KONSEKVENSER UTSTÄLLNINGSHANDLING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KONSEKVENSER UTSTÄLLNINGSHANDLING"

Transkript

1 Översiktsplan för staden Linköping KONSEKVENSER UTSTÄLLNINGSHANDLING DECEMBER 2009

2 MILJÖKONSEKVENSER En sammanfattning av planen och dess miljökonsekvenser...4 Inledning...5 Beskrivning av planens strategiska val och dess miljöpåverkan...5 Nollalternativ och alternativ utformning av planen...6 Genomgång av miljökonsekvenser i relation till miljömål...7. Redovisning av förändringar som kan innebära betydande påverkan...13 Uppföljning av betydande miljökonsekvenser...16 EKONOMISKA KONSEKVENSER DEL 1 Inledning...18 Teoretiska utgångspunkter...20 Planförslagets konsekvenser för befolkning och bostadsmarknad...23 Planförslagets konsekvenser för näringsliv och arbetsmarknad...26 Planförslagets konsekvenser för regionens tillväxt och funktionella struktur...30 Sammanfattande bedömning...32 DEL 2 Inledning...34 Sammanfattning...35 Exploateringsområden...36 Övergripande åtgärder...43 Finansiering av investeringar...48 Övriga nyttor och uppoffringar...48 SOCIALA KONSEKVENSER Inledning Mål och utgångspunkter...51 Ett gott socialt liv...52 Det sociala livet i Linköping...54 Slutsatser...60 Foto, där inte annat anges: Lasse Hejdenberg. 2

