Rankning av Universitet en kort översikt
|
|
- Hans Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Biblioteksdirektionen Vetenskaplig kommunikation och bibliometri Rankning av Universitet en kort översikt Rapport från Biblioteksdirektionen Lunds Universitet 2005 Ingegerd Rabow Hampus Rabow
2
3 Inledning Intresset för rankning eller ranking av utbildnings och forskningsinstitutioner har ökat markant på senare år, speciellt i Europa och Asien. 1 I USA har olika rankinglistor länge varit standardreferenser för studenter som väljer mellan olika utbildningsinstitutioner. Den utbildning där olika rankningar haft störst betydelse är förmodligen MBA. Det ökade intresset för rankning kan antas bero på ett antal samverkande faktorer. Studenter och forskare har fått en ökad rörlighet, samtidigt som universitetsstrukturen blivit alltmer komplex. Ofta har gränserna mellan universitet och andra typer av utbildnings eller forskningsinstitutioner blivit otydliga. 2 Universitetsadministratörer har sett hur finansiering och rekrytering blivit mer labil och beroende av hur studenter, forskare och andra bedömer kvaliteten. Politiker och industriledare i regioner som Europa och Kina vill att de egna utbildningarna ska kunna mäta sig med de bästa universiteten i USA. Rankningsproblematiken är delvis skild från det mer övergripande problemet med att utforma olika prestationsindikatorer 3 för området forskning & utbildning. I det senare fallet handlar det endast om att hitta indikatorer som kan användas för att se hur uppställda mål har uppfyllts. Vid rankning är en av svårigheterna att relevansen av olika kriterier ytterst sällan diskuteras på ett systematiskt sätt. Normalt kan man endast indirekt se hur olika kriterier värderas genom att se hur olika indikatorer beräknats och viktats i metodologin. Ibland är dock inte den bakomliggande metodologin tillgänglig överhuvudtaget, och även när den är det kan den vara svårtillgänglig för normala konsumenter. 4 Även när många olika delkriterier redovisas separat, vilket ibland är fallet, är även dessa delkriterier ofta sammanställda från ett antal olika indikatorer med olika vikt. 5 Den primära målgruppen för rankningar är förstås studenter som dels vill ha en så bra utbildning som möjligt och dels vill ha examen från en institution med hög 1 U.S. News & World Report började publicera rankings Der Spiegel rankade tyska universitet The Times rankade årligen brittiska universitet från I Sverige började Moderna Tider publicera rankningar Denna utvecling har diskuterats mycket det senaste decenniet, se t.ex Etzkowitz & Leydesdorff (1997). 3 Med denna term avses indikatorer som på engelska benämns performance indicators eller output indicators, dvs indikatorer som används för att se hur en ekonomisk satsning eller policyimplementation fallit ut. Ofta har statistik som samlats in av offentliga forskningsfinansiärer använts i rankningar. The Times använde t.ex. data från Higher Education Funding Council for England (HEFCE), Scottish Higher Education Funding Council (SHEFC), och Higher Education and Funding Council for Wales (HEFCW). 4 En tidigare ganska uppmärksammad rankning av Nordamerikanska univeristet, The Gourman Report, som publicerats av den pensionerade statsvetaren Jack Gourman i åtta upplagor från 1967 till 1997, använde t.ex. en metodologi som var nästan helt okänd. Enligt utgivarna på the Princeton Review är konsumenterna aldrig intresserade av den bakomliggande metodologin. De vill bara veta resultatet. (Selingo, 1997). Senare har dock the Princeton Review publicerat egna rankings där man åtminstone delvis redovisar metodologin på ett lättfattligt sätt. 5 Det finns dock undantag som t.ex. Financial Times' MBA Rankings där man kan ranka institutionerna separat efter varje ingående kriterium. Dock finns även här en betydande osäkerhet om kriteriernas exakta innebörd. Exempelvis har man kriteriet research rating som i den totala rankningen viktas 10%. Denna baseras på antal publikationer i internationella tidskrifter i förhållande till institutionens storlek (antalet aktiva forskare och lärare). Dock framgår inte hur urvalet av tidskrifter skett eller om alla publikationer viktats lika mycket. 1
4 prestige bland presumtiva arbetsgivare. 6 Här finns emellertid också en feedback loop. Vissa företag lägger ner stora resurser på att rekrytera de bästa studenterna från de bästa universiteten. 7 Om ambitiösa studenter söker sig till topprankade institutioner kommer företagen att företrädesvis rekrytera från dessa institutioner. Liknande förhållande gäller ofta inom forskarvärlden. Forskningsintensiva företag vill samarbeta med toppinstitutioner och ambitiösa forskare söker sig till institutioner med goda resurser och andra framstående forskare. Även om alltså forskare inte direkt är konsumenter av rankings kan de indirekt påverkas av dem genom rankningarnas effekter på institutionerna. Både direkt, genom påverkan på politiska beslutsorgan och forskningsfinansiärer, och genom den potentiella feedbackspiralen, kan det alltså vara viktigt för universiteten att placera sig bra i rankningar med stort genomslag. Får man en bra placering kan man attrahera de bästa studenterna, få politiskt stöd, och samarbeta med ledande forskningsföretag. Därigenom kan man oftast också skapa en av de bästa forskarmiljöerna och knyta till sig bra lärare. Alltså blir det förhållandevis enkelt att bibehålla en ledande position. Hamnar man däremot långt ner på rankningen kan det på motsvarande sätt bli svårt att klättra uppåt. 6 Även i ett land som Tyskland där alla universitet sägs hålla hög kvalitet säger sig omkring en tredjedel av studenterna ta hänsyn till rankings vid valet av utbildningsinstitution. (Federkeil, 2002) 7 Dessutom kan förstås rankings också ha ett betydande marknadsföringsvärde för företag som samarbetar med ledande forskningsinstitutioner. Detta gäller såväl mot kunder och aktieägare som för rekrytering och personalutveckling. 2
5 De mest kända internationella rankningarna av universitet och högskolor De mest uppmärksammade internationella rankings av institutioner för högre utbildning och forskning är de som publiceras av Times Higher Education Supplement i London och Jiao Tong-universitetet i Shanghai. Jiao Tong har publicerat rankningar 2003 och THES, som publicerat nationella rankningar sedan 1993, följde efter med sin första världsrankning En tredje, om än mindre uppmärksammad, rankning under titeln Champions League har publiceras av CEST (Centrum för Vetenskaps och Teknikstudier) vid SWTR (schweiziska vetenskaps- och teknikrådet) i Bern med början Denna rankning är speciellt intressant eftersom den representerar ett försök att etablera en objektiv rankning på strikt vetenskaplig grundval. Efter kritik från ett schweiziskt universitet och en expertgrupp tillsatt av schweiziska utbildningsdepartementet har dock SWTR nyligen beslutat att CEST inte längre ska publicera Champions League i sin nuvarande form. 8 CESTs Champions Leaugue Basen för CESTs ranking var de publikationsdatabaser som publicerats av ISI (Institute of Scientitific Information i Philadelphia) för åren De använde SCI (Science Citation Index) för naturvetenskap och teknik, SSCI (Social Sciences Citation Index) för samhällsvetenskap, och A&HCI (Arts and Humanities Citation Index) för konst och humaniora. För indelning efter ämnesområden använde de Current Contents som klassificerade vetenskapliga tidskrifter efter 25 huvudområden och 107 underområden. Champions League omfattade omkring 1000 forskningsinstitutioner (av de ca som fanns i databaserna). 