Marknadsföring riktad mot barn
|
|
- Maj Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Juridiska institutionen Vårterminen 2014 Examensarbete i civilrätt, särskilt marknadsrätt 30 högskolepoäng Marknadsföring riktad mot barn Skillnad mellan MFL och radio- och tv-lagen? Författare: Ramnkel Delin Handledare: Professor Bengt Domeij
2 2
3 Innehållsförteckning Förkortningar.5 1 Inledning Syfte och Bakgrund Metod Avgränsningar Disposition 8 2 Hur barn påverkas av marknadsföring Vid vilken ålder börjar barn förstå reklam? ICC:s regler för reklam och marknadskommunikationer TV- direktivet Sändarlandsprincipen De Agostini- målet TV- reklam riktad till barn AV- direktivet.18 5 Radio- och tv- lagen Bakgrund Praxis Marknadsföringsutredningen.24 6 Marknadsföringslagen Definitionen av marknadsföring God marknadsföringssed Generalklausulen och otillbörlig marknadsföring Praxis Effektlandsprincipen Effektiviteten av direktivet om otillbörliga affärsmetoder Avslutande synpunkt 36 7 Analys Behovet av förbudet mot reklam riktad till barn 38 3
4 7.2 Möjlig utökning av konsumentskyddet i direktivet om otillbörliga affärsmetoder Konflikten mellan effektlands och sändarlandsprinciperna Avslutande sammanfattning 43 Källförteckning 44 4
5 Förkortningar EUD EU- domstolen MD Marknadsdomstolen ICC Internationella handelskammaren MFL Marknadsföringslag (2008:486) EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet TV- direktivet Direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television AV- direktivet Direktiv 2007/65/EG om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television Direktivet om otillbörliga affärsmetoder Direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 Direktivet om integritet och elektronisk kommunikation Direktiv 2002/58/EG om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation E- handelsdirektivet 5
6 Direktiv 2000/31/EG om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden ( Direktiv om elektronisk handel ) 6
7 1 Inledning 1.1 Syfte och Bakgrund Detta arbete försöker utreda om det finns någon skillnad i det skydd mot reklam riktat mot barn som finns både i MFL och radio- och tv- lagen. Om det föreligger en skillnad i det skydd som ges av de två lagarna, varför är det så? MFL tillämpas på reklam via Internet vilket på grund av den tekniska utvecklingen möjligen blivit effektivare än television som reklammedium. Enligt statistik framtaget av konsumentverket har en extremt snabb utveckling lett till att Internet idag är den näst största marknadsföringsmediet och utvecklingen av Internets betydelse fortsätter att öka. 1 Frågeställningen som uppkommer är varför television bör särbehandlas genom särskild lag. Reklam som framförs på television och via Internet är snarlik i och med att den i till stor del består av video och ljudreklam. Internet har dessutom större möjlighet att skräddarsy reklamen med hjälp av barnets internetvanor och framföra den på ett sätt som gör reklamen svårare att identifiera. 1.2 Metod Jag har utgått från den rättsdogmatiska metoden 2 och samlat information ur lagstiftning, offentligt tryck, doktrin samt praxis. När EU- rätt behandlas utgår jag från en EU- rättslig metod genom att tillämpa samma rättsliga principer som EUD. Metoden utgår inte bara från ordalydelsen i regleringen utan även från bakomliggande syfte och ändamål Avgränsningar Arbetet syftar till att undersöka skillnaden mellan lagstiftningen i MFL avseende marknadsföring via Internet och lagstiftning i radio- och tv- lagen 1 Jarlbro & Söderlund s. 16 f. 2 Se Lavin FT 1989 s Hettne & Otken Eriksson s
8 avseende marknadsföring via television. Av denna anledning har fokusering lagts på den del av marknadsföring som sker på Internet och faller inom MFL. Marknadsföring som sker på Internet men inte faller inom tillämpningsområdet för MFL kommer därför inte att behandlas. Av samma anledning kommer marknadsföring som faller inom tillämpningsområdet för radio- och tv- lagen, men inte sker via television att bortses från i arbetet. Med barn avses i radio- och tv- lagen personer under 12 års ålder och den definitionen har använts som huvudregel i det här arbetet. Terminologin är dock något spridd inom olika källor där termer som minderårig, underårig och unga används. Det här problemet har i vissa källor avklarats genom att ange ålder istället för att använda de ovanstående termerna. Förvirringen kvarstår dock i viss mån även om den juridiska diskussionen möjligen kan bortse från den. 1.4 Disposition Framställningen inleds med ett kapitel om hur barn påverkas av marknadsföring. Därefter följer en kortfattad behandling av ICC:s regler på området som ligger till grund för en stor del av lagstiftningen inom marknadsföring. Efterföljande behandlas vissa EU- direktiv som är av relevans, följt av radio- och tv- lagen. I efterkommande kapitel om MFL är EU- rätt och svensk rätt blandad på grund av dess sammankoppling och små skillnader. Genomgång av praxis sker i anslutning till det avsnitt vilket praxisen i fråga är relevant för. Härnäst följer ett analyserande kapitel som fokuserar på de frågeställningar som tidigare kapitel har identifierat. Det analyserande kapitlet avslutas med en avslutande sammanfattning. 8
9 2 Hur barn påverkas av marknadsföring Man kan konstatera att forskningen om hur unga konsumenter påverkas av marknadsföring är omfattande och saknar enstämmiga resultat. Trenden som framstår är att forskning som finansierats av kommersiella intressen ofta resulterar i slutsatsen att påverkan från reklam på barn är ringa. Forskning som finansierats av statliga organ som exempelvis Konsumentverket resulterar dock oftast i den motsatta slutsatsen att reklamens påverkan på barn är stor. De olika slutsatserna kan förklaras med att forskningen har använt olika teorier, forskningsmetoder och definitioner vilket har lett till att de olika parterna har kunnat använda de forskningsresultat som passat deras intressen Vid vilken ålder börjar barn förstå reklam? En fråga som de lärda tvistar om är vid vilken ålder ett barn kan vara kritisk till reklam genom att genomskåda och förstå dess syfte. Reklamen på Internet är på många sätt mer avancerad än den reklam som förekommer i andra media vilket gör att möjligheten för barn att identifiera reklam minskar, vilket i sin tur ökar reklamens påverkan på barnen. 5 Intressant nog kan man se att även om barn kan identifiera reklamen innebär det inte att de förstår syftet med den, det vill säga att avsikten är att påverka dem. Däremot om barnet förstår syftet med reklam kan de också identifiera den. Åsikterna går isär om vid vilken ålder ett barn kan identifiera reklam men i huvudsak visar forskningen att flertalet barn kan identifiera reklam vid 7-8 års ålder och samtliga barn kan göra det vid års ålder. Att de kan identifiera reklamen innebär dock som sagt inte att de kan förstå syftet med den eller förhålla sig kritisk till reklamen. 6 4 Jarlbro & Söderlund s Jarlbro & Söderlund s. 23 f. 6 Jarlbro s. 10 och 13. Observera att rapporten avser specifikt TV- reklam även om slutsatserna bör kunna appliceras generellt på videoreklam och övriga reklamformer på TV. 9
10 Åsikterna går överraskande nog även isär avseende vid vilken ålder barn kan förstå syftet med reklamen. Här framkommer speciellt problematiken med olika definitioner i forskningen. Inte minst hur man definierar att förstå syftet med reklam. Måste barn kunna förklara vad syftet med reklam är? Räcker det med att de inte litar på reklamen och så att säga förstå syftet omedvetet eller på en icke- verbal nivå? Det förefaller dock som att det dröjer till efter tolv års ålder innan barn får en mer fullständig förståelse av reklamens syfte och därmed kan börja förhålla sig kritiska till reklam. 7 7 Jarlbro s
11 3 ICC:s regler för reklam och marknadskommunikationer All marknadsföring för varor och tjänster täcks av ICC:s grundregler som i sin tur ligger till grund för större delen av lagstiftningen på området. Reglerna är huvudsakligen tänkta att användas i samband med egenåtgärder av näringslivet men även som en generell kunskaps- och vägledningskälla. 8 Enligt artikel 1 ska reklam vara laglig, hederlig, vederhäftig och inte utformats på ett stötande sätt. Artikel 1 stadgar vidare att reklam inte får strida mot vad som näringslivet anser vara god affärssed, och den får inte heller vara utformad på ett sådant sätt att allmänhetens förtroende för marknadsföringen skadas. Artikel 2 stadgar att marknadsföring inte får innehålla framställning i ord, ljud eller bild som strider mot vad goda seder i landet eller kulturen i fråga. Av regelverket följer också att marknadsföringen ska vara utformad på så sätt att konsumenternas förtroende inte missbrukas och att deras brist på erfarenhet eller kunskap inte utnyttjas. Regler finns även för socialt ansvar, vederhäftighet, jämförelser, misskreditering, renommésnyltning, integritetsskydd, reklamidentifiering, obeställda varor och miljöansvar. 9 Enligt artikel 18 (oerfarenhet och godtrogenhet) får man inte utnyttja barns och ungdomars naturliga godtrogenhet eller deras bristande erfarenhet. Särskilt får man inte underskatta den färdighet och dylikt som krävs för att bruka produkten, dess attribut får heller inte överdrivas. Det är även inte tillåtet att utelämna information om ytterligare köp exempelvis av tillbehör eller andra delar av samling som krävs för att åstadkomma beskrivet resultat. Det är tillåtet att använda fantasibaserade delar i marknadsföring till yngre och äldre barn, men det får inte ske på ett sätt som försvårar för barnen att skilja på fantasi och 8 SOU 2006:76 s SOU 2006:76 s
