Behandling av smide, gjutjärn och plåt på tak och fasad

Transkript

1 ECS-TEKNIK AB Praktiska anvisningar för vård och underhåll av byggnadsverk i kulturmiljö Behandling av smide, gjutjärn och plåt på tak och fasad Denna skrift beställs från ECS-Teknik AB och får i helt och odelat skick användas i projekt och för utbildning. KOPIERING MEDGES EJ! Rev

2 FÖRORD Denna skrift är baserad på praktiska erfarenheter samlade sedan 1960-talet till nutid och syftar, på förekommen anledning, till att kvalitetssäkra arbeten med rostskydd och måleri på smide, gjutjärn och plåt i kulturmiljö enligt enkla väl beprövade principer. Praktiska förutsättningar och förklaringar Tid för rostskyddsmålning utomhus är i mellansverige maj-augusti, kortare i norr och längre i söder. Klimatkrav för rostskyddsmålning utomhus är +5C 0 till +10C 0, max 85% RF. Se respektive produktblad. Blymönjefärg får användas i kulturmiljö. Den skall dock hållas skyddad mot solens UV-strålning med snar övermålning och för att undvika onödig spridning av bly till närmiljön. Vid färgborttagning skall alla färgrester omsorgsfullt uppsamlas. Färgtjocklek 100 µm = 0,1 mm (1 µm = 0, meter). Vitrost uppstår på zink i fuktig miljö. Förtvålning innebär att linoljan som bindemedel försvagas. Vidare påminner författarna om att flertalet arbeten på yttertak och i trafikmiljö är så farliga att riskanalyser skall fogas till alla arbetsbeskrivningar. För dem som vill hämta djupare kunskaper om t ex rengöring, appliceringar, torktider och mätning av färgtjocklek mm rekommenderas att dessa efterhand hämtas från angivna hemsidor och litteratur. INNEHÅLLFÖRTECKNING: TILLSYN OCH UNDERHÅLL 3 SMIDESARBETEN OCH GJUTJÄRN Förutsättningar och historik 4-6 A. Behandling av spaltrostande äldre smide 7-9 B. Behandling på senare tiders smide C. Smide som skall mot- eller inputsas t ex blottlagd armering 13 D. Behandling på galvat smide 14 E. Behandling på gjutjärn 15 PLÅTARBETEN Kortfattad problembeskrivning med råd 16 Förutsättningar och historik mm Problemexempel Så här gör vi nu 22 Råd och tips inför målning på takplåt i kulturmiljö 23 A. Behandling av svartplåt 24 B. Behandling på förzinkad platsmålad plåt 25 C. Behandling av fabriksmålad förzinkad plåt D. Underhåll och ommålning på plåt målad med Styrenakrylatfärg 28 E. Byte av förzinkad plåttäckning och lagning 29 F. Målning på ny förzinkad plåt (efter 2005) 30 G. Behandling på syrafast plåt RISKANALYS OCH ANHÖRIGLISTA ANVISAD LITTERATUR OCH AKTUELLA HEMSIDOR VÄRDA ATT STUDERA 35 EFTERORD OCH FÖRTECKNING ÖVER DELTAGANDE FÖRETAG 36 2

3 TILLSYN OCH UNDERHÅLL av rostskydd och måleri på smide, gjutjärn och plåt Förutsättningar: Underlaget är behandlat enligt denna skrift. Årlig tillsyn: Häng-, fot- och vinkelrännor rensas omsorgsfullt från löv och skräp. Eklöv fräter på kort tid bort färg och zink. Påväxta ytor under tex träd sprejas omsorgsfullt en gång utan rinning med en 3% lösning av Benac 50. Tillsyn vart tredje år: Efter godkänd garantibesiktning kontrolleras aktuella ytor vart tredje år. Speciellt omsorgsfullt på utsatta ytor i rännor mm. Varvid småsår och skavanker behandlas enligt följande: Underhåll: 1. Uppskrapning till fast underlag och nedslipning av färgkanter. 2. Skadestället avfettas omsorgsfullt genom t ex avtorkning med alifatnafta på trasa. 3. Pågrundning utföres på järn med Isotrol Grund klar. Pågrundning utföres på zink med Isobet Allround Grund. 4. Pågrundade ytor täckmålas lika omgivande oskadade ytor. Gjutjärn och smide tillses så att inga delar vilar direkt på mark. Dränage i urnor kontrolleras. 1-4 Med dessa åtgärder torde ett seriöst genomfört måleri hålla år, dvs ommålning samordnas med t ex fasadunderhåll vart 25:e år. Med tillsyn och ommålning skall plåt hålla i minst 100 år och smide i flera hundra år. Att ha på lager! Tänk på att trasor med oljefärgspill kan självantända!

