KORT OM SAMMANSTÄLLNINGSSKYDDET

Transkript

1 KORT OM SAMMANSTÄLLNINGSSKYDDET eller om skyddet för kataloger, databaser, spelordningar, multimediaproduktioner, webbplatser, länklistor 1

2 Innehåll KORT OM SAMMANSTÄLLNINGSSKYDDET...1 Det närstående skyddet av kataloger och databaser...4 Vad skyddas?... 5 Svenska kataloger, tabeller eller andra dylika arbeten... 5 vari ett stort antal uppgifter sammanställts... 5 Europeiska databaser... 7 Systematisk och metodisk samling... 8 Självständigt material... 9 Ttillgängligt var för sig... 9 som utgör resultatet av en väsenlig investering i anskaffningen, verifieringen eller presentationen av innehållet... 9 Investering i anskaffandet av innehållet Iinvestering i verifieringen av innehållet Investering i presentationen av innehållet En väsentlig förändring av innehållet Vem skyddas? Framställare (producenten) Hur är producenträtten utformad? En exklusiv ekonomisk ensamrätt resp. utdrag och återanvändning Sökningar i databasen Uupprepat nyttjanden av icke väsentliga delar av innehållet Det upphovsrättsliga sammanställningsskyddet...19 Vad skyddas? Internationella samlingar (collections) och sammanställningar (compilations)

3 Sammanställningsverket Vem skyddas? Upphovsmannen Hur är det upphovsrättsliga skyddet utformat? En ekonomisk och ideell exklusiv ensamrätt Katalog- och databasskyddet jämfört med det upphovsrättsliga skyddet...22 Intrång? BILAGA Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (Upphovsrättslagen) DATABASDIREKTIVET 96/9/EG Praxis efter EG-domstolens databasmål

4 I det följande har jag för avsikt att ge en introduktion i de ensamrätter som kan komma ifråga för sammanställningar av material. Vad krävs av en samling av material för att den skall skyddas av ensamrätt, vem erhåller skyddet, hur är skyddet utformat, hur länge gäller det och vad finns det för inskränkningar (undantag). Jag har här begränsat mig till det skydd som återfinns i upphovsrättslagen; skyddet som sammanställningsverk samt skyddet som katalog och databas. Jag inleder med att titta närmare på det skydd som inte kräver originalitet utan återfinns i kapitlet med närstående rättigheter. Det upphovsrättsliga skyddet presenteras mer översiktligt. Sammanställningsskyddet i svensk (och nordisk) rätt innefattar tre generationer av ensamrättsskydd; det klassiska upphovsrättsliga skyddet, introducerad som en författarrätt i början av 1800-talet; katalogskyddet, infört som en närstående rätt i 49 i 1960-års upphovsrättslag samt databasskyddet, härstammande från ett EG-direktiv, infört 1998 som en närstående rätt i katalogskyddsparagrafen. 1 Det närstående skyddet av kataloger och databaser Lagtexten i 49 URL beskriver idag en blandning av det nordiska katalogskyddet och det europeiska skyddet för databaser. Båda skydd har dock det gemensamma att deras syfte är att skydda de investeringar som ligger bakom tillkomsten av katalogen, databasen m.m. 2 Databasskyddet (ofta kallat sui generis skyddet för databaser) hänförs sig till Direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd av databaser (databasdirektivet) och skall därmed tolkas i enlighet med detta. Motsvarande databasskydd återfinns därmed i de övriga EU-länderna. En lagtext som baserar sig på ett direktiv skall tolkas direktivkonformt. Det innebär t.ex. att direktivets syfte och de förklaringar som ges i t.ex. direktivets ingress samt EG-domstolens uttalanden är styrande också för tolkningen av det svenska sui generis skyddet. Uttalanden i de lagmotiv, främst proposition 1996/97:111 Rättsligt skydd för databaser m.m. [databaspropositionen] som ligger bakom införandet av direktivtexten i den nationella rätten har därmed inte den tyngd som motiv(förarbeten) traditionellt har haft i svensk lagtolkning. 3 Nedan kommer jag 1 I 1810 års Tryckfrihetsförordning, överfört till 1812 års tryckfrihetsförordning fanns ett erkännande av författarens rätt till verket. Sverige fick med denna reglering sin först egentliga upphovsrättsliga reglering. Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen) introducerade närstående rättigheter, bland dessa katalogskyddet.. I svensk rätt. infördes det europeiska databasskyddet den 1 januari 1998, genom ändring (SFS 1997:790) i i 49 upphovsrättslagen. 2 Se SOU 1956:25 s. 390 samt skälen st. 1, 10-12, 19, 39-42, 54 samt 55 i databasdirektivet. 3 Regeringens proposition 1996/97:111 Rättsligt skydd för databaser m.m. [databaspropositionen] 4

5 att i beskrivningen av databasskyddet att referera till EG-domstolens databasdomar den 9 november Katalogskyddet innefattade ursprungligen ett skydd mot eftertryck eller eftergörande av arbetet, dvs. av uppgifterna i samma eller liknande uppställning. I dag är skyddet i 49, som omfattar både katalog- och databasskyddet, utformat som en exklusiv ensamrätt som i likhet med upphovsrätten innefattar skydd mot exemplarframställning och tillgängliggörande till allmänheten av arbetet. 5 Ändringen av ensamrättens utformning gjordes i samband med införandet av databasskyddet Vad skyddas? Svenska kataloger, tabeller eller andra dylika arbeten Skyddet i den svenska lagtexten förutsätter att det är fråga om en katalog, en tabell eller annat dylikt arbete. Något närmare definition av skyddsobjektet finns dock inte i vare sig lagtext, förarbeten eller senare praxis. Katalogskyddet förutsätter dock för skydd att uppgifterna sammanställts. Även om det inte direkt anges, så föreligger sannolikt någon form av systematiseringskrav på de samlingar av material som kan erhålla ensamrättsskydd. vari ett stort antal uppgifter sammanställts Utöver kravet på att det är en katalog e dyl. vari uppgifter sammanställts, ställs också kravet att det skall vara fråga om ett stort antal uppgifter. Detta torde återspegla det underliggande syftet också för katalogskyddet att skydda investeringskrävande materialsamlingar. Vid den tid, i mitten av 1950-talet, då diskussionen om att introducera ett närstående skydd 4 Se EG-domstolen domar den 9 november 2004 i mål nr C-338/02 Fixture v. Svenska spel, i mål nr C-46/02 Fixture Marketing Ltd. v. Oy Veikkaus Ab, mål nr C-444/02 Fixtures Marketing Ltd v. Organismos prognostikon agonon podosfairou AE (OPAP), samt i mål nr C-203/02 The British Horseracing Board Ltd and others v. William Hill Organization Ltd. 5 I databaspropositionen (s.39) i uttalas att direktivet tillåter att ett mera omfattande rättsskydd ges. Den svenska implementeringen av Databasdirektivet har dock kraftigt kritiserats såsom felaktig. Se t.ex. Karnell, G, 49 URL - en EG-rättsvidrig skvader?, NIR 1999 s53-63; Gaster, European Sui Generis right for Databases, Computer und Recht, Cri 3/2001 pp Utformningen av ensamrättsskyddet som exklusiv ensamrätt är dock ett problem i sig, så det avviker från det skydd som föreskrivs i direktivet. Se närmare nedan. 5

