Nya företag och jobb för regionens utveckling. EU:s regionala strukturfondsprogram i Östra Mellansverige år 2010

Transkript

1 Nya företag och jobb för regionens utveckling EU:s regionala strukturfondsprogram i Östra Mellansverige år

2 Förord Göran Theolin, chef för Europaprogrammen, Tillväxtverket 2010 är vi mitt i programperioden för det regionala strukturfondsprogrammet i Östra Mellansverige, som omfattar Örebro, Västmanlands, Uppsala, Södermanlands och Östergötlands län. Programmet finansieras med 730 miljoner kronor ur Europeiska regionala utvecklingsfonden. Det är mycket pengar och förväntningarna är stora på att de ska användas för att uppnå det övergripande målet, att stärka regionens konkurrenskraft och sysselsättning. Vad har då programmet uppnått hittills? Med stolthet kan jag konstatera att under de första tre åren har över 60 projekt beviljats stöd. De bidrar alla på olika sätt till att uppfylla det övergripande målet. De sex projekt som presenteras i denna broschyr är exempel på den bredd och spridning såväl ämnesmässigt som geografiskt som programmet har. Se gärna dessa projekt som ett smakprov och läs vidare om alla de projekt som har startats i Östra Mellansverige på Vid årsskiftet 2009/2010 hade ungefär 45 procent av de pengar som finns i programmet beviljats för pågående och avslutade projekt (se också sidan 5). Det betyder att det finns 372 miljoner kronor kvar att söka, och programperioden löper till Det finns åtta regionala strukturfondsprogram i Sverige, och Östra Mellansverige är ett av dem. Tillväxtverket är förvaltande myndighet för dem alla. Jag är övertygad om att dessa program även fortsättningsvis ska motsvara de höga förväntningar som ställs på dem. Göran Theolin Chef för Europaprogrammen, Tillväxtverket 2

3 Fantastisk möjlighet att utveckla vår region Anders Risberg, chef för programkontoret i Östra Mellansverige. Programkontoret för EU:s regionala strukturfondsprogram i Östra Mellansverige ligger i Örebro. Programkontoret tar emot projektansökningar och granskar att de uppfyller alla krav innan de går vidare för prioritering. Telefon till programkontoret: (växel) E-postadress: programkontoret.ostramellansverige@ tillvaxtverket.se Pengar från Europeiska regionala utvecklingsfonden är avsatta för att utveckla just vår region. Det är klart att det är en fantastisk möjlighet och utmaning, säger Anders Risberg, enhetschef för programkontoret i Östra Mellansverige. Många tunga aktörer är med i det utvecklingsarbetet, fortsätter han. Flera stora universitet och högskolor är med, liksom regionförbunden, länsstyrelser och andra. Nu gäller det att vi även fortsättningsvis ser till att pengarna utnyttjas på bästa möjliga sätt. Den region som formades när programområdet Östra Mellansverige skapades var en helt ny konstellation. De fem län som ingår hade inte tidigare samarbetat så konkret. Så här långt har det varit ett framgångsrikt samarbete, säger Anders Risberg. Det har skapats många länsöverskridande projekt och det tror jag kommer att få betydelse för utvecklingen framöver. Spår av krisen Den ekonomiska krisen har satt sina spår. De små och medelstora företagen har kanske inte orkat engagera sig fullt ut i utvecklingsprojekt, menar Anders Risberg, men i en ekonomisk kris kan i bästa fall våra offentliga medel göra än större nytta. Nu måste vi se till att pengarna används rätt så att näringslivet står bättre rustat när det vänder. Ett område där man gärna vill ha fler projektansökningar är Ett utvecklat informationssamhälle. Många av de utbyggnader av bredband som skulle kunna få stöd har inte kommit till stånd på grund av svårigheter att få medfinansiering. Jag tror det kommer att lossna där också, säger Anders Risberg. 3