4 SMIDESARBETEN Förutsättningar och historik METODANVISNING 1:1 Välljärn är ett gemensamt namn på allt järn tillverkat före mitten på 1800-talet. Med det menas att tackjärnet inte varit flytande under färskningsprocessen, vilket i sin tur resulterat i ett järn med fibrig struktur. Om det inte är mycket väl hopsmitt kan det innehålla slagginneslutningar, som ger en bra grogrund för rostangrepp. Den här typen av järn tillverkades till mitten av 1900-talet, dock med tiden i allt mindre omfattning. Från mitten av 1800-talet används färskningsmetoder där tackjärnet är flytande under det att kolhalten sänks för att ge ett smidbart järn. Detta järn är helt homogent, vilket ger mindre risk för rostspjälkning. Spaltrostning på järn kan spräcka murade eller gjutna konstruktioner då det utvidgas ända upp till 7 gånger. Så länge stångjärnet smiddes till sin saluform, allenarådande till början av 1800-talet, tillverkades det inte i särskilt många olika dimensioner. I och med valsningens intåg på arenan blev det lättare att göra olika dimensioner och även profiler t.ex. balkar och järnvägsräls. Är man lyckosam kan smeden och hyttan ha lämnat namn, stämplar och årtal efter sig. Bilderna ovan utgör exempel på vad man kan finna vid rengöring av välljärn. Notera översta bildens svåråtkomliga vinklar och vrår 4

5 Lätta utsmyckningsdetaljer på tyngre smide är ofta anbringade med bult med fyrkantig mutter och huvud. Smidet har genom tiderna varit skyddat mot rost med målningsbehandlingar av linoljebaserad blymönjefärg och linoljebaserad täckfärg som ofta innehöll blyvitt mot organisk påväxt. Med tiden kryper dock rosten in i vinklar och vrår, speciellt där målningsbehandlingen vilar på eller nära mark. Även senare tiders behandlingar med tekniskt olämpliga färgsystem har medfört en rad problem. 5

6 Tillverkningen METODANVISNING 1:1 I äldre smidesarbeten, tillverkade innan svetsningen uppfunnits kring sekelskiftet 1900, sammanfogades alla järnkonstruktioner genom vällning, nitning, kramling, gängning eller lödning. Detta resulterade i en mängd möten med vrår svåråtkomliga att rostskydda. Genom att det mesta monteringsarbetet gjordes i varmt tillstånd kunde ingen rostskyddsbehandling göras innan smidet var slutfört. Beroende på skadenivå kan dylikt smide kräva specialkunskaper för att åtgärderna inte skall förstöra de kulturhistoriska värden som finns. Där smidet monterats på trä, t.ex. gångjärn och lås på dörrar, har det i regel fått samma behandling som det omgivande träet. Beroende på sammanhang vanligen linoljefärg eller tjära. I högreståndsmiljö med omålade ekdörrar, valde man istället att förtenna beslagen. Smide utomhus har genom tiderna rostskyddats med linoljebaserade mönjor och färger. Det glödgade järnet bearbetas till avsedd form på städet Hål i äldre smide kännetecknas av att de är drivna med dorn i det glödgade stycket. Det traditionella oljebaserade målningssystemet för rostskydd på stålkonstruktioner med nitförband, spalter med rörlighet i konstruktionen, är kvalitets- och underhållsmässigt överlägset nyare färgsystem men kräver kunnande, handlag och planering. 6

7 A. Behandling av spaltrostande äldre smide 1. Rengöring Smide med spaltrost och uttjänt måleri bör blästras metallrent med mjukt blästermedel typ olivinsand av fin kornstorlek. Undvik blästermedel av stålsand eller kopparslagg eftersom dess rester ger upphov till galvanisk korrosion i spalter. 2. Lagning/komplettering Kräver specialkompetens hos smeden. 1. Spaltrosten lokaliseras 2. Skärs upp och rengöres 3. Slås samman 4. Svetsas med gaslåga 5. Avslipning till skön yta 7

8 Komplettering Svårt skadade eller saknade detaljer ersätts med nysmidda som nitas fast. METODANVISNING 1:1 3. Dokumentation Kompletteringar och förekommande stämplar dokumenteras fortlöpande på en blankett för varje sektion/stycke. 8

9 4. Rostskyddsmålning A. Först stryks vinklar, vrår och spalter med högpenetrerande Isotrol Grund klar eller Isotrol Grund CP. Appliceras med rund anstrykare. B. Därefter stryks styckets alla sidor och kanter med blymönjefärg med densitet >2,4. Sprutas eller penselstryks ut så väl att skinntorkning ej uppstår. OBS! Penselstrykning i vinklar och vrår äter penslar eftersom borsten lätt fastnar. A Isotrol Grund klar. Den opigmenterade grundfärgens penetreringsförmåga är >4 gånger högre än blymönjefärgens, se KI Rapport 2002:4. Klassisk blymönjefärg B 5. Täckmålning Mellanstrykning utföres en gång med Isoguard Pansar. Färdigstrykning utföres en gång med mögelskyddad linoljefärg. Sprutas eller penselstryks så tunt att skinntorkning ej uppstår. Vid antikvariskt högt värde används alltid linoljefärg till sista färdigstrykningen. Färgtjocklek µm Tänk på att trasor med oljefärgspill kan självantända!

