KONSEKVENSER UTSTÄLLNINGSHANDLING

Transkript

1 Översiktsplan för staden Linköping KONSEKVENSER UTSTÄLLNINGSHANDLING DECEMBER 2009

2 MILJÖKONSEKVENSER En sammanfattning av planen och dess miljökonsekvenser...4 Inledning...5 Beskrivning av planens strategiska val och dess miljöpåverkan...5 Nollalternativ och alternativ utformning av planen...6 Genomgång av miljökonsekvenser i relation till miljömål...7. Redovisning av förändringar som kan innebära betydande påverkan...13 Uppföljning av betydande miljökonsekvenser...16 EKONOMISKA KONSEKVENSER DEL 1 Inledning...18 Teoretiska utgångspunkter...20 Planförslagets konsekvenser för befolkning och bostadsmarknad...23 Planförslagets konsekvenser för näringsliv och arbetsmarknad...26 Planförslagets konsekvenser för regionens tillväxt och funktionella struktur...30 Sammanfattande bedömning...32 DEL 2 Inledning...34 Sammanfattning...35 Exploateringsområden...36 Övergripande åtgärder...43 Finansiering av investeringar...48 Övriga nyttor och uppoffringar...48 SOCIALA KONSEKVENSER Inledning Mål och utgångspunkter...51 Ett gott socialt liv...52 Det sociala livet i Linköping...54 Slutsatser...60 Foto, där inte annat anges: Lasse Hejdenberg. 2

3 MILJÖKONSEKVENSER Upprättad av BJÖRN TJUS 3

4 MILJÖKONSEKVENSER En sammanfattning av planen och dess miljökonsekvenser Översiktsplanen för staden Linköping Planen omfattar utbyggnad och förtätning av Linköpings tätort med utgångspunkt att kommunens invånarantal ökar från till invånare och på lång sikt till invånare. Planen har stort fokus på hushållnings- och miljöfrågor och utgår från de statliga och regionala miljömålen. Utbyggnaden skall ske så att Linköping blir en hållbar och attraktiv stad. Detta skall uppnås genom att staden bli tätare och rundare än idag. Resor till fots, med cykel och med kollektivtrafik skall prioriteras före biltrafik och ett högeffektivt kollektivtrafiksystem, Link- Link, skall utvecklas. I planerna för utvecklingen av staden ingår förutom nya bebyggelseområden en utbyggnad av Ostlänken och Götalandsbanan med nya järnvägsspår, ett nytt resecentrum vid Stångebro, utbyggnad av den befintliga flygplatsen öster om staden, utbyggnad av handelsområden vid Tornby och Mörtlösa och ett nytt handelsområde vid Djurgården. Bostäder och arbetslokaler tillkommer både genom förtätning av stadsdelarna och genom att nya bebyggelseområden byggs i anslutning till befintliga. Detta skall ske samtidigt som stadsmiljön görs mer attraktiv och värdefulla park- och naturområden bevaras och utvecklas. Några av stadens nuvarande verksamhetsområden skall utvecklas till blandområden med bostäder, kontor och affärer. För att minska störningar på boende och verksamma i staden placera ej störande verksamheter centralt, medan mer störande eller skrymmande verksamheter lokaliseras till stadens utkanter. Miljökonsekvenser En omfattande utbyggnad av staden med ett ökat antal invånare ökar stadens resursanvändning och innebär en ökad miljöbelastning på omgivningarna. Planens inriktning mot att bygga en tät stad, förändra trafiknätet så att gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras och utveckla kollektivtrafiken begränsar den ökade energiförbrukningen och miljöpåverkan. Fördelar man påverkan per individ bör den sammantaget bli mindre. Fortsatt utbyggnaden av mycket stora externa handelsområden vid E4: an (östra Tornby och Mörtlösa) bedöms samtidigt medverka till ett ökat regionalt trafikarbete och därmed ökade utsläpp av luftemissioner. Utvecklingen av Götalandsbanan, Södra stambanan, och Linköpings resecentrum och Link-Link förbättrar förutsättningarna för kollektivtrafik rejält. Detta, teknikutveckling och ökad användning av alternativa bränslen innebär att luftemissionerna trots ökat invånarantal beräknas minska. Prioriteringen av gång- och cykeltrafik samt utveckling av attraktiva rekreationsstråk och nya idrottsanläggningar ger förutsättningar för aktiviteter som främjar en bra folkhälsa. Förtätningen innebär samtidigt att fler boende samlas i stadsmiljö och att fler kan bli utsatta för buller och luftemissioner. Bullerstörningar medför hälsoproblem för dem som drabbas. Om av någon anledning inte den planerade omfördelningen mellan trafikslagen fullföljs omkullkastas planens höga miljöambitioner och boende i stadsmiljön skulle då kunna drabbas av en försämrad luftmiljö och ökade bullerstörningar. Detta skulle i sin tur medföra en ökad ohälsa. För att ha kvar beredskap för ökad trafik i framtiden finns vägförbindelsen norr om Slaka samt tvärleden genom Tinnerö naturreservat kvar som en framtida möjlighet. Denna trafikled skulle, om den i framtiden blir aktuell, kunna innebära en stor påverkan på höga naturkultur och rekreationsvärden. Utbyggnaden av flygplatsen så att den kan bli en regional strategisk flygplats och få en utökad flygtrafik kan medföra att buller och risker från flygverksamhet ökar. Planerad ny bebyggelse inom flygbullerstörda områden innebär att nytillkomna boende inom området kan riskera att drabbas av ohälsa. Utvecklingen av ny bebyggelse och infrastruktur påverkar såväl stadsbilden som stadsmiljön. De nya järnvägsspåren genom staden bedöms kunna få en stor påverkan på stadsmiljön. Vid den planerade förtätningen avses i första hand redan bebyggda områden tas i anspråk och i andra hand grönytor utan natur- och rekreationsvärden. Grönområden med höga värden skall bevaras och utvecklas. Förtätningen innebär att miljövärden kan komma att påverkas samtidigt som nya värden tillkommer. Planens tydliga inriktning på att stadsmiljön skall få hög kvalitet, vara trygg, tillgänglig för alla, och upplevelserik, ger stöd för utveckling av en god bebyggd miljö. Blir omvandlingstrycket mycket stort uppkommer det en risk för att befintliga värden påverkas negativ. Det behövs därför upprätthålla en god balans och visas omsorg om de befintliga värdena. Om andelen hårdgjorda ytor i staden ökar kan dagvattenflöden öka och vattenkvalitén påverkas. Omvandlingen av staden bör därför utformas så att denna påverkan begränsas. Planförslaget har omarbetats så att det inte längre an- 4