12 verklighet. Vidare ska marknadsföring som riktas till barn vara utformad så att den klart framstår som just marknadsföring. Under rubriken sociala värderingar i samma artikel följer bland annat att marknadsföringen inte får innehålla direkta uppmaningar till barn eller ungdomar att övertala sina föräldrar eller andra vuxna att köpa produkter åt dem. 12
13 4 TV- direktivet Direktiv 89/552/EEG, ändrat genom direktiv 97/36/EG, om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, känt som TV- direktivet, behandlar den fria rörligheten för TV- tjänster. TV- direktivet är dock ersatt av AV- direktivet vilket behandlas i slutet av det här kapitlet. Anledningen till att TV- direktivet behandlas först är att de för arbetet relevanta delarna i princip är oförändrade i efterföljande AV- direktiv och därför har frågeställningar och liknande uppkommit i anslutning till TV- direktivet, inte till AV- direktivet. Syftet med förfaringssättet i direktivet är att uppnå den harmonisering som är nödvändig och tillräcklig för att säkerställa den fria rörligheten för TV- sändningar inom den europeiska gemenskapen. 10 Medlemsstaterna hindras inte att tillämpa strängare reglering som överskrider vad som fastställs i direktivet under förutsättning att överskridande regler är förenliga med gemenskapsrätten. 11 Direktivet är således ett minimidirektiv. Listan på grunder för att överskrida direktivet i punkten 44 i ingressen är inte uttömmande. Varje medlemsstat ska kontrollera att TV- sändningar som kommer ifrån det egna landet följer den nationella lagstiftningen på området samt vad som stadgas i direktivet Sändarlandsprincipen Som nämnts ovan är vardera medlemsstat skyldig att kontrollera att TV- sändningar som kommer från det egna landet följer vad som stadgas i direktivet, den så kallade sändarlandsprincipen. Effekten av denna princip är att det är tillåtet att mottaga en TV- sändning i alla medlemsstater om den är godkänd i sändarlandet. Av direktivet framgår när en medlemsstat 10 Direktiv 97/36/EG p. 44 i ingressen. 11 Direktiv 97/36/EG p. 44 i ingressen. 12 Direktiv 97/36/EG art. 2.1 och art
14 har jurisdiktion över ett programföretag. Grundregeln är att jurisdiktionen faller på landet inom vilket programföretaget har sitt huvudkontor, i vilket land programföretaget således ska anses vara etablerat. Direktivet anger även ett antal fall där av olika anledningar huvudkontorets placering inte räcker till, avgörande faktor är då var en betydande del av arbetsstyrkan är lokaliserad. 13 Av ingressen till direktivet framgår dock att en medlemsstat har rätt att vidta åtgärder mot ett programföretag som är etablerat i en annan medlemsstat, men huvudsakligen eller uteslutande riktar sin verksamhet mot det första medlemslandet om syftet med etableringen i det andra medlemslandet är att kringgå lagstiftningen i den första medlemsstaten. 14 Behörig svensk domstol på området är enlig effektlandsprincipen (se avsnitt 6.5) MD och Stockholms tingsrätt. Om programföretaget är etablerat i en annan medlemsstat ska enligt sändarlandsprincipen sändarlandets lagstiftning tillämpas av den svenska domstolen. Undantag föreligger då marknadsföringen i fråga riskerar att allvarligt inkräkta på den allmänna ordningen, folkhälsan eller konsumentskyddet. Svenska myndigheter har dock ingen rätt att ingripa mot marknadsföring som anses vara otillbörlig om programföretaget är etablerat i ett annat sändarland. Svenska myndigheter har dock möjligheten att uppmana sändarlandet att utreda om marknadsföringen är otillbörlig enligt sändarlandets lagstiftning. Om uppmaningen inte ger någon effekt kan svenska myndigheter ingripa, men endast om det föreligger ett hot mot särskilda skyddsintressen och även då ska tillämpning ske restriktivt. 15 Sändarlandsprincipen gäller endast mellan EES- länder varför den ersätts av effektlandsprincipen när TV- sändningen härstammar från sändarland utanför EES Direktiv 97/36/EG art och art Direktiv 97/36/EG p. 14 i ingressen. 15 Svensson m fl, s Svensson m fl, s
15 Konflikt har vid flera tillfällen uppstått mellan sändarlandsprincipen och effektlandsprincipen. I MD 2004:17 tillämpade MD effektlandsprincipen utan att närmare motivera varför man bortsåg från sändarlandsprincipen. MD har vid andra tillfällen fastslagit att MFL kan tillämpas på marknadsföring via internet där konsumenten själv uppsökte reklamen, enligt 2 1 p. MFL. 17 MD konstaterar i samband med detta att tillämplighet av MFL inte är begränsat till en viss typ av media. Tillämpningsområdet täcker alla former av marknadsföring oavsett typ av media De Agostini- målet Ovan rubricerade mål avsåg reklamfilm i television där man marknadsförde tidningen Allt om dinosaurier!. Tidningen var anpassad för yngre barn men De Agostini hävdade att tidningen och dess reklamfilm riktade sig mot föräldrar till yngre barn snarare än barnen själva. I målet konstaterar EUD att TV- direktivet avseende sändnings- och distributionsverksamhet av TV- program medför en samordning av medlemsländers lagar och författningar om TV- reklam, men samordningen är inte fullständig. 19 Även om direktivet föreskriver att medlemsstaterna ska säkerställa fri mottagning och inte begränsa återutsändning av TV- program från sina territorier innebär det inte att det saknas möjlighet att tillämpa nationell lagstiftning som inte specifikt avser sändning och distribution av TV- program. 20 Direktivet innebär på så sätt i princip inte ett hinder för att tillämpa nationell lagstiftning som generellt skyddar konsumenter. 21 Tillämpning av sådan lagstiftning innebär således inte att det skapas en andra kontroll 17 Se MD 2000:8, MD 2000:19 och MD 2001: MD 2004:17 s. 21 f. 19 Förenade målen C- 34/95, C- 35/95, C- 36/95 p Förenade målen C- 34/95, C- 35/95, C- 36/95 p Förenade målen C- 34/95, C- 35/95, C- 36/95 p
16 av TV- program, utöver den kontroll som utförts av sändarlandet. 22 Enligt EUD skulle tillämpning av nationell lagstiftning i MD 1998:17 (se avsnitt 5.2) i och med att lagstiftningen uppfyller ovan kriterier om konsumentskydd inte strida mot direktivet. Tillämpningen ifråga inkluderar förbud och förpliktelser förenade med vite. 23 Avseende frågan om denna tolkning av direktivet underminerar sändarlandsprincipen svarade EUD att enligt direktiv 84/450/EEG om vilseledande reklam artikel 4.1 stadgas att medlemsländer på konsumenters, konkurrenters och allmänhetens vägnar ska säkerställa att det existerar lämpliga och effektiva kontroller av vilseledande reklam. Denna rättighet för medlemsländerna skulle inte finnas inom området TV- reklam om möjligheten inte gavs att tillämpa nationellt konsumentskydd. En annan tolkning av TV- direktivet på denna punkt skulle även strida mot gemenskapslagstiftarens utryckliga vilja. 24 På frågan om direktivet förhindrade att en medlemsstat ingrep mot TV- reklam från ett annat sändarland svarade EUD således att direktivet inte förhindrade att ett medlemsland med stöd av generell lagstiftning om konsumentskydd för vilseledande reklam ingriper mot en annonsör med anledning av TV- reklam som har en annan medlemsstat som sändarland. Dock under förutsättning att ingreppet inte hindrar återutsändning inom mottagarlandet av TV- sändningen från sändarlandet. 25 EUD behandlade även i målet om förbudet mot reklam riktad till barn i radio- och TV- lagen tillämpat på TV- program med annat medlemsland som sändarland strider mot TV- direktivet. EUD påpekade att TV- direktivet redan innehåller artiklar med skydd för minderåriga mot TV- program och TV- reklam. Tillämpning av reklamförbudet mot barn skulle enligt EUD innebära en sådan andra kontroll av TV- sändningar som strider mot den av TV- direktivet fastställda sändarlandsprincipen. 22 Förenade målen C- 34/95, C- 35/95, C- 36/95 p Förenade målen C- 34/95, C- 35/95, C- 36/95 p Förenade målen C- 34/95, C- 35/95, C- 36/95 p Förenade målen C- 34/95, C- 35/95, C- 36/95 p