3 MILJÖKONSEKVENSER Upprättad av BJÖRN TJUS 3

4 MILJÖKONSEKVENSER En sammanfattning av planen och dess miljökonsekvenser Översiktsplanen för staden Linköping Planen omfattar utbyggnad och förtätning av Linköpings tätort med utgångspunkt att kommunens invånarantal ökar från till invånare och på lång sikt till invånare. Planen har stort fokus på hushållnings- och miljöfrågor och utgår från de statliga och regionala miljömålen. Utbyggnaden skall ske så att Linköping blir en hållbar och attraktiv stad. Detta skall uppnås genom att staden bli tätare och rundare än idag. Resor till fots, med cykel och med kollektivtrafik skall prioriteras före biltrafik och ett högeffektivt kollektivtrafiksystem, Link- Link, skall utvecklas. I planerna för utvecklingen av staden ingår förutom nya bebyggelseområden en utbyggnad av Ostlänken och Götalandsbanan med nya järnvägsspår, ett nytt resecentrum vid Stångebro, utbyggnad av den befintliga flygplatsen öster om staden, utbyggnad av handelsområden vid Tornby och Mörtlösa och ett nytt handelsområde vid Djurgården. Bostäder och arbetslokaler tillkommer både genom förtätning av stadsdelarna och genom att nya bebyggelseområden byggs i anslutning till befintliga. Detta skall ske samtidigt som stadsmiljön görs mer attraktiv och värdefulla park- och naturområden bevaras och utvecklas. Några av stadens nuvarande verksamhetsområden skall utvecklas till blandområden med bostäder, kontor och affärer. För att minska störningar på boende och verksamma i staden placera ej störande verksamheter centralt, medan mer störande eller skrymmande verksamheter lokaliseras till stadens utkanter. Miljökonsekvenser En omfattande utbyggnad av staden med ett ökat antal invånare ökar stadens resursanvändning och innebär en ökad miljöbelastning på omgivningarna. Planens inriktning mot att bygga en tät stad, förändra trafiknätet så att gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras och utveckla kollektivtrafiken begränsar den ökade energiförbrukningen och miljöpåverkan. Fördelar man påverkan per individ bör den sammantaget bli mindre. Fortsatt utbyggnaden av mycket stora externa handelsområden vid E4: an (östra Tornby och Mörtlösa) bedöms samtidigt medverka till ett ökat regionalt trafikarbete och därmed ökade utsläpp av luftemissioner. Utvecklingen av Götalandsbanan, Södra stambanan, och Linköpings resecentrum och Link-Link förbättrar förutsättningarna för kollektivtrafik rejält. Detta, teknikutveckling och ökad användning av alternativa bränslen innebär att luftemissionerna trots ökat invånarantal beräknas minska. Prioriteringen av gång- och cykeltrafik samt utveckling av attraktiva rekreationsstråk och nya idrottsanläggningar ger förutsättningar för aktiviteter som främjar en bra folkhälsa. Förtätningen innebär samtidigt att fler boende samlas i stadsmiljö och att fler kan bli utsatta för buller och luftemissioner. Bullerstörningar medför hälsoproblem för dem som drabbas. Om av någon anledning inte den planerade omfördelningen mellan trafikslagen fullföljs omkullkastas planens höga miljöambitioner och boende i stadsmiljön skulle då kunna drabbas av en försämrad luftmiljö och ökade bullerstörningar. Detta skulle i sin tur medföra en ökad ohälsa. För att ha kvar beredskap för ökad trafik i framtiden finns vägförbindelsen norr om Slaka samt tvärleden genom Tinnerö naturreservat kvar som en framtida möjlighet. Denna trafikled skulle, om den i framtiden blir aktuell, kunna innebära en stor påverkan på höga naturkultur och rekreationsvärden. Utbyggnaden av flygplatsen så att den kan bli en regional strategisk flygplats och få en utökad flygtrafik kan medföra att buller och risker från flygverksamhet ökar. Planerad ny bebyggelse inom flygbullerstörda områden innebär att nytillkomna boende inom området kan riskera att drabbas av ohälsa. Utvecklingen av ny bebyggelse och infrastruktur påverkar såväl stadsbilden som stadsmiljön. De nya järnvägsspåren genom staden bedöms kunna få en stor påverkan på stadsmiljön. Vid den planerade förtätningen avses i första hand redan bebyggda områden tas i anspråk och i andra hand grönytor utan natur- och rekreationsvärden. Grönområden med höga värden skall bevaras och utvecklas. Förtätningen innebär att miljövärden kan komma att påverkas samtidigt som nya värden tillkommer. Planens tydliga inriktning på att stadsmiljön skall få hög kvalitet, vara trygg, tillgänglig för alla, och upplevelserik, ger stöd för utveckling av en god bebyggd miljö. Blir omvandlingstrycket mycket stort uppkommer det en risk för att befintliga värden påverkas negativ. Det behövs därför upprätthålla en god balans och visas omsorg om de befintliga värdena. Om andelen hårdgjorda ytor i staden ökar kan dagvattenflöden öka och vattenkvalitén påverkas. Omvandlingen av staden bör därför utformas så att denna påverkan begränsas. Planförslaget har omarbetats så att det inte längre an- 4