5 MILJÖKONSEKVENSER visar bebyggelse på jordbruksmark väster om Skäggetorp, men däremot anvisas verksamhetsområden på jordbruksmark i Malmskogen och Mörtlösa. Lokaliseringen motiveras av att dessa områden har en god trafikanslutning till E 4an och att lokaliseringen innebär att störningar, risker och miljöfarliga transporter till mer störande verksamheter begränsas. 2. Hur miljökonsekvensbeskrivningen och synpunkter från samrådet har beaktats, 3. Skälen till att planen antas i stället för de alternativ som varit föremål för överväganden 4. De åtgärder som ska vidtas för uppföljning 5. Övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför. Inledning Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att ge beslutsfattarna tillgång till ett underlag som möjliggör en ökad miljöhänsyn och leder fram till bättre beslut för miljön.. Miljökonsekvensbeskrivningen ska göra det möjligt att i planarbetet väga miljökonsekvenserna mot andra viktiga faktorer så att en planen blir så bra som möjligt ur ett helhetsperspektiv. Syftet är också att ge politiker och allmänhet ett underlag som beskriver planens påverkan på miljön. Innebörden av olika förslag kan då lättare förstås och diskuteras under planprocessen. Avgränsning av MKB Miljökonsekvensbeskrivningen fokuserar på frågor som kan innebära betydande miljöpåverkan. Miljöbedömningen för denna översiktsplan för staden sker på en övergripande principiell nivå. Mer betydande konflikter bör miljöbedömas vidare i den fortsatta planeringen, i kommande detaljplaner, väg och järnvägsutredningar, eller i samband med framtida tillståndsprövningar. Miljöbedömningar av planerade väg- och järnvägsutbyggnader sker i samband med prövningen av de aktuella projekten. Avgränsning av vilka frågor som skall behandlas har gjorts genom analys av planens strategiska val, avgränsning av miljöaspekter som kan innebära betydande miljöpåverkan och en genomgång av planen visavi de mest relevanta miljömålen. Avgränsningen har gjorts genom dialog med sakkunniga och med beaktande av de synpunkter som framförts i samrådsskedet. Miljöbedömningen av översiktsplanens fördjupning enligt miljöbalken samordnas dessutom med en konsekvensbeskrivning av planen enligt 4 kap 1 PBL. I denna beskrivs sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Särskild sammanställning Inför kommunfullmäktiges antagande av översiktsplanen ska kommunen i en särskild sammanställning (6 kap 16 MB) redovisa: 1. Hur miljöaspekterna har integrerats i planen Beskrivning av planens strategiska val och dess miljöpåverkan Alternativa inriktningar för den fysiska planeringen har studerats på övergripande strategisk nivå i utredningen Framtida planstrukturer i Linköping. Där belyses alternativa strukturer för den framtida bebyggelsen i hela kommunen. Översiktsstudien har perspektiven och invånare, utan att något tidsperspektiv anges. Tillväxten i Linköping ska ses som en del i en regional expansion. De alternativ som behandlades i strukturstudien är: 1. Det goda lokalsamhället 2. Stads- och regionförstoring 3. Vackert och centralt boende Kommunen har som grundförutsättning att nytillkommande bostadsområden inte skall ske där max buller överstiger 90 alternativt 80dBA. I samtliga alternativ kommer dock en stor del av planerade nya bostadsområden att utsättas för maximalt flygbuller mellan DBA. Det goda lokalsamhället Alternativet det goda lokalsamhället innebär att småorter och stadsdelar skall byggas ut så att de får minst 3000 invånare så att de kan bilda lokalsamhällen med närhet till egen service. Alternativet ger goda förutsättningar för utveckling av lokala centrumbildningar och trygga och integrerade samhällen. Stads- och regionförstoring Stads- och regionförstoring strävar mot en levande stadskärna och att minskad bilandel för resor prioriteras. Nytillkommande boende samlas i centrala Linköping och i existerade stadsdelar och orter med goda förutsättningar för kollektivtrafik. Stads- och regionförstoringen är en process som pågår nationellt och internationellt. Denna 5

6 MILJÖKONSEKVENSER förändringsprocess leder totalt sett till ett ökat pendelresande och längre transporter inom utvidgade regioner för handel och samverkan. Alternativet anpassar sig till denna förändring genom att samla bebyggelsen i strategiska lägen och stärka kollektivtrafiken. Genom att befolkningen samlas i staden eller i orter vid goda kollektivtrafikstråk bedöms den totala trafikökningen begränsas genom att biltrafikandelen minskas och andelen cykel- och kollektivtrafik ökar. Vackert och centralt boende Vackert och centralt boende innebär att den tillkommande befolkningen samlas i ett band vid Stångån, Svartån och sjön Roxens sydvästra strand. Alternativet ger nytillkommande boende möjlighet till en vacker boende med rekreationsmöjligheter i omgivningarna. Val av inriktning för översiktsplanen Med studien som underlag har Linköpings kommun diskuterat fram inriktningen för översiktsplanen för staden. Den valda inriktningen redovisas i dokumentet Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet som antogs av kommunfullmäktige Inriktning för planen är: Utveckla staden Linköping med fler boende och arbetsplatser i staden. En tätare och mera sammanhängande stad skall uppnås genom kompletteringar, omvandlingar och utbyggnad i centrala lägen. Värdefulla grönområden sparas och tillförs nya värden. Förutsättningar för stadsliv skall ges genom utvidgning och utveckling av stadskärnan. Identiteten och de kulturhistoriska värdena skall respektera och moderna tillägg skall göras med hög kvalitet. Vattennära lägen utvecklas för rekreation och bebyggelse. Behovet av strandpromenader utmed Stångån Kinda kanal skall tillgodoses och få en stadsmässig karaktär i de centrala delarna. När tätorterna kompletteras och utvidgas ska behovet av strandpromenader utmed Stångån/Kinda kanal/göta kanal tillgodoses. Nollalternativ och alternativ utformning av planen Nollalternativet till planen utgörs av en framskrivning av kommunens översiktsplan från 1998, utan en fördjupning av översiktsplanen eller annan motsvarande övergripande styrning. Alternativa inriktningar för översiktsplanen behandlades utredningen Framtida planstrukturer i Linköping. Den inriktning som valdes för översiktsplanen bedömdes vara bäst för miljön och för Linköpings kommuns möjligheter till tillväxt. Inriktningen främjar utbyggnaden av nya bostads-, verksamhetslokaler och en samlad infrastruktur, samtidigt som den begränsar transportarbetet och tar hänsyn till andra väsentliga värden. Avgränsning av miljökonsekvenser En avgränsning av de faktorer som skall behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen för planen har gjorts genom genomgång av en checklista med olika miljöfaktorer och dialog med sakkunniga. De faktorer som bedöms kunna medföra betydande miljöpåverkan är: 1. Energianvändning 2. Luftkvalitet och buller 3. Deponi och avloppshantering 4. Påverkan på riksintressen 5. Vattenkvalitet 6. Natur- och rekreationsvärden 7. Kulturvärden och stads- och landskapsbild 8. Jordbruksmark/jordbrukslandskap 9. Riskfrågor Miljöfaktor Eventuell betydande påverkan Målet för utbyggnaden av staden är att den skall ske så att det framtida Linköping skall vara en hållbar och attraktiv stad. Tyngdpunkten i arbetet med översiktsplanen för staden är att analysera och redovisa strategier och övergripande bebyggelse-, kommunikations- och grönstrukturer. 6 Energianvändning Utbyggnad för ett stort antal nytillkommande boende och verksamma i staden innebär ökad energiåtgång för transporter och uppvärmning.

7 MILJÖKONSEKVENSER Luftkvalitet och buller Deponi och avloppshantering Påverkan på riksintressen Vattenkvalitet Natur-, och rekreationsvärden Kulturvärden och stads- och landskapsbild Jordbruksmark Riskfrågor Fler påverkas av störningar i stadsmiljön om staden förtätas med fler invånare och vissa nya bebyggelse områden kan vara utsatta för buller och luftföroreningar. Befolkningsökningen ökar be hovet av omhändertagande av avfall och avloppsvatten. I Linköping och dess omgivningar finns det flera områden och anläggningar av riksintresse Förtätning och utbyggnad innebär att tätortens hårdgjorda ytor ökar och därmed kan också dagvattenavrinningen öka. Detta kan påverka både dagvattenmängder och vattenkvalité. Förtätning, nytillkommande bebyggelseområden och byggande av trafikleder kan påverka natur- och rekreationsvärden. Den planerade stadsutvecklingen kan påverka befintliga värden och därmed stadens identitet. I anslutning till Linköpings tätort finns det högklassig jordbruksmark. En utbyggnad av staden kan därför komma i konflikt med denna. Ny bebyggelse vid transportleder och nära flygplats, samt samlokalisering av boende och verksamheter kan innebära att riskfrågorna behöver följas upp. Genomgång av miljökonsekvenser i relation till miljömål MILJÖKVALITETSMÅL Vid fördjupning av översiktsplanen har kommunen utgått från de nationella och regionala miljömålen och lyft fram dessa i planen. Särskilt i fokus är det nationella miljömålet En god bebyggd miljö. Med detta som grund syftar planen till att Linköping skall bli långsiktigt hållbart ekologiskt, ekonomiskt och socialt. I denna miljökonsekvensbeskrivning redovisas konsekvenserna i anslutning till en sammanfattning av de olika delmålen som ingår i det nationella målet en god bebyggd miljö. Uppfyllelse av delmål: 1. Den bebyggda miljön ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur så att alla människor ges möjlighet till ett rikt och utvecklande liv och så att omfattningen av människors dagliga transporter kan minskas. Nollalternativet: Kommunens översiktsplan (ÖP-98) har sammantaget en inriktning som ligger i linje med delmålet. ÖP staden Fördjupningen har en tydligare inriktning mot förtätning och utbyggnad av kollektivtrafiken. Genom en attraktiv utformning av staden, tillkomst av nya verksamheter och utveckling av vissa stadsdelar bedöms den bebyggda miljön komma att utvecklas mot rikare upplevelser för fler, samtidigt som stadens befintliga miljövärden påverkas. En kraftig utveckling av handelsområden i Tornby och Mörtlösa försämrar samtidigt förutsättningarna för lokala centra i stadens ytterområden och övriga tätorter att kunna konkurrera och utvecklas. Förebyggande åtgärder: Negativ påverkan kan begränsas genom att förtätningen och utbyggnaden av staden genomföras med stor hänsyn till befintliga värden. Vid fortsatt planering och byggande bör inriktningen på att åstadkomma en attraktiv och trivsam bebyggd miljö fullföljas. Särskilda åtgärder kan behövas för att bevara och stärka lokala stadsdelscentra. 7

