RondEllen Nykarleby stads personaltidning Uudenkaarlepyyn kaupungin henkilöstölehti

Transkript

1 RondEllen Nykarleby stads personaltidning Uudenkaarlepyyn kaupungin henkilöstölehti

2 2 Lyxigt under Bevis för brösthållare kan finnas så långt tillbaka i tiden som redan 4500 f.kr. Kvinnorna i Grekland bar under antiken en bröstsnörning, vilken kallades apodesmos eller mastodeton. Den moderna behån uppfanns av fransyskan Herminie Cadolle år Uppfinningen som hon kallade le bien-être ( välgöraren ) bestod av två delar. Den nedre delen var en korsett för midjan, och den övre delen gav bysten support med hjälp av axelband började den övre delen säljas separat under namnet soutien-gorge ( nackstöd ). (Wikipedia) Att gå omkring med en obekväm BH är ingen höjdare. För husfridens skull är det mycket viktigt att kvinnor har bekväma och lyxiga underkläder. Även i arbetslivet är det viktigt att kunna arbeta på rätt sätt och inte jämt och ständigt behöva rätta till BHn. En bra BH avlastar dessutom ryggen. På de flesta BH försäljningsställen finns det sällan någon försäljare som kan hjälpa till med inköp av BH. Många kvinnor vet hur det är att prova BH i en liten provhytt, där dörren oftast är ett tygstycke som knappt täcker insyn, ett barn som tittar ut, titt som tätt, en inköpskärra full med mat, svetten rinner, speglar förstorar från många håll och utanför blir kön bara längre och längre, traumatiskt. Tänk att ett så litet klädesplagg kan vålla så stora obehag men även behag. Att ordna hemmapartyn där man i lugn och ro, och dessutom i flera timmar, kan fundera på vilken BH som är bäst, vilken som pushar up mest och vilken som minimerar bäst är rena rama himmelriket. Ska det vara med eller utan bygel, spets, sport, gelé, formpressad ja, allt mellan hakan och naveln. För en tid sen ordnade jag ett sådant hemmaparty vilket jag tycker är ett utomordentligt sätt att umgås över en BH. Många skratt. Efter alla turer i BH-världen och rödbrusiga kinder belönas alla med kaffe och tilltugg, vilket också förhöjer behagkänslan. Av många uppdrag har RondEllen varit med ett av de trevligaste under min jobbkarriär i Nykarleby Stad, som jag tyvärr nu måste avstå ifrån då jag övergår i annan organisation. Jag vill tacka Er i redaktionen för att jag har fått vara med och så vill jag önska alla en riktigt Skön Jul och ett utmanande Nytt RondEllen År. Christina Sundqvist, bh-användare Ylellistä alla Todisteita rintaliivien olemassaolosta on löytynyt niinkin kaukaa kuin 4500 eaa. Jo antiikin aikojen Kreikassa naiset käyttivät rintojen nyöritystä, jota kutsuttiin nimillä apodesmos tai mastodeton. Ranskalainen Herminie Cadolle keksi nykyiset rintaliivit v Hän kutsui kaksiosaista keksintöään le bien-être:ksi ( hyväntekijä ). Alaosa oli korsetti vyötärölle ja yläosa antoi rinnoille tukea olkanauhojen avulla. Vuonna 1905 alettiin yläosaa myymään erikseen nimellä soutiengorge ( niskatuki ). (Wikipedia) Epämukavien rintaliivien käyttö on kaikkea muuta kuin hauskaa. Myös työelämässä on tärkeää, että voi työskennellä oikein eikä kokoajan tarvitse korjailla rintaliivien/olkainten asentoa. Useimmissa rintaliivien myyntipaikoissa on harvoin myyjiä jotka voivat auttaa rintaliivien ostossa. Monet naiset tietävät millaista rintaliivien sovittaminen pienessä sovituskopissa on. Ovena on yleensä kangasverho mikä hädin tuskin peittää näkyvyyden, mukana lapsi joka vähän väliä kurkkii verhon taakse, ruokaa täynnä oleva ostoskärry odottamassa, hiki virtaa, suurentavat peilit joka puolella ja ulkopuolella jono vain pitenee, traumaattista. Ajatella, että niin pieni vaatekappale saa aikaan niin paljon vastenmielisyyttä, mutta myös mieltymystä. Jokin aika sitten järjestin kotipartyn ja ne olivat mielestäni aivan erinomainen tapa seurustella. Monet naurut. Siellä saa kaikessa rauhassa vaikka usean tunnin ajan miettiä mitkä rintaliivit ovat parhaat. Haluaako push up:t, pienentävät, pitsiset, sporttiset, olkaimettomat, geelitäytteiset, muotoonommellut, niin mitä tahansa leuan ja navan väliltä. Rintaliiviviidakko-seikkailun jälkeen kaikille punaposkisille vieraille tarjottiin kahvia ja pullaa, mikä myös nostatti mielihyvän tunnetta. Yksi mukavimmista tehtävistä mitä minulla on ollut työurani aikana Uudenkaarlepyyn kaupungissa on RondEllen, mistä minun nyt on valitettavasti luovuttava siirtyessäni toiseen organisaatioon. Haluan kiittää Teitä toimituksessa, että olen saanut olla mukana ja samalla haluan toivottaa kaikille oikein Rauhallista Joulua ja haastavaa Uutta RondEllen Vuotta. Christina Sundqvist, rintaliivien käyttäjä Käännös: Marianne Blomqvist... ja, allt mellan haka

3 3 Fototävling / Valokuvauskilpailu RondEllen utlyser en fototävling bland Nykarleby stads personal. Tävlingen är fortlöpande och en vinnare kommer att utses i varje nummer. Vinnande bidrag kommer att publiceras i RondEllen och fotografen kommer även att belönas med ett överraskningspris. Redaktionen kommer att fungera som enväldig jury i tävlingen. Det är önskvärt att tävlingsbidragen har anknytning till Nykarleby och de skall inte vara publicerade eller nominerade i andra tävlingar. Bilderna bör vara digitala och i hög upplösning, gärna i stående format så att de lämpar sig som pärmbild. En kort historia, förklaring eller motivering till varför bilden är vinnande är också välkommet, men inte nödvändigt. Låt era bidrag strömma in till valfri person i RondEllens redaktion! Redaktionen RondEllen järjestää valokuvauskilpailun Uudenkaarlepyyn kaupungin henkilöstölle. Kilpailu on jatkuva ja uusi voittaja julistetaan jokaisessa numerossa. Voittajakuva julkistetaan RondEllenissä ja valokuvaaja palkitaan yllätyspalkinnolla. Lehden toimitus toimii kilpailun itsevaltaisena juryna. On toivottavaa, että kilpailuun osallistuvat kuvat liittyvät Uuteenkaarlepyyhyn ja etteivät kuvat ole aikaisemmin julkaistuja tai nimettyjä muissa kilpailuissa. Kuvien on oltava digitaalisessa muodossa ja resoluution suuri. Kuvien tulisi mieluiten olla pystykuvia, jotta ne soveltuisivat kansikuviksi. Lyhyt kertomus tai selitys siitä, miksi kuva on voittava, on tervetullut mutta ei välttämätön. Lähetä kuva jollekin RondEllenin toimituksen jäsenistä! Toimitus Redaktionen/toimitus Tfn Mathias Backman 216, Barbro Julin 401 Christina Sundqvist 543 Nina Myrskog 251 Gunilla Lillbacka 115, Kristina Backlund 119 Chefredaktör och ansvarig utgivare / Päätoimittaja ja vastaava julkaisija: Gunilla Lillbacka Grafisk formgivning / Graafinen suunnittelu: Deform / Emil Wingren Tryck / paino: Oy Arkmedia Ab Upplaga / painos: 700 Pärmfoto / kansikuva: Barbro Julin n och naveln...

