Geoenergi? Ja, tack! Med sikte på Färöarna. Borrprotokoll via nätet rätt i tiden. nr 2/

Transkript

1 nr 2/2008 En tidning från Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation om vatten och värme Med sikte på Färöarna Borrprotokoll via nätet rätt i tiden Geoenergi? Ja, tack!

2 Seitevare, Lilla Luleälven byrå4 Instrumentering av kraftverksdammen i Seitevare För att öka säkerheten vid sina kraftverksdammar, så att de uppfyller kraven i RIDAS (Riktlinjer för dammsäkerhet), har Vattenfall AB Vattenkraft gjort stora investeringar på dammarna de senaste åren. En av åtgärderna för att öka dammsäkerheten är att förbättra övervakningen av dammarna. Som ett led i att förbättra övervakningen i Seitevare har ett antal foderrör borrats på och intill dammen, detta för att installera grundvattenrör. Med grundvattenrörens hjälp kan man bland annat få vetskap om vattenstånd och temperaturförändringar i dammen. Ramböll Sverige AB fick sommaren 2007 uppdraget att borra ett antal foderrör för installation av grundvattenrör med håldjup som varierat mellan 3 och 30 meter varav mer än hälften har utförts som lutande hål. Vattenfall valde att använda Wassarametoden för att få en skonsam borrning som inte skadar dammen. Det var första gången som Ramböll använde Wassaras metod och de är mycket nöjda med tekniken. Den är lättarbetad och den är kostnadseffektiv, säger Peder Hansson, uppdragsledare och geotekniker hos Ramböll. Efter lite modifieringar i startskedet har Wassaras metod fungerat jättebra. Det är en skonsam metod som vi kommer att ha bra användning av i framtida dammprojekt, säger Peter Viklander, Vattenfall AB Vattenkraft i Luleå. Återförsäljare och teknisk support för svenska och norska constructionmarknaden är GEOMEK. Tel , Fax info.wassara@lkab.com

3 I n n e h å l l UTGES AV: Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation ADRESS: Box Höör TELEFON: TELEFAX: E-POST: redaktion@geotec.se WEBBPLATS: REDAKTION: Henryk Rozenberg Tina Sjögren ANSVARIG UTGIVARE: Johan Barth LAYOUT: Henryk Rozenberg ANNONSER: Original (ev.logotype) skall vara redaktionen tillhanda senast 4 veckor före utgivningsdag. Annonspriser (4-färg): 1/1-sida: kr 1/2-sida: 7400 kr 1/4-sida: 4400 kr Moms och reklamskatt tillkommer. RABATTER: 2 införanden: 10% 4 införanden: 20% ARTIKLAR: Manus skall vara redaktionen tillhanda senast 4 veckor före utgivningsdag. Skriv namn, adress och telefonnummer på varje manus. För signerade artiklar svarar författarna. BORRSVÄNGEN utkommer med 4 nummer per år. UPPLAGA: 5500 ex. NÄSTA NUMMER: Vecka 42/2008 ISSN Borrprotokoll via nätet, tack! Nu kan alla borrningsföretag lämna in borrprotokoll via nätet - SGU:s webbaserade system är i full gång! Färöarna, här kommer vi! Det är många mil från Småland till Färöarna. Där skall Ove Karlsson visa att geoenergi är både bättre och billigare än olja. Kalla handen för bergvärme Den segdragna tvisten mellan Värnamo kommun och en fastighetsägare går vidare till Miljööverdomstolen. 9Geoenergi? Ja, tack! i mitten av maj blev en succé Till jobbet skall vi gå! Ytterligare tolv färdigutbildade borrare 29 blev klara i våras. Snart börjar det riktiga borrarlivet. 36 Bland flygplan och geotecare Geotecs samarbetspartners sattes 40 i fokus när branschens vårmöte gick av stapeln i Aeroseums berghangarer. Riggar i historisk miljö I lokaler med historisk prägel tillverkar Geawelltech AB sin något annorlunda rigg och ser till att miljöfolket kan hålla 42koll på vad som händer under markytan. Bandyisen värmer fotbollsplan I Katrineholms kommun värms en fotbollsplan med överskottsvärme från bandyplanens kylanläggning.49 En milstolpe för geoenergi i Sverige! Geotecs geoenergiseminarium i Stockholm Fasta avdelningar sid 5. Ledaren Äntligen är geoenergi ett begrepp att räkna med, säger Geotecs vd Johan Barth. sid 6. I korthet Nya regler för fjärrvärme tar inte tillräcklig kundhänsyn. Bervärme håller tempen för vinets skull. Atals Copco CMT byter VD sid 50. Brunnsforum Kan jag chockklorera brunnen? Grannens avlopp läcker! Ingen biltvätt nära brunnen! Hjälp! Min brunn stinker! sid 52. Geotecs medlemsföretag 3

4 d -

5 L e d a r e n Det börjar gro! Johan Barth VD Geotec JAG TYCKER ATT DET GÅR att skönja ett resultat av det informationsarbete som Geotec har lagt ner. UNDER DRYGT TVÅ ÅRS TID har Geotec lagt ner mycket arbete och resurser på att etablera Geoenergi som ett begrepp och att få myndigheter och politiker att förstå den miljömässiga och ekonomiska nyttan med storskaliga Geoenergianläggningar. Det senaste var det seminarium som Geotec arrangerade i Stockholm. Seminariet (som det går att läsa mer om i detta nummer) innehöll information från forskare och konsulter men även politiker, intresseorganisationer och myndigheters syn på Geoenergi och Geoenergi i relation till andra energislag. REAKTIONERNA HAR INTE LÅTIT VÄNTA PÅ SIG. Från alla led har det hörts positiva uttalanden om seminariet. Branschen behövde det här! Och som en tung forskare uttryckte sig i den avslutande paneldebatten: Det här seminariet är startskottet för något nytt i Sverige. VÄRNAMOFALLET VISAR med all tydlighet att det fortfarande finns en dålig kunskap inom vissa beslutsfattande led och att fjärvärmemonopolet har en direkt motsatt effekt för att nå klimatmålen. Dessutom kan vi med Energimyndighetens kommentar i fallet märka ett nytt ställningstagande beträffande Geoenergianläggningar. Och det är mycket positivt! JAG TROR ATT DET SÄTT som nu Geotec arbetar på är ett för branschen vinnande koncept. Ju fler större Geoenergianläggningar som utförs desto fler personer kommer att känna av den tillfredställelse som det ger, att genom att göra ett bra miljöval, också vara en god samhällsmedborgare och med därtill goda ekonomiska fördelar. Dessa personer kommer att bli våra bästa ambassadörer!! Ha en god sommar! DET ÄR MIN FÖRHOPPNING att det uppfattas så på fler håll, för att det var huvudsyftet med seminariet. Men nu tar nästa fas vid och det blir att fortsätta att bearbeta och odla de otroligt viktiga kontakter som vi har etablerat. MEN HUR VAR DET med det där som började gro? Energimyndigheten påstår nu att den så kallade marginalelsedebatten är borta. Man kommer att se på Svensk elproduktion utifrån en mix av den faktiska produktionen i Sverige vilket kommer att gynna vämepumpar. Svensk Vindkraft ser gärna ett ökat samarbete med Geotec för att marknadsföra 100% förnybara energikällor. Svensk Fjärrvärme har för första gången uttalat sig om att Geoenergi har sin plats i samhället och att man från deras sida gärna samverkar med Geoenergin. Politiker har börjat att tala i sina rådgrupper om Geoenergi som ett komplement till andra energikällor. För att nämna några tecken. 5

