Box 223, SUNNE Besöksadress: Storgatan 33 Tel Fax

Transkript

1 Årsredovisning 2008

2 Box 223, SUNNE Besöksadress: Storgatan 33 Tel Fax Omslagsbilden: Bild på vårt eget betal- och kreditkort. Tryck: Ramströms Tryckeri 2009

3 ÅRSREDOVISNING Fryksdalens Sparbank Innehållsförteckning Sid Förvaltningsberättelse... 4 Resultaträkning Balansräkning Redogörelse för redovisade intäkter och kostnader Kassaflödesanalys (indirekt metod) Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om sparbanken Not 2 Redovisningsprinciper Not 3 Finansiella risker Not 4 Räntenetto Not 5 Provisionsintäkter Not 6 Provisionskostnader Not 7 Nettoresultat av finansiella transaktioner Not 8 Övriga rörelseintäkter Not 9 Allmänna administrationskostnader Not 10 Övriga rörelsekostnader Not 11 Kreditförluster, netto Not 12 Nedskrivning av finansiella tillgångar Not 13 Bokslutsdispositioner Not 14 Skatter Not 15 Utlåning till kreditinstitut Not 16 Utlåning till allmänheten Not 17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not 18 Aktier och andelar Not 19 Materiella tillgångar Not 20 Övriga tillgångar Not 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 22 Skulder till kreditinstitut Not 23 Inlåning från allmänheten Not 24 Övriga skulder Not 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 26 Obeskattade reserver Not 27 Eget kapital Not 28 Ställda säkerheter Not 29 Ansvarsförbindelser Not 30 Åtaganden Not 31 Finansiella tillgångar och skulder Not 32 Händelser efter balansdagen Not 33 Viktiga uppskattningar bedömningar Not 34 Kapitaltäckning Styrelsens underskrifter Revisionsberättelse Företagsstyrning Huvudmän Styrelse, revisorer Sparbanksstämma med bankens huvudmän äger rum fredagen den 29 maj kl på Länsmansgården.

4 I oroliga tider är det särskilt viktigt med en trygg lokal bank När man skall kommentera 2008 ur ett bankperspektiv är det svårt att inte börja med den finanskris som svept över världen. Även om det började redan 2007 så var det under 2008 det stod klart hur illa det var ställt på många håll. Det uppdagades stora förluster i internationella finansinstitut och efter sensommarens konkurs i Lehman Brothers var paniken nära i finansbranschen. Räntan på utlåning mellan banker steg dramatiskt vilket i sin tur gjorde att räntorna mot kunderna steg kraftigt eller att inga pengar alls fanns att låna ut. Dessa problem spädde på krisen och spred den till den övriga ekonomin. Efter ett antal åtgärder för att lösa bl.a likviditetskrisen i bankerna och stimulanspaket för att underlätta för privatpersoner och företag i lågkonjunkturen börjar hoppet så smått återvända. Det är dock för tidigt att ropa faran över ännu och vi kan förvänta oss att det blir sämre innan det blir bättre igen. Mindre risk för kreditförluster när all utlåning är samlad i Sunne kommun I Fryksdalens Sparbanks verksamhetsområde, Sunne kommun, har vi dock klarat oss förhållandevis bra från varsel och konkurser hittills. Jag tror det beror på ett väl diversifierat näringsliv och avsaknad av dominerande enskilda företag och branscher. Även om varslen inte varit så tydliga i Sunne så ökar arbetslösheten markant, från 226 personer till 382 personer det senaste året, en ökning med 69 %. För hela Värmland var samma siffra 74 %. Ökad arbetslöshet och lågkonjunktur kommer förstås att sätta sina spår i vardagen för människor och företag och även påverka vår resultaträkning framöver, även om risknivån på utlåning i Sunne kommun känns relativt låg i dagsläget. Vi kommer att satsa resurser på att hjälpa de kunder som drabbas av svårigheter för att minimera effekterna både för dem och för banken. Ovanligt god soliditet Under hösten skrevs det mycket i media om att bankerna stryper sin utlåning och inte hjälper sina företagskunder med investeringar o dyl. Vi på Fryksdalens Sparbank känner inte igen oss i den negativa beskrivningen av bankernas hantering av sina kunder. Vi har haft en bra tillväxt i vår utlåning och har inte ändrat policyn för kreditgivning. Den är fortfarande fokuserad på återbetalningsförmågan och kompletteras med historik om betalningsförmåga och lönsamhet mm. Att banken inte handlar upp sin likviditet på den internationella penningmarknaden gör förstås att vi inte drabbas av likviditetsproblem som storbankerna. I sådana tider är det en stor trygghet att vara en lokal aktör med tillgångar och skulder placerade i vårt lokala verksamhetsområde. Det har också pratats mycket om stabilitet i bankerna den senaste tiden och även där är sparbankerna i allmänhet och Fryksdalens Sparbank i synnerhet i en klass för sig. De fyra storbankerna har en soliditet på c:a 4 % medan vi i Fryksdalens Sparbank ligger på drygt 17 %. Vår kapitaltäckningskvot låg vid årsskiftet på 2,60 vilket betyder att vi har 160 % mer kapital än vi måste för att få driva bankverksamhet i Sverige. Vi både kan och vill vara med att finansiera fortsatt utveckling i Fryksdalen i många år framöver. Ägande för långsiktigt inflytande Värdet på vårt innehav i Swedbank har naturligtvis påverkats kraftigt av kursutvecklingen under Aktierna är dock inte förvärvade för spekulation som en finansiell placering utan som ett näringsbetingat innehav för att vi, tillsammans med övriga sparbanker, skall säkerställa ett ägarinflytande på vår viktiga samarbetspartner. Det var också huvudskälet till att vi deltog i den nyemission som Swedbank genomförde i december och sparbankernas ägarandel i Swedbank är nu närmare 11 %. Och även om vi fick göra en stor nedskrivning av värdet på aktierna det senaste året får vi inte glömma att vi genom åren fått över 13 mkr i utdelning på aktierna. Sist men inte minst vill jag tacka personal, styrelse och huvudmän för allt det arbete som lagts ned under året. Och du är alltid välkommen att kontakta mig om du har synpunkter på banken, positiva som negativa. Du når mig på ola.evensson@fryksdalenssparbank.se, eller Ola Evensson, VD 4