8 MILJÖKONSEKVENSER 2. Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap med särskilda värden värnas och utvecklas. Nollalternativet Kommunens översiktsplan (ÖP-98) är på en mer övergripande nivå, och ger därför inte närmare anvisningar för hur hänsyn skall tas till befintliga kulturvärden. Det finns dock sedan tidigare en fördjupningsplan för den del av Linköpings innerstad som utgör riksintresse som redovisar dess värden och krav på hänsynstagande. Genom att ny infrastruktur och bebyggelse tillkommer påverkas befintliga värden. ÖP staden I planen anges att stor hänsyn skall tas till de höga kulturvärden som finns i Linköpings innerstad och hur områdena vid Stångån skall tas till vara och utvecklas. I planen finns redovisningar av riksintressena Linköpings stadskärna, Stångån/Kinda kanal, Lambohovs herrgård och Slakaåsens fornlämningsområde, Tiftgravfältet och kulturmiljön vid Vårdsberg -Landeryd. I samband med planarbetet har även en särskild kulturmiljöstudie - Kulturhistoriskt underlag för förtätning av staden Linköping, utarbetats av stadsantikvarie Gunnar Elfström och inarbetats i planen. En förtätning av staden med nytillkommande byggnader, omläggning av trafiknätet och nya järnvägsspår genom staden, samt byggande av ett nytt resecentrum bedöms kunna medföra en stor påverkan på befintliga värden. Utbyggnad av nya bostadsområden nära de befintliga skulle medföra att det blir en skarpare gräns mellan stad och land och att det stadsnära odlingslandskapet påverkas. Förebyggande åtgärder För att minska negativ påverkan har studier gjorts över stadsdelarna befintliga värden. I den fortsatta planeringen bör vid behov mer detaljerade analyser göras så att värdefulla platser, byggnader, landskap och andra särskilda värden kan identifieras, bevaras och utvecklas. 3. Natur- och grönområden med närhet till bebyggelsen och med god tillgänglighet värnas så att behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses. Nollalternativet Kommunens översiktsplan (ÖP-98) redovisar kommunens stora strövområden och gröna stråk och undviker ny bebyggelse i dessa. ÖP staden I samband med fördjupningen av översiktsplanen har det gjorts en översiktlig värdering av stadens park- och naturområden. Denna har arbetats in i ett särskilt grönstrukturavsnitt i planen som också skisserar hur park- och naturområdenas samband och värden kan utvecklas. Inriktningen i planen är att värdefulla områden skall bevaras och utvecklas. Utbygganden planeras ske genom förtätning och sammanbyggning av befintliga områden. Grönområden med begränsade värden kan komma att exploateras. Det innebär att andelen grönyta per invånare i staden och stadsdelarna blir mindre, men att kvarvarande grönytor ska få en högre kvalitet. Förebyggande åtgärder Linköping är en grön stad. Hänsynstagande till grönstråken kräver en omsorgsfull detaljplanering och att exploateringsnivån anpassas till förutsättningarna i de olika stadsdelarna. Inför fortsatt planering och byggande krävs därför mer detaljerade inventeringar och analyser av både park- och naturområden och dess värden och den tänkta bebyggelsen och dess struktur. I planen anges riktlinjer om att det bör finnas tillräcklig god tillgång och tillgänglighet till park- och naturområden för rekreation i alla bostadsområden. Det är angeläget att stadens grönområden för rekreation får en god utformning och blir så bullerfria, trygga och säkra som möjligt. 4. Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas. Nollalternativet Kommunens översiktsplan (ÖP-98) redovisar kommunens övergripande grönstruktur och områden med skyddad natur och undviker på övergripande nivå i stort konflikt med dessa. Efter att planen upprättades har ytterligare värdefulla områden identifierats. ÖP staden Inriktningen för planen är att värdefulla naturområden skall bevaras och utvecklas. Plankartan redovisar de större naturområden och stråk som skall skyddas och utvecklas. Exempel på naturstråk som skall utvecklas är Stångåstråket, området vid sjön Roxens södra strand och eklandskapet söder om Linköping. Hänsyn skall även visas till värdefulla mindre områden. 8

9 MILJÖKONSEKVENSER Förebyggande åtgärder Inför fortsatt planering och byggande behövs mer analyser av hur hänsyn skall naturvärden som inte redovisas på denna översiktliga nivå. Kommunens naturvårdsprogram med kartbilaga samt kompletterande inventeringar redovisar dessa värden. Denna redovisning bör ligga till grund för den fortsatta planeringen vid förändringar i stadsdelarna. 5. Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. Luftkvalitet och miljökvalitetsnormer Nollalternativet Prognoser för trafikutvecklingen pekar mot att luftmiljön blir bättre trots en ökad biltrafik. Det beror både på en ökad andel miljöbilar och att reningstekniken på bilarna förbättras. Frågan är om denna minskning är tillräcklig för att Linköping aktivt skall bidra till de globala miljömålen om att minska växthusgaserna. Miljökvalitetsnormerna för partiklar (PM10) kan överskridas vid utsatta och kringbyggda trafikavsnitt. ÖP staden Inriktningen på att begränsa biltrafik och prioritera gång-, cykel och kollektivtrafik bidrar för staden till att luftföroreningar från trafiken kan minska ytterligare. Genom att gång-, cykel och kollektivtrafik kommer att prioriteras minskar biltrafiken på vägar i eller vid planområdet som idag har mycket trafik. Därmed minskar områdets luftföroreningar. Detta är mycket angeläget ur ett globalt och lokalt perspektiv. Enligt inriktningen i ÖP staden och trafikplan för Linköpings innerstad skall andelen biltrafik minska från 57 % till 39 %, andelen kollektivtrafik öka från 12 % till 22 % och andelen cykeltrafik öka från 31 % till 39 %. Beräkningar som kommunens trafikplanerar utfört för belastade vägavsnitt visar att biltrafiken totalt kommer att minska trots ett ökat antal invånare. Detta förutsatt att kommunen är konsekvent och fullföljer planeringen för att öka andelen kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik så att den förverkligas sås som tänkt genom omvandlingen av stadens trafiknät. Kommunen har även låtit företaget Trivector Trafffic AB göra en oberoende analys av rimligheten i gjorda uppskattningar av omfördelningen av trafikslagen i studien Effektbedömningar av Linköpings förslag på trafiksystem i Översiktsplanen för staden Linköping. Effekten på minskningen av bilandelen är något lägre i deras summering, en ligger i ungefär samma storleksordning. Samtidigt innebär förtätningen av staden att fler människor blir bosatta och/eller verksamma i en stadsmiljö som påverkas av luftföroreningar från både trafik och uppvärmning av byggnader. Utvecklingen av ett större regionalt handelsområde i norr innebär att en stor andel av hushållens inköpsresor kan bli längre. En förskjutning av andelen inköpsresor från lokala centra mot regionala handelsområden främjar inte, i motsats till planens trafikplanering i övrigt, en minskning av luftemissioner. En ökad flygtrafik från Linköping ökar tillgängligheten till flygtrafik och andelen resande med flyg kan då öka. Sker detta ökar miljöbelastningen på luftmiljön från den ökade flygtrafiken. Översiktsplanens för stadens inriktning innebär att möjligheterna att uppnå nu gällande miljökvalitetsnormer för partiklar är god. Vid byggande av bostäder och arbetsplatser vid trafikleder och vid omläggningar av gatunätet kan särskild uppföljning av förutsättningarna behövas. Eftersom planen har en lång tidshorisont och miljökvalitetsnormerna kommer att innefatta skärpta normer för mindre partiklar (PM 2,5) och kvävgas kan det på sikt bli svårt att uppnå samtliga normer för luftmiljön. Detta inte minst då bakgrundsnivåerna, med lufttillflöden från våra grannar i norra Europa, är relativt höga. Förebyggande åtgärder Kommunen bör utveckla och anta riktlinjer för byggande av hälsosamma och miljöeffektiva hus som kräver mindre energi för sin uppvärmning. Dessa kan sedan följas upp i dialog med byggherren som får redovisa hur programmet följts inför bygglov. Linköpings kommun har tagit fram ett åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för partiklar (PM10). Åtgärder som föreslås i detta, förutom att minska biltrafiken och dess hastighet, är att genom dammbindning med CMA-lösning reducera förekomsten av partiklar, tillämpa tidigare och upprepad vårrengöring av gator, genomföra informationskampanj om dubbfria vinterdäck, och förbättra beläggningar på vägarna. Buller Nollalternativet Ökade trafikflöden innebär att ljudmiljön försämras och att rekommenderade bullernivåer kan överskridas vid utsatta trafikavsnitt om inte åtgärder vidtas. Genom att det tillkommer nya boende kommer fler människor att utsättas 9