6 I kor thet Gunnar Olsson ur tiden Nya regler för fjärrvärme Den nya fjärrvärmelagen som nu klubbats igenom i riksdagen ska stärka kunderna i förhållande till fjärrvärmeföretagen enligt regeringens målsättning, men bland annat Fastighetsägarna Sverige tycker inte att lagen tar tillräcklig kundhänsyn. Bara fjärrvärmeföreträdarna tycks vara nöjda. Fjärrvärmeföretagen blir nu skyldiga att förhandla med fjärrvärmekunder om vissa avtalsvillkor om kunden begär det. Det gäller bland annat priset på fjärrvärme. Skulle man inte komma överens kan någon av parterna ansöka om medling hos en fjärrvärmenämnd som ska finnas hos Energimyndighet. Fjärrvärmeföretagen ska redovisa fler uppgifter än tidigare i sin årsredovisning. Då kan Energimarknadsinspektionen lättare övervaka marknaden. Företagen ska också se till att prisuppgifter finns enkelt tillgängliga för både kunder och allmänheten. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli Reaktionerna från kunderna om lagen är dock negativa. Emma Henriksson, utredningschef hos Fastighetsägarna Sverige, konstaterar att näringsministern inte förstått hur fjärrvärmemarknaden fungerar. Maud Olofsson verkar helt ha missat att fjärrvärmebolagen har en monopolställning på de orter där de är verksamma och att kunderna i många fall inte har några andra uppvärmningsalternativ. (VVS-Forum) Ny VD för Atlas Copcos CMT MARKKU TERÄSVASARA har utsetts till VD för Atlas Copco CMT Sweden. Han kommer senast från en tjänst som marknadschef på Atlas Copco Surface Drilling Equipment. Gunnar Olsson avled i maj efter en längre tids sjukdom. Gunnar arbetade på jämtländska Brunnsborrarna Ederwall & Eriksson AB som var ett av de första företagen att ansluta sig till Geotec. Redan 1995 valdes Gunnar in i styrelsen i Geotec och var verksam där ända fram till Gunnars deltagande i organisationen präglades alltid av stor säkerhet och lugn och var alltid noga med att bevakade de norrländska intressen. Gunnar bidrog mycket med eget kunnande och var lätt att prata med. Gunnar var alltid kreativ och positiv trots sin sjukdom, även in i slutet. Han hann precis att bli 64 år. Vi saknar en fantastisk människa och kamrat och sänder en tanke till Gunnars anhöriga och arbetskollegor. Johan Barth, VD Geotec Markku Teräsvasara har arbetat inom Atlas Copco-gruppen sedan Ursprungligen anställdes han av Atlas Copco Louhintatekniikka i Finland som Key Account Manager. Innan uppdraget som marknadschef på Atlas Copco Surface Drilling Equipment arbetade Markku som produktchef på Atlas Copco Underground Drilling Equipment. Markku Teräsvasara började sin nya tjänst den 1 juni Hans företrädare, Andreas Malmberg, arbetar vidare inom Atlas Copco-gruppen som President för Atlas Copco Surface Drilling Equipment. Året s borrare FÖRENINGEN FÖR AVANCERAD Borrning (FAB) har utlyst priset Årets borrare. Utmärkelsen kommer att delas ut första gången i samband med föreningens årsmöte våren 2009 nomineringstiden går ut i januari nästa år (2009). FÖLJANDE BEDÖMNINGSKRITERIER och verksamhetsområden skall beaktas vid bedömningen av de nominerade personerna: säkerhet, miljö, teknikförbättring, väl utfört arbete, insats i branschen genom egen aktivitet, god kamratskap, initiativ som ökar statusen, attraktiviteten och/eller effektiviteten i branschen. FÖRSLAG PÅ PRISKANDIDATER kan lämnas av företag, arbetskamrater, branschföreningar eller andra som känner en borrare värd utmärkelsen. Mer information finns på FAB:s webbplats 6

7 Geoenergianläggning fixar rätt värme till vingårdens jäskar På den nya spanska vingården Castel d Encus är det värme och kyla från NIBE bergvärmepumpar som löser hela temperaturregleringen. Att ha rätt temperatur är nämligen en av de allra viktigaste aspekterna när man producerar vin. Både när det gäller temperaturen där vinrankan växer, temperaturen under jäsning och sedan även under lagring. När den nya spanska vingården Castel d Encus nu startar sin vinproduktion är det redan från början en process som tar största möjliga miljöhänsyn. Inga bekämpningsmedel används och allt vin som säljs är helt och hållet producerat på gården. Men det riktigt nytänkande är det nygamla användandet av bergvärme för temperaturreglering. I bergsområdet har munkar producerat vin sedan 1100-talet, och för att få jämna temperaturer använde man jäskar som huggits ut i berget som finnns kvar än idag. Idag är det återigen berget som reglerar temperaturen men med hjälp av fem värmepumpar på vardera 40 kw från svenska NIBE. Man använder sig av ett så kallat 4-rörs system och det unika är att man både kyler och värmer samtidigt. Samt att ett enda system löser båda behoven med minsta möjliga energiåtgång. Fyra rör - varav två för varmt och två för kylt vatten - används. Både värmen och kylan hämtas från borrhål i berggrunden. En dator blandar de båda vattenflödena så att exakt rätt temperatur uppnås. En annan teknisk lösning på Castel d Encus är att det är möjligt att arbeta parallellt med två vintankar. I den mån den ena behöver kylas och den andra värmas, kan överskottsenergin från den ena användas till att värma den andra. Men om det behövs mer värme hämtas den upp från berget. Och om det behövs mer kyla så pumpas överskottsvärmen ner i berggrunden. Bergvärmesystemet beräknas ge en värmefaktor (COP) på minimum 4, men ibland upp emot 5. Totalt räknar man på Castel d Encus med att spara ca 50-60% av den energi man annars hade använt. Allt med i grunden samma metod som de gamla munkarna använde. 7