17 Mottagarlandet får således inte under några omständigheter tillämpa bestämmelser som särskilt har till syfte att kontrollera innehållet i TV- reklam riktat till minderåriga TV-reklam riktad till barn Specifikt angående TV- reklam innehåller direktivet regler vars syfte är att förena friheten att göra TV- reklam med lämpligt skydd för audiovisuella verk och lämpligt skydd för allmänheten i form av tittare och konsumenter. 27 Artikel 16 i direktivet avser TV- reklam riktad till barn. Enligt 16.1 ska TV- reklam inte orsaka moralisk eller fysisk skada hos minderårig och måste därför uppfylla följande kriterier: a) Den skall inte direkt uppmana minderårig att köpa en produkt eller tjänst genom att utnyttja deras oerfarenhet eller godtrogenhet. b) Den skall inte direkt uppmuntra minderåriga att övertala sina föräldrar eller andra att köpa de utannonserade varorna eller tjänsterna. c) Den skall inte utnyttja det speciella förtroende minderåriga hyser för föräldrar, lärare eller andra personer. d) Den skall inte utan skäl visa minderåriga i farliga situationer. Artikel 16.2 stadgar att detta även gäller för köp- TV samt att köp- TV inte får uppmana underårig att ingå avtal om köp eller förhyrning av varor och tjänster. Enligt artikel 3.1 uppställer TV- direktivet minimikrav varför det står medlemsstaterna fritt att anta striktare reglering på det omfattade området. Enligt EU- kommissionen ansåg berörda parter att direktivets bestämmelser rörande skydd av minderåriga var tillfredställande och adekvata, även om vissa parter ansåg att tillämpningsområdet borde utökas till att även inkludera Internet. 28 EU- kommissionen utvecklade med att förslå uppdaterad reglering i form av sam- och självreglering då 26 Förenade målen C- 34/95, C- 35/95, C- 36/95 p Tolkningsmeddelande från kommissionen (2004/C 102/02), p KOM(2003) 784 slutlig s
18 berörda parter var tveksamma till om ett effektivt verkställande av bestämmelserna var möjligt. Det poängterades att en fokusering behövdes på Internet för att säkerställa att bestämmelserna efterföljdes oavsett form av media AV-direktivet TV- direktivet ersattes av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/65/EG av den 11 december 2007 om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, kallat AV- direktivet. Avseende reklam riktad mot barn stadgas det i artikel 3e punkt 1 g att audiovisuella kommersiella meddelanden inte får orsaka minderåriga fysisk eller moralisk skada. Därför får de inte direkt uppmana minderåriga att köpa eller hyra en produkt eller tjänst genom att utnyttja deras oerfarenhet eller godtrogenhet, direkt uppmuntra dem att övertala sina föräldrar eller någon annan att köpa de varor eller tjänster som ingår i reklamen, utnyttja det speciella förtroende som minderåriga hyser för föräldrar, lärare eller andra personer, eller utan skäl visa minderåriga i farliga situationer. AV- direktivet innebär således som tidigare nämnts ingen förändring avseende reklam riktat mot barn jämfört med det gamla TV- direktivet, bortsett från att tillämpningsområdet utökats till att inkludera beställ- tv KOM(2003) 784 slutlig s Prop. 2009/10:115 s
19 5 Radio- och tv- lagen Den gamla radio- och TV- lagen (1996:844) har ersatts av en ny radio- och tv- lag (2010:696). Den relevanta paragrafen 7:4 om reklam riktad mot barn ändrades dock inte även om den numera har bytt plats och delats på 8: Paragraferna om reklam riktad till barn har i linje med AV- direktivet även utökats att täcka beställ- tv. 32 I och med att förbudet mot reklam riktat mot barn redan fanns i den gamla radio- och TV- lagen och därmed var strängare än vad som krävs av AV- direktivet medför detta nya direktiv ingen anledning att ändra den svenska lagstiftningen. 33 Det bör även nämnas att regleringen i AV- direktivet innehållsmässigt i princip motsvarar den tidigare nämnda artikel 18 i ICC:s regler för reklam och marknadskommunikationer. Brott mot radio- och tv- lagen 8:7-8 innebär således även att man bryter mot god marknadsföringssed i MFL Bakgrund Förbudet mot reklam riktat till barn tillkom i samband med att reklamfinansierade marksändningar blev lagliga i Sverige, med anledning av att TV ansågs ha en såpass stor genomslagskraft. 35 Anledningen till åldersgränsen sattes till 12 år är att lagrådet påpekade att den föreslagna formuleringen yngre barn enligt deras mening inte var tillräckligt specifik. 36 Med hänvisning till att det i förarbeten nämnts att en årsgräns vore lämplig med tanke på att skyddet bör gälla för barn som inte nått puberteten kom lagrådet med åsikten att en 12 årsgräns uttryckligen ska finnas i paragrafen Prop. 2009/10:115 s :7-8 Radio- och tv- lag. 33 Prop. 2009/10:115 s Prop. 2009/10:115 s Prop. 1990/91:149 s. 121 f. 36 Prop. 1990/91:149 s Prop. 1990/91:149 s
20 5.2 Praxis Vid avgörandet om reklam är riktat till barn ska alla betydelsefulla aspekter beaktas, till exempel varan eller tjänsten i fråga, reklamens utformning och det sammanhang där reklamen förekommer. 38 Enligt 2005 års marknadsföringsutredning hittade Radionämnden mellan ett tiotal fall av reklam som bröt mot förbudet. Efter att övervakningsansvaret överfördes till det marknadsrättsliga systemet och framtill marknadsföringsutredningen slutfördes har MD i sex mål prövat sju olika fall av möjlig reklam riktat till barn och gett fällande domar i fyra av fallen. Praxis i frågan har påvisat vissa tolkningsproblem. 39 MD 1998:17 Målet är även upptaget i arbetet under namnet De Agostini- målet på grund av att EUD lämnade ett förhandsavgörande i målet. (se avsnitt 4.1.1) Omständigheterna i målet var huvudsakligen om en tidning och specifikt för tidningen marknadsförande reklamfilm i TV var riktad till yngre barn eller deras föräldrar. MD fann att reklamen ifråga på grund av dess utformning och sändningstid var riktade till barn trots att svarande hävdade att den var riktad mot föräldrar till barn i åldern 8-13 år. Reklamen bröt således mot barnreklamförbudet i radio- och TV- lagen. MD finner även att reklamen i fråga är otillbörlig enligt MFL på grund av att den strider mot ett kvalificerat konsumentskydd vilket utgör tvingande lagstiftning. 40 Avseende TV- reklam som i huvudsak är riktad mot den svenska marknaden fann MD att om reklamen i fråga kom från ett annat sändarland var MFL tillämplig på grund av att TV- reklamen ändå var huvudsakligen riktade mot Sverige. Att EUD genom förhandsavgörandet fastställt att barnreklamförbudet i radio- och TV- lagen inte kunde 38 Prop. 1990/91:149 s SOU 2006:76 s MD 1998:17 s
21 tillämpas på TV- reklam från annat sändarland gjorde dock att även strid mot god affärssed och otillbörlighet enligt MFL inte var möjlig att tillämpa då denna del av god affärssed är baserad på barnreklamförbudet i radio- och TV- lagen. 41 Detta trots att EUDs förhandsavgörande uttryckligen inte hindrar en medlemsstat från att tillämpa generella konsumentskyddsföreskrifter mot TV- reklam med annan medlemsstat som sändarland. Så länge det inte hindrar återutsändning inom mottagarlandet av TV- sändningen från sändarlandet. 42 På grund av att MFL således i princip är tillämplig på TV- reklam som huvudsakligen är riktad mot Sverige finner dock MD att TV- reklamen bryter mot MFL genom att vara vilseledande och även genom att den inte ger all den information som är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt. 43 MD 2000:14 Målet avsåg en reklamfilm för frukostflingorna Varm Oat Krunch. Frukostflingorna bestod till stor del av olika sockerprodukter, äpple och kanel vilket gjorde att de kunde anses vara riktade mot barn. MD fann dock att produkten i fråga främst var riktad mot vuxna konsumenter. Konsumentombudsmannens argument att produkten på grund av specifika ingredienserna var avsedd för barn avfärdades med anledning av att dessa ingredienser var vitt förekommande i andra produkter tydligt avsedda för vuxna konsumenter. 44 Att reklamfilmen visats i samband med barnprogram vägdes av MD mot att instruktionen från företaget i fråga endast innehöll villkoret att reklamfilmen skulle visas i programmet Nyhetsmorgon vilket var logiskt för en frukostprodukt. MD fann att sändningstiden inte betydde att 41 MD 1998:17 s MD 1998:17 s MD 1998:17 s. 25 f. 44 MD 2000:14 s
