7. Program för kommunikation i Sverige

Transkript

1 7. Program för kommunikation i Sverige Kommunikationsverksamhetens övergripande mål Målet med LO-TCO Biståndsnämnds kommunikationsverksamhet är att öka kunskapen och därmed medvetenheten och engagemanget bland LO- och TCO-förbundens medlemmar för att utrota världens fattigdom utifrån FN:s Millenniemålsdeklaration och ILO:s Decent Work-agenda om mänskliga rättigheter i arbetslivet. I hög grad relaterar de ansökta programmen till anslagets övergripande mål; att den svenska allmänheten har god kunskap om situationen i utvecklingsländer, svenskt bistånd och dess resultat samt frågor som rör utvecklingens drivkrafter i utvecklingsländer. LO-TCO Biståndsnämnd har under perioden haft medel inom ramen för Sidas anslag för kommunikation i Sverige för fem program; Facket - en global förändrande kraft, Kunskap för utveckling (Fairtrade), Rena Kläder, Schyst resande och Arenasamverkan. Facket - en global förändrande kraft är LO-TCO Biståndsnämnds eget program, med fackförbundens projekt och de aktiviteter som utförs av LO-TCO Biståndsnämnd. Kunskap för utveckling, Rena Kläder (avslutade bidraget hösten 2011) och Schyst resande stödjer större nätverk, där organisationer som arbetar för sociala och ekonomiska rättigheter, rättigheter i arbetslivet och fattigdomsbekämpning samarbetar med fackliga organisationer för att få större genomslagskraft, spridning och effekt. Ansökan hänvisade till en strategi för åren Anslag beviljades endast för 2010 och en ny ansökan, med vissa revideringar utifrån UD:s nya policy och strategi, gjordes för Redovisningen svarar därför mot resultatmatrisen i ansökan Se Bilaga 13 Resultatmatris 7.1, Bilaga 14 Resultatmatris 7.2 och Bilaga 15 Resultatmatris 7.3. Programmet Arenasamverkan om Internationella Torget under Bok- och biblioteksmässan i Göteborg beviljades inget bidrag via LO-TCO Biståndsnämnd för Istället fick programmet ett bidrag direkt från Sidas kommunikationsavdelning (se tidigare inskickad redovisning för år 2010). Internationella Torget genomfördes under 2011 under ledning av Sensus utan bidrag från Sida, med stöd av Bokmässan och andra enskilda organisationer. År 2012 tog Sida över ansvaret för arrangemanget. Programmet Arenasamverkan om Internationella Torget i Almedalen hade däremot bidrag via LO-TCO Biståndsnämnd för Torget gick dock med ekonomisk förlust och kostnaderna täcktes av Röda Korset, Gotland hade aktiviteten inget Sida-anslag men genomförde en reducerad verksamhet med egna medel (se separat slutrapport i verksamhetsberättelse 2010). Under perioden beviljades föreningen Fairtrade i Sverige (tidigare Rättvisemärkt) bidrag till egeninsatsen gällande EU projekt DCI-NSA/2008/284 (se separat slutrapport från hösten 2012). Programmet Rena Kläder, om arbetsvillkor inom klädindustrin, beviljades anslag för hela perioden men valde att avstå från delar av anslaget för 2011 och hela Anledningen 1

2 var flera, bland annat det reducerade bidraget från Sida och att nätverket behövde anta en ny form. En utvärdering genomförd 2011 visar att nätverket har varit framgångsrikt i att lyfta CSR (Corporate Social Responsability) inom klädindustrin i debatten och att klädföretagen utvecklat policys och uppförandekoder vilket lagt branschen före många andra i att ta ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvar (se tidigare rapporter i verksamhetsberättelse samt annan korrespondens under ). Läs även Bilaga 16 Rapport Rena Kläder. Kommunikation stärkt i ny organisation LO-TCO Biståndsnämnd har under perioden genomgått en organisationsutveckling för att bättre tillvarata strategier och skapa synergieffekter mellan svenska fackförbund och deras globala fack, både inom utvecklingssamarbetet och inom kommunikation i Sverige. Bland annat har organisationen utökat sina personella resurser för att kommunikatörerna tillsammans med handläggare bli bättre på att bevaka utvalda sektorer och stärka kontakten med svenska och globala fack. Kommunikatörernas roll är att handlägga informationsprojekt men också att stödja förbundens övriga kommunikationsverksamhet utifrån aktuella globala frågor. I det nya arbetssättet kan den globala fackföreningsrörelsens rapporter, kampanjer, solidaritetsupprop och aktioner bättre tas tillvara. Genom att strategiskt utveckla kommunikation i och omkring projekten, blir verksamheten inte bara en brygga mellan fackliga organisationer utan också mellan svenska fackliga medlemmar och kollegor runt om i världen. Under 2011 påbörjades också arbetet med att ta fram en kommunikationspolicy och - strategi för ett synligare fackligt internationellt utvecklingssamarbete. Arbetet avslutades genom antagande av en ny policy i september 2012 och en ny strategi i mars Se Bilaga 17 Kommunikationspolicy och Bilaga 18 Kommunikationsstrategi. Den nya policyn stärker LO-TCO Biståndsnämnds roll som en partner, arena och samordnare för de svenska fackförbundens kommunikation i Sverige om sitt globala engagemang. Kommunikationsstrategin avser perioden och kommer att utgöra grunden för genomförandet av den nya policyn och den stärkta integrering av utvecklingsprojekt och kommunikationsverksamhet som organisationsutvecklingen avser. Det har dock tagit tid för det nya synsättet att också fungera rent praktiskt i organisationen, men LO-TCO Biståndsnämnd kan redan se effekter, framförallt beträffande kvalitén på redovisning av effekter inom utvecklingsprojekten. Rekryteringen av den tredje kommunikatören har tagit mer tid och kraft än planerat och fler effekter av den ökade kapaciteten är att vänta under nästa avtalsperiod. 2

3 7.1 Facket - en global förändrande kraft Café Världen inspiration, kunskap och mötesplats Café Världen är ett etablerat begrepp inom främst Lärarförbundet och sedan flera år arrangerar TCO-rådet i Stockholm Café-kvällar på olika teman. Ett och samma tema återspeglas i föreläsning, mat och eventuellt något kulturellt. Journalisten Mats Wingborg berättar från en av sina resor Det som gör aktiviteten särskilt effektiv är att föreläsningen kompletteras med reflektioner i smågrupper. Medvetet bjuds föreläsare in som kan ge direktinformation från egna erfarenheter och har djupgående kunskaper inom sitt ämne. Deltagarna får en helhetsbild och en bredare kunskap om internationella frågor och fackligt bistånd som de kan sprida vidare. Forskning inom kommunikationsvetenskap visar att effekten hos deltagarna blir mer kvarstående då de själva får vara med och diskutera, än om de endast är informationsmottagare gjordes en utvärdering av TCO-rådets Café Världen som visade på mycket positiva resultat. 61 % menar att upplägget med föreläsning och samtal var ytterst eller mycket viktigt för kunskapsökningen och 39 % svarar att samtalen mellan deltagarna var ytterst eller mycket viktiga % säger att de på något vis vidareinformerat efter att ha deltagit på cafékvällar. Det anses vara en hög siffra. Hälften av dessa har framförallt använt sin nya kunskap till att informera kollegor, vänner och familjen. Den andra hälften har informerat genom sina fackliga förtroendeuppdrag eller på arbetsplatsen i en mer systematisk form. Styrkorna med Café Världen ligger i den informella miljön som skapar engagemang, att så pass många deltagare vidareinformerar efter att ha deltagit i cafékvällarna och att en stor andel deltagare säger sig ha använt informationen i sitt fackliga förtroendearbete. Eftersom många är lärare når kunskapen även ut i skolor. 3

