TISDAGEN DEN 13 JUNI 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TISDAGEN DEN 13 JUNI 2006"

Transkript

1 2-001 TISDAGEN DEN 13 JUNI ORDFÖRANDESKAP: MAURO Vice talman Öppnande av sammanträdet men det är en kraftig ökning av det nuvarande programmet och vi måste också tacka parlamentet för det. Tillsammans gör vi det sjunde ramprogrammet (FP7) till ett program som ger tillväxt och sysselsättning ett uppsving och som främjar ett hållbart och välmående Europa (Sammanträdet öppnades kl ) Inkomna dokument: se protokollet Kommissionens åtgärder till följd av parlamentets åtgärder och resolutioner: se protokollet Begäran om fastställelse av parlamentarisk immunitet: se protokollet Debatter om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer (tillkännagivande av ingivna resolutionsförslag): se protokollet Forskning, teknisk utveckling och demonstration ( ) Forskning och utbildning inom kärnenergi ( ) (debatt) Talmannen. Nästa punkt på föredragningslistan är en gemensam debatt om 1. ett betänkande av Jerzy Buzek (A6-0202/2006) för utskottet för industrifrågor, forskning och energi om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration ( ) (KOM(2005)0119 C6-0099/ /0043(COD)), och 2. ett betänkande av Jerzy Buzek (A6-0203/2006) för utskottet för industrifrågor, forskning och energi om förslaget till rådets beslut om sjunde ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet ( ) (KOM(2005)0119 C6-0112/ /0044(CNS)) Janez Potočnik, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! Det här är en viktig dag för vetenskapen. Med ert stöd kan vi se fram emot att ett forskningsprogram på 54,5 miljarder euro lanseras vid slutet av året. 54,5 miljarder euro i gällande priser är mindre än vi föreslog, Det är också ett program för ett starkare Europa: forskning förenat med mångfald. För att det ska kunna bli verklighet behöver vi samarbete, idéer, människor och kapacitet, vilket är ramprogrammets fyra huvuddelar. Programmet Samarbete kommer att sammanföra hela Europas främsta begåvningar, för att forska, utveckla och hitta svar på ekonomiska möjligheter och samhällsutmaningar, till exempel inom områdena hälsa och energi. Programmet Idéer kommer att införa ett nytt sätt att tänka för att stödja och bedriva forskning i Europa. Programmet Människor kommer att locka och motivera de bästa vetenskapliga medarbetarna att arbeta i Europa eller längre bort, till fördel för europeisk forskning. Programmet Kapacitet garanterar att Europa kommer att kunna förlita sig på utmärkt kapacitet för att bedriva forskning i hela Europa. Våra fortsatta förenklingsinsatser kommer att kunna garantera att vi kan locka till oss de bästa deltagarna, oavsett nivå eller ursprung, och att våra investeringar ger goda resultat. Jag är imponerad av det samförstånd som har nåtts i parlamentet när det gäller det ramprogram som uppnår målen. Jag vill innerligen tacka Giles Chichester, ordförande för utskottet för industri, forskning och energi, föredraganden Jerzy Buzek, skuggföredragandena och alla andra parlamentsledamöter som gjorde detta möjligt. Ert mål är att ytterligare förbättra det sjunde ramprogrammet. Det gläder mig att kunna säga att kommissionen kan godta inte mindre än två tredjedelar av era ändringar, antingen i deras helhet eller i princip. Vissa andra ändringar är enligt vår bedömning för detaljerade för ramprogrammet eller faller utanför området för forskning och utveckling. Vi kommer snabbt att nå en överenskommelse om dem. Vissa ändringar skapar svårigheter för kommissionen. Det rör frågor för vars betydelse och prioritet, men däremot inte deras förverkligande, vi har en delad förståelse. Jag tror inte att de kommer att utgöra något hinder. De handlar till exempel om att hålla ihop utrymme och kapacitet som en prioritet och undvika att definiera ett kvantitativt mål för små och medelstora företags deltagande, hindra att stöd införs för rörlighet mellan regionerna inom samma land i programmet Människor och försäkra att teknikplattformarna fortsätter att vara flexibla, bottom up-styrda och industridrivna vid fastställandet av strategiska forskningsprojekt och vid styrningen av deras genomförande.

2 Låt mig nu uppehålla mig litet vid två ämnen som ni diskuterat ingående. Jag vill börja med Europeiska forskningsrådet (ERC). Detta är förmodligen den mest spännande nya utvecklingen för den europeiska forskningen. Det starka stödet från parlamentet kommer att bidra till att förverkliga detta. Vi måste få rätt på strukturen, så att den vetenskaplig kvalitetens och den administrativa förmågans oberoende kan leda till effektivitet. Gemenskapsmetoden kan garantera detta och av denna anledning har vi föreslagit att inrätta ERC inom ramen för gemenskapens institutioner. Jag är säker på att vi kommer att kunna anpassa en stor del av innehållet i parlamentets ändringar på ett sätt som också bidrar till att skapa enighet med rådet. Jag befarar emellertid att en översyn 2008, efter bara ett verksamhetsår, inte blir särskilt meningsfull. Jag förstår parlamentets önskan att förknippas med Europeiska forskningsrådets framgångar, men jag tror att vi saknar den lämpliga rättsliga grunden för medbeslutande om uppföljningen av översynen. Jag är emellertid ytterst oroad över förslagen att redan nu i förväg fastställa Europeiska forskningsrådets framtida struktur. Vilket budskap skulle vi sända ut genom en sådan automatisk strukturändring? Att vi först hade fel? Att ERC som vi inrättade inte skulle vara självständigt? Jag kan helt enkelt inte acceptera denna logik. Det skulle inte hjälpa oss att uppnå vårt gemensamma mål att skapa ett Europeiskt forskningsråd som vi alla kan vara stolta över. Jag anser att vi ska möjliggöra för ERC att vara självständigt och effektivt. Jag har hört professor Kafatos, ordförande för ERC:s vetenskapliga råd, vid flera tillfällen säga att den struktur som föreslagits av kommissionen samt kommissionens hållning är en garanti för just detta. Vi föreslår att en självständig översyn ska genomföras lagom till att ERC:s framtida struktur avgörs, senast 2010, med fullt deltagande av olika parter, inte minst det vetenskapliga rådet. Översynen ska uttryckligen granska för- och nackdelarna med en struktur som grundas på ett verkställande organ och en struktur som grundas på artikel 171 i fördraget. ERC:s struktur och mekanismer ska ändras i enlighet med dess resultat. Det ska ske i samråd med parlamentet, men alltid med inställningen att behålla ERC:s totala självständighet i fråga om politiskt inflytande. När det gäller ERC:s administrativa kostnader och personalkostnader: ja, vi vill ha en slimmad och kostnadseffektiv genomförandestruktur, men nej, vi vet inte ännu tillräckligt mycket för att kunna begära strikta och specifika begränsningar för administrativa kostnader, som skulle kunna riskera att underminera ERC:s funktion från början. Låt mig gå över till frågan om stamcellsforskning. Jag vet att detta har varit ett ämne som många av er diskuterat ingående och jag vill säga direkt att jag verkligen respekterar varje personlig åsikt. Kommissionen lärde sig av den intensiva debatten om det här ämnet under förhandlingarna om det sjätte ramprogrammet. Vi är övertygade om att vi, mot bakgrund av den mångfald metoder som finns i Europa, bara kan föreslå en ansvarig, försiktig och praktisk metod, och i varje enskilt fall utvärdera och välja denna typ av forskning och utesluta vissa specifika forskningsområden. Det förfarande som lagts fast för det sjätte ramprogrammet garanterar att vissa stora utmaningar på hälsoområdet och de berörda patienternas hopp hanteras genom denna forskning. Samtidigt innebär förfarandet att grundläggande etiska principer respekteras på ett sätt som är unikt för ett forskningsprogram som täcker 25 eller fler länder. Detta förfarande har visat sig fungera och accepteras av medlemsstaterna och av forskarna. Det vi föreslår är helt enkelt att förfarandet fortsätter under det sjunde ramprogrammet. Kommissionen bekräftar sin mycket positiva inställning till resultatet av omröstningen om den här frågan i ITREutskottet, som helt är i linje med kommissionens förslag och som ger ett ännu mer användbart förtydligande. Det skulle vara missvisande att göra ett avsteg från detta synsätt, som är en sann kompromiss mellan förespråkare och motståndare till forskning på embryonala stamceller. Det skulle till exempel ha långtgående konsekvenser att införa ett så kallat brytdatum, som skulle göra området för mänskliga embryonala stamcellslinjer berättigat till gemenskapsmedel eller inte. Ett sådant brytdatum saknar vetenskaplig eller objektiv grund. Det skulle kunna hindra europeiska forskare från att använda de linjer som de skapat och tvinga dem att arbeta med linjer som framställts utanför Europa. Dessutom skulle det allvarligt kunna äventyra åtkomsten till högkvalitativa linjer, som inom detta nya forskningsområde generellt anses vara de senast framställda. Det skulle på ett onödigt sätt kunna begränsa åtkomsten till specifika stamcellslinjer som är oundgängliga för patienter. Med andra ord måste det stå klart att ett datum kommer att riskera beteckningen vetenskaplig kvalitet inom det här området, som jag personligen är angelägen om att koppla samman med det sjunde ramprogrammet, så länge som full hänsyn tas till etiska frågor, vilket jag anser att vårt förslag gör helt och hållet. Ett sista ord angående subsidiaritet: de rådande strikta förfaringssätten och begränsningarna när det gäller forskning på embryonala stamceller respekterar helt och hållet subsidiaritetsprincipen. Att åberopa de etiska normerna i antingen de mest restriktiva eller liberala länderna skulle helt enkelt strida emot Europeiska unionens grundläggande principer. Jag kan inte avsluta den här inledningen utan att nämna den mycket breda överenskommelse om Euratomprogrammet, som inkluderar det viktiga internationella vetenskapliga projektet ITER och det Gemensamma forskningscentret, vars uppdrag ni anser vara väldigt viktiga.

3 Jag är mycket nyfiken på att lyssna till debatten och hoppas att det blir möjligt att lägga till några avslutande kommentarer efteråt. Parlamentet har verkligen gjort fantastiska framsteg. Jag hoppas vi kan behålla denna drivkraft. Att starta FP7 i tid kommer att kräva ökade insatser av oss alla. Tiden är viktig! FP7 är en central del av Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning. Det är på denna grund som Europa kan och ska ge resultat i tid. Det kommer att vara en viktig signal till våra parter i världen, till hela Europa och till forskarvärlden. Jag anser att våra tre institutioner aldrig har stått varandra så nära i ett beslut om ett ramprogram. Med ert stöd kommer vi att kunna nå våra nuvarande mål i tid och mobilisera våra forskare att från slutet av året börja delta i det sjunde ramprogrammet och i genomförandet av ett Europeiskt område för forskningsverksamhet, som omvandlar kunskap till verklig tillväxt och sysselsättning. Tillsammans kan vi bevisa att Lissabon är tillbaka igen. (Applåder) Jerzy Buzek (PPE-DE), föredragande. (PL) Herr talman! Efter mer än ett års intensiva diskussioner kommer Europaparlamentet i övermorgon att rösta om första behandlingen av det sjunde ramprogrammet. Betänkandet är resultatet av många människors insatser. Jag vill uttrycka mitt varma tack till dessa människor i dag, nämligen Luxemburgs, Förenade kungarikets och Finlands ordförandeskap, och framför allt Österrikes ordförandeskap, Europeiska kommissionen och särskilt kommissionsledamot Janez Potočnik, ledamöterna av utskottet för industrifrågor, forskning och industri och deras ordförande, och framför allt skuggföredragandena, som är här i dag och som utarbetade yttrandena från åtta parlamentariska utskott. Jag vill tacka de politiska gruppernas samordnare och rådgivare och de rådgivare och tjänstemän som har hjälpt utskottet för industrifrågor, forskning och energi. Diskussionen i Europaparlamentet har varit öppen. Under vissa perioder träffades arbetsgrupperna ett antal timmar varje dag. Alla fick tid och möjlighet att uttrycka sina åsikter och lämna sina kommentarer. Jag anser att vårt gemensamma arbete har lett till ett bra betänkande. Jag deltog också i ett stort antal konferenser, seminarier och möten utanför Europaparlamentet, som organiserades av Europeiska kommissionen, medlemsstater, universitet, regioner och icke-statliga organisationer. Det var uppenbart att det fanns ett stort intresse för forskning och utbildning på europeisk nivå. Vi bör utnyttja denna entusiasm och potential och uppfylla förväntningarna i samband med det sjunde ramprogrammet. Det var ingen lätt diskussion, särskilt med tanke på att det inte fanns någon budgetplan. Men samarbetet med Janez Potočnik och kommissionen var till stor hjälp. Den budget som har förhandlats fram är inte idealisk, men öronmärkningen av över 50 miljarder euro till forskning, utbildning och innovation är ett steg i rätt riktning för EU. Det är den riktning som pekas ut i Lissabonstrategin och den kunskapsbaserade ekonomin. Europaparlamentet ger sitt kraftfulla stöd till strukturen och de viktigaste principerna i det sjunde ramprogrammet. Detta program tar hänsyn till riktlinjerna i Kok- och Marimonbetänkandena, och särskilt Locatellibetänkandet, som Europaparlamentet lade fram i början av Därför innehåller det sjunde ramprogrammet helt nya idéer och instrument, som Europeiska forskningsrådet, som kommer att ägna sig åt grundforskning, gemensamma teknikinitiativ för att främja samarbete mellan vetenskap och industri samt innovation, eller initiativ till exempel i form av investeringar i forskningsinfrastruktur. Vi har också nya temaprioriteringar, nämligen säkerhet och rymden, och även socioekonomisk forskning. Genom det sjunde ramprogrammet kommer även det sjätte ramprogrammet att få en fortsättning i fråga om det arbete med att inrätta ett europeiskt område för forskning, som inleddes av den tidigare kommissionsledamoten Philippe Busquin. Kontinuiteten i programmet inverkar på nuvarande temaprioriteringar och man bygger vidare på utmärkta erfarenheter av rörlighet och utbildning för forskare, särskilt genom Marie Skłodowska-Curie-programmet. Europaparlamentet har sina egna prioriteringar inom det sjunde ramprogrammet. Jag kommer att ta upp de fyra viktigaste. Den första prioriteringen är att excellens ska vara ett kriterium för alla projekt och beslut som omfattas av programmet. För att uppnå detta måste vi också utnyttja potentialen i varje projekt i fråga om erfarenheter, forskningsinfrastruktur, rekrytering av de bästa vetenskapsmännen, landvinningar i olika länder och regioner i EU och en effektiv användning av de ekonomiska resurserna. Den andra prioriteringen är avdelningen Människor och alla initiativ som är ägnade att utveckla forskningspersonal i EU och förhindra kompetensflykt. Parlamentets tredje prioritering gäller grundforskning, som beskrivs i avdelningen Idéer och som är kopplad till Europeiska forskningsrådet. Vetenskapsmännen inom EU har väntat på ett sådant initiativ i många år. Europaparlamentets fjärde prioritering är att innovation ska betonas och att den europeiska paradoxen med god forskning men förhållandevis svag innovation ska undanröjas. Vi måste föra vetenskapen närmare tekniken och universiteten närmare industrin, och därför måste vi inrikta oss på små och medelstora företag och deras roll inom forskningen. Vi ger ett kraftfullt stöd till europeiska teknikplattformar. Förberedelserna inför det sjunde ramprogrammet i Europaparlamentet knöts till programmet för konkurrenskraft och innovation. Jag vill tacka föredraganden som arbetade med det programmet, Jorgo Chatzimarkakis, för ett mycket givande samarbete.