22 reklamen riktades mot barn även om rätten noterade att närheten till barnprogram gjorde det sannolikt att även barn som tittade på barnprogrammet tog del av reklamfilmen. MD utvecklade med att det ingick i naturen av reklam sänd via television att barn också kommer att ta del av innehållet även om det är riktat mot vuxna konsumenter. Det påtalades att i den objektiva bedömningen om reklamen är riktad till barn under tolv år måste både utformningen och sammanhanget reklamen ingår i beaktas. 45 Avseende utformningen av reklamfilmen i fråga innehöll den animerade figurer vilket kan föreslå att den var riktad mot barn, men animerade figurer hittas även i reklam riktad till vuxna och underlättar även förståelsen av reklambudskap vid eventuella språksvårigheter. På grund av det räcker inte animerade figurer för att reklamen ska bedömas som riktad mot barn. Animeringen i reklamfilmen i fråga framstår som riktad mot barn, men övriga delar av reklamfilmen motsäger detta. MD hade som nämnts ovan konstaterat att produkten främst var riktad mot vuxna konsumenter och ljuddelen av reklamen framstod inte som riktad till barn. Tillagningsanvisningarna och så vidare var klart riktade mot vuxna. Med stöd av dessa slutsatser bedömde MD slutligen att reklamfilmen inte var riktad till barn under 12 år. 46 MD 2001:5 Reklamfilmen i målet gjorde reklam för barnfilmen Askungen, reklamfilmen var utformad på så sätt att en familj tittade på filmen hemma och under filmens gång blev de oförklarligt transporterade till filmens sagovärld. I slutet av reklamfilmen säger en speakerröst bland annat att det är en film för hela familjen MD 2000:14 s MD 2000:14 s MD 2001:5 s
23 Även om en barnfilm per definition kan anses vara riktad mot barn kan man inte utesluta att även vuxna visar intresse för filmen. Enligt MD innebär det faktum att reklamen åsyftade en barnfilm inte per automatik att reklamen ska anses vara riktad mot barn. 48 Att reklamfilmen inkluderade klipp ur Askungen samt glada barn vars värld omvandlas till en sagovärld innebär i sig själv inte enligt MD att reklamen är riktad mot barn. Det kan även syfta till att påminna vuxna om glada barnaminnen och möjligheten att ge samma glada minnen till barn i deras omgivning. Till stöd för detta kan ljuddelen av reklamfilmen inte anses vara särskilt riktad till barn. Avseende sammanhanget kring reklamfilmens sändningstid framgår det att vid samtliga tillfällen reklamfilmen sänts har det endast gjorts i koppling till program riktade mot vuxna. Vilket med andra ord inte påvisar någon riktning mot barn. MD fann slutligen att reklamfilmen inte var riktad mot barn under 12 år. 49 MD 2002:31 I detta mål ingick två reklamfilmer Gustafs blandning (nr 1) och Pingvinmamma (nr 2) vilka marknadsförde Hemglass och deras glassprodukter. Båda reklamfilmerna innehöll animerade lerfigurer i form av en talande hund i den första reklamfilmen och glassätande pingviner i den andra reklamfilmen. 50 Avseende reklamfilm nr 1 erkände en av svaranden självmant att den bröt mot förbudet att rikta reklam mot barn och anger att det var ett misstag att reklamfilmen sändes. Domstolen fann att utformningen av reklamfilm nr 1 med animerade figurer som till utseende och uppträdande var riktad mot barn, vilket bekräftades av ljuddelen av reklamfilmen samt av att de produkter och erbjudanden som presenterades var riktade mot barn. Sändningstiden för reklamfilm nr 1 talar också för att den var riktad 48 MD 2001:5 s. 15 f. 49 MD 2001:5 s MD 2002:31 s
24 mot barn. MD fann således att reklamfilm nr 1 bröt mot barnreklamförbudet i radio- och TV- lagen och därmed även var otillbörlig enligt MFL. 51 Avseende reklamfilm nr 2 innehöll den reklam för glass och ett glassföretag, således avser reklamen inte en specifik produkt. Därför kan det inte vara fråga om en produkt särskilt riktad mot barn. Reklamfilmen innehöll även den animerade lerfigurer som kunde användas för marknadsföring både mot vuxna och mot barn. Det förekom dock ingen reklam för enskilda produkter, direkta produkterbjudanden eller köpuppmaningar. Domstolen bedömde att syftet med reklamfilmen kunde vara att få vuxna att köpa produkter från företaget i fråga. I sammanhanget framgår att sändningstiden till största delen varit i anslutning till program riktade mot vuxna. MD fann slutligen att reklamfilmen inte var riktad mot barn under 12 år Marknadsföringsutredningen Marknadsföringsutredningen framförde att syftet med direktivet om otillbörliga affärsmetoder avsedde samordning av lagstiftning som skyddar ekonomiska konsumentintressen och således inte inkluderar icke- ekonomiska sådana. Frågan om förbudet av reklam riktad till barn i radio- och TV- lagen befanns inom det syftade området beskrevs som svårbedömd. Marknadsföringsutredningen förutspådde att EU- domstolen skulle avgöra frågan i slutändan. 53 Marknadsföringsutredningens slutsats i frågan är dock följande, barn under 12 år kan inte ingå avtal om köp av produkter eller tjänster annat än i fråga om veckopeng eller sådant på grund av att de har begränsad rättshandlingsförmåga. Med konsumenter avses i direktivet fysiska personer som sluter avtal för ändamål utanför yrkes- eller 51 MD 2002:31 s. 6 f. 52 MD 2002:31 s. 7 f. 53 SOU 2006:76 s. 268 f. 24
25 näringsverksamhet. Följden av detta blir att det kan ifrågasättas om barn under 12 år faller inom direktivets definition av konsumenter och således inte omfattas av direktivet. Förbudet mot reklam riktat till barn skulle således inte beröras av direktivet och därmed inte behöva en eventuell ändring. Marknadsföringsutredningen fortsätter sin slutsats med ytterligare potentiella tolkningsmöjligheter, vilka följer här nedan. 54 I bilagan till direktivet, den så kallade svarta listan, punkt 28 stadgas ett ovillkorligt förbud mot att i reklam rikta direkta köpuppmaningar till barn eller att uppmana barnen att övertala vuxna att köpa varan. Förbudet i punkt 28 inkluderar TV- reklam, men omfattar även alla andra affärsmetoder. Förbudet i radio- och TV- lagen går dock längre i och med att det omfattar all reklam riktad till barn, inte enbart sådan innehållande köpuppmaningar. I det avseende som förbudet i radio- och TV- lagen överensstämmer med förbudet i punkt 28 förefaller det dock inte uppstå några krav på ändring i svensk lag. Angående den del av förbudet i radio- och TV- lagen som går utöver förbudet i direktivet så motiveras den delen inte av konsumentens ekonomiska intressen. Motiveringen är istället att barn inte ska behöva utsättas för reklam i TV på grund av att det är ett medium med stor genomslagskraft som barn i normalfall inte är kritiskt lagda till. Förbudet i radio- och TV- lagen faller således till viss del inom direktivets syftade område men motsvaras då av förbudet i punkt 28. Den del av förbudet i radio- och TV- lagen som går utöver förbudet i punkt 28 motiveras inte av konsumentens ekonomiska intressen och omfattas därmed inte av direktivet. Det uppstår återigen inget ändringsbehov i svensk lag. 55 Marknadsutredningens slutsats om förbudet i radio- och TV- lagen skulle i sin helhet kunna anses omfattas av direktivets artikel 3.5 av vilken framgår att nationell reglering på området som är strängare än direktivet kan tillämpas under en övergångsperiod på 6 år om de är baserade på 54 SOU 2006:76 s SOU 2006:76 s. 269 f. 25
26 annat minimidirektiv. Regleringen måste dock vara väsentlig för konsumentskyddet mot otillbörliga affärsmetoder och dessutom vara proportionell. I och med att förbudet i radio- och TV- lagen är baserat på artikel 16 i TV- direktivet vilken ersattes av artikel 3e punkt 1 g i AV- direktivet uppfylls det rekvisitet. Avseende proportionaliteten av förbudet i radio- och TV- lagen måste det beaktas att förbudet inte innebär att vissa produkter eller tjänster inte kan marknadsföras. Reklamen måste endast utformas så att den inte riktas mot barn under 12 år. I och med att syftet med förbudet är att skydda den utsatta grupp som barn utgör mot vilseledande påverkan, och det inte förefaller finnas något mindre ingripande sätt att göra detta på anses förbudet vara proportionerligt. Marknadsutredningen poängterar här att barn under 12 år saknar möjlighet att skilja mellan reklam och övriga TV- sändningar och att barn inte förstår att syftet med reklam är att påverka dem att köpa varan i fråga varför förbudet mot reklam riktad till barn är av väsentlig betydelse. Rekvisiten i artikel 3.5 i direktivet om otillbörliga affärsmetoder är således uppfyllda. 56 Marknadsutredningens uppfattning i frågan är således ett flertal något svårbedömda synsätt, inget av dessa synsätt ger dock anledning att ändra förbudet mot reklam riktat till barn i radio- och tv- lagen SOU 2006:76 s. 270 f. 57 SOU 2006:76 s