6 för kataloger inleddes, var arbetet med att sammanställa ett stort antal uppgifter ofta synonymt med en stor investering nedlagd bl.a. i insamlingen och systematiseringen av materialet. Idag kan insamling och systematisering av en stor mängd material ske med hjälp av internet och enkla programvaror på några få sekunder. I svensk praxis har det äldre katalogskyddet mot eftergörande prövats i NJA 1985 s. 813 (Krukväxtkort). Högsta Domstolen ansåg att sammanställningen av ca uppgifter, som med hänsyn till den betydande tid som har behövts för arbetet (ett par månaders arbete för två personer), betraktades som ett stort antal. Jag tolkar domstolens resonemang som att antalet uppgifter inte är ett rent kvantitativt krav på ett visst (minsta) antal sammanställda uppgifter. Bedömningen skall i vart fall i viss mån beakta också de resurser (exv. arbetstimmar) som krävts i sammanställningsarbetet. Det är dock osäkert i vilken omfattning praxis avseende den äldre bestämmelsen också kan utgöra tolkningsunderlag idag. Telefonkataloger, tidtabeller, olika typer av listor t ex över TV-program, restauranger etc., kalendrar, läroböcker, diktsamlingar, samlingsskivor, tidningar, uppslagsverk och andra publikationer med flera journalister/författares bidrag samt multimediaproduktioner har i lagmotiven givits som exempel på sammanställningar. 7 Skyddet gäller oavsett medieform. Allt ifrån papperskataloger till multimediaproduktioner och webbplatser kan vara skyddade sammanställningar. I praxis har dock HD ansett att datorspel av typen Nintendo, som i och för sig kombinerar bilder, ljud och andra ljud och bildeffekter, är datorprogram. 8 Innehållet i datorspelet torde i förhållande till varandra sakna den självständighet som krävs för att spelet skall vara att betrakta som en sammanställning. 9 Inför begäran om förhandsbesked hos EG-domstolen, uttalar HD att ändringen av 49 upphovsrättslagen innebär att det som tidigare finns ett skydd för sammanställningar av ett stort antal uppgifter och dessutom ett skydd för arbeten som är resultatet av en väsentlig investering. Skyddsföremålet i upphovsrättslagen är således vidare än databasdirektivets skydd sui generis. Skyddets omfattning anknyter till vad som enligt 2 upphovsrättslagen gäller för upphovsrättsligt skyddade verk, nämligen ensamrätten att framställa exemplar och att göra det tillgängligt för allmänheten. Bestämmelsen avser att täcka databasdirektivets skydd mot utdrag och återanvändning. Enligt förarbetena till 7 Denna uppräkning fanns i databaspropositionen, s Se NJA 2000 s580 9 Se Leistner, M, Legal Protection for the Database maker Initial Experience from a German Point of View, IIC Vol.33 4/2002 s Leistners resonemang bygger dock på den europeiska databasdefinitionen, vilket enligt min uppfattning, egentligen inte utgör utgångspunkten för den svenska bestämningen av vad som kan utgöra skyddsbara sammanställningar. 6

7 lagändringen blir skyddet lite mer omfattande än vad som egentligen krävs enligt direktivet (jfr prop. 1996/97:111 s. 39). 10 I det avslutande HD-avgörandet i Fixturemålet, NJA 2005 s 924 undvek HD tyvärr en prövning av kriterierna för skydd avseende katalogskyddet. Domstolen hänförde sig till att svarandens nyttjande ändå inte var intrångsgörande, se nedan. Oavsett om skyddet för en sammanställning av ett stort antal uppgifter vilken inte är resultatet av en väsentlig investering är förenligt med direktivet eller inte, så kan Svenska Spels åtgärder inte anses utgöra exemplarframställning eller tillgängliggörande av hela eller en väsentlig del av databaserna med mindre än att åtgärderna genom sin kumulativa verkan syftar till att återskapa eller göra hela eller en väsentlig del av innehållet i databaserna tillgängligt för allmänheten utan databasproducenternas tillstånd. Innebörden av nyttjandenas kumulativa verkan förklaras närmare nedan. Intressant är att HD i intrångsresonemanget använder resonemang hänförligt till databasskyddet. Det är oklart om HD anser att ett stort antal uppgifter är ett extrakriterium som också kan ge ett databasskydd utformat i enlighet med direktivet, eller om det är att se som en helt egen rätt varvid intrångsbedömningen inte alls behöver ske i enlighet med EG-domstolen domar och databasdirektivet. I det holländska målet Quote Media och MTV v. SBS ansåg förstainstansdomstolen (Voorzieningenrechter) i Amsterdam i dom den 16 och 28 juli 2005, att det skydd för icke-originella writings som fanns i holländsk rätt före införandet av databasskyddet inte upphört enbart på grund av att databasskyddet införts. Oavsett om databasskyddet därmed införts felaktigt i holländsk rätt, så skall skyddet tillämpas. Europeiska databaser I den svenska lagtexten anges, utöver katalogskyddet, ett skydd också för kataloger o dyl. vilket är resultatet av en väsentlig investering. Det är med dessa ord databasdirektivets skyddskriterier för det s.k. sui generis skyddet för databaser anges i svensk rätt. I det följande beskrivs skyddet utifrån de krav som ställs i direktivet lagtexten och den praxis som utvecklats i EG-domstolen, HD, norden och andra EU länder Se HD i NJA 2002 s Av stor vikt är fyra mål avgjorda av EG-domstolen den 9 november 2004, här kallade databasmålen. Se närmare i C 46/02 Fixtures Marketing Ltd mot Oy Veikkaus C 203/02 The British Horseracing Board Ltd m.fl. mot William Hill Organization Ltd C 338/02 Fixture mot Svenska Spel och C 444/02 Fixtures 7

