hon nu bytt sida från den granskande verksamheten till den granskade, tycket hon inte känns konstigt. Nej, synsättet är detsamma. Det handlar fortfarande om att tolka lagar och avtal. Landstingsjurist lät som ett väldigt intressant arbete, och här finns möjlighet till lite andra

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent Äldretandvård 2013 Aktuell forskning munhälsans betydelse för hälsa och välbefinnande hos äldre Multisjuka äldre en riskgrupp i tandvården! Kariesriskbedömning och kariesprofylax hos äldre Dementa patienter

Läs mer

Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar

Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar 2012 Tandvården avdelning 15 avdelning 32A och 32B 2 Ett stort tack till alla som deltagit i projektet på avdelning 15 och 32 A och 32B Länssjukhuset i Kalmar.

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Version februari 2015 1 Upphovsrätt ROAG är ett standardiserat instrument för munbedömning. Instrumentet är utarbetat av

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Friskbladet Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Hej! Vi är många i länet som har bestämt oss för att ha koll på hur tänderna mår utan att det ger obehagliga överraskningar

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-09-03 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 28 augusti kl. 9.00 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se Senior alert nuläge Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014 Prestationsersättning Vårdprevention Teamarbete Resultat Mäta Registrera Kvalitetsregister Punktprevalensmätning

Läs mer

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Tandvård till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Landstinget ansvarar för att personer med stort omvårdnadsbehov till följd av sjukdom och/eller funktionshinder erbjuds råd och hjälp

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Övriga frågor: Singapore Fokusambulans

Övriga frågor: Singapore Fokusambulans MÖTESANTECKNINGAR 1(6) Plats: Ulfsparresalen, hus 17, Höglandssjukhuset Eksjö Närvarande: Johanna Svahn, Eksjö kommun Magdalena Fritzon, Nässjö kommun Malin Johansson, Nässjö kommun Jeanette Öhrlund, Nässjö

Läs mer

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention vilka utmaningar kan det innebära för våra system för att få det att fungera Marie Stenmark Askmalm Universitetsöverläkare Klinisk genetik

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Jag på sjukhuset Jag på sjukhuset Alla rättigheter förbehålles. Den här boken tillhör. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Idé och bilder: Texter: Innehållsförteckning Intäkterna från

Läs mer

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården?

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården? Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården? En förbättringsresa i palliativ vård Särskilt boende och korttidsboende Umeå Kommun 2013 Pernilla Blomdal, Verksamhetschef

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (7) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-01 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 18 maj 2011 kl. 13.00 16.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Anmälan av delegationsbeslut

Anmälan av delegationsbeslut LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-05-21 58 Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Dnr PS 2012-0007 Produktionsstyrelsen beslutar

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk?

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Hitta rätt i vården Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Om du blir sjuk Akut sjuk Akutmottagning 112 Nödnummer 112 Genom nödnummer 112 når man: - Ambulans - Räddningstjänst/Brandkår

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Motion Uppmärksamma celiaki

Motion Uppmärksamma celiaki ÄRENDE 7 LF februari Motion Uppmärksamma celiaki Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet Protokollsutdrag från

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Uppsökande tandvård i kommunen

Uppsökande tandvård i kommunen Uppsökande tandvård i kommunen Anneli Schippert & Inger Svensson Innehåll 1. Bakgrund, syfte, mål 2. Ansvarsfördelning 3. Handläggning 4. Munhälsovårdserbjudande/munhälsoremiss 5. Nödvändig tandvård/intyg

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-21 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Torsdagen den 9 juni 2011 kl. 09.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Barnombud. Policy för barn som anhöriga 2004 rev. 2011. Barnet som patient, anhörig och länsinvånare

Barnombud. Policy för barn som anhöriga 2004 rev. 2011. Barnet som patient, anhörig och länsinvånare Barnombud Policy för barn som anhöriga 2004 rev. 2011 Barnet som patient, anhörig och länsinvånare Kunskap att möta frågor, tankar och känslor hos barn Nätverk ca 250 personer Länsgemensamma utbildningsinsatser