5 Redovisning för verksamhetsåret 2008 Styrelsen för Fryksdalens Sparbank ( ) får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2008, bankens 153:e verksamhetsår. Förvaltningsberättelse Om Fryksdalens Sparbank Vi är inget vanligt företag och inte heller en bank i mängden. Som sparbank har vi inga enskilda ägare utan vi ägs i princip av våra kunder. Våra vinster ska användas till att stödja satsningar och verksamheter som gör Fryksdalen till en ännu bättre plats att bo, leva och verka i. Så har det varit i mer än 150 år. Då var det framsynta människor, med Anders Fryxell i spetsen, som såg till att en sparbank startades i Sunne. Med den moderna bankverksamhet vi bedriver idag för vi traditionen vidare. Vi har ett annorlunda uppdrag: Fryksdalen Framför Allt 1855 fattade sockenstämman i Sunne ett beslut om att starta en sparbank. I protokollet kan man läsa att det skulle bli enklare för folk i Fryksdalen att spara pengar och att vinsten skulle stanna här hemma. Idag är kundernas behov av finansiella tjänster mycket större, men grunden är den samma som då. Alla beslut fattas i Fryksdalen. Alla vinster stannar här hemma. Våra vinster får bara gå till två ändamål. Till att trygga våra kunders insatta pengar och till att stödja satsningar och verksamheter som utvecklar vårt verksamhetsområde, Sunne kommun. Våra kunder bidrar därför även till Fryksdalens utveckling. Våra produkter och tjänster, vår service och vinst ska göra största möjliga nytta för folk här i Fryksdalen. Det är därför vi finns. Vad vinner våra kunder på det? Vi är närmare och snabbare än andra banker. Vi har vår verksamhet, vårt huvudkontor och vårt fokus här i Fryksdalen. Bankens personal och styrelse delar samma vardag som andra fryksdalingar. Därför vågar vi lova dem bättre service och snabbare beslut än andra banker. Vi erbjuder ett brett sortiment av produkter inom sparande, lån och försäkring för privatpersoner och företag. Vi ger råd om ekonomi och familjejuridik. Kompetens och kunskap är viktigt för oss. Där vi inte kan vara bäst samarbetar vi med andra. Men servicen och banken finns alltid här hemma. Det självklara valet för folket i vår del av Fryksdalen Så låter vår vision och vi jobbar varje dag på att bli ännu bättre och för att förtjäna våra kunder. Det räcker alltså inte med att besluten fattas här och att vinsterna stannar här. Vi måste också vara bäst på vår marknad för att bli det självklara valet för folket i vår del av Fryksdalen. 5