4 - Jag arbetar som SO-lärare och jag har haft enormt stor nytta av Café Världens föreläsningar i min undervisning. Café Världen belyser ofta mycket viktiga områden där jag annars har svårt att finna bra information, säger en svarande i utvärderingen. Läs mer i Bilaga 19 Utvärdering TCO-rådet Stlm Café Världen. Introduktion Syftet med programmet Facket en global förändrande kraft är att skapa större medvetenhet och engagemang i fackligt utvecklingssamarbete bland LO- och TCO-förbundens medlemmar. Det är ett folkbildnings- och kunskapshöjande arbete för att främja en ökad insikt i vårt globala beroende och för att stimulera till en analys och levande debatt om detta. Programmets övergripande strategi för att uppnå programmets mål kanaliseras dels genom verksamhet som bedrivs på de fackliga organisationernas olika enheter på central, regional samt lokal nivå, dels genom verksamhet som bedrivs av LO-TCO Biståndsnämnd. Målgrupp är i första hand LO- och TCO-förbund, totalt 32 fackförbund med sina ca 2,8 miljoner medlemmar. Den övergripande strategin för LO-TCO Biståndsnämnds egna informationsprojekt är att stödja den lokala verksamheten samt omvärldsbevaka och belysa frågor på ett övergripande plan. Detta sker genom olika kompetenshöjande insatser genom utbildningar, kunskapsspridning via media och evenemang samt stöd och service, i form av produktion av informationsmaterial som är gemensamt för hela målgruppen. Programmet har under perioden vidareförmedlat medel till 28 lokala projekt (varav fem tidningar) år 2010, 22 projekt (varav sex tidningar) år 2011 och 25 projekt (varav sju tidningar) år 2012 och finansierat fyra projekt som utförs av LO-TCO Biståndsnämnd (projekt ). LO, TCO och förbunden kan ansöka om medel för informationsaktiviteter. Även fackförbundspressen kan ansöka om medel för att genomföra resereportage. Bidragen ska syfta till att få igång ny verksamhet, inte finansiera ordinarie aktiviteter, och finansierar främst möten, utbildningar och utställningar. Insatser som är kopplade till utvecklingsprojekt eller den fackliga situationen i världen prioriteras. Samarbete med andra organisationer på alla nivåer uppmuntras. Läs mer om projektens innehåll under Bilaga 20 Projektbeskrivningar Kommunikation. År 2010 närapå halverades anslaget jämfört med året innan, vilket gjorde att antalet projekt minskade eller fick starkt reducerade bidrag. Anslaget utgick från en ny policy och strategi. Många projekt, inklusive LO-TCO Biståndsnämnds egen verksamhet, har dock lyckats bedriva kvalitativ verksamhet trots den minskade budgeten. Kostnadsmedvetenheten och den strategiska planeringen har därför ökat. Men neddragningarna har givetvis haft negativa effekter. Många säger att de snålar, gör mindre verksamhet och att riskerna att ställa in aktiviteter ökar. Det är också svårare att mäta en ökad kunskap och vilka effekter projektet har haft efter ett eller två möten per år. LO-TCO Biståndsnämnd har en rad policys och styrdokument som reglerar ramorganisationens arbete. Dessa presenteras utförligt i ansökan som lämnades in för åren Riktlinjer för informationsbidrag styr anslaget i den del som vidareförmedlas till 4

5 projekt bland LO:s och TCO:s förbund och dess lokala enheter. Många av de lokala projekten upplever dock att de ökade kraven på exempelvis revision gör genomförandet krångligare. Resultatuppfyllelse av programmål LO-TCO Biståndsnämnds informationsverksamhet har bidragit till att öka medvetenheten och engagemanget bland LO- och TCO-förbundens medlemmar för att utrota världens fattigdom utifrån FN:s Millenniemåls-deklaration och ILO:s Decent Work Agenda om mänskliga rättigheter i arbetslivet. Målet är att öka medlemmarnas kunskap och fackförbundens globala engagemang samt om förhållandena i utvecklingsländerna genom att de internationella frågorna helt enkelt får ökat utrymme i den fackliga verksamheten. På ett övergripande plan har programmet en mycket god resultatuppfyllelse. LO-TCO Biståndsnämnds metoder att mäta resultaten har under perioden utvecklats. Det finns därför inga samlade kvantitativa effekter för 2010, men resultaten för 2011 och 2012 är desto mer väldokumenterade. Bara under 2011 och 2012 genomfördes inom ramen för programmet 248 aktiviteter, lokalt och av LO-TCO Biståndsnämnd, som med hög sannolikhet ökar kunskapen, såsom dialogmöten, seminarier, arbetsplatsträffar, utbildningar, filmvisningar, föreläsningar och kurser. Sammanlagt har aktiviteterna nått personer, med en uppskattad vidarespridning på personer, vilket är lågt räknat. Ytterligare personer har med något mindre säkerhet nått ökad kunskap genom lästa inlägg på facebook, distribuerat material eller besök av utställning/monter vid evenemang. Programmets aktiviteter har under de två sista åren också genererat 944 artiklar i fackförbundspress och på fackliga hemsidor, utskick av 70 nyhetsbrev. Beräknat på resereportagens upplagor, nyhetsbrevsprenumeranter och antalet besök på har aktiviteterna med lägre kvalitativ precision haft en potentiell räckvidd på minst 1 miljon. I slutet av 2012 gjordes en uppföljning av den kartläggning av fackförbundens kommunikation kring sitt internationella engagemang som genomfördes Enligt studien genomför fackförbunden själva mängder av kommunikationsaktiviteter utan medel från LO-TCO Biståndsnämnd. Bidraget är däremot en motor, både för att få igång ny verksamhet men också för att behålla nivån under som för fackförbunden av andra skäl varit tuff (medlemstapp, kortare avtalsperioder etc.). Vi ser också att även om antalet förbund som får del av informationsanslagen under de senaste två åren har minskat, har de insatser som utförs ofta en långsiktig verkan. Se Bilaga 21 Studie om facklig kommunikation. Vi kan också se att våra strategier har gett resultat. Samtliga informationsprojekt berör det fackliga utvecklingssamarbetet eller förbundets biståndsverksamhet och fackförbundspressen skriver allt mer om internationella frågor, utan bidrag från oss. Flera lokala projekt har fasats ut under perioden, för att i stället ingå i organisationernas ordinarie verksamhet. LO-TCO Biståndsnämnds egen verksamhet är ett bra stöd, både för de lokala projekten men även för de förbund som inte själva har kapacitet att genomföra kommunikationsaktiviteter kring det internationella engagemanget. Programmet är också mycket kostnadseffektivt. 5

