Landlevande mollusker i rikkärr i Västerbottens län återundersökning av utvalda lokaler 2005

Transkript

1 Meddelanden från Göteborgs Naturhistoriska Museum: Nr 19 (2006) _ Landlevande mollusker i rikkärr i Västerbottens län återundersökning av utvalda lokaler 2005 Av Ted von Proschwitz Göteborgs Naturhistoriska Museum

2 ISSN X Omslagsbild: Vertigo genesii (Gredler), otandad grynsnäcka [höjd 2,1mm; bredd 1,2 mm] tecknad av Barbara Landelius, Göteborgs Naturhistoriska Museum

3 INNEHÅLL 1. Inledning Källor till kunskapen om landmolluskfaunan i Västerbottens län Något om landlevande molluskers ekologi, deras informationsvärde ur naturvårdssynpunkt och lämplighet som studieobjekt i miljöövervakningsundersökningar Landlevande mollusker och rikkärr... 4 I. För rikkärren speciella landmolluskarter Nomenklatur Metodik Resultat: Undersökta objekt, kommentarer till faunan och skötselrekommendationer Anmärkningar till speciella arter English summary: Land molluscs in rich fens in the province of Västerbottens län (N. Sweden) Litteratur

4 1. Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Västerbottens län (kontaktperson Jonas Grahn) undersöktes landmolluskfaunan i fem rikkärr i länet (samtliga Natura 2000-områden). Undersökningarna bekostades av och var en del i Länsstyrelsens basinventering av skyddad natur. I kärren har tidigare påträffats de sällsynta landsnäckorna Vertigo genesii (Gredler) [otandad grynsnäcka] och/eller Vertigo geyeri Lindholm [kalkkärrsgrynsnäcka]. Båda dessa arter är nationellt rödlistade i kategori NT (missgynnad) (Gärdenfors 2005) och finns upptagna i Annex II till EUs art- och habitatdirektiv Natura Tre av lokalerna är belägna i fjällkedjan och har inte återundersökts sedan de inventerades första gången på 1960-respektive 1980-talet. Två av lokalerna är belägna i skogslandet och ligger nära lokaler som återinventerades 2000 (von Proschwitz 2006). De ursprungliga lokalerna befanns 2000 vara skadade genom hyggesverksamhet och skogsdikning. De hade inte kvar sin tidigare karaktär av rikkärr och V. geyeri [kalkkärrsgrynsnäcka] hade uppenbarligen försvunnit. Eftersom Länsstyrelsen identifierat partier med rikkärrskaraktär i områden som gränsar till de ursprungliga lokalerna, genomfördes 2005 undersökningar i dessa partier för att klarlägga om arten kan ha förekomster här. Lokalernas läge framgår av kartan (Fig. 2). Förutom själva inventeringen, gjordes på plats en bedömning av eventuella hot mot kärrmiljöerna och deras molluskfauna. Fig. 2. Undersökta lokaler i Västerbottens län 2005 Fig. 1. Västerbottens län Fältarbete, rekognoscering och provtagning, liksom bestämningsarbete, sammanställning och rapportskrivning har genomförts av 1:e museiintendent Ted von Proschwitz. Det tidsödande arbetet med extraktionen av snäckorna ur de insamlade sållproven har genomförts av museiintendent Elisabeth Hagström och museiassistent Annika Westling. Snäckillustrationen har ritats av museiassistent Barbara Landelius. Texten har språkgranskats av museiintendent Elisabeth Hagström. Vid redigeringen av rapporten för tryckning har även museiintendent Torsten Nordander medverkat. Samtliga vid Göteborgs Naturhistoriska Museum. 2

5 2. Källor till kunskapen om landmolluskfaunan i Västerbottens län På uppdrag av Länsstyrelsen har nyligen en omfattande sammanställning av landmolluskfaunan i Västerbottens län genomförts (von Proschwitz 2006). Denna baserar sig huvudsakligen på material insamlat under Naturhistoriska Museets s.k. markfaunainventering (totalt i hela landet ca lokaler) (von Proschwitz 1996). Genom uppbyggnaden av en nationellt täckande databas (von Proschwitz & Andersson 1997) för markfaunamaterialet håller denna mycket viktiga kunskapskälla dock på att göras tillgänglig för bland annat praktiskt planerings-, naturskydds- och artskyddsarbete. I Västerbottens län omfattar markfaunainventeringen material från 646 lokaler. I samband med sammanställningen av ovan nämnda rapport har ett utdrag omfattande dessa lokaler förvärvats av Länsstyrelsen. 3. Något om landlevande molluskers ekologi och deras informationsvärde ur naturvårdssynpunkt och lämplighet som studieobjekt i miljöövervakningsundersökningar De landlevande molluskerna (snäckor och sniglar) är en ekologiskt starkt specialiserad grupp. I Sverige har ca 120 arter anträffats, i Västerbottens län 53 arter (40 snäckor, 13 sniglar) se artlista hos von Proschwitz (2006). Det stora flertalet är små till mycket små (en till några få millimeter). De flesta arterna lever av multnande organiskt material och svarar vid gynnsamma betingelser för en betydande del av det första steget (finfördelningen) i nedbrytningen av markförnan. Karakteristiskt för landmolluskerna är deras ringa aktiva spridningsförmåga spridningen sker passivt genom transport med andra djur, främst fåglar. De grundläggande ekologiska kraven för landmolluskerna kan sammanfattas i tre punkter: kalk, fuktighet, skydd. Att kalk finns tillgängligt är absolut nödvändigt för att det av kalciumkarbonat uppbyggda skalet ska kunna byggas upp och behövs också för att reproduktionen ska kunna fungera. Såväl art- som individantalet på en lokal är starkt beroende av tillgången på kalk. På lokaler på icke kalkrik grund är det framförallt organiskt bundet kalcium i markförnan, inte mineralbundet kalcium, som utnyttjas. Genom sur nederbörd urlakas detta kalcium, en process som på kalkfattiga jordar med dålig buffringskapacitet kan ge drastiska effekter, både kvalitativt och kvantitativt, på landmolluskfaunan (jfr försurningsstudier i skogsmiljöer av Gärdenfors et al. 1996). Kalciuminnehåll, ph och basmättnad i förnan utgör ett kalkfaktorskomplex där faktorerna är starkt korrelerade med varandra och med art- och individantal av förnalevande snäckor. På lokaler med tillgängligt kalciumkarbonat kan snäckorna även extrahera detta direkt med sin fot. Eftersom det till stor del är markförnakalcium som utnyttjas spelar de trädslag vars löv bildar förnan stor roll. Flera ädla lövträd (alm, lönn, ask, lind, sälg) anrikar kalcium som citrat, vilket är lättlösligt och lättillgängligt för molluskerna. Däremot anrikar bl.a. ek och bok kalcium som oxalat, vilket är svårlösligt och måste brytas ned innan snäckorna kan tillgodogöra sig det. På lokaler där de sistnämnda trädslagen dominerar är också molluskfaunan både art- och individfattigare än där de förstnämnda dominerar (för ytterligare information se bl.a. Wäreborn 1969, 1982). Härav följer också att förhållandena lokalt kring ett enda ädelt lövträd i en omgivande oligotrof miljö kan vara gynnsamma för landsnäckor och att sådana träd är oerhört betydelsefulla i ensartade, oligotrofa skogar (och barrskogsmonokulturer). 3

