Skolenkäten

Transkript

1 Skolenkäten Resultat från elever i årskurs nio Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: Fax:

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 TA DEL AV RESULTATET FÖR DIN SKOLA... 2 SAMMANFATTNING... 2 OM ANALYSEN... 3 ÖVERGRIPANDE RESULTAT... 4 KÖNSSKILLNADER I SKOLENKÄTEN... 5 KOMMUNALA OCH FRISTÅENDE SKOLOR... 7 TRYGGHET OCH STUDIERO I SKOLAN... 8 TRYGGHET I SKOLENKÄTEN... 9 OTRYGGA ELEVER HAR EN MER NEGATIV BILD AV SKOLAN ELEVERNAS UPPFATTNING OM SKOLORNAS ARBETE FÖR ATT FÖRHINDRA KRÄNKNINGAR STUDIERO I SKOLENKÄTEN STUDIERO MER ÄN ORDNING I KLASSEN ORDNINGSREGLER ORDNINGSREGLER I SKOLENKÄTEN ORDNINGSREGLER, TRYGGHET OCH STUDIERO SKILLNADER MELLAN KOMMUNER JAG KÄNNER MIG TRYGG I SKOLAN JAG HAR STUDIERO PÅ LEKTIONERNA DE VUXNA PÅ SKOLAN REAGERAR OM DE FÅR REDA PÅ ATT EN ELEV BLIVIT KRÄNKT I MIN SKOLA FÖLJER ELEVERNA DE ORDNINGSREGLER SOM FINNS KOMMUNER GEOGRAFISK SPRIDNING SKILLNADER MELLAN KOMMUNER I ELEVERS TRYGGHET, KAN DET FÖRKLARAS AV SKOLSTORLEK OCH ELEVERNAS BAKGRUND? BILAGA 1. ANDEL POSITIVA SVAR* PÅ SKOLENKÄTENS PÅSTÅENDEN OM SKOLENKÄTEN

3 Skolenkäten Dnr 2016:7914 Inledning Under 2015 och 2016 har Skolenkäten genomförts på Sveriges samtliga grund-, gymnasie- och grundsärskolor. Det betyder att närmare elever, föräldrar och lärare har svarat på frågor om sin skola. I tvåårs-analysen av Skolenkäten fokuserar vi på frågan om likvärdig utbildning. Var man än bor ska utbildningen ha en hög kvalitet. Med hög kvalitet inbegriper vi två viktiga förutsättningarna för en god utbildning, nämligen att eleverna har studiero och att de känner sig trygga i skolan. I analysen tar vi inledningsvis upp samtliga fjorton frågeområden i Skolenkäten, men övergår sedan till att se närmare på fyra av områdena Trygghet, Studiero, Skolornas arbete för att förhindra kränkningar samt Ordningsregler. Att vi väljer att studera just dessa områden beror på att de är närbesläktade med varandra och några av de mest fundamentala av de förutsättningar som krävs för att skolan ska fungera som den är tänkt att göra. Tidigare analyser av Skolenkäten har visat att det förekommer skillnader mellan olika skolor i hur man upplever skolan. I denna analys vill vi även besvara om det finns skillnader mellan olika kommuner. Ta del av resultatet för din skola För att undersöka hur situationen ser ut vid din skola, kommun eller skolföretag, besök Skolinspektionens webbplats 1 eller Skolverkets databas SIRIS, siris.skolverket.se, och hämta skolans eller kommunens/skolföretagets resultat och jämför hur elever och lärare svarat. Jämförelsen kan dessutom göras på fler frågeområden än det vi fokuserat på i den här analysen. Sammanfattning Analysen omfattar elever i årskurs nio, där samtliga skolor i Sverige med elever i årskurs nio ingår. Delaktighet och inflytande är i sin helhet det av Skolenkätens 14 frågeområden där eleverna i minst utsträckning instämmer i svaren. Exempelvis är det färre än hälften av eleverna som anser att de har inflytande över undervisningens innehåll. De två av Skolenkätens påstående med lägst andel positiva svar är På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet samt I min skola är vi elever med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha. Här lämnar endast 39 procent av eleverna positiva svar. Trygghet är det frågeområde som genomgående har en hög andel positiva svar. Framförallt är det många elever som instämmer i att de känner sig trygga i skolan, 85 procent. Men det betyder samtidigt att mer än var tionde elev inte känner sig trygg. Flickor är något mer negativa än pojkar, men skillnaderna är oftast små. Vid 30 av 42 påståenden i Skolenkäten är flickor mer negativa, men oftast rör det sig om skillnader på ett par procentenheter. För 10 av påståendena är skillnaden något större, mellan 5 och 9 procentenheter. Endast vid ett av dessa påståenden är pojkar mer negativa än flickor. I jämförelse med elever på fristående skolor, svarar elever på kommunala skolor i högre utsträckning negativt på nästan samtliga påståenden. Störst skillnad mellan driftsformerna noteras för frågeområdena Förhindra kränkningar och Grundläggande värden i undervisningen. Sett över de senaste fyra åren, , så har det inte skett några stora förändringar i Skolenkätens resultat för årskurs nio. I de fall vi ändå kan uttala oss är utvecklingen negativ, men förändringarna är små

