LEVNADSVANOR, REKLAM OCH MATKULTUR KRITISKT KONSUMENTBETEENDE VIA MEDIEFOSTRAN
|
|
- Marcus Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LEVNADSVANOR, REKLAM OCH MATKULTUR KRITISKT KONSUMENTBETEENDE VIA MEDIEFOSTRAN Detta studiematerial är tänkt för mediefostran med utgångspunkt i filmen Super Size Me. Materialet skall med filmfostran som medium ge konsument- och hälsoinformation samt bidra till kritiskt tänkande. Uppgifterna i detta material har efter bästa förmåga gjorts aktivitetsbaserade och så att de stimulerar eleverna att tänka kritiskt. I materialet ges inga färdiga beteendemönster och åsikter, utan meningen är att eleverna själva skall observera och kritiskt bedöma vardagsfenomenen. Skolan kan utnyttja materialet så att det fördelas mellan olika lektioner och skolämnen. De ämnen som kan komma ifråga är t.ex. bildkonst, modersmålet, samhällslära, hushållslära samt hälsolära. Fetma är ett tilltagande problem i USA. Enligt filmen besöker över hälften av amerikanerna en hamburgarrestaurang minst en gång i veckan. Huvudpersonen i Super Size Me, Morgan, bestämmer sig för att undersöka snabbmatens inverkan på organismen och han går in för att äta ensidigt en hel månad. Morgan sätter i sig flera extrastora hamburgarmåltider dagligen under månaden, han äter ensidigt och alltför mycket. I filmen får vi följa med Morgans liv och förändringarna i hans hälsotillstånd under testmånaden. De finländska barnens övervikt har tilltagit betydligt under de senaste tjugo åren. Det finns undersökningar som visar att orsakerna till tilltagande fetma bl.a. är kostens sammansättning, oregelbundna måltider och motionsbrist. Det har på bred front diskuterats livsmedelsindustrins roll i sammanhanget. EU-kommissionären med ansvar för hälsa och konsumentskydd Markos Kyprianou kräver att livsmedelsindustrin avhåller sig från att rikta reklam till barn. I Finland kompletteras bestämmelserna om marknadsföring till barn med preciseringar som gäller just livsmedelsmarknadsföring. Bakgrunden är samhällets gemensamma ansvar för barnens uppväxtmiljö och fostran. Reklamen spelar en viktig roll i danandet av konsumtionsvanorna. Genom reglering av reklamen går det att förhindra bruket av sådana reklamformer som barn och ungdom på grund av deras utveckling inte har möjlighet att själva hantera eller förstå. Skolan har möjlighet att styra ungdomarna att anamma hälsofrämjande levnadsvanor. I skolorna behandlas olika frågor av betydelse för livsstil och vardagliga beslut i undervisningen i olika ämnen och i frågor som har att göra med elevomsorgen. Valen som har att göra med kosten och konsumtionsvanorna är en del av vår kultur och vår identitet. Ungdomskulturen präglas starkt av olika medier och av reklamen. Lika viktigt som det är att lära ungdomen en livsstil som främjar deras hälsa är det att de hjälps att förstå den kultur som vi lever i. Förmågan att läsa och tolka reklamen är en del av medie- och konsumentfostran. Med närings-, konsument- och hälsofostran kan de unga lära sig grunderna för ett bra liv. Undervisningsmaterialet tjänar följande målsättningar inom grundutbildningen: Eleven lär sig att
2 tolka de budskap som andra ger utveckla färdigheterna att behärska hanteringen av information samt förmågan att jämföra, välja och dra nytta av den information som ges förhålla sig kritiskt till de budskap som ges i medierna och att fundera över de etiska och estetiska värden som där ingår identifiera de färdigheter som är till nytta för individens hälsa och välmåga samt att bedöma livsstilens och kulturens samt mediernas betydelse i hälsoperspektiv tänka på vilken relation kost- och konsumentsynpunkterna har till de egna besluten och till det man gör. fatta beslut som är ändamålsenliga med tanke på hälsan utnyttja hälsorelaterade begrepp och informationsmöjligheter för främjande av den egna hälsan verka som en eftertänksam och ansvarskännande konsument vara medveten om värderingarna i samband med konsumtionen känna till de nationella kulturerna i anslutning till kostvanorna samt olika synpunkter som internationaliseringen och det multikulturella samhället för med sig i praktiken tillämpa den information som de olika synpunkterna förmedlar