4 4 Dagvårdens kick-in Från och med 1 augusti 2009 finns dagvården inom bildningsväsendet. Eftersom social- och hälsovården överförs till annan organisation och dagvården stannar kvar i Nykarleby stad överfördes den till bildningsväsendet. Tack vare överföringen finns nu all verksamhet för barn i åldern 0-16 år inom samma organisation. Dagvården består av 65 personer inom administration, daghem, gruppfamiljedaghem, familjedagvård och föroch eftermiddagsverksamhet. Cirka 320 barn omfattas av verksamheten. Gerd Strand fungerar som dagvårdsledare och Christina Asp-Törnqvist är byråsekreterare och de kommer också fysiskt att flytta över till bildningssektorn. Bildningsnämnden har i budgeten för 2010 av stadsfullmäktige äskat att få en dagvårdschef eftersom verksamheten är för stor för så liten administrativ organisation. Personalen vid Rummelbackens daghem läste en massage-saga... Ett nytt förtroendeorgan, sektionen för småbarnsfostran, valdes från och den övertog ansvaret för dagvården från och med Ordförande för sektionen är Tomas Sandberg. Arbetet som nu pågår är att inlemma barndagvården i den nya organisationen. Det är positivt och utmanande att få samarbeta med dagvården och den engagerade personalen, intygar Boris Sundell, direktör för bildningsväsendet. Tack vare positiva födelsesiffror i staden är nu ett nytt daghem under byggnad och ska stå klart inför hösten och alla lekte med... Den 12 augusti 2009 ordnades en kick-in för dagvårdspersonalen i Stjärnhallen. Detta för att välkomna den nya organisationen och för att lära känna varandra. Tomas Sandberg, Gerd Strand, Boris Sundell och bildningsnämndens ordförande Bo Kronqvist hälsade välkommen och Christoph Treier var inbjuden som inspiratör. Personalen från Rummelbacken hade lättsamt program och kvällen avslutades med gemensam middag. Barbro Julin...också sektionens ordförande och direktören för bildningsväsendet På vår hemsida kan m

5 5 Ett lokalt Kraftpaket! För att hänga med i förändringarnas tider håller Nykarleby Kraftverk på och skapar en ny webbsida och hand i hand med det även en ny logo. För att bättre kunna möta våra kunders behov behöver vi en egen hemsida där kunderna lätt kan hitta våra tjänster. Det ska inte heller glömmas bort att vi konkurrerar på elmarknaden om våra kunder. Tidens melodi är att det mesta ska kunna skötas på nätet, så även hos oss. På vår hemsida kan man lätt klicka mellan priser och annan information som kunderna kan tänkas vilja ha. Hemsidan ska vara under ständig utveckling och tanken är att kunderna i framtiden ska kunna gå in och se sin egen energiförbrukning, och även se vår produktion i realtid. En nyhet är att man smidigt kan göra flyttanmälan och lämna in sin mätarställning. Givetvis kan man också enkelt göra en felanmälan. Har man frågor som man vill diskutera närmare är det bara att ringa någon av våra kontaktpersoner. Vår nya logo spinner vidare på våra verksamhetsområden som alla är olika varandra. Vattentornet är som alla vet ett kännetecken för Nykarleby och även en viktig del för oss. Förutom vatten-distributionen har vi även avloppsnätet som har blivit utbyggt i flera olika etapper de senaste åren. Vi Nykarlebybor kan vara stolta över vårt kraftverk som producerar en del energi åt oss. Energiförbrukningen ökar för varje år och vår uppgift är att tillgodose våra kunders behov och den växande energiförbrukningen. Vår tidigare logo hade fått sin inspiration från kraftverksbyggnaden och den behåller vi nu även i den nya logon. Fjärrvärmeskorstenen som finns i logon representerar förstås att vi nu också sköter om fjärrvärmen i staden. Det här har blivit ihopsnickrat till ett helt nytt hållbart koncept och som ger oss en helt ny profil som så småningom kommer att synas överallt i vår kundservice, allt från fakturor till våra bilar och arbetskläder. Välkommen in och besök oss på Nina Myrskog Paikallinen voimapaketti! Pysyäkseen mukana muuttuvassa maailmassa, Uudenkaarlepyyn Voimalaitos on ottamassa uuden kotisivun ja uuden logon käyttöön. Kotisivu, josta asiakas helposti löytää tietoja palveluistamme, edesauttaa asiakaspalvelussa. Ei myöskään sovi unohtaa, että nykypäivänä kilpailemme asiakkaista avoimilla sähkömarkkinoilla. Kotisivuiltamme löytyy hintatiedot sekä asiakasinformaatiota, lähes kaikki rutiiniasiat voi nykyisin hoitaa verkossa. Kotisivumme tulee olemaan jatkuvan kehitystyön alla, ja päämääränämme on mm. reaaliaikainen energiakäytön ja energiantuotannon seuranta. Uutuutena on myöskin kätevä muuttoilmoituksen tekeminen, mittarilukeman ilmoittaminen ja vikailmoituksen tekeminen verkossa. Mikäli kysymyksiin haluaa lisäselvityksiä, voi yhteyshenkilöihimme ottaa yhteyttä kuten ennenkin puhelimitse, tai henkilökohtaisella käynnillä konttorissamme. Uusi logomme pohjautuu toiminta-alueisiimme, jotka poikkeavat melko paljon toisistaan. Vesitorni on tärkeä maamerkki uusikaarlepyyläisille, ja myöskin tärkeä meille. Vesijakelun lisäksi hoidamme myöskin kunnallista viemäriverkostoa, jota on laajennettu viime vuosina monessa eri vaiheessa. Me uusikaarlepyyläiset voimme olla ylpeitä vesivoimalaitoksestamme, joka tuottaa osan kaupunkilaisten energiatarpeesta. Energiankulutus lisääntyy vuosi vuodelta, ja meidän tehtävänämme on tyydyttää asiakkaittemme energiantarve. Aikaisempi logomme pohjautui voimalaitosrakennukseen, ja siitä pidämme kiinni edelleen. Savupiippu edustaa uutta toimialaamme kaukolämpöä. Kaikesta tästä on nikkaroitu uusi konsepti, joka antaa meille uuden profiilin, ja tulee tuelvaisuudessa näkymään kaikkialla asiakaspalvelussamme. Tervetuloa tutustumaan kotisivuumme Käännös: Pekka Siekkinen an lätt klicka...