4 Omkring ändringsförslag lades fram, vilket avspeglar det enorma intresset för programmet. Varje ändringsförslag är resultatet av samtal och möten, ibland i avlägsna delar av EU. Med hjälp av kompromisser lyckades vi till slut få ner antalet ändringsförslag till 315 och dessa förslag påverkar varken strukturen eller de grundläggande principerna för programmet. När det gäller ändringsförslagens innehåll vill jag lyfta fram några av de viktigaste frågorna. För det första anser parlamentet att kompromissändringsförslagen spelar en avgörande roll, och den största tonvikten kommer att läggas på dem under våra förhandlingar med rådet och kommissionen. För det andra är ändringen av budgeten särskilt viktig eftersom den avspeglar Europaparlamentets prioriteringar, nämligen människor, Europeiska forskningsrådet, grundforskning, små och medelstora företag, energi och hälsa. För det tredje råder det inga tvivel om behovet av att garantera att Europeiska forskningsrådet blir fullständigt oberoende och självständigt. För det fjärde är det viktigt att förenkla förfaranden och göra det lättare för små och medelstora företag att delta i ramprogrammet. För det femte måste forskare lyftas fram i utvecklingsfasen, eftersom det ofta är de som visar den största kreativiteten och uppfinningsrikedomen. Därför måste vi se till att deras vetenskapliga karriärer utvecklas i EU. För det sjätte verkar det nödvändigt att dela upp de tematiska prioriteringarna säkerhet och rymdforskning. Slutligen försökte jag som föredragande att uppnå en så bred kompromiss som möjligt i fråga om embryonal stamcellsforskning. Det har inte varit lätt och jag hoppas att vi på torsdag ska kunna hitta en lösning som en klar majoritet i parlamentet kan godkänna. När det gäller Euratom kunde utskottet för industrifrågor, forskning och energi godkänna kommissionens förslag med en betydande majoritet. Här vill jag uttrycka min beundran för Gemensamma forskningscentret. Den forskning som detta center bedriver ingår i ramprogrammen och ger ytterst värdefulla resultat. Slutligen vill jag konstatera att Europaparlamentet har agerat snabbt, effektivt och beslutsamt i sitt arbete med det sjunde ramprogrammet. Parlamentet har visat stor mognad och tagit ett stort politiskt ansvar. Jag hoppas att vi kommer att kunna hålla farten uppe och att det sjunde ramprogrammet inleds den 1 januari Det europeiska vetenskapssamhället och näringslivet väntar på en gynnsam inledning av det sjunde ramprogrammet. Alla i EU väntar på att Lissabonstrategin ska lyckas. (Applåder) Marilisa Xenogiannakopoulou (PSE), föredragande för yttrandet från budgetutskottet. (EL) Herr talman! Inledningsvis vill jag tacka föredraganden, Jerzy Buzek, för hans utmärkta arbete. Vår debatt i dag om det sjunde ramprogrammet är särskilt viktig. Det handlar om EU:s möjlighet att genomföra en effektiv strategi för hållbar utveckling genom att investera i kunskap och i framtiden, en politik som kommer att göra det möjligt för EU att mäta sig med den internationella konkurrensen, inte genom att sänka standarden för anställningsvillkor och avskaffa den sociala staten, utan genom att investera i utbildning, forskning, innovation och excellens. I den vägen stöder Europaparlamentet i princip behovet av en betydande ökning av anslagen för det sjunde ramprogrammet. Tyvärr fick den restriktiva kamrersmentaliteten råda vid Europeiska rådets möte i december, för budgetplanen som helhet och för forskning och teknik i synnerhet. Det handlar förstås om regeringarnas trovärdighet, när de bekymmerslöst fastställer viktiga mål för EU-ekonomins utveckling och konkurrenskraft och sedan misslyckas med att visa den politiska viljan att ge tillräckliga ekonomiska resurser för forsknings- och teknikpolitiken. Genom uthålliga förhandlingar från parlamentets sida lyckades vi nå en kompromiss på euro, vilket är en marginell förbättring av programmets utsikter, men är långt ifrån det verkliga behovet. Det är visserligen positivt att ytterligare euro har öronmärkts för att ge små och medelstora företag tillgång till innovativ teknik, eftersom vi alla erkänner deras bidrag till utveckling och sysselsättning. Det är också viktigt att energisektorn har fått ytterligare euro, eftersom det är av avgörande betydelse att förnybara energikällor och rationell energianvändning får ytterligare spridning. Jag vill också betona att det är viktigt att skydda möjligheten för alla regioner i EU att få tillgång till och genomföra programmen inom ramprogrammet som en grundläggande politik för långsiktig utveckling, konvergens och social sammanhållning, med det grundläggande målet att bekämpa den digitala klyftan, forsknings- och innovationsklyftan inom EU Alyn Smith (Verts/ALE), föredragande för yttrandet från utskottet för regional utveckling. (EN) Herr talman! Forskning och upptrappningen av Europas ekonomi är Europas nya ledmotiv. Europa handlade först om kol och stål, sedan om jordbruk och fiske. I framtiden kommer Europa att handla om forskning och utveckling och om att Europa skapar mervärde genom att samordna de båda. Från ett utvecklingsperspektiv anser jag att det bör handla om regional utveckling. Strategierna för forskning och regional utveckling kompletterar varandra tydligt. Städerna och regionerna samt företagen i dessa städer och regioner är huvudparter i genomförandet av den stora forskningsstrategi som vi fastställer på EUnivå. Den kompletterande karaktären är avgörande för att samordna de politiska områdena för att garantera att en del av kommissionen inte avgör en typ av strategi,

5 medan en annan del av kommissionen avgör en annan typ och att den kompletterande karaktären inte nödvändigtvis är vad den kunde vara. Jag tror också att det är värt att påpeka att jag och andra vill se mycket mera synergi mellan strukturfonder och forskningsmedel i FP7 och självklart i FP8. Eftersom budgeten för FP7 långt ifrån är vad vi önskade oss är det ännu viktigare att maximera vinsten mellan synergin i de två typerna av fondmedel. Den debatten kommer att fortsätta under FP8, men för tillfället vill jag bidra med att lyckönska vår föredragande för hans herkulesarbete. Vi stöder denna kompromiss Thijs Berman (PSE), föredragande för yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. (NL) Herr talman! Jag lyckönskar Jerzy Buzek för det hårda arbete han har lagt ned under en lång period, och även utskottet förstås. Det sjunde ramprogrammet är ett enormt framsteg för forskningen inom Europeiska unionen, med en enormt mycket bättre budget. För bioekonomin, som det kallas i betänkandet, eller jordbruksforskning som det vanligen kallas, motsvarar detta ett ännu större steg, eftersom denna forskning från och med nu kommer att behandlas under en egen rubrik, något som är avgörande för all jordbruksforskning. Detta är en enorm förbättring. Detta är lika bra med tanke på den snabba förändring som jordbruket genomgår, inte bara tekniskt, från livsmedel till livsmedel kombinerade med bioenergi och ersättning av fossila bränslen och plaster, utan även i fråga om den organisatoriska strukturen. Det behövs utrymmen också för den sortens forskning, och det utrymmet skapas nu. Jag har en negativ kommentar. I ett ändringsförslag som lades fram av utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, och som godkändes, krävs att vi ska dela med oss av vår sakkunskap till de fattigaste länderna i världen, där jordbruket är så viktigt. Jag skulle vilja att kommissionen bekräftar att detta faktiskt kommer att genomföras, även i det sjunde ramprogrammet. Vi måste dela med oss av vår sakkunskap; endast då kommer ramprogrammet att bidra till att uppfylla EU:s roll i världen, det vill säga en social och hållbar globalisering Rosa Miguélez Ramos (PSE), föredragande för yttrandet från fiskeriutskottet. (ES) Herr talman! Behandlingen av fiskesektorn i det sjunde ramprogrammet strider mot de uttalanden som gjorts av gemenskapens högsta myndigheter och medlemsstaterna om prioriteringarna i samband med genomförandet av den nya gemensamma fiskeripolitiken. Den strider också mot den politik som nyss har lagts fram av Europeiska kommissionen och som är José Manuel Barrosos främsta prioritet: en integrerad maritim politik, eller gemensam politik, som innefattar en helhetssyn på haven. Mina damer och herrar! I detta avseende vill jag på fiskeriutskottets vägnar påpeka att vi behöver investera mer i vetenskaplig forskning för att få kunskap om all den potential som finns i den marina miljön och i de marina ekosystemen, inte bara och jag vill betona detta i fråga om fiske, utan även om andra ytterst viktiga frågor, som föroreningar, klimatförändringar, utvecklingen i fråga om hälsa och medicin, livsmedel och djurfoder, samt kustplanering. Mina damer och herrar! Jag vill därför säga att vi kommer att stödja alla ändringsförslag som förespråkar att fiskeripolitiken ska integreras i det sjunde ramprogrammet Aloyzas Sakalas (PSE), föredragande för yttrandet från utskottet för rättsliga frågor. (LT) Utskottet för rättsliga frågor har övervägt de etiska frågorna kring användningen av embryonala stamceller. Embryonala stamceller skiljer sig från vanliga stamceller i och med att de ännu inte är differentierade och att det alltså går att odla fram alla delar i den mänskliga organismen ur dem. I min sammanställning av utskottets yttrande har jag gjort två etiska ställningstaganden: 1) Att använda embryonala stamceller för att behandla obotliga sjukdomar som diabetes, Parkinsons sjukdom, hjärtinfarkter, osv. Detta skulle bidra till att förhindra att vuxna dör i förtid, men embryot skulle dö. 2) Att skydda embryot, men ta ifrån människor som lider av obotliga sjukdomar deras sista hopp. En majoritet av utskottet röstade för det andra ställningstagandet. Personligen gläder det mig att utskottet för industrifrågor, forskning och energi har kommit fram till en kompromiss och har lagt fram lämpliga ändringsförslag, som jag föreslår att vi godkänner Hiltrud Breyer (Verts/ALE). (DE) Herr talman! Jag vill än en gång klargöra att Aloyzas Sakalas uttrycker en personlig åsikt här. Utskottet för rättsliga frågor har inte två ståndpunkter. Det har en klar, entydig hållning som avvisar finansieringen av embryonala stamceller. Jag vill (Talmannen avbröt talaren.) Talmannen. Fru Breyer! Jag måste påpeka att vi inte kan återuppta diskussionen från utskottet för rättsliga frågor. Det är uppenbart att Aloyzas Sakalas talar för egen del Britta Thomsen (PSE), föredragande för yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. (DA) Herr talman, herr

6 kommissionsledamot, mina damer och herrar! Det råder en mycket omfattande brist på jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskarvärlden. Detta hindrar oss att uppnå Lissabonmålen och det är ett hinder för EU:s konkurrenskraft. Själva det faktum att kvinnorna i EU fortfarande är underrepresenterade i forskarvärlden visar att EU har en enorm potential som inte utnyttjas. Det är ett faktum att kvinnor har svårt att få forskartjänster, enbart för att de är kvinnor. Trots att antalet kvinnliga kandidater numera är större än antalet manliga i så gott som alla EU-länder, stöter kvinnor på stora hinder på den mansdominerade marknaden för vetenskapliga yrken. Detta är en situation som vi måste göra något åt. Därför är det viktigt att kommissionen när den genomför det sjunde ramprogrammet tar hänsyn till frågan om jämställdhet mellan kvinnor och män och bidrar till att skapa en situation där unga kvinnliga kandidater har samma möjligheter som män när de konkurrerar om forskningsanslag. Det nya Europeiska forskningsrådets sammansättning är inget annat än en skandal. Av 22 utsedda forskare är endast fyra kvinnor. EU har en förteckning med allmänna regler för jämställdhet och dessa måste förstås också gälla Europeiska forskningsrådet. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män har föreslagit att det ska vara en balans mellan kvinnor och män i forskningsrådet och att det alltid ska bestå av minst 40 procent av vardera könet. Herr kommissionsledamot! Jag hoppas att ni tänker på vilket slags signal vi sänder ut till EU:s forskarvärld genom att ha en så ojämställd fördelning mellan kvinnor och män. Det bidrar i varje fall inte till att få slut på den könsuppdelade arbetsmarknaden inom forskarvärlden Paul Rübig, för PPE-DE-gruppen. (DE) Herr talman, kommissionsledamot Potočnik, mina damer och herrar! Först vill jag tacka vår föredragande för hans utmärkta sätt att hantera en mycket svår uppgift. Vi kan se att även företrädare för nya medlemsstater i detta fall Polen, där föredraganden varit premiärminister är ytterst väl lämpade att närma sig så svåra ämnens kärna. Det gläder mig att han, som under sin karriär har varit forskare, här i parlamentet har visat hur viktigt det är, när man närmar sig frågornas kärna, att ha ett professionellt, objektivt, politiskt synsätt. Vi kan alla välkomna detta arbete och vara stolta över att parlamentet och de inblandade har lagt fram så många ändringsförslag. Målet är glasklart: vi vill alla leva länge och vara friska. Vi måste bedriva mycket mer forskning i detta avseende och se vad som kan göras i fråga om förebyggande åtgärder. Vi vill öka sysselsättningen, som en del av Lissabonmålen. Josef Pühringer, regeringschef för Oberösterreich, slog huvudet på spiken när han sa att om vi vill vara friska måste vi bedriva politiken därefter, och att forskning är grunden för en sund socialpolitik. Vi måste alltid komma ihåg detta om vi vill uppnå våra tillväxtmål med forskningsprogrammet, särskilt inom exportområdet. Jag anser att EU:s exportsektor också kan skydda mot globaliseringen i detta avseende. Vi behöver världsmarknaderna, vi behöver öppna upp marknaderna, och därför behöver vi produkter och tjänster i världsklass. Därför vore det förnuftigt att försöka se till att detta program verkligen inleds den 1 januari Det skulle främja våra försök att inleda ett trepartssamtal efter torsdagens omröstning, och sedan kanske vi verkligen kommer att kunna sjösätta detta program den 1 januari Det skulle vara bra för forskningen, bra för valet 2009 och bra för EU Philippe Busquin, för PSE-gruppen. (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot! Först vill jag tacka Jerzy Buzek för hans utmärkta samarbete och för den anda han genomförde utarbetandet av detta ramprogram med, och jag vill i likhet med honom säga att kompromissändringsförslagen har stöd av alla grupper och alltså visar parlamentets vilja att förtydliga vissa punkter. Herr kommissionsledamot! Särskilt när det gäller Europeiska forskningsrådet vill jag säga att det är tydligt att denna nya institution är mycket viktig för forskarvärlden. Vi är precis som ni mycket angelägna om att se till att det fungerar så bra som möjligt, som en del av en självständig forskarvärld. Det är i den riktningen våra ändringsförslag syftar, även om vi rättsligt sett kommer att behöva diskutera detta under trepartssamtalen. Med detta sagt, vill vi försäkra er om att vi är mycket intresserade av Europeiska forskningsrådet och att vi anser att rådet är mycket viktigt. När det gäller ramprogrammet i allmänhet är vi, precis som ni, verkligen besvikna över den minskade finansieringen, eftersom vi är medvetna om hur viktigt programmet är som verktyg för Lissabonpolitiken. Vi vet också att det skulle kunna få en avsevärd förstärkande effekt. I detta avseende kommer de gemensamma teknikplattformarna och teknikinitiativen att spela en avgörande roll, och det kommer inte nödvändigtvis att handla om pengar, utan snarare om att upprätta ett effektivt offentligt/privat partnerskap på EUnivå i vissa stora frågor. I vilket fall som helst måste alla dessa program bygga på excellens. Detta är en avgörande aspekt vid urvalet av projekt, oavsett om det sker inom ramen för forskningssamverkan eller under rubrikerna Kapacitet, Idéer, eller, framför allt, Människor, det vill säga forskare, för det viktigaste är att ha nöjda forskare. Men i EU i dag ger vi inte alltid forskarna den sociala och moraliska status de förtjänar. Därför måste Europeiska unionen föregå med gott exempel, genom att dela ut Marie Curie-stipendier av hög kvalitet, vilket bygger broar mellan länder och bidrar till att minska kompetensflykten.