3 SUPER SIZE ME, USA 2004 Regi: Morgan Spurlock Rek. målgrupp: Klasserna 7-9 och gymnasiet Längd: 100 min (USA 96 min) Fetma är ett tilltagande problem i Förenta Staterna. Enligt filmen besöker över hälften av amerikanarna en hamburgarrestaurang minst en gång i veckan. Huvudpersonen i Super Size Me bestämmer sig för att undersöka snabbmatens inverkan på organismen och han går in för att äta ensidig kost i en månad. I filmen får vi följa med Morgans liv och förändringarna i hans hälsotillstånd under månaden. Tema: matkultur kosten och måltidsvanorna levnadssätten livsmedelsindustrin reklamen Nyckelord: förmågan att läsa reklam källkritik konsumtionsvanor livsstil som främjar hälsan och välmågan DISKUSSION I ANLEDNING AV FILMEN KOSTVAL, LEVNADSSÄTT OCH REKLAM: 1. Vad åt Morgan i filmen? I filmen togs det mycket starkt fram problemen med fetma i USA. Morgan åt alla dagar ensidig kost och för mycket, minst tre SUPER-SIZE måltider dagligen. Vilket slags verkan hade denna kost på hans hälsotillstånd och livskvalitet? Att diskutera: Är vi det vi äter? Vad förstås med ordspråket vanorna är halva personlighen? Varför är vi människor i olika storlek? Vad beror fetma på? Kan en människa bli fet trots sunda vanor? (ätstörningar, sjukdomar, ärftliga faktorer, motionsbrist, kost etc.) Vad bör bekymra oss mer, vår egen storlek eller våra matvanor? Hurdana levnadsvanor främjar hälsan? Vilka är skillnaderna mellan finsk och amerikansk matkultur?
4 Vilken roll spelar maten i den finska kulturen och för uppfyllandet av behoven? Familjesamvaro, fester, känslor, tidsfördriv, ensamhet, sublimation, belöningar... hitta själva på mera. Att göra och studera: Bedöm Morgans kost, diskutera hans näringsintag, dess kvantitet och kvalitet. Räkna upp kostens verkningar på Morgan! Diskutera vad de berodde på. Intervjua den personal som ansvarar för skolmaten om hur hälsosam finländsk skolmat är. Jämför den bild som filmen ger av den amerikanska skolmaten med finländsk skolmat. Sammanställningen av ändamålsenliga måltider kan övas tack vare ett interaktivt program. Programmet om en sund måltid låter användarna sammanställa en lunch enligt näringsrekommendationerna för olika exempelpersoner som presenteras i programmet. Programmet baseras på en modell för kostrekommendationer, en tallriksmodell. Programmet finns på Utbildningsstyrelsens webbplats. > läromedel > Föra bok? För bok över ditt livsmedelsintag i en vecka. Fundera över och beskriv vad du äter varför du valde just det? när du äter är du hemma vid måltiderna eller småäter du? var du äter i skolan, hemma, hemma hos vänner, på stan, på gatan eller vid kiosken? varför du äter, vilka behov du tillfredsställer? Det finns på webben färdiga program för bokföringen av intaget, som du kan använda om du vill. På Finlands hjärtförbunds webbplats finns en beskrivning av hur livsmedelsintaget kan hållas skäligt lågt bl.a. med en tallriksmodell, intagsdagbok och lättare livsmedel. Observera att denna service inte kan nås via Hjärtförbundets sidor på svenska. En modell för matdagbok finns på en webbplats som håll av Corame Oy: > laihdutusklinikka> ruokapäiväkirja. Denna webbplats har ingenting alls på svenska. 2. För imagens, nöjets eller hungerns skull reklamen för livsmedel Reklamen och de intryck som reklamen ger styr människornas preferenser och får oss att köpa och konsumera. Det är reklamens huvuduppgift, förutom att ge information. Reklambyråerna går in för att påverka önskemålen och preferenserna bland barn och unga. En del av den reklam som påverkar barnens matvanor verkar via föräldrarna och andra vuxna. Med andra ord är det inte bara barnen utan även de vuxna som behöver förstå vad som sägs och vad som lämnas osagt i reklamen och vad reklammakarna vill få till stånd. Närmare information till lärarna om reklamen och om påverkan finns på Konsumentverkets finska webbsidor: > opettajalle > tietoa mainonnasta