6 6 Favoritrecept kraftverksdirektörens energi-mat Hela familjens pizzapaj 6-8 personer Som småbarnsförälder kan man ofta konstatera att tiden inte alltid räcker till att fixa den där lilla salta biten då man har gäster på kommande. Med otåliga barn springande i fötterna kan det vara bra att ha några enkla och snabba recept på lager. Gärna sådana rätter som även barnen kan hjälpa till med att tillreda. Vår 2,5 årige Gabriel hjälpte till med pizzapajsbakandet denna gång. Pizzapajen är god med en kopp te men smakar även gott som ett kallt mellanmål i lekparken. pajbottnen och strö på ananasbitar, tomatskivor och pepperonikorv. Strö till sist över den rivna osten. Ifall man har bråttom kan man använda ostskivor istället för riven ost. Grädda pajen i 200 grader i cirka minuter eller tills kanterna är gyllenbruna. Det här är en energigivande måltid för både stora och små! Smaklig måltid! Tony Eklund Ingredienser: 2 dl kallt vatten eller mjölk 5 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver 1 tsk salt 50 g smält smör eller margarin 400 g malet kött 1 liten lök ca ½ dl ketchup 1 tsk oregano samt övriga kryddor enligt smak, t.ex. svartpeppar, salt, pizzakrydda och vitlökspulver 3-4 dl riven ost ½ burk ananansbitar 1-2 skivade tomater pepperonikorv Gör så här: Mät upp de torra ingredienserna i en skål. Tillsätt vätskan och det smälta smöret och rör snabbt ihop till en jämn deg. Strö lite mjöl i en pajform (ca 35 cm i diameter) och platta ut degen i formen. Ifall degen känns kladdig strö lite mjöl på. Bryn köttet och den finhackade löken i en stekpanna. Tillsätt ketchup och kryddor. Bred ut fyllningen på..sådana rätter som även ba

7 7 Suosikkiresepti Voimalaitosjohtajan energia-ruoka Koko perheen pizzapiiras 6-8 annosta Pienten lasten vanhempana joutuu usein toteamaan ettei aika oikein aina tahdo riittää. Tällöin on hyvä olla muutama helppo ja nopea resepti varalla ja eritoten sellaisia ruokia joiden valmistamiseen lapset voivat osallistua. Meidän 2,5 vuotias Gabriel osallistui tämän piiraan tekoon suurella innolla. Tämä pizzapiiras maistuu hyvältä teen kera mutta myös kylmänä välipalana leikkipuistossa. Ainekset: 2 dl kylmää vettä tai maitoa 5 dl vehnäjauhoja 2 tl leivinjauhetta 1 tl suolaa 50 g sulatettua voita tai margariinia 400 g jauhelihaa 1 pieni sipuli n. ½ dl ketsuppia 1 tl oreganoa sekä muita mausteita oman maun mukaan, esim. mustapippuria, suolaa, pizzamaustetta tai valkosipulijauhetta. 3-4 dl juustoraastetta puoli purkkia ananaspaloja 1-2 viipaloitua tomaattia pepperonimakkaraa Tee näin: Mittaa kuivat ainekset kulhoon. Lisää neste ja sula voi ja sekoita nopeasti tasaiseksi taikinaksi. Sirottele hieman jauhoa vuokaan (n. 35 cm läpimitta) ja levitä taikina sen pohjalle. Mikäli taikina tuntuu tahmealta, lisää pinnalle hieman jauhoja. Ruskista jauheliha ja hienonnettu sipuli paistinpannussa. Lisää ketsuppi ja mausteet. Levitä täyte taikinan päälle ja lisää anananspalat, tomaatinviipaleet ja pepperonimakkara. Lisää viimeiseksi juustoraaste, tai vaihtoehtoisesti juustoviipaleita jos aika ei riitä raastamiseen. Paista piiras 200 asteessa noin minuuttia tai kuunnes reunat ovat kullanruskeat. Tämä on energiaa antava ateria niin suurille kuin pienelle, hyvää ruokahalua! Tony Eklund Vi är många som inte är så bra på det här med datorer SUPPORTENS VARDAG: Supporten: Vad kan jag hjälpa till med? Kunden: jag håller på att skriva mitt första mail och jag har skrivit bokstaven a men hur skall jag göra för att få till den lilla cirkeln runtomkring? Supporten: Är markören fortfarande där? Kunden: Nej, jag är ensam här Nästa kund kunde inte koppla upp sig.. Supporten: Är du säker på att du använt rätt lösenord? Kunden: Ja, jag såg när min arbetskamrat skrev in det. Supporten: kan du säga mig vad lösenordet var? Kunden: Det var fem små stjärnor rnen kan hjälpa till med..

8 8 Gymnasiets invigning Då höstterminen inleddes i augusti 2009 kunde elever och lärare i Topeliusgymnasiet ta en totalt nyrenoverad skola i besittning. Den 3 oktober 2009 då det var öppet-hus-dag och invigningsfest hade många valt att komma och ta en titt på en av de modernaste gymnasieskolorna i Finland. Barbro Julin Carina Hautanen, lektor i tyska, ser fram emot att ta i bruk den mobila språkstudion, som blivit en verklighet tack vare mobila datakärror. Boris Sundell, direktör för bildningsväsendet, och Stefan Kula, rektor för Topeliusgymnasiet, skiner i kapp med solen i en av de luftiga och ljusa korridorerna, som på väggarna fått fräscha färger och konstverk, som är deponerade av Pro Artibus. Emmi-Lie Lahtinen, Alexandra Heinonen, Sofi Saarinen, Aurora Nyman och Ida Andersson, elever i åk 1, trivs i det nya biblioteket och passar på att spela kort under matrasten...en av de modernaste gym

9 9 Sofia Virtanen, lektor i finska, förevisar den tekniska utrustning som finns i varje klassrum. Där finns Clever-board, dokumentkamera och program som t.ex. Lynx-lektionsplanerare, Fronter, som möjliggör nätkurser i samarbete med andra gymnasier och Wilma, som fungerar som lärares och studerandes anslagstavla. Noora Fleen, Susanna Syrjälä och Sandra Westman, abiturienter 2010, har hunnit studera i både det gamla gymnasiet, de mobila utrymmena och har nu inlett sitt sista gymnasieår i den nyrenoverade skolan. Enligt dem är den största förbättringen de fina elevutrymmena i källaren och också kemi- och fysiklaboratoriet med väldigt högklassig utrustning får högt betyg. Eleverna tar igen sig i elevutrymmet efter en lektion. Här finns förutom möjlighet till umgänge också möjlighet att köpa kaffe och jobba i datasalen. Låsbara skåp finns det också tillgång till. nasieskolorna i Finland.

10 10 Tänk så fel det kan bli Jag tycker det är fascinerande med ord. Kanske är det därför jag blev sekreterare. Det kan eventuellt ha ett visst samband. Jag tycker det är intressant hur man kan använda ord på olika sätt, hur en liten prick eller en enda bokstav kan ändra innehållet totalt och hur dialekter används och förändras. Här kommer några exempel. En mening kan få helt annan betydelse om man råkar kasta om två bokstäver. I en gallup skulle frågan Vem gillar kommunism? knappast få en majoritet som anhängare idag. Svänger vi om två bokstäver så skulle diskussionen vara en helt annan. Då skulle debatten om en byggnad halvfull med vatten garanterat vara igång. Många skulle säkert vara intresserade om frågan hade lytt vem gillar kommunsim?. Simtider för kommunens invånare, det är väl det som är kommunsim. Ganska stor skillnad från kommun-ism, trots samma bokstäver. För ett par år sedan blev en god vän till mej varnad på ett chatforum eftersom hon använt ovårdat språk. Problemet var inte att språket var särskilt ovårdat. Problemet var att hon skrev från en dator där tangentbordet saknade å, ä, ö. Administratörerna för chatten tyckte att meningen vi får höras sen i stället var ytterst olämplig. Tar man bort prickarna ovanför å, ä och ö så kan det kanske tolkas som lite olämpligt. Tänk så fel det kan bli. Sen finns det ju klassikerna hur samma ord har fler betydelser, både i tal och i skrift. Det var två bagare och en smet. Ja hur var det? Hade två bagare bara en smet eller var det så att det bara lämnade en bagare med smeten efter att den andre hade smitit iväg? En annan klassiker, som funkar bäst i tal, är: två kor gick och betade och det var på ängen. Eller var det så att det var två kor som gick och betade och det var det som var po-ängen? Och så var det dialekter. Jag hade svårt att greppa det hela när jag som liten pojke fick denna uppmaning: Kan to kåma hid som e ung å kan bögas. Jag var inte helt säker på innebörden då, men på ren svenska handlade det ändå bara om att jag som var ung och kunde böja mej skulle hjälpa en gammal man att plocka upp det han tappat under soffan. Till sist var det invandraren som hade lite svårt att förstå sig på svenska språket. Och visst är det lite märkligt när man stavar det v-i-l-k-e-n? men uttalar det hoko?. Tänk så fel det lätt kan bli. Tomas Knuts..man stavar det v-i-l-k-e-n