4 Strukturfondsprogrammet ger utrymme för kreativitet Carola Gunnarsson, ordförande för strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige. Strukturfondspartnerskapet prioriterar mellan godkända projektansökningar för att skapa bästa möjliga utveckling i regionen. Det formella beslutet om stöd fattas därefter av Tillväxtverket. Strukturfondspartnerskapet har 19 ledamöter som representerar förtroendevalda i kommuner och landsting, arbetsmarknadens organisationer, länsstyrelser, arbetsförmedlingar samt intresseorganisationer och föreningar. Det regionala strukturfondsprogrammet ger oss möjlighet att jobba med tillväxtfrågor på ett mer kreativt sätt än tidigare, säger kommunalrådet Carola Gunnarsson, ordförande för strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige. Vi kan testa nya idéer och samverkansformer, och programmet skapar utrymme för kreativitet som man annars inte tillåter sig, fortsätter hon. Hon menar att arbetet inom EU-stödda projekt underlättar utvecklingen i regionen. Tillväxt kan inte beslutas fram av politiska organisationer, det är människorna själva som måste skapa den. EU-projekten involverar många och det ger ett stort engagemang. Carola Gunnarsson tycker också att partnerskapet är en bra arbetsform. I partnerskapet möts olika intresse- och geografiska områden. Ledamöterna har stora egna nätverk och arbetet här breddar deras engagemang ytterligare. De kan sedan återföra goda idéer och tankar till sina respektive organisationer. Fler projekt inom entreprenörskap Ett bekymmer inom strukturfondsprogrammet i Östra Mellansverige har varit att projekten bara har kunnat få 35 % av sina kostnader täckta av EU-medel. Men nu har vi, som väl är, fått utvidga det till 50 % inom insatsområdet Entreprenörskap och det tror jag gör att vi kommer att få fler projektansökningar där. Vi skulle också behöva fler projekt inom Tillgänglighet. Det är lite förvånande att vi inte har haft fler ansökningar där, eftersom infrastrukturfrågor engagerar många. Men jag vet att det kommer flera stora projekt inom det området framöver, säger hon. 4

5 Miljoner till utveckling av regionen Det regionala strukturfondsprogrammet för Östra Mellansverige finansieras med 729 miljoner kronor ur Europeiska regionala utvecklingsfonden. För att ett projekt ska få stöd från programmet måste det även ha nationell offentlig medfinansiering. Årsskiftet 2009/2010 hade 61 projekt beviljats stöd för sammanlagt 328 miljoner kronor. Det betyder att 372 miljoner finns kvar att söka. Östra Mellansverige EU-ram: 729 miljoner SEK Beviljat per den : 328 miljoner SEK Antal projekt: 61 Genomsnittligt beviljat/projekt: 5,4 miljoner SEK Genomsnittligt beviljat/projekt: 5,4 miljoner SEK Största projektet har beviljats: 87,5 miljoner SEK Minsta projektet har beviljats: SEK Miljoner SEK EU-ram SEK Beviljat belopp EU-ram och beviljade medel per insatsområde Innovativa miljöer 2 Entreprenörskap 3 Tillgänglighet 5

