SKOG & EKONOMI. Genombrott för trä i flerbostadshus! Demografin ger hot och möjligheter NYHETER FRÅN DANSKE BANK BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN:

Transkript

1 NUMMER 2 / JUNI 2012 SKOG & EKONOMI NYHETER FRÅN DANSKE BANK BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN: 5 SÅGADE TRÄVAROR Konjunkturvändningen kom av sig Timmerpriserna knäcker sågverken USA närmare vändning i byggandet 7 MASSAMARKNADEN Molnen hopar sig för pappersmassan Stärkt dollar räddar intjäningen 8 TIMMER OCH MASSAVED Sug efter timmer i hela landet Fortfarande gott om massaved Genombrott för trä i flerbostadshus! Att trä skall konkurrera med betong har sagts länge utan att betongdominansen rubbats. Att genombrottet med trä i flerbostadshus blivit aktuellt nu beror inte på materialets alla miljöargument. Förklaringen ligger i ett nytt sätt att bygga färdiga moduler inomhus i fabrik som sedan transporteras och lyfts upp på byggplatsen. Den lätta träkonstruktionen är då överlägsen och passar också när miljonprogrammet måste upprustas. Man bygger således på några våningar för att finansiera renoveringen. Enligt uppgift har träbaserade byggsystem på tio år gått från 1 % till ca 15 % marknadsandelar. Läs mer i temaartikeln på sidan 2. Demografin ger hot och möjligheter Nu står Sverige inför faktum. Köttberget går i pension. Denna friska, hårt arbetande generation, födda som gett oss en formidabel ekonomisk utveckling växlar nu från närande till tärande. Konsekvenserna blir stora för ekonomin och situationen är likartad i hela västvärlden men faktum är att svensk demografi ser bättre ut än på andra håll tack vare en generös föräldrapolitik. Demografin får extra stor påverkan på trävarusektorn med sitt byggberoende. Receptet heter trä i västvärldens hyresbostäder och kraftigt fokus på demografiskt hyperintressanta byggmarknader som Turkiet, Indien & Nordafrika. Läs hela temaartikeln på sidan 4. 8 TIPS TILL SKOGSÄGARNA Timmerpriser fortfarande på vettiga nivåer Fokusera på löv och klena grangallringar 8 KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKESMARKNADEN Santhe Dahl. Koncernchef Vida: Nu finns bara ett sätt att sänka timmerpriserna. Får vi inte tillräckligt med timmer får vi dra ned produktionen FASTIGHETSMARKNADEN Skogsmarken står pall lägre virkespriser. Karl Danielsson. Ordförande AREAL: Gårdar med stort byggnadsbestånd är mycket svårsålda. Räkna med betydligt lägre priser än tidigare. RÄNTA & VALUTA Grekiskt drama fortsätter pressa euron.

2 2 Här kommer ett nytt nummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi där vi serverar aktuell information från kända aktörer inom näringen, ger handfasta tips till dig som skogsägare och presenterar en ekonomisk analys av läget för skog och skogsprodukter. För dig som ännu inte är prenumerant, anmäl dig på Temaartikel nr 1. Text: Johan Freij GENOMBROTT FÖR TRÄ I FLERBOSTADSHUS Kan trä äntligen konkurrera med betong i flerbostadshus? Ja mycket talar för att det stora genombrottet nu kommer. Men det beror inte på materialet trä i sig och dess miljöargument. Nej, förklaringen heter - ett nytt sätt att bygga. Trä är lätt och lämpar sig för att transportera i färdiga moduler som färdigställts i en kontrollerad fabriksmiljö och sedan lyfts på plats som byggklossar. Redan 1994 blev det tillåtet att bygga flervåningshus med trästomme. Sedan dess har vi varit ute och missionerat fördelarna med trä som naturligt, miljövänligt, energieffektivt, osv. Men det var först när kunderna upptäckte fördelarna i själva byggprocessen med lägenhetsmoduler som det tog fart på allvar, och då var själva byggmaterialet inte det viktigaste. Fördelarna med trä fick man liksom på köpet, säger Stefan Lindbäck, VD och delägare till Lindbäcks bygg i Piteå som har 150 anställda och producerar ca 750 lägenheter till flerbostadshus per år. Vi tillverkar modulerna i vår fabrik och där görs allt från el och vvs till tapetsering och kakelsättning klart. Sedan fraktas de färdiga modulerna till byggplatsen. När köparen beställer ett husprojekt från oss så liknar det mycket ett modernt bilköp. Du konfigurerar ditt projekt steg för steg tillsammans med marknadsavdelningen och sen tar produktionen vid. Markarbeten och grund görs klart och på utsatt tid levererar vi huset samt färdigställer projektet inför överlämnandet. Vi skulle aldrig bygga en skogsmaskin ute i skogen! Lars Gustafsson underhållschef på Tyresö Bostäder har varit projektchef för två produktioner av hyresrätter om sammanlagt 160 lägenheter, varav en med 6 våningar där