8 , TÄBY SINDEQ

9 Geoenergi? Ja, tack! Vill du också spara miljoner på förnybar energi? Det är inget fel på geoenergi! Den slutsatsen drogs när Geotecs seminarium om Geoenergi, som arrangerades i mitten av maj, var genomfört. Friskförklaringen kom från en enig debattpanel bestående av riksdagsman Claes Västerteg (c), vice ordförande i Miljö- och Jordbruksutskottet, oppositionsborgarråd Carin Jämtin (s), ansvarig för socialdemokraternas klimatrådslagsgrupp, professor Harry Frank, Kungliga Vetenskapsakademien, professor Olof Andersson, Sweco Viak och doktor Peter Rohlin, expert hos Energimyndigheten. Och de frågades ut av TV-journalisten Lennart Ekdal. Många andra namnkunniga föredragshållare gav sin syn på geoenergins möjligheter att bidra till dagens och morgondagens energiförsörjning i Sverige och dessutom radikalt minska koldioxidutsläppen. text: Henryk Rozenberg Johnny Stamming foto: Henryk Rozenberg På de följande sidorna kan du läsa mer om seminariet. En komplett filminspelning från seminariet kan beställas på Geotecs webbplats 9

10 Energimyndigheten redovisar inte den energi som värmepumparna bidrar med till den svenska energiförsörjningen - endast deras elförbrukning redovisas. En utredning gjord av Energimyndigheten visar att värmepumpar totalt genererar 21 TWh, varav 6 TWh förbrukad el redovisas. Därför var det naturligt att Peter Rohlin, expert från Energiteknikavdelningen på Energimyndigheten, hamnade i skottgluggen på seminariet. Även på geoenergisidan har vi bidragit till olika forskningsprojekt, så den har funnits där alltid. Men jag medger att vi inte har redovisat geoenergin på rätt sätt. Men det är inte för att nedvärdera den, hävdade han. Peter Rohlin Johan Barth, VD på Geotec frågade: Energirådgivarna från samtliga kommuner går en obligatorisk utbildning hos er. Finns Geoenergi eller bergvärme med i utbildningen till energirådgivarna? På er hemsida finns inte ett ord i utbildningsmaterialet om geoenergi. Varför? Rohlin: Jag vet inte exakt hur den utbildningen ser ut, men jag tycker det är pinsamt om det inte finns. Självklart skall geoenergi finnas med i utbildningen för energirådgivarna. Pinsamt, Jag vet att det området behandlas olika av olika energirådgivare och det är väldigt olyckligt. Självklart skall det finnas ett generellt utbildningsmaterial och information om geoenergi för energirådgivarna. Finns inte det så skall jag se över det. sa Energimyndigheten - lovade bättring på alla punkter 10

11 Vill du ock så spara miljoner på förnybar energi? Barth: Alla förnybara energikällor skall väl behandlas lika? Rohlin: Är det inte så, så skall jag se över det. Lennart Ekdal: Ser du över det imorgon? Rohlin: Nej, men på måndag. Ekdal: Är geoenergins intressen nedspelade, rent av motarbetade? Ligger något i det? Branschen är ju delvis självkritisk när de säger att de skulle behövas bättre lobbyister, kraftfullare slag på trumman. Rohlin: Klart det finns konkurrensförhållande mellan fjärrvärmebranschen och bergvärmen och geoenergi, som inte alltid är rumsrena när vi pratar statistik och sådant. Jag tror inte man har försökt tysta ner den, men marginaleldebatten har skapat ett motstånd. Vi måste få ordning på den frågan. Allt är inte kol och kolkondens på marginalen. Man skall räkna elen till geoenergi på ett sunt och vettigt sätt. På villavärmesidan så är det inget problem, där följs det från dag till dag. Men på fastighets- och industrisidan är det svårt. Här gäller också att från branschens sida skapa marknadsdraget som behövs, det går inte att trycka ut tekniken, som man har gjort på villasidan. Ekdal: Men ibland kan man tycka att det behövs hjälp på traven. De tycker inte att de får det av dig och din myndighet. Det finns en uppenbar besvikelse hur ni har hanterat geoenergi och bergvärme. Kan du förstå att de tycker att det är dåligt från er sida, att ni spelar ner geoenergin? Rohlin: Ja och nej. Jag kan förstå kritiken mot marginalelproblematiken. Den var olycklig, felaktig tycker jag personligen, att räkna elen på marginalen det har fått konstiga konsekvenser för geoenergin. Sedan har vi på forskningssidan, och även på spridningssidan, jobbat hårt. Vi har en värmepumpbroschyr som är bästsäljande alla kategorier, från Energimyndigheten, en informativ broschyr till konsumenter på villavärmesidan. Ekdal: Men att ni medvetet tonar ner begreppet som bergvärme, geoenergi... Rohlin: Det kan jag inte påstå att vi gör, det finns ingen medvetenhet i det hela. Sen finns det falanger, eller hur jag skall säga, på marginalelsidan, som vilseleder. Jag ser inga problem där. Vi jobbar hårt på att få värmepumparna in i EU-direktivet, det är jätteviktigt. På kontinenten vet man inte vad det är, man måste förklara varje gång man är där. Johnny Stamming (Stamming&Co AB), Eva Stål (IKEA) och Johan Barth (Geotec) i lyssnartagen. Lars Pellmark, ansvarig för installation och energiteknik på Diligentia, varför var du med på seminariet om geoenergi? GEOENERGI ÄR ETT intressant område för våra fastigheter. Det kan vara en alternativ lösning när vi renoverar, bygger om eller bygger nytt. Vi har bland annat ett antal köpcentra runt om i Sverige där frågan kan komma upp. Vad gav seminariet dig? JAG VAR FÖRBEREDD för jag hade tillsammans med beställargruppen varit hos Olof Andersson på Sweco och lärt mig. Men seminariet gav mycket. Bra blandning med föreläsare, som gav alla aspekter. Hur tänker man idag, vad är nytt i förhållande till den gamla vanliga bergvärmen. Hur ska ni gå vidare? VI VILL GÅ VIDARE och alltid ha med geoenergi som ett alternativ. Jag sitter ju med i andra sammanhang och diskuterar energifrågor. Vi är överens om att vi måste konkurrensutsätta fjärrvärmen, bland annat Fortum i Stockholm. Hamnar man i deras nät är man fast. Aktuellt nu är att vi ska bygga och förändra ganska mycket och då kommer geoenergi att finnas med som alternativ. 11