6 Internationell och svensk ekonomi 2008 Världsekonomin är på väg mot en djup lågkonjunktur Den amerikanska bolånekrisen, som synliggjordes redan under andra halvåret 2007, blev startskottet till en världsomspännande finanskris. Efter investmentbanken Lehman Brothers fall i september 2008 övergick oron på de finansiella marknaderna i en akut förtroendekris. Den därpå kraftigt stigande riskaversionen har lett till kraftigt förhöjda riskpremier, akuta likviditets- och solvensproblem i det finansiella systemet och stora globala börsfall. Ett stort antal banker och kreditinstitut har antingen blivit uppköpta eller förstatligade. Den finansiella krisen påverkar alltmer den reala ekonomin genom högre riskpremier, stramare kreditvillkor och fallande tillgångspriser, vilket håller tillbaka investeringarna och hushållens konsumtion. Samtidigt har framtidstron bland hushåll och företag försvagats. Det har bidragit till en fördjupad global konjunkturnedgång och som förutses långsamt vända upp tidigast under Kreditåtstramning och fallande tillgångspriser bidrar till att återhämtningen blir mer utdragen. Tillväxten i världsekonomin under 2009 förväntas bli den svagaste sedan början av 1980-talet. Nedgången blir tydligast i OECD-länderna där ekonomierna krymper. Omslaget i konjunkturen har på kort tid lett till en väsentligt lägre inflationstakt i omvärlden. Samtidigt har risken för deflation ökat på grund av finanskrisen och nedgången i tillgångspriserna. För att motverka en deflationistisk utveckling har omfattande ekonomisk-politiska stimulanspaket klubbats igenom både i Sverige, USA, EU och i Asien. Börsutvecklingen, januari 2005=100 Recession i svensk ekonomi under 2008 Finanskrisen och en svag omvärldskonjunktur har satt allt större avtryck på den svenska ekonomin. Riksbanken började i oktober 2008 att genomföra ett flertal likviditetsoperationer genom att låna ut till svenska banker för att undvika en allvarligare kreditåtstramning. Samtidigt beslutade regeringen om en stabilitetsplan för finansiell stabilitet. I denna plan lanserades ett program för att garantera svenska bankers återfinansiering. Nationalräkenskaperna för tredje kvartalet 2008 visar att ekonomin befinner sig i en recession, dvs negativ BNP-tillväxt två kvartal i rad. Det är första gången sedan början av 1990-talet som ekonomin krymper. Inkommande statistik under det sista kvartalet 2008 visade att den svenska ekonomin har försvagats ytterligare. Konjunkturnedgången sätter allt djupare spår på den svenska arbetsmarknaden. Antalet personer som varslades ökade med drygt under fjolårets sista kvartal, vilket på sikt kommer att leda till en betydande ökning i arbetslösheten under Merparten av varslen kommer från verkstadsindustrin samtidigt som konjunkturnedgången allt mer fördjupas. 6