man valde Lindbäcks bygg. Skall jag vara helt ärlig så valde vi inte en trästomme utan en produktionsmetod där trä råkade passa bäst. Att modulerna är färdigställda under ordnade förhållanden är den största fördelen. Efter många år som fastighetsförvaltare anser jag att traditionell fastighetsförvaltning till stor del består av att rätta till fel som kom till under byggprocessen. Med moduler från fabrik flyttar vi bort alla kritiska moment som regn & rusk, byggnadsställningar och bråttom hem på fredag. Det är på plats-hantverket där misstagen sker. Vi minimerar nu riskerna och får en billigare fastighetsförvaltning samtidigt känner vi oss betydligt tryggare med kvaliteten fortsätter Lars. Detta sätt att bygga kommer, garanterat. Ingen skulle tänka sig att montera ihop en skogsmaskin ute i skogen bara för att den skall arbeta där. Men när vi bygger traditionella hus släpar vi ut allt material på plats och bygger ihop det där under alla tänkbara förhållanden. Med modulbyggande bli produktionstiden på plats oerhört kort vilket är en del av skönheten. På frågan om Lars ser några nackdelar med modulbyggda trähus svarar han. Det har funnits en oro för att trä som levande material rör sig på ett annat sätt än betong men hittills har vi inte sett några nackdelar. Som boende ser man ingen skillnad om det är ett trä eller betonghus. Även om vi inte aktivt valde trä från start så är vi jättestolta nu när vi står här och har byggt i trä, avslutar Lars. Motståndet ligger i branschens konservatism En som har erfarenhet från både traditionellt byggande i betong på plats och modulbyggande i trä är Peter Svensson, VD på NCC Boende. Branschen är konservativ vilket gör att jag känner en viss tveksamhet inför om det stora genombrottet för trämoduler kommer nu. Trähus i modulsystem är konkurrenskraftig både i kostnad och en kortare byggtid jämfört med en traditionell betongkonstruktion. Ljudkraven uppfylls med trämodulerna men vår bild hittills är att kunden, i vissa lägen, inte upplever samma kvalitetskänsla avseende ljudisoleringen jämfört med betonghus.

3 3 Vi har hittills använt trämoduler lokaliserade där prisbilden varit något lägre och lite utanför de mest attraktiva lägena. Ett område där Peter tror att trämoduler kommer att ta en mycket stor marknadsandel är vid renovering av bl.a. miljonprogrammet, där möjligheter finns att bygga på några våningar i samband med renoveringen utan att påföra så stora laster. Sexvåningshus byggda med trämodul i Råcksta, Vällingby i Stockholm. Byggherre: Åke Sundvall Byggnads AB Leverantör: Lindbäcks Bygg David Öberg, marknadschef på Moelven Byggmodul har avslutat ett projekt på Gärdet i Stockholm där man byggt på två våningar på ett kontorshus som konverterats till bostadsrätter. Förutom kalkylsäkerheten samt priset som oftast blir minst 10 % lägre än traditionellt byggande så värderas en säker tid för slutförande samt att man minimerar ingreppen i befintlig byggnad. Med möjligheten till 3-dimensionell fastighetsbildning kombinerat med en lätt träkonstruktion så kan man ofta bygga på med två till tre våningar utan avancerade stom- eller grundförstärkningar i befintlig byggnad. En enorm marknad när miljonprogrammet nu behöver renoveras. Vid förtätning i befintliga bostäder är det extra viktigt att man minimerar störningen för såväl boende som trafik vilket passar modulbyggande perfekt eftersom själva monteringen av modulerna bara tar några dagar avslutar David. Sitter motståndet i byggbolagens ekonomi? Efter att ha ringt runt till ett antal bostadsbolag som valt att bygga med trämodul kommer andra argument fram. Vid traditionellt byggande drar ofta byggplatskostnaden iväg och budget överskrids vilket är mycket ovanligt vid modulsystem där det mesta arbetet sker i fabrik till fast kostnad. Flera anser också att ljudisoleringen i trähusen är bättre med ett mjukare ljud. De kommunala bostadsbolagen nämner också miljö- och energiaspekten som avgörande. Varför är det då så trögt för de större byggbolagen att ta åt sig denna byggmetod? En orsak kan faktiskt vara av strikt ekonomisk natur. De flesta större aktörer i byggbranschen har baserat sin verksamhet på betong och investerat i värdekedjans alla steg med bergtäkter, krossanläggningar, betongindustrier, etc. Det är också i dessa led som man ofta finner en stor del av lönsamheten. Därför kanske det inte bara är den konservatism och tradition som branschen själv talar om som avgör materialvalet. Men om någon av byggjättarna funderar på att förvärva en trähustillverkare för att konvertera