60% utgjordes av universitet och högskolor, 23% var forskningsinstitut och sjukhus, 14% var företag, och 3% var internationella organisationer. 93% av institutionerna återfanns i OECD-länder och omkring en tredjedel i USA enbart. CEST använde sig av följande huvudindikatorer för sin rankning: 1) Publikationer totalt. Detta avser det totala antalet publikationer från en institution i databaserna. En institution med hög output i ledande forskningstidskrifter kan antas ha en väl fungerande infrastruktur och stora resurser för forskning. 2) Publikationer inom kvalificerat underområde. En forskningsinstitution kan förstås vara ledande inom ett eller flera områden utan att totalt sett tillhöra de mest produktiva. Därför noterade CEST också antalet publikationer inom det de kallar kvalificerat underområde. Ett underområde är alltså ett av de 107 områdena från Current Contents. Det är kvalificerat för en viss institution om denna institution har minst 50 publikationer i databaserna för tidsperioden och 8 Se SWTR (2005) 3
6 ett relativt citeringsindex (RZI) på minst 20. RZI räknas ut genom att antalet citeringar 9 inom ett underområde relateras till (divideras med) institutionens totala antal publikationer inom samma område. 10 Denna kvot relateras i sin tur till världsgenomsnittet för området. Kvoten normaliseras 11 sedan på en skala från -1 till 1 där 0 representerar världsgenomsnittet. Ett RZI på minst 20 innebär alltså att institutionen kan ses som ledande inom detta område. 3) Viktat genomsnittligt genomslag (impact). Impact mäts här genom RZI. CEST räknade ut RZI för alla underområden där institutionen hade en omfattande forskning (mer än 50 publikationer). Dessa underområden viktades sedan efter produktionen inom respektive område. (Ett område med dubbelt så många publikationer fick alltså dubbelt så stor vikt.) Denna indikator skulle alltså mäta den vetenskapliga relevansen och betydelsen av forskningen. 4) Specialiseringsgrad. Denna indikator räknades ut genom att institutionens publikationer inom ett underområde delades med dess totala antal publikationer. Denna kvot relaterades sedan till ett världsgenomsnitt. (Om t.ex. institutionen hade tre gånger större andel publikationer inom området x än världsgenomsnittet skulle värdet bli 3.) De så erhållna värdena för institutionens underområden kvadrerades därefter och adderades. Slutligen normaliserades värdena till en skala mellan 0 och 1. CESTs studier var pionjärarbeten och representerade som sagt ett försök att med vetenskapliga kriterier som underlag, jämföra världens ledande forskningsinstititutioner. Dock är de befattade med ett antal metodologiska svagheter. T.ex. var urvalet av publikationer i ISIs databaser i stort sett adekvat för naturvetenskap och teknik, men mer problematisk för samhällsvetenskap och humaniora. Databaserna indexerar enbart tidskrifter (alltså inte monografier eller redakterade volymer) och saknade dessutom många betydelsefulla tidskrifter inom vissa ämnesområden. Deras mått på genomslag, RZI, är dessutom problematiskt genom det sätt det beräknas. Genom att RZI kvadreras i normaliseringen får skillnader i närheten av världsgenomsnittet mycket större betydelse än skillnader längre från världsgenomsnittet. Dessutom kan användadet av fraktionella värden för institutionsangivelser och citeringar (jmfr not 10 ovan) leda till egendomliga resultat. Det vore bättre att använda det totala antalet adresser respektive referenser i databaserna för underområdet i nämnaren. Shanghai-rankningen Rankningen från Jiao Tong-universitetet har en betydligt lägre vetenskaplig ambitionsnivå än den från CEST. Däremot delar den målsättningen att grunda 9 Citeringar avser i detta sammanhang det engelska citations. Detta innebär förekomst i referenslistan. Det betyder alltså inte att en artikel citerats enligt normalt språkbruk. 10 För att vara mer exakt räknade CEST för RZI varje underområde en gång per artikel oavsett om tidskrift var klassificerad inom flera olika underområden. Däremot fick varje publikation bara en poäng som var omvänt proportionell mot antalet skilda adresser bland författarna och mot antalet referenser i den referenslista där arbetet var citerat. (CEST delade med antal adresser i ursprungspublikationen och antalet referenser i den citerande publikationen.) 11 Det är inte en normalisering i den gängse betydelsen anpassning av skala utan en projektion. Jmfr. diskussionen nedan. 4
7 rankningen på objektiva kriterier istället för enkätsvar. Precis som CEST använder man sig av ISIs databaser, men på ett annat sätt. Dessutom svarar publikationsdata endast för ca 2/3 av den totala vikten. Den sista tredjedelen härrör från statistik över nobelpris och (för matematik) Fields-medaljer. Medan endast ca 60% av CESTs institutioner var universitet eller högskolor avser Shanghai-rankingen endast universitet och högskolor. För publikationsdata använde Shanghai-rankningen liksom CEST, SCI 12 och SSCI, men också den speciella sammanställningen i Highly Cited Researchers 13. De räknade ut det totala antalet artiklar i SCI och SSCI och resultatet gavs vikten 20%. De använde också SCI för att hitta det totala antalet artiklar som publicerats i Nature och Science 14. Detta värde viktades likaså med 20%. Slutligen användes Highly Cited för att se hur många forskare från institutionen som fanns med. Även detta värde viktades med 20%. För nobelpris och Fields-medaljer tittade man dels på var pristagarna fått sina examina och dels på var de var verksamma när de tilldelades prisen. Prisen viktades omvänt proportionellt mot åldern, så att de tidigaste prisen endast fick en tiondel av de senaste prisens vikt. Priser till institutioner där forskarna tagit examen viktades sammanlagt till 10% och priser till institutioner där de var verksamma vid pristillfället till 20%. De sista 10 viktprocenten användes för att delvis kompensera för skillnader i storlek mellan olika forskningsinstitutioner. Resultatet av de övriga indikatorerna delades här med antalet heltidsekvivalenter för lärare och forskare. En stor svaghet med Shanghai-metodiken är som synes att stora universitet premieras starkt. En liten forskningsinstitution med relativt sett många nobelpris, citeringar och publikationer kan ändå hamna långt ner i rankinglistan (trots att den hamnar högt i den sista indikatorn som viktats med 10%). Eftersom man använder sig av oviktade totaler för antal publikationer och speciellt Highly Cited kommer vissa ämnesområden att gynnas på bekostnad av andra. Ett annat problem är att även stora universitet får förhållandevis mycket få nobelpris. Det kommer därför in en betydande slumpfaktor. Ett universitet som nyligen råkat få ett par nobelpris kan tillfälligt hoppa upp på listan. Dessutom kan ju universitetet vara framstående inom områden som saknar nobelpris (förutom matematik). Slutligen medför den stora vikten som ges till nobelpris en betydande eftersläpning i tid. Det är ju normalt sett åtskilliga år mellan forskning och nobelpris. Detta kan dels medföra att det dröjer innan en kvalitetsförändring registreras och dels att fel institution får poäng. Kanske har vid tiden för priset forskaren flyttat till ett universitet med trevligare klimat men sämre forskning Medan CEST använde den mindre version som fanns på CD använde Jiao Tong den utökade versionen på Web of Science. 13 Se 14 Detta mått användes inte för lärosäten som saknade naturvetenskap som t.ex. London School of Economics. 15 Ytterligare problem finns som gäller användningen av ISIs databaser. Dessa är dock för tekniska för att diskuteras här. För en introduktion till problemen se van Raan (2005). 5