6 I extrema kalkmiljöer, såsom alvarmarker och extremrikkärr, utgör inte kalcium någon begränsande faktor. I dessa, i Sverige ovanliga miljöer, lever ett antal sällsynta, specialiserade arter med mycket stort kalkbehov. Genom exploatering och förstöring av kalkbiotoper är flera av dessa arter starkt trängda, ett flertal återfinns bland de rödlistade arterna på den nationella hotlistan. Hög och jämn fuktighet i livsmiljön är mycket viktig för flertalet arter. De skallösa formerna (sniglar) har kommit ifrån kalkberoendet genom förlusten av skalet men har istället blivit mer beroende av stabila fuktighetsförhållanden i miljön. De är ekologiskt mindre specifika än snäckorna. Det relativt stationära levnadssättet, skalets relativa ömtålighet och fuktighetskravet är faktorer som förklarar behovet av skydd och en stabil livsmiljö. Mekanisk påverkan, såsom utdikning, ut- och kalhuggning, men även tramp av människor och djur, bete och körning med skogsmaskiner etc., har ofta en drastisk inverkan på landmolluskfaunan. Genom sin dåliga aktiva spridningsförmåga och sina speciella miljökrav är landmolluskernas återhämtningsförmåga begränsad och långsam jämfört med förhållandet hos många andra ryggradslösa djur. Av detta framgår att många landmolluskarter är goda indikatorer på skoglig kontinuitet och att landmolluskfaunans sammansättning kan avslöja mycket om lokalens tidigare historia. En sammanfattning av landmolluskernas ekologiska krav, artdiversitet etc. finns hos Hultengren & von Proschwitz (1988). Se även von Proschwitz (1993, 1995, 1998a, 2001c) och Hultengren & von Proschwitz (2001). Det samlade resultatet av de ovan nämnda tre ekologiska faktorerna blir att landmollusksamhällena når sin högsta artdiversitet i kalkpåverkade rasbranter. Rörliga näringsämnen, lokalklimatologiska faktorer, stabilt förnaskikt och andra faktorer bidrar här också till en mycket rik mikrohabitatdifferentiering. Även i mindre skala har sluttningen stor betydelse: sluttande lokaler har alltid högre artdiversitet än lokaler på flack mark. Sluttande extremrikkärr ( backmyrar, hängkärr ) har också hög artdiversitet, ofta med många mycket krävande arter. Genom sitt stationära levnadssätt och frånvaron av utvecklingscykler (jfr insekter) är det relativt enkelt att vid ett provtagningstillfälle få en överblick av landmolluskfaunan i en biotop. Väderförhållandena (fuktighet) under tiden före provtagningstillfället kan dock påverka resultatet avsevärt. Sållprovstagningen och framförallt den efterföljande manuella extraktionen av snäckorna gör arbetet tidskrävande. Det stora antalet ungdjur i olika stadier som erhålles kräver också erfarenhet vid bestämningsarbetet. 4. Landlevande mollusker och rikkärr Rikkärren hyser en mycket speciell landmolluskfauna med sällsynta arter, som både är starkt fuktighetskrävande och starkt kalkkrävande och alltså strikt bundna till denna typ av biotoper. De allra rikaste mollusksamhällena finner man i kalkkärr med källor. Om källvattnet håller låg temperatur kan också glacialrelikter förekomma. Flera av rikkärrens speciella arter är 4