10 MILJÖKONSEKVENSER för flygbuller från Linköpings två stadsnära flygplatser. ÖP staden Genom minskning av biltrafik i staden och sänkning av tillåten trafikhastighet minskar trafikbullret totalt. Samtidigt kan den planerade utvecklingen av kollektivtrafik med ökad buss och tågtrafik medföra en ökning av maxbullerstörningar för dem som bor och är verksamma närmast dessa stråk. Den än mer uttalade förtätning med fler boende och verksamma i de inre delarna av staden innebär att fler utsätts för utsätts för buller från vägtrafik, flygtrafik, tågtrafik och verksamheter än i nollalternativet. Inriktningen på att utveckla områden med blandad användning kan under själva omvandlingsfasen medföra att nytillkomna boende blir utsatta för buller från verksamheter. Nuvarande arbetsområden som föreslås omvandlas till blandområden är vid Industrigatan i övre Vasastaden, i östra Tornby samt i Kallerstad. Genom att flygplatsen i öster Linköping City Airport föreslås expandera och inrymma fler reguljära inrikes och utrikesförbindelser kan flygbullernivåerna bli större än de är i nollalternativet. Detta kan medföra en ökad bullerpåverkan från flygtrafiken. Samtidigt är det JAS planen som orsakar det högsta bullret, så utbredningen av maximala bullernivåer från flygtrafiken påverkas troligtvis inte så mycket av att den civila flygtrafiken expanderar. Planförslaget innebär sammantaget att fler boende utsätt för höga bullernivåer. Förebyggande åtgärder Den föreslagna begränsningen av biltrafiken och hastighetsbegränsning till 40 km tim innanför Y-ringen medverkar till ett lägre trafikbuller. Denna inriktning måste fullföljas i fortsatta detaljplanering och byggandet av infrastruktur. Bullerstörningar kan begränsas ytterligare genom uppförande av bullerskydd vid trafikleder och gator, en anpassad utformning av bebyggelse med bullerskydd mot trafiken och skyddade sidor/gårdar bakom byggnaderna. Allergirisker Kommunen har uttalat att hästhållning ska gynnas samtidigt som staden skall byggas ut. Detta kan innebära störningar för närboende och en ökad risk för dem som är allergiska för hästar. Förebyggande åtgärder För att minska problemen bör planering och information ske med syftet att störningar och allergiriskerna minimeras. Olycksrisker Nollalternativet Översiktsplanen redovisar risker på kommunnivå. Exempel på dessa är transporter av farligt gods och identifierade skedriskområden. I planen redovisar även insatstiderna till olika områden för räddningstjänsten. Den kanske största olycksrisken vid sidan av de risker som tas upp i riskredovisningen utgörs av trafikriskerna. Dessa kan öka med växande trafikmängder. Även miljöfarliga transporter på väg och järnväg samt flygverksamhet innebär risker. ÖP staden I planen finns en redovisning av de miljö- och risk faktorer som berörs av planen. Integrering av verksamheter och boende och ökning av flyg och tågtrafik kan medföra att olycksriskerna ökar. Konsekvenserna av en eventuell olycka ökar genom att flera människor samlas i staden med dess köpcentrum och evenemangsarenor. Genom ombyggnad av delar av gatunätet och sänkning av tillåten hastighet på gatorna i innerstaden, samt prioritering av gång- och cykeltrafik bör trafikriskerna bli lägre än för nollalternativet. Miljöfarliga transporter till verksamheter kan innebära att boende och verksamma vid transportlederna utses för risker. Genom att mer störande verksamheter förläggs till områden i norra delen av staden med god anslutning till E4: an undviks att angöringstransporter kommer att ske så att de utsätter bostäder för risker. Planerad ny bebyggelse med även bostäder i västra Tornby ligger inom rekommenderade skyddszoner för biogasanläggningar kommunens reningsverk. Förebyggande åtgärder Gatunätet skall få en trafiksäker utformning. Miljöfarliga transporter styrs genom kommunens vägvalsstyrning till vissa anpassade trafikstråk och störande verksamheter lokaliseras till särskilda områden med god anslutning till dessa trafikstråk. Genom detta undviks miljöfarliga transporter genom t ex bostadsområden. Vid ny bebyggelse nära trafikleder kan riskförebyggande åtgärder behöva vidtas. Flygtrafiken kan även fortsättningsvis styras så att överflygningar över bebyggda områden undviks. Rekommendationerna i studien av risker kring flyg- 10

11 MILJÖKONSEKVENSER verksamheten skall beaktas vid stadens utbyggnad. Utrymningsfrågan för den nya resecentrumanläggningen måste lösas och få acceptabel säkerhet och angreppsvägar för räddningstjänsten medges. Riskreducerade åtgärder krävs vid utformningen av både nya järnvägsspår och omgivande bebyggelse. Det behövs nästan alltid särskilda åtgärder inom ett område upp till 50 m från järnvägen. Ett nytt läge för godstågsspåret är under utredning. Ett separat läge utanför de inre delarna av staden skulle minska riskerna för transporter med farligt gods. Vid ny bebyggelse och ombyggnad bör höjdsättning och VA-system utformas så att bebyggelsen inte skadas av översvämningar. - Vid ny bebyggelse inom skyddsavstånd för reningsverket och biogasanläggningarna krävs fördjupade riskanalyser för att klargöra lämpligheten av dessa och vilka skyddsåtgärder som behöver vidtas. Det pågår nu utredningar om vilka skyddsåtgärder som behöver vidtas på anläggningarna om ny bebyggelse skulle bli aktuell. Översvämningsbenägna områden Resultatet från den översvämningskartering som genomförts av SMHI under 2008 visar att för Stångån sker de största översvämningarna i området mellan Nykvarns kraftverk och mynningen i Roxen. Riskerna för en översvämning som är så omfattande att Gärstadverket och Tornbyområdet skulle påverkas är minimal, men skulle om den inträffade kunna få förödande konsekvenser. Förebyggande åtgärder En närmare utredning av jordbruksinvallningarna ska genomföras innan någon ny bebyggelse får upprättas inom utsatta områden. Invallningen vid mynningen till Roxen och runt Gärstads deponiområde skall kontinuerligt ses över och nödvändiga åtgärder vidtas för att eliminera översvämningsrisker. Frågan om att stadens bebyggda områden vid höga vattenflöden har tillräcklig avrinningskapacitet bör hanteras och noteras i den fortsatta detaljplaneringen. Skredrisker och erosionsproblem SGI:s översiktliga utredning och efterföljande fördjupade undersökningar av skredrisker hos ler- och siltslänter intill vattendrag har visat att det idag inte råder någon omedelbar skredrisk, men att vissa områden inte är tillräckligt utredda för att helt kunna klassas som stabila. En särskilt utredningen har genomförts av Tinnerbäcken. Denna visar att det där finns erosionsproblem. Förebyggande åtgärder För att förebygga skredrisker behöver det utföras geotekniska utredningar när nybebyggelse, utfyllnader eller schaktningsarbete blir aktuella vid Stångån och Tinnerbäcken. För att minska risker och olägenheter av erosionen i Tinnerbäcken bör kommunen följa upp dess fortskridning och vid behov vidta åtgärder så att inte stenmurar och cykelvägar mm undermineras. 6. Mark- och vattenområden är fria från gifter, skadliga ämnen och andra föroreningar. Vatten Nollalternativet Stångån är ur rekreations- och naturvårdssynpunkt ett värdefullt vattendrag och också en dricksvatten resurs med vattenuttag söder om staden. Trots påverkan finns en unik fiskfauna med den hotade aspen och den ovanliga arten nissöga. I tätorten finns fortfarande avsnitt med värdefulla naturliga stränder. Ån är kraftigt påverkad av kraftverksdammar och korttidsreglering. Inom planområdet finns fyra vattenkraftverk som samtliga utgör definitiva vandringshinder. Nedströms sjön Ärlången ökar successivt påverkan av utsläpp. Vid utloppet i Roxen nedströms tätorten är Stångån kraftigt påverkat av näringsämnen från omgivande marker och avloppsreningsverk och av metaller och miljögifter från industrier, kraftvärmeverk samt från tätortens dagvattennät. Påverkan har pågått under lång tid och även om utsläppen minskat under senare tid finns rester av gamla utsläpp kvar i åns bottensediment. Med utgångspunkt i EU:s vattendirektiv görs under 2008 en ekologisk bedömning av Stångån och Tinnerbäcken. ÖP staden Planförslagets tydliga inriktning mot en förtätning av stadsbebyggelsen innebär ökade utsläpp av dagvatten i Stångån och Tinnerbäcken då andelen hårdgjorda ytor ökar. Samtidigt kan en omvandling av industrimark till bostadsområden utmed Stångån innebära att den specifika föroreningsbelastningen minskar. Planen föreslår ett stort våtmarksområde nedströms tätorten som kan vara en resurs för sedimentering av föroreningar från delar av tätortens dagvatten innan utlopp i Roxen. I planen före- 11