till modultillverkning så borde det vara läge nu. Nästan aldrig tidigare har småhusbranschen haft så stora problem, så fyndlägen borde finnas! Studentbostäder möjliggjorde inbrytningen! Det var behovet av billiga studentbostäder som gjorde att flerbostadsbyggandet i trä tog fart, inte minst i Stockholm säger Niclas Svensson på Sveriges Träbyggnadskansli. Under de senaste tio åren har andelen träbaserade byggsystem i flerfamiljshus över två våningar gått från 1 % till ca 15 % men när det gäller studentbostäder i Stockholmsregionen är andelen hela 90 %. Hade det inte varit billigare att bygga i trä så hade materialet aldrig kommit in på Stockholmsmarknaden avslutar Niclas. Trävaruföretag som satsat på flerbostadssystem: Lindbäcks Bygg Moduler Moelven Byggmodul Moduler Derome Element/träregel Martinssons AB Element/massivträ Setra Plusshus Element & moduler

4 4 Temaartikel nr 2. Text: Roger Josefsson och Johan Freij. DEMOGRAFINS HOT OCH MÖJLIGHETER Sverige står inför ett berg - köttberget - som Pär Nuder kallade det. Kärt barn har många namn, rekordgenerationen och jätteproppen Orvar är andra. Denna generation födda från utmärks av strävsamhet, erfarenhet, hög utbildningsnivå och god hälsa - förutom sin abnormt stora del av befolkningen. En generation som de senaste 20 åren utmärkts av mycket hög produktivitet och sparbenägenhet, vilket varit en viktig förklaring bakom Sveriges mycket goda ekonomiska utveckling de senaste två decennierna. Ett beteende i åldern 50 till 65 som bekräftas av flera empiriska, ekonomiska studier. Tyvärr visar samma studier att med åldern går de från att vara samhällets nyttigaste och mest produktiva, till att bli några av de mest tärande och kostsamma - de blir pensionärer. De försvinner från arbetsmarknaden, vilket försämrar den långsiktiga ekonomiska tillväxten då antalet arbetade timmar minskar. Dessutom fortsätter de att konsumera, vilket driver upp allmän efterfrågan och priser - inflationen - stiger. Än värre, med åldern börjar de också använda välfärdstjänster i högre utsträckning, vilket ökar de offentliga utgifterna och den skattebörda som åläggs de andra som fortfarande befinner sig i arbetskraften. Danske Banks ekonometriska skattningar av den här ålderseffekten tyder på att den långsiktiga ekonomiska tillväxten i Sverige kan komma att minska med 1-2 %, samtidigt som inflationstrycket, i frånvaro av en Riksbank med inflationsmål, skulle stiga med mer än 5 %! Även om den faktiska effekten skulle bli mindre genom exempelvis ökad arbetskraftsinvandring, högre sysselsättningsgrad, bättre utbildning, etc, är det otvetydigt i vilken riktning ålderseffekterna verkar, och magnituden lär bli kännbar. Ämnet är högaktuellt från nu och fram till omkring 2020 då denna jättelika transformation av arbetskraften sker, inte bara i Sverige, utan i stora delar av den industrialiserade världen. Ett land där dessa effekter inträffade tidigt och erfarenheterna onekligen förskräcker är Japan, med tal om både ett och två förlorade decennier, skenande statsskuld, etc. Demografi är en absolut förklaringsvariabel som fått relativt lite uppmärksamhet. Men om vi jämför Sverige med andra nationer, i liknande situation, kan vi konstatera att Sverige är ett av de länder där effekterna är minst - mycket tack vare en generös föräldrapolitik med lång och hög föräldrapenning, god barnomsorg etc, se figur 1. Sverige är också ett av de länder som är bäst förberett inför en hög försörjningsbörda, bland annat tack vare den så kallade bromsen i pensionssystemet, vilken flyttar fram pensionsbeslutet för många arbetstagare. Figur 1. Arbetsför andel av befolkningen, % Observera: Arbetsför=15 74 år Sverige Storbrittanien Tyskland USA Frankrike Men det finns också länder där demografin är en fördel. Snabbväxande ekonomier, som t ex Indien, Brasilien och Turkiet, har alla en ung befolkning där utbildningsgraden snabbt stiger, se figur 2. Även Nordafrika och andra mindre utvecklade regioner har också en mycket gynnsam befolkningsstruktur, men där är ännu den allmänna välfärdsnivån för låg för att skörda frukterna av sin unga befolkning - potentialen finns dock! Ett annat ofta bortglömt faktum är att Kina har en rent ut sagt dålig sammansättning av befolkningen, efter flera decennier med befolkningsexperiment; Mao s enbarnspolitik och den efterföljande tvåbarnspolitiken till exempel. Sverige och många av våra konkurrentländer står alltså inför stora utmaningar som ställer krav på vår flexibilitet och förmåga att finna nya, inte alltid populära, lösningar. Det betyder också att vi måste se på invandring och dagens växande men fattiga nationer som annat än problem. Vi bör se dem som positiv arbetskraft och som nya marknader - som en del av lösningen på våra egna problem. Figur 2. Befolkningsutvecklingen indexerad från Observera de olika axlarna: Afrika, Mellanöstern, Indien och Turkiet till höger Källa: Danske Bank Germany Tyskland Sweden Sverige Great Storbritannien Britain USA China Kina Russia Ryssland Africa Afrika Middle Mellanöstern East India Indien Turkey Turkiet