7 rödlistade i Sverige (Gärdenfors 2005) och några finns också upptagna i appendix II av EUs art- och habitatdirektiv Natura 2000 (Cameron et al. 2003, von Proschwitz 2003b). Genom att dessa biotoptyper i kontinentala Europa kommit att förstöras i ännu högre grad än i Sverige hyser vi idag en stor del av de kända förekomsterna för flera av de exklusiva rikkärrsarterna. Med hänsyn till landmolluskfaunan är alltså alla typer av rikkärr starkt skyddsvärda! Ett stort antal rikkärr i Sverige, framförallt i jordbrukslandskapet men även i skogslandskapet, har förstörts genom olika typer av dikning. Även i de rikkärr, som avsatts som reservat, har vissa skötselåtgärder (för hårt betestryck, för kraftig röjning) olyckligtvis en starkt negativ inverkan på molluskfaunan. För en utförlig behandling av hot mot landmolluskfaunan i rikkärr se von Proschwitz (1998a), jfr även von Proschwitz (1998b, 2001, 2003). Också randzonerna, som utgör övergångar till kärrskogar eller torrare mark, är viktiga biotoper för många molluskarter. I. För rikkärren speciella landmolluskarter: Vetenskapligt namn Svenskt namn Hotkategori på nationella rödlistan Acicula polita (W. Hartmann) [nålsnäcka] VU Quickella arenaria (Potiez & Michaud) [rödskalig bärnstenssnäcka] -! Succinella oblonga (Draparnaud) [gråskalig bärnstenssnäcka] NT Cochlicopa nitens (M. von Gallenstein) [större agatsnäcka] EN Columella columella (G. von Martens) [fjällskruvsnäcka] -! Vertigo moulinsiana (Dupuy) [större grynsnäcka] EN* Vertigo geyeri Lindholm [kalkkärrsgrynsnäcka] NT*! Vertigo genesii (Gredler) [otandad grynsnäcka] NT*! Vertigo angustior Jeffreys [smalgrynsnäcka] -* Pupilla muscorum f. pratensis (Clessin) [ängspuppsnäcka] - Vallonia enniensis (Gredler) [kärrgrässnäcka] RE Perforatella bidentata (Gmelin) [tandsnäcka] NT * = upptagen i appendix II av EUs art- och habitatdirektiv Natura = arten förekommer i Västerbottens län.! = arten förekommer i de i denna rapport redovisade kärren. Av ovanstående arter kan Vertigo geyeri och den speciella formen pratensis av Pupilla muscorum sägas vara karaktärsarter för rikkärr i hela landet. Övriga arter har mer regionalt begränsade utbredningar. Utöver ovanstående hyser rikkärren också förekomster av en rad sällsynta arter med bredare ekologi. Även flera arter sällsynta och rödlistade sötvattensmollusker har förekomster i och i anslutning till rikkärr. 5

8 5. Nomenklatur Nomenklaturen i artlistor och text nedan följer Falkner, Bank & von Proschwitz (2001). Det är nödvändigt att uppdatera det svenska namnbruket i enlighet med denna, av CLECOMgruppen (Checklist of European COntinental Mollusca) nyligen publicerade checklista för norra, västra och mellersta Europas land- och sötvattensmollusker. De svenska trivialnamnen följer Gärdenfors (1996). För beskrivningar och avbildningar av arterna hänvisas till Kerney, Cameron & Jungbluth (1983) och Falkner (1990). 6. Metodik Insamlingarna har utförts genom sållprovtagning med s.k. semikvantitativ metodik. Kortfattat går denna ut på att man utgår från en volym av 20 liter förna, vilken tillvaratas selektivt, där man kan förvänta sig att molluskerna lever, inom en enhetlig biotop. Förnan sållas genom ett såll med maskvidd 10x10 mm, varefter man erhåller ca 1,5-3,0 liter sållgods vari snäckorna anrikats. För att få en så fullständig täckning av lokalens molluskfauna som möjligt, kompletteras sållprovstagningen med håvning i markvegetationen och direktplock i biotopen. Efter avslutad provtagning görs en noggrann beskrivning av undersökningspunktens morfologi, vegetation, förna etc. Lokalens läge mäts in på kartan och koordinaterna bestäms med GPS-teknik. Lokalernas läge anges i avsnitt 6 nedan enligt topografiska kartans gröna version (skala 1:50.000). På laboratoriet torkas provet och delas upp i fraktioner, ur vilka snäckorna plockas ut manuellt under förstoringsglas. Detta är ett mycket tidsödande moment, som måste utföras med stor noggrannhet om man ska få ut alla småsnäckor ur de fina provfraktionerna. Många arter är endast en till några få mm stora, deras ungstadier ännu mindre. Ett prov från en rik, kalkpåverkad biotop kan vara mycket individrikt. Snäckorna artbestäms, sorteras på döda och levande exemplar samt åldersklassificeras med hjälp av en stereolupp. På det insamlade, färska sållgodset mäts ph kolorimetriskt med universalindikatorvätska (Weibull Ltd). Med hjälp av en färgskala skattas värdet med fyra ¼-intervall inom varje hel enhet (ex: 5; >5; 5,5; <6). 7. Resultat: Undersökta objekt, kommentarer till faunan och skötselrekommendationer För att ge en grov uppfattning om de funna arternas kvantitativa förekomst anges i sammanställningarna nedan s.k. relativ abundans enligt följande system: 1 = 1 exemplar 2 = 2-9 exemplar 3 = exemplar 4 = exemplar + = endast tomskal * = förekomst endast noterad i fält 6