12 Vill du ock så spara miljoner på förnybar energi? Allvarligt talat Vad är det för fel på geoenergi? Rubriken på paneldebatten var Vad är det för fel på geoenergin?. Moderatorn Lennart Ekdal ställde frågan till panelen. Harry Frank: Inget fel, det har vi konstaterat, det är nästan ett halleluja-möte. Tyvärr är det för få politiker här. De kunde lärt sig någonting. Jag har läst hela Klimatutredningen och den är välformulerad. Man skriker ut att man sedan 1990 minskat utsläppen med 9 procent och ökat BNP med 40 procent. Det är ju tack vare bergvärmen som vi har minskat oljeanvändandet! Varsågod! Men i samma rad står det att från 1970 till 1990 har utsläppen minskat 30% tack vare kärnkraften. Och sedan vill man visa hur duktiga vi har varit. Vi måste se helheten. Det är inget fel på geoenergin, tvärtom. Peter Rohlin: Det är inget fel på geoeneergin den är en utmärkt förnybar källa. Olle Andersson: Måste hålla med! Men det finns ett aber hur betraktas elen som används i systemet. Där finns olika åsikter. Myndighetssvaghet och politisk svaghet att man inte tagit tag i frågan. Harry Frank: Tyvärr så tas inte marginaleldebatten bort på Energimyndighetens webbplats. Gamla broschyer, gamla uppgifter det måste bort från webben! Carin Jämtin: Om jag förstått det hela så kan det finnas problem i tätbebyggda områden. Annars inga problem. Lennart Ekdal: Känner du dig i händerna på experterna då du inte har tillräckliga kunskap på området? Carin Jämtin: Visst, Men vi har inte en expert, vi har massor och de talar på olika sätt. Sedan måste argumenten vägas. Från vänster: Claes Västerteg, Peter Rohlin, Harry Frank, Olof Andersson, Carin Jämtin och Lennart Ekdal 12

13 De 150 som följde seminariet hela dagen märkte snart att det pågår ett spel med mycket starka påtryckningsgrupper inom energibranschen. Lennart Ekdal ställde frågan: Vad är det för spel som pågår i branschen?. 2020? Geoenergi Olof Andersson: Man kommer ofta i konflikt med etablissemanget. När projekt med geoenergi kommer in på fjärrvärmeområdet blir man direkt motarbetad av fjärrvärmebolaget som finns där. Man har en stark organisation, som tillgodoser deras intressen, och de lobbar hos politiker och myndigheter. Efter det här, när vi har lyft geoenergi, skapar geoenergi konkurrens. Harry Frank: Marginaleldebatten är snedvriden, och så finns pelletsmaffian. Klart om jag haft pelletstork så skulle jag prata annorlunda också. Men det finns gränser när man lobbar osunt. Läs alla pelletsbroschyrer så ser du vad man säger om bergvärme. Det är beklagligt att man inte har bättre information. Det är inte lätt för politiker att veta vad det är. Jag hoppas att Lena Sommerstads uttalande att vi inte skall slåss längre, att man skall ta upp debatten och att bergvärmen skall komma in i finrummet. Carin Jämtin: Vi kan verka för att geoenergin skall få större plats och att elen skall vara förnybar. Utbildning krävs av stadsbyggnadsfolk och politiker och alla de som jobbar med utbildning och forskning måste kunna mer. Men geoenergi skall ha en mer framskjutande plats. Olof Andersson: Detta möte är en milstolpe, tack vare Carins klara uttalande om geoenergi och elen. Det sätter fart ordenligt, trots att vi ha stor tillväxt, men det kan bli mer. Harry Frank: När politiker få nys om det här, så blir det en bom för geoenergi, för att nå 20 procent förnybar energi i Europa. Peter Rohlin: Jag tror att det blir ett EU-drag om man ser det som både förnybar energikälla och klart lönsam. Då måste det gå åt det hållet. Claes Västerteg: Oljan är i stort sett borta i uppvärmningssektorn vad gäller bostäder och industrier, men också att geoenergin har blivit en rejäl exportframgång både europeiskt och mer internationellt. Det är klart att lokala, förhållandevis små energisystem ser jag jättestora möjligheter för. Geoenergin kan utvecklas till en viktig sektor. Mycket kraftfullare lobbyarbete behövs Det kommer att bli prisfest på fjärrvärme. Så fort alternativ finns, går priserna ner. Det har varit en skamlös lobbyism men vi på Vetenskapsakademin försöker rensa ut det. Vi går ut i debatten för att reda ut begreppen. Vi vill få folk att se tekniken som den är på sina egna meriter. Lennart Ekdal: Hur skall en skicklig energilobbyist som kontaktar er agera? Ni har väl goda tips? Carin Jämtin: Ha gott förtroende. Men varför har det inte skapats en stark lobbyorgansiation för geoenergi tidigare? Det har inte jag svaret på. Energimyndigheten har ju blivit kontaktade av många privatpersoner med frågor om geoenergi. Det kommer inte från ingenstans, så någon har lobbat sig hos dessa kunder. Det fins ingen motsvarighet till föreningen för fjärrvärme som jag kan se. Begreppet är fortfarande luddigt. Värmepumpar det vet jag vad det är. En stark lobby som ägnar sig att positivt lobba för egen sak - inte skälla på andra. Exempel är företaget O2 som håller på med vindkraft. De är positiva för sin teknik. Olof Andersson: Vi är en liten grupp forskare som sysslar med det här och har inte tillräckligt med muskler eller pengar för att lobba. Inom konsultvärlden handlar det om mycket okunskap. Det är få konsulter som kan göra utredningar om och projekteringar av större energiprojekt en handfull. Vi kommer även in på utbildningsfrågan. Finns inte utbildning om geoenergi på schemat på högskolorna, så blir det så här. Claes Västerteg: Jämför med Sveriges fiskare och Sveriges bönder. Fiskarna fiskar upp allt torsk. De har det ganska jobbigt i den allmänna debatten. Bönder gick från gnällighet till positiva bilder. TV-program som Bonde söker fru har exempelvis bidragit till att stärka synen på branschen. De har jobbat på att ändra bilden. Man kan lära sig av det. Peter Rohlin: Ni som bygger den här typen av anläggningar se till att skapa användargrupper och därifrån visa att vi spar pengar. Starka användargrupper är bättre än lobbying. Skall vi påverka Europakommissionen så måste vi visa på goda exempel. Vill du ha hela seminariet på DVD? Kontakta Geotec! 13

