Myter och magi Unga företagare i farten

Transkript

1 Marknadsföreningen i Helsingborg (MiH) Nr Myter och magi Unga företagare i farten möte med människor i nätverk VATTEN

2 INNEHÅLL Sedda i vimlet 3 Spana in folk som frukostklubbat på Dunkers senaste tiden. Bubblor som säljer Det sköljer en vattenvåg över Europa. Vi köper dricksvatten i flaska som aldrig förr och testar gärna nya och exotiska smaker. Magiska krafter Näcken, bäckahästar och mystiska riter i gammal folktro. Eller präster och läkare vid hälsobrunnar. Vatten har i alla tider haft ett magiskt skimmer. 6 8 Varför döda sin story? 11 Carlsberg verkar göra stt bästa för att utplåna allt vad varumärket Ramlösa står för. Konstaterar MiHngels krönikör, varumärkesexperten Bengt Håkansson. 12 Vattnet mitt i konflikten Mitt i brinnande Mellanösternkonflikt lyckas ändå palestinier och israeeler samarbeta om det livsviktiga vattnet - i virtuell eller verklig form. Torra fakta - blöta ting 14 Hur många procent vatten är det i gurka? Och varför är vatten, som är så värdefullt, ändå mindre värt än diamanter? Reklamköp och avtal 16 De gamla centrala rekommendationerna om reklamköp har sagts upp. Nu gäller två separata avtal. MiHngels jurist förklar. Bilden 17 Fotografen Jasmin Storch har tidigare arbetat i Paris och nu slagit sig ned i Nordvästskåne. Hon visar ett urval bilder ur sin kollektion för MiHngels läsare. Framtidssatsning 18 Framtidsseminarium och ny framtidskommittée. MiH medverkar just nu i många satsningar som handlar om hur regionen ska se ut framöver. 20 Full fart för unga företagare De nordvästskånska unga företagarna tog hem huvuddelen av topplaceringarna vid vårens regionala UF-mässa. Läs mer om några av dem, om en entusiastisk lärare och om MiH:s ungdomssatsning Forza. I förra numret av MiHngel publicerade vi den här myllrande Helsingborgsbilden. Men vi missade dessvärre att berätta att den är tagen av Bertil Hagberg, Sesamphoto. Och att han generöst sponsrade MiHngel på detta sätt. Vi ber innerligt om ursäkt för detta slarv. Så, alltså: Tack Bertil! /red. URSÄKT 2 Varsågod, tema vatten! Vatten, bara vanligt vatten. Och ändå så mycket mer. Det är temat för det här numret av MiHngel. Vi som gör MiHngel är Annika Rosenkvist på Möjligheter reklam som ger tidningen dess grafiska form och layout. Och Eva Thelander på Make Sense Communication som står för det redaktionella arbetet. De åsikter som framförs av skribenter och andra i tidningen representerar inte nödvändigtvis Marknadsföringens synsätt. Annika Eva Foto:Bertil Hagberg/Sesamphoto MiHngel ges ut av Marknadsföreningen i Helsingborg, Ansvarig utgivare: Hans Nelson, ordf@mih.m.se Redaktör: Eva Thelander, eva@make-sense.se Grafisk form och layout: Annika Rosenkvist, mail@mojligheter.se Annonsbokning: Media Support Charlotte Blomfeldt, Tel media.support@telia.com Repro & tryck: Printing Malmö AB Papper: 150 g. Profisilk Kuvert: Harry Kuvert Distribution: StroedeRalton / Citymail Adressregister: PAR AB MEDARBETARE i detta nummer FOTOGRAFER C. K. Oredsson, kitore@gmail.com Jasmin Storch, Bertil Hagberg, info@sesamphoto.nu SKRIBENTER Bengt Håkansson, bengt@brandclinic.se Anders Jägerskog, anders.jagerskog@siwi.org Tom O Dell, Thomas.ODell@msm.lu.se Lars-Erik Ström, strom@marketlaw.se Annika Kirkevall, kansli@mih.m.se

3 Minst tusen goda skäl Sedan Marknadsföreningen startade Frukostklubben i mars 2005 har medlemsantalet tredubblats på två år. Nu satsar vi på att dubblera oss på tre år. Från dagens till medlemmar i mars För att klara detta behöver vi din hjälp! Det fi nns minst tusen skäl att vara med i Marknadsföreningen. Här kommer kortversionen i tio punkter: 1) Mötet mellan människor. MiH utgår från mötet mellan människor. Genom alla tider har framgångsrika regioner haft torg för inspiraton och nätverkande. 2) Regional modern mötesplats. Vi vill ena regionens runt medborgare och skapa prestigelösa mötesplatser som blir en pusselbit för tillväxt och entreprenörskap. 3) Frukostklubben. Varje fredagsmorgon samlas över 200 deltagare. Regionens näringsliv och beslutsfattare minglar och inspireras av olika föredrag. 4) MiH Future. Mötesplats för studenter som är nyfi kna på näringslivet med företagsbesök, mentorskap, event och annat. I dag med närmare 200 studenter. 5) Sommarfest. Innan sommaren tar över helt avslutar vi med en rejäl sommarfest. Senast på Tropical Beach med eld, dans, grillat, ribbbåtar och 250 deltagare. 6) Guldkärnanpriset. MiH har sedan 1966 belönat människor och organisationer som förändrat vår stad och bygd till det bättre. Genom att utse Årets Marknadsförare, Årets Designer, Årets Personlighet och Årets Evenemang vill vi bidra till regionens utveckling. 7) Guldkärnanfesten. Regionens största årliga näringslivsfest, senast med 360 personer på ett fullsatt Parapeten och mat av stjärnkockar. 8) MiHngel. Vår medlemstidning som du håller i handen. I fyra nummer per år och en upplaga på belyser MiHngel frågor som påverkar och utvecklar vår region. 9) FORZA. Inom fem år ska vi bli världens bästa region för entreprenörskap för ungdomar i skolan. I samarbete med övriga näringslivsorganisationer i regionen. 10) Lucia i Mariakyrkan. En ny tradition med eld, änglar, gröt, tomte, hästar, sång, luciatåg och nästan 500 personer i kyrkan. Du som är medlem har säkert ännu fl er egna skäl. Använd gärna dessa när du värvar en ny medlem. Läs mer på våra blå sidor i tidningen och på hemsidan, LEDARE Med mot medlemmarhälsningar Hans Nelson Ordf Marknadsföreningen Foto:Bertil Hagberg/Sesamphoto 3