6 Delmål 1 Det svenska fackliga utvecklingssamarbetet har blivit välkänt bland LO:s och TCO:s medlemmar Effekt- och resultatindikatorer a) Förbunden/medlemmar har genomfört informationsinsatser och synliggjort sitt globala engagemang. Studie om facklig kommunikation visar att informationen om förbundens utvecklingsprojekt i hög grad har nått de förtroendevalda inom förbunden. LO- och TCO-förbunden kan ge belägg för att de insatser som finansieras med informationsbidrag har fått påtagliga effekter. Mätbarheten är störst när det gäller hur många förtroendevalda man når. Exempelvis säger sig förbunden ha utbildat mellan förtroendevalda kring de globala frågorna under det senaste året. Men insatserna når i själva verket betydligt fler i nästa led, med detta är svårt att mäta. Insatserna får ofta långsiktiga effekter på den fackliga kommunikationen. Att bara undersöka de omedelbara resultaten innebär därför att effekterna undervärderas. LO-TCO Biståndsnämnds egna projekt har också bidragit till att fackförbunden synliggör sitt engagemang. Under perioden har lunchmötena blivit en etablerad arena för förbunden att kommunicera sina utvecklingsprojekt och en mötesplats för tvärfackligt erfarenhetsutbyte. Periodens lunchmöten har direkt mött personer och enligt en schablonuträkning utifrån årets enkät har informationen spridits till totalt personer. Läs mer i Bilaga 22 Utvärdering lunchmöten. Materialproduktion och distribution LO-TCO Biståndsnämnds material har ökat kunskapen om det fackliga utvecklingssamarbetet, främst vid facklig utbildning och på skolor. Under perioden har material distribuerats per post och under laddades material hem från hemsidan. Det är ett mycket bra resultat, med tanke på att LO-TCO Biståndsnämnd under perioden producerat långt färre material och generellt försöker minska materialproduktionen. Se även Bilaga 23 Utvärdering av material och distribution. Även lokala projekt har producerat material om projekten som sedan används internt vid utbildningarna under många år. I Studie om facklig kommunikation menar man att satsningarna har en långsiktig verkan och att skrifterna utgör basen för de övriga lokala aktiviteterna. Även Seko, Vårdförbundet, Fackförbundet ST och BWI-facken (Byggnads, Elektrikerna, Målarna, GS, Seko) har producerat material. Både kvantitativt och kvalitativt har mycket verksamhet genomförts i de lokala projekten under perioden. Exempelvis genomfördes 120 aktiviteter år 2011 inom ramen för programmet och 68 för år Dessa aktiviteter har med hög sannolikhet ökat kunskapen hos målgrupperna, exempelvis genom dialogmöten, seminarier, arbetsplatsträffar, utbildningar, filmvisningar, föreläsningar och kurser. b) Artiklar har publicerats i förbundspressen om internationella frågor. Strategin att få ut information via de fackliga tidningarna om det svenska fackliga utvecklingssamarbetet, både genom att bevilja resereportagebidrag och LO-TCO Biståndsnämnds eget pressarbete, har varit framgångsrik. Förbundspressens bevakning har sedan 6

7 2008 ökat med 63 %. Totalt har 978 artiklar publicerats i fackförbundstidningar under perioden. De senaste fyra årens ökning förklaras främst av bredden av tidningar som har ökat sin bevakning av internationella frågor. Antalet tidningar som skrivit fler än fem artiklar har ökat från 5 till 16 på fyra år. Reportrarna som gör resereportage skriver flera artiklar per resa och i många fall även i andra tidningar, på bloggar, hemsidor och Facebook. Reportagen belyser nästan uteslutande förbundens utvecklingsprojekt, medan övriga artiklar ofta bygger på de globala fackens arbete och kränkningar av fackliga rättigheter. Läs mer i Bilaga 24 Studie av fackförbundspressen. Under perioden har totalt 18 ettåriga resereportagebidrag beviljats (elva tidningar), varav ingen utnyttjat anslagets maxgräns på SEK. I en separat utvärdering säger hälften av de 26 intervjuade chefsredaktörerna att de inte skulle ha tagit fram artiklarna utan stöd. Vi ser att resorna har påverkat tidningarnas bevakning av de globala fackliga frågorna genom ökat intresse och större kunskap. Resereportagebidraget är också väldigt kostnadseffektivt, exempelvis var snittet per artikel för 2012 års beviljade resereportage kronor. Samma utrymme för köpt media hade inte varit möjligt. Även LO-TCO Biståndsnämnds eget pressarbete har varit ett bra stöd. Allt fler tidningar belyser publiceringen av den årliga rapporten över kränkningar av fackliga rättigheter och många av förbundstidningarnas journalister är återkommande besökare på lunchmöten och hemsidan. c) Programmet har initierat nya informationsinsatser och fått fler fackliga organisationer att engagera sig så att informationen når ut till en bredare del av det fackliga nätverket. Sammanfattningsvis har perioden varit tuff för förbunden. En rad faktorer har minskat utrymmet för det globala engagemanget internt på förbunden. Det minskade bidraget från Sida har också gjort att färre söker och att de som söker får mindre att röra sig med. Ändå är informationen kring utvecklingsprojekten ungefär lika omfattande 2012 som En slutsats i Studie om facklig kommunikation är att kunskapen om projekten hade varit betydligt sämre utan informationsanslagen. Jämfört med 2012 befinner sig kommunikationen om fackliga rättigheter och utvecklingsprojekt sammantaget på ungefär samma nivå som Däremot har kommunikation kring koncernfackliga frågor ökat markant och dominerar i dag kommunikationen kring globala frågor, det vill säga det utrymme frågan ges i material, kampanjer, på utbildningar, seminarier etc. Exempelvis har Handels, projekt 8 366, utbildat de ledamöter som sitter i koncernfackliga råd i syfte att ge dem mer kunskap om företagets produktionsländer, fackets roll där samt villkoren på arbetsmarknaden men också vilka möjligheterna är till förändring. Som en effekt inleddes under 2012 dialog med ett företags hållbarhetsavdelning kring företagets etiska ansvar. Eftersom många förbund under perioden har haft det tufft har LO-TCO Biståndsnämnds egna projekt varit viktiga för att ligga på och erbjuda samordning. Gemensamt material, minikampanjen kring fackliga rättigheter och digitalt stöd för omvärldsbevakning i globala fackliga frågor är några av de områden som LO-TCO Biståndsnämnd bistår förbunden med. Antalet besökare på hemsidan har ökat med 66 % under treårsperioden. Enligt 2011 års målgruppsanalys är hemsidan frekvent använd av 7