10 B. Behandling av senare tiders smide METODANVISNING 1:1 Nyare smide kännetecknas av att järnstänger svetsats samman till enheter för varierande uppgifter och målningsbehandlats ibland efter varmförzinkning. Detta smide är förhållningsvis enkelt att rengöra och rostskyddsbehandla på plats eller att demontera och behandla på verkstad. 10

11 Ommålning på nyare oförzinkat smide METODANVISNING 1:1 Nyare smide kan som ovan vara anbringat i sektioner som är enkla att demontera för behandling på verkstad eller, som nedan ingå i ett sammansvetsat balksystem. Blottlagt smide i konstruktioner inomhus rengörs och målas två gånger med opigmenterad Isotrol Grund klar till mättad blank yta. 11

12 Behandling på nyare oförzinkat smide METODANVISNING 1:1 1. Rengöring till fast underlag Algbevuxna detaljer sprejas eller penslas en gång med en lösning av 10% Benac 50 något dygn före tvättning för ommålning med 3% ammoniaklösning. Rostställen skrapas och stålborstas metallrent, alternativt rengörs på plats med vattenblästring. 2. Nedslipning av färgkanter 3. Grundningsmålning/pågrundning Blottlagt järn grundas en gång med Isotrol Grund klar till mättad blank yta. 4. Täckmålning Utföres två gånger med Isoguard Pansar eller med linoljefärg. Färdig färgtjocklek skall vara µm All oljefärg skall appliceras med runda anstrykare och strykas ut så väl att skinntorkning ej uppstår. 12 Tänk på att trasor med oljefärgspill kan självantända!

13 C. Smide som skall mot- eller inputsas t ex blottlagd armering Behandling: 1. Rengöring Ytor som skall motputsas, inputsas eller motgjutas, blottlägges varpå stålet skrapas och stålborstas metallrent. 2. Grundningsmålning En gång Isotrol Grund klar som torkas av. 3. Skydd mot hydroxidens frätning Täckmålning: En strykning med Isomastic. Total skikttjocklek >100 µm, varefter motputsning, gjutning kan ske. All oljefärg skall appliceras med runda anstrykare och strykas ut så väl att skinntorkning ej uppstår. 13

14 D. Behandling på galvat smide METODANVISNING 1:1 Nytt galvat smide som räcket på bilden ovan kan vara skyddsbehandlat och skall därför slipas omsorgsfullt innan målningsbehandling. 1. Avslipning med röd Scotch-Brite och avfettning. 2. Rostställen pågrundas en gång med Isotrol Grund klar som avtorkas. 3. Pågrundade ytor och zinkytor grundas en gång med Isobet Allround Grund. 4. Täckmålning utförs två gånger med Isoguard Pansar. I antikvariskt värdefullt läge utförs alltid sista täckmålningen med linoljefärg. Färgtjockleken skall vara µm. OBS! Galvat smide i trappor och taksäkerhetsdetaljer kräver som regel svepblästring före målning 2-4 ovan Tänk på att trasor med oljefärgspill kan självantända!

15 E. Behandling på gjutjärn METODANVISNING 1:1 På gjutjärn uppstår ytrost som vid tillräcklig tjocklek kan skydda underlaget. Behandling: 1. Rengöring Stålborstning alternativ vattenblästring till fast underlag samt nerslipning av färgkanter. 2. Grundningsmålning Två gånger målning med Isotrol Grund klar eller med Isotrol Grund CP alternativt en gång Isotrol Grund klar och en gång blymönjefärg med densitet >2,4. 3. Täckmålning Utförs med två gånger Isoguard Pansar eller med en gång Isoguard Pansar och en gång linoljefärg. Färgtjocklek skall vara >120 µm. Klassisk blymönjefärg All oljefärg skall appliceras med runda anstrykare och strykas ut så väl att skinntorkning ej uppstår. 15 Tänk på att trasor med oljefärgspill kan självantända!

16 PLÅTARBETEN METODANVISNING 1:1 Underhåll av befintliga plåtavtäckningar i kulturmiljö har med tiden och med nya färgtyper blivit en komplicerad historia där främst målningens kvalitéer hastigt avtagit beroende på flera faktorer. 1. Nyförzinkad plåt är enligt EU-direktiv från 2006 i fabrik försedd med en skyddshinna mot vitrost som det ej går att måla på och som är nästan omöjlig att kemiskt och mekaniskt ta bort. 2. Plastisolfärger innehåller mjukgörare som flyktar med tiden varvid färgen blir så spröd att den flagnar från underlag av plåt eller grundfärg, se översta bilden på sidan 20. Färger av Styrenakrylat (akrylharts) ger god vidhäftning, torkar snabbt, tål alkalitet men försprödas efter kort tid i solen, se nedersta bilden på sidan Det är stor skillnad mellan att applicera de nya snabbtorkande färgtyperna i ett par tjocka skikt med spruta jämfört med att måla med den oljebaserade traditionella färgtypen som skall anbringas i tunna skikt. 4. De traditionella oljebaserade färgerna tål å andra sidan ej direktkontakt med zink eftersom färsk zink med vatten förtvålar bindemedlet i färgen. Det traditionella oljebaserade målerisystemet för rostskydd på järn kräver kunnande, handlag och planering men är enkelt att underhålla och är det system som vi har lång tids erfarenhet av. Man skall planera för att "torkning till gångbart underlag" sker genom oxidation från ytan ner i färgskiktet vilket underlättas av rätt klimat och att respektive skikt är så väl utstruket att skinntorkning ej uppstår. För att lyckas med rostskyddsmålningen skall grundfärg som appliceras direkt på järn vara maximalt penetrerande så att det även i vinklar och vrår skyddas mot fukt och syre. På förzinkade ytor läggs först en färg typ Serablock super som isolerar oljebaserade färger från zink. Om linoljebaserad blymönjefärg, av kulturhistoriska skäl skall anbringas, kan detta ske på blottlagt järn efter att alla vinklar och vrår omsorgsfullt penslas med Isotrol Grund klar och att alla förzinkade ytor isolerats med Serablock Super. Till mellanstrykning en eller två gånger på takytor används en alkydoljebaserad färg Isoguard Pansar som innehåller järnglimmer vilket skyddar underlaget mot UV-strålning och torkar snabbare än ren linoljefärg. För färdigstrykning på kylturskyddade objekt används alltid en mögelskyddad linoljefärg ytterst. Underhållets betydelse Svartplåt, smide och förzinkat järn kan fungera klanderfritt i många 100 år om tillsyn och löpande underhåll utföres konsekvent enligt sidan 3. 16