4 Frukostklubben Foto: C.K. Oredsson Stefan Risberg - AD och Helle Möller - SOL Stefan Löfkvist - Nationalencyklopedin, Christina Johansson - New Nordic, Helena Lorentzon - SAS, Bo Johansson - Intensive och Caroline Garpvall - CG Consult. Henrik Arnekull - StyrTeknik och Per-Erik Bornudd - Carpe Progressum. Malin Ohlsson och Inger Jälminger, båda från StroedeRalton Cdg. Osama Hasan och Taner Aslantepe - båda från NK Data. Ulla Persson - Helsingborgs Stad och Jimmy Oldén - Teamwork. Emelie Lagergren - Itrim Helsingborg och Daniel Lewin - CC Höganäs Anders Nilsson - Ramberg advokater, Ferdinand van Duijvenbode och Anna Nygren, båda från AB Cernelle. Stefan Nilsson - Decido och Mats Persson - Navet. Monica Andersson - C C Höganäs Byggkeramik och Lisa Kirsebom - Rapidus 4 Sarah Friberg - HD och Gunilla Carlborg - Promeres. Karin Köhler och Tommy Magnusson, båda från Manpower

5 jag vaknar alltid mitt i natten Hört i VIMLET Intressant fråga i morgonstund: Jo, jag undrar - kan ni inte låta bli att skicka ut era påminnels mitt i natten, klockan 2 eller när de kommer? frågade en medlem. Tja, de skickas väl ut då för att minimera belastningen på mailservrarna och för att man ska mötas av dem i inboxen när man kommer tillbaks från mötet. Spelar det någon roll vilken tid det skickas ut? Jo, det är nämligen så att min mobiltelefon plingar varje gång det kommer ett nytt mail så jag vaknar alltid mitt i natten på fredagarna. Och jag är ju tvungen att ha den påslagen för annars ringer inte mitt alarm och då kommer jag ju inte upp i tid till Frukostklubben... Johan Erlandsson - Mäster Grön, Per Olsson - Lans Mekaniska, Bo Johansson - Intensive och Anita Duverell - Öresundskraft. Louise Remstedt - Graphic och Anna Borg - BorgA Konsult. Stefan Engström - Mariakee Entertainment och Jan Anders Nilsson - Öhrlings PricewaterhouseCoopers Elin Rasmusson och Stefan Kruger, båda från Rya Golf, Ann-Christin Jarlung - Polisen Nordvästra Skåne. Conny Gunnarsson - Electra, Robert Wyndhamn - Prominent, Magnus Paulander - Eseco System. John Horwath - Gränslösa klassrum och Anna Meurling Alriksson - Klippans Kommun. Henrik Thott - Telia Sonera och Richard Sandström - Öresundskraft. Jeanette Westeson - Uvn Data och Carina Berg - Cosmos Group. Troed Troedsson från Paradigmäklarna med vänner från Eslöv. I april startar vi en marknadsförening med samma koncept. Vi har länge saknat en mötesplats. Kolla på vår hemsida, Lars Engerup - SET, Ann-Kristin Rahmberg - Rahmberg Relation och Peter Lagerberg - Navet. 5

6 6

7 törsten Nu släcker vi med flaska Text: Eva Thelander Svenskarna dricker vatten som aldrig förr. Men det är inte kranvattnet som flödar. Nu tar vi till flaskan för att släcka törsten. Försäljningen av vatten på flaska ökar rejält i Sverige. Förra året såldes 237 miljoner liter flaskvatten, vilket är 15 procent mer än året dessförinnan. Mest ökar försäljningen av smaksatt vatten. Det smaksatta vattnet har drivit uppgången på marknaden i några år nu. I dag har det smaksatta vattnet en större andel av dagligvarumarknaden än icke smaksatt vatten, bekräftar Kaise-Marie Delden, senior brand manager vid Carlsberg. Konsumenterna i Norge och Sverige är nyfikna på nya smaker och hakar snabbt på nya trender, medan danskarna helst väljer mer traditionellt när det gäller smaker. Här säljer citrus bäst. EXOTISKA SMAKER Skogshallon och granatäpple har till exempel gått jättebra här hemma. Päron är också populärt. Nya exotiska smaker som kaktus väcker konsumentens nyfikenhet, säger Kaise-Marie Delden. Det har höjts en hel del kritiska röster mot vurmen för köpevatten. Varför släpa hem dyrt flaskvatten från butiken när man kan skona miljön och plånboken genom att dricka kranvatten? Men kritiken är felriktad, menar bryggerierna. Konsumtionen av både smaksatta vatten och ligthläsk ökar, medan övriga kategorier står kvar. Det tyder på att det snarare är fler människor som har börjat köpa drycker utan socker. Och att vi dricker vatten i andra sammanhang. Vi är mer rörliga, köper ett lunchpaket som vi äter på väg någonstans, säger Kaise- Marie Delden. TRADITIONER STYR Vattentrenden sköljer inte bara genom Sverige. Samma tillväxt märks i hela Europa, även om dryckesvanorna varierar från land till land. I Sydeuropa köps det mer stilla vatten, medan svenskarna hellre dricker kolsyrat. En förklaring till det har givetvis varit den goda kvaliteten på kranvatten i Sverige; vi har inte varit tvungna att av hälsoskäl dra hem tunga literdunkar till hushållet. Men det handlar lika mycket om tradition. Danskar, finländare och norrmän köper mycket mer vatten utan kolsyra än svenskarna som i dag konsumerar runt en liter stilla flaskvatten per person och år, vilket motsvarar fyra procent av vattenmarknaden. Att jämföra med runt 40 procent i Danmark. Det finns alltså en stor potential för stilla vatten i Sverige. Därför lanserade vi nyligen Ramlösa utan kolsyra för de svenska konsumenterna, säger Kaise- Marie Delden. BUBBELFRITT VÄXER Carlsberg räknar med att icke kolsyrat vatten ska stå för omkring 15 procent av marknaden inom tre år. Ramlösa utan bubblor har väckt en del starka känslor hos både experter och konsumenter. Det har också den nya designen på etiketterna där den välkända medaljongen med Jacob Döbelius tonats ned. Bland andra har reklammannen Kjell Cronert från Helsingborg varit mycket kritisk och fått stort gehör i en välbesökt debatt på tidningen Resumés hemsida. Det är för tidigt att säga om den nya designen har påverkat försäljningen positivt eller negativt. Men visst, vi fick också reaktioner i början, många konsumenter hörde av sig. Det är kul att det finns ett engagemang hos kunderna, konstaterar Kaise-Marie Delden. HÄLSOTREND Vatten är en het marknad och det lär komma ännu fler nyordningar framöver. Vad kan vi vänta oss? Hälsotrenden i USA, Europa och Japan har lett till många nya vattensorter. Nu tillsätts olika ämnen i vattnet för att göra det mer hälsosamt - vitaminer, fibrer eller aloe vera till exempel. Det är bara en tidsfråga innan det når hit, säger Kaise-Marie Delden. Så vem vet. Inom några år kanske vi upplever att vanligt vatten är, ja, alldeles för urvattnat. Kaise-Marie Delden är talare på Frukostklubben den 4 maj. Varför har det blivit trend att köpa vatten på flaska? Foto: C.K. Oredsson Martina Lundin, McNeil AB - Dels har man blivit mer medveten om vikten att dricka mycket vätska för att må bra. Trenden att minska mängden socker gör att vi dricker vatten, gärna smaksatt vatten på flaska. Det är dessutom behändigt att ta med. Vesna Korelic McNeil AB - Lätt att köpa, finns överallt och främst för att det skrivs så mycket och pratas om hur viktigt och hälsosamt det är att dricka vatten. Modetidningar, hälsotidningar och även tv-reklam har påverkat oss. Vladica Djordjevic, Olympia Konferens&Event - Jag tror att det är bekvämt och enkelt att köpa vatten på flaska. Vi vet att vi ska dricka mycket vatten, det är nyttigt och gott! Per Olsson, Lans Mekaniska - Alla köper vatten på flaska utomlands. Det beteendet överför man sen på Sverige, främst för att man vill göra som alla andra. Det hela är ju en paradox: en sämre produkt som är både dyrare och miljömässigt usel. Berne Klang, Greenwich Network AB - Lite flärd och lyx över det hela! Vissa flaskor har en design som tilltalar och är ett dekorativt inslag. Billigare alternativ gör det också möjligt för alla att köpa. 7