8 främst förbundens internationella sekreterare för allmän omvärlds- och nyhetsbevakning. Se mer i Bilaga 25 Målgruppsanlays hemsidan. Vidare har Facebook blivit en ny kanal för att sprida inte bara egna nyheter utan även förbundens nyheter, förbundspressens artiklar och olika aktionstips. Antalet unika användare som sett något innehåll kopplat till sidan är totalt över Även de lokala projekten använder digitala medier för att nå ut brett. Delmål 2 Det globala fackliga engagemanget har i högre grad blivit en naturlig del av det fackliga arbetet i Sverige Effekt- och resultatindikatorer a) De internationella solidaritetsfrågorna har integrerats som en del i den reguljära verksamheten (exempelvis ordinarie studie- och informationsverksamhet inom fackförbunden). I Studie om facklig kommunikation menar de intervjuade entydigt att det globala fackliga engagemanget i allt högre grad blivit en naturlig del av det fackliga arbetet i Sverige. Bara sedan 2010 sker en tydligare integration mellan kommunikationen om de fackliga projekten, fackliga rättigheter, de koncernfackliga perspektiven och rättvis handel. Detta skulle ha skett även utan LO-TCO Biståndsnämnds informationsinsatser eftersom facken som organisationer också påverkas av globaliseringen. Däremot har informationsinsatserna från LO-TCO Biståndsnämnd lett till att de globalfackliga samarbetena och perspektiven också kopplats till frågor som gäller förbundets utvecklingsprojekt, fackliga rättigheter och rättvis handel. Exempelvis har fackliga kränkningar enligt analys av material på fackförbundens hemsidor integrerats som en del i den reguljära verksamheten hos de flesta förbund. LO och TCO skriver regelbundet protestbrev till ambassader till länder där rättigheterna kränks. Utan informationsanslagen skulle dessa ansatser varit svagare när förbunden kommunicerar om de koncernfackliga frågorna. Integration har sedan 2010 också blivit bättre mellan olika enheter inom förbunden; internationellt ansvariga, kommunikatörer och de utbildningsansvariga. Integrationen kan dock fortfarande bli bättre, menar utvärderaren. Att öka integrationen och stärka kommunikationen mot utvalda målgrupper på förbunden (exempelvis kommunikatörer och utbildningsenheter) är prioriterade områden i LO-TCO Biståndsnämnd kommunikationsstrategi för b) Svenska fackförbund är engagerade i frågor som berör etisk och rättvis handel. 15 av LO- och TCO-förbunden är medlemmar i föreningen för Fairtrade. Flera av förbunden genomför också egna aktiviteter kring rättvis handel, exempelvis att de alltid har fairtrade-producerade varor på möten och på arbetplatserna och berättar varför. Fairtrades fikatävling Fairtrade challenge samlade år 2012 cirka fikasugna, varav var medlemmar i Kommunal. Svenska fackförbunds engagemang i frågor som berör etisk och rättvis handel återspeglats också vid lunchmötena och LO-TCO Biståndsnämnds mest beställda material är Guide för rättvis handel. Förbundspressens bevakning av rättvis och etisk handel är dock fortsatt 8

9 svag. Internationella kampanjer och de globala fackens arbete har dock ökat markant under perioden. Lärarförbundet, Vårdförbundet, Farmaciförbundet och Vision har alla tagit ställning i att vara en Fair Union vilket innebär att förbunden i alla delar vill leva som de lär. Genom medvetna val i exempelvis upphandling, vill man bidra till en hållbar utveckling både för människa och miljö. c) Fackliga organisationer har samarbetat kring internationella frågor och aktiviteter. Flera lokala projekt samarbetar kring stöd till systerorganisationer i andra länder, exempelvis Lärarförbundets avdelning i Skellefteå som stödjer ett lärarfack i Uganda, bland annat genom insamlingar till förmån för unga kvinnor och flickor i regionen. Lärarförbundets avdelning i Falkenberg samverkar med sju andra fackliga läraravdelningar i Västsverige kring ett samarbete med Pakistan (projekt finansierat av Forum Syd) och informationsprojekt i Sverige. Även Lärarförbundet i Stockholm och Gotland samverkar i såväl kommunikationen i Sverige som i ett stöd för att bygga Lärarna Hus i Peru. LO, TCO och Saco samarbetar kring en ökad kunskap om OECD:s riktlinjer. Kommunal, Vision, Seko, Fackförbundet ST, Farmaciförbundet driver aktivt frågan att kommuner och landsting ska ställa sociala krav vid offentlig upphandling. Inom byggfamiljen samarbetar Byggnadsarbetareförbundet, Målarförbundet, Elektrikerna, Seko och GS kring projektet Decent Work Mål och Straff. Samarbeten mellan förbund återspeglas också i LO-TCO Biståndsnämnds lunchmöten, exempelvis mellan Byggnads/Målarna/Elektrikerna, LO/Sveriges Ingenjörer och LO/Kommunal. I nätverket Schyst resande samarbetar Hotell- och restaurangfacket och Unionen med fyra andra enskilda organisationerna och Handels, IF Metall och Vision finns med i nätverket Rena Kläder. Delmål 3 Fackföreningsrörelsen har blivit erkänd i Sverige som en viktig aktör i utvecklingssamarbetet De förbund som bedriver utvecklingsprojekt vittnar i Studie om facklig kommunikation om ett starkt gehör för betydelsen av de globala fackliga insatserna. Ett argument, som framförs av de intervjuade, är att satsningar på näringslivet blivit allt viktigare inom biståndet och att det i sin tur har lett till större insikter om behovet av starka fackliga organisationer i utvecklingsländer. Ett annat argument som lyfts är att den svenska modellen för dialog på arbetsmarknaden är en del av det svenska biståndet, bland annat i Arbetsförmedlingens biståndssatsningar, men då krävs också stöd för att stärka det fackliga arbetet i omvärlden. En analys över hur CSR-frågor belyses i media är att organisationer och journalister allt oftare poängterar vikten av fackliga rättigheter. Även LO-TCO Biståndsnämnd som organisation syns mer och har med stöd av det globala policyarbete som görs med stöd av ITUC tagit en ledande roll i många policyfrågor både i Sverige och internationellt. 9