8 I databasdirektivet utgör kravet på att det är en databas en första viktig begränsning av vilka alster som skyddas. Alla materialsamlingar (eller databaser för den delen) erhåller inte skydd. För att det skall vara fråga om en (skyddsbar) databas krävs att det är 12 (i) (ii) (iii) en systematisk eller metodisk samling av verk eller annat självständigt material vari de olika delarna är tillgängliga var för sig. Trots det något missledande begreppet databas är den tekniska formen utan betydelse för skyddet, såväl pappers- som digitala samlingar kan skyddas. 13 Skyddet omfattar alla samlingar som uppfyller ovanstående kriterier, vare sig de består av verk eller material som texter, ljud bilder, siffror, fakta och data. 14 Systematisk och metodisk samling Systematiseringskravet innebär att osystematiserade, slumpartade, samlingar av material inte anses vara databaser enligt direktivet. Det krävs dock inte att den systematiska eller metodiska sammanställningen är fysiskt synlig. 15 Samlingen skall vara fixerad i någon form, och det skall på teknisk väg eller via andra metoder vara möjligt att finna varje självständigt element i samlingen, t.ex. genom elektroniska, elektromagnetiska, elektrooptiska medel alternativt via index, en innehållsförteckning, en översikt eller en annan särskild klassificeringsmetod. 16 Marketing Ltd mot Organismos prognostikon agonon podosfairou AE (OPAP) 12 Se skälen 17, samt art 1.2 i databasdirektivet. 13 Se skälen samt art 1 (1) i databasdirektivet. Filmverk samt litterära och musikaliska verk som sådana kan inte skyddas som databaser, se skälen st. 17 i databasdirektivet. 14 Se skäl 17 i databasdirektivet samt EG-domstolen i C444/02. p 23 vari domstolen klargör att det faktum att samlingens uppgifter eller element hänförs sig till en idrottsgren (här fotboll) utgör inget hinder för att anse samlingen vara en databas i enlighet med direktivet. 15 Se skäl 21 i databasdirektivet samt C 444/02, p Se skäl 13 i databasdirektivet samt EG-domstolen i C 444/02, p. 30. Jag är personligen tveksam till den svenska textversionen av domstolens uttalande vari anges att samlingen skall finnas på ett fast medium av något slag. Jag har i min tolkning därför utgått ifrån den engelska textversionen som anger fixed base, of some sort. 8

9 Självständigt material Ett innehåll som har ett självständigt informationsvärde, såsom matchdagar, matchtider, vilka lag som skall spela mot varandra, vilket lag som är hemma- resp. bortalag m.m., är att anse som självständigt material. Ttillgängligt var för sig En samling information som saknar funktion för att behandla de enskilda delarna i samlingen är inte att se som en databas i direktivets mening. Dolt i kravet på materialets systematisering och individuella nåbarhet, ligger förutom självständighetskravet därmed ett sökbarhetskrav. Uttrycket databas avser enligt EG-domstolen sammanfattningsvis varje samling som innehåller verk, uppgifter eller andra element som kan särskiljas från varandra utan att deras innehållsvärde påverkas och som innefattar någon form av metod eller system som gör det möjligt att återfinna var och en utav dessa beståndsdelar. En spelordning för en fotbollsliga anses t.ex. utgör en databas i databasdirektivets mening. 17 som utgör resultatet av en väsenlig investering i anskaffningen, verifieringen eller presentationen av innehållet Enligt databasdirektivet skall två krav vara uppfyllda för att det skall vara fråga om en skyddad databas. Materialsamlingen skall uppfylla databaskriterierna (se ovan) och databasen som sådan skall vara resultatet av en kvalitativt eller kvantitativt väsentlig investering i anskaffning, granskning eller presentation av innehållet. 18 Investeringskravet hänför sig till investeringar i tillskapandet av databasen som sådan. 19 Investeringen kan bestå i både finansiella resurser och/eller nedlagd tid, ansträngning och energi Se EG-domstolen dom i mål nr C-444/02 Fixtures Marketing Ltd v. OPAP, p Ett upphovsrättsligt skydd kan också/eller föreligga om databasen uppfyller originalitetskravet, se närmare nedan. 19 I databaspropositionen uttalades att i bedömningen av om det rör sig om en väsentlig investering kan beaktas vilka ekonomiska och andra insatser som ligger bakom anskaffningen, granskningen och presentationen av uppgifterna i arbetet. Det får dock anses vara klarlagt av EG-domstolens uttalanden i november 2004 i databasmålen att databasskyddet inte ger utrymme för skydd av andra databasinvesteringar än just dessa. 20 Se skäl 40 i databasdirektivet vari anges att investeringen kan bestå i pengar och/eller tid och energi lagts ned på projektet. EG-domstolen anger mänskliga, tekniska och ekonomiska insatser som relevanta i investeringsbedömningen, se C 203/02, p76. 9

