Frågor och svar om alkohollagen, Nr 2

Transkript

1 Frågor och svar om alkohollagen, Nr 2 Information Handbok alkohollagen Arbetet med att revidera handboken pågår och som tidigare meddelats beräknas en första version vara klar för publicering i juni. I denna version har de kommentarer som fortfarande är giltiga granskats och flyttats till rätt bestämmelse i den nya alkohollagen. Modell för kommunala riktlinjer för serveringstillstånd Den arbetsgrupp som bildades i början av året består av Marie Pauly och Jan-Olof Tidbeck från länsstyrelserna i Malmö respektive Stockholm och Leif Nord från Åre kommun samt Anne-Lie Magnusson och Magnus Ahlstrand från Statens folkhälsoinstitut. Modellen kommer att skickas på remiss i maj till bl.a. KAF, FLA, Sveriges Kommuner och Landsting. Prenumerera på nyheter Vi vill påminna om möjligheten att prenumerera på nyheter från tillsynsavdelningen på Folkhälsoinstitutet. Följ länken för att göra din beställning. Ny föreskrift Nu har en ny föreskrift om teknisk sprit trätt i kraft, Statens folkhälsoinstituts föreskrifter om teknisk sprit, FHIFS 2011:1. Den kommer att finnas tillgänglig på vår hemsida inom kort. Svar på frågor Person med betydande inflytande, PBI Fråga: I allmänna rådet om lämplighetsbedömning i Handbok alkohollagen (under 7 kap. 7 gamla alkohollagen, 8 kap. 12 nya lagen) står det att minst hälften av de personer med betydande inflytande som är aktiva i rörelsen bör ha kunskaper. Vad menas egentligen att vara aktiv i rörelsen? Vi har t.ex. ett AB där en person är 100 % aktieägare och ledamot samt firmatecknare men inte kommer att arbeta i restaurangen. I bolaget finns ytterligare två personer där en är suppleant utan firmateckningsrätt och den andra extern firmatecknare. De sistnämnda ska arbeta i restaurangen. Vilka räknas som PBI och aktiva i rörelsen? Vilka ska göra kunskapsprov? Statens folkhälsoinstitut Avdelningen för tillsyn Postadress Telefon Telefax E-post dir dir vx vx ÖSTERSUND Besöksadress Forskarens väg 3 anne-lie.magnusson@fhi.se info@fhi.se

2 Svar: Ägaren till aktiebolaget är en person med betydande inflytande i rörelsen (PBI), men denne ska inte vara aktiv i själva serveringsrörelsen. Han eller hon omfattas av bestämmelsen i 8 kap. 12 första stycket alkohollagen Serveringstillstånd får endast meddelas den som visar att han eller hon med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten. Den personliga och ekonomiska lämpligheten ska alltså prövas för ägaren. Däremot bör inte denna prövning omfatta kunskaper om alkohollagstiftningen (8 kap.12 andra stycket), eftersom ägaren inte ska vara aktiv i serveringsrörelsen. Den externa firmatecknaren är också att betrakta som en PBI-person och dessutom ska han eller hon vara aktiv i serveringsrörelsen. För honom eller henne ska det göras en lämplighetsprövning som även omfattar kunskaper om alkohollagstiftningen. Suppleanten ingår inte i den krets som regelmässigt bör lämplighetsprövas, såvida inte suppleanten har en generalfullmakt att företräda bolaget, har ett betydande ägarinflytande eller i övrigt har sådan ställning att ett bestämmande inflytande föreligger (se Kammarrätten i Stockholm, mål nr , ). Denna bedömning måste kommunen göra i det enskilda fallet. Matkrav Fråga: Frågan är om matkonceptet R-meny uppfyller de krav som ställs på matutbud och köksutrustning och om det är att jämställa med s.k. sous-vide teknik? (Se länk Svar: För tillstånd för stadigvarande servering till allmänheten och stadigvarande cateringverksamhet krävs att man tillhandahåller lagad eller på annat sätt tillredd mat enligt 8 kap. 15 alkohollagen. Den förändring som har gjorts i lagtexten, i förhållande till den gamla alkohollagen 7 kap. 8, syftar till att möjliggöra även för t.ex. vegetariska restauranger och restauranger med mat från andra delar av världen att få serveringstillstånd. Uttalandet i prop. 1994/95:89, s. 104, om att köket också ska användas får fortfarande anses gälla. Det innebär att restaurangens kök ska användas för tillagning eller tillredning av den mat som tillhandahålls. Konceptet med r-meny innebär att varje produkt tillagas var för sig tills de nästan är klara. Rätten komponeras ihop i en typ av matlåda av engångskaraktär och fryses in. När maten ska färdigställas används en speciell ugn. R-menys mat kan inte anses vara lagad eller på annat sätt tillredd i restaurangens kök och uppfyller därmed inte de ställda kraven. Om man väljer att tillhandahålla r-menys mat krävs därför att det även erbjuds lagad eller på annat sätt tillredd mat, där en förädling av råvaror har skett på serveringsstället, för att kraven ska anses uppfyllda. Ny matlagningsteknik ska inte vara ett hinder för en restaurang att få ett serveringstillstånd och i prop. 2009/10:125, s. 105 nämns som exempel Sous-vide. Vad vi förstår tillagas maten då i en vakuumförpackning, råvaran läggs i en lufttät plastpåse och tillagas under lång tid. Catering Fråga: Ska serveringsansvarig vara på plats hela serveringstiden? Även i hemmet? Svar: Ja en serveringsansvarig ska finnas på plats under hela serveringstiden och det gäller även i privata hem. 2 (5)