7 Herr kommissionsledamot! I fråga om embryonala stamceller, som ni hänvisade till, är det sant att denna forskningsgren motsvarar en bråkdel av budgeten knappt en tusendel. Precis som ni anser jag att de projekt som har inletts inom ramen för det sjätte ramprogrammet ger alla garantier för etisk kvalitet och viljan att skapa EU-projekt som är utmärkta exempel på excellens. I det kompromissändringsförslag som antogs av utskottet för industrifrågor, forskning och energi på Cristina Gutiérrez-Cortines förslag, ett ändringsförslag som jag medundertecknade och som ni stöder, rekommenderas därför att vi ska fortsätta med det som gjordes i det sjätte ramprogrammet, det vill säga en analys från fall till fall, som är avgörande om vi ska uppnå en excellensnivå inom ett forskningsområde som är mycket lovande för framtiden. Med hänsyn till budgeten är vi som sagt alla lite besvikna. Jag kommer personligen att följa detta mycket noggrant för att se till att ni under de första åren arbetar för att öka den relativa andelen något. Det är sant att det planeras en höjning, men den kommer egentligen inte att bli märkbar förrän efter För 2007 och 2008 års budget anser jag därför att ni inom kommissionen utifrån den höga genomförandeandelen bör kunna höja den relativa andelen, åtminstone den andel som parlamentet fått efter diskussionerna om budgetplanen. Även om denna andel är en smula symbolisk, eftersom den bara uppgår till 340 miljoner euro, vill vi att den ska gå till prioriterade områden, som Europeiska forskningsrådet och Marie Curie-stipendier, utan att temaprioriteringarna glöms bort. Parlamentet är mycket oroat över miljön och energin, varför detta är temaprioriteringar som vi vill ge mer stöd till. Låt mig dessutom uppmärksamma er på jag tror att ni redan är medveten om detta, men till min överraskning upptäckte jag att rådet inte är det i lika hög grad samverkan mellan vetenskapen och samhället. Det är absolut nödvändigt för oss att utveckla ett positivt förhållande mellan samhälle och vetenskap i EU och att se till att ungdomar inte tappar intresset för vetenskap och forskning. Området vetenskap och samhälle är ett exempel för hela EU och vi kommer därför att följa detta uppmärksamt för att se till att budgeten inte skärs ned så som rådet vill. Slutligen vill jag ansluta mig till dem som sagt att det gemensamma forskningscentret spelar en avgörande roll och att centrets kärnforskning bidrar till att på EU-nivå samordna de säkerhetsproblem vi alla måste ta itu med. Avslutningsvis måste vi göra snabba framsteg i fråga om reglerna för deltagande. Förenklingen av programmen är avgörande för att åstadkomma bästa möjliga deltagande. Här måste vi hålla ett öga på almanackan, eftersom den 1 januari 2007 närmar sig snabbt, precis som ni har betonat. Parlamentet kommer att bidra positivt till att finna lösningar för reglerna för deltagande, precis som det gör i samband med det sjunde ramprogrammet som vi kommer att anta. De båda andra parterna, kommissionen även om jag inte tvivlar på er goda vilja, herr kommissionsledamot och rådet, måste ta itu med detta för att se till att forskarvärlden får alla garantier i fråga om det sjunde ramprogrammet. Jag lyckönskar er än en gång till ert arbete. (Applåder) Vittorio Prodi, för ALDE-gruppen. (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill hälsa kommissionsledamot Janez Potočnik välkommen och tacka Jerzy Buzek för arbetet inom skuggföredragandenas arbetsgrupp, som jag anser nådde fram till några viktiga samförstånd. Först vill jag lyfta fram den politiska aspekten av det sjunde ramprogrammet som innebär att vi ska sträva efter excellens på EU-nivå. Detta är en viktig aspekt, eftersom globaliseringen har tvingat oss att arbeta enligt en ny skala och det nu är nödvändigt att även bedriva forskning på EU-nivå, så att den inte riskerar att raderas ut från den politiska och vetenskapliga världskartan. Det sjunde ramprogrammet innehåller viktiga nyheter, som det tidigare nämnda Europeiska forskningsrådet. Jag vill också hänvisa till teknikplattformarna, som vi i utskottet ville ha för att våra små och medelstora företag och stora industrier ska kunna delta fullt ut i arbetet med att främja forskning, utveckling och innovation. Om företagen samarbetar bör de kunna skapa en gynnsam utvecklingsgrund och därmed öka sin totala konkurrenskraft. Teknikplattformarna är också extremt viktiga eftersom lokala institutioner, universitet och forskningscenter deltar i dem. De är också ett lämpligt incitament för små och medelstora företag som omfattas av regler för deltagande. De kan därmed ge små och medelstora företag möjlighet att fatta och påverka beslut även i detta sammanhang. Till sist vill jag betona vetenskapens och samhällets vikt. Jag anser att riskanalys och riskhantering är exempel på utbildning som människor bör få, så att de kan utveckla sin förmåga att fatta välgrundade beslut. Även jag är besviken över de tillgängliga resurserna, som faktiskt är otillräckliga för den roll som forskning och utveckling borde spela i EU. (Applåder) David Hammerstein Mintz, för Verts/ALE-gruppen. (ES) Herr talman, herr föredragande, herr Buzek! Det har varit ett nöje att arbeta med er och även med skuggföredragandena. Jag anser att det har rått en god stämning, ett positivt samarbete och en samförståndsanda, som vi i min grupp tackar er för. Det sjunde ramprogrammet avspeglar alla möjligheter och svagheter i Europeiska unionen. Dessa motsägelser

8 och möjligheter avspeglar EU:s nuvarande kris: krisen i ett EU som vill göra vissa saker, men som inte kan. Ett EU som har mål i fråga om innovation, teknik och ekonomi, som vill bli världsledande, men som har stora problem med att få fram pengarna och få staterna att göra åtaganden som sträcker sig längre än till deras egna snäva nationella intressen. Gruppen De gröna/europeiska fria alliansen anser att det sjunde ramprogrammet innebär ett ypperligt tillfälle att främja innovation, att främja ett nytt EU som bygger på ren teknik och kunskapen hos tusentals små företag, laboratorier och unga, och att främja en framtid som på en och samma gång skapar sysselsättning, social sammanhållning och hållbarhet. Det är där framtiden ligger. Jag vet inte om vi kommer att kunna uppnå det. Inte heller vet jag om vi kommer att kunna lämna bakom oss ett förflutet som dominerats av tung och smutsig industri som byggde på stora intressen och storföretagens monopol. Det återstår att se om det sjunde ramprogrammet kommer att motsvara dessa utmaningar. Den första utmaningen: grundforskning och grundläggande forskning. Vi har inrättat Europeiska forskningsrådet, som ska bestå av 22 högt ansedda personer. Det gläder oss; detta är en viktig utmaning. Vi anser att grundläggande forskning och grundforskning måste vara en av de viktigaste prioriteringarna. En annan prioritering är att öppna forskning och vetenskap för små och medelstora företag i hela EU. Situationen har varit dålig på detta område, eftersom små och medelstora företags och små laboratoriers deltagande i de nuvarande programmen är mindre än 10 procent. Vi har lagt fram ett ändringsförslag som syftar till att få ett deltagande på minst 15 procent i alla program. Parlamentet kan öppna programmet för alla. Vi har utmaningen med innovationer. Teknisk innovation innebär att främja informationsflödet och delning av information. Stora dagstidningar i EU och Förenta staterna sa nyligen att i EU görs nyinvesteringar i dator- och teknikföretag, just för att det finns större flexibilitet inom detta område. Ökad flexibilitet och färre hinder för informationsflödet, färre hinder för immateriell äganderätt. Vi ska främja detta informationsutbyte. Vi kommer att inrätta tusentals grupper av små företag och vi kommer att kunna möta utmaningen med att ta fram denna sociala sammanhållning och kunskapsbaserade struktur. En av utmaningarna har varit att öka de små företagens deltagande och att ta fram denna sammanhållning. En annan utmaning har varit miljökrisen. Detta härrör även från vår nuvarande energikris. Vi beklagar djupt att förnybara energikällor och effektivitet har avvisats och marginaliserats i de nuvarande programmen. Vi beklagar än mer att vi inte kunnat få till stånd en separat budgetrubrik för förnybara energikällor. För närvarande har EU-medborgarna ingen möjlighet att få reda på hur mycket pengar som läggs på solenergi eller vindkraft. Vi vet däremot att det läggs betydligt mycket mer på kärnenergi. Detta är ett politiskt problem, det är ett verkligt problem, eftersom vi på kort och medellång sikt, inom några år, kommer att behöva hantera energikrisen just med hjälp av förnybar energi och effektivitet. Detta handlar även om bristande öppenhet, som varit allvarlig på grund av att vi inte har kunnat ta reda på hur pengarna har använts, inte bara i fråga om energi, utan inom många andra områden inom det sjätte ramprogrammet. Detta har i hög grad begränsat parlamentets politiska debatt. Jag hoppas att folk kommer att kunna få reda på hur mycket pengar som läggs på förebyggande åtgärder och folkhälsa och hur mycket som läggs på andra områden. Den informationen har hittills inte varit tillgänglig. Jag hoppas att detta ska kunna lösas i framtiden. (Talmannen avbröt talaren.) Umberto Guidoni, för GUE/NGL-gruppen. (IT) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Även om vi erkänner kommissionens arbete för att fördubbla finansieringen av det sjunde ramprogrammet, måste vi acceptera att EU i och med den snåla överenskommelsen om budgetplanen har slösat bort ett historiskt tillfälle att främja det kunskapsbaserade samhälle som alltför ofta frambesvärjs i Lissabonstrategin, och som, om det utarmas på kulturell tillväxt och social sammanhållning, riskerar att bli ett rent handelsmässigt mål. Vi har misslyckats med att uppfylla EU:s förväntningar på en sådan tillväxt. Jag välkomnar som sagt kommissionens beslut att förnya grundforskningen i EU efter åratal där man nästan enbart har prioriterat att stödja tillämpad forskning för industrin. Därför har ett särskilt finansieringsprogram införts med nya regler för deltagande och ett nytt oberoende organ har inrättats för att utvärdera vetenskaplig excellens. Ett av de positiva inslagen i det sjunde ramprogrammet är åtgärden för att stödja och utbilda europeiska forskare. Forskning är ett av de områden där den mänskliga potentialen kan betyda mer än ekonomiska instrument och infrastruktur. Det måste skapas förutsättningar för att uppmuntra till rörlighet bland forskarna inom EU, för att vända trenden med kompetensflykt från EU och i stället locka nya forskare från länder utanför EU. Det finns fortfarande en viss oro för en försening i genomförandet av det sjunde ramprogrammet i januari nästa år, med tanke på att vi måste gå igenom godkännandefasen för de särskilda programmen och reglerna för deltagande. Jag vill fokusera på de enskilda stödområdena och börja med den medicinska forskningen. Denna typ av

9 forskning måste uppmärksammas mer och framför allt måste förebyggande åtgärder prioriteras, till exempel i fråga om arbetsskador och säkerhet på arbetsplatsen. Jag försökte göra detta med det ändringsförslag jag lade fram och som jag kommer att lägga fram på nytt här i kammaren för min grupp. När det gäller den medicinska forskningens etiska aspekter anser jag att den text som godkänts av utskottet för industrifrågor, forskning och energi är välavvägd, precis som kommissionsledamoten konstaterade, i och med att det slås fast att ingen finansiering ska ges till forskning om mänsklig kloning, som leder till ärftliga förändringar av människors arvsmassa, eller till forskning som bidrar till att mänskliga embryon tas fram. Däremot erkänns i texten behovet av offentlig medicinsk forskning på stamcellsområdet, inte för vinnings skull utan för att öka den medicinska kunskapen. Jag anser att detta är ett värdefullt område där parlamentet måste komma överens. Det är också viktigt att ge ytterligare en skjuts åt programvara med öppen källkod och att ta itu med energiproblemet, eftersom programmet inte tillräckligt uppmärksammar förnybar energi. Jag anser personligen att EU:s insatser på fusionsforskningsområdet är viktiga för att väga upp kärnenergin från fission. Avslutningsvis är det sjunde ramprogrammet ett steg på vägen mot att skapa ett äkta europeiskt område för forskning, även om det inte lyckas göra något kvalitetssprång, och därför tackar jag Jerzy Buzek och alla skuggföredragande för deras arbete Umberto Pirilli, för UEN-gruppen. (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Som skuggföredragande för det sjunde ramprogrammet och som föredragande för det särskilda programmet Människor, är det min plikt att först och främst tacka Jerzy Buzek och alla de ledamöter som vi utförde detta svåra arbete med i vetskap om att det måste göras snabbt och väl, till och med utan förväntningar på ett avtal om budgetplanen. Jag vill också tacka mina kolleger i utskottet för industrifrågor, forskning och energi, och dess ordförande, Giles Chichester, som planerade arbetet klokt och med framförhållning på ett sådant sätt att rådets försening inte påverkade resultatet negativt. Sist men inte minst måste jag tacka personalen och assistenterna som överträffade sig själva i det långa tröttande arbetet med förberedelserna, researchen och analysen av de punkter som skulle kunna leda till och faktiskt gjorde det betydelsefulla och hedervärda kompromisser. Med detta sagt, och innan jag tar upp några betydelsefulla punkter i ramprogrammet, framför allt det särskilda programmet Människor, vill jag lyfta fram tanken bakom den rättsliga strukturen och den politiska aspekten. Tanken var att inrätta ett europeiskt område för forskning som var självständigt och samtidigt kunde locka till sig nya begåvningar och förhindra att begåvningar födda och uppvuxna i EU flyttar utomlands. Tanken var att låta industrin och små och medelstora företag delta och att vidga horisonten för forskningsfinansiering och innovativ teknik. Detta mål uppnåddes i fråga om struktur, men inte alls i fråga om resurser. Den politiska aspekten hänger i praktiken samman med den finansiella aspekten och båda är knutna till den missbrukade och utslitna Lissabonstrategin. I Lissabon gav EU sig självt i uppdrag att till år 2010 på nytt bli världsledande. Ett rationellt, pessimistiskt synsätt är att detta mål inte kommer att kunna uppfyllas, eftersom andra erfarna och mäktiga aktörer opererar på världsmarknaden, med ett överflöd av medel och resurser som får våra insatser att förblekna helt. I fråga om ekonomiska resurser har våra insatser inte levt upp till behoven, och gör det fortfarande inte. I det avseendet måste det erkännas att medlemsstaterna har varit kortsiktiga, eftersom de har satt intresset för sina egna nationella budgetar före det allmänna intresset. Men även om vi sörjer över det som hade kunnat göras bättre, eller vad mer som hade kunnat göras, är det bara rättvist att erkänna att det, med förhoppningsfull optimism, har gjorts betydelsefulla framsteg. Jag tänker på inrättandet av ett europeiskt område för forskning, på att det är obligatoriskt för medlemsstaterna att genomföra europeiska stadgan för forskare, på att små och medelstora företag tas med bland dem som får konkurrera om och dra nytta av forskningsprojekt i det avseendet är ändringsförslag 334 betydelsefullt, det har undertecknats av flera grupper och jag rekommenderar att det antas på införandet av finansiering av forskning om förnybara och alternativa energikällor, på finansiering av projekt för att bevara vårt kulturarv och finansiering genom ett särskilt program för nya idéer. När det gäller det särskilda programmet Människor har forskaren, tack vare smart synergiverkan mellan kommissionens kompetenta generaldirektorat och skuggföredragandena, blivit en erkänd person med egen värdighet och viktiga egenskaper; forskning har blivit ett verkligt yrke och åtnjuter i den egenskapen skydd och garantier. Forskare och kvinnliga forskare, vars rätt att ha barn och familj erkänns, utan att det ska utgöra ett hinder för deras karriär, är forskningens viktigaste beståndsdel. Inga forskare betyder ingen forskning, få forskare betyder lite forskning och många forskare betyder mycket forskning. Närvaron av forskare med ekonomiskt skydd och socialt stöd, som är rörliga och som äntligen har sin egen stadga införd av alla medlemsstater, innebär ett stort begåvningskapital för EU och därmed en ledande ställning på innovationsområdet, vilket är ett avgörande steg mot att inrätta ett kunskapsbaserat samhälle. Jag vill göra en sista kommentar om den tilläggsbudget som har beviljats programmet Människor på Vittorio Prodis begäran och genom ett enhälligt beslut av