14 Vill du ock så spara miljoner på förnybar energi? Carin Jämtin avslöjade Fastighetsskatten kan mätas på energiåtgång! Carin Jämtin, som ansvarar för socialdemokraternas klimatrådslagsgrupp och som ska lägga ett förslag till hösten, avslöjade att man kan tänka sig en ny fastighetsskatt baserad på energianvänding. I rådslaget har vi diskuterat en fråga som är väldigt komplicerad, det är att ha energidifferentierade fastighetsskatter, sa Carin Jämtin. Det kommer att vara en kontroversiell diskussion i vårt parti, det kommer att vara en kontroversiell diskussion i många partier, för det är alltid komplicerat att ha ett skattesystem som inte är rak och enkel. Att ha energidifferentie- rade skatter gör att man måste ha fler olika nivåer i fastighetsskatterna än man har idag och därmed är det också lättare eller svårare att trixa med skatten. Energieffektivisering uppmuntras Men att inte missgynna att man isolerar fönster eller gör den här typen av saker som fastighetsskattesystemet kanske ibland har gjort, tidigare i alla fall. Det måste vi komma ifrån och vi måste komma till skattesatser eller skattesystem som gynnar att man jobbar med att göra sitt hus, sin bostad, sin verksamhetslokal energi- och klimatvänligare på olika sätt. Satsa på flera små energikällor Hon var oroad över den mytbildning som sker kring olika energiformer, inte bara geoenergi. Vi måste informera sakligt och klara upp missförstånden. Men det är också viktigt att i energidebatten inte ställa olika förnybara energikällor mot varandra. Vi går nu från ett samhälle med några få, mycket stora energikällor till ett system med flera miljövänliga, men mindre, energislag. Det krävs rätt styrning för att de alla skall kunna vara med. Som framtida energikälla, åtminstone på kort sikt, ser jag vindkraften. Den kan producera den el som krävs för att driva geonergi- anläggningarna både för värme och för kyla, sade hon. Samarbete över gränserna viktigt Claes Västerteg, centerpartistisk riksdagsman och vice ordförande för jordbruks- och miljöutskottet, uppehöll sig länge vid klimatfrågorna och vikten av samarbete för att undanröja den hotande klimatkatastrofen. Vi måste samarbeta över nationsgränserna, klimatfrågan kan vi inte lösa på egen hand. Vi arbetar inom EU, förhandlar om gemensamma mål och om hur mycket olika länder skall bidra med. Jag har arbetat med Klimatutredningen och kan säga att vi har rätt bra koll på geoenergin. Men det viktiga är ta upp alla förnybara energikällor som helhet, sade han. För egen del tror Claes Västerteg på geoenergin, särskilt då den redan är lönsam. Men vi får ta ett gemensamt ansvar för att den inte skuffas undan utan skall vara med på banan och bidra till sänkning av utsläppen. Liksom Claes Wästersteg ser Carin Jämtin EU-samarbetet som mycket viktig. I Europa betraktas Sverige som ett föredöme i energi- och klimatfrågor vi kan bidra med bra koncept, kommenterade Carin Jämtin. Värmepumpar blir vinnare i hela Europa! MARTIN FORSÉN, VD för Svenska Värmepumpföreningen, sitter i princip med facit hand. Utvecklingen på den svenska geoenergimarknaden har varit mycket stark i många år med ständigt stigande siffror. Jag ser utvecklingen i Europa och där kan våra erfarenheter och vår höga tekniska kompetens komma väl till pass. Jag tror att EU:s energimål beträffande utfasning av fossila bränslen och minskning av koldioxidutsläpp, i kombination med stigande kritik mot vissa biobränslen, kommer att stärka värmepumpmarknaden. 14 Carin Jämtin

15 Jag har läst klimatberedningens 600 sidor utförligt och dessutom McKinseys konsultrapport till Svenskt Näringsliv. Då blir det tydligt att fjärrvärmen långt ifrån är så ren som många påstår och tror. Dagarna före seminariet rasade en debatt om geoenergi och fjärrvärmen i Ny Teknik. Harry Frank, professor i innovationsteknik på Mälardalens högskola, hedersdoktor på Chalmers och ledamot både av Kungliga Vetenskapsakademien och Ingenjörsakademien, hävdade att fjärrvärmen smutsar ner 47 gånger mer än geoenergi. 47 gånger så mycket Fjärrvärmen smutsar ned Lena Sommerstad, tidigare miljöminister och nu VD i Svensk Fjärrvärme svarade dagen efter i Ny Teknik att man inte vill ha någon strid med geoenergi, utan att båda har plats och att fjärrvärmen har en bit kvar att gå när det gäller utsläpp. Elektriciteten främsta energibärare Harry Frank tillhör förespråkarna för bred och effektiv användning av el, men är för den skull inte någon fiende till andra miljövänliga energikällor. I sitt framförande pekade han på flera missuppfattningar om elens och geoenergins roll i vår energiförsörjning. Idag betraktar vi biobränslen som miljövänliga, frågan är dock hur länge till - debatten är redan igång. De fossila bränslena står för ca 32 procent av energiproduktionen och det är inte bra. Resten produceras då med biobränslen, förnybara källor och kärnkraft. Jag ställer mig frågan vilka energibärare är de miljövänligaste idag. Och svaret är - elektriciteten där enbart liten andel produceras med fossila bränslen. Harry Frank har räknat på koldioxidutsläppen utifrån Klimatutredningens siffror. Geoenergi smutsar ytterst lite En geoenergianläggning med värmefaktor 3 7 bidrar med 3,3 g 2 g koldioxid per producerad kwh, medan fjärrvärmen står för 94 g per kwh. Fjärrvärmen kan alltså vara 47 gånger så smutsig som geoenergi. Harry Frank påpekade också att det mest effektiva sättet att använda pellets är inte i små villaanläggningar utan i kraftvärmeverken där man åtminstone kan bruka den med en verkningsfaktor 1,5. 15