12 MILJÖKONSEKVENSER skrivs ett särskilt hänsynsområde omkring och uppströms dricksvattenuttaget i Stångån. Förebyggande åtgärder En studie som översiktligt klargör dagvattenflöden och föroreningsbelastning från dagvatten har tagits fram för den befintliga tätortbebyggelsen. Studien bör kunna kompletteras med föreslagen förtätning och utbyggnad där olika åtgärder kan läggas in för reducering av dagvattnets påverkan på Stångån och Tinnerbäcken. Åtgärder för att fördröja och rena dagvatten kan sedan realiseras i detaljplanering och byggande av ny infrastruktur och bebyggelse. Anläggning av faunapassager förbi ovan beskrivna definitiva vandringshinder innebär att nya föryngringsområden kan nås av många vattenlevande djurarter som tidigare varit hänvisade till området nedströms Nykvarns kraftstation. En förstudie för ett omlöp förbi kraftstationen är framtagen. Åtgärden innebär att den biologiska mångfalden ökar i stadsnära delar av Stångån. Genom en medveten utformning av den nya bebyggelsen och dess utemiljöer med genomsläppliga markbeläggningar och gröna tak mm kan andelen hårdgjorda ytor begränsas. Mark Nollalternativet Vid översiktsplanens tillkomst fanns det inte någon kommuntäckande inventering av förorenad mark eller riktlinjer för hur kommunen skall hantera förorenade områden vid detaljplaneläggning och exploatering. ÖP staden Den planerade bebyggelsen innebär att markanvändningen intensifieras. I översiktsplanen redovisas en karta med områden med förorenad mark (Miljö och risker i Linköpings kommun, underlag 2008). Dessa utgörs dels av områden som länsstyrelsen identifierat i en inventering över länets förorening (MIFO-inventeringen) och dels av tidigare deponier. Genom detta underlag och riktlinjer för kommunens fortsatta arbete med förorenad mark kan kommunens planerare tidigt bli medvetna om behov av hänsynstagande och åtgärdsbehov vid planläggning och exploatering. Förebyggande åtgärder Geotekniska undersökningar skall vid behov utföras vid planering och byggande. Vid byggnation i eller i anslutning till förorenade områden bör även en miljöteknisk markundersökning genomföras. För att minska risken för exponeringen av giftiga ämnen bör förorenad mark saneras innan den tas i anspråk för mer känslig markanvändning som boende och rekreation. 7. Användningen av energi, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt och främst förnybara energikällor används. Nollalternativet Förutsättningar som flygplatser i öst och väst, omgivande eklandskap med stora natur- och kultur- och rekreationsvärden, bördig jordbruksmark och E4-an i norr har legat till grund för den föreslagna förtätningen av staden. Tillkommande bebyggelse och ökade trafikflöden innebär att energianvändningen av ej förnybar energi för transporter och uppvärmning ökar. Ökningen står i proportion till hur stor tillväxten av Linköping blir. ÖP staden Planen har en kraftfull inriktning på att verka för ett trendbrott när det gäller den nuvarande trafikutvecklingen där bilresor per invånare kontinuerligt ökar. Detta genom: a) Lokalisering av ny bebyggelse inom cykelavstånd till de centrala delarna av staden samt vid goda kollektivtrafikstråk b) Resor inom staden genom gång, cykel och kollektivtrafik skall prioriteras framför biltrafik. Detta skall bl. a ske genom signalregleringar och utbyggnad av ett finmaskigt huvudgatunät i tillkommande bebyggelseområden. c) Ett högeffektivt kollektivtrafiksystem med rakare snabbare stomlinjer Link-Link skall byggas i staden. d) Genomfartstrafik skall begränsas i innerstaden genom att fyrfältiga gator byggs om till tvåfältiga stadsgator och hastighetsbegränsningar innanför Y-ringen. e) Den föreslagna flyttningen av resecentrum, som förbättrar förutsättningarna att utveckla kommunens regionala knutpunkt för kollektiva transporter och utveckla arbetsplatser vid denna. Genom förtätningsinriktningen kan ny bebyggelse anslutas till fjärrvärmenätet så att en effektiv uppvärmning av nytillkommande byggnader uppnås. Genom att det totala behovet av uppvärmning kommer att öka kommer energiproduktionen behöva byggas ut. 12

13 MILJÖKONSEKVENSER Merparterna av de planerade nya bostäderna förläggs medvetet inom cykelavstånd till Linköpings centrala delar med dess handel och arbetsplatser. Även ej störande verksamheter förläggs genom förtätning centralt i blandområden. Några av de nytillkomna bostadsområden, de i Ullstämma, Lambohov och Tallboda, kommer dock så pass långt från centrum att andelen cykeltrafik troligtvis kommer att begränsas. Utbyggnaden innebär ett ökat behov att ta hand om avfall. Genom ökade avfallsmängder och teknikutveckling kan hanteringen utvecklas vidare. De ökade avfallsmängderna innebär att behovet av god planering för att kunna hantera avfallet ökar. Sorterings- och bearbetningsbehovet och transporter med sopbilar ökar. Planens utbyggnadsområden ligger inom försörjningsområden för det kommunala vatten- och avloppsnätet. Det befintliga ledningsnätet kommer att behöva kompletteras och byggas ut samtidigt som befintliga ledningstråk i vissa fall kan behöva läggas om. Förebyggande åtgärder Bevarande och utveckling av lokala centra kan begränsa transportarbetet ytterligare. Alternativ lokalisering kan göras av bostäder och arbetsplatser med får då andra konsekvenser. Kommunen bör verka för att nybebyggda hus blir energieffektiva och att avfallsmängder minskar genom återanvändning, materialåtervinning och energiutvinning. Ett gott exempel för uthålligt byggande kan vara det utvecklingsprojekt som pågår kring utvecklingen av Djurgården. Ny bebyggelse ska anslutas till kommunens Va-nät. Det är viktigt att kommunen i samarbete med Tekniska Verken och andra ledningsägare/leverantörer planerar för ett resurseffektivt och miljösäkert ledningsnät. Påverkan på riksintressen Linköpings tätort med omgivningar har ett antal områden som är av riksintresse för kulturmiljön, naturvården, och/ eller det rörliga friluftslivet. Även Linköpings flygplats (SAAB-fältet), flygverksamheten vid Malmen, den dubbelspåriga stambanan, samt de enkelspåriga regionbanorna (Linköping - Hultsfred och Linköping Västervik) är av riksintresse. Stångån/Kinda kanal är av riksintresse för kulturmiljövården och för friluftslivet. Enligt statens motivering är Stångån/Kinda kanal en Kommunikationsmiljö med intressant och oförändrad kanal från 1800-talet Linköpings stadskärna är av riksintresse för kulturmiljövården. Stambanan och Stångådalsbanan/Tjustbanan är av riksintresse för kommunikationer. Förutom själva banorna ingår också terminalanläggningar och bangårdarna i riksintresset. Ostlänken inklusive resecentrum kommer att förklaras som nytt riksintresse. Nollalternativet Kommunens översiktsplan (ÖP-98) klargör och säkerställer riksintressena status och redovisar dess läge, utbredning och innehåll. ÖP staden Sedan ÖP 98 utarbetades har nya riksintressen tillkommit. I fördjupningen av översiktsplanen för staden redovisas samtliga riksintressen samt hur hänsyn skall tas till värdena. Förebyggande åtgärder Genom fortsatt hänsynstagande till riksintressena vid den fortsatta planeringen och byggande bedömer kommunen att negativ påverkan på dessa kan undvikas. Exempel på hänsynstagande: - Ny bebyggelse i anslutning till innerstaden, Stångån - Kinda kanal, Tinnerö eklandskap och i Ullstämma skall ske så att riksintressen inte påverkas negativt. - Byggande av en ny järnvägsbro vid Stångån - Kinda kanal skall ske med omsorg till både de värden som utgör riksintresset och stadsbilden i stort och till behovet av att järnvägstrafiken, som också den är av riksintresse, kan utvecklas. - En eventuell ny på- och avfart från E4: an skall få en sådan utformning att den inte påverkar vägens trafikrytm och säkerhet. Redovisning av förändringar som kan innebära betydande påverkan Resecentrums nya läge Inför val av läge för resecentrum studerades flera alternativ och utformningsförslag genom parallella uppdrag till tre olika arkitektkontor. Utvärderingen av dessa redovisas i dokumentet Framtidens resecentrumområde Utvärde- 13