6 Fondbolag väl mottaget av båda parter Projektägare: ALMI Invest Östra Mellansverige AB Projektperiod: Beviljat stöd (SEK): EU:s regionala utvecklingsfond: Nationell offentlig finansiering (SEK): ALMI: Länsstyrelsen Södermanland: Länsstyrelsen Västmanland: Länsstyrelsen Örebro: Regionförbundet Örebro: Regionförbundet Östsam: Regionförbundet Uppsala: Nutek genom ALMI moderbolag: Kontakt: Mikael Karlsson EU-projektet ALMI Invest Östra Mellansverige känner sig väl mottaget av både företagare och investerare. Vi är efterfrågade och fortsätter sprida budskapet om den finansiering vi kan erbjuda, säger Mikael Karlsson, ALMI Invest. Under det första året av projektet fattades ett investeringsbeslut för en företagare i Östra Mellansverige. För 2010 hoppas Mikael Karlsson och kollegorna att ta flera investeringsbeslut. Målsättningen är hög. Hittills har man varit i kontakt med ett 70-tal företagare i regionen. Flera har kommit en bit på väg i processen mot att få ta del av fondens tillgångar. ALMI Invest Östra Mellansverige AB är ett av ALMI Invests fem EU-projekt i landet. I fonden hanteras medel som kan investeras i företag, för att de ska kunna utvecklas, expandera eller för att bearbeta marknaden. Om företagen ska få ja till ytterligare medel, behöver de en privat medfinansiärer. I denna matchmaking kan ALMI Invest hjälpa till, men processen måste drivas av företaget. Genom sina många kontakter i nätverk kan ALMI Invest tipsa om lämpliga finanspartners. Olika företag i regionen Behovet är stort i hela vår region, nämligen att företag inom alla sektorer letar efter dem som vill investera kapital i deras verksamhet, berättar Mikael Karlsson. Däremot ser typen av företag lite olika ut beroende på var i området man är. I Uppsala råder en liten övervikt mot Life Science medan det i Östergötland, särskilt i Linköping, är en dominans av IT-företag. I övriga län, Sörmland, Örebro och Västmanland, är andelen traditionell industri - som söker finansie- 6

7 ALMI Invest i Östra Mellansverige hanterar pengar som kan investeras i företag som vill utvecklas. Från vänster står ALMI Invests medarbetare Björn Persson, Mikael Karlsson, Johan Englund och Anna Söderholm. ring hos ALMI Invest - något högre. Investering per bolag ligger mellan en miljon och 10 miljoner kronor, med en förväntad genomsnittsinvestering på tre miljoner kronor. Utöver kapital bidrar Fondbolaget med egen kompetens och med ett nätverk av tänkbara styrelsepersoner som kan ge kunskap och stöd till bolagen. 7

8 Miljö och prospektering ger gruvtrakter nytt liv Projektägare: Ljusnarsbergs kommun Projektperiod: Beviljat stöd (SEK): EU:s regionala utvecklingsfond: Nationell offentlig finansiering (SEK): Askersunds kommun: Degerfors kommun: Fagersta kommun: Filipstads kommun: Hällefors kommun: Lindesbergs kommun: Ljusnarsbergs kommun: Ludvika kommun: Nora kommun: Norbergs kommun: Sandvikens kommun: Smedjebackens kommun: Östhammars kommun: Länsstyrelsen i Västmanland: Region Dalarna: Att hjälpa företag att prospektera efter malm och att finna nya, kostnadseffektiva lösningar för att ta hand om förorenade gruvmiljöer. Det är två faktorer som ska gjuta liv i anrika gruvtrakter. Utveckling inom dessa områden sker i projektet Bergskraft. Projektet har sin hemvist i Ljusnarsbergs kommun i en trakt som en gång bidrog till att Sverige utvecklades som industrination. De senaste decennierna har det dock gått utför trots att många försök gjorts att locka nya företag. Genom Bergskraft Bergslagen går man tillbaka till ursprunget och hoppas finna en näring som kan ge långsiktighet. 400 kontakter Det finns ett stort intresse, säger projektledaren Stefan Sädbom, som själv är gruv- och prospekteringsgeolog. Han berättar att projektet under sitt första år haft över 400 kontakter från företag i Sverige och utlandet samt organisationer och myndigheter. Som underlag i rådgivningen till intresserade företag används gamla dokument som visar var det sannolikt finns fyndigheter av olika malmer och mineral. Materialet har matats in i en databas som gjorts sökbar. Den används nu för att intressera gruvföretag som vill leta efter en viss sorts malm. Den andra delen av projektet handlar om att finna metoder för att på ett kostnadseffektivt sätt ta hand om giftigt avfall från gruvhanteringen. Vi använder det gamla gruvområdet i Kopparberg som försöksfält, säger Stefan Sädbom. Forskare från Örebro universitet är involverade. Vi har byggt upp ett mobilt laboratorium för att snabbt kunna ta hand om prover, som annars förstörs under transport. 8