17 Förutsättningar och historik Allt sedan 1700-talet har skivtäckning med svartplåt varit den vanligaste metoden att klä tak- och vissa väggytor. Metoden innebär att ett antal smidda plåtar fogas samman med hakfals till s k skivor, som sedan monteras på plats och fästas i underlaget med plåtklammer, varefter skivorna hopfalsas till ett sammanhängande ytskikt. Vid det vanliga äldre formatet 45 x 59 cm tillverkades skivorna i regel genom att plåtarnas långsidor hakfalsades ihop. När plåtformatet växte till 60 x 120 cm hakfalsades i stället kortsidorna. Avståndet mellan ståndfalserna blev på detta sätt i stort sett oförändrat. Hakfalserna/tvärfalserna låg så gott som undantagslöst i samma nivå. Ända fram till slutet av 1800-talet utfördes endast enkelfals vid arbete med järnplåt. Före läggning ströks plåtarnas undersida och falsar en- eller två gånger med svagt pigmenterad linolja. Efter läggning avfettades ovansida och grundningsmålades med linoljebaserad blymönjefärg samt täckmålades med linoljefärg. Nästan samtliga täckningar av smidd svartplåt har med tiden förstörts av rostangrepp underifrån och av felbehandlingar. Äldre skivtäckning av 45 x 59 cm smidda plåtar 17

18 Tillverkning Till en början tillverkades järnplåtar genom att smidas för hand. Senare började man ta hjälp av vattenhjulsdrivna hammare. Ämnesjärnets ojämna kvalitet, råämnenas och även hamrarnas ringa storlek blev samverkande orsaker till att man inte klarade av att tillverka plåtar av större bredd än cm. Sådana smala plåtar kan man bland annat se på gamla plåtbeslagna kyrkdörrar. De äldsta daterar sig till 1200-talet. Från mitten av 1500-talet börjar ett mer bruksmässigt smide av järnplåt att komma igång i vårt land. Plåtsmidet med vattenjulsdrivna hammare var uppdelat i tre steg, för vilka vanligtvis användes olika typer av hammare. Först smiddes ämnena under urvällshammaren, sedan uttänjdes de till tunn plåt under bredhammaren för att slutligen slätas ut under den mindre planerhammaren. Denna trestegsuppdelning av arbetsprocessen kom att bestå även sedan hamrarna så småningom ersattes med valsverk. Valsning Först i början på 1800-talet kunde plåtvalsningen på allvar börja konkurrera med smidet. Då fanns förutsättningarna att bygga större valsverk med erforderlig styrka och stabilitet. Valsning av järnplåt skedde vid denna tid på följande sätt: Ämnena värmdes i valsugnen, utvalsades sedan mellan ämnesvalsarna till sådan tjocklek att de kunde bockas, värmdes i bockugnen, veks på mitten och slogs samman, glödgades i plåtugnen, och utvalsades mellan plåtvalsarna. Därefter avsvalnades, avritades och avklipptes de till behörig längd och bredd för att sedan än en gång glödgas för att återfå sin mjukhet fanns det 11 tunnplåtsverk i drift och antalet växte ytterligare fram mot århundradets slut. Flera av tunnplåtsverken anlades från början som ett slags bihang till de vid samma bruk existerande grovplåtsverken. Från dessa fick man avklipp som sedan kunde utvalsas vidare till takplåt och annan tunnplåt talets första hälft innebar stora förändringar på plåtvalsningens område. Stordrift och massproduktion ställde nya krav. Den kontinuerliga bandvalsningen i varmt tillstånd infördes. Den manuella hanteringen av materialet började omkring 1940 ersättas med automatiska processer, och idag har den högt automatiserade bandvalsningen i stor utsträckning ersatt de äldre plåtvalsningsmetoderna. Förzinkning Vid mitten av 1800-talet börjar förzinkad järnplåt användas. Till en början skedde ingen inhemsk tillverkning, utan man använde sig av engelsk varmförzinkad plåt. Under 1800-talets senare hälft börjar man dock tillverka förzinkad järnplåt i Sverige, och vid århundradets slut hade förzinkningen satts igång vid flera av de svenska tunnplåtsbruken. Förzinkningen gick i korthet till så att järnplåtar doppades ner i ett hett zinkbad. Härvid var det mycket viktigt att badet hade rätt temperatur. Var det för varmt blev zinkskiktet för tunt och gav ett dåligt skydd. Var det för kallt, blev zinkskiktet tjock och ojämt. Genom elektrolytisk utfällning av zink på järn fick man ett betydligt tunnare zinkskikt. Metoden introducerades i Sverige 1925 och blev mer allmänt förekommande på 30-talet. Zinkblåsa Efter 1920-talet 18