14 MILJÖKONSEKVENSER ring av idé och utredningsuppdrag som sammanställts av Linköpings kommun Utifrån analyserna av förslagen sammanställde kommunens översiktsplanerare en beskrivning av alternativen och dess konsekvenser. Dessa finns redovisade i skrivelsen Framtida resecentrumområde Inriktning för val av läge för resecentrum och vissa principer som presenterades för och antogs av kommunfullmäktige under Ett utdrag ur denna skrivelse presenteras nedan för att ge en översikt över de studerade alternativen och dess konsekvenser. 1.A Nuvarande läge upphöjda spår Viktiga bra egenskaper Välfungerande bytespunkt. Stark barriärminskning mot Tornby. Ganska bra kontakt med centrum. Ligger i nuvarande inarbetade stadsstrukturer. Viktiga dåliga egenskaper Kostnader Bro genom staden ger kraftig påverkan på stadsmiljön. Viktiga förutsättningar Järnvägsgatan nedgrävd framför stationen. Ombyggnad Steningeviadukten. Annat viktigt Satsning på att överbrygga järnvägen som barriär bara meningsfull om flytt av KV1. 1. B Nuvarande läge spår i markplanet Viktiga bra egenskaper Lågbudgetalternativ Ganska bra kontakt med centrum Ligger i nuvarande inarbetade stadsstrukturer Viktiga dåliga egenskaper Järnvägen som barriär i stort sett kvar. Bussramp i Järnvägsparken. Dubbla nivåförflyttningar i resecentrum (för gående). Viktiga förutsättningar Bussramp i Järnvägsparken. Annat viktigt Passagen av Järnvägsgatan behöver ske antingen genom nedgrävning av Järnvägsgatan eller med en inbjudande passage 2. Stångåläget, ny tullbro För platsen öster om Stångån finns två principer, antingen ligger resecentrum norr om nuvarande Norrköpingsvägen eller också förändras huvudvägnätet så att direkt kontakt kan fås mellan resecentrum och Storgatans förlängning och resecentrum och Stångån. Beskrivningen nedan utgår från det senare fallet, eftersom den första varianten inte lever upp till målbilden. Viktiga bra egenskaper Platsen inbjuder till en tvåplanslösning. Bra kontakt med centrum, kan bli en del av centrum. Möjlighet till anläggning som tillvaratar Stångån i stadsmiljön. Stor potential för stadsutveckling i direkt anslutning till resecentrum. Stor flexibilitet för utveckling av resecentrum på lång sikt. Viktiga dåliga egenskaper Längre för kollektivtrafiken (ca 1 % högre driftkostnad). Kostnad för ny Tullbro. Viktiga förutsättningar Förändring av huvudgatunätet. Bra passage för fotgängare och kollektivtrafik över Hamngatan. Ny tullbro. Annat viktigt Influensområdet för stadsutveckling ökar österut 3. Järnvägen i tunnel underjordisk station Viktiga bra egenskaper Välfungerande bytespunkt. Spårbarriären tas bort fullständigt mot Tornby. Ganska bra kontakt med centrum (beror på läge). Markområden öppnas för exploatering. Risker och störningar med gods tas bort från stadsmiljön Viktiga dåliga egenskaper Mycket höga kostnader. Underjordisk station. Ingen upplevelse att passera Linköping. Låg flexibilitet. Omöjliggör tidigareläggning. 14

15 MILJÖKONSEKVENSER Enligt utvärderingen av de olika förslagen bedöms flexibiliteten och utbyggnadsmöjligheter för resecentrum, förutsättningarna för ett attraktivt stadsbyggnadsprojekt, samt möjligheter till stadsutveckling bli bäst i Stångåläget och upphöjd järnväg. Detta läge valde därför. De potentiella ytorna för verksamheter bedöms räcka för många års expansion. Möjligheten att utveckla bebyggelse norr om järnvägen och öster om Stångån är särskilt värdefulla för kommunen. Valt läge är således strategiskt betydelsefullt för att åstadkomma den stadsförtätning som planen strävar mot, minska trafikarbetet och utnyttja stadens infrastruktur så effektivt som möjligt. Valet av nytt läge för resecentrum har även motiverats av att nuvarande resecentrum och dess stationsbyggnad inte har kapacitet att rymma den planerade utökade trafiken. Genom det nya läget kan den historiskt värdefulla stationsbyggnaden bevaras, men får då nya funktioner. Nya järnvägsspår genom staden Nya järnvägsspår med fler tåg innebär att maximala bullerstörningar från tågtrafik inträffar oftare och att ekvivalentnivån för bullret ökar. Inomhusmiljöer i anslutning till järnvägen bedöms kunna få godtagbara bullernivåer. Med järnvägen på en bro genom staden, som är den troliga lösningen för att till rimliga kostnader undvika barriäreffekter, kommer tågen och själva järnvägen att bli väl synliga. Buller och olycksrisker måste minskas genom fysiska åtgärder som t ex murar och anpassade husfasader. Påverkan på stadsbilden bedöms kunna bli betydande. Öster om och vid Tullbron finns det fornlämningar som kommer att kräva arkeologiska undersökningar. Ostlänkens båda korridoralternativ sammanfaller vid Tallboda. Den planerade dragningen av de nya spåren i anslutning till den befintliga järnvägen är anpassad till landskapets historiska mönster. Tillkommande utbyggnadsområden vid korridorerna kan påverka utblickarna mot Domkyrkan. I översiktsplanen skisseras två lägen för Götalandsbanan sydväst on Linköping. Det norra läget innebär att tätorten påverkas av två järnvägssträckningar den befintliga i söder och den nya i norr. Det södra läget innebära att naturvärdena vid Kärna mosse kan påverkas av de nya järnvägsspåren. Järnvägskorridorerna innebär att markreservat läggs ut. Dessa begränsar den långsiktiga utvecklingen av markanvändningen i de områden som berörs. Utbyggnad av externa handelsområden Fortsatt utbyggnaden av mycket stora externa handelsområden vid E4: an (östra Tornby och Mörtlösa) bedöms medverka till ett ökat regionalt trafikarbete och därmed ökade utsläpp av luftemissioner. I samband med att detaljplaner har tagits fram för dessa områden har också miljökonsekvensbeskrivning som redovisar konsekvenser och föreslår åtgärder för att minska påverkan tagits fram. Trafikökningen begränsas av att endast sällanköpshandel med ex skrymmande varor tillåts och genom att kollektivtrafik till områdena byggs ut. Utbyggnad av flygplatsen på SAAB-fältet Utbyggnaden av flygplatsen så att den kan bli en regional strategisk flygplats och få en utökad flygtrafik kan medföra att buller och risker från flygverksamhet ökar. Samtidigt är det JAS planen som orsakar det högsta bullret, så utbredningen av maximala bullernivåer från flygtrafiken påverkas inte så mycket av att den civila flygtrafiken expanderar. En eventuell förlängning av landningsbanan innebär att bullerstörningar i centrala delarna av staden minskar, men att riksväg 35 kommer att behöva dras om och att alternativet med östlig dragning (UA3) för Stångådals - och Tjustbanan påverkas. Hälsoeffekter på grund av bebyggelseplanering inom flygbullerstörda områden, Planerad ny bebyggelse inom flygbullerstörda områden innebär att boende inom området riskerar drabbas av ohälsa. Buller påverkar människors psykiska välmående mer än de flesta är medvetna om. Buller från vägtrafik och flyg förefaller öka risken för högt blodtryck. Sömnstörningar är en av de vanligaste effekterna av bullerexponering. Sömnstörningar påverkar individernas psykiska hälsa då de drabbade inte får nödvändig återhämtning. Risken för negativ påverkan och skador på kulturmiljöns riksintressen Inriktningen i planen är att förtätningen och omvandling av infrastrukturen för att främja kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik skall ske med stor hänsyn till kulturmiljöns riksintressen i centrala Linköping. Blir omvandlingstrycket mycket stort finns det en viss risk för att förändringarna sammantaget påverkar de värden som utgör riksintressena negativt. Det är ur detta perspektiv viktigt att hänsyn och dialog med sakkunniga fullföljs i fortsatt detaljplaneringen och byggande. Risken för försämrad luftkvalitet Om inte den planerade trafikstrategin som syftar till en större andel gång- och cykeltrafik och kollektivtrafik av 15