4 Upplevd trygghet i skolan samvarierar med skolupplevelsen i övrigt. Till exempel uppger drygt 70 procent bland de trygga eleverna att de tycker att skolarbetet är intressant jämfört med knappt hälften, 46 procent, bland de som inte känner sig trygga. Var fjärde elev i årskurs nio tycker inte att skolan arbetar aktivt med att förhindra kränkande behandling. Nästan lika många anser att vuxna på skolan inte reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt. Frågor om studiero och ordningsregler tillhör de som får lägst omdömen. Var tredje elev i årskurs nio uppger att de inte har studiero. Studiero samvarierar med upplevelsen att andra elever stör ordningen, men det är inget ett-till-ett förhållande. Det finns både elever som inte har studiero men som inte heller störs av andra elever, likaså finns det elever som har studiero trots att de uppger att andra elever stör ordningen i klassrummet. En majoritet av eleverna upplever inte att de har inflytande över skolans ordningsregler. Trots att skollagen ställer krav på att ordningsreglerna ska tas fram under medverkan av eleverna så är det endast fyra av tio elever som instämmer i påståendet I min skola är vi elever med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha. Efterlevnad av ordningsregler hänger samman med upplevd trygghet. Bland elever som upplever att ordningsreglerna inte följs är det tre gånger vanligare att man inte känner sig trygg i skolan. Elevernas upplevelse av sin situation avseende trygghet och studiero varierar mellan skolor. Det finns exempelvis skolor där så gott som alla elever upplever att skolan bedriver ett aktivt arbete mot kränkningar, men också skolor där färre än hälften uppger att detta sker. Resultaten varierar också mellan olika kommuner. Även om de flesta kommuner ligger någorlunda nära varandra resultatmässigt, finns en grupp kommuner som skiljer sig från övriga, positivt respektive negativt. Det finns inga tydliga geografiska skillnader. Kommuner med sämre respektive bättre enkätresultat finns utspridda över hela Sverige. Om analysen Under 2015 och 2016 distribuerades fyra enkäter, en per termin, där varje enkätomgång omfattade ungefär en fjärdedel av Sveriges skolor. Elevenkäterna vänder sig till tre grupper av elever, de i grundskolans årskurs fem och nio samt de i gymnasieskolans år två. För att analysen inte ska bli allt för omfattande får elever i årskurs nio stå i fokus. En anledning till detta är att elever i nian tycks vara den grupp som har det mest bekymmersamt om man ser till deras svar, särskilt i jämförelse med elever i årskurs fem. Ett ytterligare argument för att inrikta sig mot årskurs nio och inte år två, är att grundskolan, till skillnad från gymnasieskolan, är obligatorisk. Analysen tar inledningsvis upp samtliga frågeområden som ingår i Skolenkäten, men fokuserar på fyra frågeområden Trygghet, Studiero, Skolornas arbete för att förhindra kränkningar samt Ordningsregler. Varje frågeområde omfattar tre påståenden som kan besvaras med ett av fem svarsalternativ (se tabell 1). För varje frågeområde beräknas ett indexvärde baserat på de tre påståendena. Beräkning av ett index går till så att de olika svarsalternativen på de olika frågorna ges ett värde som sedan summeras och delas på antalet svar. 3

5 Skolenkäten Dnr 2016:7914 Svarsalternativ Värde i beräkningen av index 1. Stämmer helt och hållet 10,00 2. Stämmer ganska bra 6,67 3. Stämmer ganska dåligt 3,33 4. Stämmer inte alls 0,00 5. Vet ej Exkluderas från beräkningarna Tabell 1. Svarsalternativ och beräkning av index. Har en elev till exempel svarat stämmer helt och hållet på det första påståendet, stämmer ganska dåligt på det andra och stämmer ganska bra på det tredje, blir det summerade värdet: 10+3,33+6,67=20. Värdet delas sedan på antalet påståenden som besvarats, i detta fall tre, vilket för denna elev ger ett indexvärde på 20/3=6,67. Förutom dessa indexvärden, som ger en sammanfattande bild av frågeområden, kommer vi även att se närmare på vissa enskilda påståenden som ingår i indexet. Även för enskilda påståenden beräknas ett medelvärde efter samma princip som ovan. Vid redovisningen av andelar som svarat på de olika svarsalternativen, sker ibland en dikotomisering av svaren. Kategorin instämmer bildas av svarsalternativen stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra, medan kategorin instämmer inte bildas av svarsalternativen stämmer ganska dåligt och stämmer inte alls. I de analyser som omfattar kommuner ingår endast kommunala skolor, inte fristående skolor. Detta för att få bättre jämförbarhet mellan kommuner och kunna förbinda resultatet till kommunen som huvudman. Generellt har de fristående skolorna något bättre resultat än de kommunala (se kapitel Kommunala och fristående skolor, sidan 7). I många kommuner saknas fristående skolor, i andra kommuner utgör de mer än hälften av skolbeståndet. Övergripande resultat I diagram 1 nedan redovisas samtliga frågeområden som ingår i enkäten till årskurs nio. För varje frågeområde redovisas medelindexvärdet. I bilaga 1 redovisas även andelen positiva svar för respektive påstående. Delaktighet och inflytande är det frågeområde där eleverna i minst utsträckning instämmer i samtliga tre påståenden. Exempelvis är det mindre än hälften av eleverna som anser att de har inflytande över undervisningens innehåll. De två enskilda påståenden där resultaten är minst positiva är I min skola är vi elever med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha (ingår i frågeområdet Ordningsregler) och På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet (ingår i Studiero). Vid båda dessa påståenden är 39 procent av eleverna positiva. Ett av påståendena som ingår i frågeområdet Grundläggande värden i undervisningen, I min skola får jag öva på att göra etiska ställningstaganden, skiljer sig från de andra genom en hög andel osäkra elever drygt en av fyra elever har svarat vet ej. Trygghet är det frågeområde som genomgående har en hög andel positiva svar. Framförallt är det många som instämmer i att de känner sig trygga i skolan, 85 procent. Men det innebär samtidigt att drygt en av tio elever inte känner sig trygga i skolan. 4