5 5 Demografins effekter för trävarusektorn Sverige är världens näst största trävaruexportör efter Kanada och hela 70 % av vår produktion går utanför landet. Därigenom är det få sektorer som är så beroende av omvärlden som just sågverksbranschen. Historiskt har ca 70 % av vår export gått till Europa. Ett Europa som tillsammans med övriga västvärlden i dag befinner sig i ekonomisk skuldbrygga och där bostadsbyggandet fallit dramatiskt. Om vi sen adderar den demografiska situationen med en åldrande befolkning och en minskad andel som arbetar (se figur 1), så ter sig situationen än värre för byggsektorn, framförallt på villasidan. Vi vet av erfarenhet att investeringen i eget hem kulminerar i intervallet år. Den trend vi ser i Sverige där efterfrågan på lägenheter kraftigt ökat under senare år är en effekt av jätteproppen Orvar som vi kommer att se i många av västvärldens länder. Därför är det oerhört viktigt att Sverige kan agera förebild vad gäller flerbostadsbyggande i trä. Skall Sveriges nuvarande produktion av trävaror vidmakthållas så ser vi däremot inga alternativ. Sågverken måste ge sig ut i världen efter nya marknader och bl.a. använda demografin som vägvisare. Ett målande exempel på detta är den Nordafrikanska marknaden som visat förvånansvärd styrka mitt upp i revolutioner och inbördeskrig, se figur 3 nedan. Redan i år kommer sannolikt marknaderna i Nordafrika och Mellanöstern att stå för över 30 % av den svenska trävaruexporten. Svaret till detta kan skrivas demografi. Men det finns fler marknader som ter sig oerhört intressanta om man ser både till demografin och ekonomin. Här kan nämnas Indien och Turkiet där den demografiska utvecklingen kommer att generera både kraftig tillväxt i ekonomin och ett extremt behov av bostäder, se figur 2. Naturligtvis är det svårt för ett enskilt sågverk att bryta mark i Indien och kanske även Turkiet men här borde det finnas utrymmer för större satsningar från branschorganisationen. Figur 3. Svensk andel av trävaruexporten till Nordafrika & Mellanöstern % Källa: Woodstat BANKEN ANALYSERAR TRÄVARUMARKNADEN Vändningen kom av sig! I mars vädrade trävarubranschen en viss vårluft. Man kunde då skönja små prishöjningar på framförallt fura vilket gjorde att vi spekulerade i om detta var en riktig konjunkturvändning eller bara en säsongsmässig justering. Nu kan man konstatera att det stannade med små prisjusteringar och för tillfället är det få som tror på några större prishöjningar under året. Europamarknaden är helt enkelt för svag och det riktiga efterfrågetrycket saknas. De flesta sågverkschefer vi talat med känner en stor oro inför fortsättningen på året. Skulle vi sett en vändning under 2012 så borde den ha kommit nu i vår då byggsäsongen drog igång. Det finns egentligen inga traditionella marknader som drar men många nämner Sverige, Japan samt Kina som stabila även om priserna är låga. I Nordafrika fortsätter efterfrågeökningen och denna marknad har utvecklats till en räddningsplanka för att många sågverk skall kunna fortsätta och producera i rimlig takt. Sågproduktionen rullar på men för hur länge? Av de omtalade produktionsneddragningarna hos sågverken har det inte märkts av mycket. All siffror tyder på att sågverken kör på och frågan är om inte vissa sågverk helt enkelt kommer att såga ihjäl sig. Att få till en nödvändig produktionsneddragning i branschen och därmed åstadkomma en bättre balans i utbud och efterfrågan, verkar vara oerhört svårt. Svaret går sannolikt att finna i den trängda situationen. De flesta sågverk står med hyfsade rotlager av skog som drar kapital och det enda sättet att få in likviditet är att fortsätta såga även om man gör detta till stora förluster. Att fatta beslut att dra ner kraftigt på köpen av timmer innebär ju att man ofrånkomligen får slå igen framåt, även om det vänder senare. Därför finns få alternativ för de enskilda sågverken. Dessutom lider många sågverk av de tunga investeringsbeslut, ofta i ökad produktion, som gjordes under de gyllene åren 2006 till 2008.