10 skuggföredragandena, som jag är tacksam mot. Det är ett tydligt tecken på att tanken att människor är forskningens drivkraft är både riktig och framgångsrik Gerard Batten, för IND/DEM gruppen. (EN) Herr talman! Jag vill ta upp Jerzy Buzeks förslag om kärnforskning. Sedan början av den industriella revolutionen har Förenade kungariket huvudsakligen kunnat förlita sig på sina egna inhemska energiresurser: kol och därefter naturgas. Men nu står Förenade kungariket, liksom många europeiska länder, inför en nära förestående energikris. Kol tillgodoser fortfarande 35 procent av vårt energibehov, men det är inte miljövänligt. Nordsjögasen, som tillgodoser 37,5 procent av vårt behov, kommer snabbt att ta slut och från 2003 har vi tvingats att importera gas. Vi har redan övergått från överskott till brist och vi går mot en alltmer tilltagande brist. Kärnenergi tillgodoser ungefär 22,5 procent av vårt behov, men kärnenergins kapacitet närmar sig nu snabbt slutet på sin livscykel och våra kärnkraftverk kommer att läggas ned, så att vi vid år 2014 kommer att ha förlorat omkring 70 procent av vår kapacitet. Förenade kungariket kommer relativt snabbt att förlora en mycket stor del av sitt energiförråd. Om inte någon annan försörjning hittas kommer vi mycket snabbt att tvingas förlita oss på utländska, opålitliga och inte nödvändigtvis vänliga leverantörer, som till exempel Ryska federationen. Energibevarande åtgärder är nödvändiga och önskvärda, men kan inte ge den effekt som krävs. Förnybara energikällor som vind och vågor kommer med den bästa viljan i världen helt enkelt inte att kunna tillgodose den energimängd som krävs i de stora industrialiserade samhällena. Vindturbiner fungerar bara när det blåser, vilket det gör 30 procent av tiden, och kräver konventionella kraftstationer som uppbackning när det inte blåser. De är värre än värdelösa. Vågenergi fungerar bara i specifika geografiska områden. Andra alternativa metoder är lika ineffektiva. Frankrike har redan hanterat problemet genom att installera de mest moderna kärnreaktorerna i en sådan omfattning att de nu tillgodoser procent av landets elbehov. Jag hittade därför mycket som jag kunde hålla med om i Jerzy Buzeks betänkande. Han gör helt rätt i att tänka i en femtioårig plan för hållbar och trygg kärnenergiförsörjning, som är säker och miljövänlig. Steg ett i den här planen är att bygga tillräckligt många kärnkraftverk av den nya generationen för de kommande åren. Steg två i planen måste bestå av, som han helt riktigt påstår, att utveckla kärnfusion för att få till stånd livskraftiga fusionskraftverk inom två generationer. Jag håller inte med honom när det gäller tanken att det här projektet måste utföras under Europeiska unionens ledning. Förenade kungariket skulle kunna bygga tio nya kärnkraftverk för vad som motsvarar mindre än två års bidrag till EU-budgeten. Det skulle vara mycket mer väl användna pengar. Att utveckla kärnfusion är exakt den typ av internationellt samarbetsprojekt som självständiga suveräna regeringar skulle kunna företa, utan EUinstitutionerna, som är avsedda att främja politisk integration genom ekonomiska medel, vilket Euratom faktiskt har gjort från början ORDFÖRANDESKAP: TRAKATELLIS Vice talman Lydia Schenardi (NI). (FR) Herr talman! Vi stöder det föreslagna forskningsprogrammet, eftersom man däri lägger tonvikten på forskning om fusionsenergi, samt på driftssäkerhet och avfallshantering. Vi har dock fortfarande vissa farhågor. Vi anser inte att den fjärde generationens kraftstationer helt och hållet löser de rådande säkerhetsoch miljöproblemen. De utgör dessutom ett problem när det gäller den storskaliga transporten av radioaktivt material. För det första tycks de anläggningar som har föreslagits, t.ex. natriumkylda snabbreaktorer, huvudsakligen uppfylla industrins intressen. För det andra, när det gäller att informera allmänheten om, jag citerar, fördelarna med en säker kärnkraftsanvändning, får inte detta mot bakgrund av de intressen som står på spel leda till att allmänheten blir felunderrättad, eller till och med indoktrinerad. Slutligen får inte heller vår entusiasm över det internationella vetenskapliga samarbete som håller på att inledas rörande den fjärde generationen och den internationella termonukleära försöksreaktorn (ITER), leda till att vi förväntar oss att samarbetet innebär en avsaknad av konkurrens. Samarbetet kring ITER bygger dessutom inte bara på principen om fri konkurrens, utan också på en strategisk strid. Vi måste förbereda för detta genom att definiera tydliga strategier och genom att bevilja de resurser som krävs för att se till att vi inte helt enkelt ersätter vårt beroende av olja med ett beroende av någonting annat Pilar del Castillo Vera (PPE-DE). (ES) Herr talman, herr kommissionsledamot! Jag vill först och främst tacka föredraganden för det outtröttliga arbete som han har utfört under det senaste året och som vi nu håller på att avsluta. Jag skulle beskriva det sjunde ramprogrammet som en stor möjlighet. Vi har nu återigen ett utmärkt tillfälle att visa att Lissabonmålen var korrekta och grundligt genomtänkta, och att de dessutom lever vidare. När det gäller Lissabonstrategins grundläggande komponenter innebär det sjunde ramprogrammet en stor möjlighet på ett nyckelområde, nämligen forskningen och den därav följande innovationen. I detta hänseende kommer det sjunde ramprogrammet inte enbart att

11 medföra att de metoder som används inom forskningen förbättras. Ramprogrammet har också en betydelsefull symbolisk laddning och ett symbolvärde som referenspunkt. I själva verket är det ett mycket betydelsefullt program. Det är ett EU-program som utgör en referens för tredjeländer när det gäller vad EU vill uppnå beträffande forskningen. Ramprogrammet har också ett inflytande och tjänar som referens inom Europeiska unionen när det gäller vad vi vill uppnå med våra gemensamma satsningar på forskning, och det kommer också att tjäna som referens för nationella forskningsprogram. Vissa av det sjunde ramprogrammets komponenter medför kontinuitet, medan andra är nya. Trots de uppenbara begränsningarna när det gäller exempelvis budgeten omfattar programmet alla de instrument som krävs för att åstadkomma konkurrenskraft, vilket är avgörande för tillväxten och följaktligen för sysselsättningen. Det sjunde ramprogrammet har lett till inrättandet av ett nytt instrument, nämligen Europeiska forskningsrådet, som kommer att tillhandahålla en mer fullständig ram för det europeiska området för forskning. Det sjunde ramprogrammet omfattar dessutom en ny strategi för små och medelstora företag. Det är helt och hållet vårt ansvar att se till att det sjunde ramprogrammet blir en framgång. Instrumenten finns tillgängliga, och huruvida det sjunde ramprogrammet blir en motor för konkurrenskraft, utveckling och tillväxt i EU är uteslutande upp till oss Robert Goebbels (PSE). (FR) Herr talman, mina damer och herrar! Behovet av att öka investeringarna inom forskning är allmänt vedertaget av europeiska politiker. Det sjunde ramprogrammet är emellertid ett belysande exempel på den nuvarande klyftan mellan våra ambitioner och verkligheten i EU. Kommissionen föreslog ett anslagsbelopp motsvarande 72 miljarder euro, sedan sänkte regeringarna de EUsatsningen till 50 miljarder euro. Även om parlamentet lyckades frigöra ytterligare omkring 340 miljoner euro måste det dock sägas att den nationella egoismen har haft övertaget över den ambitiösa strategi som var avsedd att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomi. Men glaset är bara halvtomt under de kommande sju åren kommer de anslag som har beviljats till forskning ändå att utgöra EU:s tredje budget. Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet stöder i allmänhet de förslag som har lagts fram i Jerzy Buzeks betänkande, och vi stöder i synnerhet de kompromisser som har förhandlats fram av vår expert i denna fråga, Philippe Busquin. Min grupp fäster stor vikt vid forskningens frihet. I detta avseende utgör inrättandet av Europeiska forskningsrådet ett stort steg framåt. Vi måste överlåta åt forskarna att utvärdera forskningsprogrammen och bedöma prioriteringarna. I detta sammanhang bör vi akta oss för så kallat etiska diskussioner. Etik har aldrig varit en riktig vetenskap: den har alltid utvecklats i nivå med den mänskliga kunskapen. Detta gäller också för embryonala och vuxna stamceller. Varför oroar sig inte judar, muslimer, buddister och anhängare av andra religioner på samma sätt som vissa katoliker över frågan om forskning på embryonala stamceller? Det beror på att den katolska etiska ståndpunkten härrör från det första Vatikankonciliet 1869, som förkunnade att alla embryon har en själ. Även om samtliga religioner förtjänar respekt får inte vetenskapen styras av religiösa förbud. Den stora majoriteten av den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet stöder grundforskningen, inbegripet sådan forskning där man använder sig av vuxna och embryonala stamceller. EU är skyldigt sig självt att stödja all seriös forskning på detta område, även om den fortfarande är olaglig i vissa länder. EU stöder också kärnforskning, fastän vissa länder inte längre vill ha civil kärnkraft. Det enda vi förbjuder är mänsklig kloning. Herr talman! Följaktligen uppmuntrar min grupp kommissionsledamot Potočnik att, i samma anda som den han just visade, kämpa på med att försvara EU:s forskning i alla avseenden Jorgo Chatzimarkakis (ALDE). (DE) Herr talman! Jag är mycket tacksam för kommissionsledamotens redogörelse, men jag är givetvis särskilt tacksam mot vår föredragande Jerzy Buzek, som har fört ett mycket nära och utmärkt samarbete med såväl skuggföredragandena som föredragandena för ramprogrammet för innovation. Detta samarbete kommer också att bli betydelsefullt om det visar sig att EU inte enbart fortsätter att vara en uppfinningsrik kontinent åtskilliga saker och ting har sitt ursprung här utan att också det sjunde ramprogrammet utgör en korrekt lösning på globala förändringar. Låt oss klargöra en sak: makt och maktlöshet inför globaliseringens utmaningar handlar allt mindre om militära aspekter och vapen, och allt mer om kunskap och en dominerande ställning inom, samt möjligheten att kontrollera, vissa produktionsprocesser. Detta bör vi åtgärda, och för detta är det sjunde ramprogrammet en mycket viktig komponent. Men programmet kan endast föra EU framåt om vi lyckas omsätta uppfinningsförmågan i innovation och i detta hänseende har Jerzy Buzek givetvis fört ett mycket nära samarbete med oss när det gäller att se till att våra forsknings- och innovationsprogram överlappar varandra, samt när det gäller att se till att fler produkter, tjänster och tillstånd kommer från EU. Jag tackar honom för detta. Jag vill emellertid också rikta en direkt fråga till kommissionsledamoten på mina och på min kollega Toine Manders vägnar. Det förekommer som vi vet en Eurobarometerundersökning där man har studerat den