10 I övrigt definierar databasdirektivet inte vad som kan utgöra en väsentlig investering. 21 Investering i anskaffandet av innehållet. Uttrycket investering i anskaffandet av innehållet i en databas skall enligt EGdomstolen avse de resurser som läggs ned på att söka efter existerande, självständigt material och samla detta i en databas. Det omfattar inte de resurser som används för att frambringa (skapa) det material som utgör innehållet i en databas. I fallet med att göra en spellista i avsikten att organisera fotbollsligaspel, innefattas således inte de resurser som används för att fastställa datum, tid och mötande lag, för de olika matcherna i ligan. De resurser som används för att göra en lista över hästar i en tävling och de kontroller som görs i samband med detta, utgör inte heller en investering i anskaffandet (eller verifiering) av innehållet i den databas i vilken denna lista finns. 22 Som ytterligare exempel nämns också både i direktivet och av EG-domstolen att investeringen i produktionen av en musik-cd, som i sig kan vara väldigt resurskrävande, i normalfallet ändå inte utgör en investering relevant för databasskyddet. De resurser som läggs ned på själva skapandet av de verk eller element som finns på musik-cd (databasen) är inte att se som en investering som avser anskaffning av innehållet i databasen. 23 Investeringen har i CD-skivans fall i huvudsak skett vid tillskapandet av skivans innehåll, inte vid sammanställandet av de olika musikstyckena. Domstolen klargör dock att det förhållandet att upprättandet av en databas är knutet till utövandet av en huvudverksamhet, i vilken databasens framställare även tar fram (skapar) det material som ingår i denna, innebär inte att det är uteslutet att framställaren/innehållsskaparen kan åberopa sui generis databasskydd. Förutsättningen är att framställaren/innehållsskaparen kan styrka att det skett en sådan investering som krävs för databasskydd som är självständig i förhållande till de resurser som lagts ned på att skapa detta innehåll. 24 I det svenska Fixturemålet (NJA 2005 s 924 (NJA 2005:100)) vari EG-domstolen meddelat förhandsbesked, ansåg HD i enlighet med EG-domstolen, att en fotbollsspelordning inte utgjorde en sådan databas som var resultatet av en väsentlig investering. Av utredningen i målet hade, enligt HD, inte framgått annat än att åtminstone den allra största delen av de kostnader som Fixture angett avsett 21 Väsentlighetskriteriet har diskuterats bl. a av Leistner, M, Legal Protection for the Database maker Initial Experience from a German Point of View, IIC Vol. 33 4/2002 sid 447ff; Jensen, Henrik, Sui generis rett betydningen av begrepene gjengivelse, viderebruk med forutsetningen om en vesentlig investering vurdert kvalitativt og/eller kvantitativt i databasedirektivet., NIR 1999, sid Se EG-domstolen i mål nr C-338/02, p. 39; C-46/02, p. 51; C-444/02, p. 55; C-203/02, p. 97 (1). 23 Se skäl 19 i databasdirektivet samt EG-domstolen i C 203/02, p Se EG-domstolen i mål C 10

11 kostnader som enligt EG-domstolen svar inte skulle medräknas vid bedömning av om det gjorts en väsentlig investering. HD hänförde sig här till EG-domstolens diskussion om kostnader vid skapandet av innehåll. HD anmärkte vidare att kostnader för att revidera spelordningar inte kan anses utgöra en sådan investering som skall medräknas i väsentlighetsbedömningen. Bolaget [Fixture] ansågs av domstolen inte visat att det i nämnvärd mån förekommit kostnader som hänfört sig till sådan investering som är självständig i förhållande till investeringen för att skapa uppgifterna i spelordningen. HD undvek en prövning av skyddet enligt katalogskyddet genom att ange att Svenska Spels (svarandens) nyttjande av innehållet inte anses utgöra exemplarframställning eller tillgängliggörande av hela eller en väsentlig del av spelordningarna. Det beror på att den upprepade användningen av i sig icke väsentliga delar av databaser inte kan anses innebära en användning av en väsentlig del av databaserna med mindre än att åtgärderna genom sin kumulativa verkan syftar till att återskapa eller göra hela eller en väsentlig del av innehållet i databaserna tillgängligt för allmänheten utan databasproducentens tillstånd. HD hänvisar i detta resonemang till databaspropositionen, s. 55 samt EG-domstolens resonemang ang. intrång enligt databasdirektivets art 7.5 som reglerar upprepat nyttjande av icke väsentliga delar av innehållet. Se C-203/02, p.95. Den danska Sø- & Handelsretten dömde den 24 februari 2006 i målet home a/s v. OFIR a-s i linje med EG domstolens databasdomar. home a/s webbplats innehåller en mängd data och kompletterade uppgifter om bostäder till salu. Domstolen ansåg att webbplatsen inte uppfyllde kriterierna för databasskydd då den inte bestod av anskaffat, redan existerande material utan av egna framtagna data. Den nära samhörigheten mellan home a/s och de till webbplatsen anslutna fastighetsmäklarna gjorde att de data som matades in av mäklarna i det s.k. C & B system och som utgjorde grunden i home.dk databasen, ansågs av domstolen i realiteten vara framtaget (skapat) av home a/s. Liknande resonemang fördes i ett holländskt mål, avdömt i en appellationsdomstol den 4 juli 2006 (Zoekallehuizen.nl v. NVM). I det norska målet Finn Eiendom m.fl v Supersøk m.fl, avdömt Trondheims förstainstansdomstol den 17 mars 2006, finns också viss diskussion om databasskyddet. Av intresse är att i både de danska och norska målen var det fråga om en sökmotors upprepade nyttjande av en webbplats. I processerna yrkades varumärkes intrång och illojal konkurrens via otillbörlig marknadsföring. Iinvestering i verifieringen av innehållet. 11

12 Uttrycket investering i verifieringen av innehållet i en databas, skall enligt EGdomstolen avse de resurser som används för att kontrollera riktigheten i det insamlade materialet, med sikte på att säkerställa pålitligheten av den information som finns i databasen. De resurser som används till verifiering under den fas då materialet frambringas (skapas) som sedan samlas i en databas, innefattas inte i denna definition. De resurser som används för att göra en lista över hästar i en tävling och de kontroller som görs i samband med detta, utgör inte en investering i anskaffandet eller verifiering av innehållet i den databas i vilken denna lista finns. 25 I en holländsk dom av en förstainstansdomstol i Zutphen den 30 november 2005 ansåg domstolen att en databas innehållande namn och adresser på bönder inte var skyddad av upphovsrätt. Den väsentliga investering som lades ner i att regelbundet uppdatera (verifiera) databasens innehåll, innebar dock att databasen var skyddad av sui generis skyddet. Investering i presentationen av innehållet. Uttrycket investering i presentationen av innehållet i en databas, skall enligt EGdomstolen avse de resurser som används i syfte att ge databasen dess informationsprocessande funktion, dvs. för att arrangera databasens innehåll systematiskt eller metodiskt och att för att organisera innehållets individuella nåbarhet. 26 EG-domstolen framhåller dock att även om investeringen i sökandet eller verifieringen av data inte kvalificeras som en sådan investering som krävs för databasskydd, så kan det krävas en kvantitets- eller kvalitetsmässigt sett väsentlig investering i den mening som avses i artikel 7.1 i direktivet för att samla dessa uppgifter, för att ordna dem systematiskt eller metodiskt i databasen, för att tillse att uppgifterna är individuellt tillgängliga och för att kontrollera att de är korrekta under hela den tid som databasen är i drift. 27 Jag tolkar detta uttalande som att de investeringar som avser arbetet med att systematisera materialet, att göra det individuellt tillgängligt samt den ev. löpande verifieringen av materialet, är sådana investeringar som kan åberopas för ett databasskydd. I ett avgörande från tysk första instansdomstol i Berlin (Langericht) från den 27 oktober 2005 uttalar domstolen att de data som finns på ebays on-line marknadsplats har ordnats systematiskt, och ebay har gjort en väsentlig investering som består i kostnaden nedlagd i konstruktionen och upprätthållandet av databasen. Intrång ansågs föreligga då svaranden skannade in data från ebays markandsplats (databaser) och använde dem på sin egen webbplats. Det var utan 25 Se EG-domstolen mål nr C-203/02, p. 97 (1). 26 Se EG-domstolens mål nr C-338/02, p. 27; C-46/02, p. 37; C-444/), p. 43 ; C-203/02, p. 97 (1). 27 Se EG-domstolens mål nr 203/02, p