27 6 Marknadsföringslagen Syftet med införandet av en ny marknadsföringslag var att införliva ett flertal EU direktiv och förordningar, inte minst direktivet om otillbörliga affärsmetoder. 58 I likhet med tidigare lagstiftning på området ska konsumenternas och näringsidkares intressen tas i åtanke och otillbörlig marknadsföring ska motverkas. Den nya lagen ska komplettera och fylla ut särskild lagstiftning på det marknadsrättsliga området. Lagen stadgar att marknadsföring ska följa god marknadsföringssed samt att förbud föreligger mot vilseledande eller aggressiv marknadsföring. 59 MFL skyddar dock inte personlig integritet, vare sig för enskilda personer eller grupper. 60 MFL har utformats som en ramlag som sedan kompletteras med särskild lagstiftningen fokuserad på specifika områden, exempelvis radio- och tv- lagen. Lagens tillämpningsområde täcker alla former av media och genom att definitionen av marknadsföring ändrats i nya MFL täcks även åtgärder som sker efter att avtal ingåtts. Av den anledningen kan MFL även tillämpas på exempelvis vilseledande reklamationsmöjligheter eller felaktiga påtryckningar mot konsumenten med syfte att kringgå konsumentskydd. 61 MFL är som sagt riktad mot konsumenters och näringsidkares ekonomiska intressen och kan därför inte tillämpas på politisk propaganda, samhällsinformation, religiös förkunnelse eller annan verksamhet med syfte att påverka opinionsbildning eller nyhetsförmedling Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder som till- lämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rå- dets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/ Prop. 2007/08:115 s Prop. 2007/08:115 s Prop. 2007/08:115 s. 61 och 139 f. 62 Prop. 2007/08:115 s. 61 och Svensson s
28 6.1 Definitionen av marknadsföring I den tidigare MFL definierades marknadsföring som reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen av och tillgången till produkter. Denna definition har utvidgats i nya MFL med anledning av implementeringen av direktivet om otillbörliga affärsmetoder. Problematik uppstod här på grund av att begreppet affärsmetoder, som används i direktivet, inte använts i svensk lagstiftning inom detta område. Eftersom förståelsen av lagstiftningen ökar om vedertagna begrepp används behölls begreppet marknadsföring, men definitionen utökas på så sätt att den överensstämmer med begreppet affärsmetoder i direktivet. Som nämnts i avsnittet ovan består utökningen av att även åtgärder som sker efter avtalets ingående inkluderas God marknadsföringssed Definitionen av god marknadsföringssed som framgår av förarbetet till MFL är följande; god affärssed eller andra vedertagna normer som syftar till att skydda konsumenter och näringsidkare vid marknadsföring av produkter. Med god affärssed menas främst det utomrättsliga normsystem som utvecklats inom näringslivet. Specifikt ICC:s grundregler för reklam och marknadskommunikationer (se kapitel 3), men även övriga uppförande- och branschkoder. I direktivet om otillbörliga affärsmetoder artikel 2 h definieras begreppet god yrkessed som den nivå av fackmässighet och aktsamhet som en näringsidkare skäligen kan förväntas visa gentemot konsumenter motsvarande hederlig marknadspraxis och/eller den allmänna principen om god tro i näringsidkarens bransch. Direktivets begrepp god yrkessed och dess definition täcks av MFLs god marknadsföringssed. 64 Med andra vedertagna normer som syftar till att skydda konsumenter och näringsidkare vid marknadsföring av produkter menas 63 Prop. 2007/08:115 s. 62 f. 64 Prop. 2007/08:115 s. 69 f. 28
29 bland annat speciallagstiftning som till exempel radio- och TV- lagen, Konsumentverkets föreskrifter och allmänna råd, normer som MD skapat genom praxis och övriga internationellt vedertagna normer inom ramen för syftet med MFL. För övrigt inkluderas även lagstridighetsprincipen här, vilken innebär att om marknadsföring strider mot annan lagstiftning eller är syftad till lagöverträdelse innebär det att marknadsföringen i fråga strider mot god marknadsföringssed. 65 God affärssed har sin grund i Pariskonventionen från Grunden till god marknadsföringssed har med andra ord utvecklats under lång tid och varit flexibel nog att inkorporera ändringar i domstolspraxis, branschpraxis och uppförandekoder. Av den anledningen ska god marknadsföringssed ses som ett flexibelt begrepp, inte ett statiskt sådant Generalklausulen och otillbörlig marknadsföring MFL är utformat på så sätt att av generalklausulen i 5 MFL följer att all marknadsföring ska stämma överens med god marknadsföringssed. Syftet bakom generalklausulen är att den ska kunna tillämpas på marknadsföringsåtgärder som strider mot god marknadsföringssed, men inte faller under de mer specifika paragraferna för vilseledande eller aggressiv marknadsföring. Det krävs inte uppsåt eller oaktsamhet från näringsidkaren för att en åtgärd ska anses vara otillbörlig. Det finns även ett allmänt krav på att marknadsföring måste vara vederhäftig, med vilket menas att marknadsföringen måste stämma överens med hur verkligheten ser ut. 67 Av 6 MFL framgår att marknadsföring som strider mot god marknadsföringssed enligt 5 MFL är att anse som otillbörlig om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att 65 Prop. 2007/08:115 s Prop. 2007/08:115 s Prop. 2007/08:115 s. 69 och
30 fatta ett välgrundat affärsbeslut. Anledningen till införande av paragrafen är att om man utgår från att all marknadsföring måste vara verklighetstrogen bör man även ta hänsyn till om den har ringa eller ingen effekt på konsumenterna som tar del av marknadsföringen. Om effekten av marknadsföringen uteblir finns det inget behov av sanktioner mot ansvarig näringsidkare. Endast om en marknadsföringsåtgärd kan bedömas som sannolik att leda till att en konsument eller näringsidkare fattar ett affärsbeslut annat än vad denne annars skulle ha fattat kan åtgärden anses som otillbörlig enligt 6 MFL. Vid bedömningen ifråga ska man använda den genomsnittlige konsument i den krets som marknadsföringsåtgärden är riktad mot. 68 Formuleringen att åtgärd är att anse som otillbörlig om den påverkar eller sannolikt påverkar i märkbar mån, i likhet med aggressiv marknadsföring i 7, innebär att åtgärden måste påverka mer än vad som krävs för tillämpning av vilseledande marknadsföring i 8. För vilseledande räcker det att åtgärden påverkar eller sannolikt påverkar, det krävs inte att den påverkar i märkbar mån. Av 7 4 st. MFL och 8 2 st. MFL följer det att de marknadsföringsåtgärder som anges i svarta listan det vill säga första bilagan till direktivet om otillbörliga affärsmetoder alltid är otillbörliga. 6.4 Praxis MD 2012:14 Målet avser ett så kallat community (vid namn Stardoll) på Internet skapat av bolaget Stardoll AB. Deltagarna ges tillgång till en virtuell docka som de sedan bland annat kan byta kläder på och sminka. Dockan bor dessutom i en virtuell bostad vilken deltagaren kan möblera om. Deltagarmålgruppen är flickor mellan 7 17 år. Deltagarna i Stardoll har bland annat mottagit elektronisk direktadresserad reklam och användande av den virtuella 68 Prop. 2007/08:115 s
31 dockan och bostaden medför exponering för ytterligare marknadsföring och köpuppmaningar. Stardoll har enligt egen uppgift globalt över 200 miljoner registrerade deltagare och av dessa finns ungefär i Sverige. Majoriteten av intäkterna för Stardoll kommer från deltagares köp av betalmedlemskap och från deltagares köp av virtuella varor till sin virtuella docka. 69 Som MD påpekar i rättsfallet ska marknadsföring stämma överens med god marknadsföringssed enligt 5 MFL och 6 MFL (se ovan). Definitionen av elektronisk post som är relevant i sammanhanget följer av 3 MFL som ett adresserat eller på något annat sätt individualiserat elektroniskt meddelande i form av text, röst, ljud eller bild som sänds via ett allmänt kommunikationsnät och som kan lagras på nätet eller i mottagarens terminalutrustning tills mottagaren hämtar det. Enligt 19 2 st. MFL gäller inte kravet på att samtycke måste erhållas om näringsidkaren erhållit den fysiska personens elektroniska adress i samband med försäljning av en produkt till personen. Vissa ytterligare rekvisit måste dock uppfyllas för att samtyckeskravet inte ska gälla. 19 MFL ersatte 13 b i den tidigare marknadsföringslagen. Av förarbetena till den tidigare marknadsföringslagen kan man se att samtycket i fråga måste vara en otvetydig viljeyttring. Ett hypotetiskt eller ett tyst samtycke är inte tillräckligt. Konkludent handlande skulle dock kunna godtas som samtycke. Den fysiska personen skulle i sådant fall lämna den elektroniska adressen till näringsidkaren efter att ha blivit underrättad om hur uppgiften skulle handhas, att uppgiften uppgavs frivilligt och att uppgivandet innebar ett samtycke till marknadsföringsanvändning av den elektroniska adressen. 70 MD har tidigare konstaterat att direktreklam är en effektiv och påträngande reklamform med anledning av att den kommer direkt till 69 MD 2012:14 s. 5 och Prop. 1999/2000:40 s. 40 f. 31