9 Den relativa abundansen bygger på antalet levande exemplar. Sniglarna har behandlats separat från snäckorna eftersom de allmänt är mer väderberoende och svårare att påvisa. Deras signal- och indikatorvärde bedöms som mindre än snäckornas.! = Arten kommenteras särskilt. Undersökta objekt Lokalernas läge framgår av kartan (Fig. 1). Lokal A. Natura 2000-område: Tjickuträskbäcken (SE ). Läge: Lycksele lappmark, Stensele s:n, vid bäcken mellan Lilla och Stora Tjickuträsket, mellan järnvägen och landsvägen. Koordinater: Rn / Undersökningsdatum: T. v. Proschwitz. ph kolor : 6. Undersökningsmetodik: Sållning av 20 liter förna. Biotopbeskrivning: Rikkärr vid ån. Spridda martallar, något björk, spridda viden, enstaka en, något dvärgbjörk. Utåt mot ån gles vass, här även vattenklöver. I övrigt dominerande lågstarräng med inslag av blåtåtel, ullsäv, gräsull, sumpnycklar. Brunmossor. Anträffade arter: Relativ abundans: Landsnäckor: Cochlicopa lubrica (O. F. Müller) [allmän agatsnäcka] 1 Vertigo substriata (Jeffreys) [strimgrynsnäcka] + Vertigo lilljeborgi (Westerlund) [sumpgrynsnäcka] 2 Vertigo geyeri Lindholm [kalkkärrsgrynsnäcka] 2! Punctum pygmaeum (Draparnaud) [punktsnäcka] 1 Euconulus praticola (Reinhardt) [kärrkonsnäcka] 2 Zonitoides nitidus (O. F. Müller) [kärrglanssnäcka] 1! Nesovitrea hammonis (Ström) [strimglanssnäcka] 1 Antal arter: 8 Sötvattensnäckor: Galba truncatula (O. F. Müller) [amfibisk dammsnäcka] 2 Antal arter: 1 Totalt antal arter: 8 landsnäckor, 1 sötvattenssnäcka. Kommentarer till faunan: Karakteristisk rikkärrsfauna med tämligen individrik förekomst av den rödlistade och sällsynta Vertigo geyeri (kalkkärrsgrynsnäcka). Intressant är också den nyupptäckta förekomsten av Zonitoides nitidus (O. F. Müller), vilken har få förekomster i det inre av Lappland, dock är den tidigare funnen i trakten av Gunnarn. Lokalen har ett mycket högt skyddsvärde. 7

10 Skötselrekommendationer: I stort fri utveckling. Kärret bör övervakas så att igenväxning inte sker. Vassen bör inte tillåtas tätna. Inga åtgärder som förändrar hydrologin i området får göras. Anmärkning: En närliggande rikkärrslokal, belägen mellan landsvägen och Stora Tjickuträsket undersöktes av H. W. Waldén (Rn / ) och återinventerades av T. von Proschwitz Den befanns vid återbesöket vara förändrad och delvis förstörd av hyggesingrepp och kalkkärrsgrynsnäckan kunde ej återfinnas se von Proschwitz (2006). Lokal B. Natura 2000-område: Stenbäcksmyran (SE ). Läge: Lycksele lappmark, Sorsele s:n, Stenbäcksmyren, 2,2 km NNO om Högbränna. Koordinater: Rn / Undersökningsdatum: T. v. Proschwitz. ph kolor : >6. Undersökningsmetodik: Sållning av 20 liter förna. Biotopbeskrivning: Flackt rikkärr invid vägen. Spridda martallar, enstaka mindre björkar, några mindre granar, enbuskar, dvärgbjörk. Glest stående vass. Dominerande lågstarrkärr med inslag av tuvsäv, ängsull, blåtåtel. Något tätört, rosling, blodrot. Brunmossor. Vid vägen djupt, nyligen fördjupat dike. Två grundare diken dragna in i myrytan. Anträffade arter: Relativ abundans: Landsnäckor: Carychium minimum O. F. Müller [ängsdvärgsnäcka] +! Cochlicopa lubrica (O. F. Müller) [allmän agatsnäcka] 1 Oxyloma sarsii (Esmark) [sjöbärnstenssnäcka] + Quickella arenaria (Potiez & Michaud) [rödskalig bärnstenssnäcka] 2! Vertigo substriata (Jeffreys) [strimgrynsnäcka] + Vertigo lilljeborgi (Westerlund) [sumpgrynsnäcka] 2 Vertigo geyeri Lindholm [kalkkärrsgrynsnäcka] 2! Euconulus fulvus (O. F. Müller) [allmän konsnäcka] 1 Euconulus praticola (Reinhardt) [kärrkonsnäcka] 2 Nesovitrea hammonis (Ström) [strimglanssnäcka] 1 Antal arter: 10 Sötvattensnäckor: Galba truncatula (O. F. Müller) [amfibisk dammsnäcka] 2 Antal arter: 1 Totalt antal arter: 10 landsnäckor, 1 sötvattenssnäcka. Kommentarer till faunan: Ett mycket fint rikkärr med en artrik och intressant snäckfauna och ett mycket högt skyddsvärde. Den rödlistade Vertigo geyeri [kalkkärrsgrynsnäcka] förekommer tämligen individrikt. Dessutom lever i kärret den mycket sällsynta Quickella 8