8 Förr i tiden ansågs vatten vara magiskt och ha läkande krafter, en tro som både präster och läkare utnyttjade. Kanske en del av den magin lever kvar än i dag, funderar Tom O Dell, etnolog vid Campus Helsingborg. Oansenliga företeelser kan ofta ge upphov till intressanta berättelser. Som vatten. Ett vanligt inslag i vår vardag som vi brukar ta för givet. Vi förväntar oss att det ska komma när vi vrider på kranen, spolar toaletten eller trycker igång tvättmaskinen. Men vatten är magiskt och har alltid varit det. Om du häller ut det ur vasken kan du skatta dig lycklig om någon är villig att betala för det. Men lägg det i en plastflaska och värdet ökar exponentiellt. Visst, det har säkert sin förklaring i bra marknadsföring, snygga förpackningar och bra varumärkesarbete. Men det är bara en del av sanningen. ÖVERNATRULIGA VARELSER Vatten har länge förknippats med magins, myternas och andlighetens värld. Redan på kelternas tid var vatten, brunnar och källor mytomspunna platser där andar, älvor och andra varelser vistades. Vattendragen var vackra, men också potentiellt farliga. Här kunde övernaturliga varelser som näcken eller bäckahästen ligga gömda och vänta, beredda att locka människor i döden. Vatten har i alla tider också varit en symbol för liv, hälsa, rening och föryngring, något som vävts in i religiösa riter och myter, från den kristna dopritualen till sällsamma sägner om ungdomens källa. På 15- och 1600-talen hade ryktet om vattnets helande kraft sporrat flera vetenskapsmän och alkemister att systematiskt börja studera dess läkande egenskaper. Tidigt påstods det att vatten kunde spä ut och rensa bort skadliga ämnen ur kroppen som orsakade sjukdomar. Så småningom övergavs den teorin, men trots att nya rön växte fram var det svårt för läkarna att avgöra hur vattnet faktiskt påverkade kroppen. Text: Tom O Dell, Institutionen för Service Management, Lunds universitet, Campus Helsingborg Översättning: Eva Thelander LÄKANDE BRUNNAR Inspirerade av europeiska kolleger började svenska läkare inrätta kurorter och hälsobrunnar i Sverige i slutet av 1600-talet. Brunnarna fungerade som laboratorier där de kunde undersöka vattnets eventuella läkande egenskaper. Vattnet på svenska kurorter var vanligtvis järnhaltigt. Men det fanns några undantag. Sofiakällan i Helsingborg var en av landets få saltkällor, och Medevi brunn hade en svavelhaltig källa. Men vad innebar det? För att få svar på den frågan gjorde de flesta kurorter och hälsobrunnar noggranna kemiska analyser av sitt källvatten under och 1800-talet. Resultaten utnyttjades därefter i marknadsföringen där den egna källans speciella förmåga lyftes fram. Det intressanta är att även om läkarna erkände att de inte riktigt kunde förklara hur deras vatten fungerade så hävdade de ändå att de var säkra på att det botade deras patienter från olika sjukdomar och psykiska besvär, från reumatism, gikt och hudsjukdomar till matsmältningsproblem, inbillningssjuka och hysteri. NY VETENSKAP I andra europeiska länder fanns liknande tendenser. I Frankrike utvecklades till exempel hydrologin (det vetenskapliga studiet av vatten) under 1800-talet till ett stort fält inom läkarvetenskapen. Det ansågs att vattnet från vissa hälsobrunnar fungerade mot vissa sjukdomar, vilket dock varierade från brunn till brunn. Det var därför viktigt att patienten fick korrekt diagnos och skickades till rätt hälsobrunn för en kur. Försöken att förstå vattnets hemliga krafter fortsatte in på 1900-talet, även om hydrologin i allt högre 8