19 Problemexempel METODANVISNING 1:1 Skivtäckning av förzinkad platsmålad stålplåt med zinkskikt och måleri i upplösningstillstånd. Förzinkningen skyddade järnplåten under lång tid från rostangrepp där zinkskiktet var helt. Vid klipp och bockningar skadas zinkskiktet så att järnet blir exponerat för syre och fukt varvid rostskador med tiden uppstår. Det andra problemet med zinken är att linolja förtvålas vid direktkontakt med zink varvid flagning och färgerosion uppstår. Det går sålunda inte att hållbart måla med oljebaserade färger direkt på zink utan att ett isoleringsskikt först applicerats på zinkskiktet. Ovan: bandtäckning av förzinkad plåt från 1990-talet Höger: platsmålad skivtäckning av förzinkad platsmålad plåt från

20 Problemexempel METODANVISNING 1:1 Under 1960-talet introducerades Plastisol fabriksmålad förzinkad stålplåt. Plastisolfärgen innehåller mjukgörare som flyktar med tiden. Därav blir färgen så spröd att den flagar i stora sjok från underlaget. Sedan 1990-talet har Plastisolfärg i fabrik ersatts med Polyesterfärg som inte har Plastisolfärgens problem med avgående mjukgörare. Plastisolflagans kännetecken är att den brinner vid antändning med låga som ger svart sot och som luktar plast/saltsyra och dess yta löses av rödsprit. Under senare årtionden har Styrenakrylat (akrylharts) använts flitigt även på kulturobjekt eftersom den ger god vidhäftning och är tålig mot den alkalitet som zink med vatten ger. Problemet med denna färgtyp är att den ej tål solens UV-ljus. På bilderna ovan steks Styrenakrylatfärg och en röd cyklokautschukgrundfärg av från plåten. Båda dessa färgtyper är svåra och arbetsamma att avlägsna före ommålning. Styrenakrylatflagans kännetecken är att den brinner och osar som Plastisol ovan och att dess yta löses av rödsprit men färgytan krackelerar i mindre bitar. Om den krackelerade färgen är mer än 180 µm tjockt kan den ej övermålas utan att nya problem uppstår. När det gäller resultatet av styrenakrylatfärgens stora användning i såväl nyproduktion som inom byggnadsvården behöver den objektive betraktaren inte vara speciellt utbildad för att ställa sig frågan: Varför används färg för inomhusbruk utomhus när den uppenbarligen ej tål detta? 20

21 Flertalet kvarvarande plåtavtäckningar som strukits med stenkolstjära är i så dålig kondition att omtäckning krävs (sista smörjelsen). Nya problem Efter 2005 beläggs all ny förzinkad plåt med ett passiviseringskikt som skyddar zinkskiktet men som är nästan omöjligt att ta bort och därmed omöjligt att hållbart bemåla utan föregående lättblästring eller på mindre ytor omsorgsfull slipning med röd Scotch-Brite. 21

22 Så här gör vi nu METODANVISNING 1:1 För att för framtiden undvika problemen med målning på zinkytor läggs nu ny plåt i trovärdigt format med fabriksprimad yta (polyester) som avfettas, grundningsmålas och täckmålas med oljebaserade färger. 22

23 Råd och tips inför målning på takplåt i kulturmiljö Varje tak är unikt och inte det andra likt. För att undvika problem under utförande- och garantitid måste aktuella behandlingsytor inför projektering undersökas av sakkunnig. Frågorna nedan måste besvaras korrekt som en förutsättning för att entreprenören skall kunna ta seriöst garantiansvar för sitt arbete. 1. Objektets lagskydd? Vem förvaltar? 2. Hur är taklaget uppbyggt. Finns underlagstakpapp? 3. Vad består plåten av och hur är den fästad i sitt underlag? Sitter den fast ordentligt? 4. Enkelfals eller dubbelfalsning? 5. Finns synliga rostskador? Var? 6. Håller täckningen tätt? Var finns läckagen? Kontroll på kallvind? 7. Vilka färgtyper finns på plåten? Antal skikt? Löses färgen av rödsprit eller ammoniak och hur brinner färgflagan? Hur tjock är färgen totalt? 8. Hur är färgens vidhäftning till plåten och mellan färgskikt enligt flera ritsgitterprov? 9. När utfördes senaste ommålning och reparation? Finns arbetsbeskrivningen kvar? 10. Åtkomst för olika rengöringsmetoder och målningsteknik. 11. Speciellt känsliga faktorer i omgivningen. På basis av bl a svaren på frågorna ovan kan man ta beslut om rätta åtgärder för aktuell yta. Digital skiktjockleksmätare Permascope MP0R. Gitterritssnitt redovisande låg vidhäftning. Gitterrits CC2000. Först ritsas 6 st parallella linjer, därefter ritsas 6 st linjer vinkelrätt mot de tidigare. Man erhåller då ett rutnät om 25 rutor. En tejp appliceras över rutnätet och rycks loss. Bedömning av vidhäftningen sker enligt en skala