11 11 Nytt daghem i Nykarleby centrum des under sommaren 2009 och själva byggstarten blev av i augusti. Daghemsbyggnaden väntas vara färdigt i april 2010, gårdsplanen med bl.a. gungor, karusell, klätterställningar, rutschbanor och sandlåda färdigställs i maj. Kostnaderna för hela projektet har enligt stadsingenjör Gustav Hofman beräknats till ganska exakt 1 miljon. Här blir det stora ytor att leka på Bristen på dagvårdsplatser i Nykarleby har under de senaste åren varit påtaglig och hösten 2008 tillsatte stadsstyrelsen en planeringsgrupp som fick i uppdrag att utreda olika alternativ för att lösa dilemmat. I gruppens slutrapport konstaterades att inga lämpliga fastigheter för dagvården finns och enda utvägen att få en långsiktig lösning på problemet är att bygga ett nytt daghem i Nykarleby centrum. Som bäst växer det upp ett nytt daghem på 599 m2 vid den nya gatan Fjärrgränd nära Skogsparkens skola i Nykarleby centrum. Hela området, gatan och själva fastigheten är utformat och planerat enligt dagvårdens behov. Huvudplanerare för arkitektur och konstruktion har varit Ingenjörsbyrå Kronqvist som också planerat intilliggande lekpark och gårdsplan. Förberedelserna med byggandet av gatan och tomten påbörja- Det nya daghemmet är dimensionerat med plats för 44 barn och en personal på ca tio personer. I praktiken kommer det dock endast 24 nya dagvårdsplatser i centrum eftersom barnen från två tillfälliga daghem kommer att flyttas till det nya dagiset när det tas i bruk. Daghemmet kommer att indelas i tre olika avdelningar, två grupper med vardera tolv barn i ålder 0-3 år och en grupp på tolv barn i åldern 4-5 år. Dagvårdsledare Gerd Strand har väntat länge på ett nytt daghem i centrum och enligt henne är det nya daghemmet mycket välkommet. Det kommer att lösa den långvariga bristen på dagvårdsplatser. Hon räknar med att barnen kan börja i ett sprillans nytt och ändamålsenligt dagis till hösten Ett plus enligt henne är också att daghemmet, som ännu inte fått något namn, ligger i en lugn omgivning i anslutning till egen lekpark med ett litet skogsområde som barnen får leka i. Daghemmet är på alla vis optimalt! Enligt Gerd har man också haft som mål att åtminstone en del av den personal som anställs skall vara finskspråkig. Mathias Backman Det nya daghemmet på Fjärrgränd byggs som bäst och tas i bruk hösten 2010, men uttalar det hoko.

12 12 Utviket I Utviket presenterar vi i varje tidning en av våra medarbetare... Vem är du? Johan Nylund, 38 år. Pappa till två döttrar och två söner i åldern 3 12 år. Gift sedan 14 år tillbaka med Siv Nylund (f. Nordström) från Åminne i Nykarleby. Född Sundombo och bosatt i Nykarleby sedan år År 1997 ärvde frun sin hemgård och vi började renovera den, efter flytten 2000 har renoveringen fortsatt samtidigt som vi bott i huset. Huset som ligger intill älven i Åminne renoverade vi själva och bl.a. har vi förnyat värmesystemet och installerat en vedpanna. Renoveringen var klar Huset är totalt 340 m2, men 180 m2 används som bostadsyta. Vid älvstranden har vi egen båt och brygga. Beskriv dig själv med tre ord! Uthållig, målinriktad och lugn. Vad jobbar du med? Jag är utbildad till lantmäteriingenjör och jobbar som mätningstekniker vid byggnadskontoret. Hur länge har du jobbat för Nykarleby stad? Jag började 15 september -01 och fick fast anställning -05. Vad är det bästa med ditt jobb? Att jag får vara både inne och ute, och använda så många olika saker t.ex. dator, miniräknare, slägga och borrmaskin. En fin höstdag när löven fallit ur träden är det bra sikt i terrängen och lätt att mäta, det är också behagligt att vara ute då. Oftast har jag möjlighet att planera mitt arbete på förhand och då blir det mera jobb inomhus på vinterhalvåret medan terrängarbetet görs under vår, sommar och höst i den mån det är möjligt. Ibland gör vi mätningar ute i skärgården och på holmar då får man vara på sjön i jobbet, det är trevligt! RTK-GPS ger positioner med centimeters noggrannhet Vad är det sämsta med ditt jobb? Dagar när man hamnar att välja att göra något just nu av tre saker som redan borde vara gjorda. Mitt i högsommaren när allting grönskar, det är varmt och mycket insekter i farten är det inte alltid roligt att vara lantmätare. Det har hänt sig att jag blivit tvungen att ta regnrocken på mig som skydd för mygg och bromsar när det varit som värst....dator, miniräknare, slä

13 13 sidor om gatan. Jag tolkar stadsplanen och märker ut gatuområdet. Arrendetomter märker jag också ut med rörrösen. Sedan kartlägger jag en färdig byggd gata. Jag använder GPS och takymeter och samlar koordinaterna för trottoarkanten, lyktstolpar och nya hussocklar i ett fältminne, som jag sedan kan överföra till dator när jag kommer till kontoret. Mycket innearbete hör också till lantmäteriyrket och förberedelse tar mycket tid. Jag ritar också i AutoCAD tomtkartor, tomtindelningar och plankartor. Våra insamlade koordinatuppgifter införs i en terrängdatabas som ersätter stadens tidigare baskartor. Vad har du för fritidsintressen? Jag deltar i Nykarleby missionskyrkas verksamhet, har varit kassör i 5 år och utfört en del renoverings och målningsarbeten. Jag har varit på sjön ända från barnsben och försöker att också vara på sjön med familjen så mycket som möjligt. Båten, en 21 fots öppen träbåt med inombordare går 6 knop. Vi gör dagsutfärder till någon simstrand. Vi fiskar med nät, kastspö och metspö. När vädret tillåtit har vi också övernattat någon gång. En stor del av fritiden går också åt till att underhålla hus och hem samt reparera cyklar, diskmaskin och allt annat som ska fixas i ett hem. Jag hugger också ved till uppvärmningen själv. På vintern motionerar jag oregelbundet i skidspår och simhall. I arbetet använder jag mycket elektronik och teknik men klarar mig bra utan det på fritiden. Mitt tips! Det lönar sig alltid att bygga. Vem vill du se på utviket i nästa nummer? En lågstadierektor eller lärare. Berätta om en arbetsdag! En person ringer och berättar att han fått bygglov och vill få huset utpålat. Vi bestämmer en tid då vi ska göra det. Jag söker upp bygglovet vid inspektionen och tolkar det. Därefter mäter jag och märker ut husets hörn med träpålar och bestämmer sockelhöjd. Sen kanske jag märker ut en gata som ska byggas. Mittlinjens färdiga höjd sätter jag ut med plastflaggor på båda gga och borrmaskin...