8 THES World Rankings Urvalet i THES-rankningen är i princip detsamma som i Shanghai-rankningen. THES world rankings verkar ha tillkommit delvis som ett svar på Shanghai. Liksom CEST och Jiao Tong använder sig THES av ISIs databaser för att se hur många citeringar i förhållande till antelt forskare (faculty) institutionerna har. 16 De använde sig dock endast av databasen Essential Science Indicators, som inte innehåller publikationsdata utan bara statistik per forskningsinstitution. THES gav detta värde 20% vikt. Den största vikten (50%) gavs till något som de oegentligt 17 kallar peer review. Detta baseras på en enkät till 1300 akademiker i 88 länder 18 där de först fick ange vilka forskningsområden de bäst kände till och därefter vilka institutioner de ansåg vara bäst inom dessa områden. 20% vikt gavs också till antal akademisk personal (faculty) per student. En hög poäng här ansågs tyda på commitment to education. De återstående 10% av totalpoängen härrörde från andelen internationella studenter, respektive internationella anställda. Detta ansågs spegla institutionens attraktionskraft och prestige. Ett problem som tillkommer med THES är användningen av enkäter. Det är mycket oklart hur urvalet av de 1300 akademikerna gått till, hur många institutioner de fick uppge, och hur stor svarsprocenten var. Det finns stor risk att en sådan metod gynnar institutioner som är framträdande inom de områden som är kända av de utvalda akademikerna eller att man helt enkelt bara bekräftar de fördomar som finns. Antalet studenter per anställd speglar knappast bara commitment to education utan också t.ex. om institutionen är orienterad mot grundutbildning eller forskarutbildning eller ämnesprofil 19. Det finns heller ingen korrelation mellan indikatorerna faculty/student och international students, trots att de, åtminstone delvis, antas spegla samma förhållanden. Sammanfattning CESTs rankning är den med de högsta vetenskapliga ambitionerna och som använder data med högst precision. Deras data är intressanta och användbara, men tyvärr låter de sig inte omedelbart användas för den typ av rankning som de låter påskina. Medan Shanghai och THES producerar sinsemellan liknande listor har CEST ofta en helt avvikande rankning. Visserligen producerades det t.ex. mycket bra forskning på högskolan i Jönköping mellan 1994 och 1999, men skulle verkligen denna högskola rankas före bl.a. Harvard, Berkeley, Cambridge, Oxford och ETH i Zürich? 16 THES gjorde förstås inte detta själva, utan gav uppdraget till Evidence Ltd i Leeds. 17 I detta sammanhang avser termen peer review normalt kvalificerad anonymiserad referentbedömning av den typ som används av alla ledande vetenskapliga tidskrifter och många forskningsråd. 18 Enkäten utfördes av QS QuacquarelliSymonds Limited med huvudkontor i London. 19 Vissa ämnen har normalt mindre klasser och mer handledning än andra. 6
9 Trots att de använt ganska skilda metoder finns en betydande överensstämmelse mellan THES och Shanghai. Förklaringen att de 1300 som fick svara på enkäten påverkats av Shanghairankningen räcker knappast. Av de 10 högst rankade på THES lista återfinns 8 bland Shanghais topp 10. (De två andra finns på plats 11 respektive 27.) Omvänt finns de återstående 2 från Shanghai på plats 13 och 19 hos THES. Medan CEST och Shanghai helt utgår från forskningen har THES också försökt ta in undervisningskvaliteten. Detta tycks dock påverka resultatet ganska lite. De institutioner som hos THES får högst poäng på anställda/student och internationella studenter är Ecole Normale Supérieure i Paris, Johns Hopkins University i Baltimore, Yale University i New Haven, London School of Economics, RMIT University i Melbourne och Curtin University of Technology i Bentley utanför Perth. Dessa universitet hamnar i tur och ordning på platserna 30, 25, 8,11, 55 och 76 hos THES. I Shanghairankningen hamnar de fyra först nämnda på platserna 85, 22, 11 och 220. De två sistnämnda finns inte med. Skillnaden mellan platserna 55 och 220 för LSE har inte så mycket med utbildning att göra, utan beror på att Shanghai-metodiken missgynnar universitet med en samhällsvetenskaplig profil. Att RMIT och Curtin hamnar så högt hos THES (55 resp. 76), medan de hamnar utanför listan hos Jiao Tong beror förstås på skillnaderna i metodik, men det har knappast speciellt mycket med kvaliteten på undervisningen att göra. Indikatorn internationella studenter är helt enkelt inte speciellt tillförlitlig Det framgår inte hur antalet internationella studenter beräknats för RMIT. Universitetet har en decentraliserad modell med offshore-program i bl.a. Hong Kong, Indonesien, Japan, Malaysia, Singapore och Vietnam. Undervisningen hanteras genom olika samarbetsavtal och franchising. Man har också ett eget campus i Vietnam. Curtin University har liknande offshore-program i Kina, Malaysia, Hong Kong, Singapore, Indonesien, Iran, Sydafrika, Thailand, Sri Lanka och Vietnam. 7
10 Översikt av indikatorer för rankning Alumni ekonomiskt stöd från Alumni lön och karriär efter examen Alumni som fått nobelpris Alumni sysselsättningsgrad efter examen CEST Shanghai THES 21 Andra exempel Nej Nej Nej Maclean's ranking 22, U.S News & World Report Nej Nej Nej Financial Times Global MBA Rankings 23 Nej Ja Nej Nej Nej Nej Financial Times Global MBA Rankings Alumnienkäter Nej Nej Nej Maclean's ranking Andel forskningsstarka Nej Nej Nej CHE Forschungsranking 25 fakulteter 24 Anslag från forskningsråd Nej Nej Nej DFG Ranking 26 Arbetsgivarenkäter Nej Nej Nej BusinessWeek MBA Rankings Attraktion internationella forskare Attraktion - internationella spetsforskare 27 Attraktion internationella studenter 29 Nej Nej Ja Nej Nobelpristagare Ej specifikt Humboldt-Ranking 28 Nej Nej Ja Financial Times Global MBA Rankings 21 Detta avser world rankings. De nationella rankingarna, university league tables, använde sig av andra indikatorer och kriterier. 22 Maclean's är en kanadensisk nyhetstidskrift. De har rankat kanadensiska universitet varje år sedan Ekonomiskt stöd från alumni till ett universitet antogs vara en indikator på universitets rykte. 