11 arenaria [rödskalig bärnstenssnäcka] enda kända förekomst i Västerbottens län utanför fjällkedjan och den likaledes sällsynta Carychium minimum [ängsdvärgsnäcka]. Skötselrekommendationer: Tvärdikena in i kärret bör snarast läggas igen. Det djupa diket vid vägen bör grundas betydligt och/eller dämmas så att det konstant håller högt vattenstånd. Nuvarande förhållanden är ogynnsamma och kommer att leda till att området torkar ut och förlorar sin rikkärrskaraktär. Goda hydrologiska förhållanden bör återskapas och säkras. Kärrets utveckling bör övervakas noga, vilket även gäller att vassen inte bör tillåtas tätna. Anmärkning: En närliggande rikkärrslokal, belägen 2,3 km NNO om Högbränna undersöktes av H. W. Waldén (Rn / ) och återinventerades av T. von Proschwitz Den befanns då vara förändrad och förstörd av skogsdikning och kalkkärrsgrynsnäckan kunde ej återfinnas se von Proschwitz (2006). Lokal C. Natura 2000-område: Södra Gardfjället (SE ). Läge: Åsele lappmark, Vilhelmina s:n, Virisjaure, nedom Gämjafjället, 3,6 km SSV om p.1050,8. Koordinater: Rn / Undersökningsdatum: T. v. Proschwitz. Tidigare undersökning: H. W. Waldén. ph kolor : 1965: - ; 2005: >6. Undersökningsmetodik: Sållning av 20 liter förna. Biotopbeskrivning: Rikkärrstråk i flack sluttning i dalgång ner mot sjön. Spridda låga viden, fjällbjörk. Omväxlande örtdominerade partier med kabbleka, något älgört, skogsnäva, bladmossor, och partier av lågstarrkärrkaraktär med inslag av tuvsäv. Vid rännilar dominerande brunmossor, i stråk även vitmossor. Anträffade arter: Relativ abundans: Landsnäckor: Cochlicopa lubrica (O. F. Müller) [allmän agatsnäcka] 2 1 Columella edentula (Draparnaud) [slät skruvsnäcka] 2 2 Vertigo substriata (Jeffreys) [strimgrynsnäcka] 2 + Vertigo modesta arctica (Wallenberg) [fjällgrynsnäcka] 2 3 Vertigo lilljeborgi (Westerlund) [sumpgrynsnäcka] 2 1 Vertigo geyeri Lindholm [kalkkärrsgrynsnäcka] 2 1! Vertigo genesii (Gredler) [otandad grynsnäcka] 2 1! Punctum pygmaeum (Draparnaud) [punktsnäcka] 2 *) 2 Discus ruderatus (W. Hartmann) [trubbdisksnäcka] 2 *) - Euconulus fulvus (O. F. Müller) [allmän konsnäcka] 2 *) 3 Euconulus praticola (Reinhardt) [kärrkonsnäcka] 2 + Nesovitrea hammonis (Ström) [strimglanssnäcka] 2 *) 1 Nesovitrea petronella (L. Pfeiffer) [vitglanssnäcka] 2 *) 1 Vitrina pellucida (O. F. Müller) [glassnäcka] 2 *) - Arianta arbustorum (Linnaeus) [fläckig lundsnäcka] * *) 1 Antal arter:

12 Sniglar: Arion fuscus (O. F. Müller) [brun skogssnigel] * 1 Antal arter: 1 1 Totalt: Totalt antal arter: 1965: 15 landsnäckor, 1 snigel; 2005: 13 landsnäckor, 1 snigel. Kommentarer till faunan: En mosaikartad biotop med rikkärrsstråk vilka hyser en mycket intressant snäckfauna. På lokalen förekommer båda de sällsynta och rödlistade arterna Vertigo geyeri [kalkkärrsgrynsnäcka] och Vertigo genesii [otandad grynsnäcka]. Visserligen anträffades bara ett levande exemplar av vardera arten, men detta kan bero på slumpeffekter vid provtagningen i den mosaikartade biotopen. Det högre artantalet 1965 beror troligen på att insamlingarna det året omfattade också delar av angränsande biotoper. Arter som endast insamlades i dessa, främst fjällbjörkskogen, är markerade med *) i tabellen. Lokalen har mycket högt skyddsvärde. Skötselrekommendationer: I stort fri utveckling. Biotopen får dock inte utvecklas mot sluten sumpskog eller fuktig högörtsäng om de sällsynta snäckarterna ska kunna kvarleva. Ingrepp som påverkar hydrologin i området bör inte tillåtas. Lokal D. Natura 2000-område: Vindelfjällen (SE810080). Läge: Lycksele lappmark, Sorsele s:n, Stor Aigert, 650 m O om p Koordinater: Rn / Undersökningsdatum: T. v. Proschwitz. Tidigare undersökning: T. v. Proschwitz. ph kolor : 1989: - ; 2005: >6. Undersökningsmetodik: Sållning av 20 liter förna. Biotopbeskrivning: Bestånd av fjällsippa i kalkrik svacka i flack fjällhedssluttning. Delvis torrt, delvis fuktigt invid översilande rännil. Enstaka krypviden, nätvide, mossljung, fjällruta, fjällvedel, gräs. Mossbotten. Perifert kråkris. Anträffade arter: Relativ abundans: Landsnäckor: Cochlicopa lubrica (O. F. Müller) [allmän agatsnäcka] - 3 Columella columella (G. von Martens) [fjällskruvsnäcka] 2 1 Columella edentula (Draparnaud) [slät skruvsnäcka] - 1 Vertigo substriata (Jeffreys) [strimgrynsnäcka] - + Vertigo modesta arctica (Wallenberg) [fjällgrynsnäcka] 2 2 Vertigo geyeri Lindholm [kalkkärrsgrynsnäcka] 2 1! Vertigo genesii (Gredler) [otandad grynsnäcka] 1 -! Vertigo alpestris Alder [rösegrynsnäcka] 2 + Punctum pygmaeum (Draparnaud) [punktsnäcka] 2 + Euconulus fulvus (O. F. Müller) [allmän konsnäcka]