5 Att diskutera: Red ut vad produktplacering (product placement) är för något och fundera över dess betydelse för uppkomsten av handlingsmodeller och intryck. Diskutera, med hjälp av en transparang, på vilka alla ställen reklam kan förekomma och hur den inverkar på våra liv. Vilka exempel förs fram i filmen om reklam och sätten att göra reklam? (tv-reklam, skyltning längs vägarna, annonser) Vilka övriga slag av reklam finns? (flygblad, rabattkuponger, granna neonskyltar, radioreklam, skräppost, internet etc.) Fundera över varför det t.ex. på paketen med frukostflingor och på andra produkter som vänder sig till barn finns spel och annan underhållning. På eller i förpackningarna finns ofta också samlarprodukter för barn och underhållning, ibland spel för vuxna. Fundera över orsaken. Vilken betydelse har reklamen för våra matvanor och vårt sätt att leva? Fundera över varför det ställs upp regler för reklamen? Att studera: Fundera över alla de ställen där reklam påträffas. Transparang: Var stöter jag på reklam? Betrakta och studera olika slags reklam och fundera vem som har gjort dem. Ta reda på vem som är uppdragsgivaren för reklamen. Fundera över vem eller vilka som reklamen vill påverka, och med vilka medel. Studera människans levnadslopp och fundera över vad som är viktigt i olika faser av livet. Transparang: Livscykel Dryfta varför olika slags reklam påverkar människor i olika åldrar på olika sätt. Välj, tillsammans med gruppen, av reklammaterialet en intressant livsmedelsreklam och producera med gruppen en egen annons och/eller tv-reklam. Rikta reklamen till olika åldersgrupper och omvandla den till antireklam Skapa och studera olika målgrupper Sammanställ en imaginär familj med familjemedlemmar i varierande ålder och gör av dem t.ex. pappersdockor, ett collage, en teaterpjäs eller en historia, alternativt något annan intressant sätt att presentera den påhittade familjen. a) Rita upp ett schema på väggen över livscykeln och placera ut familjemedlemmarna på den. b) Illustrera för varje familjemedlem hans eller hennes intresseområden, med t.ex. tidningsurklipp eller teckningar c) Sök olika slags reklam och dryfta vilken målgrupp de olika slagen har fundera ut varför? d) Planera reklam för ett enda livsmedel eller en restaurangtjänst men rikta den i tur och ordning till var och en av personerna på livscykelschemat. Tänk för varje målgrupp ut marknadsföringskanalerna och metoderna.
6 Bli produktdesigner: Designa framtidens livsmedelsförpackning bestäm hur framtiden ser ut. intelligent förpackning ny produkt förpackning för en hållbar framtid hitta själv på mera sådant 3. Snabbmatskulturen Den västerländska snabbmatskulturen har spritts i intensiv takt redan i decennier. Den har utvecklats till big business i takt med att världen blivit mer jäktad och automatisera. Just det här fenomenet har ofta ansetts bära skulden för det tilltagande problemet med fetma och människornas försämrade kondition. I Morgan Spurlocks film låter de intervjuade forskarna förstå att fetma redan är den nästan främsta orsaken till sjukdomar och förtidig död i USA. Forskarna betonar att de matvanor som människorna skaffar sig som barn eller i unga år är svåra att senare ändra på. Diskussion: Transparang (Snabbmatskulturen) Vad är fördelarna och nackdelarna med snabbmatskulturen? hälsomässiga synpunkter ekonomiska synpunkter säkerhetsaspekter som hygien, tillsatser, modifierade gener förpackningarnas image och den information som där ges snabbmatens miljöverkningar, avfall, produktionssätt snabbmatsrestaurangernas betydelse som arbetsgivare för unga Tyck till: Vad är det i nutidslivet som främjar snabbmatskulturen? Tycker du att de skadeståndsprocesser som väckts mot McDonalds s och andra multinationella kedjeföretag är berättigade? Motivera din åsikt. Debatt om livsmedelsreklamen: Bilda tre grupper. Uppgifter är att grupperna skall debattera om livsmedelsreklamen mot varandra. Grupp 1 vill godkänna all reklam. Grupp 2 talar för begränsning av reklamen Grupp 3 är motsätter sig all reklam Motivera era åsikter. Använd minuter för debatten. 4. Mat och näringsvärde de dagliga valsituationerna Det är inte de enstaka valen av livsmedel som gör kosten hälsosam eller ohälsosam utan det väsentliga är helheten. En konsuments erfarenheter, förväntningar, kunskaper och attityder inverkar på preferenserna och på valet av mat i en specifik situation. Godis, bakverk och drycker är typiska val för ett mellanmål. Mellanmålens andel av energiintaget är avsevärd. För undvikande av fetma bör energiintaget motsvara den energi som går åt till fysiska aktiviteter.