6 6 Siffror från Södra, Holmen, Rörvik och Bergs avskräcker och för tillfället är det oerhört få trävaruindustrier som sågar med svarta siffror. Att sågverksbranschen är volatil är ingen nyhet men nu har det pressade läget pågått under så lång tid att många sågverksföretag håller på att förblöda. Timmerpriserna knäcker sågverken Om man tittar historiskt så är inte trävarupriserna exceptionellt låga. De ligger en bit under snittnivån de senaste tio åren, se figur 4 nedan. Orsaken till den otroligt dåliga lönsamheten hos sågverken är timmerpriserna. Den följsamhet som tidigare har kunnat skönjas mellan trävaru- och timmerpris tycks nu ha försvunnit efter de gångna årens prisuppgångar på timmer. I många områden skulle timmerpriset behöva sänkas åtminstone kr/m3fub ytterligare för att skapa någon form av balans för sågverken. Problemet är att inget av sågverken har vågat gå ut med erforderliga prissänkningar beroende på kampen om en knapp råvara. Få skogsägare är beroende av ett jämnt intäktsflöde vilket gör att sågverken skulle riskera att döda timmerflödet. Denna situation är i särklass värst i Sydsverige där sågverken är helt beroende av privata skogsägares avverkningsvilja samtidigt som timmerpriserna ligger kvar på mycket höga nivåer. Vi har skrivit detta förut och fått en hel del kritik för att vi går i sågverkens ledband. Men som situationen är nu riskerar vi att se fler duktiga familjesågverk slås ut och vår övertygelse är att detta inte gagnar timmerpriset långsiktigt. Fortsatta signaler om konjunkturvändning i USA Som vi skrev i förra nyhetsbrevet fortsätter signalerna om en vändning i USA att rulla in och Danske Bank prognostiserar en tillväxt i den amerikanska ekonomin på 2,5 % för Samtidigt kan man konstatera att NARs (National Association of Realtors) Housing Affordability Index under första kvartalet steg till 205,9 ip vilket är den högsta nivån sedan indexet startade 1970! Indexet är baserat på relationen mellan huspris, familjeinkomst och bolåneränta. Inte på över 40 år har genomsnittsamerikanens köpkraft för boende varit så hög. En annan kurva som beskriver hur långt de amerikanska huspriserna ligger ifrån trendlinjen för nominella inkomster, kan ni se i figur 5 nedan. Dessa data visar hur oerhört nedpressat det amerikanska självförtroendet är. NARs VD Moe Veissi beskriver att för dem med god kreditvärdighet har läget aldrig varit bättre för ett husförvärv än nu. Han anger också att svårigheten att få lån, även för de mer kreditvärdiga, är orsaken till det nedpressade läget. Men var så säkra, det är i sådana här lägen som det vänder upp, och vår bedömning är att husmarknaden och husbyggandet står inför en återhämtning under resterande delen av Vi får också flera signaler på att byggandet sakta vaknar till liv. Flera bedömare tror dock att den amerikanska medelvillan kommer att vara mindre i framtiden. Less is more. Figur 5. Amerikanska huspriser från två olika index i relation till den nominella inkomsttrenden i USA. (S&P Case Shiller tar med även de allra dyraste bostäderna i indexet till skillnad från FHFA) Figur4. Relationen trävarupris och timmerpris i Sverige år Timmerpris Trävarupris Trävaru/timmerpris Inkomsttrend nom S&P Case-Shiller Huspriser FHFA Källa: Danske Bank Källa: Indufor Grön= timmerpris, Röd = trävarupris, Blå = Trävaru- /timmerpris.

7 7 MASSAMARKNADEN Oskar Lindström. Skogsanalytiker. Danske Markets Sverige Molnen hopar sig för massan Pressen på massapriset ökar. Efter att priset på långfibrig sulfatmassa (NBSK) stigit från en bottennotering på $825 per ton i december till $850 i slutet av första kvartalet så har priset i stort legat kvar på denna nivå under april och maj. Försök att höja priset till $870 i april misslyckades och inga nya försök har gjorts. Under de kommande månaderna tror vi att massaproducenterna snarare ska vara nöjda om de lyckas hålla kvar priserna på dagens nivå. Svaghetstecknen blir bara fler. Vi börjar med hemmamarknaden. Efterfrågan på papper i Europa har fortsatt att försvagas. Under första kvartalet har efterfrågan på tidnings- och magasinpapper i Europa minskat med 5.5% jämfört med förra året. Detta efter att efterfrågan redan minskat med 16 % sedan Givet osäkerheten i den europeiska ekonomin samt att vi är på väg in i den säsongsmässigt svagare sommarperioden, är det osannolikt att vi kommer att se någon signifikant förbättring i efterfrågeläget. När hemmamarknaden varit svag har Kina hållit massamarknaden under armarna. Under slutet av förra året och första kvartalet i år har Kina importerat rekordvolymer från resten av världen. Men preliminära uppgifter pekar nu på att kinesisk massaimport föll med 14 % i april jämfört med mars och med all säkerhet har denna utveckling fortsatt i maj. Detta har resulterat i att de kinesiska inhemska priserna på långfibrig Figur 7. Kinesiska priser på långfibrig barrmassa 7,200 NBSK Kina USD/ton (höger) 7,000 NBSK Kina RMB/ton (vänster) 6,800 6,600 6,400 6,200 6,000 5,800 5,600 5,400 5,200 5,000 4,800 jun/11 aug/11 okt/11 dec/11 feb/12 apr/12 Källa: RISI, Danske Bank Markets sulfatmassa började backa i mitten av april med ett allt kraftigare fall i maj. Vilket delvis är