12 etiska fråga som Robert Goebbels just nämnde, och tagit reda på européernas åsikter om forskning på embryonala stamceller. Vi vet att undersökningen har avslutats, men vi känner inte till resultaten, eftersom undersökningen ännu inte tycks ha publicerats. Kan ni uppge varför den inte har publicerats, samt vad den avslöjar? Eftersom vi kommer att rösta om denna känsliga fråga den här veckan skulle det vara mycket bra som en användbar fingervisning för oss ledamöter om vi visste hur EUmedborgarna tänker i frågan Rebecca Harms (Verts/ALE). (DE) Herr talman, mina damer och herrar, medföredraganden, herr Buzek! Jag vill i synnerhet ta upp energiforskningen, som EU nu ska besluta om för många år framåt. Parlamentet får givetvis inte utöva något egentligt inflytande när det gäller majoriteten av de medel till energiforskningen som spenderas inom ramen för Euratomfördraget, och har i själva verket endast inflytande över en minoritet av de medel som spenderas inom ramen för det sjunde ramprogrammet. Eftersom Jorgo Chatzimarkakis nämnde den allmänna opinionen om forskning måste jag säga att den obalans som man beslutar om är oförlåtlig, särskilt när det gäller frågan om vad allmänheten anser. Det motsvarar verkligen inte tidens krav att utan demokratisk kontroll spendera merparten av de medel som är avsedda för energiforskningen på kärnfusion inom ramen för Euroatom. Kärnfusionen bidrar inte på något sätt till Lissabonmålen. Jag betraktar Lissabonmålen som vår föresats att effektivt bekämpa klimatförändringen och att trygga sysselsättningen under de kommande åren. Hur är det möjligt att bekämpa klimatförändringen med hjälp av en teknik som inte ens ledande forskare anser kunna bidra till energiförsörjningen under de kommande åren? Klimatskyddsmålen måste ha uppnåtts senast 2020, i annat fall kan vi glömma Kyotoprotokollet. Inte heller sysselsättningen gynnas av en teknik som begränsas till ett fåtal mycket stora forskningscentrer. Förvisso försöker vi avsätta en del av medlen från det sjunde ramprogrammet för forskning till effektiva och förnybara energikällor det finns några intressanta ändringsförslag om detta. Men inte ens ändringsförslaget om sammanförande av medel för effektiv och förnybar energi kommer att bidra till att återställa den ansvarslösa obalansen till stöd för kärnforskningen Esko Seppänen (GUE/NGL). (FI) Herr talman, herr kommissionsledamot! En gemensam forskningspolitik för EU skulle ge det slags vetenskapliga och ekonomiska mervärde som inte kan uppnås genom insatser och åtgärder i enskilda medlemsstater och privata företag. Ett exempel på ett lyckat gemensamt projekt är finansieringen av den kärnenergiforskning som är knuten till den internationella termonukleära försöksreaktorn (ITER). Min ståndpunkt skiljer sig således från den som Rebecca Harms uttryckte före mig. Detta är ett projekt som enskilda medlemsstater inte borde försöka genomföra på egen hand. Det är ett projekt vars framgång på intet sätt kan garanteras inom de närmaste 50 åren. Den nödvändiga forskningen bör emellertid slutföras. Den energislukande mänskligheten får inte missa att studera denna möjlighet. Forskningen är också tvungen att innefatta de slags upptäckter som på engelska går under namnet serendipity. Något man inte visste att man sökte efter upptäcks, men som en biprodukt till den vederbörliga kärnenergiforskningen. I detta hänseende kommer medel till forskning aldrig att gå till spillo, även om vi aldrig lyckas tämja den faktiska fusionsprocessen så att mer energi produceras när den används än vad som krävs för dess igångsättande. Vissa tredjeländer är också delaktiga i ITER, nämligen Förenta staterna, Ryssland, Japan och till och med Kina. Det är helt riktigt att använda medlen i EU:s ramprogram för forskning till detta genuint internationella projekt. Samtidigt behöver vi forska mer på förnybara energikällor och använda dem bättre, och i detta hänseende instämmer jag med Gruppen De gröna/europeiska fria alliansen Roberta Angelilli (UEN). (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Först av allt vill jag lyckönska föredragandena, på grund av att vi välkomnar det sjunde ramprogrammet. Äntligen har vi för första gången fått ett praktiskt och effektivt instrument för att återuppliva EU:s konkurrenskraft på global nivå, samt en viktig sporre att investera i innovation för att stödja EU:s näringsliv, särskilt små och medelstora företag. Detta är ett första steg på vägen mot att uppnå Lissabonmålen, som man hittills har talat så mycket om utan att något egentligen har åstadkommits. Av hänsyn till EU:s tillväxt och utveckling är det definitivt nödvändigt att finansiera program som avser teknisk utveckling och vetenskaplig forskning. Därför är det också viktigt att programmet syftar till att främja mänskliga resurser och att särskilt uppmuntra unga människor att fullfölja en karriär inom forskning, och att således förhindra kompetensflykten. Det ska emellertid klargöras att det sjunde ramprogrammet inte under några omständigheter ska finansiera forskning om mänsklig kloning, genetiska förändringar eller nyttjande av embryonala stamceller. Vi har således undertecknat vissa ändringsförslag som i enlighet med nationell lagstiftning klarlägger hur medlen ska spenderas. Forskningen måste förvisso gå framåt, men det får inte ske till vilket pris som helst. Vi måste tydligt och kompromisslöst ta ställning mot all finansiering av forskning som inbegriper manipulation av genetiskt eller embryonalt material, vilket inte bara strider mot etiska värden och respekten för mänskligt liv och värdighet, utan också är ett hot mot folkhälsan Bastiaan Belder (IND/DEM). (NL) Det sjunde ramprogrammet för forskning för perioden innehåller ett kontroversiellt inslag, nämligen forskning som inbegriper en användning av stamceller från

13 embryon. Denna typ av forskning, där mänskliga embryon dödas, är etiskt och konstitutionellt problematisk, och i den text från utskottet för industrifrågor, forskning och energi som vi ska rösta om tar man inte tillräcklig hänsyn till detta. Jag uppmanar parlamentet att rösta för de ändringsförslag som har lagts fram av bland annat Giuseppe Gargani, Anna Záborská och mig själv, och även ändringsförslagen från utskottet för rättsliga frågor samt utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. I dessa ändringsförslag krävs att man i ramprogrammet ska utesluta forskning på embryonala stamceller och undersöka andra alternativ, som garanterat finns tillgängliga i form av forskning på vuxna stamceller och stamceller från navelsträngsblod. Dessa alternativ innebär utmärkta möjligheter att utveckla nya behandlingar mot sjukdomar såsom diabetes och Alzheimers. Dessutom är forskning på embryonala stamceller straffbart i vissa medlemsstater. Genom gemenskapsmedel skulle man således hjälpa till att stödja forskning som är olaglig i vissa länder. Detta strider mot subsidiaritetsprincipen och skulle på intet sätt bidra till att främja förtroendet för EU:s institutioner bland EU:s medborgare. Finansieringen av denna forskning är ett tydligt exempel på ett område som medlemsstaterna borde ansvara för. Det är viktigt att politikerna, i den politik de utformar, inte ger sitt tysta medgivande till dödandet av embryon. Denna typ av forskning bör definitivt inte stödjas av EU. I detta hänseende är det viktigt att erkänna att allt fler insatser görs för att det inte ska skapas fler embryon än vad som krävs för varje fertilitetsbehandling. Detta underlättas av den nya tekniken för provrörsbefruktning. Slutligen finns det, bortsett från finansieringen av forskning på embryonala stamceller, en annan oönskad aspekt i förslaget från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, nämligen översynsklausulen. Industriutskottet vill se över undantagen från kommissionens förslag när ramprogrammets halva period är till ända. Det man kommer att tänka på är det som omnämns som reproduktiv kloning och skapandet av mänskliga embryon endast för forskningsändamål, vilket för närvarande inte berättigar till EU-stöd. Att, som industriutskottet har förespråkat, se över sådana undantag skulle också göra att de i andra avseenden så obetydliga undantagen ifrågasattes. Men vi är tvungna att fatta rätt beslut nu, dvs. att stödja alternativa former av forskning som inte inbegriper några etiska problem. Detta utesluter dödande av embryon. Vi får inte kompromettera det faktum att livet förtjänar att skyddas, för detta liv har vi fått till skänks av Gud och det bör vi inte bära hand på Maciej Marian Giertych (NI). (PL) Herr talman! Det är ytterst omoraliskt att tvinga medlemsstater att tillhandahålla finansiering till något som de anser vara oetiskt. Detta inbegriper förslaget att finansiera forskning på embryonala stamceller. Hittills har forskningen på vuxna stamceller gett positiva resultat. Dessa resultat är användbara för terapeutiska ändamål. Forskning på embryonala stamceller har emellertid ännu inte gett positiva resultat. Under tiden har minst 80 procent av finansieringen till stamcellsforskning öronmärkts för embryonala stamceller. Hur kan det komma sig? Anledningen är att resultaten från forskning på embryonala stamceller kan användas för att framställa cellinjer, och således garantera en vinst för läkemedelsföretagen. Resultaten av forskning på vuxna stamceller medger en teknik som använder patientens egen vävnad för terapeutiska ändamål efter att den har behandlats. Detta genererar inga vinster för läkemedelsföretagen. Europeiska unionen bör inte finansiera forskning som väcker frågor om moral och etik, såsom forskning på embryonala stamceller. Vi bör stödja Giuseppe Garganis ändringsförslag Satu Hassi (Verts/ALE), utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet. (FI) Herr talman, mina damer och herrar! Som föredragande av yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet vill jag nämna hälsa och energi. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet vill öka den del av forskningsbudgeten som avser hälsa. Inom den EU-finansierade forskningen om hälsa bör de områden framhållas som läkemedelsindustrin ignorerar, till exempel botemedel mot sådana sjukdomar som förbises. Det gäller sjukdomar som världens fattiga lider av, men läkemedelsföretagen är inte intresserade av dessa människor. I EU:s stöd till forskning bör man framhålla betydelsen av att förebygga sjukdomar, samt miljöns påverkan på hälsan, något som läkemedelsföretagen inte heller är intresserade av, men som är avgörande för vår hälsa och för vårt välbefinnande. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet vill också öka den andel som avser energi. Finansiering av energiåtgärder måste anpassas efter våra klimatåtaganden, för annars finns det en risk att vi halkar efter Förenta staterna och Japan i utvecklingen av ny teknik. Forskningsbidrag på detta område borde beviljas i stor omfattning. Medel till forskning om energi bör först och främst gå till sådan teknik som snabbt kommer att leda till minskade utsläpp, med andra ord energieffektivitet och förnybar energi. Det är dumt att fortsätta med den skeva politik som har pågått under årtionden, där vi beviljar större anslag till forskning om kärnenergi via Euratom än det sammanlagda EU-stödet till energiforskningens andra områden. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet vill att Euratom enbart ska inrikta sig på kärnsäkerhet och forskning om hanteringen av kärnavfall Renato Brunetta (PPE-DE). (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Det sjunde ramprogrammet är en produkt av ett EU som tyvärr är på tillbakagång, trots

14 tillhandahållandet av miljoner euro under sju års tid. Om vi summerar motsvarar detta belopp i genomsnitt miljoner euro per år, vilket i mitt hemland motsvarar en halv procentenhet av BNP, i Frankrike en ännu mindre procentenhet, i Förenade kungariket ännu mindre, och i Tyskland en fjärdedels procentenhet av BNP. EU är kraftlöst. Den enda kompromiss som har kunnat nås om budgetramen för perioden är alltför begränsad för Europaparlamentet, kommissionen och även för EU:s forskning. Som en rest av det EU som fortfarande är desorienterat efter misslyckandet med att ratificera konstitutionsfördraget återspeglar den fleråriga budgetöverenskommelsen svårigheterna med en innehållslös ekonomisk cykel. Därför har vi inte kunnat fördubbla våra ekonomiska åtaganden för den europeiska forskningens närmaste framtid, vilket vi hade hoppats på, med all respekt för Lissabonmålen. Detta ramprogram, det första sedan EU fick 25 medlemsstater, återspeglar beslutet att i huvudsak bevara kontinuiteten i det tidigare ramprogrammet. Här erkänns den betydelse som man i det senaste programmet fäste vid forskningssamarbete, vilket är ett tecken på ett europeiskt mervärde; man tar hänsyn till de små och medelstora företagen genom att underlätta överföringen av forskningsuppgifter via tekniska plattformar, och man är sparsam med budgeten för administrativa kostnader. Programmet är emellertid också avsett att införa nyheter, t.ex. genom inrättandet av Europeiska forskningsrådet, ett nytt instrument som ska göra sig gällande genom förmågan att sammanföra EU:s forskning, samt fungera som ett centrum för excellens. Det föreligger en del tvivel när det gäller behovet av att inrätta detta nya organ, som förvisso inte bör ignoreras. Dessa tvivel kvarstår ännu efter debatten om Europeiska forskningsrådets oberoende och självbestämmanderätt, men tvivlen kan komma att försvinna beroende på de insatser och resultat som forskningsrådet lyckas uppnå. Jag önskar dem därför all framgång i arbetet. Vi ska eftertryckligen se till att Europeiska forskningsrådet inte blir ännu en skådeplats för den europeiska byråkratin. Våra barn skulle inte förlåta oss om det blev det. Det är bara en fråga som fortfarande är oklar, och mer än något annat skakar den om våra samveten på olika sätt: frågan om etik. Det finns inte nedtecknat att Europeiska unionen vill finansiera mänsklig kloning. EU har i stället friheten att finansiera projekt som med framgång går igenom en dualistisk utvärdering av innehållet i varje enskilt projekt, på grundval av den nationella lagstiftning som för närvarande är i kraft. Jag anser att det är en bra kompromiss som alla kan godta Pia Elda Locatelli (PSE). (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill lyckönska kommissionsledamot Janez Potočnik, Jerzy Buzek samt alla skuggföredragande, och tacka dem för det samarbetsklimat som de lyckades skapa under utarbetandet av det sjunde ramprogrammet. EU är tvunget att göra väsentliga förbättringar för att utveckla ny kunskap genom grundforskningen, sprida den via utbildningen, samt tillämpa den genom innovation, inte minst inom små och medelstora företag. Dessa är förutsättningarna för att uppnå Lissabonmålen. Det sjunde ramprogrammet är ett steg i denna riktning. Med avseende på denna nya kunskap har Europeiska forskningsrådet inrättats för att främja grundforskningen. Jag välkomnar att grundforskningen härmed vitaliseras: forskning vid kunskapens gränser, främjande av dynamik, konkurrenskraft och kreativitet på högsta nivå. Detta nya organ, som är ett svar på de enträgna kraven från det europeiska forskarsamfundet, måste uppvisa oberoende vetenskapliga bedömningar, snabba förfaranden och ett snabbt beslutsfattande. Parlamentet har tydligt framhållit och upprepar återigen att kvalitet måste vara det enda kriterium som styr urvalet. När det gäller Europeiska forskningsrådets rättsliga struktur hoppas jag att vi under trepartssamtalen slutligen kan mötas kring en mer allmänt accepterad lösning. Det är lämpligt att betona den stora betydelsen av mänskliga resurser. Forskarna utgör en väsentlig länk mellan ny kunskap och dess tillämpning i innovativ teknik och innovativa förfaranden. Denna länk fungerar inte vidare bra i EU, och ett tecken på denna skrala förbindelse är att fastän EU producerar dubbelt så många doktorsexamina som Förenta staterna så har Förenta staterna dubbelt så många filosofie doktorer inom näringslivet än EU. Det är ingen slump att drygt forskare som har mottagit sina doktorat i vetenskap och teknik i Europa nu befinner sig i Förenta staterna. Vi behöver nya forskare för att kunna nå målet om åtta forskare per anställda, såväl män som kvinnor. Vid denna tidpunkt måste en stor andel vara kvinnor, eftersom de endast utgör 29 procent av forskarsamfundet. Åtgärder bör dessutom fastställas för att göra det lättare för kvinnor att söka sig till detta yrke, såsom åtgärder som syftar till att både män och kvinnor ska kunna förena arbete och familjeliv. Det nya konstitutionsfördraget föreskriver inrättandet av ett europeiskt område för forskning. Jag tar upp denna idé igen genom att tala om ett europeiskt område för forskare, med andra ord en gemensam arbetsmarknad som delvis skulle kunna organiseras genom inrättandet av ett europeiskt forskarförbund eller en paraplyorganisation av forskarförbund. Detta skulle i sin tur kunna vara ett lämpligt organ för att befästa forskarnas roll i EU-sammanhang. Jag har en sista rekommendation som gäller embryonala stamceller. Vi bör bejaka principen om forskningens frihet, vars grundsats bör vara vetenskaplig stringens. Inom forskningen måste det dessutom finnas en