10 Effekt- och resultatindikatorer Verksamhetsberättelse a) Fackliga frågor har synts på evenemang, konferenser m m om globala frågor som arrangeras utanför det fackliga nätverket. Huvuddelen av de förbundsföreträdare som är involverade i projekt har också deltagit vid andras evenemang kring utvecklingsfrågor, arrangerade av bland annat Sida, Palmecentret och andra biståndsorganisationer. LO-TCO Biståndsnämnd har under perioden deltagit på MR-dagarna, Almedalsveckan, Bok- och biblioteksmässan, Palmedagen, Utrikespolitiska dagen samt sex fackliga kongresser. Tillsammans med 14 andra organisationer arrangerade LO-TCO Biståndsnämnd också en hearing om den svenska biståndspolitiken inför valet Mixen av evenemang har fallit väl ut och uppföljningen visar att olika målgrupper ökar kunskapen om de globala fackliga frågorna vid de olika evenemangen. De förbund som är aktiva i föreningen Fairtrade deltar på olika evenemang som föreningen arrangerar men också på arrangemang som kommunen ordnar. Lärarförbundets lokala avdelningar deltar aktivt med de internationella frågorna på skolornas FN-vecka, Internationella Världslärardagen samt på andra tematiska skoldagar. b) Statliga organ, enskilda organisationer och näringsliv ser facklig organisationsutveckling som en viktig faktor för ett lands utveckling. Globala fackliga frågor har under perioden synts i media, utöver fackförbundspressen. Störst genomslag får frågor som berör svenska företag och CSR, såsom Securitas (Transports utvecklingsprojekt i Indien), Ikea (det globala facket UNI:s krav på globalt ramavtal), H&M (avsvimmade textilarbetare i Kambodja samt lönerapport från Rena Kläder), Mölnlycke och Elektrolux. Även rapporter från Rena Kläder, Schyst resande och Fairtrade har gjort att de globala fackliga frågorna har belysts i media. En utvärdering 2011 visar att nätverket Rena Kläder har haft ett avgörande inflytande på debatten om arbetsvillkor, främst genom att ständigt bidra med ny fakta och kunskap. Nätverket har också bidragit till att öka den svenska klädindustrins konkurrenskraft, eftersom debatten manat företagen att ta nya initiativ, vilket gett företagen ett försprång internationellt. Nyhetsrapporteringen kring släppet av kränkningar av fackliga rättigheter har under perioden varit god. IF Metall har under perioden aktivt kommunicerat sitt engagemang kring förbättrade arbetsvillkor för textilarbetare. Under 2012 släppte de en rapport där de granskat hur idrottsvärlden köper in sportkläder. Rapporten väckte uppmärksamhet och Svenska fotbollsförbundet visade intresse för ett samarbete om etiska inköp. LO-TCO Biståndsnämnds material beställs också av organisationer utanför det fackliga nätverket, framförallt skolor, som enligt vår utvärdering ser materialet som en bra motvikt till allt material från företag och näringsliv. Ungefär 60 % av lunchmötesdeltagarna kommer från annat håll och flera tidningar och bloggare utanför det fackliga nätverket har belyst frågor som diskuterats under lunchmötena. LO-TCO Biståndsnämnd har också föreläst vid gymnasieskolor, folkhögskolor och universitet. 10

11 Kommentarer kring och det stora intresset utanför fackliga kretsar för seminariet Hållbar utveckling på globaliserad arbetsmarknad, med inriktning på företags sociala ansvar visar också att det finns ett intresse för facken som aktör att fyll glappet mellan företagens CSR-policys och verklig förändring för de fattigaste. Delmål 4 Förbunden/medlemmarna som bedriver utvecklingssamarbete har integrerat detta med sin informationsverksamhet Effekt- och resultatindikator Det fackliga utvecklingssamarbetet syns i material, på konferenser och på hemsidor som produceras av förbunden. Studie om facklig kommunikation visar att de förbund som bedriver utvecklingsprojekt förankrar och integrerar informationen om projekten i den ordinarie verksamheten. Många berör exempelvis utvecklingssamarbetet vid fackliga utbildningar eller i förbundets övergripande kommunikation. Andra utbildar lokala ambassadörer för det internationella engagemanget. Förutom fackförbundspressens ökade rapportering har även publiceringen av nyheter med globalt perspektiv på förbundens hemsidor ökat med 166 % sedan Exempelvis har både LO och TCO ökat publiceringen markant och totalt har 291 nyheter om fackets globala engagemang publicerats på fackliga hemsidor. Förbunden gör också ofta uttalanden under sin kongress kring kränkningar av fackliga rättigheter. LO och TCO skickar också regelbundet protestbrev till olika länders ambassader, utifrån rapporten kränkningar av fackliga rättigheter. LO-TCO Biståndsnämnd verksamhet utgör också ett gott stöd för den verksamhet som förbunden bedriver. Av de undersökta 30 förbunden anger 23 att de använt material från LO-TCO Biståndsnämnd under den senaste tvåårsperioden. Följande citat, från en Internationell sekreterare på ett stort svenskt fackförbund, summerar både integrationen och LO-TCO Biståndsnämnds service i detta arbete: Ska hålla en föreläsning om CSR och facket för några klubbar här i Stockholm imorgon och behövde lite ny input och fakta. Kollade in er webb - shit vad mycket bra material ni gör! Helt rätt teman, relevant och snyggt. Ville bara säga det. Att ni är så BRA alltså. Riskhantering under perioden LO-TCO Biståndsnämnd har under perioden förbättrat sina system för riskhantering både beträffande den vidareförmedlande delen och de egna projekten. Kansliets nya organisation, med en kommunikatör i varje team, har stärkt möjligheten till uppföljning och dialog, även om en personell förstärkning som var planerad för i realiteten bara arbetade sex månader. Mer om LO-TCO Biståndsnämnds organisationsutveckling finns under kapitel 8. LO-TCO Biståndsnämnd har också arbetat mycket mer systematiskt med dokumenterad kommunikationsplanering och uppföljning av sina egna projekt. Resultatmatrisen har varit ett viktigt stöd i detta arbete och för varje aktivitet görs en mindre omvärldsanalys, målformulering, budget, tidplan och uppföljningsplan. 11

12 Under perioden har olika riskbedömningar gjorts och hanterats. Exempelvis villkorade LO-TCO Biståndsnämnd en fortsättning på projektet Decent Work mål och straff (se nedan). LO-TCO Biståndsnämnd villkorade 2011 även en fortsättning på programmet Rena Kläder. Nätverket avstod då sitt bidrag, vilket kommunicerats med Sida vid flera tillfällen. LO-TCO Biståndsnämnd har av Sida beviljats undantag från godkänd revisor för projekt understigande SEK. Förändringar och avvikelser Budgeten reviderades kraftigt i början av 2010 och sammansättningen av aktiviteter blev för perioden mindre mixad än ursprungsplanen. På grund av en omorganisation på LO- TCO Biståndsnämnd under 2011 sköts vissa aktiviteter till 2012, som då också genomfördes. Programmet har dock ett stort överskott, mycket på grund av att den tänkta personella förstärkningen för i praktiken bara arbetade sex månader. Överskottet är både lönekostnader och aktiviteter som inte kunde genomföras, men också aktiviteter som gjorts mer kostnadseffektiva än planerat. Sex lokala projekt avslutades 2010, varav ett fortsatte med ny avtalspart (Elektrikerförbundet) och nytt projektnummer. Ett Handelsprojekt delades upp i två inför Vårdförbundet (projekt 8380) hade anslag under 2011 för ett material. År 2012 tillkom tre projekt (GS: 8381, Transport: 8372, LO: 8417). GS tar fram en film om sitt samarbete med Sydafrika och Transport går aktivt in i ett klimatarbete. Båda projekten fortsätter under LO översätter och anpassar OECD:s riktlinjer för multinationella företag i samarbete med TCO och Saco, för att öka dialogen med företag. Resultat- och måluppfyllelse kommer att följas upp hösten genomfördes inte tre projekt då medelstilldelningen blev för liten (Lärarförbundet Linköping: 8389, Lärarförbundet Göteborg: 8387, Lärarförbundet i Västerås: 8394). År 2011 genomfördes inte två projekt (Lärarförbundet Linköping: 8389 och Vårdförbundet Stockholm: 8384). Tre projekt genomfördes inte under 2012 (Transportarbetaren: 8410, Mål & Medel: 8405 och Elektrikerförbundet: 8370). Båda tidningarnas redaktioner är små och resorna kunde inte genomföras när man drabbades av sjukdom. LO-TCO Biståndsnämnd villkorade under 2012 den fortsatta verksamheten inom projektet Decent Work mål och straff då verksamhet och rapportering för både 2010 och 2011 var svag. Projektet är ett samarbete mellan fem förbund (GS, Byggnads, Seko, Målarna, Elektrikerna) engagerade i schysta villkor vid byggandet av sportarenor och har tidigare varit mycket framgångsrikt. För 2012 tecknades inget avtal och inga medel rekvirerades. Projektet kommer eventuellt att starta under Då med krav på ökat engagemang från förbunden i form av resurser, strategisk planering och tydlig projektplan. När Decent Work mål och straff inte utnyttjade sitt anslag för 2012 gavs andra möjlighet att söka tilläggsanslag eller för helt nya projekt. Utöver ovanstående tre nya projekt (8381, 8372 och 8417) beviljades Lärarförbundet tillägg för två projekt (8375 och 8376). 12