ett resultat av en vanlig cyklisk lageravveckling men den pågående försvagningen i Kina oroar. Slutligen finns det även ny kapacitet på väg in på långfibermarknaden. International Paper förväntas starta upp en ombyggd massalinje i USA i juni med ett nettotillskott på 270,000 ton långfibrig sulfatmassa och Ilim Pulp kommer att starta en ny halvmiljontons långfibriga sulfatmassalinje i Bratsk i Sibirien i september. Detta motsvarar 3 % av den globala kapaciteten av långfibrig sulfatmarknadsmassa på cirka 25 miljoner ton. Det finns dock några ljusglimtar där en starkare US dollar är den viktigaste. Med en dollarkurs på 7,15 SEK ligger växelkursen 19 % över bottennoteringen i slutet av april och 10 % över genomsnittskursen 2011 (samtidigt som massapriset i USD idag ligger 11 % under genomsnittspriset förra året). Lagernivåerna är också balanserade. Kundlagernivåerna i Europa låg kvar på relativt låga 22 dagar i april. Medan de globala massalagren låg på 32 dagar, i nivå med det tioåriga historiska genomsnittet, även om de ökade med en dag jämfört med mars Figur 6. Lager av lång- och kortfibermassa globalt samt pris på barrmassa (NBSK) EUR & USD Lager, antal dagar 1, , Pris NBSK (USD) Pris NBSK (EUR) Lager globalt '05 '06 '07 '08 '09 '10 '11 '12 Källa: PPPC, RISI, Danske Bank Markets

8 8 TIMMER OCH MASSAVED Sug efter timmer i hela landet Den generella bilden är att det finns ett förhållandevis stort sug efter timmer i hela landet (med undantag för talltimmer i de av stormen Dagmar drabbade områdena i södra Norrland). Timmerpriserna har visserligen sjunkit från förra årets nivåer men ligger fortfarande kvar på goda nivåer. Här avgörs prisutvecklingen av vad som händer i sågverkssektorn. Som tidigare nämnts är timmerprisnivån för hög, framförallt i Sydsverige, om man ser till sågverkens pressade situation. Men beroende på ett relativt dämpat utbud från privatskogsbruket så tror vi att timmerprisnivån ligger fast i stora delar av landet den närmaste perioden. Allt under förutsättning att vi inte får några storskaliga nedläggningar/utslagningar av sågverk, vilket långt ifrån är omöjligt. Fortfarande gott om massaved Alla aktörer indikerar fortfarande ett överskott av barrmassaved i hela landet även om läget är mer balanserat än i våras. Efter flera prissänkningar på massaved under våren har en allt större volym gått till energi. Här har energisektorn med tydlighet visat det man länge talat om, att bränsleveden lägger ett golv på massavedspriserna. Vi tror därför att prissänkningsperioden på massaved generellt är över för denna gång. Vår bedömning är att, även om man är mycket välförsörjd på ved för tillfället, så vågar inte industrin sänka priset mer. Man riskerar då att denna överskottssituation kan bytas mot underskott i höst om skogsägarna skulle svara med att minska avverkningarna för mycket. Flera industrier kan däremot få viss brist på färsk granmassaved samt lövmassaved. Här har vi sett premier på vissa håll, vilket mycket väl kan upprepas på fler ställen i landet AVVERKNINGSTIPS TILL SKOGSÄGARNA Vi har nu en prissänkningsperiod på både timmer och massaved bakom oss. Frågan är då om framtiden kommer att visa att det nu var ett dåligt läge att avverka. När det gäller massaved är vår bedömning att 2012 inte kommer att skrivas in i historieböckerna som något toppår. När det gäller timmer är situationen mer svårbedömd. Är det troligt att vi får tillbaks de timmerprisnivåer vi hade för ett och ett halvt år sedan inom den närmste femårsperioden? Vi håller det för mycket osäkert. Som vi nämnt tidigare så kan mycket väl dessa prisnivåer varit unika. Utifrån den senaste tioårsperioden ligger dagens timmerpriser på riktigt höga nivåer jämfört med samtliga år utom de senaste två åren, se figur 4 på sidan 6. De kan däremot mycket väl sjunka ytterligare inom det närmaste året. Vår slutsats blir därför att det inte finns någon anledning att hålla tillbaks slutavverkningarna om skogen är mogen och det passar skogsägarens ekonomi. Sydsverige avvakta med grova gallringar Fortsätt vara aktiv som skogsägare. Prioritera grangallringar i klena bestånd samt lövavverkningar. Inventera dina skog och säkerställ att du tar ut insektsskadade träd. Vid slutavverkning kan du fokusera på dina något sämre bestånd. Säkerställ prisnivån vid kontraktering så att du inte drabbas av en framtida prissänkning och att du får eventuella lokala premier. Mellersta Sverige inventera stormskadad skog Om du skall gallra så välj lövbestånd samt dina klenaste barrgallringar gärna grandominerade. Vid slutavverkning så kan du undvika dina finaste bestånd och fokusera på gran i stormområdet. Kontrollera att du inte har stormfälld eller skadad skog som kan bli yngelhärd för barkborrar. Norra Sverige har de högsta virkespriserna I norra Sverige har vi sett de minsta prisrörelserna på såväl timmer och massaved och de senare är de högsta i landet. Vi anser att du kan vara normalt aktiv men undvika gallringar i grova dimensioner och dina bästa slutavverkningsbestånd. KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKESMARKNADEN Kända profiler inom skogsnäringen ger sin syn på marknaden och råvarusituationen. Ulf Bergkvist. Ordförande och ägare till Bergkvist-Insjön ett av Sveriges största familjesågverk. Trävaror: Den positiva trend vi kände i mars har bytts ut mot ett visst motstånd vilket gjort att vi inte får igenom prishöjningar, istället har fraktpriserna rakat i höjden. Jag tror tyvärr vi får hasa oss fram med små prisrörelser, under hela Europamarknaden