7 När en bedömning görs av en persons kost hör antalet mellanmål och deras energiinnehåll till det första som skall granskas. Att diskutera: Kan mat alls kallas skräpmat (junk food) finns skräpmat verkligen? Vilka ingredienser i kosten upprätthåller god hälsa? Vad är det som förmår människor att välja ohälsosam mat? Varför rekommenderas det att en familj äter tillsammans, också till vardags? Att må bra: Planera en hälsosam vecka och håll en sådan: vad äter du? när äter du? med vem intar du måltiderna? vilka andra hälsofrämjande saker beaktar du under veckans gång? Tänk ut ett bra mellanmål Beskriv vad det innehåller Vad påverkar ditt val av livsmedel? Motivera ditt val och fundera över vad som får dig att må bra och att känna välbehag. Arbetsgrupp Skolbio Konsumentverket Utbildningsstyrelsen
Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor
Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.
Läs merSAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor
Läs merEkonomi och konsumtion - Vad olika matvaror kostar. Prisjämförelser mellan matvaror. Miljö och livsstil, ekonomi och konsumtion
Remissversion av kursplan i hem- och konsumentkunskap i grundskolan Hem- och konsumentkunskap Syfte Livet i hem och familj har alltid haft en central betydelse för människan. Våra vanor i hushållet påverkar
Läs merLåt oss hållas starka!
Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta
Läs merMänniskans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial
Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva
Läs merSammanställning Medlemspanel Mat och hälsa
Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var
Läs merLust att snacka LUST ATT SNACKA TIDNINGARNAS FÖRBUND. Bästa lärare
LUST ATT SNACKA Bästa lärare Uppgifterna till finns nu i förnyad form för läraren! Materialet som ursprungligen planerades för FN:s familjeår, lämpar sig främst för undervisningen i årskurserna 7 9, men
Läs merHögstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010
2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis
Läs merReferat. Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005
Referat 2005-04-13 Jordbruksdepartementet Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005 Övervikt och fetma bland barn och ungdomar ökar såväl i Sverige som internationellt och med det risken
Läs merHållbar utveckling - vad, hur, när, varför?
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.
Läs merFira FN-dagen med dina elever
EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merLPP Tema Må Bra vecka 35-41
LPP Tema Må Bra vecka 35-41 Tema Må Bra tar sin utgångspunkt ur olika hälsomässiga perspektiv - såväl individuellt, lokalt och globala perspektiv. Hur ska vi människor leva för att må bra i vardagen? Vad
Läs merFöräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten
Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Februari 2009 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Vi har ställt totalt 12 frågor till Föräldrajuryn, samtliga frågor och svar redovisas på sidorna
Läs merIdunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017
Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga
Läs mer2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merdöden i datorn SPN-uppdrag
HUVUDUPPGIFT: Datorn på jobbet 1. Dator på jobbet intervju Väldigt många vuxna har inte bara en dator hemma som de använder ofta, de har en på jobbet också. Men, vad använder de egentligen sin dator till
Läs merframtidens mat i västerås
framtidens mat i västerås Västerås stad vill göra skillnad Framtidens mat ska främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos barn, ungdomar och äldre och med hänsyn till miljön och klimatet. En av mänsklighetens
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merLivet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA!
Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! DU HAR RÄTTIGHETER! Du får ut mer av Internet när du håller på dina rättigheter och uppför dig ansvarsfullt. Praktiskt taget alla har tillgång till Internet
Läs merKällkritisk metod stora lathunden
Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt
Läs merThe power of pictures
The power of pictures En bild lär kunna säga mer än tusen ord. I avsnittet The power of pictures får vi möta bland andra Nick Ut som tog det berömda fotografiet på en napalmskadad flicka under Vietnamkriget
Läs merReKo Värderingsövningar m.m.
Värderingsövningar Viktigt att tänka på vid värderingsövningar är att det inte finns något rätt eller fel. Be gärna eleverna motivera sitt ställningstagande, men tvinga aldrig någon. Övning 1: Min lista
Läs merVad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i
Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna
Läs merHANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER
HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill
Läs merSamband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.
Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:
Läs merSom medlem i Hälsoklubben får du:
Visst vill vi vara friska och må bra, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsoklubben får du den inspiration och motivation du behöver för att steg för
Läs merhem- och konsumentkunskap
Hem- och konsumentkunskap Kurskod: SGRHEM7 Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor
Läs merDagens lektion. Genomgång av Hur man utvärderar. Planering av lunch åk 4. Lektion 3 Vt-17
Dagens lektion Genomgång av Hur man utvärderar Planering av lunch åk 4 Lektion 3 Vt-17 Syfte: Utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser.
Läs merPRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8
PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 Namn: PRIDE-hemuppgift TREDJE TRÄFFEN Barnets behov av anknytning Släktträd Släktträdet beskriver din familj och släkt. Det visar vem som hör till familjen och
Läs merSyfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen.
Pedagogisk Planering Ämne: Hem- och konsumentkunskap Lokal Pedagogisk Planering: ÅK 9 Tema: Jag gör medvetna val. Tid: Syfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen. Utveckla
Läs merVad är en perfekt matdag för dig?
SKOLA NAMN Klass Vad är en perfekt matdag för dig? Du är unik på många sätt. Vilken mat du mår bra av beror på din kultur, din fysiska aktivitet, om du är överkänslig mot något och mycket, mycket mer.
Läs merwww.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy
www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider
Läs merUtbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se
Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till idag Titta efter vilken strategi reklammakare jobbat efter i annonser och reklamfilmer. Ni som har marknadsföring i en
Läs merBarnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:
Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att
Läs merHälsotest. Namn: E-mail: Telefon: Datum: www.inspirilla.com / www.nillaskitchen.com
1 Hälsotest Namn: E-mail: Telefon: Datum: 2 Bakgrundsdata 1 Kön q Man q Kvinna 2 Hur gammal är du? q 56 år eller äldre q 46 55 år q 36 45 år q 26 35 år q 25 år eller yngre 3a Vilket är Ditt civilstånd?
Läs merVAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu.
VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. HUR 1. Hur skiljer sig content marketing från traditionell reklam? 2. Varför snackar alla om content marketing? 3. Så bygger
Läs merMåltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre
Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merBra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09
Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-
Läs merNothing but the truth
Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas
Läs merKartlägg mångfalden. Att skapa en enkät
Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt
Läs merSyfte och metod. Resultatrapport enkät till 20-29-åringar om tandhälsa 2
2010-09-06 Resultat av enkät till 20 29-åringar våren 2010 Unga vuxna om sin munhälsa Sammanfattning Resultatet av enkäten indikerar att det finns unga vuxna som inte har tillräcklig kunskap om hur de
Läs merCAS-vuxenutbildning för dig
SÄRVUX- värmdö CAS-vuxenutbildning för dig Särskild utbildning för vuxna Särvux Värmdö är kommunens vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning
Läs merDIALOG I TIDEN LÄROMATERIALET VAD BETYDER EGENTLIGEN ÅLDERDOMEN?
LÄROMATERIALET DIALOG I TIDEN Utställningen och läromaterialet Dialog i tiden ger eleverna en månsidig introduktion till sociala, samhälleliga, fysiologiska och psykologiska frågor kring åldrandet. Besök
Läs merSom medlem i Hälsas Viktklubb får du:
Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för
Läs merInbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola
Starta en cirkel Starta en studiecirkel kring Hitta Stilen och boken Uppdrag hälsa! Det här är ett förslag till hur man kan lägga upp en studiecirkel för skolans personal med boken Uppdrag hälsa som huvudbok.