15 möjlighet att offentligt utöva kontroll inom särskilt känsliga forskningsområden. Jag efterlyser därför stöd för den ståndpunkt som har intagits av utskottet för industri, forskning och energi, som förenar åsikterna hos dem som är för och dem som är emot forskning på embryonala stamceller Frédérique Ries (ALDE). (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot! Jag vill börja med att ansluta mig till dem som har tackat och lyckönskat vår föredragande Jerzy Buzek, och sedan säga hur besviken jag är på denna budget på omkring 54 miljoner euro under en sjuårsperiod. Vi hade hoppats att den skulle vara ambitiösare, mycket ambitiösare, till nytta för det högkvalitativa EU som vi alla drömmer om. I detta hänseende är inrättandet av Europeiska forskningsrådet absolut nödvändigt. Eftersom andra före mig har uppehållit sig länge kring denna fråga, däribland Renato Brunetta, kommer jag inte att gå in på detaljerna nu. Ett annat känsligt område för EU är energin, samt de olika planer som har utarbetats för att gå vidare från oljeeran med ett paket på euro. Detta är den budget som återstår för utskottet för industri, forskning och energi, och där prioriteras förnybar energi. Biobränsle och biomassa utgör en del av lösningen, som också bör inbegripa utbildning för att minska konsumtionen. Denna europeiska önskan att se bortom den långsiktiga planeringen, samt att gå i riktning mot vetenskaplig frihet för att hjälpa dem som bäst behöver det, går enligt en majoritet i min grupp som en röd tråd genom EU:s stöd till forskning på embryonala stamceller. Denna forskning måste finansieras på samma sätt som forskning på vuxna stamceller eller stamceller från navelsträngsblod. Detta är vad som föreslås i ändringsförslag 66. Den enda egentliga kompromissen från utskottet för industri, forskning och energi, som stöds av Philippe Busquin, Cristina Gutiérrez-Cortines, Pia Elda Locatelli och en hel rad andra talare före mig, såväl som av mig själv och en stor del av min grupp, gäller faran med en tidsfrist för stödberättigade linjer, för det skulle som kommissionsledamoten påminde oss om slå ner som en bomb bland de europeiska forskarna. Det är denna valfrihet jag försvarar, valet att kunna bota den som står inför döden, och det hopp som forskningen på embryon kan ge åt de patienter som lider av någon av de sällsynta sjukdomarna. Allt emellanåt behöver vi uttrycka oss i klartext. Det vi talar om här, det vi bryr oss om är forskning och medkänsla, inte fantasier om kloning ur Du sköna nya värld, vilket är det intryck man ibland får. Mer än 70 procent av EU:s medborgare uppmanar oss uppmanar er, herr kommissionsledamot att inte stå i vägen för ett sådant lovande forskningsområde. Den siffran kommer från 2005 års Eurobarometer, och jag instämmer med Jorgo Chatzimarkakis när det gäller oförmågan att publicera siffrorna från 2006, vilket jag vet inte är ert ansvar. Vad är det ordförandeskapet väntar på innan det kan ge tillstånd att publicera dessa siffror? Hiltrud Breyer (Verts/ALE). (DE) Herr talman! Denna omröstning är också ett avgörande prov på huruvida EU är en värdegemenskap, eller om den mänskliga värdigheten och de mänskliga rättigheterna hotas. Frågan om embryon som material som kan exploateras riskerar att bli en etisk störtflod. Vi har några mycket framgångsrika alternativ, såsom vuxna stamceller och forskning på celler från navelsträngsblod. Det är obegripligt varför EU i onödan riskerar att splittra unionen i denna fråga. Kloningsskandalen i Sydkorea har visat att även en princip står på spel, nämligen förbudet mot kommersialisering av människors kroppar i synnerhet kvinnors kroppar. Kvinnor degraderas till en position som leverantörer av äggceller som råmaterial. Förslaget från utskottet för industri, forskning och energi medför också en risk att man ger klartecken till mänsklig kloning, eftersom översynsklausulen förutser just detta. Jag vädjar därför om att vi inte ska bli ansvariga för att ha öppnat dörren för ett godkännande av forskning på embryonala stamceller i medlemsstater där detta är förbjudet det skulle vara diskutabelt ur en demokratipolitisk synvinkel och att vi definitivt inte ska bli ansvariga för att ha banat väg för mänsklig kloning Jacky Henin (GUE/NGL). (FR) Herr talman! Om vi anser att tillgången till säker och billig energi är en oförytterlig rättighet, och om vi vill att alla ska kunna konsumera den energi som är nödvändig för hans eller hennes utveckling kan vi inte annat än ansluta oss till de mål som fastställs i betänkandet från vår kollega Jerzy Buzek. Vi måste ge vårt fullständiga stöd till ITER och kärnfusion. Det är en lösning för framtiden som kommer att garantera en oberoende energiförsörjning, tillgång till el för alla, samt en utveckling av kvalificerade arbetstillfällen inom industrin. Låt oss samtidigt erkänna att alternativa energikällor inte kommer att kunna uppfylla efterfrågan, och att fossila energikällor bara förvärrar föroreningarna. Inför denna realitet är jag emellertid förvånad över att det har föreslagits att vi ska minska anslagen till Euratom. Vi borde eftertryckligen göra precis det motsatta. Dessutom kommer vi endast genom statlig kontroll, till skillnad från den gemensamma energimarknaden, att fullständigt säkert kunna uppnå de mål som har fastställts av Euratom. Om Frankrike har en energiförsörjning som är en av de minst kostsamma och dessutom är en utvecklad nation, så beror detta på kärnkraften och på att produktionen och distributionen av el har varit ett statligt monopol Angelika Niebler (PPE-DE). (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Även jag vill börja med att framföra mitt uppriktiga tack till vår

16 föredragande Jerzy Buzek för hans månadslånga arbete med att uppnå en praktiskt genomförbar kompromiss. Jag vill ta upp två punkter i debatten. För det första vill jag tala om Europeiska forskningsrådet. Som redan har nämnts flera gånger är inrättandet av detta råd en nyhet inom det sjunde ramprogrammet för forskning. Som föredragande för forskningsrådet är dess framgång, vilket också i synnerhet beror på dess struktur, givetvis särskilt viktig för mig. Vi behöver detta forskningsråd. Det kommer att göra EU mer lockande för framstående forskare. Forskningsrådet är avsett att stärka grundforskningen, vilket är ett område som alltför länge har försummats i EU under de senaste åren, men som trots allt har erfarit en banbrytande utveckling. Jag kan bara erinra parlamentet om uppfinningar som lasertekniken, röntgen eller MP3-spelaren. Alla dessa upptäckter har gjorts via grundforskningen, och den bör vi utnyttja mycket bättre och på ett mer riktat sätt. En annan viktig punkt när det gäller forskningsrådet är att dess arbete måste vara öppet och insynsvänligt. Forskningsrådet har beviljats väsentliga resurser här talar vi om en årlig budget på omkring 1 miljard euro och mot bakgrund av detta anser jag att vi bör inrätta ett organ som kan säkerställa öppenhet och insyn. Europeiska forskningsrådet får inte bli ett slutet nätverk. Jag vill klargöra att min avsikt inte är att forskningsrådet ska stå under någon kontroll. Det är underförstått att forskningsrådet och dess arbete måste vara oberoende, men arbetet måste vara begripligt för såväl forskningssamfundet, politiker, beslutsfattare som för allmänheten. Min andra punkt gäller frågan om vad som ska beviljas EU-medel; när allt kommer omkring är budgeten relativt begränsad. Därför bör vi koncentrera EU:s forskningsbidrag uteslutande på spetsforskning, och således bör kvalitet vara det enda kriteriet vid valet av projekt. Slutligen bör vi inte tillåta någon forskning på embryon. Vi bör inte tillåta att embryon produceras i forskningssyfte. Jag har utarbetat ett kompromissändringsförslag på det här området ändringsförslag 319 som jag inte har tid att förklara, men jag vill be mina kolleger att stödja detta ändringsförslag Teresa Riera Madurell (PSE). (ES) Herr talman! Jag vill börja med att lyckönska Jerzy Buzek och Philippe Busquin, samt tacka både dem och kommissionsledamoten för det betydelsefulla arbete de har utfört, eftersom den fråga vi i dag behandlar är nyckeln till den strategi som har utarbetats för de kommande åren. Om våra mål alltsedan Lissabon har varit att uppnå en dynamisk och konkurrenskraftig, kunskapsbaserad ekonomi är forskning, utveckling och innovation utan tvivel de huvudsakliga redskapen för att främja tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft, och det sjunde ramprogrammet kommer att ange vilka huvudfaktorer som ingår i vår vetenskapspolitik de kommande sju åren. Vårt viktigaste mål har varit att bemöta de stora utmaningar som vår vetenskap, teknik och innovation står inför, i syfte att minska den klyfta som skiljer oss från våra konkurrenter. Dessa utmaningar identifierades, undersöktes och analyserades grundligt i Locatellibetänkandet. Vårt arbete har inneburit vissa svårigheter, särskilt till följd av avtalet om budgetramen, som reducerade vårt ursprungliga ekonomiska perspektiv. Vårt arbete är inte slutfört, men det är tydligt att alla vill nå bästa möjliga slutöverenskommelse, och jag anser att vi i dag, på det stora hela, kan känna oss nöjda med det vi uppnått. Det sjunde ramprogrammets samarbetsprogram omfattar kraftfulla verktyg för att främja privata investeringar i forskning. I programmet Människor ingår viktiga åtgärder för att öka de mänskliga resurser som har avsatts för forskning, både vad gäller kvantitet och kvalitet. Programmet syftar till att göra EU mer lockande för forskare och att förhindra att de utvandrar, samt att främja kvinnors delaktighet. Stöd till högkvalitativ grundforskning verkar kunna garanteras i och med inrättandet av Europeiska forskningsrådet, som ännu inte är helt färdigt i sin utformning. Målet om att förbättra förbindelserna mellan forskningsvärlden och företagsvärlden och jag avser i synnerhet små och medelstora företag kan också uppnås genom de åtgärder som ingår i samarbetsprogrammet och kapacitetsprogrammet. Genom detta arbete befäster också parlamentet sitt engagemang för Lissabonstrategin, och viktiga steg tas mot att uppnå de två stora mål som har fastställts för 2010, nämligen att inrätta ett europeiskt område för forskning, samt att de totala utgifterna för FoU ska motsvara 3 procent av BNP, varav endast en tredjedel ska komma från den offentliga sektorn och de återstående två tredjedelarna från den privata sektorn. Mina damer och herrar! Genom det sjunde ramprogrammet kan vi konstatera att unionens vetenskapliga program utan tvivel har stärkts och, som skuggföredragande för det sjunde ramprogrammet för Euratom och mot bakgrund av det som hände vid rådets senaste möte, vill jag framhålla den stora betydelsen av att ha ITER-programmet i EU vilket innebär att vi stärker vårt ledarskap inom fusionsenergin som en betydelsefull möjlighet för att uppnå en storskalig, hållbar och säker energiförsörjning och hur mycket det kan främja den europeiska industrins framtid. När det gäller fission vill jag upprepa vårt engagemang för förnybar energi, även om jag godtar att kärnklyvning nu är oundvikligt mot bakgrund av den höga efterfrågan på energi samt mot bakgrund av att det fortfarande endast finns ett fåtal storskaliga energikällor. Jag vill betona behovet av att fortsätta forskningen om säkerhet, om avfallshantering och...

17 Vi fortsätter arbetet. Jag lyckönskar er, herr Potočnik! Anne Laperrouze (ALDE). (FR) Herr talman! Mitt bidrag till debatten om det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling kommer att handla om två frågor: frågan om stamceller och budgeten. Forskning på området embryonala stamceller har gjort att läkekonsten har kunnat ta ett stort kliv framåt. Stort hopp har satts till denna forskning, särskilt när det gäller behandling av inte bara cancer utan även av ärftliga sjukdomar som hittills har ansetts obotliga samt när det gäller att fullända läkemedel. Europeiska unionen måste göra försiktiga men bestämda framsteg på detta område. Det är därför EU har inrättat världens mest avancerade övervaknings- och utvärderingssystem, som bl.a. innefattar godkännande från programkommittén, analyser av oberoende experter och av nationella och europeiska etikkommittéer, och inte minst en skyldighet att följa lagstiftningen i de medlemsstater där forskningen görs. Det är viktigt att finansiera forskning på embryonala stamceller av flera skäl: för att övervaka verksamhet på detta område, för att se till att våra etiska värderingar respekteras, för att underlätta och skydda de vetenskapliga framsteg som gjorts av europeiska forskare och för att göra det möjligt för oss att fortsätta att konkurrera med tredjeländer. Det är därför vi nästa torsdag bör rösta för det ändringsförslag som antagits av utskottet för industrifrågor, forskning och energi. När det gäller budgeten kan jag endast sluta mig till de föregående talarna och djupt beklaga hur lite den uppgår till. Jag skulle dock varna för frestelsen att utnyttja finansiering från områden såsom jordbruk och energi som behöver pengarna, medan andra områden verkar ha fått en alltför generös tilldelning. Med hänsyn till detta anser jag att det absolut är nödvändigt att ha en debatt om finansieringen av Gemensamma forskningscentret. Samtidigt som jag berömmer vår föredragande för hans utmärkta arbete, vill jag slutligen verkligen betona hur oerhört viktigt detta program är. Genom att inrätta ett europeiskt område för forskning minskar vi risken för att de som utvecklar innovativa projekt ger sig av och söker finansieringskällor på annat håll. Det är ett sätt att kraftfullt stimulera tillväxten och konkurrenskraften. Det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling är ett av de sätt som kommer att göra det möjligt för EU att gå framåt och för våra invånare att, i sitt dagliga liv, dra fördel av resultaten av den europeiska forskningen Vladimír Remek (GUE/NGL). (CS) Mina damer och herrar! Jag vill uttrycka min uppskattning för föredraganden Jerzy Buzeks arbete, i synnerhet eftersom vi står inför ett svårt beslut om ett betänkande som jag anser har en avgörande betydelse i de kontroversiella diskussionerna om att fortsätta med kärnforskning och särskilt forskning rörande kärnfusion. Jag är helt och hållet för att utveckla det som är det största vetenskapliga partnerskapsprojektet i världen. Jag säger detta utifrån min personliga erfarenhet av högt avancerad vetenskap och teknik, och även som parlamentsledamot med personlig vetskap om de utmärkta resultaten från det europeiska forskningscentret för kärnfusion i Förenade kungariket. Ja, det saknas pengar inom många områden, och det är inte lätt att besluta om ett sådant kostsamt forskningsprojekt som den internationella termonukleära försöksreaktorn (ITER). Ja, vi måste vidta viktiga åtgärder för framtiden om vi vill behålla vår unika ställning inom europeisk forskning på detta område. Jag är för att behålla budgeten för forskning inom termonukleär fusion utan att inkludera kostnaderna för ITER. Vi tar ett beslut för EU:s framtida energioberoende. Slutligen vill jag säga att jag är nöjd över att Tjeckiska republiken bidragit och kommer att fortsätta att bidra stort till både forskningen rörande kärnfusion och till ITER-projektet Peter Baco (NI). (SK) Herr talman, mina damer och herrar! Jag anser att de förslag till det sjunde ramprogrammet som vi diskuterar i dag har varit välformulerade. Som jordbrukare är jag glad över att se att mycket mer uppmärksamhet i utkastet nu riktas mot jordbrukets övergripande konsekvenser för samhället som helhet jämfört med sjätte ramprogrammet. Jag vill dock påpeka några brister när det gäller de nya medlemsstaternas deltagande i femte och sjätte ramprogrammen. När vi tittar på fördelningen av deltagare i sjätte ramprogrammets kompetensnätverk kommer ingen från öst. Det var trots allt inte så vi föreställde oss vårt gemensamma Europa. Pågående studier tyder också på att de nya medlemsstaterna, i förhållande till sin storlek, borde ha fått tre gånger så stora projekt och kanske tilldelats så mycket som tio gånger så stort ekonomiskt stöd. Kommissionen och de berörda regeringarna står därför inför den trängande uppgiften att tillämpa specifika instrument i arbetsplanerna för de tekniska områdena och utmaningarna i ramprogrammet för att få ett större engagemang från de nya medlemsstaterna Nikolaos Vakalis (PPE-DE). (EL) Herr talman, herr kommissionsledamot! Jag anser att parlamentet har gjort ett mycket bra jobb. Jag vill innerligen lyckönska vår föredragande, Jerzy Buzek. Jag vill ta upp två ändringsförslag som redan har godkänts av utskottet för industrifrågor, forskning och energi. Ändringsförslag 273: I detta ändringsförslag hänvisas till avsnittet Forskningsinfrastruktur, och det strävas efter att stödja kompetens i konvergensregionerna och de yttersta randområdena. Det antyder helt enkelt att vi, i ett