7 Svensk ekonomi vilar på en stabilare grund jämfört med 1990-talskrisen Den svenska 1990-talskrisen var i stort sett en hemlagad kris i spåren efter avregleringen av finansmarknaderna, ändrade skatteregler och en omställning till låg inflation. Försvaret av den fasta valutakursen gentemot en korg av utländska valutor ledde till ett rekordhögt ränteläge i svensk ekonomi, vilket pressade ned den inhemska efterfrågan investeringar och konsumtion. Samtidigt ifrågasattes Sveriges kreditvärdighet när de offentliga underskotten och statskulden sköt i höjden. Det innebar också ett krympande utrymme för finanspolitiska stimulansåtgärder. Sparkvoten i ekonomin vände kraftigt uppåt efter en längre period av negativt sparande. Omsvängningen i sparandet berodde delvis på det höga ränteläget och den svaga efterfrågan men också på försämrade avdragsmöjligheter för ränteutgifter. Svensk ekonomi har sedan 1990-talets början blivit allt mer internationaliserad och konkurrensutsatt. Det innebär att Sverige påverkas mer av internationella faktorer än tidigare, vilket är den främsta förklaringen till att svensk ekonomi nu befinner sig i en recession. Svensk ekonomi vilar dock idag på en stabilare grund jämfört med 1990-talskrisen. Stora överskott i bytesbalansen visar att svenskt näringsliv är konkurrenskraftigt. Införandet av överskottsmål och det finanspolitiska ramverket har bidragit till att stärka de svenska offentliga finanserna. Statsskulden har sjunkit till omkring 40% av BNP, vilket är bland de lägsta i EU. En expansiv finans- och penningpolitik och låg inflationstakt bidrar till att hushållens reala disponibelinkomst kommer att växa i en relativt god takt under det närmaste året trots den försämrade arbetsmarknaden. Svensk BNP-tillväxt, , kvartalsvis Exportutsikterna har påtagligt försämrats Den snabbt försvagade omvärldskonjunkturen har lett till markant försämrade exportutsikter för svenska exportföretag. Det var främst under senhösten 2008 som exportorderingången sjönk kraftigt. Den snabba försämringen i konjunkturen och växande finansieringsproblem gör nu att investeringsplanerna ses över och att många projekt förskjuts på framtiden. Kronförsvagningen kan dock till viss del mildra nedgången i exporten men är otillräcklig för att kompensera den vikande världsmarknadstillväxten för svensk export. Ett exportfall under 2009 som är större än under lågkonjunkturåren 2001/2002 förefaller oundvikligt. Trygghetssparandet ökar i orostider En ökad oro om den framtida arbetsmarknaden och krympande förmögenhetsvärden är bidragande faktorer till att hushållen blivit allt mer pessimistiska om framtiden både om svensk ekonomi och om sin egen ekonomi. Sänkta skatter och lägre inflation gör dock att hushållens disponibla inkomster växer i en relativt hygglig takt, vilket kan hålla uppe den privata konsumtionen. Men fortsätter arbetsmarknaden att försämras i lika snabb takt som tidigare ökar det dock sannolikheten för ett högre hushållssparande. 7

8 Lägre räntor och minskad inflationstakt Kraftigt fallande globala råvarupriser, lägre räntor och en allt svagare arbetsmarknad pressar ned det inhemska pristrycket i snabbt takt. Inflationen var i december 0,9 % jämfört med 4,4 % så sent som i september Den avtagande inflationstakten bedöms fortsätta under Den kraftiga försämringen i den svenska konjunkturen och ett lägre inflationstryck har lett till en påtaglig omsvängning i Riksbankens penningpolitik. I december beslutade centralbanken att sänka styrräntan med 1,75 procentenheter till 2 % från 3,75 %. Sedan räntehöjningen i början av september har styrräntan sänkts med hela 2,75 procentenheter och fler räntesänkningar är troliga under början av Samtidigt har regeringen beslutat om ytterligare stimulansåtgärder utöver de 30 miljarder som låg till grund i höstbudgeten Det sker bland annat genom att förstärka arbetsmarknadspolitiken och stimulera byggaktiviteten via ROT-avdrag. De finanspolitiska stimulansåtgärderna och en vikande arbetsmarknad kommer att belasta de offentliga finanserna med stigande underskott som följd. Svenska ränteutvecklingen Kronan gentemot dollarn och euron 8