14 14 Aukeama Jokaisen numeron Aukeamassa esittelemme yhden työntekijöistämme. Kuka sinä olet? Johan Nylund, 38 vuotta. Kahden tyttären ja kahden pojan isä, iältään 3-12 vuotiaita. Olen ollut naimisissa 14 vuotta Uudenkaarlepyyn Åminnestä lähtöisin olevan Siv Nylundin (s. Nordström) kanssa. Olen syntynyt Sundomissa ja asunut Uudessakaarlepyyssä vuodesta Vaimon perittyä kotitalonsa vuonna 1997 aloimme kunnostamaan sitä, vuoden 2000 muuton jälkeen on kunnostaminen jatkunut samanaikaisesti kun olemme asuneet talossa. Åminnessä joen rannalla sijaitsevan talon olemme kunnostaneet itse, uusineet lämpöjärjes-telmän ja asentaneet puupannun. Remontin saimme valmiiksi vuonna Talon kokonaispinta-ala on 340 m2, mutta asuinala on 180 m2. Joen rannassa meillä on oma vene ja laituri. Kuvaile itseäsi kolmella sanalla! Pitkäjänteinen, tavoitteellinen ja rauhallinen. Mitä teet työksesi? Olen koulutukseltani maanmittausinsinööri ja työskentelen mittausteknikkona rakennuskonttorissa. Miten kauan olet työskennellyt Uudenkaarlepyyn kaupungille? Aloitin 15 syyskuuta 2001 ja sain vakinaisen työsuhteen Mikä on parasta työssäsi? Että saan olla sekä sisällä että ulkona ja käyttää monia eri työvälineitä esim. tietokonetta, laskinta, moukaria ja porakonetta. Hienona syyspäivänä lehtien pudottua puista on maastossa hyvä näkyvyys ja helppo mitata, silloin on myös miellyttävää olla ulkona. Useimmiten minulla on mahdollisuus suunnitella työni etukäteen ja siksi teenkin talven aikana enemmän työtä sisällä, kun taas maastotyöt pyrin tekemään kevään, kesän ja syksyn aikana. Joskus teemme mittauksia saaristossa ja saarissa, jolloin saan olla työaikana merellä, se on mukavaa! Mikä on huonointa työssäsi? Päivät jolloin joudun valitsemaan jonkin kolmesta eri työstä jotka kaikki olisi jo pitäneet olla tehtynä. Maanmittaajana ei ole niin hauskaa olla keskikesällä kun on lämmintä, luonto viheriöi ja hyönteiset ovat liikkeellä. On käynyt niin, että olen pahimmassa tapauksessa saanut ottaa sadetakin päälleni suojaksi hyttysiltä ja paarmoilta. Kerro työpäivästäsi! Henkilö soittaa ja kertoo, että hän on saanut rakennusluvan ja haluaa talolle paalutuksen. Sovimme sopivan ajan. Etsin rakennusluvan rakennustarkastuksesta ja tulkitsen sen. Sen jälkeen mittaan ja merkitsen talon kulmat puupaaluilla ja päätän sokkelin korkeuden. Sitten ehkä merkitsen kadun, joka rakennetaan. Keskikohdan valmiiseen korkeuteen sijoitan muovilippuja kadun molemmin puolin. Tulkitsen asemakaavan ja merkitsen katualueen. Vuokratontit merkitsen myös rajapyykeillä. Sitten kartoitan valmiiksi rakennetun kadun. Käytän GPS:ää ja takymetriä ja kerään koordinaatit katukäytävän reunalle, lyhtypylväille ja uusille talon sokkeleille kenttämuistiin, jotka voin sitten siirtää tietokoneelle kun tulen konttoriin. Maanmittausammattiin kuuluu myös paljon sisätyötä ja valmistelu vie paljon aikaa. Piirrän AutoCAD-ohjelmassa tonttikarttoja, tonttijakoja ja kaavakarttoja. Meidän kerätyt koordinaattitiedot viedään maastotietokantaan, joka korvaa kaupungin aikaisemmat pohjakartat. Mitkä ovat vapaa-ajan harrastuksesi? Osallistun Uudenkaarlepyyn lähetyskirkon toimintaan, olen ollut kassanhoitajana 5 vuotta sekä suorittanut kunnostus- ja maalaustöitä. Merellä olen ollut lapsuudesta asti ja yritän myös nyt olla perheen kanssa merellä niin paljon kuin mahdollista. 21 jalkainen avoin puuvene sisämoottorilla kulkee 6 solmua. Veneellä teemme päiväretkiä jollekin uimarannalle. Kalastamme verkolla, heittovavalla ja ongella, ja jos sää on sallinut niin olemme joskus myös yöpyneet. Suuri osa vapaaajasta menee myös talon ja kodin kunnostamiseen esim. polkupyörien ja tiskikoneen korjaamiseen sekä kaikkeen muuhun kodin hoitamiseen. Lämmitykseen käytettävät polttopuut hakkaan myös itse. Talvella kuntoilen silloin tällöin hiihtoladuilla ja uimahallissa. Työssä käytän paljon elektroniikkaa ja tekniikkaa mutta vapaa-ajalla selviän hyvin ilman niitä. Vihjeeni! Rakentaminen kannattaa aina. Kenet haluat nähdä aukeamalla seuraavassa numerossa? Ala-asteen rehtorin tai opettajan. Käännös: Jaana Sund, Marianne Blomqvist..sadetakin päälleni suojak

15 15 Ett tvåmansjobb klarar Johan ensam med hjälp av en fjärrstyrd robottakymeter En stor del av Johan Nylunds jobb sker inomhus framför datorn si hyttysiltä ja paarmoilta.