9 Brunnsdrickning i Ramlösa vid 1900-talets början. Foto: Alfred B. Nilson, Helsingborgs museers samling. utsträckning hamnade i periferin och började ifrågasättas som ett medicinskt område (det avskaffades inte förrän 1968 som ett obligatoriskt kursmoment i fransk läkarutbildning). Läkarna lät sig inte avskräckas av att den forskning de bedrev vid hälsobrunnarna sällan bevisade att det studerade vattnet hade någon medicinsk effekt. Istället ansågs de bristande bevisen tyda på att vattnet behövde studeras ännu mer. STARKA PRÄSTER I Sverige kan den starka tilltron till vattnets hemliga krafter spåras till det trossystem som låg bakom de svenska hälsobrunnarnas framväxt. Det var inte bara läkarna som fick en central roll när landets rekreationsorter, brunnar och källor etablerades under 16-, 17- och 1800-talet. Även prästerna var med. Från första början var faktiskt prästerna ett centralt inslag vid flertalet svenska hälsobrunnar. Förutom att de ledde den dagliga andakten hade de också en viktig uppgift: att ange ramarna för hälsobrunnens moral, fastställa regler för godkänt uppträdande och övervaka gästernas beteende. I religiöst hänseende anågs vattnet vara en särskild gåva från Gud som mänskligheten skulle använda till sin egen bättring. På så sätt kunde läkare och präster göra gemensam sak i vattnets tjänst. Det skulle ta flera århundraden innan tron på vattnet som en gåva från Gud hade övergivits. EGENINTRESSE Dessutom hade hälsobrunnarna och läkarna som arbetade här ett grundmurat intresse av att behålla tron. Om vattnet som kom från deras källor bevisades vara vanligt vatten förlorade de ju omedelbart ett av sina främsta argument för att locka till sig kunder, nämligen nyttoaspekten. Det finns kanske ytterligare ett skäl till varför hälsobrunnarnas läkare hade en sådan övertro på vattnets kraft. Hälsobrunnarna utvecklades ju till ganska trevliga platser att tillbringa somrarna på för den svenska noblessen. Det var en plats där människor samlades veckor i rad och började lära sig att semestra gemensamt. SOCIAL MAGI På platser som Ramlösa Hälsobrunn hölls danser och baler. Gästerna gav amatörteaterföreställningar och gav ut satiriska tidskrifter som Ramlösa Hallået. Folk promenerade i parken, fick nya bekanta och odlade romantiska drömmar. Ramlösa Hälsobrunn öppnade till och med en liten (inte helt laglig) spelklubb som lockade danska gäster på söndagarna. Om gästerna efter vistelsen berättade för sin läkare att de mådde bättre är det ju inte helt osannolikt att de faktiskt också gjorde det! Vattnets magiska inverkan i det sammanhanget var kanske mer av social och kulturell karaktär än medicinsk. I dag är hälsobrunnar spa en av de snabbast växande segmenten i turistbranschen och flaskvatten säljer bättre än någonsin. Bra marknadsföring kan vara en av anledningarna, men kanske vi inte heller ska underskatta att människor i viss utsträckning alltid velat tro på vattnets kraft. Och om man ska lyckas sälja en produkt eller tjänst, är det är ju inte helt fel att ha historien på sin sida. Referenser: Mackaman, Douglas Peter (1998) Leisure Settings. Chicago, University of Chicago. Mansén, Elisabeth (2001) Ett paradis på jorden. Stockholm, Atlantis. Weisz, George (2001) Spas, Mineral Water, and Hydrological Science in 20 th Century France Isis 92:3,

10

11 Carlsberg + Tuborg = sant UPPFATTNING De två klassiska, danska ölvarumärkena ska i fortsättningen säljas under samma etikett, och på Carlsberg ser man bara fördelar med den nya strategin. Så här säger företagets informationschef: - Många livsmedelskedjor vill minska antalet artiklar i sina butiker för att effektivisera sin verksamhet, och då kan vi nu erbjuda ett gemensamt ölsortiment istället för flera små. Förvånad? Chockad? Rentav förolämpad? I så fall kan jag lugna dig med att jag bara luras. För hur skulle någon ens komma på den befängda tanken att slå samman dessa två varumärken, som representerar så vitt skilda saker hos konsumenterna? Och hur skulle någon sedan ha mage att skylla detta övergrepp på att handeln vill ha färre artikelnummer? Ändå är alltihopa sant, inklusive informationschefens motivering. (Ordagrant citerad!). Den enda skillnaden är att det inte handlar Carlsbergs två stora, danska ölvarumärken, utan om deras två stora svenska mineralvattenmärken: Ramlösa och Vichy Nouveau. Kan möjligen detta vara en del av förklaringen? Att den danska koncernledningen har så långt till den svenska konsumentverkligheten att man inte ser att denna sammanslagning är (minst!) lika problematisk som en sammanslagning av Carlsberg och Tuborg skulle vara? Jag har trots allt svårt att tro detta. I så fall skulle det vara höjden av oprofessionalism och ointresse, eftersom det finns så mycket tillgängliga marknadsdata kring mineralvattenmärken. De undersökningar jag själv sett visar med all önskvärd tydlighet att det knappast finns två mer olika varumärken än just Ramlösa och Vichy Nouveau. En annan möjlig förklaring skulle vara att man gjort det klassiska misstaget att förväxla intern organisation med varumärkesstrategi. När man nu slår ihop Vichy Nouveu-fabriken i Falkenberg med Ramlösa-fabriken i Helsingborg, så verkar det också logiskt att slå ihop varumärkena. Problemet är bara att denna skrivbordslogik inte fungerar i verkligheten. Konsumenters behov, önskemål och värderingar låter sig inte fusioneras lika lätt som produktionsenheter. Mineralvattenälskare med diametralt olika preferenser lär inte låta sig fösas samman under ett och samma varumärke bara för att det är rationellt för tillverkaren och handeln. En sak är i alla fall säker. Med denna sammanslagning spelar Carlsbergkoncernen bort möjligheten att agera på två olika marknadsavsnitt, dvs att äga två konsumentgrupper med olika preferenser. Istället för att möta ett allt mer differentierat konsumtionsmönster med differentierade erbjudanden, skapar man ett enda, utslätat. Det är lika katastrofalt som om Unilever skulle försöka behålla sin marknadsdominans inom margariner med ett enda varumärke. Som helsingborgare kan man bara beklaga att varumärket Ramlösa går mot en total degenerering. Med ett sortiment som innefattar både naturellt och smaksatt vatten, i såväl kolsyrad som stilla version, och som dessutom rör ihop tradition med trend, kommer varumärket i framtiden inte att betyda något annat än vatten. I en tid när företag för dyrbara pengar köper in storytellers, gör Carlsberg allt för att bokstavligen radera ut gamle Döbelius från etiketten och den unika historia han symboliserar. Bengt Håkansson Varumärkeskonsult 11