13 betydelse att informationen var allmänt tillgänglig, och att svaranden arrangerat innehållet på ett annat sätt än ebay (käranden). I ett avgörande från holländsk första instansdomstol i Arnhem från den 27 december 2004 (Autonet Promasy) anser domstolen att en väsentlig investering relevant för databasskyddet skett i utvecklingen av systemen för lagring och användning av det existerande innehållet. En väsentlig förändring av innehållet. En väsentlig förändring (verifiering) av innehållet kan också vara en ny väsentlig investering, som ger upphovs till att en ny skyddstid börjar löpa. 28 Vem skyddas? Framställare (producenten) Katalog- resp. databasproducenten erhåller skydd i sin egenskap av framställare. Framställaren anses vara den person (fysisk eller juridisk) som tar initiativet till och står risken för investeringen. Underleverantörer är inte att se som framställare. 29 I tysk praxis ansågs inte en underleverantör som utvecklat programvara och tekniska funktioner för en databas på uppdrag av annat företag, som framställare/producent till databasen. I det fallet var beställaren, som erlagt väsentlig ersättning till underleverantören för den beställda databasen, att anse som det investerande företaget och därmed innehavaren av producenträtten till databasen. 30 Det kan dock vara svårt att avgöra vilken/vilka som skall inneha producenträttigheterna i de fall då någon part deltager i investeringen mot delar i 28 Se skäl 55 samt art 10.3 i databasdirektivet.. 29 Se samt skäl 41, art 7 i databasdirektivet samt s. 20 och s. 41 i databaspropositionen. Framställaren som det företag som föranstaltat om produktens utarbetande. 30 C. Net Kammergericht (court of Appeal), Berlin 9 juni 2000, kort refererat i P. Bernt Hugenholtz, The New Database Right: Early Case Law from Europe, paper presented at Ninth Annual Conference on International IP Law & Policy, Fordham University School of Law, New York, April 2001, 13

14 vinsten eller då en innehållsleverantör investerar sitt innehåll för att få en avkastning på sina kostnader då databasen marknadsförs. 31 Databasproducenten kan via avtal fritt överföra, överlåta eller upplåta rätt att nyttja databasen och dess innehåll. 32 En begränsning finns i det att skyddet inte avtalsmässigt kan utvidgas i förhållande till legala användare så att de hindras från att göra utdrag och/eller återanvända oväsentliga delar av databasen då den görs tillgänglig för allmänheten. 33 En legal användare har således en tvingande rätt att alltid vare sig de står i ett kontraktsförhållande med databasproducenten eller inte utnyttja oväsentliga delar av innehållet. Denna användarrätt är av betydelse i bedömningen av om görs av en söktjänsts återkommande (djup)länkning till en webbplats innehåll är intrång i databasskyddet. (Se närmare nedan.) Observera att sui generis skyddet i princip är begränsat till producenter verksamma i EU:s medlemsstater. För producenter från icke-eu land eller utan sådan anknytning förutsätts ett likvärdigt nationellt skydd för att skydd överhuvudtaget skall kunna komma ifråga. 34 Något motsvarande skydd finns t ex inte i USA varför amerikanska databasproducenter inte heller inom EU har något sui generis skydd för sina produkter. Hur är producenträtten utformad? En exklusiv ekonomisk ensamrätt resp. utdrag och återanvändning I den svenska lagtexten ges framställaren en uteslutande rätt att framställa exemplar av arbetet och göra det tillgängligt för allmänheten. Med exemplar förstås varje föremål i vilket arbetet är fixerad samt överföring på anordningar genom vilken det kan återges. Såväl definitionen av exemplar som tillgängliggörande till allmänheten skall ske i enlighet med 2 URL Se Leistner, M, Legal Protection for the Database maker Initial Experience from a German Point of View, I.I.C. Vol.33 4/2002 sid Se art 7. 3 i databasdirektivet. Denna bestämmelse har inte införts i svensk rätt och har lämnats utan kommentar i databaspropositionen. 33 Se art 7.3 samt art 8 jfr med art 15 i databasdirektivet, infört i 26g st5-st6 URL. 34 Se art 11 i databasdirektivet. 35 Se databaspropositionen,.s. 50 och

15 Enligt databasdirektivet anges istället att framställaren har rätt att hindra otillåtna utdrag (extraction) och/eller återanvändning (re-utilization) av hela eller väsentliga delar av innehållet i databasen. Utdrag avser en varaktig eller tillfällig överflyttning av hela eller väsentliga delar av innehållet i en databas, oavsett på vilket sätt och i vilken form, till ett nytt medium. Återanvändning avser varje form av tillgängliggörande tillallmänheten, av hela eller väsentliga delar av innehållet i databasen, som sker via spridning av kopior, uthyrning, on-line eller annan form av överföring. Skyddet i den svenska lagtexten är medvetet mer omfattande än direktivskyddet, vilket i motiven motiveras med att direktivet hindrar inte att en starkare ensamrätt. 36 Att i stor utsträckning nära ansluta till vad som gäller för det upphovsrättliga skyddet antogs inte kunna få några negativa konsekvenser. Tvärtom medför en sådan ordning den fördelen för det praktiska rättslivet att man normalt inte behöver ta ställning till frågan huruvida en samling utgör ett verk eller ett arbete som skyddas med katalogskydd Uttrycken utdrag och återanvändning hänför sig till varje otillåtet förfogande i form av tillägnande och spridning till allmänheten av hela eller en del av innehållet i en databas. Begreppen förutsätter inte en direkt tillgång till den berörda databasen. Att databasen gjorts tillgänglig för allmänheten av databasproducenten, hindrar inte denne från att åberopa databasskyddet mot otillåten användning. 37 Det finns således inte någon form av underförstådd licens att använda databasens innehåll enbart därför att den tillgängliggjorts för allmänheten, t.ex. i form av en öppen databas. Det krävs inte heller att användaren har direkt tillgång till den berörda databasen. En väsentlig del, bedömt kvantitativt, av innehållet i en databas skall enligt EGD avse den mängd data som blivit utdraget från databasen och/eller återanvänd sedd i relation till den totala mängden innehåll i databasen. En väsentlig del, bedömt kvalitativt, av innehållet i en databas, skall avse nivån på den investering som gjorts i anskaffandet, verifieringen eller presentationen av innehållet, för det innehåll som varit föremål för utdrag och/eller återanvändning, oavsett om den delen utgör en kvantitativt väsentlig del av det allmänna innehållet i den skyddade databasen. Sökningar i databasen 36 Se databaspropositionen, s Se EG-domstolens mål, C 203/02, Sammanfattning (2). 15