13 Nesovitrea hammonis (Ström) [strimglanssnäcka] - 2 Nesovitrea petronella (L. Pfeiffer) [vitglanssnäcka] - 2 Vitrina pellucida (O. F. Müller) [glassnäcka] 1 - Antal arter: 9 11 Sötvattenssnäckor: Galba truncatula (O. F. Müller) [amfibisk dammsnäcka] - + Antal arter: - 1 Totalt antal arter: 1989: 9 landsnäckor; 2005: 11 landsnäckor, 1 sötvattenssnäcka. Kommentarer till faunan: Lokalen hyser en mycket intressant, för kalkrika, fuktiga biotoper i fjällen karakteristisk fauna med sällsynta, kalkkrävande arter som Columella columella [fjällskruvsnäcka], Vertigo geyeri [kalkkärrsgrynsnäcka] och Vertigo genesii [otandad grynsnäcka]. Lokalen tycks i stort oförändrad sedan förra provtagningstillfället. Dock kunde inte Vertigo genesii [otandad grynsnäcka] påvisas Eftersom arten förekom i mycket låg abundans redan 1989, kan detta bero på slumpeffekter vid provtagningen. En nyinventering bör göras om något år. Skyddsvärdet är mycket högt. Skötselrekommendationer: Fri utveckling. Ingrepp som påverkar hydrologin i området bör inte tillåtas. Lokal E. Natura 2000-område: Vindelfjällen (SE810080). Läge: Lycksele lappmark, Sorsele s:n, vid Tärnasjön, SV om Guotelesgauta, i sluttningen mot bukten. Koordinater: Rn / Undersökningsdatum: T. v. Proschwitz. Tidigare undersökning: H. W. Waldén. ph kolor : 1963: * ) ; 2005: >6. Undersökningsmetodik: Sållning av 20 liter förna. Biotopbeskrivning: Sluttande rikkärrs-medelrikkärrskomplex med källor och mindre rännilar. Delvis stenigt. Spridda grupper av fjällbjörk, låga viden, något dvärgbjörk. På torrare öar, kråkris, gräs. I övrigt dominerande lågstarr-tuvsävkärr. Inslag av tätört, gullbräcka, gräsull. Vitmossor med insprängda bestånd av brunmossor. * ) Waldén (1971) avger, med referens till H. Sjörs, ph 7,3 för detta kärr. Anträffade arter: Relativ abundans: Landsnäckor: Oxyloma sarsii (Esmark) [sjöbärnstenssnäcka] 1 *) - Cochlicopa lubrica (O. F. Müller) [allmän agatsnäcka] 2 *) - Zoogenetes harpa (Say) [blåbärssnäcka] + *) 1 Columella edentula (Draparnaud) [slät skruvsnäcka] - 1 Vertigo substriata (Jeffreys) [strimgrynsnäcka] - + Vertigo modesta arctica (Wallenberg) [fjällgrynsnäcka]

14 Vertigo genesii (Gredler) [otandad grynsnäcka] 1 1! Discus ruderatus (W. Hartmann) [trubbdisksnäcka] 1 *) 2 Punctum pygmaeum (Draparnaud) [punktsnäcka] 2 *) + Euconulus fulvus (O. F. Müller) [allmän konsnäcka] 2 *) 2 Euconulus praticola (Reinhardt) [kärrkonsnäcka] 1 + Nesovitrea hammonis (Ström) [strimglanssnäcka] - 1 Nesovitrea petronella (L. Pfeiffer) [vitglanssnäcka] 2 *) 2 Vitrina pellucida (O. F. Müller) [glassnäcka] 1 *) - Arianta arbustorum (Linnaeus) [fläckig lundsnäcka] * *) - Antal arter: Sniglar: Malacolimax tenellus (O. F. Müller) [svampsnigel] * *) - Arion fuscus (O. F. Müller) [brun skogssnigel] * *) - Antal arter: 2 - Totalt: Totalt antal arter: 1963: 13 landsnäckor, 2 sniglar 1) ; 2005: 11 landsnäckor. 1) Vid undersökningarna 1963 skedde insamlingar i flera delbiotoper. Endast Vertigo genesii [otandad grynsnäcka] och Euconulus praticola [kärrkonsnäcka] insamlades i själva rikkärret. Övriga arter (markerade med *) i översikten ovan insamlades i angränsande biotoper, främst i fjällbjörkskogen. Lokalen finns beskriven hos Waldén (1971). Kommentarer till faunan: För skillnader i faunasammansättning vid undersökningstillfällena se kommentar ovan. Området bildar ett vackert komplex av källiga kärrbiotoper med olika rikhetsgrad. Förekomsten av den sällsynta och rödlistade Vertigo genesii [otandad grynsnäcka] ger området mycket högt skyddsvärde. Skötselrekommendationer: I möjligaste mån fri utveckling, men kärrytan får inte tillåtas sluta sig till sumpskog. Ingrepp som påverkar hydrologin i området bör inte tillåtas. 8. Anmärkningar till speciella arter Nedan ges kommentarer till fynd av några sällsynta och speciella arter. Carychium minimum O. F. Müller [ängsdvärgsnäcka]. Arten är sällsynt och har endast tio kända lokaler i Västerbottens län (von Proschwitz 2006). Den förekommer i rikkärr i det inre av skogslandet övergången mot fjällkedjan och dessa förekomster utgör artens nordgräns i Sverige. Den nyupptäckta lokalen vid Högbränna ansluter till detta mönster och arten upptäcktes redan 2000 i den utdikade delen av detta kärrkomplex (von Proschwitz 2006). Quickella arenaria (Potiez & Michaud) [rödskalig bärnstenssnäcka]. Arten är mycket sällsynt och har endast tre tidigare kända lokaler i Västerbottens län (von Proschwitz 2006). Samtliga dessa är rikkärr belägna i Tärna s:n och endast ett av dem på lägre nivå i skogslandet. Den nya lokalen vid Högbränna är helt isolerad och belägen mycket längre österut. Ekologiskt påminner förekomsten om artens uppträdande i Jämtland, där den har flera 12