16 Vill du ock så spara miljoner på förnybar energi? IKEA och Akademiska Hus överens Geoenergi bäst både för plånboken och miljön! Två av de största användarna av geoenergi, IKEA och Akademiska Hus, vittnade på seminariet om sina erfarenheter och framtidsplaner. För IKEA:s del har både de stora besparingarna och miljöfrågan varit avgörande när man satsat på geoenergi. Vi har valt att dessutom satsa helt på grön el, vilket betyder att våra geoenergianläggningar levererar helt förnybar energi, berättade Eva Stål som är koordinator för Miljö och Socialt ansvar inom IKEA-koncernen. Vi installerar geoenergi för att få effektiv värme och kyla i lokalerna. Det gör vi inte bara för att minska våra kostnader utan även för att bidra till bättre miljö, påpekade hon. IKEA:s Karlstad-anläggning bidrar med minskning av koldioxidutsläppen med 2200 ton per år och återbetalar sig på 4 år. Stora besparingar i stora system Tomas Hallén, teknisk direktör hos Akademiska hus AB, har stor erfarenhet av flera geoenergianläggningar. Hans redovisning av de praktiska energivinsterna i sådana system är alltså tagna direkt från den egna verksamheten, och bekräftar de siffror som forskare och konsulter bygger sina kalkyler på. Akademiska Hus AB har en årlig energiförbrukning på cirka en terrawattimme, hälften el och hälften värme. Det är mycket, riktigt mycket, och vi söker hela tiden efter de mest optimala sätten att värma och kyla fastigheterna. Kan vi spara procent av vårt energibehov så betyder det en besparing på miljoner kronor för oss, påpekade han. Geoenergin lönsam Lönsamhet är en viktig faktor för Tomas Hallén. Visar det sig att fjärrvärmen kan ge oss lägre kostnader, då väljer vi det. Ibland kan hotet om installation av en geoenergianläggning vara nog för att få fjärrvärmeleverantören att sänka priset. Men hade vi byggt Geoenergi från början finns det ingenting som hade slagit den ekonomin som är efter 10 år. De största vinsterna ligger i anläggningar där det finns behov att leverera både värme och kyla. Samtidigt måste vi acceptera att i områden där borrning är extremt kostsam, kan det leda till knappa lönsamhetsvinster. Vi måste använda de resurser vi har på ett smart sätt. Att använda biobränslen för uppvärmning är nog inte riktigt rätt, de skall vi reservera för att klara toppbelastningen, menade han. Väljer vi geoenergi och el, bidrar vi till att minska koldioxidutsläppen avsevärt. Smutsig el en nidbild På en direkt fråga förklarade han att värmepumptekniken för närvarade inte står så högt i kurs hos många som diskuterar energiförsörjning i allmänhet och geoenergi i synnerhet. Det beror på en snedvriden marginaleldebatt, där man betraktar all extraproducerad el som smutsig el från gaskombianläggningar eller kolkraftverk. Men det är en nidbild som inte har något med verkligheten att göra. I 80 procent av kommunerna är fjärrvärme dyrast Även fastighetsägarna skulle behöva mer ingående information om de verkliga kostnaderna för olika energislag. Emma Henriksson, utredare hos Fastighetsägarna Sverige, har tittat närmare på hur fjärrvärmepriserna står sig i jämförelse med Geoenergi. Första steget i Emma Henrikssons resonemang handlade om de rörliga priserna. Fjärrvärme finns tillgänglig i 80 procent av kommunerna. Inom många kommuner har fjärrvärme en monopolställning det saknas en riktig konkurrens från andra energikällor, påpekade hon. Emma Henriksson berättade att i 76 procent av landets kommuner är fjärrvärme dyrare än uppvärmning med värmepumpdrift om man en- dast ser till de rörliga kostnaderna. Pellets är billigare än fjärrvärme i 95 procent av kommunerna. Tros detta använder 80 procent av fastighetsägare fjärrvärme. Alternativen nästan alltid bäst Jämför man totalpriserna, blir i 80 procent av kommunerna de alternativa uppvärmningskällorna billigare än fjärrvärme. Det känner inte många till! Det är också viktigt att informera om möjligheten att borra även centralt i tätorterna. Även om man inte alltid väljer 16

17 Professorerna Olof Andersson och Göran Hellström tillhör landets främsta experter inom geoenergi. Båda projekterar stora anläggningar. Göran Hellström har ett uppdrag att analysera i vilken omfattning det går att etablera geoenergi storskaligt i Stockholm. Med ett exempel från Östermalm visade Hellström att det går att värma och kyla en hel stadsdel eller kvarter mitt i Stockholm. Det är många fördelar med geoenergi i riktigt tätbebyggda områden, där både värme och kyla behövs för bostäder och kontor, sade Göran Hellström Geoenergi möjlig även i Stockholms innerstad Geoenergi kan nyttjas överallt Den historiska och teoretiska sidan av geoenergin presenterades av Olof Andersson, professor i energilagring vid Lunds Tekniska Högskola, tillika SWE- CO-konsult och en av Sveriges ledande geoenergi, så utgör den en mycket positiv prispressande konkurrent till fjärrvärmen på de flesta orterna i landet. Anna-Stina Nordmark Nilsson är VD för Företagarna och väl förtrogen med småföretagarnas ekonomi. Energikostnaderna utgör en väsentlig del av företagens budget. Ett sätt att minska energikostnaderna är att sänka förbrukningen. Men en stor del av problemet ligger i de fasta kostnaderna och i skatterna cirka 70 procent av elpriset som dessa företag betalar är skatt, sade hon. Riktade kampanjer efterlyses Brist på lämpligt ekonomiskt incitament ser hon som det främsta hindret för att aktivera småföretagen i energidebatten. Alla energibesparingskampanjer vänder sig till stora företag. Det finns inga sådana med fokus på de mindre företagen med syfte att få dem med i arbetet för sänkt energiförbrukning och övergång till miljövänliga alternativ. Och det behövs, påpekade hon. experter på geoenergianläggningar. Den alltmer akuta klimatfrågan har bidragit till att geoenergin har fått en allt viktigare ställning i debatten om förnybara och klimatvänliga energikällor. Geoenergin är ett av de främsta alternativen för att utvinna solenergi som lagrats i marken. Den finns där och förnyas ständigt. Och den kan inte ta slut temperaturen i marken är i princip konstant året runt, inledde han. Olof Andersson påpekade särskilt att vi i Sverige har möjlighet att installera geoenergianläggningar praktiskt taget överallt. Bergvärme- och borrhålslagersystem kräver inga omfattande utredningar och tillståndsprocesser. Tekniskt sett är de inte komplicerade, innehåller inga rörliga delar och kräver knappast något underhåll. Dessutom är de långlivade och driftsäkra. Flerfaldigt minskning av utsläpp Som typexempel nämnde Olof Andersson IKEA:s senaste satsning i Karlstad där ett borrhålslager drastiskt minskat behovet av köpt energi, samtidigt som hela anläggningens återbetalningstid blir några få år. Olof Andersson pekade även på de stora miljövinster moderna geoenergianläggningar bidrar med. Minskningen av koldioxidutsläpp blir ytterst påtaglig när endast en fjärdedel av den energi som behövs för uppvärmning av en fastighet måste produceras i något kraftverk, sade han. Effektiva system för stadskärnan Göran Hellström, professor i förnybar energi vid Luleå Tekniska Högskola, visade att moderna och effektiva geoenergianläggningar kan byggas även där det är ont om plats. Det finns en ganska utbredd missuppfattning att effektiva geoenergianläggningar alltid kräver stora ytor och att de är svåra att bygga i stadskärnor eller andra tätbefolkade områden. Med rätt dimensionering och med nyttjande av olika tekniker för effektivisering av anläggningarna kan installationer göras var som helst, menade Göran Hellström. Balanserade system bäst Återladdning, dvs återföring av värme till marklagret, är en förutsättning för stabila system mitt i en stadskärna med ytterst begränsade möjligheter att bygga stora borrhålslager. Göran Hellström påpekade också att lönsamheten i sådana system blir ännu större när man satsar på både värme och kyla. Då kan man bygga så kallade balanserade system, där man sommartid återför lika mycket energi till marken som man förbrukat under den kalla perioden. På det sättet säsongslagrar man energi och det årliga energiuttaget från marken blir noll. I tätbebyggda områden finns olika typer av verksamheter nära varandra. Medan den ena verksamheten behöver kylas ner, exempelvis kontoren, kan den bortventilerade värmen användas för att värma upp bostadshusen. Det gäller att se möjligheterna och effektivisera systemet genom att granska behovet av värme och kyla i hela kvarteret eller stadsdelen, sade Göran Hellström. 17