16 EG-domstolen undanröjde i viss mån tidigare praxis, då domstolen klargjorde att skyddet mot utdrag/återanvändning inte avser förfoganden i form av sökning i databasen. 38 Domstolen förklarade att om producenten valt att göra innehållet i databasen, eller delar av detta, tillgängligt för allmänheten, så kan han inte med stöd av databasskyddet motsätta sig att tredje man söker i databasen. Uupprepat nyttjanden av icke väsentliga delar av innehållet Varje sådan del, som inte uppfyller kraven på att utgöra en väsentlig del, bedömt både kvantitativt och kvalitativt, faller inom definitionen av vad som utgör en icke väsentlig del av innehållet i en databas. 39 Som huvudregel innefattar databasskyddet inte ett skydd mot utnyttjande av icke väsentliga delar av innehållet. Det finns dock en tröskel. Upprepade och systematiska utdrag och/eller återanvändningar av en oväsentlig del av innehållet innebär ett intrång i databasskyddet om det medfört nyttjanden som står i konflikt med databasens normala utnyttjande eller om det oskälig inkräktar på databasproducentens legitima intressen. 40 Syftet med denna bestämmelse är att förhindra att förbudet i art 7.1 (mot nyttjanden av hela eller väsentliga delar av innehållet) kringgås. Uttrycket förfoganden som strider mot normalt bruk av basen eller som oskäligt inkräktar på databasproducentens legitima intressen skall tolkas på så sätt att det avser otillåtna handlingar som syftar till att genom den kumulativa verkan av förfoganden i form av utdrag och/eller återanvändning, göra hela eller en väsentlig del av innehållet tillgängligt för allmänheten. 41 I den svenska lagtexten finns detta skydd inte inskrivet i lagtexten, men i motiven anges att en upprepad användning av i sig icke väsentliga delar av ett arbete dock kan sammantaget anses innebära användning av en väsentlig del av arbetet. 42 Förutom ovan beskriva rätt för den legitima användaren att utan tillstånd nyttja icke väsentliga delar av innehållet finns ett antal inskränkningar i katalog- och databasskyddet. Databasdirektivet föreskriver att då databasen gjorts tillgänglig för allmänheten, får väsentliga delar av innehållet nyttjas, utan databasproducentens tillstånd, av legitima 38 Se EG-domstolens mål, C 203/02, p Se EG-domstolens mål nr C-203/02, p. 97 (3) 40 Se art 7.5 i databasdirektivet. 41 Se EG-domstolens mål nr C 203/02, p. 89 samt sammanfattning (4) 42 Se databaspropositionen, s

17 användare (lawful users) 43 när det är fråga om utdrag för enskilt bruk av innehållet i ickeelektroniska databaser 44, utdrag i undervisnings- eller forskningssammanhang samt utdrag och/eller återanvändning i den allmänna säkerhetens intresse eller för ett administrativt eller rättsligt förfarande. I svensk rätt föreskrivs långt fler inskränkningar i producentskyddet, än de som anges i databasdirektivet. 45 Privatkopiering får ske, om förlagan inte är en piratkopirad. Den privata kopieringen tillåter dock inte digital kopiering av digitala sammanställningar (12 1 st.), 2st och 4 st.). Liksom för verk, tillåter kopiering för undervisningsverksamhet (14 och 18 ), kopiering till funktionshindrade (17 ), kopiering och spridning inom arkiv och bibliotek (16 ). Fysiska exemplar av kataloger/databaser får spridas vidare, visas och katalogen får i viss mån framföras när de en gång överlåtits eller utgivits inom EU (19-21 ). Katalogen/databasen får citeras (22 ), återges i nyhetsrapportering (25 )återges om det är offentligt material e likn. (26-26 b ) och kopieras som efemär kopia av radio- och TV-företag (26 e ). En särskilt viktig inskränkning, eller snarare användarrätt, är den tvingande rätt den som har rätt att använda en sammanställning (den legala användaren) har att förfoga över den på det sätt som är nödvändigt för att kunna använda sammanställningen för dess avsedda ändamål (26 g 5-6st ). När ett nyttjande sker i enlighet med en inskränkning skall källan anges och katalogen/databasen får inte ändras i större omfattning än vad den tillåtna användningen kräver (11 2st). Nyttjandet av kataloger/databaser kan också regleras via avtalslicenser (42 a 42 f ). Rätten till lagtextens extra inskränkningar, som inte föreskrivits i databasdirektivet, motiverades med [d]en mera omfattande ensamrätten för katalogskyddet som direktivets genomförande medför bör således uppvägas med precis samma inskränkningar som i tillämpliga fall råder för upphovsrättens del. 46 Den som förvärvat ett exemplar av en databas, har rätt att utan producentens tillstånd vidareförsälja detta exemplar av databasen. Konsumtionen av rätten att sälja exemplar av 43 Se art 8-9 i databasdirektivet 44 I lagtexten har dessa undantag art 8 införts i 26 g st. 5 samt art 9 i bl.a. 12 st.2 p.3 45 Se 49 st3 URL. 46 Se databaspropositionen, s. 40. I skälen st. 52 i databasdirektivet anges dock enbart att medlemsstater som har en rätt som liknar sui generis skyddet bör kunna behålla, när det gäller den nya rätten, de undantag dessa regler traditionellt föreskrev. Inget om att föra in nya inskränkningar, vilket skedde i samband med införandet av databasskyddet. 17