9 Allmänt om verksamheten Sparbankens verksamhetsområde omfattar Sunne kommun med ca invånare. Banken fortsätter den rörelse som tidigare bedrivits av Sunne sparbank sedan 1856, sedan 1889 av Östra Emterviks sparbank, sedan 1898 av Västra Emterviks sparbank, sedan 1904 av Lysviks sparbank och sedan 1933 av Föreningsbanken i Sunne. Bankens kontor finns i kommunens centralort Sunne. Vi vänder oss till både privatpersoner, företag, lantbruk, kommun och kommunala bolag samt organisationer och föreningar. Vi är en fullservicebank och tillhandahåller bl.a produkter och tjänster inom in- och utlåning, sparande och placeringar, betalningsförmedling, utlandstjänster, juridiska tjänster, finansbolagsprodukter, förvaring samt försäkringar. Balansomslutningen Balansomslutningen vid utgången av 2008 uppgick till tkr, en ökning med tkr. (6%) Affärsvolymen Affärsvolymen är ett mått som beskriver bankens totala verksamhet och utgör summan av in- och utlåningen i egen portfölj samt förmedlade volymer av fondprodukter och krediter, huvudsakligen i Swedbank Robur AB respektive Swedbank Hypotek AB. Förmedlingen erbjuder kunden ett varierat tjänsteutbud och bidrar samtidigt till bankens resultat i form av provisioner. Den totala affärsvolymen var tkr, en ökning med tkr, eller 1 %, från föregående år. Förändringen kommer av en positiv in och utlåningsutveckling samt ökad förmedling av bolån till Swedbank Hypotek AB medan volymerna i Swedbank Robur minskade kraftigt pga börsutvecklingen. Utlåningen Utlåning till allmänheten ökade med tkr till tkr, en ökning med 9 %. Utöver egen utlåning förmedlar banken fastighetskrediter till Swedbank Hypotek AB. Summan av dessa uppgick vid utgången av 2008 till tkr vilket innebär en ökning med tkr (9 %). Inlåningen Inlåningen ökade under året med tkr (9 %) och uppgick vid utgången av 2008 till tkr. Soliditeten Sparbankens egna kapital och obeskattade reserver uppgick vid årets slut till tkr. Soliditeten uppgick, trots en nedgång, till mycket goda till 17,18 %. ( 20,5 %) Sparbankens resultat Rörelseresultatet uppgick till 645 tkr, att jämföra med tkr föregående år. Följande faktorer i resultaträkningen har bidragit till rörelseresultatet: - Räntenettot ökade med tkr. Våra räntekostnader ökade med tkr och ränteintäkterna med tkr beroende på ökade volymer, ett stigande ränteläge samt ökade marginaler. - Nettot av provisionsintäkter och provisionskostnader minskade med tkr. Orsaken till det minskade provisionsnettot beror främst på den kraftiga nedgången av värdet på kundernas placeringar i fonder, där vår ersättning baseras på värdet. - Det negativa resultatet under nettoresultat av finansiella transaktioner på tkr beror främst på att värdet på våra ränteswapar sjunkit i takt med räntenedgången. Dessa instrument är dock till för att minska bankens ränterisk och kommer att behållas till slutdatum och inte användas i spekulativt syfte. - Kreditförlusterna har minskat från tkr till tkr. Av 2008 års kreditförluster avser den största delen reservering för befarade förluster och inte konstaterade förluster. - Värdeförändring på finansiella tillgångar tkr avser nedskrivning av värdet på aktier i Swedbank AB. Därutöver har värdejustering bokförts mot eget kapital. Nyckeltal som beskriver sparbankens ställning och resultat finns redovisade på sid 13 till 14 i årsredovisningen. Personal Arbetade timmar uppgick till (34.592), en ökning med timmar. Omräknat till normalarbetstidsmått ( timmar per årsarbetare) motsvarar det 20,72 årsarbetare vilket är en ökning med 0,72 årsarbetare. Ytterligare uppgifter lämnas i not 9 till resultaträkningen. 9