18 fall med två lika utmärkta förslag om nya forskningsinfrastrukturer, måste fundera över vilket alternativ som kommer att bidra mest till att stärka och öka de europeiska forskningsbyråernas kompetens. Det faktum att 50 procent av de offentliga och privata medlen till forskning under perioden gick till endast 30 av EU:s 254 regioner tyder på att kompetensen är instängd. Ändringsförslag 66 om embryonala stamceller: Jag anser att detta ändringsförlag är korrekt både från filosofisk synpunkt och när det gäller skydd av mänskliga rättigheter och respekt för mänskligt liv. Jag anser dessutom att det är det mest korrekta av de fyra synpunkter som lagts fram, eftersom vi inte kan ange datumbegränsningar. Detta missgynnar forskningen, eftersom den begränsas till stamceller antingen av sämre kvalitet eller med mindre potential. Det kommer att tvinga våra forskare att bege sig till länder utanför EU som har lager av stamceller med dessa specifika datum. Vi kan inte åberopa subsidiaritetsprincipen och utesluta finansiering från ledande forskningssektorer på grund av att en eller några medlemsstater förbjuder det. Om vi drar en logisk slutsats av detta menar jag att det är orättvist att de länder där stamcellsforskning är förbjudet får utnyttja resultaten från de länder där det är tillåtet. I den slutliga analysen står det ju helt klart att forskning med vuxna stamceller inte räcker till alla användningsområden Catherine Trautmann (PSE). (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Vårt parlament gör sig redo för att rösta för det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling, som därmed kommer att inledas senast den 1 januari Vi vill undvika att riskera ett förlorat år för forskningen. Detta område är så strategiskt viktigt om vi ska kunna konkurrera på ett effektivt sätt med Förenta staterna, Indien och Kina. Vågspelet har nästan lönat sig, och jag vill innerligt lyckönska vår kommissionsledamot, Janez Potočnik, och vår föredragande, Jerzy Buzek. Forskningen måste bidra till att stärka vår enighet, genom att människor och territorium integreras i det europeiska området för forskning, och samtidigt främja en rationell och hållbar utvecklingsmodell och även innefatta kompetens och effektivitet. Men kommer vi att uppnå detta? När det gäller finansiella resurser är dessa otillräckliga även om den budgetöverenskommelse som antogs av utskottet för industrifrågor, forskning och energi och lades fram i plenum är godkänd såtillvida att den i högsta möjliga grad strävar efter att motverka svagheterna i budgeten inom ramen för budgetramen. Jag vill upprepa mina tvivel i denna fråga och tala om för medlemsstaterna att de verkligen måste inse hur viktig forskningen är för tillväxten och sysselsättningen och att de, när budgetramen omarbetas, måste vara beredda att komplettera de finansiella resurser som tilldelats denna sektor. När det gäller innehållet är de formuleringar som utskottet för industrifrågor, forskning och energi röstade för välavvägda, även om jag tycker att det är synd att inte mer stöd gavs åt det internationella samarbete som utformats för att möjliggöra utveckling och hejda kompetensflykten. Det är bra att betoningen har lagts på hälsa, hållbar utveckling och energi, liksom på informations- och kommunikationsteknik, som svarar för 40 procent av vår tillväxt. Med hänsyn till strukturer och till framtiden är jag särskilt belåten med att Europeiska forskningsrådet snart kommer att påbörja sin verksamhet. Europeiska forskningsrådet, med sin vetenskapliga kommitté på 22 medlemmar, lever upp till forskarsamhällets förväntningar. Det kommer således att vara möjligt att finansiera viktig grundforskning på ett enklare sätt med hjälp av detta organ som drivs av och för forskarsamhället. Dessutom ska individuella bidrag tilldelas som ett erkännande av kompetens och enligt de kriterier som fastställs av forskarna. Forskningsrådet, som kommer att ge Europeiska unionen en korrekt framtidssyn och säkerställa tilliten till forskarvärlden, kommer att utmärkas av oberoende och öppenhet. Vi hoppas att det kommer att hjälpa till att locka den unga generationen akademiker till yrken inom forskning. Beslutet att inte fastställa den slutgiltiga formen för Europeiska forskningsrådet togs av hänsyn till att få i gång forskningsrådet före den 1 januari 2007 och att försöka göra det så effektivt som möjligt. Det är därför vi i parlamentet, inom ramen för medbeslutandeförfarandet, vill delta fullt ut i beslutsfattandet om forskningsrådets slutgiltiga form Patrizia Toia (ALDE). (IT) Herr talman, mina damer och herrar! EU måste uppnå en snabbare tillväxttakt och i detta syfte har man siktat in sig på kunskap, vilket innebär forskning, yrkesutbildning, information, utveckling av informations- och kommunikationsteknik och så vidare. Det kanske mest ambitiösa mål som vi har satt upp är det sjunde ramprogrammet, som i dag representerar det europeiska mervärde som är nödvändigt om vi ska uppnå det resultatet. Jag ska begränsa mig till att ta upp två aspekter av det. I detta imponerande program har vi strävat efter att säkerställa en bred tillgång, vilket inte är motsatsen till selektivitet utan snarare en förutsättning för det. Vi vill att alla delar av forskarvärlden ska kunna delta, och jag syftar inte minst på kvinnliga vetenskapsmän. Det jag precis har sagt gäller även produktionsenheterna, till att börja med små och medelstora företag, som har ett stort behov av innovation men som kräver särskild uppmärksamhet. Jag hänvisar till förfarandefrågan: låt oss i detta hänseende uppmana kommissionen att se till

19 att insatserna för att förenkla, underlätta och stödja små och medelstora företag inte går förlorade under genomförandefasen utan snarare ökas. Den andra aspekten rör forskningen, som har uppenbara och oundvikliga etiska sidor. Det skulle kräva en grov cynism eller ett strikt vetenskapligt synsätt för att någon skulle kunna bortse från dessa aspekter. Det är därför helt rätt att erkänna dem och om möjligt hitta lösningar som tar hänsyn till dessa sidor som rör människor och deras värdighet. Det finns framför allt en viktig fråga som vi är oeniga om i de olika grupperna. Även i min egen grupp finns det en ståndpunkt om embryonala stamceller, även om det är en minoritet precis som den som jag företräder. Det är ingen av oss som vill stoppa den vetenskapliga utvecklingen, men många av oss anser att respekten för livet ändå ska vara en riktlinje, även om det inte är avsett som en restriktion, och att det är lämpligt att tillämpa försiktighetsprincipen om det finns vetenskapligt tvivel. Gemenskapens resurser som tilldelats i detta syfte är redan mycket begränsade. De skulle vara mer användbara om de koncentrerades till de sektorer där forskning redan har utvecklats och som därmed nu utlovar fördelar för människors hälsa inom en snar framtid, t.ex. användningen av vuxna stamceller och andra alternativ. Alla andra områden inom forskningsutvecklingen borde överlämnas till de enskilda medlemsstaterna. Dessa ståndpunkter är genvägar där det också krävs en förmåga att lyssna på och respektera andra. När ämnen som på ett så intimt sätt påverkar människor och mänskligt liv tas upp i denna kammare, där vi är mer vana vid debatter om ekonomi eller mer konkreta ämnen, tror jag att vi behöver vara lite klokare, lyssna lite mer och föra en dialog Roberto Musacchio (GUE/NGL). (IT) Herr talman, mina damer och herrar! EU hålls fortfarande tillbaka av ålderdomliga och farliga tekniker såsom kärnkraft, vilket det hade varit bäst att göra sig av med. Därför skulle det vara lite konstigt om man inlade något slags veto mot forskning och tillämpning av ny teknik som kan visa sig vara viktig när det gäller att rädda livet på många människor genom att använda stamceller. Det är inte frågan om att inte ha en viktig etisk ståndpunkt om dessa ämnen. Jag är faktiskt emot mänsklig kloning. Det är en annan sak att försöka införa ideologiska synpunkter och förutfattade meningar som komprometterar inte bara forskning och vetenskap utan framför allt allas rätt till sitt eget liv. Europaparlamentet har en rätt men också en skyldighet att leva upp till dessa förväntningar till fullo. Därför håller ett projekt för EU också på att ta form runt detta forskningsprogram. Luca Romagnoli (NI). (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Parlamentet har gett sitt stöd åt antagandet av sjunde ramprogrammet i vetskapen om att utmaningen att förbättra konkurrenskraften och utvecklingen för Europas länder beror på återupplivandet av forskningsmöjligheterna. Jag anser dock att de finansiella insatserna bör ökas. Om 3 procent av EU:s investeringar kanaliseras till forskning och utveckling före 2010 kommer det kanske att gå att minska det underskott på cirka forskare som EU för närvarande har. Offentlig finansiering till forskning behövs fortfarande i känsliga sektorer såsom hälsa, energi och miljö, och jag anser att det är stor enighet om det i parlamentet. Men denna finansiering kan inte enbart komma från EU-institutionerna. Tvärtom måste de sätta press på de nationella regeringarna att öka de finansiella anslagen till forskning i sina budgetar och på så vis förbättra arbetsförhållandena på området, både när det gäller den möjliga utvecklingen av mänskliga resurser i den offentliga sektorn och främjandet av privata investeringar och offentliga-privata partnerskap. Problemen med forskning och utveckling ser inte likadana ut runt om i EU. Arbetsförhållandena varierar, liksom utsikterna för unga forskare och för deras övergång från akademiska studier till arbetsmarknaden. I Italien, till exempel, finns det inte någon ordentlig yrkesutbildning eller några praktikmöjligheter mellan universiteten och företagen. Det finns inte ens ett allmänt utbyte av information. De låga lönenivåerna och den begränsade finansieringen till forskning driver forskare till att emigrera eller ännu oftare överge den offentliga forskningen och prova på mer givande sätt att förverkliga sig själva. Detta är ytterligare ett skäl till varför jag hoppas att inrättandet av Europeiska forskningsrådet kan fylla de nationella systemens luckor. Det enorma antalet ändringsförslag som lagts fram om detta redan utmärkta betänkande av Jerzy Buzek visar på parlamentets intresse för forskningen för att utveckla Europa och hur viktig parlamentet anser att forskningen är John Purvis (PPE-DE) (EN) Herr talman! Jag vill hedra vår föredragande, Jerzy Buzek, som på ett väldigt rättvist och öppet sätt har lett det här svåra förslaget genom parlamentet. Jag accepterar att de etiska frågorna kring forskning på embryonala stamceller, somatisk kärncellsteknik och genetisk terapi för ärftliga sjukdomar är ett väldigt komplicerat område. Jag respekterar de olika synsätten och de djupt rotade föreställningarna om de här frågorna. Det är helt tydligt ett ämne för det personliga samvetet och tron, varvid det enda acceptabla förfaringssättet är en fri omröstning i parlamentet, som företräder alla EUmedborgare

20 Jag vill förklara hur en kristen kan acceptera att EU finansierar den här forskningen. Jesus Kristus gjorde liknelsen om den gode samariten. Det var den föraktade samariten som inte passerade obemärkt förbi som de andra. Han stannade för att hjälpa en medmänniska med problem. Gud gav oss människor intelligens och kunskap att förbättra vårt mänskliga öde och mänskligheten har genom århundradena, ofta under motstånd från kyrkliga hierarkier och doktriner, utmanat vetenskapens gränser och därigenom förbättrat vårt välbefinnande. Forskningen inom det här området, som finansieras av Europeiska unionen, ingår i den här traditionen. Den är emellertid begränsad av regler, erkänner mänsklig värdighet och är tydligt kontrollerad och reglerad. Enligt min och många kristnas mening, inklusive den kristna kyrka som jag tillhör, är det helt och hållet lämpligt att vi fortsätter att finansiera den här forskningen, precis som vi gjorde under det sjätte ramprogrammet för forskning ORDFÖRANDESKAP: FRIEDRICH Vice talman Britta Thomsen (PSE). (DA) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Forskning och utveckling är en viktig förutsättning för vårt välstånd, eftersom vi i EU nu måste leva på att skapa kunskap och idéer. Ramprogrammet för forskning är därför ett viktigt redskap för att se till att EU på ett framgångsrikt sätt kan klara av den internationella konkurrensen i framtiden. Inget EU-land kan på egen hand mobilisera den kritiska massa som behövs för att konkurrera med Kina eller Förenta staterna men tillsammans kan EU-länderna mobilisera sina resurser och börja konkurrera med dem. Det är dessutom just i den mångfald som vi har i EU som vi kommer att hitta en viktig nyckel till större kreativitet. Det gläder mig att mer prioritet ges åt ramprogrammets internationella aspekt jämfört med i sjätte ramprogrammet. Internationellt samarbete är inte längre en separat del av programmet utan integreras snarare horisontellt i de individuella ämnena och specialprogrammen. Vi anpassar således forskningen till vad som pågår globalt. Jag hoppas att denna prioritering också kommer att avspeglas i antalet internationella projekt. I Europas utkanter pågår för närvarande en avbefolkning, och det är absolut nödvändigt att forskningen finns kvar i de yttersta randområdena genom att attraktiva arbetsförhållanden för forskarna skapas. Jag är därför glad att det nu går att samordna de insatser som görs inom ramen för sjunde ramprogrammet och regionalfonden. Detta gör det möjligt att skapa regionala partnerskap mellan forskningsinstitutioner, myndigheter och företag, för att på ett kraftfullt sätt stimulera regional utveckling. Den tiden är över när forskare kunde sitta avskärmade från verkligheten. Det är viktigare än någonsin att spridningsaspekten integreras i forskningen. Om samhället ska kunna utnyttja så många fördelar av den europeiska forskningen som möjligt, måste vi se till att forskningsresultaten påverkar individer, myndigheter, handel och näringsliv positivt. Förstklassig spridning av forskningsresultat bidrar till att människor uppfattar samhällsinvesteringar i forskning som berättigade. Energiforskning har blivit ett eget prioriterat tematiskt område inom samarbete. Det finns ett stort behov av forskning inom energiteknik, som kan hjälpa EU att uppnå målen när det gäller energistrategier inom (Talmannen avbröt talaren.) Lena Ek (ALDE). Herr talman! Det är ett mycket viktigt beslut som parlamentet skall fatta i veckan för att förverkliga Lissabonmålen och förena välfärd och miljöansvar med global konkurrenskraft. Det grundar sig på ett alldeles utmärkt förslag från kommissionsledamot Potočnik och ett utmärkt betänkande från föredragande Buzek. Tyvärr har rådet gjort det budgetmässigt svårare för oss att leva upp till de förväntningar och ambitioner som vi i de större politiska grupperna delar. Jag välkomnar inriktningen på Excellence-nätverken och en förenkling av byråkratin. Jag tycker att det är ett problem med den osäkerhet som fortfarande kvarstår när det gäller Europeiska forskningsrådet. Den genomgång av hela materialet som ska ske för att slutgiltigt klargöra Europeiska forskningsrådets ställning borde fastställas till Det är också viktigt att vi har lagt fram ändringsförslag som gäller små och medelstora företag och deltagande och delaktighet från olika grupper runt om i Europa. När det gäller kvinnor vet vi att diskriminering fortfarande sker i alla medlemsländer på området forskning och utveckling, både i fråga om innehåll och det gäller deltagande. Jag tror också att teknikplattformarna kommer att betyda oerhört mycket för europeisk industri. Den fråga som har vållat flest problem är stamcellsforskningen. Jag kan konstatera att det system vi har idag fungerar utmärkt. Den forskning som bedrivs med denna teknik som stöd är oerhört viktig för arbetet för att komma till rätta med de stora folksjukdomarna, diabetes, reumatism, Alzheimer och Parkinson, alltså sjukdomar som bekymrar många europeiska medborgare. Det är vår plikt att använda de möjligheter som finns på ett etiskt och ansvarsfullt sätt. När vi nu kan hjälpa människor måste vi tillvarata den möjligheten. Jag och ALDE-gruppen stöder det förslag som har röstats fram i industriutskottet. Tack! Romana Jordan Cizelj (PPE-DE). (SL) Jag vill börja med att välkomna kommissionsledamot Potočnik och tacka föredragande Jerzy Buzek för hans outtröttliga