9 Bergskraft Bergslagen försöker bland annat hitta nya lösningar för att ta hand om förorenade gruvmiljöer. Region Värmland: Regionförbundet Örebro: Arbetsförmedlingar: Örebro universitet: Privat finansiering: Kontakt: Stefan Sädbom, projektledare, I projektet ingår att hitta alternativ till det gängse sättet att ta hand om gruvavfall, som gick ut på att samla ihop varp (skrotsten) och täcka över med lera för att förhindra att tungmetaller läcker ut. Löser miljöproblem Bland de försök man genomför ingår att använda avfall från bland annat pappersindustrin för att binda in metaller. På så sätt löser vi ett miljöproblem samtidigt som vi hjälper till att lösa även ett annat miljöproblem, säger Stefan Sädbom. Han framhåller att de problem projektet försöker lösa finns på många andra håll i Sverige och övriga Europa. Om vi ska komma vidare till det som är visionen för projektet, att även få till stånd entreprenörer, räcker det inte med att vi är bäst i Bergslagen. Vi måste satsa på en bredare marknad, säger Stefan Sädbom. 9

10 Renare miljö med CLEAN:s klusterföretag Projektägare: Mälardalens högskola, Västerås Projektperiod: Beviljat stöd (SEK): EU:s regionala utvecklingsfond: Nationell offentlig finansiering (SEK): Länsstyrelsen i Västmanland: Nutek: Mälardalens högskola: Katrineholms kommun: Örebro universitet: Exportrådet: Eskilstuna kommun: Kontakt: Emma Nehrenheim Ett av CLEAN-projekten undersöker den norska byggmarknaden. Erbjudandet är ett koncept med energieffektivt byggande, som lockar de norska grannarna. Byggprojektet är ett av flera som växt fram ur klusterverksamheten inom CLEAN, i Östra Mellansverige. CLEAN är ett projekt med stöd från EU:s regionala utvecklingsfond där man utvecklar kommersiella samarbeten mellan företag som kompletterar varandra på miljöområdet. Projektet är omfattande med 55 företag i olika samarbeten och många offentliga aktörer, bland andra två universitet och en högskola. Mix av miljöverksamheter Ett av huvudsyftena med CLEAN är att stärka den miljötekniska exporten i regionen. Samtidigt vill vi stärka tillväxt och utveckling av miljötekniken som sådan, berättar projektledaren Emma Nehrenheim. I projektet ingår en rad olika företag och forskningsprojekt från en mix av verksamheter inom sol- och bioenergiteknik, vattenrening, marksanering och hållbart byggande. Under det första året har grupperna lärt känna varandra och skapat samarbeten i kluster. Inom klustren erbjuds hjälp genom ny kunskap via en rad seminarier. Grupperna har också fått ta del av omvärldsbevakning, om hur marknaden ser ut inom respektive teknikområden. Ur dessa möten har idéer till gemensamma utvecklingsprogram växt fram. Ny marknad i södra Afrika Några företag har gjort exportsatsningar. Med hjälp av våra konsulter har de givit sig ut på andra marknader. Det har lett till att ett av företagen nu är på offertnivå med försäljning till södra Afrika, berättar Emma Nehrenheim. 10

11 Projektet CLEAN stärker utvecklingen av miljöteknik inom en rad olika områden. Detta är ett vattenfilter för rening av dagvatten som man kan sänka ner i en brunn. I projektet arbetar man även med företagens rekryterings- och fortbildningsbehov och ser hur högskolan kan bistå med nya kurser och utbildningar. Under den fortsatta projekttiden ska man arbeta mer systematiskt med att skapa utvecklingsbolag med tre av företagen. Företagen ska i samarbete med forskare och affärsutvecklare bygga upp teknikutveckling inom mark- och vattenreningsområdet. Vi bedömer att det är ett område med stor utvecklingspotential internationellt, konstaterar Emma Nehrenheim. 11