23 Financial Times' globala rankningar av MBA-utbildningar är kanske de mest auktoritativa. De noterar den genomsnittliga lönen tre år efter examen, löneökningen från början av MBA, avkastningen (där löneutvecklingen relateras till utbildningens kostnad för studenten), karriärutveckling (position och storlek på företaget) och uppfyllandet av i förväg uppställda mål med utbildningen. 24 Här används ordet i sin mer normala innebörd av administrativa indelningar av ämnesområden. (Jämför nedan not 33) 25 CHE (Centrum für Hochschulentwicklung) i Tyskland publicerar en speciell forskningsrankning sedan Deras övergripande rankning baseras på andelen forskningsstarka fakulteteter dvs den andel ämnesområden som fått goda resultat på de underliggande indikatorerna (anslag, publikationer, patent, antal doktorsexamina, och rykte). 26 DFG (Deutsche Forschungsgemeinschaft) svarar för drygt en tredjedel av externa forskningsanslag till tyska universitet. Rankar universteten efter totala anslag fördelat på ämnesområden. 27 Till vilka institutioner söker sig spetsforskare som gästforskare, stipendiater el. motsv. 28 Rankning av tyska institutioner från Alexander von Humboldt-stiftelsen baserad på preferenserna bland dess stipendiater och pristagare. Bland toppuniversiteten återfinns Universität Heidelberg och Technische Universität München. 29 Detta kan också ses som en indikator på en multikulturell miljö. Se nedan. 8
11 Attraktion proportion antagna/sökande 30 Attraktion - studenter från andra städer/områden CEST Shanghai THES Andra exempel Nej Nej Nej AsiaWeek Asia's Best Universities 2000, U.S News & World Report. Nej Nej Nej Maclean's ranking, The Princeton Review Bibliotek anslag till Nej Nej Nej AsiaWeek Asia's Best Universities 2000, Maclean's ranking Bibliotek antal volymer Bibliotek utgifter för elektroniska resurser Nej Nej Nej Maclean's ranking, Perspektywy 31 Nej Nej Nej Maclean's ranking Citeringar 32 Ja Ja Ja Maclean's ranking Fakultet 33 akademiska titlar Fakultet andel med doktorsexamen Fakultet andel med anslag från forskningsråd Fakultet forskare som fått nobelpris Fakultet professorers böcker recenserade i ledande tidningar/tidskrifter Finanser budget per heltidstudent Finanser budget för laboratorier Nej Nej Nej Perspektywy 34 Nej Nej Nej AsiaWeek Asia's Best Universities 2000, Maclean's ranking Nej Nej Nej Maclean's ranking Nej Ja Nej Nej Nej Nej Business Week's MBA Rankings Nej Nej Nej Maclean's ranking, U.S News & World Report Nej Nej Nej AsiaWeek Asia's Best Universities 2000 Internet - bandbredd Nej Nej Nej AsiaWeek Asia's Best Universities 2000 Internet synlighet på webben Nej Nej Nej Webometrics Ranking 35 Mest citerade Nej Ja Nej forskare 36 Mångfald och jämställdhet Andel kvinnor bland anställda Nej Nej Nej Financial Times Global MBA Rankings 30 Avser grundutbildning. Kan också användas som indikator på studenternas studiekompetens. 31 Förlaget Perspektywy har rankat polska universitet och högskolor sedan Se även mest citerade forskare nedan. 33 Med fakultet avses här den akademiska staben, dvs lärare och forskare analogt med den engelska användningen av ordet faculty. Detta eftersom en motsvarande svensk term saknas. 34 Perspektywy noterar hur många akademiska titlar som fakulteten under ett år och viktar beroende på titel. 35 Denna ranking publiceras på Den produceras av en forskargrupp vid CINDOC (Centro de Información y Documentación Científica) i Madrid. 36 Se även citeringar ovan. Denna indikator är inte inordnad under fakultet eftersom den delvis är ett direkt mått på forskningens kvalitet. 9
12 Mångfald och jämställdhet Andel kvinnor bland studenterna Mångfald och jämställdhet Andel kvinnor i styrelser el motsvarande Mångfald och jämställdhet multikulturell miljö 37 Mångfald och jämställdhet studenter från lägre socio-ekonomiska grupper CEST Shanghai THES Andra exempel Nej Nej Nej Financial Times Global MBA Rankings Nej Nej Nej Financial Times Global MBA Rankings Nej Nej Nej Perspektywy Nej Nej Nej The Guardian Patent Nej Nej Nej CHE Forschungsranking Professorsenkäter Nej Nej Ja CHE Forschungsranking 38 Publikationer - antal 39 Ja Ja Ja Publikationer - böcker Publikationer - impact factor Nej Nej Nej US News & World Report AsiaWeek Asia's Best Universities 2000 Studenter - betyg Nej Nej Nej Maclean's ranking, The Princeton Review Studenter - Nej Nej Nej The Princeton Review, US testresultat 40 News & World Report Undervisning - klassernas storlek på grundutbildningen 41 Undervisning - proportionen lärare/studenter Undervisning - proportionen studenter som undervisas av professorer Undervisning - studenter som fullföljer utbildningen Undervisning studenternas betyg på lärarna Nej Nej Delvis Maclean's ranking, U.S News & World Report Nej Nej Ja Maclean's ranking, U.S News & World Report Nej Nej Delvis Maclean's ranking Nej Nej Nej Maclean's ranking Nej Nej Nej THES rankings, The Princeton Review 37 Andel internationella studenter användas som mått här, men också för att bedöma attraktionen (se ovan). 38 De använder indikatorn Reputation som baseras på vilka institutioner professorer anser är ledande inom deras ämne. 39 Urvalet av tidskrifter kan här avsevärt påverka resultatet. Ofta används ISIs (Institute of Scientific Information) databaser och urvalet blir då de tidskrifter som ingår där (omkring 9000). För ämnesspecifika rankings används dock ofta andra urval. 40 Detta kan vara såväl högskoleprov och liknande som mer specifika antagningsprov 41 Se även proportionen lärare/studenter nedan. 10
13 CEST Shanghai THES Andra exempel Undervisning tid med Nej Nej Nej lärare/handledare 42 Undervisning övrig Nej Nej Nej studietid 43 Universitetsmiljö cafeterior och restauranger 44 Nej Nej Nej The Princeton Review Universitetsmiljö - Nej Nej Nej The Princeton Review 46 livskvalitet 45 Universitetsmiljö - Nej Nej Nej The Princeton Review studentrum 47 Universitetsmiljö Nej Nej Nej The Princeton Review vackra omgivningar Hur denna indikator mäts tycks variera ganska mycket. Det brukar heller inte specificeras i detalj. Vanligen redovisas det som genomsnittlig tid i undervisning el liknande. 43 Detta bygger normalt på enkäter med studenter där man frågar hur mycket tid de lägger ner på studier per vecka. 44 Baserat på studentenkäter 45 Baserat på studentenkäter 46 The Princeton Review frågar om studenternas overall happiness och mer specifika saker som universitesområdets skönhet, säkerhet och läge, studentrummens komfort, erfarenhet av kontakter med administrativ personal, andra studenters vänskaplighet, interaktion mellan olika sorters studenter och interaktion med samhället utanför universitetet. 47 Baserat på studentenkäter 48 Baserat på studentenkäter 11