10 Viktiga händelser 2008 Fryksdalen Framför Allt Konferensen 2008 Tema Talang och tillväxt Om det går bra för Sunne, så går det bra för Fryksdalens Sparbank. Det var grunden för konferensen Fryksdalen Framför Allt, som arrangerades den 13 november. Det var också huvudbudskapet i styrelseordförande Svenerik Erikssons inledningsanförande. Fyra föreläsare talade utifrån temat men med olika utgångspunkter och gav en bra beskrivning och bild av läget i vår del av världen och även vad vi behöver prioritera. Det gav också en bra grund inför den workshop som handlade om prioriteringar för olika grupper och näringar i vårt samhälle som t.ex, Unga och Vuxna samt Företag inom olika branscher. Ett lyckat arrangemang där banken visade upp sitt engagemang för utvecklingen i vår kommun och skapandet av mötesplatser för olika grupper. Indecap Under 2008 förvärvade banken aktier för 843 tkr, motvarande drygt 1 %, i bolaget Indecap AB. Anledningen är bolagets produkt Fondguide Premiepension som utvecklades, via Sparbankernas Affärsutvecklingsbolag, under Kortfattat innebär Fondguide Premiepension att banken, via Indecap, åtar sig att förvalta kundernas Premiepension mot en viss ersättning. Dessutom ingår ett efterlevandeskydd vilket varit mycket uppskattat av kunderna. Utvecklingen av Indecaps förvaltning har hittills med råge slagit t.ex Premiesparfonden vilket gett våra anslutna kunder en betydligt bättre förutsättning för sin framtida pension. Bidrag till allmännyttiga ändamål Vi har också fortsatt vårt arbete med att bidra med våra vinstmedel till verksamheter som gör Sunne kommun till en ännu bättre plats att bo, leva och verka i. Under 2006 satte vi av 5 mkr för detta ändamål och vi jobbar nu för att få bästa möjliga utveckling i de projekt vi är med och satsar i. Under 2008 betalade vi ut 823 tkr och har nu kvar tkr av de ursprungliga 5 miljonerna. Här ser du en sammanställning av de föreningar och organisationer som hittills fått ta del av stöden. Bjälveruds Byalag IK Fryken Rottneros IK Bjälveruds Bygdeförening Kulturpoolen Rottneros Park Bjälveruds IK Lysviks Byalag Sunne Kyrkliga samfällighet Broby Grafiska Lysviks Hembygdsförening Sjösalahallen Communicare Lysviks IF Solbacka Akademi Freja af Fryken Lövåsen Bygdeförening Sundsbergs Gård Frykmanskolan Majorskorna Sunne Hembygdsförening Demokrati Centrum Mallbackens byalag Sunne Mx Klubb Granådalens bygdeförening Mallbackens IF Synskadades Riksförbund Gräsmarks hembygdsförening Malvikens Tegelbruksförening V Ämterviks Hembygdsförening Gårdseruds Hembygdsförening Nedre Fryksdals Konstförening Västanå Teater Hedås Bygdeförening Radio Sunne Västerrottna Byalag IFK Sunne Ransbysätter utveckling ek.för Östanbjörke Bygdegårdsförening 10

11 Startskottet Med Startskottet vill vi stimulera unga att utveckla sina idéer. Under tre år, kommer vi att dela ut kronor till ungdomar i Sunne kommun som är mellan 15 och 20 år. Det här gör vi för att långsiktigt utveckla entreprenörskapet här i Sunne. Som lokal sparbank är vi beroende av att det går bra för Sunne och med det här initiativet är vi med och skapar förutsättningar för det. Vi vill både få fram affärsidéer som kan lägga grunden för nya företag och idéer som gör det ännu bättre och roligare att bo i Sunne. Det viktigaste med Startskottet är att motivera unga att tro på sina idéer och att stimulera dem att våga förverkliga dem. Hösten 2008 genomfördes det andra året av Startskottet med ansökningar, utvärderingar, presentationer och till sist beslut om stipendiater i december. Det känns hoppfullt när vi ser engagemanget och kompetensen hos dessa ungdomar. Sparbankernas Affärsutvecklings AB Under 2007 startade 34 sparbanker upp arbetet i ett gemensamt bolag som skall driva affärsutvecklingsfrågor för ägarbankerna. Intressanta projekt skall drivas från idé till egna bolag där vi förutom nya produkter, och intäkter från dem, får del i värdeökning i bolagen, något som inte är möjligt i vårt samarbete med Swedbank. Ett flertal intressanta projekt har nu genomförts och fler är på gång till nytta för både vår bank och sparbanksrörelsen. Kontanthanteringen 2007 tecknade vi aktier i Bankservice Sverige AB. Ett bolag som ägdes av 42 sparbanker och vars verksamhet är att ge möjligheter till fler alternativ till kontanthanteringstjänster. Dels för vårt eget behov av kontanthantering med servicebox, uttagsautomater och kassa och dels våra kunders behov av främst deponering av dagskassor och liknande. Under 2008 såldes dock aktierna till Panaxia AB. Istället har ett långvarigt samarbetsavtal tecknats med Panaxia där vi nu köper alla kontanthanteringstjänster t.ex laddning av automater samt hantering av vår servicebox. Detta kan leda till en något försämrad service för våra kunder men vi har sett det som viktigt att ur säkerhetssynpunkt minimera vår kontanthantering, vilket vi nu gjort. Pensionssatsning Förra året gjorde vi en rejäl satsning på pensionsrådgivning. Våra kunder ställs inför fler och fler val när det gäller placering av sina pensionspengar. Valen de gör, eller låter bli att göra, kommer påverka storleken på deras framtida pensioner. När valen blir fler ökar även efterfrågan på hjälp och råd. Även för banken är kundernas pensionspengar en viktig affär. Det är relativt små belopp per person och månad men eftersom det omfattar i stort sett alla vuxna och hela den yrkesverksamma tiden är det en mycket viktig del av våra kommande intäkter. Vi har därför fortsatt satsa extra hårt på att träffa många kunder och ge råd och stöd kring deras pensionssparande. Förvärvet av Indecap och satsningen på nya produkten Fondguide Premiepension är en del av det arbetet. 11