5 MILJÖKONSEKVENSER visar bebyggelse på jordbruksmark väster om Skäggetorp, men däremot anvisas verksamhetsområden på jordbruksmark i Malmskogen och Mörtlösa. Lokaliseringen motiveras av att dessa områden har en god trafikanslutning till E 4an och att lokaliseringen innebär att störningar, risker och miljöfarliga transporter till mer störande verksamheter begränsas. 2. Hur miljökonsekvensbeskrivningen och synpunkter från samrådet har beaktats, 3. Skälen till att planen antas i stället för de alternativ som varit föremål för överväganden 4. De åtgärder som ska vidtas för uppföljning 5. Övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför. Inledning Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att ge beslutsfattarna tillgång till ett underlag som möjliggör en ökad miljöhänsyn och leder fram till bättre beslut för miljön.. Miljökonsekvensbeskrivningen ska göra det möjligt att i planarbetet väga miljökonsekvenserna mot andra viktiga faktorer så att en planen blir så bra som möjligt ur ett helhetsperspektiv. Syftet är också att ge politiker och allmänhet ett underlag som beskriver planens påverkan på miljön. Innebörden av olika förslag kan då lättare förstås och diskuteras under planprocessen. Avgränsning av MKB Miljökonsekvensbeskrivningen fokuserar på frågor som kan innebära betydande miljöpåverkan. Miljöbedömningen för denna översiktsplan för staden sker på en övergripande principiell nivå. Mer betydande konflikter bör miljöbedömas vidare i den fortsatta planeringen, i kommande detaljplaner, väg och järnvägsutredningar, eller i samband med framtida tillståndsprövningar. Miljöbedömningar av planerade väg- och järnvägsutbyggnader sker i samband med prövningen av de aktuella projekten. Avgränsning av vilka frågor som skall behandlas har gjorts genom analys av planens strategiska val, avgränsning av miljöaspekter som kan innebära betydande miljöpåverkan och en genomgång av planen visavi de mest relevanta miljömålen. Avgränsningen har gjorts genom dialog med sakkunniga och med beaktande av de synpunkter som framförts i samrådsskedet. Miljöbedömningen av översiktsplanens fördjupning enligt miljöbalken samordnas dessutom med en konsekvensbeskrivning av planen enligt 4 kap 1 PBL. I denna beskrivs sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Särskild sammanställning Inför kommunfullmäktiges antagande av översiktsplanen ska kommunen i en särskild sammanställning (6 kap 16 MB) redovisa: 1. Hur miljöaspekterna har integrerats i planen Beskrivning av planens strategiska val och dess miljöpåverkan Alternativa inriktningar för den fysiska planeringen har studerats på övergripande strategisk nivå i utredningen Framtida planstrukturer i Linköping. Där belyses alternativa strukturer för den framtida bebyggelsen i hela kommunen. Översiktsstudien har perspektiven och invånare, utan att något tidsperspektiv anges. Tillväxten i Linköping ska ses som en del i en regional expansion. De alternativ som behandlades i strukturstudien är: 1. Det goda lokalsamhället 2. Stads- och regionförstoring 3. Vackert och centralt boende Kommunen har som grundförutsättning att nytillkommande bostadsområden inte skall ske där max buller överstiger 90 alternativt 80dBA. I samtliga alternativ kommer dock en stor del av planerade nya bostadsområden att utsättas för maximalt flygbuller mellan DBA. Det goda lokalsamhället Alternativet det goda lokalsamhället innebär att småorter och stadsdelar skall byggas ut så att de får minst 3000 invånare så att de kan bilda lokalsamhällen med närhet till egen service. Alternativet ger goda förutsättningar för utveckling av lokala centrumbildningar och trygga och integrerade samhällen. Stads- och regionförstoring Stads- och regionförstoring strävar mot en levande stadskärna och att minskad bilandel för resor prioriteras. Nytillkommande boende samlas i centrala Linköping och i existerade stadsdelar och orter med goda förutsättningar för kollektivtrafik. Stads- och regionförstoringen är en process som pågår nationellt och internationellt. Denna 5