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

MAS riktlinje. 1 Bakgrund VÄRMDÖ KOMMUN

MAS riktlinje. 1 Bakgrund VÄRMDÖ KOMMUN MAS riktlinjer för hälso- och 9ukvård Detta styrdokument beslutades av Finansierlngsnämnden för äldreomsorg 2011 09 07 63 Dnr 11 FNÄ/131 MAS riktlinje Munhälsa oc tandvård 1 Bakgrund Landstingen har genom

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork:

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork: Bas för munvård Smörj läppar med Decubal Inspektera med lampa och spegel Smärtlindra Borsta tänderna, rengör mellan tänderna Rengör slemhinnorna Återfukta Åtgärd läppar Smörj läppar med Decubal Vid sår

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

I utveckling 2013. KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE

I utveckling 2013. KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE gerodonti I utveckling 2013 inbjudan till konferens i Stockholm den 24-25 april 2013 VÅRA TALARE Oral Care Mikael Zimmerman Docent Klinisk oral diagnostik & övergripande odontologiskt ansvarig Mun-H-Center

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer ÄRENDE 8 LF februari 2012 Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Kristina Winberg, SD Yttrande

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23 Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...

Läs mer

Motiverande samtal. Mål

Motiverande samtal. Mål Varför behöver vi en samtalsmetod i tandvården? Det kommer fortfarande in patienter på våra kliniker med destruerade tänder och stödjevävnader, trots att orsakerna till tandsjukdomarna karies, parodontit

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne 2005-04-12 Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne Dessa riktlinjer föreslås komplettera cirkulär 1998:209, Svenska kommunförbundet/landstingsförbundet och ligga till grund för lokala överenskommelser,

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet Projektorganisation Projektledning Helena Brändström Ola Ghatnekar Lars Holmberg Jan Nyman Hans Starkhammar Sverre Sörenson Arvid Widenlou Nordmark Göran Zetterström Andra medverkande Kristina Eklund projektledare,

Läs mer

Till dig som ska genomgå en operation på Dagoperation/Avdelning 49 Ortopedkliniken

Till dig som ska genomgå en operation på Dagoperation/Avdelning 49 Ortopedkliniken Till dig som ska genomgå en operation på Dagoperation/Avdelning 49 Ortopedkliniken Datum: Tid: Övrigt: DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD VÄLKOMMEN TILL DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD. DIN DELAKTIGHET. Vår filosofi

Läs mer

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 september 2014 VÅRA TALARE Landstinget i Jönköpings län Kristina Berggren Tandhygienist Folktandvården Värmland Barbro Olsson Tandsköterska Folktandvården

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014 Arvidsjaur. Inte långt från polcirkeln är ambitionen stor att ge högklassig vård, trots svåra villkor. Men det var här hela vårdcentralen polisanmäldes för svartkassa. Trots att de bara ville att invånarna

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Akutprocessen Höglandet Samverkan mellan:

Akutprocessen Höglandet Samverkan mellan: Akutprocessen Höglandet Samverkan mellan: Ann Simonsson, akuten. Susanne Rydén, akuten. Camilla Karlsson, ambulansen. Lenita Petersson, ambulansen. Irene Forsberg, elevhälsan. Gunilla Ågren, elevhälsan.

Läs mer

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN!

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! Två gånger om dagen Bakterier i munnen kan orsaka både hål i tänderna och tandköttsinflammation. Det är därför bra att ta som vana att både som barn och vuxen borsta

Läs mer

Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen. Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson

Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen. Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson RCC Norrs styrning och ledning Politisk nivå Tjänstemannanivå Linjeorganisation Professionen Förbundsdirektion

Läs mer

Forskarfredag Jönköpings län Jönköping

Forskarfredag Jönköpings län Jönköping Forskarfredag Jönköpings län Jönköping Forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb Forskarstationer, Landstinget i Jönköpings län och Högskolan i Jönköping visar och berättar populärvetenskapligt

Läs mer