Bevarandeplan för SE Ånnaboda

Transkript

1 Bevarandeplan för SE Ånnaboda Namn Områdeskod Områdestyp Areal Skyddsform Fastställd av Länsstyrelsen Ånnaboda SE SCI 47,9 ha Kommunalt Naturreservat Planförfattare Uppdaterad senast Astrid Andersen Rolf Wedding Ägandeförhållanden Fastighet: Garphyttan 2:4 och 2:7 - Området är en del av ett större naturreservat. Markägare: Kommunalt Kommun: Örebro kommun Nyttjanderätt: Vattenregleringsföretag som reglerar Falkasjön. Friluftsläger med vindskydd på ön i Falkasjön. Beskrivning av området Ånnaboda Natura 2000-område är en del av ett större naturreservat. Området ligger i Kilsbergen ca 2 mil öster om Örebro. I området finns ett barrskogsområde med stråk av sumpskog, myrar och bäckar. Falkasjö och Falkaberget är tydliga delar av området. Falkaberget är en känd lokal för bl a ovanliga, nordliga mossor. Vid Falkasjöns stränder finns den sällsynta hårklomossan, Dichelyma capillaceum, där den växer i rikliga bestånd på basen av videbuskar eller direkt på marken i skuggan av buskarna. Skogarna i Ånnaboda är ca 120 år. De växte till efter den omfattande kolningen under bergsbrukets storhetstid på talet. Dessa skogar lämnas efter naturreservatsbildandet i stort sett för fri utveckling. Biologiskt sett är de unga och börjar så sakta bli intressanta. De växt- och djurarter som är beroende av gammal skog och död ved skall kunna få en fristad i området. Områdets naturvärden är främst knutna till fuktiga beskuggade bergsbranter, artrika sumpskogar samt till förekomsten av hårklomossa vid Falkasjöns stränder. Ånnabodaområdet är även ett viktigt friluftsområde som utnyttjas till skidåkning, bad och fiske mm. Bergslagsleden går genom området. 1

2 Falkaberget Foto Eva Ekholm-Pehrson Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet Nr Habitat Areal 8220 Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar 3,8 ha 9010 Västlig taiga 22,0 ha Ingående arter enligt habitatdirektivet Artnr Svenskt namn Vetenskapligt namn Dichelyma capillaceum Bevarandesyfte Syftet med Natura 2000-området är att anmälda naturtyper och art i området (se ovan) ska bevaras långsiktigt. Varje anmäld naturtyp och art ska bidra till att upprätthålla så kallad gynnsam bevarandestatus inom sin biogeografiska region. 2

3 3 SE ÅNNABODA Skala 1: Copyright Lantmäteriet Ur GSD-Fastighetskartan ärende /188 T ³ meter

4 Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus 8220 Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar: Att substratet lämnas orört. Oförändrad hydrologi Gynnsam bevarandestatus hos typiska arter Västlig taiga: En förutsättning är att inte populationerna hos de typiska arterna i naturtypen minskar påtagligt. Skoglig kontinuitet med en naturlig dynamik. En viktig förutsättning är en kontinuitet av träd där det har skapats en naturlig åldersdifferentiering och artsammansättning. Det skall finnas gamla och grova träd samt död ved i form av grenar, torrträd, lågor m.m. i olika nedbrytningsstadier. I områden med brandhistorik är vissa typer av bränd ved en förutsättning för många typiska arter av framförallt vedlevande insekter. Hårklomossa växer på stenblock, trädbaser och basen av buskar utmed stränder till sjöar och långsamt rinnande vattendrag där vattennivån har fluktuationer. Den är knuten till den zon som översvämmas och dränks varje år och växer bara vid stränder med ganska stor vattenståndsamplitud. Arten förväntas normalt kunna sprida sig som mest 5 m vegetativt under en 10- årsperiod. 4

5 Karta med fynd av hårklomossa vid Falkasjön. 5

6 Områdets bevarandestatus 8220 Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar och 9010 Västlig taiga: Bevarandestatusen anses idag vara gynnsam för området. Det är naturreservat och lämnas för fri utveckling med ett minimum av ingrepp och störning. På så sätt fortgår de naturliga processerna vilket är positivt för de anmälda habitaten och arterna. Kunskapen om vilka typiska arter som förekommer är dock mindre god. Bevarandestatusen är god. Arten förekommer på ett stort antal lokaler längs stränderna i Falkasjön. Bevarandemål 8220 Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar: Att inte habitatet minskar eller förstörs Västlig taiga: Att naturtypen finns kvar inom sitt nuvarande utbredningsområde på 22,0 ha. Den totala arealen av naturtypen bör öka i de områden där det finns unga bestånd. Att skogsekosystemens naturliga funktioner och processer upprätthålls. : Hårklomossa bör finnas kvar i samma omfattning som år Att populationerna på varje lokal bör vara stabila eller ökande. Att det är långsiktigt livskraftiga populationer, vilket innebär att mossan bör växa över minst 100 fläckar större än 1 dm 2. Hotbild 8220 Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar Substratet är känsligt för slitage från t.ex. friluftsliv. Bergsklättring Västlig taiga Alla former av skogsbruk i eller i anslutning till objektet som avverkningar, transporter, markberedning, dikning och plantering. 6