24 A. Behandling på svartplåt Plåt som inte förstörts av rost. 1. Rengöring och algsanering Mögel och algangripna ytor sprejas omsorgsfullt en gång med 10% lösning av Benac 50 något dygn innan rengöring genom skrapning och borstning till fast underlag. Se i skriften Byggnadsplåt 13 om rengöring. 2. Lagning Trasiga plåtar utbytes mot fabriksprimad plåt som falsas lika befintliga. (0,6 mm fabrikat Ruukki). 3. Avfettning Utföres med 3% ammoniaklösning eller tvättmedelslösning och avsköljning. 4. Grundningsmålning På falser, i vinklar och vrår penselstryks först en gång med Isotrol Grund klar eller Isotrol Grund CP. Därefter grundningsmålas på samma ytor och på allt blottlagt järn en gång med Isoguard Pansar. I antikvariskt värdefullt läge grundningsmålas med blymönjefärg med densitet >2,4. Utföres med pensel eller spruta så väl att skinntorkning ej uppstår. På lagningar av fabriksprimad plåt grundningsmålas en gång med Isobet Allround Grund. 5. Täckmålning Utföres två gånger med Isoguard Pansar. I antikvariskt värdefullt läge utbytes sista strykningen till linoljefärg. Utföres med pensel eller spruta så väl att skinntorkning ej uppstår. Det färdiga färgskiktet skall efter torkning >100 µm. OBS! I ränndalar och fotrännor krävs alltid två strykningar med Isoguard Pansar. Svartplåt rostar även på undersidan varför den i museala projekt kan kräva demontering, omklippning, glödgning, omfalsning och behandling på alla sidor och kanter före målningen. Färg som appliceras med pensel skall strykas ut så väl att skinntorkning ej uppstår. Klassisk blymönjefärg Tänk på att trasor med oljefärgspill kan självantända!

25 B. Behandling på förzinkad platsmålad plåt OBS! Oljefärgsflagan kännetecknas av att den glöder vid antändning och dess yta löses av ammoniak. A. Där befintlig oljebaserad färg är i gott skick Rengöring/avfettning Utföres till fast underlag genom skrapning och stålborstning. Avfettning utföres med 3% ammoniaklösning. Nerslipning av färgkanter och avtorkning från damm. B. Där befintlig oljebaserad färg är hårt sliten och vissa plåtar genomrostade Lagning/algsanering Trasiga plåtar byts mot fabriksgrundad förzinkad plåt (0,6 mm fabrikat Ruukki). Påväxta ytor sprejas omsorgsfullt med 10% lösning av Benac 50 något dygn innan rengöring. Rengöring Skrapning och stålborstning till fast underlag, alternativt vattenblästring. Nerslipning av färgkanter. Fortsatt behandling enligt A-B ovan Rostställen pågrundas en gång med Isotrol Grund klar och avtorkas. Blottlagd zink pågrundas en gång med Isobet Allround Grund. Täckmålning Utförs genom en strykning med Isoguard Pansar, i fot och vinkelrännor två gånger. I antikvariskt värdefullt läge används alltid linoljefärg till färdigstrykning. Det färdiga färgskiktet skall vara µm tjockt. Applicering skall ske med spruta eller pensel så tunt att skinntorkning ej uppstår Tänk på att trasor med oljefärgspill kan självantända!

26 C. Behandling av fabriksmålad förzinkad plåt Täckfärger av Plastisol och Styrenakrylat flagnar med tiden och först på solbestrålade ytor. När så sker tarvas oftast ommålning. Rengöringsmetod väljes med hänsyn till omständigheterna så att mindre ytor görs metallrena med kemisk färgborttagning och större ytor vattenblästras. Där åtgärder mot mjukgörarflykt från Plastisol insätts tidigt kan det ibland räcka med traditionell rengöring sätts in enligt följande: 1. Rengöring A. Traditionella metoden Rengöring på ytor där all färg inte behöver tas bort sker vanligen genom skrapning och borstning samt nerslipning av färgkanter samt tvättning med diskmedel och omsorgsfull avsköljning. B. Högtrycksmetoden Rengöring till metallrent underlag utförs genom blästring med hetvatten >85C 0 och 700 bars tryck till ISO8501-4:2006. Läs vidare på i skriften Byggnadsplåt 13. Den erfarne blästraren riktar ej strålen mot falsens öppna del. X C. ES-metoden Rengöring till metallrent underlag görs numera med ett miljöanpassat lösningsmedel, där den lösgjorda färgen direkt kan samlas upp, utan att spridas till omgivningen. Metoden kallas ES-metoden och finns i ES, ES+ och ES1 för olika färgtyper, se