32 konsumentens bostad. 71 Detta gäller speciellt för direktadresserad reklam. Barns förmåga att motarbeta den personliga påverkan som direktreklam innebär är mindre än hos vuxna personer. God affärssed ger uttryck för detta genom att näringsidkare inte skickar direktadresserad reklam till barn under 16 år. 72 Tidigare har MD konstaterat att det innebär obeställd reklam när överföringen till mottagaren sker utan att denne agerat aktivt för att få reklamen eller genom annat agerande kan anses ha visat intresse att få reklamen. 73 Huvudregeln som fastslagits av MD är att direktreklam till barn under 16 år bryter mot god marknadsföringssed, men att undantag kan göras med anledning av omständigheterna i fallet i fråga. Exempel på godtagbart undantag i vissa fall är målsmans medgivande. 74 MD kommer i detta fall fram till att det strider mot god marknadsföringssed att skicka direktreklam till barn under 16 år utan samtycke från barnets förmyndare. På grund av anledningen till förbudet mot direktreklam riktat mot barn måste det vara möjligt att verifiera samtycket från förmyndare. Stardoll saknar enligt MD samtycke till att sända direktadresserad reklam med elektronisk post till underårig och bryter därmed mot god marknadsföringssed och är att anse som otillbörlig enligt 5 och 6 MFL. 75 En del av målet som är av speciell relevans för denna uppsats är den video som ingår i Stardolls marknadsföring. Enligt MD är videon ett brott mot MFL endast avseende de specifika köpuppmaningar med mera som är närvarande i videon. De specifika köpuppmaningarna har MD redan funnit vara förbjudna tidigare i målet. Videon i sin helhet eller liknande videor är inte förbjudna. MD tar här således inte någon särskild hänsyn till att medieformen ändrats från textmeddelanden till filmformat MD 1983: MD 2012:14 s MD 2000:30 s MD 1999:26 s. 6 f. 75 MD 2012:14 s MD 2012:14 s
33 Angående EU- rätt som är av relevans har MD har i ett annat mål (MD 2006:18) avseende obeställd reklam tagit hänsyn till EU- direktivet om integritet och elektronisk kommunikation. Enligt vilket följer att samtycke kan ges i varje lämplig form som gör det möjligt att frivilligt lämna särskilda och informerade uppgifter om användarens önskemål. 77 Exempelvis genom att klicka i en ruta på en hemsida. I övrigt följer av 4 MFL att bilaga 1 (så kallade svarta listan) till direktivet om otillbörliga affärsmetoder ska gälla som lag i Sverige. Enligt vilken det är otillbörligt och således förbjudet att rikta direkta uppmaningar att köpa till barn, vilket även inkluderar att påverka barn att övertala sina föräldrar eller andra vuxna att köpa produkterna åt dem. Med detta menas dock inte ett totalförbud mot reklam riktat till barn. 78 Detta förbud avser all reklam riktad mot barn, inte bara reklam i TV. 79 MD 2013:9 Målet avser tjänsten Habbo som består av ett community på Internet innehavt av Sulake Sverige AB, där användarna kan interagera genom virtuella figurer kallade Habbofigurer. Det är kostnadsfritt att registrera sig som användare, men man kan som användare köpa virtuella möbler och medlemskap i förmånsklubbar. Som betalningsmedel används Habbomynt, en virtuell valuta, som inhandlas med reella pengar. 80 Konsumentombudsmannen yrkade som kärande dels att svarande ingick avtal med underåriga utan samtycke från förmyndare i strid mot god marknadsföringssed och dels att villkoren i avtalen ifråga innebar en affärsmetod som även på så sätt stred mot god marknadsföringssed. Man anförde att avtalsvillkoren i fråga var allför komplicerade för att barn skulle kunna förstå dem och att avtalsvillkoren var otillbörliga på grund av att de hindrade barn från att fatta ett välgrundat affärsbeslut. MD fann, i /58/EG p. 17 i ingressen /29/EG p. 18 i ingressen och SOU 2006/76 s SOU 2006:76 s MD 2013:9 s
34 likhet med MD 2012:14, att det inte strider mot lag eller god marknadsföringssed att ingå köpeavtal med underåriga. Avseende avtalsvillkoren bedömde MD att de innehöll en inte obetydlig komplexitet, men att det inte stred mot lag och avtalsvillkoren ansågs inte syfta till att utnyttja barns godtrogenhet eller ungdomars bristande erfarenhet. De kunde därmed inte anses strida mot god marknadsföringssed Effektlandsprincipen Den grundläggande principen för tillämpning av svensk marknadsföringslagstiftning har sedan länge varit effektlandsprincipen. Principen framgår inte i lagstiftningen, den etableras istället i förarbeten och genom praxis från MD. 82 Enligt effektlandsprincipen är svensk lagstiftning tillämplig på marknadsföring som helt eller delvis riktar sig mot den svenska marknaden, oavsett om den härstammar från Sverige. Marknadsföring som härstammar från Sverige, men som enbart är riktad mot andra länder faller dock utanför tillämpningsområdet enligt denna princip. Om marknadsföringen är riktad mot en internationell marknad inklusive Sverige kan dock svensk lagstiftning vara tillämplig. Av ovan nämnda etableringsgrunder för principen framgår att en helhetsbedömning ska utföras för att påvisa om marknadsföring är riktad mot den svenska marknaden. Faktorerna i helhetsbedömningen ska inkludera språket, reklampublikation, avsedd målgrupp och den faktiska spridningen av marknadsföringen. 83 Genom EU- lagstiftning har principen försvagats, till fördel för sändarlandsprincipen (se avsnitt 4.1). Det kan debatteras om det är en positiv utveckling eller inte. Sändarlandsprincipen ger tydligt mer harmonisering inom EU medan effektlandsprincipen ger Sverige möjlighet 81 MD 2013:9 s. 24 ff. 82 Prop. 1970:57 s. 92 f och MD 1989:6. 83 SOU 2006:76 s. 98 och Nordell s. 113 (hela stycket). 34
Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring
Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen
Läs merKONSUMENTOMBUDSMANNEN FÖRELÄGGANDE FF 2013:07 Processrådet Gunnar Wikström 2013-05-29 Dnr 2012/1717 - Föreläggande. Skäl. 1 Bakgrund.
Sida 1 av 6 KONSUMENTOMBUDSMANNEN FÖRELÄGGANDE FF 2013:07 Processrådet Gunnar Wikström 2013-05-29 Dnr 2012/1717-23(9 Adressat Prognosia AB Organisationsnummer 556722-7946 Föreläggande KO förbjuder Prognosia
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster; SFS 2002:562 Utkom från trycket den 14 juni 2002 utfärdad den 6 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merVägledning. Vägledning om marknadsföring riktad till barn och unga
Vägledning Vägledning om marknadsföring riktad till barn och unga Vägledning om marknadsföring riktad till barn och unga Konsumentverket 2014 Ansvarig handläggare: Cecilia Norlander Förord Den kommersiella
Läs merMarknadsrätt. Domstolar i Sverige. Vad är marknadsrätt? Andreas Prochazka MARKNADSDOMSTOLEN ALLMÄNNA DOMSTOLAR FÖRVALTNINGSDOMSTOLAR
Juridik Marknadsrätt Medierätt, HT 2010 Andreas Prochazka 054 700 18 14 andreas.prochazka@kau.se 11C 429 Domstolar i Sverige ALLMÄNNA DOMSTOLAR i. Tingsrätt ii. Hovrätt iii. Högsta domstolen FÖRVALTNINGSDOMSTOLAR
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-02-11
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-02-11 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Ny marknadsföringslag Enligt en lagrådsremiss
Läs merARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter
ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den
Läs merMiljöargument i marknadsföringen. Martin Suserud Jurist på Rättsenhet 2
Miljöargument i marknadsföringen Martin Suserud Jurist på Rättsenhet 2 Rättsavdelningen Konsumentverket/KO Rättsenhet 1 - Hälsa, Resor, Elektronisk kommunikation Rättsenhet 2 - Finansiella tjänster, Boende/Energi,
Läs merKonsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. Prima Travel Aktiebolag, Stora Åvägen 21, 434 36 ASKIM. marknadsföring av paketresor
MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2008:6 2008-04-11 Dnr B 2/07 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD SVARANDE Prima Travel Aktiebolag, Stora Åvägen 21, 434 36 ASKIM SAKEN marknadsföring av paketresor
Läs merGranskning av marknadsföring i poddradio
Konsument verket KO Otto Johansson Hansson Malin Fors PM Datum 2016-11-28 2016/1385 Granskning av marknadsföring i poddradio Bakgrund Konsumentverket har uppmärksammat att det är vanligt förekommande med
Läs merI gränslandet mellan reklam och samhällsinformation. Insamlingsforum 23 april 2013 Tobias Eltell
I gränslandet mellan reklam och samhällsinformation Insamlingsforum 23 april 2013 Tobias Eltell Några highlights Skillnaden mellan marknadsföring och information Tryck- och yttrandefrihet Yttrandefrihetsbrotten
Läs merAngående vilseledande marknadsföring
2014-11-07 Dnr 2014/1059 Enhet Rättsenhet 2 Camilla Tellås Dir. tel. 054/19 40 50 Moderna Försäkringar Att: Karin Stenlund Box 7830 103 98 Stockholm Angående vilseledande marknadsföring Konsumentverket
Läs merMarknadsrättslig praxis från EU-domstolen
Marknadsrättslig praxis från EU-domstolen SFIR:s PRAXISDAG 14 januari 2016 Advokaten Lena Frånstedt Lofalk Kanter Advokatbyrå C-388/13 - Dom den 16 april 2015 Definition av begreppet affärsmetod Måste
Läs merDOM Meddelad i Stockholm
1 STOCKHOLMS TINGSRÄTT PARTER DOM 2016-11-03 Meddelad i Stockholm Mål nr PMT 10733-16 KÄRANDE Konsumentombudsmannen, 202100-2064 Box 48 651 02 Karlstad SVARANDE Prospect Marketing Sweden Handelsbolag,
Läs merDatainspektionen lämnar följande synpunkter.