14 Diskussion Det finns ett stort antal olika indikatorer av större eller mindre betydelse som används i olika rankningar av forsknings och utbildningsinstitutioner. Samtliga rankningar tycks behäftade med avsevärda metodologiska problem som borde stämma till eftertanke hos konsumenterna. Likväl kan väl utförda rankningar vara användbara som hjälpmedel för kvalitetsbedömningar, förutsatt att de används kritiskt och inte ges för stor signifikans. Dessutom är det viktigt att förstå hur rankningarna fungerar eftersom de är en realitet som direkt eller indirekt kommer att påverka studenters, forskares och forskningsfinansiärers beslut. 49 Av de internationella rankningarna är Shanghai-rankingen den som är behäftad med minst allvarliga metodologiska problem. Dock kan den egentligen endast användas för att jämföra universitet med liknande storlek och liknande ämnesprofil. Den mest tillförlitliga rankningen är nog den nationella rankning som görs av CHE (Centrum för Högskoleutveckling) i Tyskland. 50 Även denna är till viss del behäftad med några av de problem som nämnts ovan. Dock vore det mycket intressant om delar av CHEs metodik kunde överföras på internationella jämförelser. Till sist bör noteras att indikatorer som mäter forskningsproduktion och relevans med hjälp av bibliometriska data (d.v.s. mått på antal publikationer och citeringar) finns med i stort sett alla rankningar. Dessa kan därför betraktas som mest fundamentala för uppfattningen av universitetens kvalitet. Dock förekommer dessa indikatorer i många olika former, och ofta används de tyvärr utan tillräcklig förståelse av vetenskapliga publikationskulturer. Med ett gammalt hederligt uttryck jämför man äpplen och päron som om det vore samma sak. 49 Se även Meredith (2004) som undersökt hur förändringar i rankningen från U.S. News & World Report påverkat tillströmmningen av studenter. 50 För detaljer se Federkeil (2002) och Berghodd & al. (2005). 12
15 Referenser: Beghoff & al. (2005) Das CHE Forschungsranking deutscher Universitäten 2004 Auszug aus dem Arbeitspapier Nr. 62. Gütersloh, CHE. CEST (2002) Etzkowitz, H. & Leydesdorff, L., eds (1997) Federkeil, Gero (2002) Gourman, Jack (1997) Jobbins, David (2002) Meredith, Marc (2004) Selingo, Jeffrey (1997) Shale, D. & Yolanda, L. (2002) Stake, Jeffrey E. (Odaterad webbsida) La Suisse et la Champions League internationale des institutions de recherche Bern, CEST. Universities and the Global Knowledge Economy: A Triple Helix of University-Industry-Government Relations. London, Cassell Academic. Some Aspects of Ranking Methodology--The CHE-Ranking of German Universities Higher Education in Europe27(4) The Gourman Report. (8 th ed.) New York, Random House. The Times/The Times Higher Education Supplement League Tables in Britain: An Insider s View Higher Education in Europe27(4): Why Do Universities Compete in the Ratings Game? An Empi rical Analysis of the Effects of the U.S. News and World Report College Rankings Research in Higher Education 45(5): A Self-Published College Guide Goes Big-Time, and Educators Cry Foul Chronicle of Higher Education 44(11):A45-A46 Ranking the Rankers of Universities: Canada's MacLean's Magazine vs. U.S. News & World Report. Paper presented at the 42nd Ann. Forum of the Assoc. for Inst. Research. June 2-5, 2002, Toronto, Canada. How to Protect From Ranking-mania The Times Higher Education Suppl. (2004) World University Rankings THES Nov SWTR (2005) van Raan, Anthony F. J. (2005) Stellungnahme des SWTR zur Kritik an den Champions League Studien des CEST. Bern, SWTR. Fatal attraction: Conceptual and methodological problems in the ranking of universities by bibliometric methods Scientometrics 62(1):
Universitetsrankningar samt något om SU:s arbete med datainsamling till rankningarna. Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se
Universitetsrankningar samt något om SU:s arbete med datainsamling till rankningarna Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se Inledning Universitetsrankningar (UR) har blivit vanliga under senare år. Startpunkt:
Läs merShanghai-ranking (ARWU) 2016
Sid 1 (6) Shanghai-ranking (ARWU) 2016 Shanghai Jiao Tong University (SJTU) publicerar varje år en rankinglista över världens främsta universitet: Listan har det officiella namnet Academy Ranking of World
Läs merUNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN QS 2015
UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN QS 2015 Resultat för Göteborgs universitet Magnus MacHale-Gunnarsson Analys och utvärdering, Forsknings- och innovationskontoret PM 2015:03 Diarienummer V 2015/739 PM Introduktion
Läs merShanghai-ranking (ARWU) 2015
Sid 1 (6) Shanghai-ranking (ARWU) 2015 Shanghai Jiao Tong University (SJTU) publicerar varje år en rankinglista över världens främsta universitet: Listan har det officiella namnet Academy Ranking of World
Läs merQS World University Rankings 2014/2015
Sid 1 (6) QS World University Rankings 2014/2015 Umeå universitet klättrar i årets QS World University Ranking med 22 platser. Bästa placeringen för universitetet någonsin med nummer 267. Placeringen innebär
Läs merPM GÖTEBORGS UNIVERSITET September 2014 Analys och utvärdering Box 100, Göteborg
UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN QS 2014 Resultat för Göteborgs universitet Magnus Gunnarsson Analys och utvärdering PM 2014:05 Diarienummer V 2014/685 PM GÖTEBORGS UNIVERSITET September 2014 Analys och utvärdering
Läs merQS World University Rankings
QS World University Rankings PM: 2010:03 Göteborgs universitet Göteborg, September 2010 PM: 2010:03 QS WORLD UNIVERSITY RANKINGS Diarienr: A 11 3664/10 Göteborgs universitet Götabergsgatan 17, Studenternas
Läs merInternationell Ranking vid Göteborgs Universitet
Internationell Ranking vid Göteborgs Universitet Presentation vid Universitetsseminariet den 2 mars 2011 Sverker Lindblad & Mats Cavallin Kort presentation av rankinglistor Namn Rankingkonstruktör Datakällor
Läs merSHANGHAIRANKNINGEN 2016
SHANGHAIRANKNINGEN 2016 En analys av resultatet för Göteborgs universitet. Del 1 Huvudrankningen. Magnus MacHale-Gunnarsson Analys & utvärdering, Forsknings- och innovationskontoret PM 2016:02 Dnr: 2016/
Läs merUNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN QS 2013
UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN QS 2013 Resultat för Göteborgs universitet Magnus Gunnarsson Enheten för analys och utvärdering PM 2013:10 Diarienummer V 2013/698 GÖTEBORGS UNIVERSITET September 2013 Analys
Läs merUNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2013
UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2013 En analys av resultatet för Göteborgs. Magnus Gunnarsson / Enheten för analys och utvärdering PM 2013:12 Diarienummer V2013/781 Oktober 2013 GÖTEBORGS
Läs merSHANGHAIRANKNINGEN 2016
SHANGHAIRANKNINGEN 206 En analys av resultatet för Göteborgs. Del 2 Ämnesrankningarna. Magnus MacHale-Gunnarsson Analys & utvärdering, Forsknings- och innovationskontoret PM 206:02 Dnr: 206/ 65 Inledning
Läs merPM GÖTEBORGS UNIVERSITET Analys och utvärdering Box 100, Göteborg
UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2014 En analys av resultatet för Göteborgs universitet. Magnus MacHale Gunnarsson, Analys och utvärdering, Forsknings- och innovationskontoret PM 2014:06
Läs merShanghai-listan. Göteborgs universitets placering på Academic Ranking of World Universities (ARWU). Indikatorer och konklusioner.