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 6.12.2012 2012/2307(BUD) Par1 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013 Alla avsnitt

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi 12 februari 2004 PRELIMINÄR VERSION 2003/0265(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 11.11.2013 2013/0242(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska

Läs mer

Utskottet för rättsliga frågor Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män ARBETSDOKUMENT

Utskottet för rättsliga frågor Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 3.6.2013 ARBETSDOKUMENT om förslaget till Europaparlamentets och rådets

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 9 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 11.11.2013 2013/0232(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om unionens

Läs mer

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14127/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 8 november 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 13265/16 Ärende: FIN 774

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄR VERSION 2003/0209(AVC) 21 januari 2004 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om bemyndigande

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 30 May 2001 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor till utskottet för utveckling

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄR VERSION 2003/0209(AVC) 15 december 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regionalpolitik, transport och

Läs mer

EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE

EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE Europeiskt territoriellt samarbete är det instrument inom sammanhållningspolitiken som används för att på ett gränsöverskridande sätt lösa problem och gemensamt utveckla

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen 8.3.2018 A8-0048/21 21 Skäl Da (nytt) Da. I enlighet med artikel 8 i EUFfördraget ska EU främja jämställdhet mellan kvinnor och män och säkerställa jämställdhetsintegrering i all sin verksamhet som en

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG

ÄNDRINGSFÖRSLAG EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 9.12.2014 2014/0000(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 162-181 Förslag till betänkande Ildikó Gáll-Pelcz (PE541.454v01-00) Styrning av

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 2009/0136(COD) 2.3.2010 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor över

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 27.3.2015 2014/0256(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling till utskottet för

Läs mer

A7-0063/ Förslag till beslut (COM(2013)0497 C7-0221/ /0242(COD))

A7-0063/ Förslag till beslut (COM(2013)0497 C7-0221/ /0242(COD)) 10.4.2014 A7-0063/ 001-012 ÄNDRINGSFÖRSLAG 001-012 från utskottet för industrifrågor, forskning och energi Betänkande Niki Tzavela Europeiskt metrologiprogram för innovation och forskning A7-0063/2014

Läs mer

MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 20.3.2017 MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Ärende: Motiverat yttrande från den franska senaten över

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0184/2019 11.3.2019 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalanden av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om en europeisk

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 2007/0244(CNS) 29.11.2007 * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 21/2004

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 15.5.2012 B7- /2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2012 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om sysselsättningsaspekter

Läs mer

10667/16 SON/gw 1 DGG 2B

10667/16 SON/gw 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 27 juni 2016 (OR. en) 10667/16 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna FSTR 35 FC 29 REGIO 42 SOC 434 AGRISTR 36 PECHE 243 CADREFIN 38 Föreg.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET YTTRANDE. Budgetkontrollutskottet 2005/0098(COD) 13.12.2005. från budgetkontrollutskottet. till utskottet för transport och turism

EUROPAPARLAMENTET YTTRANDE. Budgetkontrollutskottet 2005/0098(COD) 13.12.2005. från budgetkontrollutskottet. till utskottet för transport och turism EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 2005/0098(COD) 13.12.2005 YTTRANDE från budgetkontrollutskottet till utskottet för transport och turism över förslaget till Europaparlamentets och rådets

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-0165/2. Ändringsförslag. Andrew Lewer, Ruža Tomašić för ECR-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B8-0165/2. Ändringsförslag. Andrew Lewer, Ruža Tomašić för ECR-gruppen 1.2.2016 B8-0165/2 2 Skäl H H. Tillgängligheten till regionerna och förbindelserna mellan öarna utgör viktiga faktorer för att öka öarnas attraktionskraft. Kostnaderna för sjö- och flygtransporter för

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2016/0359(COD) 11.4.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor till utskottet för rättsliga

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 27.5.2011 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0043/2011) Ärende: Motiverat yttrande från Dáil Éireann i Irland över förslaget till rådets direktiv om

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-19

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-19 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 2013/2077(INI) 2.9.2013 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-19 Förslag till betänkande Sajjad Karim (PE514.600v01-00) EU-lagstiftningens ändamålsenlighet, subsidiaritet

Läs mer

BEDÖMNINGEN AV EU:S RAMPROGRAM FÖR FORSKNING UNDER FEMÅRSPERIODEN

BEDÖMNINGEN AV EU:S RAMPROGRAM FÖR FORSKNING UNDER FEMÅRSPERIODEN BEDÖMNINGEN AV EU:S RAMPROGRAM FÖR FORSKNING UNDER FEMÅRSPERIODEN 1999-2003 Sammanfattning Original EN SAMMANFATTNING I det gällande EU-fördraget fastställs två centrala och strategiska mål för de europeiska

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för transport och turism 16.2.2012 2011/0301(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

DET SJUNDE RAMPROGRAMMET

DET SJUNDE RAMPROGRAMMET Europeisk forskning i praktiken DET SJUNDE RAMPROGRAMMET (FP7) Att åstadkomma europeisk forskning av världsklass Att skapa en ny standard för europeisk forskning Det sjunde ramprogrammet för utveckling

Läs mer

14182/16 SA/ab,gw 1 DGG 1A

14182/16 SA/ab,gw 1 DGG 1A Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14182/16 LÄGESRAPPORT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna ECOFIN 1017 BUDGET 37 SAN 379 SOC 678 Den gemensamma rapporten

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.3.2019 COM(2019) 98 final 2019/0048 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Indiska oceanens tonfiskkommission

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 15.10.2010 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (16/2010) Angående: Motiverat yttrande från Republiken Polens senat angående förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ***II GEMENSAM STÅNDPUNKT

EUROPAPARLAMENTET ***II GEMENSAM STÅNDPUNKT EUROPAPARLAMENTET 1999 Sammanträdeshandling 2004 19/07/1999 C5-0022/1999 ***II GEMENSAM STÅNDPUNKT Ärende: GEMENSAM STÅNDPUNKT (EG) NR /99 ANTAGEN AV RÅDET DEN 28 JUNI 1999 INFÖR ANTAGANDET AV RÅDETS OCH

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 maj 2017 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 maj 2017 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 16 maj 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0047 (NLE) 8421/17 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RECH 106 FIN 269 COMPET 263 ENER 143 RÅDETS BESLUT

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen 7.3.2012 A7-0041/8 8 Punkt 9 9. Europaparlamentet uppmanar rådet att gå vidare med parlamentets ståndpunkt om en ändring av direktivet om mammaledighet, framför allt när det gäller ersättning till kvinnor

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetkontrollutskottet 2014/2147(INI) 7.1.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetkontrollutskottet till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling över sektorn för frukt

Läs mer

Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande

Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande SV Tal Bryssel den 13 oktober 2016 Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande Presentation av revisionsrättens årsrapport för 2015 Europaparlamentets budgetkontrollutskott Bryssel

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 14 oktober 2003 PE 329.

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 14 oktober 2003 PE 329. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 oktober 2003 PE 329.884/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Förslag till betänkande (PE 329.884)

Läs mer

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/005 SE/Saab från Sverige

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/005 SE/Saab från Sverige P7_TA-PROV(2012)0488 Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/005 SE/Saab från Sverige Europaparlamentets resolution av den 12 december 2012 om förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 15.6.2011 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0051/2011) Ärende: Motiverat yttrande från nationalförsamlingen i Republiken Bulgarien över förslaget till

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Budgetutskottet 2016/0257(COD) 19.1.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för sysselsättning och sociala frågor över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 7.3.2008 ARBETSDOKUMENT om Europaparlamentets och rådets förslag till beslut om inrättande av ett handlingsprogram för att höja kvaliteten

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en) 14221/18 COMPET 765 IND 339 MI 826 NOT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 13837/18 COMPET 731

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-29

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-29 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2008/2006(INI) 16.4.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-29 András Gyürk (PE404.466v01-00) Mot en europeisk stadga om energikonsumenters

Läs mer

Förslag till förordning (COM(2018)0437 C8-0380/ /0226(NLE))

Förslag till förordning (COM(2018)0437 C8-0380/ /0226(NLE)) 11.1.2019 A8-0406/ 001-030 ÄNDRINGSFÖRSLAG 001-030 från utskottet för industrifrågor, forskning och energi Betänkande Miapetra Kumpula-Natri Euratoms forsknings- och utbildningsprogram 2021-2025 A8-0406/2018

Läs mer

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om kvinnor och vetenskap EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION (8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter 2018-2022 Kulturdepartementet 2016-08-23 Dokumentbeteckning KOM (2016) 442 Förslag till rådets beslut om inrättande

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 24.9.2013 2013/2116(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om tillämpningen av direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder (2013/2116(INI))

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A8-0389/2. Ändringsförslag. Dominique Bilde för ENF-gruppen. Milan Zver Genomförandet av Erasmus+ 2015/2327(INI)

SV Förenade i mångfalden SV A8-0389/2. Ändringsförslag. Dominique Bilde för ENF-gruppen. Milan Zver Genomförandet av Erasmus+ 2015/2327(INI) 25.1.2017 A8-0389/2 2 Beaktandeled 18 med beaktande av förklaringen om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning (Parisförklaringen),

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 23.11.2012 2012/0202(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring

Läs mer

9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW

9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW 63((&+ 7DODY5RPDQR3URGL Ordförande för Europeiska kommissionen 9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW Europaparlamentet 6WUDVERXUJGHQMXQL Fru talman, Ärade ledamöter, I morgon kommer Europeiska

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för rättsliga frågor 17.7.2013 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0073/2013) Ärende: Motiverat yttrande från den luxemburgska deputeradekammaren över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 25.5.2012 2011/0366(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 15.7.2014 B8-0051/2014 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om ungdomssysselsättning

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81. EU:s stödprogram för rymdövervakning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81. EU:s stödprogram för rymdövervakning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81 EU:s stödprogram för rymdövervakning Utbildningsdepartementet 2013-04-05 Dokumentbeteckning KOM (2013) 107 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Fiskeriutskottet 2012/0278(COD) 3.4.2013 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från fiskeriutskottet till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Fjärde rapporten. om införlivande av hälsoskyddskrav. i gemenskapens politik

Fjärde rapporten. om införlivande av hälsoskyddskrav. i gemenskapens politik Fjärde rapporten om införlivande av hälsoskyddskrav i gemenskapens politik (1999) Innehåll Inledning Vägen framåt Behovet av inriktning Utvärdering av gemenskapspolitikens inverkan på folkhälsan Slutsatser

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 10.4.2013 B7-000/2013 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågorna för muntligt besvarande B7-0000/2013 och B7-0000/2013 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 23.5.2013 2012/0271(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 25.11.2014 B8-0311/2014 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om översynen av kommissionens

Läs mer

YTTRANDE. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet 2015/0263(COD) från fiskeriutskottet. till utskottet för regional utveckling

YTTRANDE. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet 2015/0263(COD) från fiskeriutskottet. till utskottet för regional utveckling Europaparlamentet 2014-2019 Fiskeriutskottet 2015/0263(COD) 16.6.2016 YTTRANDE från fiskeriutskottet till utskottet för regional utveckling över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för konstitutionella frågor PRELIMINÄR VERSION 23 juni 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor till budgetutskottet över förslaget till

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 25.9.2013 2013/2174(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om försäkring mot naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor (2013/2174(INI))

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM153. Meddelande om offentlig-privata partnerskapsprogram inom Horisont Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM153. Meddelande om offentlig-privata partnerskapsprogram inom Horisont Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om offentlig-privata partnerskapsprogram inom Horisont 2020 Näringsdepartementet 2013-09-09 Dokumentbeteckning KOM (2013) 494 Meddelande från kommissionen till

Läs mer

Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön Frågeformulär

Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön Frågeformulär Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön Frågeformulär De nuvarande riktlinjerna upphör att gälla vid 2007 års utgång. Som förberedelse inför översynen av riktlinjerna uppmanar kommissionen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Fiskeriutskottet. 30 april 2003 PE /1-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-23

EUROPAPARLAMENTET. Fiskeriutskottet. 30 april 2003 PE /1-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-23 EUROPAPARLAMENTET 1999 Fiskeriutskottet 2004 30 april 2003 PE 325.168/1-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-23 Förslag till betänkande (PE 325.168) Niels Busk Gemenskapens handlingsplan för att minska mängden fisk som

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 3-4 december 2015

Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 3-4 december 2015 RIF, dp. 6-7 Rådspromemoria 2015-11-23 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt (L2) Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 3-4 december 2015 Dagordningspunkt

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 18.9.2009 B7-.../2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågorna för muntligt besvarande B7-.../2009 och B7-.../2009 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22 Den Dover (PE400.662v02-00) Kvinnor och vetenskap (2007/2206(INI)) AM\712026.doc

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 11.3.2014 2014/2020(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22 Förslag till betänkande Jean-Luc Dehaene, Anne E. Jensen (PE1020611v01-00) Genomförandebestämmelser till systemet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur och utbildning FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för kultur och utbildning

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur och utbildning FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för kultur och utbildning EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 2007/0174(COD) 20.12.2007 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning till utskottet för industrifrågor, forskning och

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX COM(2018) 398 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EU) 2015/1588 av den 13 juli 2015 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för internationell handel 2016/0052(NLE) 7.6.2016 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 2014/2252(INI) 5.5.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om årsrapporterna om subsidiaritet och proportionalitet 2012 2013 (2014/2252(INI)) Utskottet för

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

Ett nytt partnerskap för sammanhållning

Ett nytt partnerskap för sammanhållning Ett nytt partnerskap för sammanhållning konvergens konkurrenskraft samarbete Tredje rapporten om ekonomisk och social sammanhållning Europeiska kommissionen Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.3.2019 COM(2019) 101 final 2019/0050 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Kommissionen för bevarande och

Läs mer