15 lokaler i rikkärr i skogslandet (jfr Andersson 1996). För ytterligare information om artens uppträdande i Sverige se von Proschwitz (2006). Vertigo geyeri Lindholm [kalkkärrsgrynsnäcka]. Rödlistad i kategori NT. Upptgen i annex II av Natura Sällsynt i Västerbottens län, totalt 23 kända lokaler i länet (von Proschwitz 2006). Arten återfanns på de två äldre lokaler som undersöktes 2005 och påträffades också på de båda nya ersättningslokaler som inventerades. Totalt har den anträffats på nio av de elva lokaler som återinventerades 2000 och Vartill kommer tre nyupptäckta lokaler. Situationen för arten tycks vara stabil i länet men återinventering av fler äldre förekomster bör göras, liksom fortsatt övervakning i Natura 2000 områdena. Vertigo genesii (Gredler) [otandad grynsnäcka]. Rödlistad i kategori NT. Upptgen i annex II av Natura Mycket sällsynt i Västerbottens län, totalt 8 kända lokaler i länet (von Proschwitz 2006) Arten återfanns på två av de tre tidigare lokaler som undersöktes Totalt har den anträffats på fyra av de fem lokaler som återinventerades 2000 och Situationen för arten tycks vara relativt stabil i länet men återinventering av ytterligare äldre förekomster bör göras, liksom fortsatt övervakning i Natura 2000 områdena. 13

16 Zonitoides nitidus (O. F. Müller) [kärrglanssnäcka]. Arten är sällsynt i Västerbotten och förekommer huvudsakligen i kustlandet. Den följer älvdalarna inåt i skogslandet men är där betydligt sällsyntare. Den nyupptäckta förekomsten vid Tjickuträsken ansluter till en tidigare känd lokal i närheten av Gunnarn. Sammanställning av inventeringarna av lokaler för V. geyeri och V. genesii 2000 och 2005 Återfunnen Ej återfunnen Nyfynd Vertigo genesii [otandad grynsnäcka] Vertigo geyeri [kalkkärrsgrynsnäcka] English summary: Land molluscs in rich fens in the province of Västerbottens län (N. Sweden) On request of the local nature conservation unit of the province of Västerbottens län, a reinvestigation of some known sites (calcareous fens) for Vertigo geyeri and Vertigo genesii was performed. The investigations are a complement to reinvestigations performed in 2000 and all localities are Natura 2000-sites. Three of the new sites are situated in the mountain ridge. In addition, two new sites in the woodland zone, situated close to sites reinvestigated in 2000 which were then found to be destroyed, were surveyed. V. genesii was re-found in two of its three sites in the mountain ridge, and V. geyeri in both its sites there. Both the new sites in the woodland zone harboured V. geyeri. The situation for the two species, based on the investigations 2000 and 2005 can be summoned as follows: V. geyeri has totally been found in nine of the eleven reinvestigated sites. To this can be added three new localities. V. genesii was found in four of the five reinvestigated sites. Continued monitoring of the Natura sites is recommended as well as re-investigation of further localities for both species. In addition a new record of the very rare Quickella arenaria was made in one of the sites situated in the woodland zone. The locality for the species is isolated from the other three known sites, which are situated in the mountain ridge. Its ecological character (calcareous fen in the woodland zone) is also different from the others. Carychium minimum was recorded in one of the new woodland localities and Zonitoides nitidus in the other. Both species are rare in the woodland zone of the province. The sites for C. minimum constitute the northern limit of the species in Sweden. 10. Litteratur ANDERSSON, A Landmollusker i jämtländska nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen, Rapport 1996: sid. CAMERON, R. A. D., COLVILLE, B., FALKNER, G., HOLYOAK, G. A., HORNUNG, E., KILLEEN, I., MOORKENS, E. A., POKRYSZKO, B. M., VON PROSCHWITZ, T., TATTERSFIELD, P. & VALOVIRTA, I Species Accounts for snails of the genus Vertigo listed in the Annex II of the Habitat Directive: V. angustior, V. genesii, V. geyeri and V. moulinsiana (Gastropoda: Pulmonata: Vertiginidae). Heldia 2 Sonderheft 7: FALKNER, G Binnenmollusken. I: FECHTER, R. & FALKNER, G. Steinbachs Naturführer.Weichtiere. Europäische Meeres- und Binnenmollusken: (Mosaik Verlag) München. 14