Shanghai-listan Göteborgs universitets placering på Academic Ranking of World Universities (ARWU). Indikatorer och konklusioner. Avdelningen för analys och utvärdering PM: 2010:01 Göteborgs universitet
Läs merFörslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos
Högre utbildning av god och jämn kvalitet? Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos tankar till produktion av bilar enligt taylorismens principer. Debatten har
Läs merTimes-rankingen. Universitetsrankingen från Times Higher Education. Avdelningen för analys och utvärdering PM: 2010:02. Göteborgs universitet
Times-rankingen Universitetsrankingen från Times Higher Education PM: 2010:02 Göteborgs universitet Göteborg, Augusti 2010 PM: 2010:02 TIMES-RANKINGEN. UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION
Läs merPM GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för analys och utvärdering Box 100, Göteborg
UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2012 En analys av resultatet för Göteborgs. Magnus Gunnarsson/Avdelningen för analys och utvärdering PM 2012:03 Diarienummer V2012/679 Oktober 2012 PM
Läs merSHANGHAIRANKINGEN 2011
En analys av resultatet för Göteborgs universitet Magnus Gunnarsson/Avdelningen för analys och utvärdering PM 2011:06 S 2011/69 GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för analys och utvärdering Box 100, 405
Läs merSHANGHAIRANKINGEN 2013
SHANGHAIRANKINGEN 2013 En analys av resultatet för Göteborgs universitet Magnus Gunnarsson Enheten för analys och utvärdering PM 2013:07 Dnr: V 2013/621 GÖTEBORGS UNIVERSITET Analys och utvärdering Box
Läs merEn bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet.
En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. Terje Höiseth, överbibliotekarie, LTU. Bibliometri har de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet inom
Läs merTimes Higher Education World University Ranking 2015/2016
Sid 1 (7) Times Higher Education World University Ranking 2015/2016 I årets THE ranking ökar Umeå universitet 42 platser och intar nu nummer 294. Placeringen innebär en tionde plats i riket. UmU ökar i
Läs merCHE ExcellenceRanking
CHE ExcellenceRanking Zeit-listan Avdelningen för analys och utvärdering PM: 2010:04 Göteborgs universitet Avdelningen för analys och utvärdering Göteborg, oktober 2010 PM: 2010:04 CHE EXCELLENCERANKING
Läs merUNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN QS 2017
UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN QS 207 Resultat för Göteborgs. Magnus MacHale-Gunnarsson, Enheten för utredning och lärarutbildning PM 207:02 Diarienummer V 207/528 Juni 207 Sammanfattning Göteborgs tappar
Läs merUNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2018
UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2018 En analys av resultatet för Göteborgs universitet. Magnus MacHale-Gunnarsson, Enheten för utredning och lärarutbildning PM 2018:03 Diarienummer V
Läs merUNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2016
UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2016 En analys av resultatet för Göteborgs universitet. Del 1 Huvudrankningen Magnus MacHale-Gunnarsson, Analys och utvärdering, Forsknings- och innovationskontoret
Läs merPM GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för analys och utvärdering Box 100, Göteborg
UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 20 En analys av resultatet för Göteborgs. Magnus Gunnarsson/Avdelningen för analys och utvärdering PM 20:08 Diarienummer V 20/344 PM GÖTEBORGS UNIVERSITET
Läs merPM GÖTEBORGS UNIVERSITET Analys och utvärdering Box 100, Göteborg
SHANGHAIRANKNINGEN 204 En analys av resultatet för Göteborgs universitet Magnus Gunnarsson Enheten för analys och utvärdering PM 204:04 Dnr: V 204/69 PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Analys och utvärdering Box
Läs merSynliggör din forskning! Luleå universitetsbibliotek
Synliggör din forskning! Luleå universitetsbibliotek Varför denna guide? Att maximera forskningens synlighet och genomslag blir allt viktigare inom akademin där allt tuffare konkurrens råder och där forskare
Läs merUNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2015
UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2015 En analys av resultatet för Göteborgs universitet. Magnus MacHale-Gunnarsson, Analys och utvärdering, Forsknings- och innovationskontoret PM 2015:04
Läs merLÄGESRAPPORT OM RANKINGAR AV UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR
LÄGESRAPPORT OM RANKINGAR AV UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR Magnus Gunnarsson/Enheten för analys och utvärdering PM: 2013:08 Diarienummer V 2013/636 GÖTEBORGS UNIVERSITET Enheten för analys och utvärdering
Läs merFortsättning av en bibliometrisk studie för jämförelse mellan LTU och vissa andra europeiska universitet
Fortsättning av en bibliometrisk studie för jämförelse mellan LTU och vissa andra europeiska universitet Terje Höiseth, överbibliotekarie Bakgrund Min förra undersökning (http://www.ltu.se/lrc-intern/nyheter/1.46435)
Läs merKoF 07. Quality and Renewal An Overall Evaluation of Research at Uppsala University
KoF 07 Quality and Renewal 2007 An Overall Evaluation of Research at Uppsala University Syfte Identifiera starka forskningsmiljöer, både specialiserade och tvärvetenskapliga Allforskning i samtliga ämnen
Läs merKort introduktion till bibliometri samt huvuddragen i den norska modellen. Per Ahlgren
Kort introduktion till bibliometri samt huvuddragen i den norska modellen Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se Introduktion Bibliometri det kvantitativa studiet av publikationssamlingar Bibliometri är främst
Läs merVetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar
Sid 1 (11) Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar Inledning Vetenskapsrådet fick i uppdrag av regeringen januari 2009, att ta fram underlag för beräkning av indikatorn
Läs merSHANGHAIRANKNINGEN 2015
SHANGHAIRANKNINGEN 205 En analys av resultatet för Göteborgs universitet Magnus MacHale-Gunnarsson Analys & utvärdering, Forsknings- och innovationskontoret PM 205:0 Dnr: V 205/648 PM Inledning Shanghai
Läs merÄndrade bestämmelser för studiemedel för utlandsstudier
Ändrade bestämmelser för studiemedel för utlandsstudier Forum för internationalisering 15 februari 2018 Ändrade bestämmelser för studiemedel för utlandsstudier 2 Reformen i korthet Syftet med reformen
Läs merIndikatorrapport. Bilaga med uppdelning per skola Indikatorrapport. Helår tema genomströmning. Tertial 2 tema nybörjare.
Indikatorrapport Bilaga med uppdelning per skola 2012-2015 Dec Jan Feb Helår tema genomströmning Nov Mars Tertial 2 tema nybörjare Okt Indikatorrapport April Indikatorrapport Sept Maj Halvår tema jämställdhet
Läs merIndikatorrapport. Bilaga med uppdelning per skola Indikatorrapport. Helår tema genomströmning. Tertial 2 tema nybörjare.