6 Ett annat frågeområde med jämförelsevis bra resultat är Tillit till elevens förmåga. Runt 90 procent av eleverna instämmer i att de kan nå kunskapskraven om de försöker och att deras lärare förväntar sig att de ska göra sitt bästa. Däremot är det inte lika många som anser att deras lärare får dem att tro på sig själva i skolarbetet, 65 procent. Trygghet Tillit till elevens förmåga Anpassning efter elevens behov Förhindra kränkningar Utmaningar Elevhälsa Argumentation och kritiskt tänkande Veta vad som krävs Grundläggande värden på skolan Grundläggande värden i undervisningen Stimulans Delaktighet och inflytande Studiero Ordningsregler 6,9 6,8 6,8 6,7 6,4 6,4 6,3 5,9 5,5 5,4 5,3 5,2 7,6 8,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 10,0 Diagram 1. Resultat per frågeområde (medelindexvärde) för elever i årskurs 9. Könsskillnader i Skolenkäten När vi tittar på hur flickor och pojkar besvarat enkäten ser vi att det finns vissa skillnader mellan könen. Flickor är mer negativa än pojkar vid 30 av 42 påståenden, men oftast rör det sig om skillnader på ett par procentenheter för andelen positiva svar. Men för 10 av de 42 påståendena överstiger skillnaden fem procentenheter. I diagram 2 nedan ser vi de tio påståenden där skillnaden mellan flickor och pojkars resultat är som störst. Vi ser att flickor i högre utsträckning upplever att lärarna ger killar och tjejer samma förutsättningar och att flickor i högre utsträckning upplever att de får tillräckligt med utmanande arbetsuppgifter. För övriga påståenden i diagrammet är emellertid flickor mer negativa än pojkar. Bland annat ser vi att flickor i lägre utsträckning upplever att lärarna får dem att tro på sig själva i skolarbetet och att de i högre utsträckning upplever att skolarbetet är för svårt. 5

7 Skolenkäten Dnr 2016:7914 Påståenden med störst könsskillnad Mina lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar Jag tycker det är svårt att veta vad jag ska klara av i skolan (-) Jag kan få extraundervisning om jag skulle behöva det I min skola pratar vi om jämställdhet mellan könen Elevhälsogruppen i min skola frågar oss elever om hur vi upplever vår skol- och livssituation Mina lärare får mig att tro på mig själv i mitt skolarbete Jag vet vad jag behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan Vi elever har inflytande över undervisningens innehåll Skolarbetet är för svårt för mig (-) Jag får för lite utmanande arbetsuppgifter i skolan (-) 66% 75% 59% 52% 73% 67% 52% 46% 56% 51% 68% 63% 78% 72% 51% 45% 73% 68% 62% 67% 0% 30% 60% 90% Pojkar Flickor Diagram 2. Andel flickor och pojkar som svarar positivt på de tio påståenden med störst könsskillnader. För frågor markerade med (-) anges andelen som inte instämmer Andelen som instämmer i påståendet Jag känner mig trygg i skolan är ganska lika för flickor och pojkar, 85 respektive 86 procent. Men ser vi närmare på hur svaren fördelar sig (diagram 3), finner vi att flickor i lägre utsträckning instämmer helt och hållet endast 45 procent jämfört med pojkarnas 54 procent. Tendensen att flickor i något lägre utsträckning anger det mest positiva svarsalternativet är genomgående för elever i årskurs nio som besvarat Skolenkäten. Undantagen är de tre påståendena Jag får för lite utmanande arbetsuppgifter i skolan, Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa samt Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev. Här är det istället förhållandevis fler flickor än pojkar som angett det mest positiva svarsalternativet. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 45% 54% Stämmer helt och hållet "Jag känner mig trygg i skolan" 40% 32% Stämmer ganska bra 9% Stämmer ganska dåligt 6% 4% 5% 3% 3% Stämmer inte alls Flickor Pojkar Vet ej Diagram 3. Fördelningen av svar på påståendet Jag känner mig trygg i skolan. Flickor och pojkar

8 Kommunala och fristående skolor De övergripande resultaten för kommunala respektive fristående skolor visar att elever på kommunala skolor i lägre utsträckning svarar positivt på nästan samtliga påståenden. 2 Frågeområden som utmärker sig med störst skillnad mellan driftsformerna är Förhindra kränkningar och Grundläggande värden i undervisningen. Dessa två frågeområden omfattar också de tre påståenden där skillnaden är som störst mellan driftsformerna (diagram 4). För dessa påståenden är andelen som svarat positivt runt tio procentenheter högre på fristående skolor än på kommunala skolor. Exempelvis svarar 77 procent av eleverna på fristående skolor att man på skolan respekterar varandras olikheter, medan motsvarande andel på kommunala skolor är 68 procent. 100% Kommunala och fristående skolor, andel positiva svar 80% 60% 68% 77% 47% 57% 64% 73% 40% 20% 0% I min skola respekterar vi varandras olikheter I min skola pratar vi om jämställdhet mellan könen Kommunal Fristående Min skola arbetar aktivt med att förhindra kränkande behandling Diagram 4. Andel positiva svar på de tre påståenden med störst skillnad mellan kommunala och fristående skolor Förhindra kränkningar är ett av de fyra områden vi har i fokus senare i analysen. För de tre övriga områdena vi ser närmare på, Trygghet, Studiero och Ordningsregler, är skillnaderna mellan kommunala och fristående skolor däremot mindre. I diagram 5 ser vi att skillnaderna är som högst fyra procentenheter mellan kommunala och fristående skolor vid påståendena som rör Trygghet och Studiero (diagram 5). 2 Vid ett av påståendena är eleverna på kommunala skolor något mer positiva: På min skola är det OK att lämna lektionen om man känner ett behov av att träffa skolsköterskan eller kuratorn. 7

9 Skolenkäten Dnr 2016:7914 Trygghet och Studiero 100% 80% 60% 40% 84% 87% 83% 79% 80% 80% 62% 64% 39% 43% 65% 69% 20% 0% Jag känner mig trygg i skolan I min skola finns det elever som jag är rädd för (-) I min skola finns det personal som jag är rädd för (-) Jag har studiero på lektionerna På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet (-) Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna Kommunal Fristående Diagram 5. Andel positiva svar bland elever på kommunala respektive fristående skolor för påståendena inom områdena Trygghet respektive Studiero. Observera att för påståendena markerade med (-) innebär ett positivt svar att eleven inte instämmer Trygghet och studiero i skolan Enligt 5 kapitlet 3 i skollagen (2010:800) ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11, föreskriver att skolan ska vara en god miljö för utveckling och lärande, där skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Med andra ord, trygghet och studiero har inte bara ett egenvärde i sig, utan är även två viktiga förutsättningar för att elever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt. Skollagen (1 kapitlet 9 ) föreskriver också att utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Med detta som utgångspunkt går vi nu vidare i analysen genom att fördjupa oss i de fyra av frågeområdena som ligger nära elevernas upplevelse av sin trygghet och studiero. Framförallt kommer vi att se på hur utvecklingen sett ut under de senaste fyra åren och hur vissa av Skolenkätens frågor förhåller sig till varandra. Skillnader mellan skolor berörs, men särskilt beskrivs skillnader mellan kommuner (i ett eget kapitel). Vi inleder med hur eleverna ser på sin trygghet. 8