3 Fråga: Får andra alkoholdrycker finnas i lokaler som är privata (t.ex. arbetsplats, hem)? Förtäras i lokalen? Svar: Regeln är att det är ett förbud att dricka andra alkoholdrycker än de som serverats i enlighet med tillståndet och att dessa alkoholdrycker inte heller får förvaras på serveringsstället, 8 kap. 24. Under den tid cateringföretaget är på plats så är det servering enligt alkohollagens bestämmelser som gäller. Då får det inte förtäras andra alkoholdrycker i lokalen. När det gäller förvaring (om gästerna har alkoholdrycker med sig eller om det är servering i kundens hem och det finns andra alkoholdrycker där än de som tillståndshavaren har med sig) så bör regeln i 11 kap. 9 medföra att tillståndshavaren inte döms till ansvar då det kan vara en sådan omständighet där det framgår att drycken var avsedd för annat än försäljning eller förtäring på platsen. Även här får man ta hänsyn till att regeln tillämpas under den tid cateringföretaget är på plats. Provsmakningstillstånd Fråga: Vad är definition av provsmakning? Svar: Förmodligen får man här se till vilken alkoholdryck som ska provsmakas. Det kan vara rimligt att det är olika mängd beroende på om det avser t.ex. spritdryck eller vin. I prop. 2009/10:125 s. 113 finns ett exempel angivet Vid provsmakning av en dryck ges normalt en mycket liten mängd, oftast motsvarande en matsked eller mindre. Folkhälsoinstitutet har ingen annan vägledning. I SOU 2000:59, s. 244 anges Systembolagets modell för provning. Antal prov Volym/procent Total mängd per person, max Öl och vin cl 32 cl Starkvin cl 18 cl Spritdryck 3-6 0,5 cl 3 cl Fråga: Provsmakning på ett tillverkningsställe. Kan det vara ett stadigvarande eller ett tillfälligt tillstånd? Kan det återkallas? Svar: En tillverkare av alkoholdrycker kan söka ett stadigvarande provsmakningstillstånd som gäller vid tillverkningsstället. Det framgår inte av lagtext och det finns inget skrivet i prop. 2009/10:125 om även ett tillfälligt provsmakningstillstånd kan sökas vid ett tillverkningsställe. Och förmodligen finns det inte något behov av en möjlighet att få ett tillfälligt provsmakningstillstånd vid ett tillverkningsställe. Det skulle inte innebära någon skillnad på uppställda krav, t.ex. finns inte något krav på kök för ett stadigvarande provsmakningstillstånd, jämför med stadigvarande serveringstillstånd. Ja, ett provsmakningstillstånd som gäller på tillverkningsstället kan återkallas. Samma regler gäller som för ett serveringstillstånd, se sidan 114 nämnda proposition. Fråga: Kan ett tillfälligt provsmakningstillstånd återkallas (tillfälligt provsmakningstillstånd avser partihandlare, 8 kap. 6 första stycket 2)? Svar: Ja, det framgår av nämnda proposition s Vad gäller sanktioner för den som inte sköter sig är det ingen skillnad när det gäller innehavare av serveringstillstånd (här avses provsmakning enligt 8 kap. 6 första stycket 1, eller 7, Folkhälsoinstitutets kommentar). Beträffande de tillfälliga tillstånden för provsmakning ska samma regler gälla som för tillfälliga serveringstillstånd. Ett tillfälligt provsmakningstillstånd kan även sträcka sig över flera dagar 3 (5)