Läs merSom medlem i Hälsas Viktklubb får du:
Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för
Läs merLEKTION 2 Användbarhet
LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt
Läs merDagligvaruhandelns fempunktsprogram för goda matvanor och. god folkhälsa
Dagligvaruhandelns fempunktsprogram för goda matvanor och god folkhälsa 1 Vi verkar för att branschen tar ett aktivt och gemensamt ansvar för konkurrensneutrala frågor Svensk Dagligvaruhandel är branschorganisation
Läs merSchemalagd lunch och Pedagogiskt ledarskap. Gustav Adolfsskolan i Alingsås Ann-Christin Pinola, rektor
Schemalagd lunch och Pedagogiskt ledarskap Gustav Adolfsskolan i Alingsås Ann-Christin Pinola, rektor Schemalagd lunch Schemalagd lunch seminarium 28 nov 2012 Dagens frågeställningar Hur arbetar vi för
Läs merHEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om
Läs merLektion 2. Metoder för mediepåverkan
Lärandemål: En förutsättning för att kunna tolka medieinnehåll av olika slag är kritiskt tänkande; något som med hjälp av olika metoder för mediepåverkan ibland dessvärre försöker motverkas. För att kritiskt
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merSanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer
Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer Innehåll Syfte och mål Arbetsbeskrivning Inspiration och metodövning Analysschema Lathund källkritik Förslag på ämnen
Läs merStångenässkolan. en hälsofrämjande skola
Stångenässkolan en hälsofrämjande skola Vi vill att barn och ungdomar ska få uppleva välbefinnandet i att röra på sig, förstå vikten av sömn och mat, samt tränas i, och uppleva glädjen med, det betydelsefulla
Läs merEXEMPELTEXTER SKRIVA D
EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta
Läs merAtt förebygga användning av rusmedel
Att förebygga användning av rusmedel Anne Ahlefelt Ansvarig utbildare Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf 1+1+1=1 Elämä On Parasta Huumetta ry - Livet Är Det Bästa
Läs merKURS I MEDIEFOSTRAN. Vasa, 3.10.2011 Anna-Maija Laine, Sällskapet för mediefostran rf
KURS I MEDIEFOSTRAN Vasa, 3.10.2011 Anna-Maija Laine, Sällskapet för mediefostran rf KURS I MEDIEFOSTRAN Dagens program 1. Kort om Sälskapet för Mediefostran 2. Kort om mediefostran 3. Material, var hittar
Läs merÄta, växa och må gott!
Om hälsa för kropp och knopp Illustration: Ulla Granqvist Uttrycket barn gör som vi gör och inte som vi säger kan vara en bra utgångspunkt i vardagen med barn. Att ändra på invanda mönster och beteenden
Läs merNationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)
skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa
Läs merTerminsplanering HKK VT 2015 årskurs 8
Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse
Läs merekonomi- kunskap med dagstidningens hjälp
ekonomi- kunskap med dagstidningens hjälp Frågorna har sammaställts av Petrus Liukkonen och Tuomas Hyttinen. ekonomiska begrepp Sök reda på ekonomiska begrepp vars betydelse är oklar för dig. Red ut vad
Läs merJust say yes. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap
Just say yes Varje dag försöker vi människor påverka andra att säga ja och varje dag möts vi av tusentals uppmaningar att säga ja. Men vad är det som får oss att säga ja till budskap i reklam eller från
Läs merVisa vägen genom bedömning
Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad
Läs merPedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT
Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir
Läs merBroskolans röda tråd i Hemkunskap
Broskolans röda tråd i Hemkunskap Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merBarn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015
Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015 Förskolan 2015 Får alla barn vara med att bestämma vad ni skall göra på förskol Får du vara med och bestämma vad ni skall göra på din förskola? Får
Läs merDÅ PASSAR BARN OCH FRITIDSPROGRAMET DIG!
Arbeta med människor? Samarbeta och ta ansvar? Utveckla dina ledaregenskaper? Få kunskap om människans utveckling? Förstå betydelsen av att utveckla din egen och andras hälsa? Lära dig mer om människor
Läs merAtt berätta en historia för film, 3 timmars verkstad Vi går igenom filmens berättarspråk och eleverna får göra synopsis och bildmanus.