Yttrande Diarienr 1(7) 2017-10-11 1684-2017 Ert diarienr Ju2017/05728/L6 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remittering av promemorian Anpassning av lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter
Läs merÄndring i reglerna om aggressiv marknadsföring. Linda Utterberg (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 8 oktober 2015 Per Bolund Linda Utterberg (Finansdepartementet) Lagrådsremissens
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.7.2010 KOM(2010)399 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om Konungariket Sveriges genomförande av de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att tobaksvaror
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet
Läs merDoc. CONSOM 63 MI 215 CODEC 929
Rådspromemoria 2005-02-14 Jordbruksdepartementet Konsumentenheten Yvonne Stein Direktivförslag om otillbörliga affärsmetoder, Antagande under andra läsningen ministerrådet den 7 mars (dp 6) Dokumentbeteckning
Läs merKommittédirektiv. Dir. 2006:69. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juni 2006
Kommittédirektiv Utvärdering av konsumentskyddet vid telefonförsäljning - Tilläggsdirektiv till utredningen om genomförande av EG:s direktiv om otillbörliga affärsmetoder (Jo2005:03) Dir. 2006:69 Beslut
Läs mer1. Marknadsföringslagen - Marknadslagar m frågor o svar
Den här sammanställningen går först igenom allmän information om marknadsföringslagen. I slutet finns instuderingsfrågor med färdiga svar. Läs först texten och lär er därefter svaren på frågorna. Sedan
Läs merFörbuds- och informationsföreläggande
Konsument verket KO Föreläggande FF 2015:8 -/*> IF 2015:5 - zoo Datum 2OI5-II-26 Dnr 2OI5/H7I Processrådet Carolina Andersson KO-sekretariatet Lundstedt Fond & Finans AB Grynbodgatan 4 A 211 33 Malmö Förbuds-
Läs merKonsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. marknadsföring av paketresor
MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:3 2008: Datum 2009-02-17 Dnr B 5/08 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD SVARANDE Abitur AB, Box 2071, 429 12 SÄRÖ SAKEN marknadsföring av paketresor
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 24.9.2013 2013/2116(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om tillämpningen av direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder (2013/2116(INI))
Läs merRådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler
Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 372, 31/12/1985 s. 0031-0033
Läs merMARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:17 2013-11-14 Mål nr C 13/12
MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:17 2013-11-14 Mål nr C 13/12 KÄRANDE Inwido Sverige AB, 556583-4693, Box 153, 574 22 Vetlanda Ombud: advokaten H-G. F. och jur.kand. M. J., Gärde Wesslau Advokatbyrå, Box 684,
Läs merEn snårskog av regler vi hjälper dig att rensa bland paragraferna 11/09/2018
En snårskog av regler vi hjälper dig att rensa bland paragraferna 11/09/2018 Vilka är vi? Linnea Harnesk Anna Stenberg www.ipq.se / 11/09/2018 / sid 2 Vad är egentligen influencer marketing och varför
Läs mery MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:18 2011-07-05 Dnr C 8/11
y MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:18 2011-07-05 Dnr C 8/11 KÄRANDE Specsavers Sweden AB, Box 205, 401 23 Göteborg Ombud: advokaten S. B., B. & McK. Advokatbyrå, Box 180, 101 23 Stockholm SVARANDE Synsam Service
Läs merINK. 2012-11- 27. KONSUMENTOMBUDSMANNEN FÖRELÄGGANDE IF 2012:7a Processrådet Gunnar Wikström 2012-11-08 Dnr 2011/2167
KONSUMENTOMBUDSMANNEN FÖRELÄGGANDE IF 2012:7a Processrådet Gunnar Wikström 2012-11-08 Dnr 2011/2167 KONSUMENTVERKET KONSUMENTOMBUDSMANNEN INK. 2012-11- 27 nn, Ordn.nr /S20 Adressat Anna Cecilia Nilsson
Läs merIT-relaterade tvister i Marknadsdomstolen. Antonina Bakardjieva Engelbrekt
IT-relaterade tvister i Marknadsdomstolen Antonina Bakardjieva Engelbrekt Tvister med svag IT anknytning Marknadsföring av konventionella produkter i nya medier (läs Internet) Marknadsföring (tillhandahållande)
Läs merErik Segersällsväg 3 B, 126 50 HÄGERSTEN. Marknadsföring av företagskatalog och branschregister
MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:36 2008: Datum 2009-11-19 Dnr C 31/08 KÄRANDE 1. Eniro AB, 169 87 STOCKHOLM 2. Din Del Aktiebolag, Box 6010, 171 60 SOLNA Ombud för 1 och 2: advokaten A. K. och jur.kand. J.
Läs merNordic Media Sweden Aktiebolag, Stora Fiskaregatan 9 H, 222 24 Lund Ombud: jur.kand. H-O. M., Juristfirman H-O. M., Klostergatan 1, 222 22 Lund
MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:3 2008: Datum 2011-02-09 Dnr C 6/09 KÄRANDE Swemedia AB, Carl Gustafs väg 46, 214 21 Malmö Ombud: advokaten E. T., Advokatbyrån S. & Co AB, Anna Lindhs plats 4, 211 19 Malmö
Läs merBilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ
Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ * I alla fall då hänvisning sker till kommissionens förslag, avses Ordförandeskapets skuggförslag. 1 Alternativ 1: Att ULP byts ut mot
Läs merSammanfattning...5. Författningsförslag...7. 1 Inledning...17. 2 TV-direktivet och ändringarna...19
Ds 1998:21 Genomförande av EG:s TV-direktiv 3 INNEHÅLL Sammanfattning...5 Författningsförslag...7 1 Inledning...17 2 TV-direktivet och ändringarna...19 2.1 Översikt av direktivet...19 2.2 Översikt av ändringarna...19
Läs merICC:s riktlinjer för ansvarsfull reklam för mat och dryck
ICC:s riktlinjer för ansvarsfull reklam för mat och dryck Introduktion Den ökande medvetenheten världen över kring kost, näringslära och fysisk aktivitet får allt större betydelse för det internationella
Läs merMARKNADSRÄTT EU-DOMSTOLEN 2011
MARKNADSRÄTT EU-DOMSTOLEN 2011 Presentation för SFIR 17 januari 2012 Advokaten Lena Frånstedt Lofalk Marknadsrätt EU-domstolen 2010 En dom den 12 maj 2011 i mål mellan KO och Ving Sverige AB om vad som
Läs merMARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:31 2002-12-10 Dnr B 6/01. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM
MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:31 2002-12-10 Dnr B 6/01 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM SVARANDE 1. Hemglass Sverige Aktiebolag, 556316-4028, Box 53, 645 21 STRÄNGNÄS Ombud: advokaten
Läs merKonsument verket KO. Beslut. Beslut. Information till näringsidkaren. SunResidence Travel Collection AB, Box wo 26 Stockholm
Konsument verket KO Beslut Datum 2019-06-20 2019/783 Maja Lindstrand SunResidence Travel Collection AB, 556930-4073 Box 343387 wo 26 Stockholm Beslut Konsumentombudsmannen (KO) förbjuder SunResidence Travel
Läs merFörslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-02-07 Närvarande: F.d. justitieråden Lennart Hamberg och Olle Stenman samt justitierådet Svante O. Johansson. Genomförande av tobaksproduktdirektivets
Läs merKonsumentverket arbetar för dig!
Konsumentverket arbetar för dig! Obeställd e-postreklam - Lagstiftning, Tillämpning och Tillsyn Ola Svensson Rättsenhet 3 Konsumentverket/KO De viktigaste konsumentlagarna Marknadsföringslagen Avtalsvillkorslagen
Läs merKonsumenterna och rätten
Lena Olsen Juridik och förvaltningspolitik i socialt arbete Konsumenterna och rätten 1. Varför konsumentskydd? Läs NJA 1968 s. 303 2. Framväxten av konsumentskyddsregleringen Sverige 1995 EU - förordningar,
Läs merArbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet
Läs merVägledning om marknadsföring i bloggar och andra sociala medier
Vägledning Vägledning om marknadsföring i bloggar och andra sociala medier Vägledning om marknadsföring i bloggar och andra sociala medier Konsumentverket 2015 Ansvariga handläggare: Axel Frick och Otto
Läs merAVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2000:14 2000-06-21 Dnr B 5/99
1 AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2000:14 2000-06-21 Dnr B 5/99 ÖVERKLAGAD DOM Stockholms tingsrätts, avd. 8, dom 1999-06-29 i mål T 8-1397-97, bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE Konsumentombudsmannen (KO),
Läs merKommittédirektiv. Konsumentskydd vid telefonförsäljning. Dir. 2013:95. Beslut vid regeringssammanträde den 31 oktober 2013
Kommittédirektiv Konsumentskydd vid telefonförsäljning Dir. 2013:95 Beslut vid regeringssammanträde den 31 oktober 2013 Sammanfattning Problem i samband med telefonförsäljning av varor och tjänster har
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 24.4.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0930/2005, ingiven av Marc Stahl (tysk medborgare), om erkännande i Tyskland av examina
Läs mer2. KO yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare kommer att anges.
KONSUMENTOMBUDSMANNEN STÄMNINGSANSÖKAN Verksjuristen Patrik Havermann 2015-02-20 2013/414 Marknadsdomstolen SÖKANDE Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Eniro 118 118 AB, 556476-5294 Gustav
Läs merTILL ORDFORANDEN OCH LEDAMÖTERNA AV EUROPEISKA UNIONENS DOMSTOL SKRIFTLIGA SYNPUNKTER
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Ref. Ares(2011)24280-10/01/2011 ORIGINAL Bryssel den 10 januari 2011 Sj.a(2011)24809 TILL ORDFORANDEN OCH LEDAMÖTERNA AV EUROPEISKA UNIONENS DOMSTOL SKRIFTLIGA SYNPUNKTER överlämnade,
Läs merSÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD
MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.
Läs merKÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD
MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:32 2008: Datum 2009-11-10 Dnr B 7/09 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD SVARANDE ebookers Scandinavia AB, Box 12526, 102 29 STOCKHOLM Ombud: advokat
Läs merBilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5)
1 (5) Prop. 2008/09:187 Förslag till lag om tjänster på den inre marknaden Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelse 1 Denna lag innehåller allmänna bestämmelser avseende tjänster som omfattas
Läs merStockholm den 19 oktober 2015
R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard
Läs merMARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:3 2002-02-06 Dnr B 5/01. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM
MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:3 2002-02-06 Dnr B 5/01 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM SVARANDE SPP Livförsäkring AB, 516401-8524, 103 73 STOCKHOLM Ombud: jur.kand. B. M., adress som ovan.
Läs merEUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN
30.11.2018 SV Europeiska unionens officiella tidning C 432/17 EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om lagstiftningspaketet En ny giv för konsumenterna
Läs merBESLUT 2018:8. Bakgrund. Dnr
Dnr 2017-14 2018-05-29 BESLUT 2018:8 Bakgrund Ärendet InsureSec AB (InsureSec) har i anmälan av den 6 december 2017 vänt sig till Försäkringsförmedlingsmarknadens Disciplinnämnd (Disciplinnämnden) med
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 10.12.2013 2013/0309(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och
Läs merUtrikesministeriet Juridiska avdelningen
1 Utrikesministeriet Juridiska avdelningen 31.01.2006 Finlands regerings skriftliga kommentarer till de Europeiska gemenskapernas domstol i målet C-341/05 Laval un partneri (EG, artikel 234) 1. En svensk
Läs merKommittédirektiv. Ett reklamlandskap i förändring. Dir. 2016:84. Beslut vid regeringssammanträde den 13 oktober 2016
Kommittédirektiv Ett reklamlandskap i förändring Dir. 2016:84 Beslut vid regeringssammanträde den 13 oktober 2016 Sammanfattning Reklamlandskapet, dvs. de olika sätt som marknadsföringsbudskap förmedlas
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-02-10 i mål B 1449-14
Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juni 2014 B 1310-14 KLAGANDE MW Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning
Läs merSVARANDE 1. M. & Co AB, Box 1219, 114 79 Stockholm 2. J. M., Fredrikslundsvägen 7, 168 34 Bromma. Marknadsföring av företagskataloger m.m.
MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:10 2008: Datum 2011-04-12 Dnr C 11/10 KÄRANDE Eniro Sverige AB, 169 87 Stockholm Ombud: advokaten L. F. L. och jur.kand. J. B., N. & Co. Advokatbyrå KB, Box 1435, 111 84 Stockholm
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-05-13 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Alkoholreklam m.m. Enligt
Läs merKonsumentombudsmannen (KO) Box 48, 651 02 KARLSTAD. Fordonsvärderingen i Skåne AB, Tredalagatan 5, 291 34 KRISTIANSTAD Ställföreträdare: J. E.
MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:8 2008: Datum 2009-04-29 Dnr B 6/08 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO) Box 48, 651 02 KARLSTAD SVARANDE Fordonsvärderingen i Skåne AB, Tredalagatan 5, 291 34 KRISTIANSTAD Ställföreträdare:
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) Mål nr meddelat i Stockholm den 29 januari 2003 Ö 1497-02 KLAGANDE 1. P. A. 2. I. J. 3. B. M. 4. H. M. 5. K. J. Ombud för 1-5: advokaten J. T. MOTPARTER 1. H. K. Offentlig
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Riksdagens finansutskott
Läs mer12. Klar och tydlig information och kommunikation samt klara och tydliga villkor för utövandet av den registrerades rättigheter
1 Avsnitt 1 Insyn och villkor 12. Klar och tydlig information och kommunikation samt klara och tydliga villkor för utövandet av den registrerades rättigheter 1. Den personuppgiftsansvarige ska vidta lämpliga
Läs merR-2003/0827 Stockholm den 30 oktober 2003
R-2003/0827 Stockholm den 30 oktober 2003 Till Socialdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 juli 2003 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandena Alkohol i tryckta skrifter
Läs merMARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:32 2003-11-06 Dnr C 3/03
MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:32 2003-11-06 Dnr C 3/03 KÄRANDE L. Optiker Aktiebolag, 556150-0256, Box 104, 461 23 TROLLHÄTTAN Ställföreträdare: styrelseledamoten P. L., adress som ovan SVARANDE Axet Optik
Läs merFörslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.6.2011 KOM(2011) 377 slutlig 2011/0164 (NLE) Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III
Läs merEU-domstolens avgörande om internetlänkning hur förhåller sig internetlänkning till upphovsrätten?
Kan en länk innebära ett upphovsrättsintrång? Den frågan besvarade EUdomstolen genom ett förhandsavgörande (mål nr. C-466/12) den 12 februari 2014. I avgörandet besvarar EU-domstolen, på begäran av Svea
Läs merE-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN
E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 16.1.2008 PE400.400v01-00
EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 16.1.2008 PE400.400v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-24 Förslag till yttrande Luis Herrero-Tejedor
Läs merREPETITIONSFÖRELÄSNING IMMATERIALRÄTT OCH MARKNADSRÄTT
REPETITIONSFÖRELÄSNING IMMATERIALRÄTT OCH MARKNADSRÄTT 10 oktober 2011 Stojan Brdarski stojan.brdarski@jur.uu.se Upphovsrätt Vad skyddas genom upphovsrättslagen? Litterära och konstnärliga verk (1 URL)
Läs merDataskyddsdirektivet Ju2000/5027. Professor Jacob Palme Skeppargatan STOCKHOLM Dataskyddsdirektivet. Justitiedepartementet
Denna skrivelse har scannats från pappersoriginal av Jacob Palme. Detta kan ha medfört ev. smärre felaktigheter. 2000-10-13 Ju2000/5027 Justitiedepartementet Professor Jacob Palme Skeppargatan 73 11530
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 7 februari
Läs merRegler för momshantering vid e-fakturering inom EU
Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003
Läs merStockholm den 9 november 2017 R-2017/1875. Till Utrikesdepartementet UD2017/15958/HI
R-2017/1875 Stockholm den 9 november 2017 Till Utrikesdepartementet UD2017/15958/HI Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 oktober 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över Förslag till Europaparlamentets
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:20
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:20 Målnummer: UM7173-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-10-26 Rubrik: En asylansökan från ett i Sverige fött utländskt barn, vars mor beviljats
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844); SFS 1998:1713 Utkom från trycket den 29 december 1998 utfärdad den 17 december 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2
Läs merSociala rättigheter för utsatta EU-medborgare. Andreas Pettersson Jur. dr. Umeå universitet
Sociala rättigheter för utsatta EU-medborgare Andreas Pettersson Jur. dr. Umeå universitet Lex superior Rättsreglernas tolkningsprinciper Överordnade regler har företräde framför underordnande regler Lex
Läs merEXAMENSARBETE. Könsdiskriminerande marknadsföring. Finns det behov av lagstiftning? Elin Hedström Josefine Liljenfeldt
EXAMENSARBETE Könsdiskriminerande marknadsföring Finns det behov av lagstiftning? Elin Hedström Josefine Liljenfeldt Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 februari 2008 Ö 2908-06 KLAGANDE AG Ombud: Advokat SW MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Tillstånd till prövning
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-01-25 Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Lena Moore samt justitierådet Thomas Bull Ny dataskyddslag Enligt en lagrådsremiss den 21 december
Läs merFörhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet
Läs merKommittédirektiv. Hantering av konsumenttvister utanför domstol. Dir. 2013:23. Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013
Kommittédirektiv Hantering av konsumenttvister utanför domstol Dir. 2013:23 Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Sammanfattning På senare tid har det skett förändringar i samhället som
Läs merRegeringens proposition 2015/16:46
Regeringens proposition 2015/16:46 Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Prop. 2015/16:46 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 november 2015 Margot Wallström
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 17 februari 2010 KLAGANDE TV4 AB Ombud: Advokat Rickard Wallentin JCA Skarp Advokatbyrå AB Box 7467 103 92 Stockholm MOTPART Granskningsnämnden för radio
Läs merRiktlinje kring hantering av statligt stöd
Beslut Datum Diarienr 2018-11-20 2018/00216 1(6) GD-nummer 2018/00003-85 Riktlinje kring hantering av statligt stöd Syfte med riktlinjen Denna riktlinje beskriver översiktligt reglerna om statligt stöd
Läs merRP 50/ / /2016 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i Europeiska konventionen om rättsligt
Läs merFörslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt
Läs merMARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:11 2012-10-24 Dnr C 3/12
MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:11 2012-10-24 Dnr C 3/12 KÄRANDE Apoteket Aktiebolag, Södermalmsallén 36, 118 28 Stockholm Ombud: jur.kand. A. G., Awapatent AB, Box 45086, 104 30 Stockholm SVARANDE A. N. A.,
Läs merÄndring i reglerna om aggressiv marknadsföring
Civilutskottets betänkande 2015/16:CU11 Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till en ändring i marknadsföringslagen. Lagändringen
Läs merMål C-355/12. Tekniska skyddsåtgärder. Akademin för Immaterial-, Marknadsförings- och Konkurrensrätt 4 december 2014
Mål C-355/12 Tekniska skyddsåtgärder Akademin för Immaterial-, Marknadsförings- och Konkurrensrätt 4 december 2014 Bakgrund till C-355/12 Nationell domstol: Tribunale di Milano (distriktsdomstolen i Milano)
Läs merKommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012.
Kommittédirektiv Konsumentskydd vid finansiell rådgivning Dir. 2012:98 Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Sammanfattning Finansiell rådgivning har blivit allt mer efterfrågad och vanligt
Läs merGlasögonfyndet i Göteborg AB, Box 4054, 422 04 HISINGS-BACKA Ombud: jur. kand. R. E., Advokatfirman Winn AB, Östra Larmgatan 1, 411 07 GÖTEBORG
MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:2 2008: Datum 2009-02-11 Dnr C 11/08 KÄRANDE Glasögonfyndet i Göteborg AB, Box 4054, 422 04 HISINGS-BACKA Ombud: jur. kand. R. E., Advokatfirman Winn AB, Östra Larmgatan 1,
Läs merGWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01
GWA ARTIKELSERIE Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 Vad är parallellimport? Med parallellimport avses det förhållandet
Läs merMARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:12 2013-07-11 Mål nr C 8/12
MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:12 2013-07-11 Mål nr C 8/12 KÄRANDE Plaza Publishing Group AB Att: C. Ö. Box 30210, 104 25 STOCKHOLM Ombud: advokaten M. F., H. Legal Advokat AB, Kaptensgatan 12, 114 57 STOCKHOLM
Läs merHFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)
HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen
Läs merKommittédirektiv. Främjandeförbudet i lotterilagen. Dir. 2014:6. Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014
Kommittédirektiv Främjandeförbudet i lotterilagen Dir. 2014:6 Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014 Sammanfattning Snabba insatser från statens sida och verkningsfulla sanktioner vid överträdelser
Läs mer