Indikatorrapport Bilaga med uppdelning per skola 2013-2016 Dec Jan Feb Helår tema genomströmning Nov Mars Tertial 2 tema nybörjare Okt Indikatorrapport April Indikatorrapport Sept Maj Halvår tema jämställdhet
Läs merSwePub som källa för bibliometriska analyser
SwePub som källa för bibliometriska analyser Ulf Kronman Avdelningen för forskningspolitisk analys Vetenskapsrådet Mötesplats Open Access 2009 Uppsala universitet 2009-11-26 Vetenskapsrådet Myndighet med
Läs merSHANGHAIRANKINGEN 2012
En analys av resultatet för Göteborgs universitet Magnus Gunnarsson& Katarina Borne Avdelningen för analys och utvärdering PM 2012:01 Dnr: V 2012/569 GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för analys och utvärdering
Läs merIndikatorrapport. BILAGA MED UPPDELNING PER SKOLA Period:
Indikatorrapport BILAGA MED UPPDELNING PER SKOLA Period: 2010-2013 1 BILAGA TILL INDIKATORRAPPORT 2010-2013 :s indikatorrapport omfattar de övergripande målen som sammanställts i Utvecklingsplan 2013-2016.
Läs merBESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet
BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning
Läs merLinköpings universitet 2018
Linköpings universitet 2018 Linköpings universitet, LiU, bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning inom bland annat material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder universitetet ett stort antal
Läs merUniversitetsrankning
Universitetsrankning Rapport 2013 2013-11- 28 Lars Kullman och Maria Prager Biblioteket Publiceringsservice och bibliometri Chalmers tekniska högskola 412 96 Göteborg Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning...
Läs merKonsistoriet 2014-04-02
Konsistoriet 2014-04-02 Rekordmånga vill skriva högskoleprovet Hänt sedan sist Scifest välbesökt vetenskapsfestival för unga Uppsala och Lund utanför topp 100 i Times Higher Education - World Reputation
Läs merSwepub och högskolestatistiken. Martin Söderhäll
Swepub och högskolestatistiken Martin Söderhäll Disposition Bakgrund Sammanfattning av Swepub-användningen vid UKÄ Exempel på statistisk analys Swepub kan användas till idag Utmaningar och utvecklingsmöjligheter
Läs merSamarbetet inom forskningen ökar
VETENSKAP & KLINIK Studie av odontologisk vetenskaplig produktion Samarbetet inom forskningen ökar Gunilla Klingberg doc, Avd för pedodonti, Inst för odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet,
Läs merEffekten av ho gskolesektorns forskningsfinansiering sedan 2009
Effekten av ho gskolesektorns forskningsfinansiering sedan 2009 Forskningspolitiken är inte arena för stora partipolitiska motsättningar men forskningspropositionen 2008 medförde ändå relativt stora förändringar
Läs merKällkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10
Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor
Läs merSKALPROBLEMET: Svenska publikationer och citeringar
Ulf Sandström 27 okt 07 Erik Sandström SKALPROBLEMET: Svenska publikationer och citeringar 1998 2005 I föreliggande rapport ställs frågan om det är möjligt att använda citeringsgraden som indikator på
Läs merThis is the accepted version of a paper presented at SWERAs konferens, 7-8 oktober, 2014, Växjö, Sweden.
http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper presented at SWERAs konferens, 7-8 oktober, 2014, Växjö, Sweden. Citation for the original published paper: Almqvist, J. (2014)
Läs meroch att etablera förbindelser med forskning och högre utbildning i 28 mars 2019 Utbildningsdepartementet Stockholm
28 mars 2019 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Kungl. Vitterhetsakademien har inbjudits att inkomma med synpunkter på SOU 2018:78, Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige, då särskilt
Läs merBilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Läs merWorld rankings. Antalet STEM-examina ökande. 1,75% av BNP på R&D (2006) 109 universitet HEI. 32 miljarder Euro
Storbritannien World rankings Times Shanghai Cambridge University 3 4 Oxford University 4 10 University College London Imperial College 7 22 6 27 109 universitet + 160 HEI Antalet STEM-examina ökande 1,75%
Läs merBibliometri & publiceringsstrategiska knep SOLD. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se
Bibliometri & publiceringsstrategiska knep SOLD Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Vad är bibliometri? Bibliometri är en uppsättning kvantitativa metoder som används för att mäta publikationer.
Läs merBenchmarking ranking 2014. Per-Anders Östling
Benchmarking ranking 2014 Per-Anders Östling 1 Innehåll Inledning... 5 ingars betydelse och bakgrund... 5 Vad mäter rankingar?... 7 Dimensioner... 8 ing av universiteten som helhet...13 THE World University
Läs merUlf Sandström
Ulf Sandström 2016-12-07 Rapport till Polarforskningssekretariatet: Vetenskapliga publikationer relaterade till expeditioner med isbrytaren ODEN (version 2) Föreliggande delrapport beskriver publikationsutvecklingen
Läs merVetenskaplig publicering funktioner, former och mätningar
Vetenskaplig publicering funktioner, former och mätningar Olle Persson Umeå universitet Presentation vid: Göteborgs UB 21 nov 2007 Publiceringens funktioner Science is Public Knowledge Ingen publicering,
Läs mer20 frågor om bibliometri
20 frågor om bibliometri Lovisa Österlund, Ingegerd Baurén och Per Eriksson intervjuade av Peter Igelström De flesta yrkesverksamma vid forskningsbibliotek eller inom forskarvärlden har förmodligen på
Läs merVerksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken
Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken En nulägesbeskrivning kopplad till forskning om högre utbildning annika.bergviken-rensfeldt@ped.gu.se Twitter: @rensfeldt #hkg2013 Mina frågor Hur ska man
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK
1(5) 2010-12-14 Dnr: 306-31-0185-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK Studieplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet 2007-05-31.
Läs merRekommendationer för användning av bibliometriska indikatorer i bedömning av enskilda forskares publikationer Dnr /
Forskningsstrategiska kommittén FOUU-SAMVERKAN Rekommendationer för användning av bibliometriska indikatorer i bedömning av enskilda forskares publikationer Dnr 2-1242/2013 Vid tolkning av en bibliometrisk
Läs merSammanfattning av informationssökning VT19
729G19 Tillämpad kognitionsvetenskap Sammanfattning av informationssökning VT19 För godkänt projekt på kursen 729G19 skall man haft ett handledningstillfälle i informationssökning och sammanfattning av
Läs merDetta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi.
Sökplan TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Anvisningar Sökplanen påbörjas
Läs merAtt mäta samverkansamverkansenkät
Att mäta samverkansamverkansenkät vid SU Våren 2009 Thomas Arctaedius, Maria Ljunggren, och Richard Odegrip Innehåll 1. Bakgrund att mäta och följa upp samverkan 2. Andra genomförda undersökningar 3. SU
Läs merPolicy för vetenskaplig publicering
STYRDOKUMENT Dokumenttyp: Policy Ärendenummer: HIG-STYR 2018/51 Samlingsnummer: HIG-STYR 2016/10 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2013-06-17 Reviderad: 2018-04-27 Giltighetstid: Tillsvidare Policy för
Läs merKOMMENTARER TILL INDIKATORRAPPORTEN
KOMMENTARER TILL INDIKATORRAPPORTEN 2009-2012 I utvecklingsplanen som täcker perioden 2009-2012 fastslås att KTH skall tillhöra toppskiktet av tekniska universitet i Europa och att KTH:s utbildning och
Läs merSU publikationer och ESI klasser: citeringsgrad och andel högt citerade publikationer
SU publikationer och ESI klasser: citeringsgrad och andel högt citerade publikationer Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek 1 Inledning I föreliggande rapport redogörs för
Läs merLinköpings universitet 2019
Linköpings universitet 2019 Linköpings universitet, LiU, bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning inom bland annat material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder universitetet ett stort antal
Läs merInst f experimentell medicinsk vetenskap dokument uppdaterat maj 2007
1 Inst f experimentell medicinsk vetenskap dokument uppdaterat maj 2007 Utvecklingssamtal - ett strukturerat samtal Forskarutbildningsprocessen Hur har utbildningen fortskridit i förhållande till studieplanen?