13 Efter inrådan från Sida avslutades LO-TCO Biståndsnämnds eget projekt 5960 efter Aktiviteterna integrerades antingen i något av projekten , eller i LO- TCO Biståndsnämnds vidareförmedlingsuppdrag. Uppföljning och utvärdering Samtliga projekt kommer att avslutas 2013, men vissa aktiviteter kommer att vidareutvecklas och återkomma i ansökan Utifrån genomförda utvärderingar, egen inhämtad statistik och det analysarbete som gjordes under framtagandet av en ny kommunikationspolicy och -strategi har LO-TCO Biståndsnämnd en relativt god bild av sina olika målgruppers kommunikationsbehov. Tillsammans med den nya kommunikationsstrategin kommer en långsiktig kommunikationsplan att arbetas fram under De aktiviteter inom ramen för LO- TCO Biståndsnämnds egen verksamhet som har haft bäst effekt och även fortsättningsvis är relevanta för den övergripande strategin kommer att vidareutvecklas inför nästa ansökan. Under 2012 utvärderades IF Metalls två projekt. Projekt Breddinformation har god verksamhet som når ut till medlemmar men behöver planeras mer strategiskt och skapa mätbara mål. Projektet kommer att arbetas om under Resereportagebidraget visar också goda resultat men skulle kunna breddas genom att mer långsiktigt ta tillvara både kunskap och material från resorna. Projektet kommer att utvecklas i framtiden och en diskussion om när aktiviteter övergår i ordinarie verksamhet ska diskuteras. Läs mer i Bilaga 26 Utvärdering 2 projekt IF Metall. När LO-TCO Biståndsnämnd 2012 utvärderade studiecirkelmetoden i ett antal utvecklingsprojekt utvärderades även TCO-rådets, i Stockholms län, projekt Café Världen. Utvärderingen visar att formen är effektiv i att öka kunskap, att deltagarna vidaresprider sin kunskap i hög grad och att projektet är kostnadseffektivt. Läs mer i Bilaga 19 Utvärdering TCO-rådet Stlm Café Världen. 13

14 7.2 Kunskap för förändring (Fairtrade) Programmet drivs av föreningen Fairtrade i Sverige och kommunikationen handlar om vilken skillnad en Fairtrade-märkt vara gör för producenterna i utvecklingsländerna. Målgrupperna för programmet är förutom de egna medlemsorganisationernas medlemmar också handlare samt restaurang- och caféägare och dess kunder. Sedan vi organiserade oss har vi lärt oss mer Cidora Samaniego Yanallaco, Kaffeodlare i Montero, CEPICAFE Peru Cidora arbetar som kaffeodlare i byn Montero, Peru. När hon började arbeta med att plocka kaffe ägdes kaffeodlingen av en stor markägare. På den tiden var vi som slavar. Nu jobbar vi för oss själva. Sedan vi organiserade oss har vi lärt oss mer om hur man kan odla kvalitetskaffe utan några kemikalier och då får vi också bättre betalt. För Cidora och de andra odlarna har medlemskapet i CEPICAFE och Fairtrade-certifieringen inneburit att man har kunnat börja sälja sitt kaffe på den internationella marknaden. Cidora berättar att deras kaffe tidigare inte höll tillräckligt bra kvalitet och de kunde bara sälja det för lägre priser till mellanhänder på den lokala marknaden. Att satsa på Fairtrade leder till stoltare medarbetare och bättre ekonomi Lars Edengréen, VD på SSP SSP driver caféer och restauranger i resemiljöer runt om i Sverige och har totalt närmare 30 miljoner gäster per år. I början av 2012 beslutade SSP att servera KRAV- och Fairtrade-märkt kaffe på alla sina enheter runt om i landet. Varför satsar SSP på Fairtrade? SSP Sverige har arbetat med miljöfrågor sedan sent 90-tal och blev 2001 miljöcertifierade enligt ISO I början av 2012 tog vi också beslutet att endast servera Krav- och Fairtrade-märkt bryggkaffe på alla våra enheter. Att välja Krav- och Fairtrade-märkt kaffe är ett enkelt sätt för oss och våra kunder att göra skillnad. Vad är SSP:s nästa steg i ert engagemang för Fairtrade? Att arbeta med miljöfrågor och socialt ansvar är en viktig fråga för oss och kommer alltid att finnas med som ledord i vår fortsatta utveckling av företaget. Vad är ert budskap till företag som ännu inte har satsat på att erbjuda Fairtrade-märkta produkter? - Att satsa på Fairtrade leder till stoltare medarbetare och bättre ekonomi. 14