10 Trygghet i Skolenkäten I Skolenkäten uppskattas elevernas trygghet genom att de ska ange i vilken grad tre olika påståenden stämmer in: 1. I min skola finns det elever som jag är rädd för* 2. I min skola finns det personal som jag är rädd för* 3. Jag känner mig trygg i skolan *Eftersom ett instämmande i dessa två frågor innebär något negativt är svarskalan vänd då man beräknar indexvärdet. Ett högt indexvärde innebär därför alltid något positivt. Dessa tre påståenden bildar det index som redovisas i diagram 6. Diagrammet visar hur indexvärdet för elever i årskurs nio förändrats under perioden , tillsammans med förändringen av andelen som instämmer 3 i påståendena som bildar indexet. 4 Eftersom en majoritet av eleverna har en tämligen positiv bild av sin trygghet i skolan, får indexet ett värde runt 8. Förändringen över tid av indexmedelvärdet är marginell och beror främst på att något fler uppger att de är rädda för andra elever och att något färre känner sig trygga i skolan. Förändringarna är små mellan varje termin, men sedan höstterminen 2013 är det 6 procentenheter fler som svarat instämmande i att de är rädda för andra elever. Om detta är början på en mer långtgående utveckling mot allt otryggare elever är något som kommande Skolenkäter kan svara på. Indexmedelvärde 10 Andel som svarat att påståendet stämmer helt och hållet/ganska bra 100% % 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% I min skola finns det elever som jag är rädd för I min skola finns det personal som jag är rädd för Jag känner mig trygg i skolan Index 0 VT 2013 HT 2013 VT 2014 HT 2014 VT 2015 HT 2015 VT 2016 HT 2016 Diagram 6. Trygghetsindex och andelen som instämmer i bakomliggande påståenden. Resultat för elever i årskurs nio under de åtta senaste enkätomgångarna, VT 2013 till VT % 3 Med instämmer menas att man svarat att påståendet stämmer helt och hållet eller ganska bra. 4 Varje enkätomgång omfattar mellan en tiondel och en sjättedel av Sveriges skolor ( ) och från och med 2015, deltar en fjärdedel av alla skolor varje termin. 9

11 Skolenkäten Dnr 2016:7914 På den direkta frågan om elevers trygghet, påståendet Jag känner mig trygg i skolan, är det nära hälften av eleverna som anger att det stämmer helt och hållet samt 36 procent som svarat att påståendet stämmer ganska bra (diagram 7). Men diagrammet visar också att det är 12 procent, något fler än var tionde elev, som anser att påståendet stämmer ganska dåligt eller stämmer inte alls. Jag känner mig trygg i skolan 60% 50% 49% 40% 36% 30% 20% 10% 7% 5% 3% 0% Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej Diagram 7. Fördelning av svaren på påståendet Jag känner mig trygg i skolan Det finns ett fyrtiotal skolor där samtliga elever instämmer i att de känner sig trygga i, men det finns också ett fyrtiotal skolor där som mest två av tre elever känner sig trygga. Oroendeväckande är att det vid 174 skolor, vilket är 14 procent av skolorna, är en av tio elever eller fler som svarat att påståendet inte alls stämmer. Otrygga elever har en mer negativ bild av skolan Att elever känner sig trygga är centralt, inte bara för elevers välbefinnande, utan även för att de ska kunna nå målen för sin utbildning. Det framkommer tydligt att elevers upplevelse av sin trygghet i skolan samvarierar med hur de uppfattar skolan i övrigt. I jämförelse med trygga elever har de otrygga eleverna 5 en mer negativ bild av skolan. Det gäller både skolmiljön och skolarbetet, vilket vi ger några exempel på nedan. Vi kan se att otrygga elever i lägre grad upplever att de har studiero och att ordningsreglerna följs (diagram 8). De har också en mer negativ syn på skolarbetet, som upplevs som svårare och inte lika roligt och intressant. Otrygga elever är även i något högre grad missnöjda med de utmaningar som ges i skolan. I vilken utsträckning dessa samband är direkta orsaksförhållanden kan vi inte svara på. Exempelvis kan det finnas en för oss okänd bakomliggande faktor som har en negativ inverkan på både elevers trygghet och uppfattningen av skolarbetet som roligt. Inte heller kan vi svara på i vilken riktning sambanden går. Det är till exempel möjligt att upplevelsen av att skolarbetet är för svårt leder till otrygghet hos vissa elever. Liknande resonemang kan föras för de samband vi tar upp i senare i analysen. 5 De elever som svarat stämmer helt och hållet eller ganska bra på påståendet Jag känner mig trygg i skolan benämns här som trygga elever. De som svarat stämmer ganska dåligt eller inte alls benämns som otrygga elever. 10

12 Andel som instämmer i påståendena Jag har studiero på lektionerna I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns Skolarbetet är roligt Otrygga elever Trygga elever Skolarbetet är intressant Skolarbetet är för svårt för mig Jag får för lite utmanande arbetsuppgifter i skolan 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Diagram 8. Studiero och syn på skolarbetet bland trygga och otrygga elever i årskurs nio. Trygga elever är de som uppger att påståendet Jag känner mig trygg i skolan stämmer helt och hållet eller i hög grad. Otrygga elever är de som svarat att påståendet stämmer ganska dåligt eller inte alls Elevernas uppfattning om skolornas arbete för att förhindra kränkningar Alla verksamheter som lyder under skollagen, måste varje år göra en plan mot kränkande behandling. Tanken är att planen ska förebygga och förhindra kränkningar. I Skolenkäten mäter vi elevernas uppfattning om skolans arbete med att förhindra kränkningar genom följande påståenden: Min skola arbetar aktivt med att förhindra kränkande behandling De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt Jag vet vem jag ska prata med om någon har varit elak mot en elev Indexmedelvärdet som baseras på dessa tre påståenden har sjunkit något över tid för att stanna på ungefär 6,8 under de fyra senaste terminerna (den svarta linjen i diagram 9). Den främsta anledningen till att indexmedelvärdet sjunkit är att färre elever instämmer i att Jag vet vem jag ska prata med om någon har varit elak mot en elev, en förändring från 82 procent höstterminen 2013 till procent under de fyra senaste terminerna. 11