12 Text: Anders Jägerskog Under det senaste årtiondet har vi ofta hört talas om att vatten är en källa till konflikter och till och med krig, bland annat i Mellanöstern. Men faktum är att till och med i dag när relationerna mellan israeler och palestinier befinner sig på en bottennivå så finns det samarbete omkring vatten. I vattenrika Sverige, där tillgången är m 3 /person och år och där vatten ses som en självklarhet, är det svårt att se hur vatten kan bli en källa till konflikt. Men så är det inte i många andra delar av världen. I Mellanöstern och Nordafrika ska fem procent av världens befolkning dela på en procent av jordens färskvattenresurser. I Israel har man en tillgång på 300 m 3 /person och år, i Jordanien är siffran 100 och på Västbanken är den 70. Situationen är värst i Gaza - där är tillgången runt 50 m 3 /person och år. eller samarbete Trots brinnande konflikt mellan palestinier och israeler samarbetar de båda sidorna ändå om vattenresurserna. ATTACK MOT DAMMAR Vattenkonflikter bottnar i att den stat som ligger uppströms i ett flodområde kan manipulera flödet till de stater som ligger nedströms. En snabb befolkningsökning späder ytterligare på problematiken. Under åren före sexdagarskriget 1967 attackerade Israel syriska dammkonstruktioner som hotade minska Israels vattentillgång. Därför är det kanske inte konstigt att vi ofta hör rop om att vattenkrig är nära förestående. Kofi Annan sade för några år sedan att våldsam tävlan om färskvatten kan mycket väl bli en källa till konflikt och krig i framtiden. Finns det motargument mot denna vattenpessimism? Jag menar att så är fallet. SAMARBETE VID POLITISKA KONFLIKTER I analyser som tyder på att vatten är och kommer att bli en anledning till krig ses vattenfrågan som ett nollsummespel, där den ena partens vinst ses som den andres förlust. Men det har visat sig att vattensamarbete är något som båda parter i en konflikt kan vinna på. Genomgångar av databaser över alla världens delade flodsystem visar att vatten generellt snarare är en källa till samarbete än konflikt. Israel och Jordanien hade ett vattensamarbete redan under 1950-talet, trots att det saknades en formell fred. Vattenavtalet mellan Indien och Pakistan är ett annat exempel. Det avtalet har respekterats trots att länderna har befunnit sig i militär konflikt. GEMENSAM KOMMITTÉ Israeler och palestinier samarbetar som sagt om gemensamma vatten trots de ansträngda politiska relationerna. Med jämna mellanrum möts tekniska experter i en gemensam vattenkommitté för att diskutera hanteringen av den gemensamma vattenresursen. Faktum är att chefen för den palestinska vattenmyndigheten och hans israeliske motsvarighet under intifadan gemensamt gått ut och vädjat till alla parter att hålla vattnet utanför konflikten. Mellan israeler och palestinier finns ett tillfälligt så kallat interimsavtal som reglerar delar av vattenfrågan nåddes ett fredsavtal mellan Israel och Jordanien där vattenfrågan behandlades. Från palestinskt perspektiv är däremot det gällande interimsavtalet knappast 12

13 tillfredsställande i fråga om rättigheter och tillgång. Att avtal existerar betyder därför inte att problemet är löst. MURENS PLACERING Ett problem är till exempel att Israel påstås utnyttja för mycket av den delade vattenresursen på palestiniernas bekostnad och att landet dragit säkerhetsmuren efter hur vattenkällorna är placerade. Israel hävdar dock att murens dragning inte har med vattnet att göra, utan bara ska ses som en metod att öka Israels säkerhet. En viktig faktor som ofta förbises av dem som menar att vattenkrig är troliga är att virtuellt vatten exporteras från vissa regioner. Virtuellt vatten kan beskrivas som vatten bundet i vattenkrävande grödor. Jordbruket är den sektor som använder mest vatten. För att odla ett kilo vete krävs det över liter vatten. Så om man importerar vetet istället för att producera det lokalt kan man spara mycket vatten. Tack vare import av virtuellt vatten till länderna runt Jordanfloden har Israel, Jordanien och palestinierna kunnat utnyttja vatten som annars skulle användas i jordbruket inom andra områden, till exempel industri och hushåll. Import av vattenrika grödor kan hjälpa till att klara den ökande befolkningen i regionen. Israel kan hantera en sådan ökning ekonomiskt väl, men situationen för palestinierna och Jordanien är svårare, såväl ekonomiskt som socialt. De är tvungna att producera andra produkter som kan säljas på marknaden för att finansiera importen av mer virtuellt vatten. De måste också hitta alternativ sysselsättning för många av dem som arbetar inom jordbrukssektorn (inom den palestinska ekonomin arbetar ungefär procent inom jordbruket). Vatten kommer sannolikt att vara föremål för politiska konflikter både i Mellanöstern och på andra håll i världen framöver. Samtidigt har vatten visat sig vara en viktig faktor för att få stater att närma sig varandra. Rätt använt kan faktiskt vatten bli ett redskap för fred istället för en orsak till krig. Anders Jägerskog från Stockholm International Water Institute(SIWI) gästar Frukostklubben den 11 maj för att tala vidare på temat vatten och konflikter. Världen, Helsingborg eller både och? Vänder du dig till oss får du det bästa av två världar. Du får hjälp av oss på Manpower som bor och arbetar i Helsingborg och kan allt om den lokala marknaden. Bakom oss har vi dessutom allt det som världens största bemanningsföretag kan erbjuda. Ring oss så berättar vi gärna om hur vi kan lösa dina behov och skaffa de medarbetarna du behöver. Manpower Helsingborg Manpower är ett auktoriserat bemanningsföretag. 13