18 Effektivare borrning med XRXS 566 Atlas Copcos nya högtryckskompressor XRXS 566 ger snabbare borrsjunkning och djupare borrhål. XRXS 566 har ett arbetstryck på 30 bar och kapacitet på 34m 3 /min. Caterpillar C18-motorerna uppfyller de senaste miljö- och säkerhetsbestämmelserna (TIER III). man 10 % lägre dieselförbrukning än jämförbara kompressorer på marknaden. Den underlättar även kallstarter. Driftsäkerhetsavtal med Atlas Copco Cover Care TM ger även upp till 5 års garanti. Välj mellan ett antal tillval för bästa ekonomi och driftsäkerhet. Med tillvalet Pressure Toggle Switch kan XRXS 566 ställas om till 25 bar för högre flöde. Oiltronix TM ger längre livslängd på komponenterna och minskar stilleståndstiden genom att optimera oljetemperaturen. Cosmos TM globala övervaknigssystem hjälper dig att bevaka bränsleförbrukningen. FuelExpert TM, ingår som standard och är en elektronisk kontrollmodul som reglerar varvtal och luftinsläpp i syfte att optimera bränsleförbrukningen. I genomsnitt uppnår

19 Tel

20 20

21 B o r r p r o t o ko l l Borrprotokoll via nätet, tack! Några få kommer att säga att det inte är något nytt, medan (nästan) alla de andra kommer att utropa äntligen. Det tog sin tid, men skam den som ger sig. Ett mindre antal företag har använt systemet under längre tid och har periodvis fungerat som testpiloter. Efter flera års inkörning, avbrott, tester och rättelser är SGU:s system för webbaserad protokollinlämning igång på allvar och alla intresserade företag erbjuds möjlighet att gå över till papperslös protokollinlämning. 21

22 Förra året lämnade 240 av dem in cirka protokoll bara 2600 av dessa kom in via webben. foto: Birger Fogdestam, SGU Jonas Gierup, statsgeolog på SGU (och ansvarig för Brunnsarkivets databas) har varit med om detta projekt i många år. Utvecklingen av webbaserad inlämning av borrprotokoll startade redan för 4-5 år sedan. Stommen utvecklades av några externa konsulter. Därefter kom diverse kompletteringar och ändringar. Projektet prioriterades tyvärr inte och under lång tid saknade vi anslag för att fullfölja utvecklingen. Och jag måste medge att det hela tog alldeles för lång tid. Full fart med mer resurser Förra året började saker och ting hända på SGU. Man insåg uppenbarligen att situationen på Brunnsarkivet var helt ohållbar anstormningen av borrprotokoll var inte längre hanterbar. Dessutom skulle även gamla protokoll läggas in i Brunnsarkivets databas. Men så snart vi fick de resurser som krävdes, satte vi igång direkt. Den fortsatta utvecklingen sköttes av vår egen personal och nu är vi i princip ifatt. Nyinkomna protokoll registreras i stort sett FLER SURFARE, TACK! Jonas Gierup, statsgeolog och ansvarig för Brunnsarkivets databas hos Sveriges Geologiska Undersökning, vill helst få alla borrningsföretag med på noterna. Det är dags att överge papper och penna nu, när borrprotokoll kan lämnas in via webben. Det blir både billigare och smidigare så. direkt. Och vi hinner med att beta av berget av äldre dokument, säger Jonas. Hoppas på de stora i branschen Fortfarande dominerar de gamla, vanliga pappersprotokollen. I SGU:s register finns 279 borrningsföretag registrerade. Förra året lämnade 240 av dem in cirka protokoll bara 2600 av dessa kom in via webben. Här har vi några stora företag som tagit tekniken till sig, så det är fortfarande ganska få företag som använder webben för protokollinlämning. Vi har inte haft systemet öppet så värst länge, så det är inte förvånande, påpekar Jonas. För närvarande finns det ca företag, varav tolv Geotec-medlemmar som har anmält intresse och fått inloggningsuppgifterna. Kapacitetsmässigt finns det inga problem att låta alla Sveriges borrningsföretag rapportera via webben. Fördelen för företagen är att de alltid kan komma åt sina egna protokoll och komplettera dem i efterhand. Vår databas fungerar som ett extra lagringsutrymme åt företagen, förklarar Jonas. Protokollen skyddas Inlämning av borrprotokoll via webben förutsätter givetvis att företaget har tillgång till Internet. Hanteringen sker helt online man loggar in på en speciell webbsida hos SGU och fyller i ett antal skärmprotokoll. Det mesta kan besvaras med enkla kryss i rätt ruta. Sidan skyddas med lösenord och varje företag har sina egna inloggningsuppgifter. På det sättet skyddas deras data. Det finns en del obligatoriska uppgifter att fylla i innan protokollet kan sparas. Man kan komplettera sina uppgifter vid olika tillfällen innan protokollet lämnas in för granskning. Om uppgifterna är korrekt ifyllda, godkänns protokollet av oss och brunnen hamnar i arkivets databas, förklarar Jonas. Okomplicerad formulärhantering Ifall protokollet inte godkänns, får borrningsföretaget meddelande om det och uppmanas korrigera eller komplettera uppgifterna. Hittills har man inte haft något större behov av support till dem som valt använda detta digitala rapporteringssystem. De frågor vi har beror på smärre oklarheter. Som exempel kan nämnas protokollnummer som är obligatorisk att fylla i. Det numret sätts inte av oss utan är bara till för att hjälpa borrningsföretaget att identifiera varje enskilt protokoll. Man kan välja att ange ordningsnummer, fakturanummer, eller kanske kundens initialer vi lägger oss inte i vad det är, förklarar Jonas. 22