4 och missköter tillståndshavarna sin verksamhet så kan kommunen vidta åtgärder enligt 9 kap. 17 eller 18. Rumsservering Fråga: Om restaurangen drivs av annat bolag än hotellet, ska tillståndshavaren alltid ha en serveringsansvarig på plats under den tid rumsservering erbjuds till hotellgästerna? Svar: Ja, bestämmelsen om serveringsansvarig i 8 kap. 18 alkohollagen gäller även vid rumsservering. I prop. 2009/10:125, s. 110 f. skriver regeringen: det får ankomma på hotellet självt att reglera när sådan service kan erbjudas, med beaktande av de villkor beträffande ansvarsfull servering som alkohollagen uppställer. Måldokumentet Fråga: Vilken status har dokumentet idag? Svar: Folkhälsoinstitutet har lyft fram Måldokumentet i Vägledning till kunskapsprov. Där skriver vi bl.a. att även om det inte finns något krav på att den som ansöker om serveringstillstånd ska ha genomgått en utbildning kommer det även fortsättningsvis att finnas ett behov av utbildningar inom alkoholområdet, där Måldokumentet kommer att vara den vägledning som utbildningsföretagen kan använda sig av. Läs mer: Lager av alkoholdrycker på ett serveringsställe Fråga: Varför är det begränsat till enstaka varor som får återsäljas? Svar: I annat fall är det att se som partihandel och partihandel får endast ske av den som är partihandlare eller av Systembolaget, 4 kap. 1, 5 kap. 1 tredje stycket alkohollagen (2010:1622). Den som planerar att avsluta sin serveringsrörelse får göra sig av med lagret genom försäljning till konsument inom sitt serveringstillstånd eller om det är möjligt så kan han/hon välja att sälja lagret till den som övertar rörelsen. Det kan förstås bara ske av de alkoholdrycker som köparen av rörelsen har fått tillstånd att servera. Den här bestämmelsen fanns med redan i Lag om handel med drycker, LHD, men då fanns även ett system med ett förenklat förfarande vid överlåtelse (23 tredje st, och tidigare i rusdrycksförsäljningslagen) där tillståndsmyndigheten kunde medge att tillståndet överfördes på den som köpte rörelsen. Vid sådan överlåtelse skulle tillståndsmyndigheten utan onödig fördröjning behandla ärendet och detta förenklade förfarande var nog anledningen till att man vid LHD:s tillkomst införde en regel om att lagret kunde säljas direkt till köparen. Bestämmelsen om att få sälja lagret överfördes även till den gamla alkohollagen (4 kap. 6 ) och till nu gällande alkohollag (3 kap. 11 ). I de fall en serveringsrörelse tvingas läggas ner så finns möjlighet att sälja lagret tillbaka till en partihandlare eller Systembolaget (3 kap. 11 andra stycket). Observera att lagtexten är ändrad i förhållande till gamla alkohollagen. I 3:11 står det om verksamheten avvecklas till följd av att godkännande (vilket avser partihandel, tillverkning, handel teknisk sprit) har återkallats eller då det finns andra tvingande skäl. Tidigare stod det tillståndet eller godkännande eller att det finns andra tvingande skäl. I författningskommentaren skriver man att 3:11 motsvarar 4:6 och 4 (5)

5 att andra stycket är oförändrat jämfört med gamla lagen och därför får vi förutsätta att möjligheten även gäller för tillståndshavare. Det finns inte några andra sätt än de som redogjorts för ovan för en tillståndshavare att göra sig av med ett lager av alkoholdrycker när han/hon tänker sälja sin rörelse. 5 (5)