7 I skötselplanen föreslås röjning och gallring vid de mest attraktiva strandpartierna för att öka rekreationsvärdet. Detta kan medföra att videbuskar längs stränderna röjs bort och därmed förstör hårklomossans växtplats. Arten hotas framför allt av förändringar i vattenståndsregim och vattenkvalitet. Förändringar av det slaget kan slå ut arten från många lokaler samtidigt. Den försvinner om sjön eller vattendraget regleras så att det blir en mer konstant vattennivå eller så att vattenståndet fluktuerar ofta. Troligen utgör även övergödning ett stort hot. När näringsnivåerna i vattnet ökar kan andra arter konkurrera ut hårklomossan. Pågående bevarandeåtgärder Regelverk Området är kommunalt naturreservat enligt 7 kap. 4 miljöbalken Västlig taiga Strandskydd gäller enligt 7 kap miljöbalken. Strandskydd gäller 100 m från strandlinjen (ut i vattnet och inåt land). Den är fridlyst (1 c Artskyddsförordningen (1998:179) samt NFS 1999:12). Planerade åtgärder med tidsplan Inga permanenta aktiviteter tillåts i Natura området för att behålla områdets karaktär 9010 Västlig taiga Plockhuggning eller ringbarkning av gran kan behövas för att på mekanisk väg minska granmängden där lövträd som asp, sälg och rönn bör gynnas. Naturvårdsbränning kommer att göras i ett litet område i nordöstra delen av området om man anser att det är genomförbart. Regelbunden övervakning av ett urval av de befintliga populationerna (åtminstone en lokal per vattensystem). Integrering av hårklomossans habitatkrav i naturreservatets skötselplaner. Motverkande av exploatering av artens växtplatser. Riktlinjer för vattendomar i vattensystem med aktuella lokaler. Detta håller på att ses över av kommunen för att få en mer naturvårdsanpassad vattenreglering. Anmälan av nya habitat 7

8 Flera artrika sumpskogar finns i området. Dessa bör avgränsas i samband med basinventeringen av skog och evetnuellt anmälas som 9080 Lövsumpskogar av fennoskandisk typ. Uppföljning av bevarandemål 8220 Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar Kontroll för att se om substratet är intakt flygbild. Förekomst av hotade/typiska arter Västlig taiga Fjärranalys för kontroll av bibehållen areal. Kvantitativa skattningar av mängden relevanta substrat, t ex död eller bränd ved, gamla träd o s v. Förekomst av hotade/typiska arter. Regelbundet besöka lokalerna och notera förekomst eller avsaknad av arten. Återbesök på lokaler och provytor vart sjätte år. Falkasjön besöktes Återbesök görs Typiska arter De arter som Länsstyrelsen känner till att de finns i området är markerade med fetstil Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar Kärlväxter Gaffelbräken Liten fetknopp Bergglim Vårspärgel Hällebräken Lavar Asplenium septentrionale Sedum annuum Silene rupestris Spergula morisonii Woodsia ilvensis - Fuscidea spp. - Opegrapha abscondita - Opegrapha gyrocarpa - Ropalospora spp. 8

9 9010 Västlig taiga Kärlväxter Ryl Korallrot Mjölkört Svedjenäva Knärot Linnea Spindelblomster Mattlummer Plattlummer Ögonpyrola Tallört Grönpyrola Hallon Fåglar Stjärtmes Pärluggla Järpe Nattskärra Mindre hackspett Spillkråka Större korsnäbb Nötkråka Svartmes Lappmes Tofsmes Talltita Lavskrika Tretåig hackspett Gråspett Tallbit Tjäder Chimaphila umbellata Corallorhiza tridfida Epilobium angustifolium Geranium bohemicum Goodyera repens Linnaea borealis Listera cordata Lycopodium clavatum Lycopodium complanatum Moneses uniflora Monotropa hypopitys Pyrola chlorantha) Rubus idaeus Aegithalos caudatus Aegolius funereus Bonasa bonasia Caprimulgus europaeus Dendrocopos minor Dryocopus martius Loxia pytyopsittacus Nucifraga caryocatactes Parus ater Parus cinctus Parus cristatus Parus montanus Perisoreus infaustus Picoides tridactylus Picus canus Pinicola enucleator Tetrao urogallus 9

10 10

11 Litteratur Andersson, M Hårklomossa i delar av Falkasjön i Örebro kommun, Stadsbyggnadskontoret, Örebro kommun. Furuholm, L. m.fl.,1973. Översiktlig naturinventering av Örebro kommun. Naturvårdsenheten Länsstyrelsen i Örebro län, Planeringskontoret Örebro kommun. Löfgren Garphyttan- Ånnabodaområdet. Naturinventering. Länsstyrelsen i Örebro län, Miljöenheten Löfgren, L Örebros kommunägda skogar: Naturinventering skötselråd. Naturvårdsverket, Åtgärdsprogram för bevarande av hårklomossa. Rapport Örebro kommun Bildande av naturreservat i Ånnaboda i Örebro kommun. Beslut och Skötselplan. 11