12 Nya möjligheter med handel på internet Projektägare: Entreprenörsfabriken, Huddungeby Projektperiod: Beviljat stöd (SEK): EU:s regionala utvecklingsfond: Nationell offentlig finansiering (SEK): Kommuner: Regionförbundet Uppsala: ALMI: Kontakt: Leo Padazakos, leo@e-fabriken.se En ny affär kan ha svårt att överleva på landsbygden, men om företaget säljer samma varor via internet öppnas en mycket större marknad. I Entreprenörsfabriken får både nya och etablerade företag hjälp att tänka nytt och nå framgång i affärsvärlden. Entreprenörsfabriken ekonomisk förening har startat EU-projektet e-fabriken. Idén är att stimulera företagande på landsbygden inom Uppsala län, med hjälp av internet, e-handel och en ny modell för såddfinansiering på landsbygden. E-fabriken har en modell där projektdeltagare får tillgång till allt man behöver ha och veta för att bli e-handlare. Projektet har cirka 650 deltagare och har bidragit till start av 200 nya företag. Fler är på gång. Hjälp i fem steg Vi har skapat ett arbetssätt i fem steg som kan hjälpa företag på landsbygden att få del av den nya ekonomin, berättar projektledare Leo Padazakos. Till oss kan företag komma för råd. Vi hjälper dem i vår företagskuvös, från idé till att de är redo att flyga själva. I kuvösen får entreprenörerna coachning, de erbjuds mentorer, hjälp med finansiering och konkreta råd om hur de ska göra produkter och idéer säljbara. Eftersom vi finns på det lokala planet, i deras egen by eller stad, har vi stor förståelse för de särskilda villkor som finns där de bor. Hos oss kan man i lugn och ro utveckla sina planer. I projektet marknadsför man e-fabriken gentemot mikro- och småföretag men även mot dem som tänker starta eget. Det sker via lokala flygblad, mun till mun, månadsblad och en elektronisk tidning. Man ordnar också seminarier inom bland annat företagande, internetbaserad marknadsföring och e-handel. 12

13 Entreprenörsfabriken stimulerar och hjälper företagare till att nå större marknader genom försäljning via internet. E-fabriken har underlättat för invånarna och företagarna att utveckla befintliga företag eller starta nya; starta ett lokalt bageri, en friskola, en spa-anläggning med mera. Det gagnar både oss som bor här och våra företagare om vi tillsammans kan ordna så att vi får den service som vi vill ha, säger Leo Padazakos. Konkret har e-fabrikens medarbetare haft kontakter sedan projektstarten Cirka 200 nya företag har etablerats och 318 befintliga företag har nått nya marknader. 13

14 Dubbelt så många resenärer i kollektivtrafiken Projektägare: Länstrafiken Mälardalen Projektperiod: Beviljat stöd (SEK): EU:s regionala utvecklingsfond: Nationell offentlig finansiering (SEK): Länstrafiken Mälardalen: Länsstyrelsen Västmanland: Regionförbundet Örebro: Banverket: Vägverket: Sala kommun: Västerås stad: Offentlig finansiering i annat än pengar (SEK): Regionförbundet Örebro: Banverket: Vägverket: Skinnskattebergs kommun: Surahammars kommun: Norbergs kommun: Hallstahammars kommun: EU-projektet Mer Koll vill fördubbla resandet med kollektivtrafiken i Mälardalsregionen. Målet ska vara nått Vägen dit är att förenkla för resenären och erbjuda bättre biljettsystem och fler transporter. Mer Koll är ett samverkansprojekt där Länstrafiken Mälardalen är projektägare. Projektet är stort - samtliga 22 kommuner i Örebro och Västmanlands län medverkar. Syftet är att förbättra såväl infrastrukturen som resekonceptet. Tanken är att det ska bli attraktivt att resa kollektivt. 40 olika arbetsgrupper Arbetet är väldigt komplicerat, med 40 olika arbetsgrupper som ska samarbeta inom 22 olika kommuner, berättar projektledaren Stig Johansson. Den första delen av projektet har ägnats åt inventering av områdets transporter och vägar. Några av Mer Kolls arbetsgrupper analyserar alla kollektiva resor som sker i regionen. Det är såväl skolresor som resor med färdtjänst och vanlig kollektivtrafik på både väg och räls. Där det går ska de parallella resorna tas bort. I stället öppnar vi skolskjutsen för vanliga resenärer och barnen kan åka i den allmänna bussen. Då kan vi erbjuda tätare trafik på de mindre orterna. Samordning har inte varit självklar hittills, men redan märks förändringarna i bättre ekonomi och tätare turer. Modernare resecentrum Samtidigt med detta arbete undersöker projektet hållplatsernas standard, och hur resecentrum i centralorterna Örebro och Västerås ser ut och fungerar. Även resecentrum vid mindre orter som Laxå och Sala, som har stor betydelse för arbetspendling, ska rustas upp 14