13 Skolenkäten Dnr 2016:7914 Indexmedelvärde 10 Andel som svarat att påståendet stämmer helt och hållet/ganska bra 100% % 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Min skola arbetar aktivt med att förhindra kränkande behandling De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev Index 0 VT 2013 HT 2013 VT 2014 HT 2014 VT 2015 HT 2015 VT 2016 HT % Diagram 9. Index över förhindra kränkningar och andelen som instämmer i bakomliggande påståenden. Resultat för elever i årskurs nio under de åtta senaste enkätomgångarna, VT 2013 till VT Det finns följaktligen elever som upplever brister i sin skolas arbete mot kränkningar. Resultaten för de senaste två åren visar att var fjärde elev i årskurs nio inte upplever att skolan arbetar aktivt för att förhindra kränkande behandling. Nästan lika många, 23 procent, tycker inte att de vuxna på skolan reagerar om en elev blivit kränkt. Nära en av fem vet inte vem de ska prata med om någon har varit elak mot en elev. Skolornas arbete för att förhindra kränkningar är ett område där det råder relativt stor spridning mellan olika skolors resultat. Det finns skolor där så gott som alla elever upplever att skolan bedriver ett aktivt arbete mot kränkningar, men det finns också skolor där färre än hälften uppger att skolan arbetar aktivt mot kränkningar. Det finns också skolor där färre än hälften instämmer i att de vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt. Jämför man de 10 procent skolor där eleverna i högst respektive lägst utsträckning uppger att de är rädda för andra elever ser man att resultaten rörande skolornas arbete för att förhindra kränkningar skiljer sig för samtliga tre påståenden (diagram 10). Detta pekar på att skolornas arbete mot kränkningar har betydelse för elevernas upplevda trygghet. 12

14 Medelvärde för påståenden ,2 6,1 6,8 10 % skolor med högst andel rädda för andra elever 10 % skolor med lägst andel rädda för andra elever 7,5 7,3 Vuxna på skolan reagerar om någon blivit kränkt Skolan arbetar aktivt för att förhindra kränkande behandling Jag vet vem jag kan prata med. 7,7 Diagram 10. Medelvärden för de påståenden som ingår i frågeområdet Förhindra kränkningar. De 10 procent skolor med lägst respektive högst resultat vid påståendet I min skola finns det elever jag är rädd för Studiero i Skolenkäten Utöver en trygg skolmiljö, framhåller Skollagen att alla elever ska tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. Studiero i undervisningen är viktigt för elevers lärande och handlar både om elevernas arbetsmiljö i stort och om deras möjligheter att nå målen för utbildningen. 6 I Skolenkäten uppskattas elevernas studiero med hjälp av tre påståenden: 1. Jag har studiero på lektionerna. 2. På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet. 3. Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna. Dessa tre påståenden bildar indexet över studiero. Diagram 11 visar hur indexmedelvärdet för elever i årskurs nio förändrats, eller snarare inte förändrats, under perioden Sedan vårterminen 2014 ligger indexvärdena stabilt strax ovan värde 5, ett värde som, om det översätts till svarskalan, visar att svaren i genomsnitt ligger mellan stämmer ganska bra och stämmer ganska dåligt. Vad som framför allt drar ned indexmedelvärdet är att mer än hälften av eleverna upplever att andra elever stör ordningen på lektionerna, ett bekymmer som blivit något vanligare sedan höstterminen Skolans arbete för att säkerställa studiero. Skolinspektionen, Kvalitetsgranskning Diarienummer: : Resultatet för varje termin baserar på ett urval från mellan en tiondel av alla skolor till en fjärdedel av Sveriges skolor ( ). 13

15 Skolenkäten Dnr 2016:7914 Indexmedelvärde 10 9 Andel som svarat att påståendet stämmer helt och hållet/ganska bra 100% 90% % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Jag har studiero på lektionerna På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna Index 0 VT 2013 HT 2013 VT 2014 HT 2014 VT 2015 HT 2015 VT 2016 HT % Diagram 11. Studieroindex och andelen som instämmer i bakomliggande påståenden. Resultat för elever i årskurs nio under de åtta senaste enkätomgångarna, VT 2013 till VT Under de två senaste åren är det i genomsnitt 57 procent av eleverna som upplever att andra stör ordningen i klassrummet, men trots detta är det är något fler som anser att de har studiero. På den direkta frågan om studiero, påståendet Jag har studiero på lektionerna, är det 62 procent som instämmer i påståendet, varav de flesta tycker att påståendet stämmer ganska bra (diagram 12). Men som diagrammet visar, 34 procent av eleverna anser att påståendet stämmer ganska dåligt eller inte alls. Jag har studiero på lektionerna 60% 50% 49% 40% 30% 25% 20% 10% 13% 9% 4% 0% Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej Diagram 12. Fördelning av svaren på påståendet Jag har studiero på lektionerna Andelen elever som instämmer i påståendet varierar betydligt mellan skolor. Vid de två procent av skolorna med lägst resultat, 35 till antalet, är det som högst 32 procent av eleverna som instämmer i att de har studiero. För 38 skolor är det så många som nio av tio elever eller fler som instämmer i påståendet. 14