18 databasen som sådan, påverkar dock inte producentens rätt att förbjuda nyttjande av databasens innehåll i enlighet med databasskyddet. 47 Skyddet gäller i 15 år efter det år då databasen var färdigställd eller från det år då katalogen/databasen gjordes tillgängligt för allmänheten. För det fall vissa väsentliga ändringar av innehållet sker som kan jämföras med en ny väsentlig investering i databasen, skall ny skyddstid börjar löpa. 48 Skyddet gäller oavsett om databasen också har ett upphovsrättsligt skydd, samt utan hinder av innehållets eventuella egna skydd av upphovsrätt eller andra rättigheter. 47 Se art 7.2 (b) i databasdirektivet. 48 Se skälen st. 55 samt art 10 i databasdirektivet. 18

19 Det upphovsrättsliga sammanställningsskyddet Vad skyddas? Internationella samlingar (collections) och sammanställningar (compilations) Det finns på internationell nivå inget närstående skydd för kataloger, databaser o dyl. Det finns dock bestämmelser som anger ett upphovsrättsligt skydd för samlingar/sammanställningar av verk och annat material. Liksom i svensk rätt, saknas också i de internationella normerna en definition av skyddsobjektet samling/sammanställning. Det enbart är i databasdirektivet som det finns uttalade kraven på systematisering, självständighet och individuell nåbarhet av innehållet i en sammanställning (databas). I art 2.5 i Bernkonventionen, art 10.2 i TRIPS-avtalet samt art. 5 i WCT synes dock uttrycket sammanställning innefatta ett krav på en systematiserad samling. 49 Lika tydliga krav på innehållets självständighet och individuella nåbarhet går dock inte att tolka in i de internationella bestämmelserna. Sammanställningsverket Det finns en internationell enighet om att den som skapat en sammanställning av verk och/eller annat material som i sitt urval eller arrangemang är originellt, har upphovsrätt till just den strukturen av innehållet. 50 I förarbetet till 1960-års lagföreskrivs ett skydd för ett instruktivt urval eller sammanställande, en systematisk samordning av ett verks olika delar. 51 Det särskilt uttalade originalitetskravet anges dock i inte uttryckligen i svensk rätt och har inte heller lyfts fram i praxis. Och skyddet för sammanställningsverk omtalas endast i samband med en bestämmelse om rätten till de verk som ingår i ett samlingsverk (5 ). 49 Se databaspropositionen, s Se skälen st. 15 i databasdirektivet. Se art. 2.5 i Bernkonventionen, art i TRIPS-avtalet (Det handelrelaterade avtalet om immateriella rättigheter)samt art. 5 i WCT(WIPO Copyright Treaty). Olsson, H, Copyright- svensk och internationell upphovsrätt, Norstedts Juridik AB, 6 uppl. 1998, s Se bl.a. SOU 1956:25, s

20 Vem skyddas? Upphovsmannen Innehavare av det upphovsrättliga skyddet är den eller de fysiska personer, dvs. de kreatörer, som skapat urvalet och/eller arrangemanget. För det fall upphovsmannen är anställd eller uppdragstagare hos en databasproducent, så gäller sedvanliga regler om övergång av rättigheterna till arbetsgivaren resp. beställaren. En väsentlig skillnad finns i övergången av rättigheter när det gäller kreatörens skydd jämfört med producentens skydd. Upphovsrätten kan helt eller delvis överlåtas, men när det gäller den ideella rätten, kan den bara efterges såvitt avser en till art och omfattning begränsad användning av verket, se 27 jfr med 3 URL. Ytterligare begränsningar finns i det vidareöverlåtelseförbud som enl. 28 URL presumeras föreligga, om annat inte avtalats samt i de utmätningsbegränsningar som framgår av 42 URL. Hur är det upphovsrättsliga skyddet utformat? En ekonomisk och ideell exklusiv ensamrätt Upphovsrätten till originella databaser innefattar en exklusiv rätt att framställa exemplar av databasen och att göra den tillgänglig för allmänheten, se 2 URL. Härutöver finns i 3 URL den ideella rätten som anger en rätt att bli namngiven och respekterad. Då det upphovsrättsliga skyddet baserar sig på ett originellt urval och/eller arrangemang av ett visst innehåll, och det är också det som skyddas. Användning av innehållet, men inte sammanställningens struktur berör skyddet av innehållet, inte sammanställningen. I databasdirektivet, som också innehåller bestämmelser avseende databasers upphovsrättliga skydd, förklaras att om någon väljer att ta samma innehåll och sedan arrangera det på ett annat sätt, har inget intrång i det upphovsrättsliga skyddet skett. 52 Sui generis skyddet däremot kan komma ifråga om det var fråga om utdrag och/eller återanvändning av väsentligt delar av innehållet. Innehållet i sig är dock inte skyddat bara dess nyttjande. 52 Se skälen st. 38 i databasdirektivet. 20

21 Inskränkningar i det upphovsrättsliga skyddet för ske för bl.a. privat bruk. Privata kopior får dock inte framställas av digitala sammanställningsverk. I övrigt inskränks skyddet så att kopiering tillåts i viss omfattning för bl.a. undervisningsändamål, funktionshinderskopior, för nyhetsrapprotering, citat för kopiering och spridning av arkiv och bibliotek. Som beskrivs i föregående avsnitt konsumeras spridnings- och visningsrätten av exemplar då verket överlåtits eller utgivits inom EU. Framföranden av sammanställningar får dock inte framföras i undervisning i förvärvssyfte (21 in fine URL). I övrigt hänvisas till 2 och 3a kap. (avtalslicenser) URL. Det upphovsrättsliga skyddet gäller intill utgången av sjuttionde året efter det år då upphovsmannen avled, eller om det är fråga om fler upphovsmän, efter den siste avlidne upphovsmannens dödsår, se 43 URL. 21