15 Mer Koll vill fördubbla resandet med kollektivtrafik i Mälardalsregionen. Kungsörs kommun: Sala kommun: Fagersta kommun: Köpings kommun: Eskilstuna kommun: Västerås stad: Arboga kommun: Kontakt Stig Johansson , för att anpassas till pendlarnas behov. Vi försöker få ett bättre helhetsgrepp när det gäller biljettsystem, utbud och betalningsmöjligheter. Bara inom Länstrafiken Mälardalen finns flera olika system, konstaterar Stig Johansson. Snart införs nya avtal, vilka ger möjligheter att förnya trafiksystemet. För resenärerna kommer det nya systemet att märkas först 2011 i några av kommunerna. I andra dröjer det ända fram till 2015 innan det nya trafiksystemet är genomfört för både biljetter och tidtabeller. När det mesta börjar bli klart är den stora utmaningen att locka vana bilister att välja kollektivtrafiken i stället för bilen, säger Stig Johansson. 15

16 Ny teknik ger patienter livskvalitet hemma Projektägare: Linköpings universitet Projektperiod: Beviljat stöd (SEK): EU:s regionala utvecklingsfond: Nationell offentlig finansiering (SEK): Regionförbundet Sörmland: Regionförbundet Östsam: Regionförbundet Örebro: Länsstyrelsen Västmanland: Landstinget Östergötland: Landstinget Örebro: Landstinget Västmanland: Katrineholms kommun: Västerås stad: Linköpings universitet: Örebro universitet: Landstinget Sörmland: Med bättre och trådlös teknik kan livskvaliteten öka för patienter som bor hemma. I projektet NovaMed- Tech är ambitionen att bana väg för innovationer genom ett samarbete mellan vård, akademi och industri. Sju tekniska prototyper är redan på gång. NovaMedTech är ett treårigt tillväxtprojekt med stöd av EU:s regionala utvecklingsfond, som sträcker sig över fem län i Östra Mellansverige. Avsikten med satsningen är att skapa förutsättningar för regionen att ta ledningen i den industriella utvecklingen av ny medicinsk teknik. För att lyckas måste NovaMedTech utnyttja de tillgångar som finns i regionen i form av företag, forskningsverksamhet inom universitet och högskolor, avancerad vård och omsorg från hemtjänst, hemsjukvård/närvård till specialistvård på universitetssjukhus samt verksamhet inom etablerade kunskapscentra. Här finns också en tradition inom medicinteknisk utveckling. Främja innovationer Vi vill skapa en struktur för att främja innovationer inom det medicintekniska området, säger projektledaren Peter Hult. Under det första projektåret har man finansierat 35 delprojekt inom två olika inriktningar. Den ena handlar om medicintekniskt distribuerad vård och personlig hälsa. Det innebär bland annat att utveckla tekniska lösningar för att patienter ska kunna bo kvar hemma, trots svår sjukdom som till exempel hjärtsvikt. Bland annat prövas modeller där man utvecklar trådlösa system för övervakning av patienternas hälsa (som EKG, vikt, syreupptagning mm). Genom att kapa sladdarna ökar man patientens rörelsefrihet och därmed livskvaliteten. 16