15 Introduktion Programmets syfte är att öka svenska konsumenter och företags kunskap om hur situationen för odlare och anställda i utvecklingsländer ser ut samt hur internationell handel kan verka som en drivkraft för utveckling. Fairtrades främsta kanal för informations- och kommunikationsarbetet är budbärare i form av personer på de företag som säljer Fairtrade-märkta produkter till slutkonsument, nätverket av Fairtrade-ambassadörer, föreningens 45 medlemsorganisationer samt de Fairtrade City-diplomerade kommunerna. Genom att förse dessa budbärare med kunskap och med verktyg för att föra denna kunskap vidare når Fairtrade ut till en stor andel av de svenska konsumenterna. Programmet omstrukturerades stort efter den nya policyn och strategin vid ingången till 2011 års anslag vilket gör att vi väljer att fokusera på resultat från perioden För 2010 se tidigare inskickad redovisning. Kostnadseffektivitet Programmet är kostnadseffektivt och baserar sig på programmets strategier. Det handlar om att satsa programmets resurser till projektledning och för att ta fram de verktyg som kan stödja budbärarnas engagemang och informationsaktiviteter. Ett alternativ hade varit att satsa mer på direkt information till slutmålgruppen konsumenter. Den typen av breda informationssatsningar kräver kostsamma investeringar i massmedie-kanaler. Genom att istället satsa på informationsspridning och kunskapsbyggande genom budbärare skapas både kostnadseffektivitet och ökad trovärdighet. Resultatuppfyllelse av programmål Övergripande mål Fairtrade bidrar till att öka svenska konsumenters kunskap om situationen för odlare och anställda i utvecklingsländer samt hur internationell handel kan verka som en drivkraft för utveckling Under har Fairtrade Sverige bedrivit ett framgångsrikt informationsarbete som nått miljontals svenskar genom kampanjer i butik, utbildningar, inslag i media och lokalt informationsarbete. 76 % av svenska konsumenter känner till Fairtrade-märkningen, bland unga år är siffran 92 % (TNS Sifo 2013). Globalt känner 6 av 10 till Fairtrade, vilket gör Fairtrade till världens mest kända etiska märkning (GlobeScan 2011). Fairtrade har nästan certifierade producentorganisationer med över 1,2 miljoner odlare och anställda i 66 länder. Föreningen Fairtrade i Sverige har ett nära samarbete med Fairtrade International vilket skapar trovärdighet och effektivitet i kampanjer, underlag till material och annan kunskapsöverföring. Under 2011 genomfördes ett producentbesök av två kakaoodlare från Kuapa Kokoo i Ghana. De besökte Stockholm, Karlstad, Linköping samt Sigtuna. De deltog på Fair Trade Forum i Karlstad, Fairtrade Sveriges kampanj-kickoff och gjorde butiksbesök. De 15

16 besökte också Cloetta, höll i ett seminarium tillsammans med Ekobanken och Oikocredit samt föreläste i Svenska kyrkan, på Linköpings Universitet och på Sigtunastiftelsen. Appiah och Victoria från Ghana berättade bland annat om hur de tack vare Fairtradepremien som de får när de säljer Fairtrade-märkt kakao har satsat på ett vattenprojekt för rent vatten, nya skolbyggnader och skolmaterial till skolor i flera byar, toaletter i anslutning till odlingar och bostäder, nya machetes och verktyg, utbildningsprogram för kvinnliga odlare, mobila vårdcentraler samt kompetensutveckling för odlarna anordnades en producentresa till Ecuador. Resegruppen bestod av sex personer: En projektledare från Fairtrade, två personer från Fairtrade Sverige AB samt tre representanter från dagligvaruhandeln (Två från Coop Forum och en person från ICA Frukt & Grönt). Gruppen besökte bland annat två Fairtrade-certifierade kooperativ som odlar bananer och kakao samt en plantage med anställd arbetskraft som odlar bananer. Exempel på resultat: - Över 500 konsumenter har fått träffa Fairtrade-certifierade producenter och lärde sig mer om vad det innebär. - Pressklipp i flertalet medier. - Representanter för Coop och ICA har fått fördjupad kunskap om vad Fairtrade innebär för odlare och anställda. Även 2012 genomfördes ett producentbesök med bananodlare från Ecuador, vilket finansierades med medel från Tillväxtverket inom ramen för Kooperationens år. Delmål 1 Effekt- och resultatindikatorer a) Igenkänningsgrad för Fairtrade-märket ökar med 5 % per år (från 53 % i oktober 2009, enligt ECI-undersökning) Igenkänningsgraden uppmättes i februari 2013 till 76 % (källa TNS SIFO). Fairtrade Challenge är en årlig aktivitet som engagerar samtliga målgrupper och är en fikatävling för att samla så många svenskar som möjligt att fika Fairtrade-märkt under en dag deltog cirka personer i fikapauser och 2012 deltog i fikapauser. Exempel: - Fackförbundet Kommunal genomförde under fikadagen en medlemskampanj där man samlade nästan deltageare i samtal kring anställdas villkor i utvecklingsländer över en Fairtrade-fika. - I TV-programmet Malou efter tio anordnades Fairtrade-fika och Malou intervjuade Fairtrade Sveriges generalsekreterare om Fairtrade. Under hösten 2011 producerades en film som visade på det breda utbudet av Fairtrademärkt på den svenska marknaden. Filmen släpptes på Youtube och Vimeo i samband med alla hjärtans dag 2012 och har under hela 2012 använts filtigt vid informationstillfällen och utbildningar. 16

17 Under förbättrades Fairtrades nyhetsbrev och ambassadörsbrev med en bättre funktion att följa upp hur många som öppnar och läser nyhetsbrevet. Under 2012 har cirka % av de prenumeranterna öppnat nyhetsbrevet, vilket enligt uppgift är högre än genomsnittet för motsvarande nyhetsbrev, men fortfarande strävar organisationen efter att öka läsandet. b) Spontan kännedom för namnet Fairtrade ökar med 5 % per år (från 20 % i december 2009, enligt ECI-undersökning) Spontankännedom uppmättes i februari 2013 till 33 % (källa TNS SIFO). Genom ett pro-bono samarbete med IT-företaget Moterosa har en applikation för så kallade smarta mobiltelefoner tagits fram och lanserades den 15 mars Applikation gör det bland annat möjligt för konsumenter att scanna streckkoder på Fairtrade-märkta produkter och på det sättet få mer information om vad det innebär för odlare och anställda i utvecklingsländer. Exempel: - Appen laddades ned av så många att den låg högst upp på listan över livsstilsappar i Apples appstore. - Appen har totalt laddats ner av över personer. - Appen uppdateras kontinuerligt med produkter, caféer och odlarberättelser och fortsätter vara ett viktigt verktyg för Fairtrade. c) Hjälpt kännedom för namnet Fairtrade ska uppgå till 90 % i slutet av (För namnet Rättvisemärkt var den hjälpta kännedomen 84 % i december 2009, enligt ECIundersökning.) Tyvärr ej mätt på samma sätt då sättet att undersöka har förändrats. Delmål 2 Svenska konsumenter väljer Fairtrade-märkta produkter i högre utsträckning Effekt- och resultatindikator Försäljningen av Fairtrade-märkta produkter ökar med 40 % årligen till 1,75 miljarder SEK Försäljningen av Fairtrade-märkta varor ökade med 17 % 2011 och för 2012 med 28 % och har därmed fördubblats på fyra år, till drygt 1,5 miljard år % (av dem som känner till Fairtrade) uppger att de köper Fairtrade-märkta produkter minst 3 gånger/månad och drygt 40 % uppger att de tror att deras konsumtion kommer att öka under det kommande året (TNS Sifo 2013). Svenskarna drack Fairtrade-märkt kaffe för nästan 550 miljoner kronor under Delmål 3 Fler företag erbjuder Fairtrade-märkta produkter Effekt- och resultatindikator Antalet Fairtrade-märkta produkter ökar med 200 per år till år