12 Nyemission i Swedbank Banken deltog under december 2008 i Swedbank AB:s nyemission. Banken tecknade totalt preferensaktier till ett belopp av kr. Sparbankernas Försäkringsaktiebolag Banken har under 2008 tecknat aktier i det nybildade bolaget Sparbankernas Försäkringsaktiebolag. Anledning är förändrad lagstiftning som gjort att vi varit tvungna att avveckla det enkla bolaget Konsortiet för Sparbanksförsäkring och istället överlåta rättigheter och skyldigheter till det nya bolaget. Försäkringskonsortiet har sedan dess start varit en mycket lyckad lösning på ett kollektivt försäkringsbolag sparbanker emellan. Det har lett till både lägre premier, ett aktivare och bättre säkerhetsarbete med bland annat gemensam standard. Sparbankerna och strukturfrågan Omvärldsförändringar, ökade myndighetskrav och ökad konkurrens har gjort att vissa av de mindre sparbankerna allt svårare att leva upp till kraven eller känner att det kan bli övermäktigt framöver. Detta har inneburit att ett flertal fusioner genomförts mellan sparbanker och ett flertal sparbanker har förvärvat kontor av Swedbank. Vi har analyserat vår situation i detta och haft arbeten både i ledningsgrupp, styrelse och med våra huvudmän kring våra alternativ. Frågan är fortsatt viktig och aktuell under Klart är i alla fall att vi trots bankens starka ställning kommer att behöva öka samarbetet med andra sparbanker och övriga samarbetspartners för att långsiktigt garantera bankens fortlevnad och klara av de ökande kraven från kunder och myndigheter. I kölvattnet av finanskrisen ökar dessutom samhällets krav på ökad reglering av finansbranschen. Information om risker och osäkerhetsfaktorer I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. I not 3 finns närmare beskrivningar av ovan nämnda risker samt vissa analyser för att åskådliggöra de risker sparbanken är utsatt för. Utöver detta sker en intern kapitalutvärdering som syftar till att säkerställa att sparbanken har tillräcklig kapitalbas både på kort och lång sikt för att täcka de sammanlagda risker sparbanken är utsatt för. I not 34 finns en beskrivning av sparbankens kapitalsituation. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Enligt våra prognoser för det kommande verksamhetsåret kommer bankens resultat före kreditförluster att försämras något jämfört med föregående år. Det beror främst på det sjunkande ränteläget samt lägre aktieutdelning. Eventuellt kan kreditförlusterna komma att öka i lågkonjukturens tecken. Kursförändring på vårt aktieinnehav i Swedbank AB kan påverka resultatet även för Information om icke-finansiella resultatindikationer Miljö Sparbanken har påbörjat en process i syfte att erhålla miljöcertifiering. Policy avseende resor är utformad för att åstadkomma minsta möjliga miljöpåverkan. Vidare pågår ett arbete med syfte att kundinformationen i första hand ska ges elektroniskt eller via självbetjäning. Dessutom är miljöpåverkan en av de faktorer som bedöms vid kreditgivning. Målet är att vi skall ha erhållit vår miljöcertifiering under Personal Sparbankens ambition är att kännetecknas som en god arbetsgivare som verkar för en trygg arbets-plats och jämställdhet. En av våra sju strategier är Vi skall vara en attraktiv arbetsgivare och en annan är Vi skall satsa på kompetens. Detta avspeglar sig i ett antal policies inom dessa områden. Ett ständigt pågående projekt är utveckling vilket är speciellt viktigt i dessa tider med snabbt ökade kunskapskrav och ändrade regelverk. Årliga medarbetarsamtal genomförs med varje anställd i syfte att fånga upp eventuella kompetensglapp och för att varje medarbetare skall ha en egen utvecklings-plan. Under 2009 startar vi upp ett förbättringsarbete som vi kallar Fryksdalen Framför Allt 3.0. Där ligger fokus på att utveckla det Professionella kundmötet och allt som hör därtill i form av struktur, arbetssätt och kompetens. Sparbanken bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete. 12