9 9 är för svag för att skapa ett tryck. I Asien är marknaden mer stabil men priserna påverkas ju även där. Nordafrika rullar på och Sverige är ok men det räcker inte. Vi måste få en vändning i USA för att trävarumarknaden skall piggna till. Timmer: Det är gott om talltimmer på grund av stormen medan granflödet inte är lika starkt. Priserna ligger oförändrade året ut, det finns absolut inget som talar för något annat. Massaved: Barrmassaveden är pressad men på gran kan vi mycket väl få någon liten höjning. Santhe Dahl. Koncernchef och delägare i VIDA AB. Ett av Sydsveriges största sågverksföretag. Trävaror: Priserna ligger relativt still och försöken att få igenom prishöjningar har inte lyckats. Även om vi nu är mitt inne i byggsäsongen har det ändå inte tagit fart. Köparna är mycket avvaktande och tyvärr tror jag det kommer att dröja några år innan marknaden vänder. Den är en effekt av de strukturella problem vi ser i de europeiska och amerikanska ekonomierna, vilka kommer att ta tid att lösa. Sågverkssektorn har nu nått vägs ände. Vi måste få ordning på lönsamheten. Ur min synvinkel så finns det nu bara ett sätt och det är att sänka timmerpriserna. Innebär det att sågverken inte får tillräckligt med timmer så får vi drar ned på produktionen vilket i sin tur skulle påverka trävarupriserna positivt. Alternativet, att slå ut ett stort antal sågverk är betydligt sämre för skogsägarna på lång sikt. Jag önskar att jag haft en annan syn men vi kan inte blunda för det faktum att hela sågverkssektorn blöder. Magnus Juntikka. Virkeschef på Skogsällskapet. Allmänt: Virkesmarknaden har rullat på förvånansvärt bra under våren. Det har varit stora massavedsöverskott i hela landet och det var lite svettigt att placera all massaved i Sydsverige men nu börjar det lätta även där. Med prissänkningarna på massaved så har energisektorn tagit en hel del vilket räddat avsättning och prisnivån. Generellt har bränslesektorn agerat smart. Även om man haft stora lager så har man inte drivit prissänkningarna för hårt vilket sannolikt hade dödat GROT-flödet för en längre tid. Sydsverige: Här borde timmerpriset egentligen ned, men jag bedömer att man inte vågar sänka och då stå utan timmer så jag tror på oförändrade priser. Lokalt kan det bli premier på framförallt gran. Massaveden har varit pressad men nu tror jag inte på ytterligare prissänkningar. Mellansverige: Här har vi den tråkigaste marknaden med rykten om prissänkningar på massaved. Det skulle förvåna om man sänker och riskerar flödet i höst. Bra sug efter timmer med undantag för tall i stormdrabbade områden. De lägre timmerpriserna blir kvar utan premier, men heller inga sänkningar. Norra Sverige: Generellt något piggare marknad i norr med ganska höga priser på både timmer och massaved. Det kan bli någon listprissänkning på timmer för de som ligger med för höga prislistor. Andra kommer att ha tillfälliga premier. För massaveden tror jag ändå att priserna ligger kvar. Per Lärkeryd. VD på Norra Skogsägarna med medlemmar från Norrbotten till Ångermanland. Trävaror: Trävarupriset hade sin djupaste dal från november till februari. Nu har prisnivån vänt men lutningen på kurvan är oerhört svag. Timmerpriset är alldeles för högt om man ser till trävarupriset. Därför finns det definitivt inte någon ökad betalningsförmåga för sågverken även om vi får igenom fortsatta försiktiga prishöjningar på trävaror. Ändå tror jag inte på några produktionsbegränsningar i sågverken. Många är nyinvesterade och avskrivningskostnaden har dragit iväg, därför har man inte råd att stå i dagsläget. Timmer: Går priset åt något håll så är min bedömning att det går ned. Massaved: Betalningsförmågan har gått ned på massaved och vi har en hyfsad balans i vårt område. Även här tror jag på stillastående eller sjunkande priser.

10 10 FASTIGHETSMARKNADEN Skogsmarken står pall lägre virkespriser! Efter en rundringning till ett antal mäklare målas en relativt positiv bild upp vad gäller fina skogsfastigheter där man förväntar sig priser i nivå med förra året. Självförtroendet är störst i södra Sverige där köphungern på mark inte verkar ha avtagit nämnvärt även om virkespriserna gått ned. I norr är osäkerheten större om hur prisutvecklingen kommer att se ut under året. Då Sveaskog öppnat upp för alla privatpersoner att köpa Sveaskogs fastigheter borde detta på sikt kunna öka försäljningen av Sveaskogs mark i norr där den dominerande delen av företagets markinnehav återfinns. Då dessa marker generellt ligger på sämre lägen än privatskogsutbudet torde detta påverka genomsnittspriserna nedåt i norra Sverige. För fastigheter med mycket byggnader, gårdar med stora ekonomibyggnader och inte minst hästgårdar är tongångarna helt annorlunda. Där upplever vi en mycket stor osäkerhet från många mäklare. Fina lägen, fina hus och god arrondering går alltid