18 1 600 Fairtrade-märkta produkter finns på den svenska marknaden i januari 2013, 300 fler än för ett år sedan. Den 12 maj varje år är det World Fair Trade Day vilket uppmärksammades 2012 genom kampanjen ta ett steg för Fairtrade. Under dagen anordnades aktiviteter på över 23 orter. I kampanjen deltog flera restaurang- och cafékedjor där bland annat Coffee house by George skyltade upp, Barrista lanserade kaffekapslar, och Selecta genomförde kampanj på Fairtrade för sina kunder. Även under 2011 uppmärksammades World Fair Trade Day med lokala aktiviteter runt om i landet. Exempel på resultat: - Pressklipp i lokala media (cirka 70 under 2011 och 30 under 2012). - Tydligare uppskyltning av utbudet av Fairtrade-märkt på flera restaurang och cafékedjor. Programmet har genomfört kampanjinsatser vid stora konsumtionshögtider, framförallt har Fairtrade-märkta rosor lyfts fram i samband med alla hjärtans dag både 2011 och Men även choklad och kakao har uppmärksammats kring påsken och julhälsningar spridits via sociala medier. Exempel på resultat: - Försäljningen av Fairtrade-märkta rosor ökade med 150 % under första kvartalet 2012 jämfört med Pressklipp och debattartiklar bland annat i Aftonbladet. - Ett 20-tal informationsaktiviteter genomfördes i landet under 2011 och Delmål 4 Fairtrade engagerar fler organisationer och ambassadörer som informerar om Fairtrade Effekt- och resultatindikatorer a) 400 nya ambassadörer utbildas årligen 638 ambassadörer utbildades 2011 och 463 under 2012 vid ett 70-tal tillfällen. Totalt har föreningen ett nätverk på över ambassadörer som sprider information och kunskap om Fairtrade. Under har cirka 35 instruktörer varit aktiva under åren. 15 nya utbildades 2011 och fortbildningar har genomförts både 2011 och Fairtrade Fan Club är en specialutbildning för ambassadörer som i egenskap av sin person har ett stort nätverk och kontakter, där ingår till exempel musiker, tv-personligheter och andra opinionsbildare. Under 2011 utbildades fem nya ambassadörer i Fairtrade Fan Club-utbildats, bland annat EU- och konsumentminister Birgitta Ohlsson och under 2012 rekryterades ytterligare tre ambassadörer som utbildas i mars b) 300 ambassadörer deltar årligen i Fairtrades informationsaktiviteter Målet är svårt att mäta men troligtvis uppfyllt. I en enkät riktat till alla cirka ambassadörer svarade 360 personer varav 68 % uppgav att de varit aktiva under år

19 Varje år arrangerar föreningen en två veckors kampanj tillsammans med dagligvaruhandeln. Under denna kampanjperiod görs såväl insatser, som finansieras inom ramen för detta projekt, som en mängd andra insatser från både Föreningen för Fairtrade och Fairtrade Sverige AB. Temat för kampanjveckorna 2011 var att motverka barnarbete och temat 2012 var empowerment. Fördjupande rapporter om dessa teman har då lanserats och lokala samordnare/teamledare har utbildats och anordnat evenemang. Under kampanjerna har informationsmaterial och trycksaker spridits vid aktiviteter och i butiker över hela landet. Exempel på resultat av aktiviteten: - Ökning av försäljning i dagligvaruhandeln under kampanjveckorna. Cirka15-20 % jämfört med kringliggande veckor enligt statistik från AC Nielsen). - Uppmärksamhet i media. 383 pressklipp 2011 och 425 pressklipp Båda åren genomfördes över 350 informationsaktiviteter av de lokala samordnarna/teamledarna. c) Fairtrade rekryterar årligen 3 nya medlemsorganisationer (från 40 i augusti 2010) Under 2011 rekryterades Svenska Scoutrådet, GS-facket och Viskadalens folkhögskola och under 2012 rekryterades Byggnadsarbetareförbundet. Föreningen för Fairtrade Sverige samlar närmare 50 studieförbund, organisationer för bistånd och utveckling, ungdomsorganisationer, kyrkor, konsumentföreningar och många andra på en gemensam plattform. 15 av medlemmarna är fackliga organisationer och tillsammans representerar medlemmarna mer än 13 miljoner medlemskap i Sverige. Delmål 5 Fairtrade engagerar och utbildar nätverk i fler orter som Fairtrade City-diplomerade kommuner Effekt- och resultatindikator: Antalet Fairtrade City-diplomerade kommuner ökar med fem per år (från 35 i augusti 2010) Under 2011 diplomerades åtta nya Fairtrade City-kommuner och under 2012 diplomerades sex nya kommuner. Fairtrade City-styrgruppernas omfattande engagemang i såväl offentlig upphandling som det lokala näringslivets utbud och informationsaktiviteter riktade till konsumenter är med all säkerhet en betydande del av arbetet bakom både ökade försäljningssiffror och kännedom kring Fairtrade. Exempel på resultat: - Fairtrade anordnar två möten per år för aktiva inom Fairtrade City och intresset för dessa ökar och även antalet deltagare. - I 54 kommuner finns lokala nätverk med representanter från kommunen, näringslivet och civilsamhället som arbetar med lokalt kunskapsarbete kring handel och fattigdomsbekämpning. - Enligt en undersökning genomförd av TNS/Sifo på uppdrag av Fairtrade är kännedomen om Fairtrade högre i Fairtrade City-diplomerade kommuner än kommuner som inte är Fairtrade City-diplomerade. 19

20 - Under våren 2012 omdiplomerades 40 kommuner. Riskhantering under perioden I ansökan identifierades två riskmoment. 1: att Programmets genomförande är baserat på kapaciteten hos ett fåtal projektledare. Denna risk hanteras dagligen med avvägningar i såväl tid som pengar. Medlemsorganisationerna har tagit ett större ansvar för genomförandet av olika kampanjer vilket underlättar och insatserna får också en större spridning och engagemang. 2: att Fairtrades trovärdighet kan riskeras att skada genom att det i systemet förekommer brott mot kriterierna och organisationens värderingar. Fairtrades alla grenar av organisationen såväl i Sverige som internationellt har en god krishanteringsplan som är väl genomarbetade och använd vid några tillfällen under perioden. Förändringar och avvikelser Programmet fick tilläggsanslag för år På grund av lägre personalkostnader samt lägre portokostnader än beräknat har hela anslaget ej använts under Bärkraftighet och lärdomar Föreningens viktigaste tillgång för verksamhetens fortsatta bärkraftighet är personalen. Mycket av verksamheten i programmet utöver personalkostnader är beroende av andra aktörer och budbärare (medlemsorganisationer, Fairtrade City-kommuner, instruktörer och ambassadörer, licenstagare med flera.). Det är personalens (på Fairtrade Sverige) kunskap och engagemang i informationsspridning och projektledning som gör att budbärarna tar kunskapen och informationen vidare. Fairtrade Sverige som helhet (Fairtrade Sverige AB och Föreningen för Fairtrade Sverige) har i dag en stabil ekonomi där arbetet med produktmärkningen och organisatoriska kostnader finansieras genom egna intäkter (licensavgifter och medlemsavgifter). Föreningen är fortsatt beroende av samarbeten med externa finansiärer för att kunna finansiera det kunskapsbyggande och informationsspridande arbetet. Under har föreningen för Fairtrade arbetat mycket med att skapa relation med fler potentiella finansiärer. Detta har resulterat i minst fyra nya finansiärer under perioden. 20