16 MILJÖKONSEKVENSER olika skäl inte förverkligas kommer biltrafiken i staden öka och luftmiljön i staden kan försämras. En sådan utveckling skulle leda till ökad ohälsa. Partikelhalten i luften påverkar luftvägarna och hjärt- och lungsystemet och undersökningar visar även koppling till lungcancer. Exponering för luftföroreningar från vägtrafiken ökar risken för luftvägssjukdomar. Särskilt barn och äldre kan drabbas. Skulle luftmiljön försämras kan kommunen inte uppnå gällande miljömål och miljökvalitetsnormer för luftmiljön och det skulle då bli svårt att genomföra den planerade förtätningen av staden. Eventuella tvärleder söder om staden Planen strävar mot att trafikökningar skall begränsas så att det inte behöver byggas tvärleder söder om staden. För att ha kvar beredskap för ökad trafik i framtiden finns vägförbindelsen norr om Slaka samt tvärleden genom Tinnerö naturreservat kvar som framtida möjligheter. Dessa är sedan tidigare skisserade i kommunens översiktsplan. Tvärleden genom övningsområdet har också studerats i fördjupningen av översiktsplanen för övningsområdet. Då utreddes och konsekvensbedömdes flera sträckningar och ett utformningsalternativ presenterades. Slaka länken har studerats genom en egen förstudie där olika alternativ analyserades. Kommunens bedömning, efter att förstudierna genomförts, var då att byggande av vägarna bör vara möjligt utan att riksintressena skadas påtagligt. Stor omsorg till natur- kultur- och rekreationsvärden krävs i den fortsatta planeringen. Inte minst gäller det om tvärleden genom Tinnerö naturreservat blir aktuell. Området med dess stora värden utvecklas kontinuerligt till ett allt värdefullare besöksmål och ett av områdets stora värden är dess ostördhet. Ianspråktagande av jordbruksmark Översiktsplanen har inför utställningen ändrats så att inte längre bebyggelse föreslås på högklassig jordbruksmark väster om Skäggetorp. Nya verksamhetsområden vid Mörtlösa och i Malmskogen innebär dock att jordbruksmark tas i anspråk. Lokaliseringen motiveras av att nytillkomna företag där får goda transportförbindelser till E 4: an. Om motsvarande verksamheter istället skulle förläggas mer centralt eller söder om staden tillkommer ny tung trafik som skulle öka störningar för boende och verksamma i staden. Uppföljning av betydande miljökonsekvenser Kraven på uppföljning är en av de viktigaste nyheterna med de nya reglerna om miljöbedömningar av planer och program. Uppföljning kan ha stor betydelse för att tillgodose syftet med miljöbedömningen och det långsiktiga målet om en hållbar utveckling. Uppföljningen visar på skillnader mellan bedömda och verkliga miljöeffekter samt behov av ytterligare åtgärder för att förhindra eller begränsa betydande konsekvenser. Exempel på planindikatorer som kan behöva följas upp: Antal boende i områden med buller över rekommenderade riktvärden Det totala trafikarbetet och andel som färdas till fots, på cykel, med kollektivtrafik samt med bil. Halter av luftemissioner på utsatta platser Tillgång till park- och naturmark inom stadsdelarna och kvaliteten på dessa Referenser Miljö och riskfaktorer i Linköpings kommun, underlag Översiktplan för Kallerstad (Stång) och nytt resecentrum m m. Utredningen Framtida planstrukturer i Linköping som sammanställdes Dokumentet Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet som antogs av kommunfullmäktige Översvämningskartering som genomförts av SMHI under SGI:s översiktliga utredning och efterföljande fördjupade undersökningar av skredrisker hos ler- och siltslänter intill vattendrag Trafikplan för Linköpings innerstad. Effektbedömningar av Linköpings förslag på trafiksystem i Översiktsplanen för staden Linköping, (samrådshandling, april 2008) av Trivector Traffic AB. Trafikprognoser och beräkningar av luftemissioner och buller som sammanställts av trafikplanerare Elinor Josefsson. Framtidens resecentrumområde Utvärdering av idé och utredningsuppdrag Linköpings kommun Länsstyrelsen redovisning av riksintressen för kulturmiljön. Kulturhistoriskt underlag för förtätning av staden Linköping, utarbetats av stadsantikvarie Gunnar Elfström

17 EKONOMISKA KONSEKVENSER Del 1 Upprättad av Micael Sandberg och Clas Engström, Sweco Eurofutures, mars

18 EKONOMISKA KONSEKVENSER - DEL 1 Inledning Avdelningen för samhällsplanering inom Miljö- och samhällsbyggnads-förvaltningen i Linköpings kommun har tagit fram ett förslag till översiktsplan för Linköpings stad. Viktiga utgångspunkter är att skapa beredskap för fortsatt tillväxt men även förutsättningar för en hållbar och attraktiv stad. Avsikten är att skapa en rundare stad med högre grad av funktionell effektivitet, såväl inom staden som i relation till närliggande städer. Som underlag till planförslagets remissbehandling görs en konsekvensbedömning av översiktsplanen ur tre perspektiv; det sociala, miljömässiga och ekonomiska. SWECO EuroFutures har fått uppdraget att genomföra den ekonomiska konsekvensbedömningen. Är det då överhuvudtaget möjligt att göra en ekonomisk konsekvensanalys av ett så omfattande och framåtriktande material som en översiktsplan? Vi menar att det är det, men att det kräver stor ödmjukhet inför svårigheterna och insikt om att mycket annat socioekonomiska trender, lagar och regler, teknologiutveckling, konsumentpreferenser, konkurrensförhållanden etc. - påverkar samhällsutvecklingen i betydligt större utsträckning än vad en översiktsplan gör. Dock är det fullt möjligt att diskutera och systematiskt analysera i vilken grad översiktsplanen underlättar eller försvårar en önskvärd utveckling samt vilka konsekvenser den kan tänkas få inom olika områden. Den ekonomiska konsekvensbedömningen har genomförts med hjälp av en förenklad och anpassad variant av TEQUILA-modellen, som utvecklats av Robert Camagni för ESPON för att utvärdera de territoriella implikationerna av olika policybeslut inom EU. I korthet innebär modellen att indikatorer definieras för de områden som studeras. Policyimplikationerna på de enskilda indikatorerna bedöms med utgångspunkt i kända samband eller på basen av tidigare erfarenheter och regionala karakteristika. Bedömningarna sker enligt ett poängsystem och indikatorerna ges olika vikt i de fall de anses vara av olika betydelse för det område som studeras. Det sammanvägda bedömningsresultatet för de olika indikatorerna ligger till grund för värdering av policyimplikationerna, i detta fall planförslagets inverkan på de områden som studeras. Översiktsplanen är ett instrument som möjliggör en viss utveckling, vilket inte är detsamma som att denna utveckling också kommer att realiseras. Utgångspunkten i konsekvensbedömningen bör dock vara vad som händer om förslagen realiseras enligt plan. För att konsekvensbedömningen ska vara relevant behöver planförslaget därtill granskas i perspektivet av nuvarande situation och riktlinjer. Det är inte primärt planförslagets marginalpåverkan jämfört med andra samhällspåverkande faktorer som bör granskas, utan det nya planförslagets inverkan jämfört med gällande översiktsplan och markanvändningsstrategier. Styrning av Inverkan på Politiska prioriteringar/mål ÖPXX Verkligheten Policyrelevans Tematisk relevans Påverkansrelevans Indikatorer 18

