4/21/2015. Näringsfrihetsförordningen [Arbetsrätten är] das einheitliche Recht, das die Beziehungen der Arbeitnehmer regelt.

Transkript

1 Ingående Innehåll Upphörande slagen t [Arbetsrätten är] das einheitliche Recht, das die Beziehungen der Arbeitnehmer regelt. Hugo Sinzheimer (LOA) LAS Arbetstidslagen, semesterlagen Kollektivavtal Arbetsmiljölagen The discipline of labour law is defined in part by its subjectmatter, in part by an intellectual tradition. Simon Deakin Gillian S Morris? 2000tal Finanskris social oro i Europa? 1995 EGmedlemskap 1976 Medbestämmandelagen 1974 Lagen om anställningsskydd 1938 Saltsjöbadsavtalet 1928 Kollektivavtalslagen och 1919 ILO 1915 NJA 1915 s Decemberkompromissen 1864 Näringsfrihetsförordningen Förvaltningsrätt, familjerätt, straffrätt t 1995 EGmedlemskap 1976 Medbestämmandelagen 1974 Lagen om anställningsskydd 1969 Gruvstrejk social oro i Europa 1938 Saltsjöbadsavtalet 1931 Ådalen social oro i Europa 1928 Kollektivavtalslagen och 1919 ILO världskrig i Europa 1915 NJA 1915 s Storstrejk social oro i Europa 1908 Amalthea 1906 Decemberkompromissen 1898 Septemberforliget 1864 Näringsfrihetsförordningen 1789 Revolution i Frankrike Näringsfrihetsförordningen 1864 Civilrätt Förvaltningsrätt, familjerätt, straffrätt Subordination Civilrätt t Köpare Avtal Säljare 1

2 Labour is not a commodity Philadelphiadeklarationen I a (1941) Arbetsrätt Civilrätt The labor of a human being is not a commodity or article of commerce. Clayton antitrust act sect. 6 (1914) Labour should not be regarded merely as a commodity or article of commerce Köpare Avtal Arbetstagare Säljare Versaillesfördraget art. 427 (1919) Arbetstagarorganisation Kollektivavtal Anställningsavtal Anställningsavtal Arbetstagare Arbetstagare Ett kollektivavtal [ ] är ett avtal [som] uppställer normer på ungefär samma sätt som en lag Huvudorganisation Centralorganisation Lokalorganisation Huvudorganisation Centralorganisation Tore Sigeman 2

3 OFR PTK LO SACO TCO SN KFO LO SACO TCO SN KFO SAC Fristående förbund SKL Arbetsgivarverket SAC Fristående förbund SKL Arbetsgivarverket [Centralorganisation] [Arbetsgivarförbund] Centralorganisation Arbetsgivarförbund [Lokal organisation] ( fackklubb ) [AB, HB, Förening ] [Kommun, Myndighet] Lokal organisation ( fackklubb ) AB, HB, Förening Kommun, Myndighet Huvudorganisation Huvudorganisation Huvudavtal Centralorganisation Centralorganisation Branschavtal Huvudorganisation Huvudorganisation Huvudavtal Centralorganisation Centralorganisation Branschavtal Lokalorganisation Lokalorganisation Lokalavtal Hängavtal Inget krav på representativitet Arbetstagare AG ATO ATO Industriavtalet 2011: En sund och bärkraftig lönebildning förutsätter att förbundsavtalen inom industrin utgör kostnadsnorm och vägledning för arbetskraftskostnader på svensk arbetsmarknad. 3

4 Arbetstagare Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister Industriavtalet 2011: Parterna inom industrin åtar sig, var och en och gemensamt, att verka för att kostnadsmärket inom industrin är den norm inom vilken övriga parter på arbetsmarknaden ska hålla sig. : 3 opartiska (varav 1 ordförande) + 2 arbetsgivarledamöter + 2 arbetstagarledamöter = 7 ledamöter Majoritet + 2 arbetsgivarledamöter 4 Föreningen Svenskt Näringsliv, 2 Sveriges Kommuner och Landsting, 1 Arbetsgivarverket första och sista instans ( Amål ): Tvist om kollektivavtal eller tvist enligt MBL eller tvist mellan kollektivavtalsbundna parter eller tvist där arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal och arbetstagare som berörs av tvisten sysselsätts i arbete som omfattas av kollektivavtal. + 2 arbetstagarledamöter 4 Landsorganisationen i Sverige (LO), 2 Tjänstemännens centralorganisation (TCO) 1 Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) Central förhandling Lokal förhandling fullföljdsinstans ( Bmål ): Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister Annan arbetstvist Tingsrätt i diskrimineringstvister: 3 opartiska (varav 1 ordförande) Majoritet + 1 arbetsgivarledamot + 1 arbetstagarledamot = 5 ledamöter 4