Skapande skola Film Att göra film är en fantastik lärprocess. Att göra film är språkutvecklande och engagerande, utmärkt för redovisningar, bra som underlag för diskussioner och det främjar ett mediekritiskt
Läs merKraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion
Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion 19 oktober 2017 Livsmedelsverket Anna-Karin Quetel Folkhälsomyndigheten Pia Lindeskog Hälsokonsekvenser av nuvarande konsumtion Dietary risks High
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merMat och ha lsa. Under dessa veckor kommer vi att arbeta lite extra med följande syften ur LGR 11:
Hem- och konsumentkunskap åk 8 Hortlax skola Mat och ha lsa De närmaste veckorna kommer det övergripande temat på hem- och konsumentkunskapen att handla om Mat och hälsa. Du kommer att få lära dig mer
Läs merNamn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an
Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar
Läs merMin hälsa Frågor till dig som går i 4:an
Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta
Läs merBli en mästare på att hantera maten efter din överviktsoperation. VOP -
Bli en mästare på att hantera maten efter din överviktsoperation Hur du lever och tänker runt mat styr vad du äter! Med rätt strategier kan du själv påverka resultaten av din överviktsoperation och göra
Läs merKost i skola och barnomsorg
Barn- och utbildningsförvaltningen Ärende nr: BUN 2017/408 Fastställd: 2017-12-14 Reviderad: RIKTLINJE Kost i skola och barnomsorg 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Vision...
Läs merHöstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap
Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse
Läs merMålet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.
Y C I L O P T KOS N U M M O K A K R Y K T O FÖR B Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.. 2 Vision Alla matgäster ska känna
Läs merKraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion
Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion 19 oktober 2017 Livsmedelsverket Anna-Karin Quetel Folkhälsomyndigheten Pia Lindeskog Hälsokonsekvenser av nuvarande konsumtion Dietary risks High
Läs merMotion angående sockerpolicy för elever inom förskolan och grundskolan i Sala kommun
1 (1) 2012-01-16 YTTRANDE SKOLFÖRVALTNINGEN Benny Wetterberg Kommunstyrelsens förvaltning Sala kommun YTTRANDE Motion angående sockerpolicy för elever inom förskolan och grundskolan i Sala kommun Skolnämnden
Läs merDen livslånga baksmällan
Den livslånga baksmällan Studiematerial för gymnasielärare inom Kalmarsunds gymnasieförbund Från diskussion till handling 1 Rattfylleri - hur vanligt är det? Ungefär 12 500 resor med påverkade förare varje
Läs merOrkla Matbarometer Jeanette Bergquist
Orkla Matbarometer 2016 Jeanette Bergquist Hälften av befolkningen i de nordiska länderna är överviktiga Finländarna har den största andelen personer med högt BMI Det är män och personer i medelåldern
Läs merRapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004
SKOP Skandinavisk opinion ab KF i samarbete med konsumentföreningarna SKOP, Skandinavisk opinion ab, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan den 19
Läs merAEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)
AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)
Läs merMåltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:
Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy
Läs merBloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011
Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merDistansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige
Distansundervisning Anna Anu Viik tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige Utmaningar! Grupperna är ofta heterogena! Modersmål är inte ett schemalagt
Läs merUpplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan
Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:
Läs merEnergikostnad för olika förpackningar
Energikostnad för olika förpackningar Elevblad 16a Tabellen nedan visar hur mycket energi som går åt för att producera ett gram (1g) av olika slags förpackningsmaterial. Tabellen visar även hur lång tid
Läs merSödra Innerstadens SDF Sofielundsskolan
LOKAL KURSPLAN I Hem- och konsumentkunskap Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå
Läs merMåltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef
Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer
Läs merÄldreomsorg & Hospice. Min levnadsberättelse. Namn
Äldreomsorg & Hospice Min levnadsberättelse Namn När du skriver din levnadsberättelse Vad är en levnadsberättelse? En levnadsberättelse är en skildring av ditt liv, ett sätt för dig att berätta om vem
Läs merTIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA
TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:
Läs merVärldens eko 2006 - kursutvärdering
Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.
Läs merIntegrations- och Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen. skolan som ger dig extra stöd
Integrations- och Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen skolan som ger dig extra stöd Hösten 2015 och våren 2016 1 Välkommen till SärVux SärVux (Särskild utbildning för vuxna) Det är en frivillig
Läs merMargarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.
Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet
Läs mer