16 16 Politikerprao Idén till politikerpraon föddes när Rondellen-redaktionen funderade på material till sin första tidning våren Under hösten 2007 hade det från stadens personal kommit respons på att politikerna borde bekanta sig med verkligheten. Vi på RondEllen-redaktionen gjorde slag i saken och gav olika beslutsfattare en möjlighet att bekanta sig med verksamheten på ort och ställe och se hur vi har det på våra verksamhetsenheter en vanlig dag. Först ut var Steven Frostdal som praktiserade på köket i Hagalund, därefter följde Gunilla Södergård på Nykarleby Kraftverk och i senaste nummer av Rondellen berättade Maria Palm om sin praodag på trädgården. I vår serie politikerpraon sände vi denna gång iväg Leif Häggblom från Jeppo till Socklot skola för att bekanta sig med verksamheten där. Socklot skola är en femlärarskola ca 5 km norr om Nykarleby centrum. Socklot by är en dynamisk by, som är attraktiv för unga barnfamiljer, på grund av dess idealiska läge ute vid havet, mellan Jakobstad och Nykarleby. Idag finns inom skolans väggar förutom förskola-åk 6 dessutom daghemmet Kotten för barn i åldern 3-5 år. I och med att gruppfamiljedaghemmet Lekhuset öppnades i uflokalen i augusti 2009 finns nu barnomsorg för barn i ålder 0-5 år i den egna byn. Red. anm. Specialläraren Maria har en viktig uppgift att se till att vars och ens kapacitet tas tillvara och utvecklas på bästa möjliga sätt. Sådana tjänster erbjöds inte under min tid som elev; då var verksamheten mer militärmässig, men jag hoppas att pedagogen också i fortsättningen håller i taktpinnen med fast hand. Bildningsväsendet bör effektiveras och resurserna användas på bästa möjliga sätt. Bildningsväsendet tar knappa 30 % av våra budgetmedel, därför är det av största vikt att kostnaden per elev är kostnadseffektiv jämfört med våra samarbetspartners i Jakobstads regionen. Logistiken beträffande födslar och skolskjutsar och skolundervisning måste anpassas till befintliga fastigheter, samt att lärarnas kunskaper utnyttjas effektivt och målmedvetet för att uppnå uppställda mål, d.v.s. kunniga framtida medborgare. Varken politiken eller bildningsväsendet får bli stillastående, båda är en rörelse som borde gå framåt. Huvudsaken är att vara där i en rörelse som medför ett bättre samhälle att leva i där subsidiariteten understryks, d.v.s. gräsrötternas betydelse i beslutsprocessen. Lycka till, Patrik och hela personalen i ert viktiga arbete! Tillsammans med barnens föräldrar är ni aktivt med och formar framtidens påverkare och beslutsfattare. Men vi bör komma ihåg, att barnens uppfostran vilar på föräldrarnas axlar; lärarna undervisar. Jag ser fram emot att nästa år få prya på en annan avdelning inom Nykarleby stad, så att jag får se om våra krympande resurser används på bästa möjliga sätt; nämligen på ekonomiavdelningen. Leifs praodag på Socklot skola Mitt senaste besök vid Socklot skola, var när jag deltog där i en skidtävling som 10-åring, d.v.s. år Runar Nyholm var min folkskollärare då. Bilfärden till Socklot kunde ha slutat illa, eftersom jag med nöd och näppe undgick att krocka med en hjort en bit utanför Nykarleby. Vänligen Leif Häggblom Skolans rektor Patrik Hautanen tog emot mig med stor vänlighet och jag kunde stifta bekantskap med den övriga personalen och med eleverna. Man kan nog konstatera att mottagandet var bra mycket hjärtligare än entrén i Nykarleby fullmäktigesal varit, men som sagt allt har sin tid. Skolans interiör var trivsam och framför allt verkade eleverna, omkring 60 till antalet, att trivas, vilket är glädjande enär man har som målsättning att skapa ett samhälle där varje person är betydelsefull. Också förskolebarnen verkade må bra...politikerna borde bekan

17 17 Poliitikkoharjoittelija Idea poliitikkoharjoittelijasta syntyi keväällä 2008 kun RondEllenin toimitus mietti materiaalia ensimmäiseen numeroonsa. Kevään 2007 aikana oli kaupungin henkilökunnan puolelta tullut ehdotus että poliitikkojen pitäisi tutustua kaupungin eri työpaikkojen todellisuuteen. Me RondEllenin toimituksessa teimme heti työtä käskettyä ja annoimme päätöksentekijöille mahdollisuuden tutustua eri työpaikkoihin ja nähdä millaiselta tavallinen työpäivä eri toimitayksiköissä voi näyttää. Ensimmäisenä vuorossa oli Steven Frostdahl joka oli harjoittelijana Hagalundin keittiössä, seuraavana oli Gunilla Södergårdin harjoittelupäivä voimalaitoksella ja edellisessä numerossa kerrottiin Maria Palmin päivästä puutarhan puolella. Sarjassamme poliitikkoharjoittelija lähetimme tällä kertaa Leif Häggblomin Jepualta tutustumaan Sokaluodon koulun toimintaan. Sokaluodon koulu on viiden opettajan koulu ja sijaitsee n. 5 km Uudenkaarlepyyn keskustasta pohjoiseen. Pietarsaaren ja Uudenkaarlepyyn välillä sijaitseva Sokaluoto on dynaaminen ja varsinkin nuoria lapsiperheitä puoleensavetävä kylä sen ihanteellisen merenläheisen sijaintinsa vuoksi. Koulun seinien sisäpuolella on nykyään oppilaita esikoulusta kuudenteen luokkaan asti ja sen lisäksi myös päiväkoti Kotten 3-5 vuotiaille lapsille. 0-5 vuotiaiden lasten hoito omassa kylässä on turvattu, sen jälkeen kun uusi ryhmäperhepäiväkoti Lekhuset avattiin nuorisotalon tiloissa elokuussa Toimitus Leifin harjoittelupäivä Sokaluodon koulussa Edellinen käyntini Sokaluodon koulussa oli vuonna 1965 kun osallistuin 10-vuotiaana hiihtokilpailuihin. Runar Nyholm oli silloin kansakoulunopettajani. Automatkani Sokaluotoon olisi voinut loppua huonosti, sillä hieman Uudenkaarlepyyn ulkopuolella vältyin hädin tuskin kolaroimasta metsäkauriin kanssa. Sain erittäin ystävällisen vastaanoton koulun rehtori Patrik Hautaselta ja tutustuin myös muuhun henkilökuntaan ja oppilaisiin. Voin todeta että vastaanotto oli paljon sydämellisempi kuin sisääntulo Uudenkaarlepyyn valtuustosaliin oli, mutta kuten sanotaan kaikella on aikansa. Koulutilat olivat viihtyisät ja ennenkaikkea näytti siltä että koulun kaikki 60 oppilasta tuntuivat viihtyvän, mikä on ilahduttavaa kun tavoitteena on luoda yhteiskunta missä jokainen henkilö on tärkeä. Myös esikoululaiset vaikuttivat voivan hyvin. Erityisopettaja Marialla on erittäin tärkeä tehtävä huomioida jokaisen oppilaan kyvyt ja kehittää niitä parhaan mukaan. Sellaisia palveluja ei ollut tarjolla minun kouluaikana; silloin toiminta oli enemmän armeijanomaista, mutta toivon että pedagogi tulevaisuudessakin pitää tahtipuikosta kiinni tiukalla otteella. Sivistystoiminta pitää tehostaa ja resursseja käyttää parhaalla mahdollisella tavalla. Sivistystoimen osuus koko budjetista on vajaa 30 % siksi on erittäin tärkeää että kustannukset oppilasta kohden ovat kustannustehokkaita muihin Pietarsaarenseudun yhteistyökumppaneihin verrattuna. Logistiikka koskien synnytyksiä ja koulumatkoja sekä opetus pitää sopeuttaa olemassaoleviin rakennuksiin, myös opettajien taitoja pitää käyttää tehokkaasti hyväksi ja määrätietoisesti yrittää tavoittaa asetetut päämäärät, eli luoda taitavia tulevaisuuden kansalaisia. Politiikka tai sivistystoimi eivät kumpikaan saa pysähtyä paikoilleen, molempien on mentävä kehityksessä eteenpäin. Pääasia on olla mukana muutosten tuulissa mitkä tuovat mukanaan paremman yhteiskunnan, missä ruohonjuuritason olemassaolon tarpeellisuutta painotetaan päätöksenteoissa. Lykkyä tykö, Patrik ja koko henkilökunta tärkeässä tehtävässänne! Yhdessä lasten vanhempien kanssa olette aktiivisesti mukana luomassa tulevaisuuden vaikuttajia ja päätöksentekijöitä. Mutta meidän on muistettava että lasten kasvatus on vanhempien vastuulla; opettajat opettavat. Ensi vuonna toivon pääseväni harjoittelijaksi toiselle osastolle Uudenkaarlepyyn kaupungissa, missä voin seurata käytetetäänkö meidän kuihtuvia varoja parhaalla mahdollisella tavalla; nimittäin talousosastolle. Ystävällisesti Leif Häggblom Käännös: Marianne Blomqvist ta sig med verkligheten..