Läs merRankinglistor för universitet en katalog
Rankinglistor för universitet en katalog Avdelningen för analys och utvärdering Rapport: 2010:03 Göteborgs universitet Avdelningen för analys och utvärdering Göteborg, december 2010 Rapport: 2010:03 RANKINGLISTOR
Läs merFakulteten för teknik. Strategi 2015 2020
Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi
Läs merSkriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10
Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30 Introduktion till
Läs merImpact factor. Citeringar och därmed förknippade problem
Impact factor Citeringar och därmed förknippade problem Den här presentationen kommer att kunna ses på nätet: http://www.perflensburg.se/if 2 Vad är impact factor? Det är ett mått på antalet citeringar,
Läs merkraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT
2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter
Läs merUtbyte för F och Nano Sophia Dequidt, INTERNATIONELLA AVDELNINGEN LTH
Utbyte för F och Nano Sophia Dequidt, INTERNATIONELLA AVDELNINGEN LTH Program Utbyte för F och Nano Översikt ansökningsprocessen Var har F och Nano-studenter varit på utbyte? Edin Dagasan, F:are på École
Läs merYttrande över remiss om prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor
Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Ingrid Pettersson 08-563 087 62 Ingrid.pettersson@hsv.se
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: NATIONALEKONOMI
1(7) DNR: SLU sfak.2017.3.2.1-115 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Forskning och utbildning på forskarnivå Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: Fakultetsnämnden Avdelning/kansli: Fakulteten för skogsvetenskap
Läs merFolkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp Public Health Science MA, Health Science, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merUniversitetsrankning:
Universitetsrankning: Rapport 2014 2014-12- 19 David Minguillo, Maria Prager, Susanne Hansson Vetenskapens Kommunikation Chalmers Bibliotek Chalmers tekniska högskola 412 96 Göteborg Innehåll Inledning
Läs merLinnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet
Linnéstöd Pär Omling GD Vetenskapsrådet Prop 2004/05:80 Forskningspropositionen 2006-2008 Statens särskilda ansvar: Forskningens frihet Grundforskning Forskarutbildning Statens övergripande målsättningar:
Läs merFakta & siffror 2009
Fakta & siffror 2009 Produktion: Informationsenheten, Göteborgs universitet Foto: Stefan Ideberg, Mattias Jacobsson, Göran Olofsson, Johan Wingborg Statistiska uppgifter är hämtade från Årsredovisningen
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: FÖRETAGSEKONOMI
1(5) DNR: SLU sfak 2017.3.2.1-116 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Forskning och utbildning på forskarnivå Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: Fakultetsnämnden Avdelning/kansli: Fakulteten för skogsvetenskap
Läs merPUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND
PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND Publikationer i vetenskapliga tidskrifter tillhör hörnstenarna i forskningsverksamhet
Läs merLinköpings universitet 2015
Linköpings universitet 2015 Förnyare från början Linköpings universitet (LiU) är ett av Sveriges större lärosäten och vi hör till dem som erbjuder flest utbildningsprogram med inriktning mot en profession,
Läs merEtt framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla
Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Universitetet i siffror 18 000 studenter 80 program 700 kurser 1 300 anställda 150 professorer 500 doktorander
Läs merSvenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering En rapport baserad på data från clinical impact: Magnus Eriksson, Minso Solutions
Läs merNATURVETENSKAPLIGA BEFORDRINGS_ PROFESSORERS PUBLICERINGSMERITER BIBLIOMETRIC CHARACTERISTICS OF PROMOTED AND RECRUITED PROFESSORS IN NATURAL SCIENCES
NATURVETENSKAPLIGA BEFORDRINGS_ PROFESSORERS PUBLICERINGSMERITER BIBLIOMETRIC CHARACTERISTICS OF PROMOTED AND RECRUITED PROFESSORS IN NATURAL SCIENCES Naturvetenskapliga befordringsprofessorers publiceringsmeriter
Läs merSamhällskunskap AV, Didaktisk inriktning , 30 hp
1 (5) Kursplan för: Samhällskunskap AV, Didaktisk inriktning 91-120, 30 hp Civics MA, Didactic Approach 91-120, 30 higher education credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning
Läs merHitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se
Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Stora Tänkare i tillämpad form Alla ämnen har sina Stora Tänkare, men inom vissa är
Läs merUniversitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap
UF 21 SM 1201 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2011 I korta drag Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap
Läs merRiktlinjer för användning av bibliometri vid Vetenskapsrådet
Diarienummer 113-2014-7357 Datum 2014-12-15 Handläggare Elisabeth Sjöstedt Henrik Aldberg Carl Jacobsson Riktlinjer för användning av bibliometri vid Vetenskapsrådet Sammanfattning Vid Vetenskapsrådet
Läs merFrågor till forskningsledarna om kvalitet i forskning
Frågor till forskningsledarna om kvalitet i forskning Fakultetsnämnden har för avsikt att i kommande möten resonera kring vad som kännetecknar god kvalitet inom forskning. Under 2018 kommer därför forskningsledarna
Läs merChristina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek
Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som
Läs merResultatet av universitetsrankingen från Times Higher Education 2010
Resultatet av universitetsrankingen från Times Higher Education 2010 Avdelningen för analys och utvärdering PM: 2010:05 Göteborgs universitet Avdelningen för analys och utvärdering Göteborg, december 2010
Läs merUtlysning av medel för forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga området 2015 (dnr FS )
Utlysning av medel för forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga området 2015 (dnr FS 2.1.6-943-15) K1. ALLMÄNT 1. F1. Namn 2. F2. Institution/Enhet/Skola 3. F3. Är det tre år eller kortare tid sedan
Läs merFakta & siffror 2010
Fakta & siffror 2010 Ett av de stora i Europa Produktion: Informationsenheten, Göteborgs universitet Foto: Göran Olofsson, Johan Wingborg Statistiska uppgifter är hämtade från Årsredovisningen 2009. Göteborgs
Läs merVÄRLDSMÄSTERSKAP I VETENSKAP?
VÄRLDSMÄSTERSKAP I VETENSKAP? En granskning av internationella rankinglistor och deras sätt att hantera kvaliteter hos universitet. Mats Cavallin Universitetsbiblioteket Sverker Lindblad Institutionen
Läs merForskande och undervisande personal
Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar
Läs mer15SK Prefekt
Kursplan Utbildning på forskarnivå Politisk teori, 7,5 högskolepoäng Political Theory, 7,5 credits Kurskod 15SK072 Forskarutbildningsämne Statskunskap Institutionen för humaniora, utbildnings- och Institution/motsvarande
Läs mer