13 Fem år i sammandrag * * ** Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, % 0,95 7,74 12,28 14,50 7,68 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 17,18 20,50 20,82 22,17 21,86 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav 2,60 2,70 2,91 2,96 2,98 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 3,28 3,13 3,05 3,12 3,36 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av 1,45 1,51 1,58 1,54 1,74 genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,02 0,53 0,55 0,49 0,58 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av 0,22 5,60 5,75 4,67 5,26 genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,58 0,55 0,60 0,68 0,63 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,66 0,65 0,65 0,69 0,67 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 43,02 13,76 45,17 62,32 54,03 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,58 2,50 1,01 0,41 0,80 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 0,42 0,52 0,32 0,04 0,25 Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor *Enligt lagbegränsad IFRS **Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7 13

14 * * ** Resultat- och balansräkning tkr Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader Kreditförluster Summa kostnader Värdeförändring på finansiella tillgångar Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Summa skulder Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, obeskattade reserver och eget kapital *Enligt lagbegränsad IFRS **Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7 Förslag till behandling beträffande bankens vinst eller förlust Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr Styrelsen föreslår att detta belopp behandlas enligt följande: - avräknas mot reservfonden

15 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,60 (föregåendes års kapitaltäckningskvot 2,70 %). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 170 mkr (f å 171 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 65 mkr (f å 63 mkr). Specifikation av posterna framgår av not 34 om kapitaltäckning Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar, Swedbank AB Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Nedskrivningar av finansiella tillgångar Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat

16 Balansräkning Per den 31 december tkr Not Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Materiella tillgångar 19 - Inventarier Byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Uppskjuten skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ställda säkerheter för egna skulder Ansvarsförbindelser Åtaganden Redogörelse för redovisade intäkter och kostnader Per den 31 december tkr Finansiella tillgångar som kan säljas: Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital Årets resultat Total förmögenhetsförändring, exklusive transaktioner med bolagets ägare Effekt av byte av redovisningsprincip Fond för verkligt värde

17 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) 18-2 Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Av-/nedskrivningar (+) Kreditförluster (+) Nedskrivning av finansiella tillgångar (+) Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) Ökning/minskning av värdepapper (+/-) Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) Investering i finansiella tillgångar (-) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utbetalt anslag (-) Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut tkr Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och tillgodohavanden i centralbanker Utlåning till kreditinstitut Summa enligt balansräkningen Tillgänglig checkräkningskredit Summa tillgängliga likvida medel

18 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2008 och avser Fryksdalens Sparbank med säte i Sunne. Sparbanken bedriver sin verksamhet på Storgatan 33 i Sunne. 2 Redovisningsprinciper (a) Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.1 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.1 och FFFS 2006:16. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 22 april Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 29 maj De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. (b) Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 31). Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. (e) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. (f) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. 18

19 Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. (g) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (I) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (II) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, (III) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (IV) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: (I) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. (II) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (III) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. (h) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. (i) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som identifierats till verkligt värde i resultaträkningen (fair value option) - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas - Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument. - Valutakursförändringar 19

20 (j) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. (k) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. (l) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. (m) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. (n) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. (II) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt 20