18 18 UUA-verksamhet ger positiva resultat Jättebollsgymnastiken med Fredrik skulle ni ha sett! Det var inte bara att hålla sig kvar på bollen, vi skulle göra en massa olika rörelser också. Efter lunch var det samarbetsövningar med Fredrik och Johanna. Lite kluriga och jobbiga men roliga övningar. Mitt lag fick bland annat ihop en sång som vi framförde. Under avslappningsövningarna som följde var det faktiskt en del som somnade. Johannas lugna mjuka röst och den fina musiken gjorde sitt. Efter två fina septemberdagar på Norrvalla, med omväxlande program och god mat, är vi redo att möta de utmaningar hösten och vintern för med sig. Vi var 23 personer som under ett par dagar vistades på Norrvalla. Efter välkomstord av Anita bjöds vi på kaffe eller te och smörgås och sedan började det egentliga programmet. Vår första programpunkt var Balans och välbefinnande i vardagen med psykolog Maria Ahti. Hon hade en hel del guldkorn att dela med sig av. En frisk och sund person känner glädje, oro och sorg i livet. Man kan se livet som en trasmatta där de stora grå fälten symboliserar vardagarna. Där finns också inslag av svarta och färgglada ränder. Lätt att ta till sig. Även solen har fläckar och Endast döda fiskar flyter med strömmen är ord som kan ha stor betydelse för en var. Vi gjorde en lista på sådant som betyder något för oss fysiskt, psykiskt och socialt. Hur mycket av det har vi fått senaste veckorna? Vägde det jämnt? Alla tyckte det var roligt att träffas över sektorgränserna. På det sättet lär vi känna också andra av stadens anställda, inte bara de närmaste arbetskamraterna. De här dagarna var en del av Nykarleby stads fina UUA-verksamhet. Vi hoppas alla att den här typen av verksamhet får fortsätta trots det ansträngda ekonomiska läget. Verksamheten ger väldigt mycket på många plan. Varmt tack! Maily Ahlin Norrvalla konditionsprojekt Ingår i Nykarleby stads UUA-verksamhet (Upprätthålla och Utveckla Arbetsförmågan). Alla 40, 45, 50, 55 och 60 åringar erbjuds två dagars konditionsprojekt på Norrvalla Folkhälsan i Vörå. Genomförs varje höst med varierande program: föreläsningar, gymträning, vattengymnastik mm. I år deltar ca 90 anställda i konditionsprojektet. Marja försökte få lite fason på oss genom kroppskännedom. Hållning och andning var på tapeten. Gymnastik med Fredrik gav en rolig och jobbig inblick i hur man kan använda en käpp med två gummiband som ett helt gym. Sedan var vi redo för vattengymnastik. Här var det igen Fredrik som var slavdrivare. Jobbigt men härligt. Efteråt belönades vi med kaffe, vila och god mat. Wraps och trevlig samvaro i brasrummet avslutade dagen, roligt hade vi. Eftersom vi hade turen att ha en påhittig Marja-Liisa med oss i gruppen gjorde vi ett par roliga lekar, förutom att vi hade trevliga diskussioner. Efter en natts god sömn var det dags för morgonsimning (ej obligatorisk) och frukost (rekommenderas)....man kan se livet som

19 19 TyHy-toiminta antaa positiivisia tuloksia Kahden hienon syyspäivän jälkeen Norrvallassa, vaihtelevalla ohjelmalla ja hyvällä ruoalla, olemme valmiit kohtaamaan syksyn ja talven tuomat haasteet. Meitä oli 23 henkeä jotka parin päivän aikana saimme olla Norrvallassa. Anitan tervetuliaissanojen jälkeen saimme kahvia tai teetä ja voileipää, ja sitten alkoi varsinainen ohjelma. Ensimmäisenä oli Tasapaino ja hyvinvointi arjessa psykologi Maria Ahtin kanssa. Hänellä oli monta kultajyvää jaettavana meille. Terve ja hyvinvoiva ihminen tuntee iloa, surua ja huolta elämässään. Elämän voi nähdä räsymattona jossa leveät harmaat raidat kuvaavat arkipäivää. Siinä on myös mustia ja värikkäitä raitoja. Helppo ottaa omakseen. Ainoastaan kuolleet kalat ajelehtivat virran mukana, tällä sanonnalla voi olla merkityksensä jokaiselle. Teimme listan sellaisesta joka merkitsee meille jotain - fyysisesti, psyykkisesti ja sosiaalisesti. Kuinka paljon olemme saaneet osaksemme niistä asioista viime viikkoina? Oliko osuus tasapainossa? Marja yritti saada vähän kuria meihin kehotuntemuksen avulla. Ryhti ja hengitys oli tapetilla. Fredrikin kanssa opimme hauskalla tavalla miten keppiä ja kahta kuminauhaa voi käyttää kuin olisi kuntosalissa. Sitten olimme valmiit vesijumpalle. Täällä taas Fredrik oli orjapiiskuri. Työlästä mutta ihanaa. Jälkeenpäin meitä palkittiin kahvilla, levolla ja hyvällä ruoalla. Wrapsit ja mukava yhdessäolo takkahuoneessa päättivät päivän, hauskaa meillä oli. Onneksi ryhmäämme kuului kekseliäs Marja-Liisa jonka opastuksella leikimme pari hauskaa leikkiä sen lisäksi että meillä oli mukavia keskusteluja. Nukuttuamme hyvin yön oli aamu-uinnin vuoro (ei pakollinen) ja aamiainen (suositellaan). Jättipallovoimistelu Fredrikin kanssa oli näkemisen arvoista! Ei ollut kyse vain pysyä pallon päällä, piti myös tehdä kaikenlaisia liikkeitä. Lounaan jälkeen oli yhteistyöharjoituksia Fredrikin ja Johannan johdolla. Vähän ovelia ja hankalia, mutta hauskoja harjoituksia. Minun ryhmäni sai aikaan laulun jonka esitimme. Rentoutumisharjoitusten aikana, jotka olivat sen jälkeen vuorossa, muutamat nukahtivat oikeasti. Johannan pehmeä ääni ja hieno musiikki tekivät tehtävänsä. Kaikkien mielestä oli mukavaa olla yhdessä sektorirajojen ulkopuolella. Täten oppii tuntemaan myös muita Norrvalla liikuntaprojekti Sisältyy Uudenkaarlepyyn kaupungin TyHy-toimintaan (TyöHyvinvointi). Kaikki 40, 45, 50, 55 ja 60 vuotiaat saavat osallistua 2 päivän liikuntaprojektiin Norrvallassa Vöyrillä. Toteutetaan joka syksy. Ohjelma on vaihteleva: luentoja, liikuntaa, vesijumppaa y.m. Tänä vuonna n. 90 työntekijää osallistuu kuntoprojektiin. kaupungin työntekijöitä, ei vain läheisimpiä työtovereita. Nämä päivät olivat osa Uudenkaarlepyyn hienosta TyHy-toiminnasta. Toivomme että tämänlainen toiminta saa jatkua huolimatta vaikeasta taloudellisesta tilanteesta. Toiminta antaa paljon monella tavalla. Lämpimät kiitokset! Käännös: Paula Bonäs Datasupportens vardag: Kunden: Jag har köpt Internet och behöver hjälp. Supporten: Ok, hur långt har du kommit i installationen? Kunden: Jag har packat upp lådan med Internet i. Supporten: Ok, har du anslutit alla sladdar och slagit på datorn? Kunden: Slagit på datorn? Jag har ingen dator. Jag har köpt Internet! Kunden till Hewlett Packardsupporten: Min laserskrivare är trasig. Supporten: Vilken modell har du? Kunden: Det är en Hewlett Packard. Supporten: Jo, jag förstår det. Är det en svartvit skrivare? Kunden: Nej den är beige. en trasmatta...