att sälja men så fort gården inte har det lilla extra så får nog säljarna acceptera att köparna inte är lika urskiljningslösa som för några år sedan. Ovanstående priser visar Lantmäteriets genomsnittspriset under våren 2012 och jämförelse med höstens mätning kr/ m3sk +1 % Källa: Lantmäteriet 356 kr/ m3sk +4 % -4 % 511 kr/ m3sk 286 kr/ m3sk -1 % -3 % 304 kr/ m3sk Köpa eller sälja För dig som funderar på att sälja din skogsfastighet betalas fortfarande svensk skogsmark till absoluta toppnivåer även efter en smärre prisjustering i höstas. Samtidigt har virkespriserna sjunkit vilket borde gett en något större sättning. Det finns därför absolut ingen anledning att avvakta. Har du däremot en gård med ett stort byggnadsbestånd, byggnader i sämre skick eller äger en hästgård så finns det anledning att konsultera en seriös mäklare eller våra Skogs- & Lantbruksspecialister på banken för att finna ut hur attraktiv din gård är i dagsläget. Funderar du på att köpa gård med byggnader kan det finnas köplägen nu. Vid ren skogsmark måste du noggrant analysera marknaden och göra en ordentlig analys av vilken typ av gård som passar dig. Vi ser det som självklart att kontakta någon av våra erfarna Skogs- & Lantbruksspecialister för en genomgång i god tid innan försäljning eller köp. Vi garanterar att det är väl använd tid. Kända profiler inom skogsnäringen ger sin syn på marknaden och råvarusituat ionen. Lars Fahlberg. Gårdsmäklare i Dalarna på LRF Konsult. Jag är förvånad att det senaste årets prispress på virkesmarknaden inte påverkat skogspriserna mer. Efter höstens prisfall på skogsmark ser vi nu ett något lägre utbud men prisnivåerna är stabila, vilket indikerar att köparna tror på skog som en långsiktig investering. Man verkar heller inte vara beroende av stora virkesuttag för att finansiera köpen. Jag är mer positiv i dag än vad jag trodde i vintras. Karl Danielsson. Ordförande på konsult- och mäklarfirman AREAL, specialist på större egendomar. Äntligen är sommaren och utbudet här. Säljarna tycks avvakta allt längre in på året inför beslutet att sälja. I dag verkar de flesta säljare medvetna om den sämre prognos vi ser framåt och själv tror jag inte på någon större prisstegring på gårdar de närmste åren. Prisdifferentieringen mellan olika objekt fortsätter att öka. De bästa fastigheterna håller sig fortsatt på förvånansvärt höga nivåer. Däremot är gårdar med stort byggnadsbestånd mycket svårsålda. Där får säljaren räkna med ett betydligt lägre pris än tidigare.

11 11 Danske Bank i Sverige är en fullservicebank som består av ett nätverk med lokala banker. Vi är en del av Danske Bank-koncernen, en av Nordens största finanskoncerner med verksamhet i flera länder. Våra kunder är ambitiösa företag och privatpersoner, med höga krav på sin bank i form av hög kompetens, snabba besked och ett personligt engagemang utöver det vanliga. I Sverige har vi cirka medarbetare, ett 50-tal bankkontor och fyra finanscenter. RÄNTA OCH VALUTA Bankens Sverigeekonom Roger Josefsson ger sin syn på ränte- och valutasituationen. Grekiskt drama sätter press på euron Även om det kan upplevas som att vi aldrig riktigt har kommit ur finanskrisens grepp har marknaderna från tid till annan uppvisat tecken på såväl stabilisering som återhämtning - ofta i kölvattnet av ekonomisk-politiska stimulanser i form av t ex räntesänkningar eller fiskala stimulanspaket. Ett aktuellt exempel kan hämtas från vinterns akt av det grekiska dramat då den europeiska centralbanken, ECB, genomförde ett par extraordinära likviditetsåtgärder, varefter finansiella marknader och realekonomin stabiliserades. Men säg den lycka som varar. I samband med parlamentsvalet för några veckor sedan, uppstod plötsligt ett ödesdigert politiskt vakuum då ett antal partier som motsätter sig tidigare överenskomna åtstramningar rönte stora framgångar. Nyval är nu utlyst och resultatet riskerar att bli ett grekiskt utträde ur EMU och därmed ur EU, vilket i sin tur kan orsaka uttagsanstormningar i banker i andra utsatta länder; kan det hända i Grekland kan det väl hända i t ex Spanien också, eller..? - Den finansiella oron har kort sagt skjutit i höjden igen. Och den sunda, om än utlandsberoende, lilla svenska ekonomin upplever därför den något motsägelsefulla situationen att svenska räntor faller, då efterfrågan på säkra svenska tillgångar stiger, samtidigt som kronan handlar svagt mot de flesta större valutor (förutom euron förstås) då kronan upplevs som alltför volatil för många investerares finansiella hälsa. Vi tror att detta mönster kommer att bestå över de närmaste månaderna, med än lägre räntor och en krona som försvagas mot bl. a. det brittiska pundet och den amerikanska dollarn. Mot euron, och när den akuta oron lägger sig, förväntar vi oss dock att kronan återigen ska handla starkt. På tolv månaders sikt tror vi att en euro kostar 8.50, en dollar 6.25 och att pundet står i Ränta % mån SSVX 5 år SSOB Valuta % Källa: Danske Bank GBP/SEK EUR/SEK Johan Freij Affärsområdeschef Skog och Lantbruk Danske Bank i Sverige Ansvarig utgivare Telefon USD/SEK Jag tar gärna emot synpunkter och idéer från dig som läsare. Skicka dem till: johan.freij@danskebank.se