27 2. Målningsbehandling Efter att trasiga plåtar utbytts mot fabriksgrundad plåt Ruukki som falsas till den befintliga, avfettas hela ytan omsorgsfullt med 3% ammoniaklösning eller med alkaliskt tvättmedel och omsorgsfull avsköljning. 3. Grundningsmålning A. Rostställen pågrundas en gång med Isotrol Grund klar och avtorkas. B. Alla ytor grundningsmålas därefter en gång med Isobet Allround Grund. C. Där ytor av plastisol eller styrenakrylat förekommer grundas hela ytan med metallprimer. 4. Täckmålning Utförs en eller två gånger med Isoguard Pansar. Appliceringen kan utföras med pensel eller spruta. Vid högt antikvariskt värde kan mögelskyddad linoljefärg till sista färdigstrykning. Det färdiga färgskiktet skall vara >120 µm tjockt. OBS! Där åtgärder sätts in i tid mot flagning från Plastisol och Styrenakrylat blir behandlingen: 1. Rengöring, tvättning för ommålning, uppskrapning och nerslipning kanter. 2. Grundningsmålning på blottlagd zink med Isobet Allround Grund och på kvarvarande färg en gång med Metallprimer. 3. Täckmålning utförs en gång med Isoguard Pansar, två gånger på utsatta ytor. All oljefärg skall appliceras med runda anstrykare och strykas ut så väl att skinntorkning ej uppstår. 27 Tänk på att trasor med oljefärgspill kan självantända!

28 D. Underhåll och ommålning på plåt målad med Styrenakrylatfärg Flertalet kulturbyggnaders plåttak är nu målade med denna färgtyp. Vilket med tiden leder till enorma onödiga besvär och kostnader eftersom den bryts ner av solens UV-strålning. Styrenakrylat/Akrylfärger häftar så väl till underlaget att de är svåra ta bort och oftast så tjockt anbringade att det hållbart inte går att applicera fler skikt på dem. I dylika fall måste man välja mellan att med några års mellanrum skydda blottlagt underlag med bättringsmålning eller ta till storsläggan med vattenblästring och kemisk färgborttagning göra alla ytor metallrena inför ommålning med oljebaserade underhållsvänligare färg På takytor där styrenakrylatfärgens tjocklek ej överstiger 180 µm kan man med framgång skydda den från UV-ljuset genom övermålning med med oljebaserad färg och på så vis skjuta färgutbytet till framtiden. Se behandlingsalternativ 1-3 nedan. Behandlingsalternativ 1. Periodiskt underhåll. (Skydda blottlagt underlag.) Upprepas tills att >80% av befintlig styrenakrylatfärgen släppt. Vart 5:e år avfettas blottlagda zink och grundfärgsytor med 3%ammoniaklösning och avsköljs. Rostställen pågrundas en gång med Isotrol Grund klar och avtorkas. Grundningsmålning i skadeställen en gång med metallprimer och täckmålning en gång med Isoguard Pansar. 2. Ommålning på metallrent underlag Vattenblästring och kemisk färgborttagning till metallrent underlag. Rostställen pågrundas en gång med Isotrol Grund klar och avtorkas. Grundningmålning en gång med Isobet Allround Grund på alla ytor. Täckmålning två gånger med Isoguard Pansar I antikvariskt värdefullt läge utförs andra täckmålningen med linoljefärg. 3. Målning på Styrenakrylatfärg som inte är för tjock (deponi på plats) Rengöring genom vattenblästring. Nerslipning av färgkanter och avfettning. Rostställen pågrundas en gång med Isotrol grund klar och avtorkas. Alla ytor grundningsmålas därpå en gång med metallprimer. Täckmålning utföres en gång med Isotrol taktäck Tänk på att trasor med oljefärgspill kan självantända!

29 E. Byte av förzinkad plåttäckning och lagning För att undvika snara måleriproblem skall all ny förzinkad plåt i fabrik vara förprimad för platsmålning. (Kulturplåt t ex fabrikat Ruukki). Översikt Stora Bryggeriet Kv. Hornsberg i Stockholm Efter läggning skall plåtytan omsorgsfullt skyddas så att grundfärgen ej repas 1. Avfettning Utföres med 3% ammoniaklösning och avsköljes eller enligt färgfabrikantens anvisningar. 2. Grundningsmålning Små sår och repor bättras en gång med Serablock super. Lyser zinken igenom allmänt är det säkrast att grundningsmåla alla ytor med Isobet Allround Grund. 3. Täckmålning Utförs två gånger med Isotrol Taktäck. På kulturobjekt utbyts sista taktäckskiktet mot linoljefärg. All oljefärg skall appliceras med runda anstrykare och strykas ut så väl att skinntorkning ej uppstår Tänk på att trasor med oljefärgspill kan självantända!

30 F. Målning på ny förzinkad plåt (efter 2005) 1. Förberedande arbete: Före året 2006 var det tillräckligt att låta den nya förzinkade plåttäckningen ligga exponerad för väder och vind 5-10 år varefter den kunde avfettas och målas. Numera hjälper inte detta utan passiviseringskiktet måste genomslipas genom svepblästring på stora ytor och slipning med röd Scotch-Brite på mindre ytor före avfettning och målning. 2. Avfettning: Utföres på väl slipade ytor med 3% ammoniaklösning eller enligt färgfabrikantens anvisningar. 3. Grundningsmålning Rostställen pågrundas en gång med Isotrol Grund klar och avtorkas. Alla ytor grundningsmålas en gång med Isobet Allround Grund. 4. Täckmålning Utförs en gång med Isoguard Pansar, i ränndalar och fotrännor två gånger. Appliceringen kan utföras med pensel eller spruta. I antikvariskt värdefullt läge används alltid mögelskyddad linoljefärg till färdigstrykning. Det färdiga färgskiktet skall vara >120 µm tjockt. OBS! Plåt förzinkad efter år 2005 är behandlad med ett passiveringsskikt som ej försvinner ens vid lång tids exponering i det fria! 30 Tänk på att trasor med oljefärgspill kan självantända!