14 BLÖTA FAKTA BLÖTA FAKTA BLÖTA FAKTA BLÖTA FAKTA BLÖTAFAKTA Spa mer än bubbelbad Spaanläggningar verkar snart vara lika vanliga som pizzerior i dagens Måbrasverige. Men ordets egentliga ursprung har inte mycket gemensamt med de bubbelpooler och skönhetskurer som i dag tycks ligga i begreppet. Ordet spa kommer från början från staden med samma namn i den vallonska delen av Belgien. De mineralhaltiga källorna i Spa var omtalade redan under antiken och under och början av 1800-talet blev detta en av Europas främsta kurorter. Stadens namn blev också ett allmänt ord för liknande anläggningar. Alltså en hälsobrunn eller hälsokälla. Jordligt fakta Jorden täcks till 72 procent av hav. Över 96 procent av allt vatten på jorden är havsvatten. Vattenmängden på jorden är konstant, den blir alltså varken mer eller mindre. Det vattnet vi dricker idag är därför samma vatten som dinosaurierna drack för 200 miljoner år sedan. Vatten och jordbruk Över 60 procent av det vatten som används i världen leds om för att användas i jordbruket. I Egypten måste alla grödor konstbevattnas och landet använder mer än fem gånger så mycket vatten per person som Schweiz. I Asien finns två tredjedelar av jordens bevattnade jordbruksmark och här används 85 procent av vattnet till bevattning. Värdeparadoxen Hur kommer det sig, att vatten, som är så viktigt att liv är omöjligt utan det, har ett så lågt pris, medan diamanter, som är helt onödiga, har ett så högt pris? Den frågan ställde nationalekonomen Adam Smith 1776 och skapade därmed begreppet värdeparadox (även kallad diamant-vattenparadoxen). Regntungt Guadeloupe i Karibien har världsrekordet i regn. Där föll 38 millimeter under loppet av en minut den 26 november Världens i genomsnitt regnigaste plats är Cherrapunji i nordöstra Indien. Där faller elva meter regn per år. Skillnad på vatten Det är skillnad på vatten och vatten. Även när man köper det i flaska. Förpackat vatten delas in i tre kategorier som ska uppfylla olika regler: naturligt mineralvatten, källvatten och bordsvatten. Naturligt mineralvatten och källvatten får till exempel inte innehålla några tillsatser, varken när det gäller smak eller mineraler. Det ska vara grundvatten som tappas vid källan och får inte transporteras i tankbilar. Bara kolsyra får tillsättas. Källans namn ska anges, och när det gäller mineralvatten ska också mineralinnehållet anges. Bordsvatten kan däremot vara vanligt kranvatten som hällts på flaska och fått tillsats av kolsyra, mineraler eller smakämnen. Droppigt En vanlig regndroppe är 0,5-6,0 millimeter i diameter. Den kan aldrig bli större än sex millimeter då faller den sönder till flera små. Duggregn är mindre och har en droppdiameter på 0,1-0,5 millimeter. 14

15 BLÖTA FAKTA BLÖTA FAKTA BLÖTA FAKTA BLÖTA FAKTA BLÖTAFAKTA Mer vatten på vägarna Det kanske är nyttigt att vi dricker mer flaskvatten i Sverige. Men det påverkar också miljön negativt. Den energi som går åt för att frakta den svenska årsförbrukningen av flaskvatten (180 miljoner liter) och tillverka förpackningarna motsvarar energiförbrukningen för oljeeldade villor i ett år. Gurkfakta Gurka består till 96 procent av vatten och är därmed en av de växter som innehåller störst andel vatten i hela världen. Läckor som drar I genomsnitt förbrukar en person i Sverige omkring 200 liter vatten per dag. Det blir 60 kubikmeter per år. En läckande kran drar sju kubikmeter per år. En rinnande toalett förbrukar 100 kubikmeter. 15

16 Vem äger reklamen? JURISTEN FRÅGA Foto: Mårten Svemark Vid årsskiftet sades de gamla rekommendationerna om reklamköp upp. Och vi får en del frågor om vad som ska hända nu när det inte längre finns några gällande gemensamma branschrekommendationer. I dagsläget gäller Reklamförbundets och Sveriges Annonsörers egna rekommendationer, som i stort sett har en gemensam grundsyn. Båda branschorganisationerna ser reklamalstret som något som beställaren endast får förfoganderätt till under viss tid och för en given användning och som tickar ut om inget annat sägs. Byrån får rätt att debitera extra när förfoganderätten utsträcks. OLIKA TIDSLÄNGD Men det finns några skillnader mellan rekommendationerna. Annonsörerna rekommenderar fem års förfoganderätt och Reklamförbundet två. De har också andra regler för annonsörens egen webbplats och för medietillägg. Det är samtidigt viktigt att slå fast att parterna har frihet att själva bestämma sitt avtal. Den beställare som önskar fullständiga rättigheter för all framtid world wide till allt som beställts kan kanske få ett avtal härom om det går att nå enighet. Det kommer naturligen att kosta mer, men möter inte några avtalsrättsliga hinder. Mycken möda sparas med ett avtal i botten. Om tvist uppkommer mellan parterna om vad som ska gälla mellan dem och uttryckligt avtal saknas, får man falla tillbaka på sedvänja i branschen. RAPPORTER BÄSTA METODEN Men sådan branschpraxis var svår att styrka redan tidigare när det bara fanns en gemensam rekommendation Det har inte blivit lättare med två olika. Det är i sammanhanget användbart att fortlöpande upprätta kontaktrapporter som kan åberopas när avtal saknas. Har du frågor om marknadsrätt? Lars-Erik Ström, jurist vid Konsultbyrån för Marknadsrätt i Malmö, reder ut begreppen. Mejla frågor till Lars-Erik Ström på: strom@marketinglaw.se UNJUNK YOUR BODY INNAN BADSÄSONGEN ÄR HÄR... Vi hittar alltid en lösning RENSAR UT OCH STRAMAR UPP Reklam - Form - Idé 16