23 B o r r p r o t o ko l l INTE SÅ NOGA MED NUMRET. Protokollnumret kan borraren välja helt fritt och kontrolleras inte av SGU på något sätt. Däremot önskar man gärna få in brunnens koordinater, helst enligt RT90-systemet. Med rätta koordinater blir hanteringen hos SGU mycket snabbare. Rätta koordinater är en förutsättning för att brunnen skall hamna rätt i databaserna och alla skall ha nytta av de inlämnade uppgifterna, säger Jonas Gierup. Fler uppgifter önskas Granskningen avslöjar också om visst företag konsekvent undviker eller glömmer att anteckna vissa brunnsuppgifter. Vanligtvis kontaktas företag med en uppmaning att komplettera protokollet. Denna granskning är samma för både pappers- och digitala protokoll. Visserligen har vi inget bra instrument att tvinga företagen att fylla i protokollen utförligt, men vi hoppas på deras samarbete, påpekar Jonas. Känsliga uppgifter skyddas Från borrarhåll har det i många år framförts önskemål om att kostnadsfritt kunna komma åt alla de uppgifter som företagen är, enligt lagen, tvingade att rapportera till SGU. Är det möjligt? Man kan något förenklat säga att vi jobbar med tre olika databaser. I den ena ligger de uppgifter som borrarna rapporterar in och dessa är alltid åtkomliga för det rapporterande företaget. Sedan har vi en stor huvuddatabas där alla brunnar lagras efter granskning. Dessa uppgifter är inte åtkomliga fullt ut via webben, men kan beställas av vem som helst, bara man känner till fastighetsbeteckningen, berättar Jonas Sedan har vi de uppgifter som är åtkomliga via vår karttjänst på webben. Där finns alla koordinatsatta brunnar med, men vissa brunnsuppgifter visas inte, exempelvis salthalt, då det juridiska läget är något oklart. Uppgifter som kan vara till men för fastighetsägaren kan vi just nu inte lägga upp på den offentliga webben. Kostsam koordinatsättning Det har tidigare framförts klagomål mot att det tar lång tid innan brunnsuppgifter slutbehandlats hos Brunnsarkivet. En viktig anledning till denna fördröjning är själva koordinatsättningen av brunnarna. I begränsad omfattning gör vi det själva genom sökning i Lantmäteriets databas. Det är dock ganska dyrt. För att sänka kostnaderna, sänder vi istället ett stort antal rapporter till Lantmäteriet som koordinatsätter allt åt oss. Den hanteringen tar tid, då vi inte kan sända brunnsuppgifterna en och en. Men det får vi ta så länge Lantmäteriets tjänster är för dyra för oss, påpekar Jonas. Här kan dock borrarna själva hjälpa till genom att i protokollen ange korrekta gps-koordinater, helst enligt det s.k. RT90-koordinatsystemet. Moderna handhållna gps-enheter klarar att ange RT90- koordinater utan problem. Bred information behövs Hittills har SGU inte marknadsfört protokoll via webben på ett aktivt sätt. Det har mest skett genom mun-mot-munmetoden och genom deltagande i Geotecs och Avantis aktiviteter. Vi har ju haft begränsat åtkomlighet hittills. Nu skall vi informera mera aktivt. I första hand blir det personlig kontakt med de största företagen, då dessa lämnar flest borrprotokoll per år. Vi får liksom mest nytta per satsad informationskrona, säger Jonas. Geotec och Avanti flitigast SGU har satt som mål att fram till årsskiftet få in minst 20 % -25 % av årets protokoll via webben. Inom tre-fyra år vill man nå 50 %. Idag står Geotec och Avanti tillsammans för ca 60 % -70 % av alla brunnsrapporter. Lyckas vi få alla dessa medlemsföretag att gå över till digital brunnsrapportering så har vi nått vårt mål. Och jag hoppas att det inte skall ta alltför lång tid, För närvarande arbetar fyra personer, dock inte alla på heltid, med hantering av brunnsprotokollen. Ju fler företag som överger pappersprotokollen desto smidigare service kommer man att kunna påräkna från SGU:s sida. Extra information som belöning Det finns numera en samarbetsgrupp med representanter från SITAC, SGU, Geotec och Avanti. Arbetsgruppen har bland annat tagit upp frågan om aktiva insatser för att öka antalet certifierade borrare och förbättra brunnsrapporteringen. Ett av tänkbara scenarion är att erbjuda certifierade borrare tillgång till fullständiga brunnsuppgifter ur SGU:s databas, utöver de som idag visas offentligt via karttjänsten på SGU:s webbplats. Vem vet, kanske är hundraprocentmålet för digitala borrprotokoll inte så avlägset ändå. HENRYK ROZENBERG Borrningsföretag som vill gå över till webbaserad inlämning av borrprotokoll kan kontakta Jonas Gierup, e-post: jonas.gierup@sgu.se 23

24 Din kontaktperson: Johan Sonesson mobil: e-post: Eurofins är en av världens största laboratoriekoncern med över 7000 anställda i ett 20-tal länder över hela världen. I Sverige utför vi analyser på våra laboratorier i Jönköping, Stockholm, Uppsala, Kristianstad och Lidköping. Huvudkontoret finns i Lidköping. Jönköping, tel.: Kalmar, tel.: Lidköping, tel.:

25 T i l l j o b b e t shk ae lm l bv ei sg öå k! Nu är slitet nästan över! Kursens bästa elever visar upp sina förgyllda miniatyrborrkronor. Från vänster: Niklas Wikesjö, Tomas Carlsson och Juha Mielonen. Klara för start! Nu skall de bekänna färg på riktigt, de tretton nyutbildade borrare som i slutet av april tog farväl av Skånes sydliga trakter. Trots svackan på borrningsmarknaden var det inte svårt att hitta praktikplatser åt kursdeltagarna och de flesta har kunnat få sin praktik förlagd nära hemorten. Om de inte har lärt sig något annat så har de i alla fall lärt sig att svetsa, konstaterade Roland Hansson som av eleverna beskrivs som kursens bästa lärare för sina kunskaper och för en ängels tålamod. Examination och kursavslutning förlades även i år till Lucky Bowl i Höör där det bjöds på lunch, gokarttävling och bowling. Själva examen bestod av en skriftlig och en muntlig del och det gällde att hävda sig väl i båda delarna. Efter poängsammanräkning, med hänsyn tagen i alla delresultat eleverna presterat på sina tester under utbildningens gång, har kursens tre bästa elever korats och belönats med varsin förgylld minatyrborrkrona. De tre bästa var Tomas Carlsson (Vilhelmina), Juha Mielonen (Eslöv) och Niklas Wikesjö (Malmö). Det behövs trehundra nya borrare om året och ni är bara tretton. Se möjligheterna i det, uppmanade Johan Barth när prisutdelningen var över. Siffran låter kanske något hög men återspeglar det totala behov som finns inom alla typer av borrningsverksamhet i Sverige (enligt en undersökning genomförd av Föreningen för Avancerad Borrning). Uppdragsgivare för årets borrarutbildninga var, som tidigare år, Länsarbetsnämnden i Skåne. Framöver kommer alla upphandlinge av arbetsmarkandsutbildningar ske genom den nya omstrukturerade Arbetsförmedlingen, vilket förhoppningsvis kommer att underlätta riksrekryteringen till kursen. Den typ av riksrekrytareande utbildning som Geotec erbjuder är ytterst beroende av välvilja hos varje enskilt arbetsförmedling att bevilja utbildning för de sökande. Varje år får man kontakt med arbetslösa som är intresserade av att satsa på utbildningen men ges inte möjlighet att delta, då den lokala arbetsförmedlingen inte köper in utbildningsplatser utanför länsgränserna. Detta gäller ett mindre antal län, men ställer ändå till besvär för flera intresserade potentiella kursdeltagare. Föhoppningsvis kommer den nya organisationen att fungera smidigare. Om och när det blir någon ytterligare brunnsborrautbildning är dock inte bestämt. Geotecs statistik visar dock att i stort sett alla våra elever erbjuds fast anställning i anslutning till företagsförlagda praktiken eller inom några månader därefter. foto & text: HENRYK ROZENBERG 25