31 G. Behandling på syrafast plåt Om man byter ut den förzinkade plåten mot blästrad syrafast plåt ökar skivtäckningens förväntade livslängd från >100 år till >300 år och dess måleri får endast estetisk betydelse. Dvs en lämplig metod på byggnadsverk som skall bevaras för all framtid. Åtgärd och behandling: På lagat underlag, kompletterat med plywood och papp anordnas ny skivtäckning, lika den borttagna, av 0,5 mm syrafast plåt som sandblästrats på båda sidor. (Vid falsning blottlägges även delar av undersidan) 1. Avfettning med tvättmedelslösning och avsköljning. 2. Grundningsmålning utföres en gång med Isobet Allround Grund 3. Täckmålning utförs två gånger med mögelskyddad linoljefärg eller med Isoguard Pansar. I antikvariskt värdefullt läge används alltid mögelskyddad linoljefärg till färdigstrykning. Det färdiga färgskiktet skall vara >120 µm tjockt Tänk på att trasor med oljefärgspill kan självantända!

32 Underhåll av måleri på blästrad syrafast skivtäckning Vart tionde år ses måleriet över genom att skadeställen avfettas med alifatnafta på en trasa varpå färgkanter nerslipas och skadestället bättringsmålas med färg lika befintligt Ommålning på blästrad syrafast skivtäckning 1. Avfettning Med alkaliskt tvättmedelslösning och avsköljning. 2. Nedslipning Av färgkanter. 3. Täckmålning Strykes två gånger med färg lika befintligt. 32

33 RISKANALYS för arbeten på yttertak, fasad och i trafikmiljö Hämta nedanstående blanket på talssmide vilande på säker grund vid kyrkan i Dala Husby 33

34 Exempel på anhöriglista Vem skall kontaktas om något händer? Adress och telefon. Se exempel nedan. Den anställde ska dessutom ha ICE-nummer i sin mobiltelefon (ICE = Incase of emergency). Anhöriglista Datum För arbetsplatsen Företaget Närmast ANSTÄLLD anhörig Relation Tel.bostad Tel.arbete Larmtelefon Insatstid (hur lång tid innan ambulans eller brandkår kommer) 34

35 LITTERATURFÖRTECKNING samt aktuella hemsidor Ruukki (fabriksprimad plåt) fabriksgrundad plåt Introteknik AB färger mm Engwall o. Claesson AB linoljefärg Takcare AB lösningsmedel ECS-Teknik AB projektering/projektledning Kontrollmetoder vidhäftnings- och tjockleksmätare Alg- och mögelbekämpning Benac 50 Nödvändig litteratur: Rostgradboken och SS ISO beställs hos SIS Förlag AB e-post: tel: Handbok i rostskyddsmålning samt KI rapport 2000:4 om Övermålning av blymönjemålade stålkonstruktioner - ett alternativt rostskyddsunderhåll. beställs från Swerea KIMAB AB Box Kista tel: Byggnadsplåt 13 beställs från Plåtslagarnas Riksförbund Box 17536, Stockholm tel Järnplåt - Anvisningar för underhåll och reparation beställs från Riksantikvarieämbetet, Box 5405, Stockholm tel:

36 Efterord Syftet med denna skrift är att redovisa råd och anvisningar som kan leda till att underhållet av smide, gjutjärn och plåt på kulturbyggnader blir av rätt kvalitet. Det vill säga att det ska bli enkelt i framtiden att upprepa underhållet. Deltagande företag och personers medverkan i arbetet med att sammanställa denna metodanvisning har kännetecknats av värdefulla erfarenhetsbaserade kunskaper, kvalitetstänkande, ansvar och serviceanda. Undertecknad riktar därför ett stort varmt tack till dem för all hjälp och stöd samt ett speciellt tack till Lars-Åke Carlsson som tålmodigt bearbetat vårt byggspråk till normalsvenska. Knut Åkesson, projektledare Dalsberga Medverkande Mästersmeden Svenolof Sundberg i Storvik Toretorpsvägen Storvik Tel: E-post: svenolof.s@telia.com Introteknik AB Lars Kjellberg och Bo Jonsson Box Lidingö Tel: E-post: lars.kjellberg@introteknik.se Engwall o. Claesson AB Hans Claesson Götlundagatan Bandhagen Tel: E-post: hans.claesson@eoc.se Renovator Innovation AB Leif Johansson Box Rosersberg Tel: E-post: info@renovator.se ECS-Teknik AB Knut Åkesson Dalsberga Gård Krylbo Tel: E-post: knut@ecs-teknik.se ECS-TEKNIK AB Denna skrift beställs enklast på Copyright ECS-Teknik AB 2013