16 Studiero mer än ordning i klassen. Många av de elever som inte säger sig ha studiero upplever att andra elever stör ordningen på lektionerna, något som diagram 13 visar. Bland de elever som saknar studiero är det åtta av tio som upplever att andra elever stör. Men även många av de elever som har studiero har svarat att andra elever stör ordningen på lektionerna, 44 procent. Andra elever stör ordningen Andra elever stör inte ordningen Vet ej Har inte studiero 83% 16% Har studiero 44% 53% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 13. Andelen som anger att andra elever stör ordningen på lektionerna bland elever som har studiero respektive saknar studiero Närvaro eller frånvaro av studiero tycks alltså inte enbart handla om eventuella störningsmoment från andra elever. Utan att fördjupa oss i möjliga förklaringar till detta kan vi ändå ge två exempel. Det faktum att vissa har studiero trots att andra stör ordningen, kan till del bero på att de lyckas avskärma sig det som händer runt omkring. Denna personliga egenskap medför att de inte påverkas och blir störda lika mycket. Eftersom det kan finnas andra störningsmoment utöver att andra elever stör, är det inte motsägelsefullt att en elev kan sakna studiero trots att lugn och ro råder under lektionerna. Det kan vara förhållanden utanför klassrummet som oroar relaterade till skolan, hemmet, kamrater, etc. Även här kan personliga egenskaper spela in, eftersom vi påverkas olika av olika saker. Delar man in eleverna efter hur de svarat på de två påståendena framträder tre ungefär lika stora grupper och en mindre (tabell 2). Vi ser att nära tre av tio elever har studiero trots att andra elever stör ordningen på lektionerna. En mindre grupp på 6 procent uppger att de inte har studiero trots att andra elever inte stör. Andra elever stör Andra elever stör ordningen inte ordningen Totalt Har studiero 29 % 35 % 64 % Har inte studiero 30 % 6 % 36 % Totalt 59 % 41 % 100 % Tabell 2. Elever efter hur de svarat på påståendena Jag har studiero på lektionerna respektive Det är andra elever som stör på lektionerna En av förutsättningarna för trygghet och studiero är att det finns fungerande ordningsregler och att dessa efterlevs. Nästa kapitel visar att de elever som upplever att andra inte följer skolans ordningsregler känner sig mer otrygga och har sämre studiero. 15

17 Skolenkäten Dnr 2016:7914 Ordningsregler Skollagen ställer krav på att det ska finnas ordningsregler på varje skola. Dessa ska vara utarbetade under medverkan av eleverna och slutligen beslutas av rektor. Det är viktigt att elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar för att reglerna följs. Ordningsregler i Skolenkäten I Skolenkäten uppskattas elevernas förhållanden kring ordningsregler genom att de ska ange i vilken grad tre olika påståenden stämmer in: 1. I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns 2. I min skola är vi elever med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha 3. Mina lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs Dessa tre påståenden bildar det index som redovisas i diagram 14, som visar hur indexmedelvärdet för elever i årskurs nio förändrats under perioden , tillsammans med förändringen av andelen som instämmer i de tre påståenden som indexet baseras på. Under de senaste två åren ligger indexvärdena strax ovan värde 5, ett värde som, om det översätts till svarskalan, visar att påståendena i genomsnitt ligger mellan stämmer ganska bra och stämmer ganska dåligt. Ungefär fyra av tio elever instämmer i att eleverna på skolan är med och bestämmer ordningsreglerna, dvs. en majoritet upplever att de inte har något inflytande rörande ordningsregler. Indexmedelvärde 10 9 Andel som svarat att påståendet stämmer helt och hållet/ganska bra 100% 90% % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns I min skola är vi elever med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha Mina lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs Index 0 VT 2013 HT 2013 VT 2014 HT 2014 VT 2015 HT 2015 VT 2016 HT % Diagram 14. Ordningsregelindex och andelen som instämmer i bakomliggande påståenden. Resultat för elever i årskurs nio under de åtta senaste enkätomgångarna, VT 2013 till VT

18 Det finns skolor där inga eller nästan inga instämmer i påståendet om att de är delaktiga rörande ordningsregler, likaså finns det skolor där alla eller nästan alla instämmer i påståendet. Men för den stora majoriteten skolor går åsikterna isär bland eleverna om de är med och bestämmer eller inte. Här kan det finnas brister i skolans information till eleverna om hur ordningsregler tagits fram och beslutats. De elever som tycker sig vara delaktiga i hur ordningsreglerna tas fram svararupplever i högre utsträckning att reglerna efterföljs, 65 mot 39 procent bland elever som inte tycker sig vara delaktiga Det finns en brist på överensstämmelse i svaren då sju av tio eleverna svarar instämmande i att lärarna ser till att ordningsreglerna följs, men inte lika många, fem av tio, anser att eleverna följer de ordningsregler som finns. En tolkning av detta är att när lärarna försöker se till att reglerna följs, lyckas de inte alltid fullt ut. Resultatet visar att ungefär hälften av eleverna instämmer respektive instämmer inte i påståendet I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns (diagram 15). Anmärkningsvärt är att en av tio elever uppger stämmer inte alls. Denna andel varierar mellan skolor och på ett fyrtiotal skolor är andelen 30 procent eller högre. I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns 45% 40% 35% 42% 33% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 7% 12% 6% 0% Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej Diagram 15. Fördelning av svaren på påståendet I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns Ordningsregler, trygghet och studiero Efterlevnad av ordningsregler och trygghet i skolan hänger samman. Bland elever som upplever att ordningsreglerna inte följs är det drygt tre gånger vanligare att uppge att man inte känner sig trygg i skolan. Det är 19 procent bland dessa elever som inte känner sig trygga i skollan jämfört med 6 procent bland elever som tycker att ordningsreglerna följs (diagram 16). 17

19 Skolenkäten Dnr 2016:7914 Känner sig inte trygg Känner sig trygg Vet ej Eleverna följer inte ordningsregler 19% 79% Eleverna följer ordningsregler 6% 92% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 16. Andelen elever som känner sig trygga utifrån hur de upplever hur andra elever följer skolans ordningsregler Likaså finner man att studieron är sämre bland de elever som tycker att ordningsreglerna inte följs (diagram 17). Nära hälften av de elever som inte tycker att ordningsreglerna följs, tycker heller sig inte ha studiero. Bland elever som tycker att ordningsregler följs är det en av fem som inte har studiero. Har inte studiero Har studiero Vet ej Eleverna följer inte ordningsregler 48% 48% Eleverna följer ordningsregler 21% 76% Diagram 17. Andelen elever som har studiero utifrån hur de upplever hur andra elever följer skolans ordningsregler Skillnader mellan kommuner 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Vi har sett att det finns skillnader mellan skolor. Nu till frågan om det finns skillnader på ett mer övergripande strukturellt plan finns det skillnader mellan kommuner rörande några av de grundläggande faktorerna för en bra skolmiljö. Detta gör vi genom att se på kommuners genomsnittliga resultat för fyra påståenden: Jag känner mig trygg i skolan Jag har studiero på lektionerna De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns Observera att i de närmast följande analyserna där kommuner studeras, så ingår endast de elever i årskurs nio som går på kommunala skolor. 18