17 I varje nummer av MiHngel inbjuds en fotograf, illustratör eller annan kreatör att förfoga över en sida eller ett uppslag. Dagens bidrag kommer från Jasmin Storch. BILDEN

18 Foto: C.K. Oredsson Tom blev nummer MiH växer snabbare än någonsin. I april kunde ordförande Hans Nelson hälsa medlem nummer välkommen. Han heter Tom Brundin och är vd på Tergent AB. Som välkomsthälsning fick han en resa till Stockholm med Kullaflyg och övernattning för två på Choice Hotel. Värva och vinn! MiH har nyss passerat ett viktigt delmål: Vi har blivit medlemmar. Nu siktar vi mot nästa: att senast den sista mars 2010 bli medlemmar! Hjälp till du också värva nya medlemmar. Fram till den 28 maj gäller de fina vinstpremierna som sedan delas ut till sommarfesten den 31 maj. Om du värvar fem personer kan du välja en av flera fina vinster, värda runt kronor styck: Värdecheck från Gastronomibutiken, Stockholm tur och retur med Kullaflyg, besök på restaurang Niklas eller övernattning på Torekov Hotell. Dessutom har du chans att vinna på en extra utlottning. Om du värvar tre medlemmar kan du välja mellan besök på Helsingborgs stadsteater, Helsingborgs konserthus eller The Tivoli till ett värde av 500 kronor. Om du värvar en eller två medlemmar får du lika många biobiljetter. Mingla mer på MORGONEN Minglas det för lite på frukostklubben? Frågan har tagits upp i en diskussion på MiH:s hemsida. Under våren kommer en del olika mingelmetoder att testas på fredagsmorgnarna. En av testledarna är Malin Nyström som berättar: - Vi tänkte prova några olika modeller för att maximera minglet. En variant är att vi skapar tydliga mingelbord dit folk som verkligen vill knyta nya kontakter kan bege sig. En annan är att vi ordnar ett slags speedmingel folk samlas vid ståbord och får tre minuter på sig att presentera sig själva och sitt företag och eventuellt byta visitkort, säger Malin Nyström. En tredje modell är att dela ut nummerlappar till folk i kassakön. Sedan gäller det att leta rätt på en annan person med samma nummer och på så sätt skapa nya kontakter. När försöken inleds är inte bestämt. Eller snarare är det tänkt att bli en överraskning. - Det ska bli spontant, något kul som händer. Ingen vill att det ska kännas uppstyltat eller påtvingat, säger Malin. Manpower satsar på MiH MiH har fått en ny huvudpartner Manpower. Varför? frågade vi företagets kontaktperson Karin Köhler Vi är många som varit med och följt den fantastiska resa som Marknadsföreningen har gjort. Vi delar era och mål och er vision för regional tillväxt och utveckling. MiH är en stark mötesplats och vi träffar många intressanta kunder och kandidater vid varje frukostmöte. Dessutom ger frukostklubben oss inspiration och energi genom alla de intressanta föredrag vi får ta del av. Eftersom Manpower gärna vill föra sitt engagemang i Marknadsföreningen ett steg högre har vi gått in som huvudpartner Vi vill ha en fast förankring i regionens näringsliv helt enkelt! säger Karin Köhler. Karin Köhler är själv en flitig besökare vid frukostklubben. Spikade teman Styrelsen har efter många förslag och diskussioner spikat nya och spännande teman för höstens och vinterns frukostklubbar: Augusti-september: Innovation Oktober: Glokalt November: Mode Januari-februari 2008: Eldsjälar VÅRA HUVUDPARTNER 18

19 Hans Nelson leder framtidsgrupp Nu får Marknadsföreningen ytterligare en chans att påverka stadens och regionens framtid. Nyligen utsågs MiHordföranden Hans Nelson till ordförande för stadens nya framtidskommitté som bildats för att analysera olika framtidsscenarier. I framtidskommittén ingår politiker och företrädare för näringsliv, Campus och organisationer. Kommittén rapporterar direkt till kommunstyrelsen och ska illustrera framtidsperspektivet på ledningsnivå. Men framtidstänkandet ska också genomsyra alla stadens verksamheter. Ambitionen är att Helsingborgs stad ska ligga i framkant inom alla områden. Alla verksamhetsområden förväntas arbeta framtidsinriktat och ligga i framkanten inom sitt område. Anneli Liljeros vd Börjessons BIl Ängelholm. Joachim Samulesson entreprenör, Actix. Nya namn i styrelsen Två nya ledamöter utsågs till styrelsen vid årsmöte den 27 februari: Anneli Liljeros och Joachim Samuelsson. Övriga styrelseledamöter är: Linda Borgström, Petra Edvinsson, Sölve Dahlgren,, Tommy Edlund, Jerker Jacobsson, Monica Oldsberg, Annika Rosenkvist, Rasmus Nnanhed, Noushin Nadjafi, Sandra Nilvanius, Anneli Ödén, Hans-Gunnar Gustavsson. Ordföranden Hans Nelson avtackade Malin Nyström, tidigare ordförande i MiH Future, och Ulrika Nordström ur styrelsen. Avgick gjorde även Richard Nilsson. 101 medlemmar slöt upp vid The Tivoli som inledningsvis bjöd på en spännande buffé. Kvällen avslutades med stå-upparen Robin Paulsson. SATSA PÅ NYA HELSINGBORG - FRAMTIDSSTADEN Ikeas koncernchef talar framtid Ikeas koncernchef Anders Dahlvig är en av talarna när regionens framtid diskuteras vid ett seminarium den 4 maj. Satsa på nya Helsingborg Framtidsstaden är titeln på framtidsseminariet som arrangeras av MiH, Navet och Öhrlings PricewaterhouseCoopers och som ska kretsa kring hur utveckling, spänning, attraktion och uppmärksamhet kan skapas i Skåne nordväst. Anders Dahlvig kommer i sitt föredrag att berätta om Ikeas viktigaste beslutskriterier för etableringen i Helsingborg. Monica Oldsberg från MiH fungerar som moderator och bland övriga talare finns fastighetskungen Erik Paulsson som kommer att dela med sig av tankar kring entreprenörskap, kreativitet och utveckling i städer och regioner. Hur uppnår vi en optimal organisation och ledning som inte samtidigt tär på miljö och människor? Det är en av de frågor som tas upp vid en internationell vetenskaplig konferens i Helsingborg i sommar. Den tionde internationella QMODkonferensen (Quality Management and Organisational Development) hålls på Campus Helsingborg den juni. För arrangemanget står Campus Helsingborg och Linköpings universitet med stöd av Helsingborgs stad. Anledningen till att konferensen hamnade här är att docent Sumi Park är verksam vid Institutionen för Service Management på Campus. Hon var själv med om att starta konferensen första gången för tio år sedan. Då samlades ett 40-tal talare från utlandet och flera hundra lokala deltagare i Kina. Sedan dess har intresset växt varje år. Till Helsingborg kommer över 200 talare från hela världen, berättar Sumi Park. Konferensen är en av de största i världen i sitt slag. Olika aspekter av kvalitetsledning och servicekvalitet inom olika branscher, både privat och offentlig Författaren Jan Sturesson är Global Leader i nätverket för framtidsstäder och har skrivit boken Cities of the Future som bygger på intervjuer med ett 50-tal borgmästare och kommundirektörer i världen. På seminariet berättar han mer om deras syn på hur man kommer först till framtiden. Marknadsföreningens ordförande Hans Nelson presenterar framtidskommittén, ett nytt forum för utvecklingsfrågor i Skåne Nordväst. Och Ola Thufvesson, forskare vid Campus Helsingborg och författare till boken Den fjärde staden som har ruskat om etablissemanget i Sverige, hjälper seminariets besökare att lyfta blicken och lämna invanda mönster. Internationell forskarkonferens på Campus sektor till exempel bank, detaljhandel, offentlig sjukvård, skolor/universitet tas upp av talarna som både är forskare och företagsledare. Hur förbättrar man kvaliteten? Hur får man nöjdare kunder? Hur ser man till att medarbetarna mår bra? Konferensen ger företagsledare i Skåne en unik möjlighet att få inspiration till förbättringar av egna processer, produkter/service och därmed verksamhetens konkurrenskraft. Mer information om konferensen finns på Sumi Park samlar 200 forskare till Campus. 19