19 EKONOMISKA KONSEKVENSER - DEL 1 Konsekvensanalysen har inriktats på följande områden med tillhörande indikatorer: Befolkning och bostadsmarknad Kommunens invånarantal Andel befolkning i arbetsför ålder Tillgången på bostäder Balansen mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden Boendemiljöns attraktivitet Näringsliv och arbetsmarknad Tillgången på kontorslokaler Balansen mellan utbud och efterfrågan gällande kontorslokaler Kontorslokalernas tillgänglighet för personal och besökare Tillgången på industrimark/industrilokaler Balansen mellan utbud och efterfrågan gällande industrimark/industrilokaler Industrilokalernas tillgänglighet för personal och besökare Industrilokalernas tillgänglighet för varuflöden Tillgången på kommersiella lokaler (för handel och service) Balansen mellan utbud och efterfrågan gällande kommersiella lokaler De kommersiella lokalernas tillgänglighet för personal och besökare De kommersiella lokalernas tillgänglighet för varuflöden Antal arbetstillfällen i staden Mångfalden på arbetsmarknaden Inkomsten per sysselsatt, dvs. produktiviteten inom arbetslivet Förnyelsen inom näringslivet Konkurrens/mångfald inom lokala näringar Regionens tillväxt och funktionella struktur Folkmängden i pendlingsregionen Pendlingsregionens täthet Tillgängligheten inom pendlingsregionen Antalet arbetstillfällen i pendlingsregionen Inkomsten per sysselsatt i pendlingsregionen Indikatorerna är tämligen brett definierade och har bedömts sammanhållet för hela Linköpings stad. Att bli alltför tematiskt eller geografiskt detaljerad i bedömningar av konsekvenser av ett så övergripande och brett formulerat plandokument som en översiktsplan har inte bedömts vara varken meningsfullt eller möjligt. Bedömningarna har graderats från neutral till viss, betydande eller kraftig förbättring eller försämring i jämförelse med befintliga riktlinjer för stadens utveckling. Översatt till numerisk form innebär det en skala från -3 till 3. Viktningen av variablernas relevans har i sin tur utgått från skalan viss, betydande eller stor relevans, eller från 1 till 3 i numerisk form. Denna rapport återger resultatet av vårt arbete. Rapporten inleds med att kort återge ett antal teoretiska utgångspunkter och övergripande trender av betydelse för de områdesvisa bedömningar som presenteras i rapporten och som ligger till grund för dem sammanlagda bedömningen av planens ekonomiska konsekvenser. Som bollplank till bedömningarna har en grupp tjänstemän inom Miljö- och samhällsförvaltningen agerat. Vi vill rikta ett varmt tack till alla som medverkat och en lyckönskan till Linköping i det fortsatta arbetet att bygga en attraktiv, konkurrenskraftig och hållbar stad. 19

20 EKONOMISKA KONSEKVENSER - DEL 1 Teoretiska utgångspunkter Den teoribildning som bäst lyckats förklarar skillnader i regionalekonomisk utveckling är den som ibland kallas den nya ekonomiska geografin, och som bygger på statistiskt underbyggda resonemang om skal- och breddfördelarnas betydelse. Enkelt uttryckt kan man säga att korta avstånd underlättar mänsklig samverkan och därigenom ekonomiska aktiviteter att äga rum. Ju fler som kan samverka dagligen, desto större fördelar kan uppnås. Rent konkret visar sig detta av att mer än 90 procent av Sveriges BNP produceras på mindre än en procent av landets yta. Stora arbetsmarknadsregioner har konkurrensfördelar som ofta leder till en självförstärkande utvecklingstendens där de lockar nytt kapital och nya invånare och blir ännu större osv. Befolkningen och ekonomin i flertalet av världens länder liksom världsekonomin i stort koncentreras successivt till ett antal snabbt växande storstadsområden. En utveckling som har varit mycket tydlig även i Sverige, inte minst sedan mitten av 1990-talet. Som exempel kan nämnas att landets fem största arbetsmarknadsregioner stod för nära nio av tio nytillkomna jobb mellan 1995 och Ökad regionstorlek är således en bevisat framkomlig väg för att skapa ett ökat ekonomiskt välstånd. Regionförstoring utgörs av den process där tidigare separata lokala arbetsmarknader knyts ihop till en ny och större region genom ökad pendling. Regionförstoring har en positiv effekt på samhällsekonomin då en ökad befolkning ger bättre skal- och breddfördelar i enlighet med resonemangen ovan. Men, regionförstoring kan också ha negativa konsekvenser. Den mest uppenbara är att ökad pendling även om den huvudsakligen sker med kollektivtrafik innebär en högre belastning av miljön. En regionförstoring kan också slå ut lokala näringar med låga produktionsvärden, som genom den nya externa konkurrensen från en större arbetsmarknad blir alltför kostnads-ineffektiva. Därtill medför ökat pendlingsavstånd en mer begränsad tidsbudget för individen, på bekostnad av potentiell arbetstid eller fritid. Således kan regionförstoring utöver de positiva effekterna även medföra antingen negativa sociala eller regionalekonomiska effekter. Inte heller är det nödvändigtvis så att förbättrade pendlingsmöjligheter per automatik leder till regionförstoring. Näringslivsstrukturen, traditioner och arbetslöshetsnivåer påverkar också i vilken grad människors beteende förändras om förutsättningarna för arbetspendling till andra orter förbättras. Regionförstoring är emellertid inte det enda sättet för en region att utvecklas i önskad riktning. Regionförstärkning, dvs. förmågan att utveckla och utnyttja resurser och intensiteten i kontakterna inom den befintliga regionen är exempel på andra viktiga faktorer som påverkar en regions utveckling. Planförslaget för Linköpings stad är både en fråga om regionförstärkning och regionförstoring. Fokus ligger på att skapa utrymme för nya invånare och verksamheter, ett attraktivt stadsrum och en effektiv infrastruktur i Linköpings stad. Samtidigt finns också tydligt uttalade tankar och avsikter gällande stärk samverkan med omgivningen med i planförslaget. Översiktsplaneringens uppgift är att dra upp riktlinjerna för en attraktiv framtida levnads- och verksamhetsmiljö samt uppnå en högre grad av effektivitet inom denna. Man kan betrakta översiktsplanen som en book of urban opportunities om hur Linköping stad bäst kan utvecklas. Översiktsplanen har förvisso små möjligheter att påverka samhällsutvecklingen i jämförelse med de stora socioekonomiska trenderna, men kan inom ramen för sitt influensområde bädda för att fånga upp möjligheter som de stora trenderna ger eller flagga inför risker som kan uppstå. Låt oss kort beröra några dominerande utvecklingstrender som översiktsplaneringen har att utgå ifrån och hantera. SVERIGES REGIONALA UTVECKLING Befolkningsutvecklingen i Sverige har i stort sett präglats av samma mönster under hela efterkrigstiden, med en fortgående polarisering av befolkningen till större städer på bekostnad av glesbygd, landsbygd och mindre tätorter. Omlokaliseringsprocessen har dock varierat i hastighet och intensitet under årtiondena: Under och talens starka expansion inom industrin drevs urbaniseringen på till följd av arbetskraftbrist i de växande städerna och sysselsättnings-rationalisering inom jord- och skogsbruk. Med 1970-talet följde en lugnare period där industrin drogs med strukturproblem och offentlig sektor istället tog över rollen som sysselsättningsskapare och då främst i kommunal regi. Den relativt lugna perioden fortsatte under 1980-talet, men kom under 1990-talet att övergå i en betydligt mer turbulent utveckling. Under 1990-talet minskade befolkningen i de arbetsför ålder i drygt 100 av Sveriges då 288 kommuner. I synnerhet under den senare delen av 1990-talet präglades många kommuner av befolkningsminskningar. En kraftig förskjutning mot större städer i södra Sverige och längs Norrlandskusten inträffade och stora delar av Småland, Dalsland, Värmland, Bergslagen och hela Norrlands in- 20