20 Jag känner mig trygg i skolan Påståendet Jag känner mig trygg i skolan har ett genomsnittligt indexvärde på 7,8, vilket betyder att totalt sett har eleverna en tämligen positiv bild av sin trygghet, något som också gäller i de allra flesta kommuner. Det finns visserligen en variation mellan kommuner, men som framgår av diagram 18, där medelvärdet för 285 kommuner 8 redovisas, har många av kommunerna ganska snarlika resultat. För de 40 procent av kommunerna som placerar sig i mitten av fördelningen varierar medelvärdet mellan 7,4 och 7,9. 9 För de 10 procent av kommunerna med lägst resultat, 29 till antalet, uppgår medelvärdet till högst 7,0, men här hittas också några kommuner vars värde ligger ansenligt lägre. På andra sidan fördelningen har 10 procent av kommunerna ett medelvärde på 8,2 eller högre. Medelvärde för påståendet "Jag känner mig trygg i skolan" ,0 10 % 20 % 40 % 7,4 7,9 8,2 285 kommuner 20 % 10 % Diagram 18. Medelvärde för påståendet Jag känner mig trygg i skolan i 285 kommuner. Indelning efter 1:a, 3:e,7:e och 9:e decilen. Endast kommunala skolor Jag har studiero på lektionerna Även vid påståendet Jag har studiero på lektionerna finner man att många kommuner resultatmässigt ligger nära varandra (diagram 19). För de 40 procent av kommunerna som placerar sig i mitten av fördelningen varierar medelvärdet mellan 5,3 och 5,8. För de 10 procent av kommunerna med lägst resultat, uppgår medelvärdet till högst 4,9, något som kan indikera en mer bekymmersam situation rörande studiero. På andra sidan fördelningen har 10 procent av kommunerna ett medelvärde på 6,2 eller högre. Medelvärdet för samtliga elever är 5,6. 8 De fem kommuner som inte ingår är de med endast en skolenhet (åk 9) där svarsfrekvensen understeg 65 procent eller hade färre än tio respondenter. 9 Kommunerna delas in efter 1:a, 3:e, 7:e och 9:e decilen. Deciler är en metod för att beskriva spridning i en fördelning. Deciler delar upp en fördelning i 10 lika stora delar. 19

21 Skolenkäten Dnr 2016:7914 Medelvärde för påståendet "Jag har studiero på lektionerna" ,9 5,3 10 % 20 % 40 % 20 % 10 % 285 kommuner 5,8 6,2 Diagram 19 Medelvärde för påståendet Jag har studiero på lektionerna i 285 kommuner. Indelning efter 1:a, 3:e, 7:e och 9:e decilen. Endast kommunala skolor De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt Att alla elever oavsett kommun instämmer i att De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt" borde vara en självklarhet. Diagram 20 visar istället att det finns elever i samtliga kommuner, om än i varierande grad, som upplever brister. För 10 procent av kommunerna är medelvärdet högst 5,7. För fyra av dessa kommuner understiger värdet 5,0 och det är ungefär en av fem elever som anser att påståendet inte stämmer alls. Det finns dock tre kommuner som avviker med ett jämförelsevis bra resultat på 8,0 eller högre. I dessa kommuner instämmer över 80 procent av eleverna till att de vuxna på skolan reagerar vid kränkningar. Medelvärdet för samtliga elever är 6,7. Medelvärde för påståendet "De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt" ,7 6,2 10 % 20 % 40 % 285 kommuner 20 % 10 % Diagram 20 Medelvärde för påståendet De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt i 285 kommuner. Indelning efter 1:a, 3:e, 7:e och 9:e decilen. Endast kommunala skolor ,7 7,2 20

22 I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns kommuner Medelvärdet för påståendet "I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns" ligger lågt både för eleverna totalt, 4,9, och för de flest kommuner (diagram 21). De 10 procent av kommunerna med lägst värde, har ett medelvärde på högst 4,0. Tolv kommuner har ett värde över 6,0. Medelvärde för påståendet "I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns" , kommuner Diagram 21 Medelvärde för påståendet I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns i 285 kommuner. Indelning efter 1:a, 3:e, 7:e och 9:e decilen. Endast kommunala skolor Geografisk spridning 4,5 5,0 10 % 20 % 40 % 20 % Som vi sett ovan ligger de flesta kommuner nära varandra resultatmässigt, men vid varje påstående finns det kommuner som skiljer sig något mer från det genomsnittliga resultatet. Detta visar, liksom variationer mellan skolor, att alla elever inte fullt ut har en likvärdig utbildning. Nästa steg i analysen är att se hur dessa kommuner placerar sig geografiskt i Sverige beträffande samma påståenden som i kapitlet innan: 5,4 10 % Jag känner mig trygg i skolan Jag har studiero på lektionerna De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns Kartorna i diagram 22 visar kommunernas medelvärde för påståendena enligt samma indelning som tidigare fem grupper efter 1:a, 3:e, 7:e och 9:e decilen. Vi kan se att de 10 procent av kommunerna med relativt låga respektive höga medelvärden på vart och ett av påståenderna fördelar sig tämligen jämnt över landet. Kommuner med relativt höga resultat (mörkblå) och relativt låga (röda) hittas i norra, mellersta och södra Sverige. Ett undantag är att många kommuner i övre Norrland får ett bra resultat vid påståendet De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt. De flesta kommuner, sju av tio, har ett högst blandat resultat eller resultat som ligger nära det genomsnittliga. Men 90 kommuner har resultat som mer genomgående är låga eller genomgående höga. För 21