17 FALKNER, G., BANK, R. & VON PROSCHWITZ, T Check-list of the non-marine Molluscan Species-group taxa of the States of Northern, Atlantic and Central Europe (CLECOM Area I) and their distribution. Heldia 4(1/2): GÄRDENFORS, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige The 2005 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. 496 sid. GÄRDENFORS, U Koder, vetenskapliga respektive svenska namn på nordiska landmollusker. Databanken för hotade arter, SLU. Uppsala. Stencil 2 sid. GÄRDENFORS, U., WALDÉN, H. W. & WÄREBORN, I Försurningseffekter på skogslevande snäckor - Återinventeringar, försökskalkningar, mark- och skalkemi. Naturvårdsverket. Rapport sid. HULTENGREN, S. & VON PROSCHWITZ, T Om snäckor, sniglar och lavar i ett levande lövurskogsområde - Lindskogen på Baståsen. Natur på Dal 14(1): HULTENGREN, S. & VON PROSCHWITZ, T Lavar och mollusker som bioindikatorer i Stockholms stad - inklusive uppföljning av transplanterad lunglav Lobaria pulmonaria. Miljöförvaltningen i Stockholm. 30 sid. KERNEY, M. P., CAMERON, R. A. D. & JUNGBLUTH, J. H Die Landschnecken Nord- und Mitteleuropas. P. Parey, Hamburg & Berlin. 384 sid. VON PROSCHWITZ, T Habitat selection and distribution of ten vertiginid species in the province of Dalsland (SW. Sweden). Malak. Abh. Staatl. Museum Tierk. Dresden 16(21): VON PROSCHWITZ, T Landmollusker - små djur med höga krav på stabilitet. (sid ). I: BERGSTRÖM, S.-E., HENRIKSON, L., HULTENGREN, S., MEDIN, M., VON PROSCHWITZ, T. & STRÖM, K.: Föroreningskänsliga arter i Göteborgs kommun. Del II. Inventering, status och åtgärdsprogram. Göteborgs stads miljöförvaltning, Rapport 1995: 11. VON PROSCHWITZ, T Markfaunainventeringen. I: GUSTAFSSON, L. & AHLÉN, I. (red.) Sveriges Nationalatlas: Växter och djur. Nya kunskaper växer fram: VON PROSCHWITZ, T. 1998a. Landlevande mollusker i rikkärr i Stockholms län med särskild hänsyn till Kalkkärrsgrynsnäcka (Vertigo geyeri Lindholm), jämte skötselrekommendationer för rikkärr. Länsstyrelsen i Stockholms län, Miljöenheten, Underlagsmaterial Nr sid. VON PROSCHWITZ, T. 1998b. Miljöövervakningsstudier av landlevande snäckor på Gotland. - Länsstyrelsen i Gotlands län, Livsmiljöenheten - Rapport Nr sid. VON PROSCHWITZ, T Land snails in calcareous fens in the province of Östergötland (E. Sweden) with some remarks on threats and conservation. I: SALVINI-PLAWEN, L., VOLZOW, J., SATTMANN, H. & STEINER, G. (red.): Abstracts World Congress of Malacology 2001, Wienna, Austria August 2001: 381. VON PROSCHWITZ, T A review of the distribution, habitat selection and conservation of the species of the genus Vertigo in Scandinavia (Denmark, Norway and Sweden) (Gastropoda: Pulmonata: Vertiginidae). Heldia 2 Sonderheft 7: VON PROSCHWITZ, T Landlevande mollusker i Västerbottens län. Förslag till utnyttjande av data från Göteborgs Naturhistoriska Museums markfaunainventering i miljöövervakningsstudier. Sammanställning av lokaler för rödlistade och sällsynta arter, samt lokaler med höga naturvärden. Återundersökning av lokaler för otandad grynsnäcka [Vertigo genesii (Gredler)] och kalkkärrsgrynsnäcka [Vertigo geyeri Lindholm]. 146 sid. VON PROSCHWITZ, T. & ANDERSSON, G Databas för landlevande mollusker, tusenfotingar och gråsuggor på Göteborgs Naturhistoriska Museum. Göteborgs Naturhistoriska Museum, Årstryck 1997:

18 WALDÉN, H. W Om landmolluskfaunan i Tärnasjöområdet i Lycksele lappmark, jämte några inledande ord om de biologiska undersökningarna i de norrländska älvdalarna Fauna och Flora 66(2): WÄREBORN, I Land molluscs and their environment in an oligotrophic area in southern Sweden. Oikos 20: WÄREBORN, I Environment and molluscs in a non-calcareous forest area in Southern Sweden; with remarks on competition among terrestrial snails. Dissert. Univ. Lund:

19 Tidigare utgivet i samma serie: 1. Landlevande mollusker inom områdena Almnäs (Södertälje / Nykvarns kommuner) och Hall-Grödinge (Södertälje / Botkyrka kommuner), Stockholms län Ted von Proschwitz Landlevande mollusker på Kalkberget, Mörkö s:n, Södertälje kommun, Stockholms län Ted von Proschwitz Landlevande mollusker i rikkärret Zackows mosse, Höganäs kommun, Skåne län Ted von Proschwitz Landlevande mollusker i Limhamns kalkbrott, Malmö kommun, Skåne län Ted von Proschwitz Miljöövervakningsundersökningar av landlevande mollusker i skogsoch kärrbiotoper i anslutning till tunnelbygget genom Hallandsås 2000 Ted von Proschwitz Stormusslor i Södermanlands län - Pilotstudie 2002 Stefan Lundberg & Ted von Proschwitz Inventering av musselfaunan i bäck vid Stjärnhov, Södermanlands län 2001 Stefan Lundberg & Ted von Proschwitz Inventering av musselfaunan i Forsaån, Södermanlands län 2001 Stefan Lundberg & Ted von Proschwitz Inventering av musselfaunan i Nyköpingsån vid Sibro, Södermanlands län, 2003 Stefan Lundberg & Ted von Proschwitz Landlevande mollusker i området Kvarnberget (Eriksberg, Hisingen, Göteborgs kommun, Västra Götalands län) 1999 Ted von Proschwitz Inventering av musselfaunan i Nyköpingsån vid Sibro, Nyköpings kommun, 2004 Stefan Lundberg, Ted von Proschwitz & Jakob Bergengren Land- och sötvattenslevande mollusker i området Svankällan (Hisingen, Göteborgs kommun, Västra Götalands län) 2002 Ted von Proschwitz Landlevande mollusker i området SSV om Vilske-Kleva k:a (Mösseberg, Falköpings kommun, Västra Götalands län) 2003 Ted von Proschwitz 2004

20 Tidigare utgivet i samma serie, fortsättning: 14. Landlevande mollusker i naturreservatet Grottberget (Södertälje kommun, Stockholms län) 2002 Ted von Proschwitz Land- och sötvattenslevande mollusker i området Osbäcken (Hisingen, Göteborgs kommun, Västra Götalands län) 2003 Ted von Proschwitz Landlevande mollusker i Brunstorpskärret (Axberg s:n, Örebro kommun, Örebro län) 2004, jämte skötselrekommendationer för kärret med speciellt avseende på molluskfaunan Ted von Proschwitz Landlevande mollusker i området "Görsens källa" (Brunnby s:n, Höganäs kommun, Skåne län) 2002 Ted von Proschwitz Land- och sötvattenslevande mollusker i alkärren vid Överjärva (Solna kommun) och Bergendal (Sollentuna kommun) (Stockholms län) 2004 Ted von Proschwitz 2006