17 Med utvecklad teknik vill Nova- MedTech underlätta för patienterna och skapa nya jobb. Uppsala universitet: Inkubera Örebro: ALMI Örebro: Mälardalens Högskola: Vitsen är att patienten ska kunna stanna hemma, genom att sjukvården kommer till dem i stället, beskriver Peter Hult. Utveckla tekniken Det andra produktområdet är medicinsk teknik för bilddiagnosticerad terapi, som ska användas i slutenvård. Förenklat innebär det att man vill förfina dagens diagnosticeringsmetoder genom att utveckla den teknik som redan används vid exempelvis magnetröntgen. Vi vill hitta 150 produkter med kommersiell potential. Vi har redan efter ett år idéer på gång. Av dem ska vi ta 20 stycken till klinisk test, det vill säga pröva i patientarbetet. Det känns lovande, säger Peter Hult. Kontakt: Peter Hult,

18 Forskare följer program och projekt under hela programperioden Programperioden har EU-kommissionen lyft fram följeforskning som utvärderingsansats framför traditionell utvärdering. Traditionellt arbetar utvärderaren utan att låta sig involveras i det som ska utvärderas. Följeforskaren, däremot, ska vara ett bollplank och löpande ge synpunkter och råd till dem som håller i genomförandet av program eller projekt. Följeforskning bedrivs på flera nivåer och syftet är att förbättra och kvalitetssäkra såväl program som projekt fortlöpande. I Sverige görs även en gemensam utvärdering mellan de regionala strukturfondsprogrammen och Socialfonden av respektive genomförandeorganisation. Utmaningen är att hela tiden föra tillbaka erfarenheter och kunskaper till de regionala utvecklingsaktörerna, som initierar nya projekt, samt till strukturfondspartnerskapen. Här följer något av det följeforskningen hittills har konstaterat om Östra Mellansverige: Positivt men längre startsträcka med projekt över flera län Utmärkande för Östra Mellansverige är att många av projekten spänner över flera län. En genomgång av projektkatalogen visar att av 55 projekt utgör inte mindre än 32 stycken flerlänsprojekt. Det visar sig att det som så ofta när man ska arbeta över läns- och regionsgränserna handlar om att balansera motsatta intressen. Flerlänsprojekt medför positiva värden i form av ökat genomslag och även ökade förutsättningar för bestående strukturella effekter, men till en kostnad av ökad komplexitet och byråkrati. Längre startsträcka innan man överhuvud i praktiken kommer igång, och 18

19 längre väntan på att resultaten ska börja infinna sig hör till bilden. Resonemanget landar således i att bejaka de stora länsövergripande projekten, men vara vaksam när det gäller de allra största, och angripa de administrativa mekanismer som komplicerar projektgenomförandet. Vad vi kan göra är att utveckla projektledningen, i syfte att kompensera de bekymmer som följer av de länsövergripande projekten. Det handlar dels om kommunikation från programmyndigheterna till projekten, men framför allt finns det mycket att vinna på att stimulera och strukturera kommunikation och utbyte mellan projekten. På sätt och vis blir ett tydligt projektägarskap än viktigare när man arbetar på det sätt som man gör i Östra Mellansverige. IM-Gruppen i Uppsala AB svarar för programföljeforskningen i de tre programområdena Norra Mellansverige, Östra Mellansverige och Stockholm. 19

20 Tillväxtverket Tel För fler och växande företag samt ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv i alla delar av landet. INFO PRODUKTION: REPORTAGEBÖRSEN. TRYCK: DANAGÅRDS GRAFISKA. TRYCKT I 350 EX, DÄREFTER TRYCK VID BEHOV. 20