23 Skolenkäten Dnr 2016: kommuner ligger resultaten för tre av påståendena bland de 30 procent lägsta. För 32 kommuner ligger tre av resultaten bland de 30 procent högsta. Däremot är det förhållandevis ovanligt att en kommun har relativt låga respektive höga resultat på samtliga fyra påståenden. Det är elva kommuner som hamnar bland de 30 procent av kommunerna med lägst värde för vart och ett av påståendena. Omvänt är det tolv kommuner som befinner sig bland de 30 procent med högst värden för alla fyra påståenden. 22

24 Diagram 22 Geografisk spridning av resultat för medelvärdet för fyra påståenden. Indelning efter 1:a, 3:e,7:e och 9:e decilen. I gråfärgade kommuner var svarsfrekvensen under 65 procent och resultaten redovisas därför inte. Endast kommunala skolor

25 Skolenkäten Dnr 2016:7914 Skillnader mellan kommuner i elevers trygghet, kan det förklaras av skolstorlek och elevernas bakgrund? Skolenkäten visar att antalet elever på en skola har ett visst samband med hur eleverna upplever sin trygghet. För elever i årskurs nio ser man att elever känner sig något tryggare på mindre skolor, framförallt i skolor med ett elevantal på högst 100 elever. Skillnader i trygghet mellan större skolor, med fler än 100 elever, påverkas inte lika mycket av elevantalet. För mindre skolor är medelvärdet för trygghetsindexet 8,2 mot 7,9 för större skolor. Motsvarande värden för påståendet Jag känner mig trygg i skolan är 7,9 respektive 7,7. Detta leder till frågan om mindre skolor är vanligare i kommuner med ett relativt bra trygghetsresultat? Bland de 10 procent kommuner, 29 till antalet, med de högsta värdena vid påståendet Jag känner mig trygg i skolan, är det bara tre kommuner som har elever i mindre skolor. I en kommun går samtliga elever i årskurs nio i en mindre skola, i en annan kommun är andelen 28 procent och i den tredje kommunen är andelen 4 procent. I övriga 25 kommuner med ett bra resultat är det alltså inga elever alls som går i mindre skolor. Det betyder att storleken på skolor har liten betydelse på skillnader mellan kommuner. Resultatet är emellertid förväntat, eftersom det inte finns så många mindre skolor med elever i årskurs nio, vilket betyder att det är ovanligt att en betydande andel av en kommunens nior går i en mindre skola. Av de 285 kommuner som ingår i analysen är det 28 kommuner som har elever i en mindre skola. I 20 av dessa kommuner är det mindre än 20 procent av eleverna totalt som går i en mindre skola. Elevantalet på skolan tycks inte kunna förklara varför elever i kommuner upplever sig mer eller mindre trygga i skolan. Däremot tycks elevernas sociala bakgrund, mätt som föräldrarnas högsta utbildning, ha ett visst samband med upplevd trygghet. I kommuner där färre av föräldrarna har en eftergymnasial utbildning 10 tycks eleverna i något högre utsträckning känna sig otrygga i skolan. Skillnaderna är inte påtagliga, men tendensen finns där, särskilt rörande påståendet Jag känner mig trygg i skolan. Då man studerar föräldrarnas utbildningsnivå bland de 29 kommuner med lägst respektive högst resultat vid påståendet framträder tydliga skillnader. I diagram 23 har andelen eftergymnasialt utbildade föräldrar i kommunen delats in i tre grupper: 1. Låg andel högst 40 procent av föräldrarna till barn på de kommunala skolorna har en eftergymnasial utbildning. 2. Medelhög andel procent har en eftergymnasial utbildning. 3. Hög andel minst 51 procent har en eftergymnasial utbildning. Bland samtliga kommuner är det andelsmässiga förhållandet mellan dessa kommungrupper 37 (låg), 38 (medelhög) och 25 procent (hög) Bland kommuner med lägst resultat är det vanligare med kommuner med relativt få eftergymnasialt utbildade föräldrar 20 av 29 kommuner. Bland kommuner med högst resultat finns förhållandevis många kommuner med en hög andel föräldrar med eftergymnasial utbildning. 10 Andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning i kommunen (åk 1-9 i kommunala skolor). Uppgifter från Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). 24

26 Diagrammet visar samtidigt att trygga eller otrygga elever inte begränsar sig till skolor med elever med en viss social bakgrund Andel föräldrar med eftergymnasial utbildning i kommunen Låg Medelhög Hög kommuner med lägst värde 29 kommuner med högst värde Diagram 23. Sammansättningen av kommuner utifrån andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning bland de 29 kommuner med lägst respektive högst vid påståendet Jag känner mig trygg i skolan. Endast kommunala skolor

27 Skolenkäten Dnr 2016:7914 Bilaga 1. Andel positiva svar* på Skolenkätens påståenden * Positiva svar motsvarar oftast andelen som svarat stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra. Sex av påståendena har en annan vinkling, här ska eleverna ta ställning till något negativt. Dessa påståenden är markerade med (-) och för dem redovisas istället andelen som svarat stämmer ganska dåligt och stämmer inte alls. Så för vart och ett av påståendena gäller att ju högre andelen är, desto fler positiva svar. 26

28 Om Skolenkäten Skolenkäten är en del av Skolinspektionens regelbundna tillsyn. Enkäten används för att samla in synpunkter från elever, föräldrar och den pedagogiska personalen, som ett underlag inför bedömningen av skolan. Delar av resultatet redovisas även på Skolverkets webbplats Välja skola, som riktar sig till föräldrar och elever. Enkäten berör bland annat studiero, trygghet, kränkande behandling, anpassning av undervisningen, stöd och stimulans. Enkäten görs två gånger per år, varje omgång deltar en fjärdedel av alla landets skolor. Efter varje enkätomgång redovisas resultatet dels på skol- och kommunnivå, dels i sammanställd form. I resultatredovisningarna kan du se vilka frågor vi ställde till elever, vårdnadshavare respektive pedagogisk personal. Resultatredovisningarna finns att ladda ner på Skolinspektionens webbplats. Resultatet för varje deltagande skola och huvudman finns också tillgängligt på Skolverkets webbplats SIRIS. 27