20 20 Från hemhjälpare till närvårdare via läroavtal Birgitta Nyman, Anne Nylund och Monica Lindholm inledde sina läroavtalsstudier i januari 2008 och väntas ta närvårdarexamen, med inriktning på äldreomsorg, i maj 2010 vid Yrkes Akademin i Bennäs. På min fråga varför läroavtal, berättar de att det var hemserviceledarna som tipsade om denna möjlighet. Alla tre jobbar som hemhjälpare, Birgitta i Jeppo, Anne i centrum och Monica i Munsala. Att kunna jobba och studera samtidigt upplever de som stimulerande. Nu kan vi praktisera den teoretiska delen genast och omvandla praktiken till teori, säger alla tre många aha upplevelser. Varje termin hålls 3-4 närstudieveckor, och mellan varje studievecka ska det tentas och göras läxor. Lär och arbeta på läroavtal Läroavtal är en mycket flexibel men krävande utbildningsform som beaktar arbetsgivarens och den studerandes behov samt den studerandes förutsättningar. Utbildningen skräddarsys så att den motsvarar behoven på arbetsplatsen och de specialkrav som ställs på yrkeskunnandet. Studierna är flexibla och individuella och beaktar de studerandes olika utgångspunkter. Grundprincipen är att man inte på nytt behöver studera sådant som man redan kan. Vad behövs för att inleda ett läroavtal? Studerande bör vara minst 15 år (ingen övre gräns) Studerande och arbetsgivaren är överens om att ingå läroavtal, kontaktar gemensamt läroanstalten En ansvarig handledare som handleder och utvärderar utbildningen på arbetsplatsen Motivation, studieintresse och engagemang Om du är intresserad av läroavtal, kolla hemsidan eller ta direkt kontakt med läroavtalsbyrån vid Optima. Enligt statistiken har 18 inlett läroavtal i Nykarleby under åren Det positiva med läroavtal är att både få studera och arbeta på samma gång, tungt men ändå intressant. Att dessutom kunna byta erfarenheter med de övriga studeranden är ju ett stort bonus. Något större inkomstbortfall är det inte heller, då både dagpenning och reseersättning erhålls. Trots att Birgitta, Anne och Monica är så olika, så kompletterar de varandra otroligt bra tycker de själva. Slutarbetet gör de alla tre tillsammans, vilket stärker samarbetet och gemenskapen genom att träffas regelbundet, och så skrattar vi mycket, annars skulle det inte gå. Lärarna är lite ovana att undervisa en grupp på 18 vuxenstuderande, tycker de alla tre, men säger att vi är ju en pilotgrupp för dem också, så det är inte så konstigt. Det upplevs en aning negativt med ett gäng damer som jobbat många år i branschen och har mycket kunskap i ryggsäcken. Vi borde säga ifrån mera och säga att så här ska det göras, vi har ju iallafall lång erfarenhet från verkliga livet. Till slut frågar jag om de har ångrat detta val, ett unisont NÄÄÄ får jag till svar. Christina Sundqvist Ett gäng damer med myck

21 21 Oppisopimuksella kotiavustajasta lähihoitajaksi Birgitta Nyman, Anne Nylund ja Monica Lindholm aloittivat oppisopimusopintonsa tammikuussa 2008 ja saanevat vanhustenhuoltoon suuntautuvan lähihoitajatutkintonsa valmiiksi toukokuussa 2010, Yrkes Akademissa Pännäisissä. Kysymykseeni miksi oppisopimus, he vastaavat että kotipalvelunjohtajat olivat kertoneet heille tästä mahdollisuudesta. Kaikki kolme työskentelevät kotiavustajina, Birgitta Jepualla, Anne keskustassa ja Monica Munsalassa. Työssäkäymisen ja opiskelun onnistumisen samanaikaisesti he kokevat virkistävänä. Nyt meillä on mahdollisuus heti käytännössä kokeilla teoriassa oppimiamme asioita ja toisaalta muuttaa käytäntö teoriaksi monia ahaa elämyksiä sanovat kaikki kolme. Joka lukukaudella pidetään 3-4 lähiopintoviikkoa, ja jokaisen opintoviikon välillä pitää tentata ja tehdä läksyjä. Positiivista oppisopimuksessa on että voi samanaikaisesti työskennellä ja opiskella, raskasta mutta kuitenkin mielenkiintoista. Suurena bonuksena voi mainita mahdollisuuden kokemusten vaihtamiseen toisten opiskelijoiden kanssa. Mitään suurempaa tulomenetystäkään ei ole, koska opiskelusta saa sekä päivärahan että kilometrikorvauksen. Vaikka Birgitta, Anne ja Monica ovat erilaisia, niin omasta mielestään he täydentävät toisiaan uskomattoman hyvin. Lopputyön kaikki kolme tekevät yhdessä, yhteistyötä ja yhteenkuuluvuutta he lisäävät säännöllisillä tapaamisilla, ja sitten me nauramme paljon, muuten tästä ei tulisi mitään. Heidän mielestään opettajat eivät ole oikein tottuneita opettamaan heidän18 hengen aikuisopiskelijan ryhmäänsä, mutta toisaalta se ei ole niin kummallista, sillä mehän olemme heidän pilottiryhmänsä. Koemme että heillä on hieman negatiivinen asenne paljon tietoa, taitoa ja vuosia reppuihinsa kerännyttä naisryhmää kohtaan. Meidän pitäisi uskaltaa kyseenalaistaa enemmän ja sanoa että näin se pitää tehdä, onhan meillä kuitenkin paljon kokemusta todellisesta elämästä. Lopuksi kysyn ovatko he katuneet tätä valintaansa, ja vastaus tulee yhteen ääneen EIIIIII. Käännös: Paula Bonäs Opi ja työskentele oppisopimuksella. Oppisopimus on erittäin joustava mutta vaativa koulutusmuoto joka ottaa huomioon työnantajan ja oppilaan tarpeet sekä oppilaan edellytykset. Koulutus räätälöidään siten että se vastaa työpaikan tarpeisiin ja ammattitaidon erityisvaatimuksiin. Opinnot ovat joustavat ja henkilökohtaiset ja huomioi oppilaiden eri lähtökohdat. Periaatteena on ettei tarvitse uudestaan opetella sellaista minkä jo osaa. Mitkä ovat vaatimukset jotta voi solmia oppisopimuksen? Oppilaan on oltava vähintään 15 v. (ei ylärajaa) Oppilas ja työntekijä ovat yksimielisiä oppisitoumuksen sopimisesta ja ottavat yhdessä yhteyden oppilaitokseen Vastuullinen ohjaaja joka ohjaa ja arvioi koulutuksen työpaikalla Motivaatio, opintohalu ja kiinnostus Jos oppisopimus kiinnostaa sinua, katso os. tai ota yhteys Optimaan. Tilaston mukaan 18 on tehnyt oppisopimuksen Uudessakaarlepyyssä v et kunskap i ryggsäcken..