22 Katalog och databasskyddet jämfört med det upphovsrättsliga skyddet Som framgår ovan kan det såldes föreligga två typer av rättigheter och rättshavare till en skyddad sammanställning. Förutsättningarna för skydd anger dock olika kriterier för att sammanställningen skall skyddas som ett verk, katalog- och/eller databas. Den fysisk eller juridiska person, katalog/databasproducenten, som ligger bakom sammanställandet av ett stort antal uppgifter i ett arbete och/eller en väsentlig investering i anskaffandet, verifieringen och/eller presentationen av ett databasinnehåll har ett producentskydd innefattande en ekonomisk exklusiv ensamrätt (utdrag och/eller återanvändning av väsentliga delar av innehållet enligt databasdirektivet). Den fysiska person, upphovsmannen, som ligger bakom det originella urval och/eller arrangemang (struktur) av innehållet i en sammanställning har upphovsrätt (en exklusiv ekonomisk och ideell rätt) till sammanställningar med sådan struktur. Emedan inga egentliga begränsningar finns i övergången av producentskyddet, föreligger sedvanliga upphovsrättsliga begränsningsregler för originella databaser. Intrång? Det upphovsrättsliga skyddet bygger på kriterierna att sammanställningen skall vara resultatet av originellt urval och arrangemang. I en intrångsprövning är likheterna mellan alstren av avgörande betydelse. Det äldre katalogskyddet mot eftergörande lade vid intrångsbedömningen vikt också vid katalogernas likhet både vad gällde innehåll och utseende. 53 Om intrång skall prövas i enlighet med skyddskriterierna i databasdirektivet skall fokus vid intrångsprövningen istället vara huruvida innehållet i intrångsobjekteter erhållits genom utdrag och/eller återanvändning av kvantitativt eller kvalitativt väsentliga delar av innehållet i skyddsobjektet alt. via systematiskt och återkommande nyttjande av icke väsentliga delar av innehållet, om det är i strid med det normala nyttjandet eller oskäligt skadar rättshavarens intresse. Det saknar betydelse i intrångsbedömningen huruvida syftet med nyttjandet är att upprätta en annan databas eller att förfogandet sker inom ramen för en annan verksamhet än att upprätta databaser. 54 Databasskyddet förutsätter inte att den som nyttjat innehållet i en skyddad databas på ett otillåtet sätter satt samman det till en 53 Utvidgandet av skyddet till exemplarframställning synes än mer ha satt fokus på likhetsprövningen mellan sammanställningarna, men det är oklart om så är fallet. 54 Se EG-domstolens mål nr C-203/02, p

23 liknande databas. 55 Intrång kan föreligga även om det otillåtet utdragna innehållet återges på helt annat sätt. Likheten mellan skyddsobjekt och intrångsobjekt bör endast ha betydelse i bevisfrågan, intrång förutsätter inte likhet mellan alstren. 55 Detta bekräftas bl.a. av tyska federala högsta domstolen (Bundesgerichthof), i en dom den 21 juli 2005 (Hit Blanz). Motsvarande resonemang förs också i ett avgörande den 27 oktober 2005 av en tysk första instansdomstol i Berlin (Langericht) i ett mål avseende nyttjande av infromation från ebays webbportal. 23

24 BILAGA 1 Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (Upphovsrättslagen) Framställare av kataloger m.m. 49 Den som har framställt en katalog, en tabell eller ett annat dylikt arbete i vilket ett stort antal uppgifter har sammanställts eller vilket är resultatet av en väsentlig investering har uteslutande rätt att framställa exemplar av arbetet och göra det tillgängligt för allmänheten. Rätten enligt första stycket gäller till dess femton år har förflutit efter det år då arbetet framställdes. Om arbetet har gjorts tillgängligt för allmänheten inom femton år från framställningen, gäller dock rätten till dess femton år har förflutit efter det år då arbetet först gjordes tillgängligt för allmänheten. Bestämmelserna i 2 andra-fjärde styckena, 6-9, 11 andra stycket, 12 första, andra och fjärde styckena, 14, 16-22, 25, b och 26 e, 26 g femte och sjätte styckena samt i 42 a-42 f skall tillämpas på arbeten som avses i denna paragraf. Är ett sådant arbete eller en del av det föremål för upphovsrätt, får denna rätt också göras gällande. Avtalsvillkor som utvidgar framställarens rätt enligt första stycket till ett offentliggjort arbete är ogiltiga. Lag (2005:359). 24

25 DATABASDIREKTIVET 96/9/EG I databaspropositionen, s 12,. uttalade lagstiftaren att Den svenska lydelsen av direktivet, vilken utarbetats i rådets sekretariat, är bristfällig och oklar i flera avseenden och uppenbart felaktig på vissa punkter. Jag väljer därför valt att här återge den engelska språkversionen. Chapter III - Sui generis right Article 7 - Object of protection 1. Member States shall provide for a right for the maker of a database which shows that there has been qualitatively and/or quantitatively a substantial investment in either the obtaining, verification or presentation of the contents to prevent extraction and/or reutilization of the whole or of a substantial part evaluated qualitatively and/or quantitatively, of the contents of that database. 2. For the purposes of this Chapter: (a) 'extraction' shall mean the permanent or temporary transfer of all or a substantial part of the contents of a database to another medium by any means or in any form; (b) 're-utilization' shall mean any form of making available to the public all or a substantial part of the contents of a database by the distribution of copies, by renting, by on-line or other forms of transmission. The first sale of a copy of a database within the Community by the rightholder or with his consent shall exhaust the right to control resale of that copy within the Community. Public lending is not an act of extraction or re-utilization. 3. The right referred to in paragraph 1 may be transferred, assigned or granted under contractual licence. 4. The right provided for in paragraph 1 shall apply irrespective of the eligibility of that database for protection by copyright or by other rights. Moreover, it shall apply irrespective of eligibility of the contents of that database for protection by copyright or by other rights. Protection of databases under the right provided for in paragraph 1 shall be without prejudice to rights existing in respect of their contents. 5. The repeated and systematic extraction and/or re-utilization of insubstantial parts of the contents of the database implying acts which conflict with a normal exploitation of that database or which unreasonably prejudice the legitimate interests of the maker of the database shall not be permitted. 25

26 Praxis efter EG domstolens databasmål Se närmare Danmark Home AS ( v. OFIR (bolig.ofir.dk) Norge Finn Eiendom AS and Finn.no v. Notar AS Sverige Fixtures Marketing Ltd v. Svenska Spel AB (NJA 2005 s. 924) (NJA 2005 s. 924) Tyskland ebay International AG v. [X] HIT BILANZ Urheberrechtsschutz von HTML-Quelltext 'Paperboy' (2003) Holland Zoekallehuizen.nl v. NVM Technos v. [X] Quote Media and MTV v. SBS GFK and Stichting Nederlandse top 40 v. Van Oeffelen ANP - Novum Autonet - Promasy 26