20 Det går bra för regionens unga företagare. Vid UF-mässan (Ung företagsamhet) i Malmö tog nordvästskånska UF-företag topplaceringarna i åtta av elva kategorier. Samtidigt expanderar Marknadsföreningens satsning på Forza, projekt för entreprenörskap bland regionens skolungdomar. FORZA frodas Idag är det bara tio procent av gymnasieungdomarna som får chansen att utvecklas inom programmet för Ung Företagsamhet. Vårt mål är att radikalt öka det till 70 procent, berättar Joachim Samuelsson, ledamot i MiH:s styrelse och ordförande i Forza. Utvalda gymnasieskolor i regionen har nu bemannats med tio Forzateam med personer från skola och näringsliv som arbetar med att inspirera och stimulera mer entreprenörskap i skolan. Forza arbetar mycket med att göra Ung Företagsamhet mer tillgängligt i skolorna som praktisk träning i entreprenörskap. ANPASSAD PLAN Transfer, där aktiva från näringslivet håller föredrag är en annan metod Forza tror på. Genom Forzateamen får skolan stöd att ta fram en plan som passar bäst för deras behov. I grund och botten handlar Forza om mer än företagande. - Ytterst syftar Forza till att unga människor ska finna sin inre kraft entreprenörskap är bara medlet vi använder, förklarar Joachim Samuelsson. Vi lever inte längre i industrisamhället där arbetsmarknaden i huvudsak efterfrågade människors kroppar vid löpande band eller hjärnor på kontor. Vi har trätt in i kunskapssamhället. För att överhuvudtaget vara intressant på arbetsmarknaden i dag måste man ha sådana kompetenser som tidigare brukade tillskrivas entreprenörerna - kunna lösa komplexa problem, ta initiativ, vara social och serviceinriktad och kunna motivera sig själv och andra. INNEBOENDE KRAFTER För att sedan inte bara överleva utan också frodas och må bra är nyckeln att komma i kontakt med den inneboende kraft som finns hos alla människor. Entreprenörskap syftar i grunden, precis som livet, till att tjäna andra människor. Människan behöver förstå vad, hur och varför i sitt liv och samma frågor är faktiskt centrala för varje företag, menar Joachim. Mera hjärta och själ, alltså. Genom att ge unga människor träning i entreprenörskap och få möjlighet att tjäna andra genom sina företag får de hjälp i sökandet efter sin egen kraft och mening i livet. Sommarlovsentreprenörer Om allt går enligt planerna med finaniseringen kan Forza i samarbete med Procivitas i Helsingborg och Folkuniversitetet i Landskrona erbjuda ungdomar efter nian och på gymnasiet chansen att förverkliga sin egen idé i ett företag nu i sommar. Tanken är att ungdomarna på det sättet ordnar sina egna sommarjobb. Under den första veckan får de arbeta med sina affärsidéer, sedan implementerar de sin idé under ytterligare ett par veckor eller fram till skolan börjar om de så önskar, förklarar Joachim Samuelsson. Handledning erbjuds under hela sommaren. Vi tänker avsluta med en bolagstämma för alla veckan före skolstart. Vi siktar på att ge möjligheten att bli sommarlovsentreprenör till ett hundratal ungdomar i Helsingborg och Landskrona. Därtill kommer en handfull äldre gymnasieungdomar att certifieras som entreprenörshandledare. Det ger dem utmärkt träning i både ledarskap och entreprenörskap, säger Joachim Samuelsson. frågor MiHngel ställde sju frågor till några av de nordvästskånska UF-företagare som fick pris vid den regionala UF-mässan: 1. Vilken är er affärsidé? 2. Hur kom ni fram till den? 3. Vad gör ni om tio år? 4. Hade ni provat på eget företagande om inte UF funnits? 5. Vad är det bästa och sämsta med att driva eget företag? 6. Vad säger ni till vänner som gärna vill starta eget, men inte har en tillräckligt bra idé? 7. Ge tre tips till en kompis som ska starta eget! 20