5 slagen (2008:567) Ersatte: Jämställdhetslagen (1991) Lagen mot etnisk diskriminering (1999) Lagen mot diskriminering av funktionshindrade (1999) Lagen mot diskriminering p g a sexuell läggning (1999) Lagen om förbud mot diskriminering (2003) Ett resultat Fem diskrimineringsgrunder: 1årsplaner för studenter Tre diskrimineringsgrunder: Förebyggande arbete för anställda En diskrimineringsgrund: 3åriga planer för anställda Andra diskrimineringsförbud slagen (2008:567) Deltid och tidsbegränsat anställda av föräldralediga (Föräldraledighetslagen) Föreningsrättskränkning (78 MBL) Negativ föreningsrätt (Artikel 11 EKMR) 1 kap. 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. sförbud Arbetslivet Utbildning Arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling Start och bedrivande av näringsverksamhet etc. Medlemskap i vissa organisationer (t.ex. fackföreningar) Tillhandahållande av varor, tjänster och bostäder m.m. Hälso och sjukvård och socialtjänst Socialförsäkringssystemet m.m. Värnplikt och civilplikt Det offentligas rådgivning m.m. till allmänheten slagen (Arbetslivet) Tillämpligt diskrimineringsförbud (2 kap. 1 ) + Inget tillämpligt undantag (2 kap. 2 ) + Uppfylld definition av diskriminering (1 kap 4 ) = Förbud mot repressalier 2 kap. 18 5

6 sgrunder Kön: Att någon är kvinna eller man. Den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Den som är gravid. Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning OBS, jfr. 1:5 Funktionshinder (från 1 januari (?) Funktionsnedsättning) Indirekt diskriminering Bristande tillgänglighet Trakasserier Sexuella trakasserier Sexuell läggning: Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Instruktioner att diskriminera Ålder: Uppnådd levnadslängd. (Trädde ikraft 1 januari 2015) (Trädde ikraft 1 januari 2015) 3. bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till Förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet gäller inte i fråga om den som gör en förfrågan om arbete. de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt andra omständigheter av betydelse, (Upphörde att gälla 1 januari 2015) sförbudet gäller även i det fall arbetsgivaren genom skäliga stöd och anpassningsåtgärder kan se till att en arbetstagare, en arbetssökande eller en yrkespraktikant med ett funktionshinder kommer i en jämförbar med personer utan sådant funktionshinder. Trakasserier (1 kap. 4 3 DiskL) Trakasserier (AD 2013 nr 29) ett uppträdande som kränker någons ett arbetsledningsbeslut som medför värdighet och som har samband med obehag, inte är sakligt motiverat och som [diskrimineringsgrund] har samband med [diskrimineringsgrund] 6

7 att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar, om missgynnandet har samband med [diskrimineringsgrund] Person i Jfr. jämförbar Graviditet Orsakssamband sgrund 6 kap. 3 DiskL Om den som anser sig ha blivit diskriminerad [ ] visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier, är det svaranden som ska visa att diskriminering eller repressalier inte har förekommit. Käranden: Rättsfaktum: Orsakssamband mellan omplacering och diskrimineringsgrund Bevisfaktum (t. ex.): Uttalad negativ inställning Tidssamband mellan kännedom och missgynnande åtgärd Svaranden: Presumtion Orsakssamband sgrund Rättsfaktum: Ickeorsakssamband mellan omplacering och diskrimineringsgrund Bevisfaktum (t. ex.): Organisatoriska skäl (arbetsledningsrätten) AG inte känt till arbetstagarens grupptillhörighet Säkerhetsskäl 7

8 Ickebevisat ickesamband sgrund Ickebevisat ickesamband sgrund Presumtion Presumtion Om funktionshindret påverkar arbetsförmågan negativt har arbetstagaren inte sakliga förutsättningar för arbetet. I sådant fall föreligger inte heller en jämförbar och därmed inte heller diskriminering. Indirekt diskriminering Funktionsnedsättning (?) (Sömnapné) Religion Sömnapné Klädsel Klädsel AG:s intresse (säkerhet) Religion Klädsel Säkerhet att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med [diskrimineringsgrund], såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med [diskrimineringsgrund], [och inte är proportioneligt ( rättfärdigat )]. Ickebevisat ickesamband sgrund Tillämpligt diskrimineringsförbud Ickeproportionalitet Statistiskt förhållande 8

9 Rätt Ickeproportionalitet Fakta Ickebevisat ickesamband Statistiskt förhållande sgrund Tillämpligt diskrimineringsförbud? Uppsåtliga handlingar, säkerhetskrav Löneskillnader Säkerhetsregler, kompetenskrav etc. Proportionalitet [Reglerna om indirekt diskriminering har en enorm potential.] Så snart man kan konstatera att en viss norm ger sämre utfall för den grupp som skyddas av ett diskrimineringsförbud kan domstolen pröva innehållet i den tillämpade normen. Samtidigt vet alla att det inte går an och inte är meningen att en domstol skall kunna ifrågasätta de mest grundläggande normerna i samhällsstrukturen, t. ex. de strukturella olikheter som den fria marknaden ger upphov till. Men Anna Christensen Anna Christensen slagen Ogiltighet (5:3 DiskL) sersättning (5:1 DiskL) 9