6 MILJÖKONSEKVENSER förändringsprocess leder totalt sett till ett ökat pendelresande och längre transporter inom utvidgade regioner för handel och samverkan. Alternativet anpassar sig till denna förändring genom att samla bebyggelsen i strategiska lägen och stärka kollektivtrafiken. Genom att befolkningen samlas i staden eller i orter vid goda kollektivtrafikstråk bedöms den totala trafikökningen begränsas genom att biltrafikandelen minskas och andelen cykel- och kollektivtrafik ökar. Vackert och centralt boende Vackert och centralt boende innebär att den tillkommande befolkningen samlas i ett band vid Stångån, Svartån och sjön Roxens sydvästra strand. Alternativet ger nytillkommande boende möjlighet till en vacker boende med rekreationsmöjligheter i omgivningarna. Val av inriktning för översiktsplanen Med studien som underlag har Linköpings kommun diskuterat fram inriktningen för översiktsplanen för staden. Den valda inriktningen redovisas i dokumentet Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet som antogs av kommunfullmäktige Inriktning för planen är: Utveckla staden Linköping med fler boende och arbetsplatser i staden. En tätare och mera sammanhängande stad skall uppnås genom kompletteringar, omvandlingar och utbyggnad i centrala lägen. Värdefulla grönområden sparas och tillförs nya värden. Förutsättningar för stadsliv skall ges genom utvidgning och utveckling av stadskärnan. Identiteten och de kulturhistoriska värdena skall respektera och moderna tillägg skall göras med hög kvalitet. Vattennära lägen utvecklas för rekreation och bebyggelse. Behovet av strandpromenader utmed Stångån Kinda kanal skall tillgodoses och få en stadsmässig karaktär i de centrala delarna. När tätorterna kompletteras och utvidgas ska behovet av strandpromenader utmed Stångån/Kinda kanal/göta kanal tillgodoses. Nollalternativ och alternativ utformning av planen Nollalternativet till planen utgörs av en framskrivning av kommunens översiktsplan från 1998, utan en fördjupning av översiktsplanen eller annan motsvarande övergripande styrning. Alternativa inriktningar för översiktsplanen behandlades utredningen Framtida planstrukturer i Linköping. Den inriktning som valdes för översiktsplanen bedömdes vara bäst för miljön och för Linköpings kommuns möjligheter till tillväxt. Inriktningen främjar utbyggnaden av nya bostads-, verksamhetslokaler och en samlad infrastruktur, samtidigt som den begränsar transportarbetet och tar hänsyn till andra väsentliga värden. Avgränsning av miljökonsekvenser En avgränsning av de faktorer som skall behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen för planen har gjorts genom genomgång av en checklista med olika miljöfaktorer och dialog med sakkunniga. De faktorer som bedöms kunna medföra betydande miljöpåverkan är: 1. Energianvändning 2. Luftkvalitet och buller 3. Deponi och avloppshantering 4. Påverkan på riksintressen 5. Vattenkvalitet 6. Natur- och rekreationsvärden 7. Kulturvärden och stads- och landskapsbild 8. Jordbruksmark/jordbrukslandskap 9. Riskfrågor Miljöfaktor Eventuell betydande påverkan Målet för utbyggnaden av staden är att den skall ske så att det framtida Linköping skall vara en hållbar och attraktiv stad. Tyngdpunkten i arbetet med översiktsplanen för staden är att analysera och redovisa strategier och övergripande bebyggelse-, kommunikations- och grönstrukturer. 6 Energianvändning Utbyggnad för ett stort antal nytillkommande boende och verksamma i staden innebär ökad energiåtgång för transporter och uppvärmning.

7 MILJÖKONSEKVENSER Luftkvalitet och buller Deponi och avloppshantering Påverkan på riksintressen Vattenkvalitet Natur-, och rekreationsvärden Kulturvärden och stads- och landskapsbild Jordbruksmark Riskfrågor Fler påverkas av störningar i stadsmiljön om staden förtätas med fler invånare och vissa nya bebyggelse områden kan vara utsatta för buller och luftföroreningar. Befolkningsökningen ökar be hovet av omhändertagande av avfall och avloppsvatten. I Linköping och dess omgivningar finns det flera områden och anläggningar av riksintresse Förtätning och utbyggnad innebär att tätortens hårdgjorda ytor ökar och därmed kan också dagvattenavrinningen öka. Detta kan påverka både dagvattenmängder och vattenkvalité. Förtätning, nytillkommande bebyggelseområden och byggande av trafikleder kan påverka natur- och rekreationsvärden. Den planerade stadsutvecklingen kan påverka befintliga värden och därmed stadens identitet. I anslutning till Linköpings tätort finns det högklassig jordbruksmark. En utbyggnad av staden kan därför komma i konflikt med denna. Ny bebyggelse vid transportleder och nära flygplats, samt samlokalisering av boende och verksamheter kan innebära att riskfrågorna behöver följas upp. Genomgång av miljökonsekvenser i relation till miljömål MILJÖKVALITETSMÅL Vid fördjupning av översiktsplanen har kommunen utgått från de nationella och regionala miljömålen och lyft fram dessa i planen. Särskilt i fokus är det nationella miljömålet En god bebyggd miljö. Med detta som grund syftar planen till att Linköping skall bli långsiktigt hållbart ekologiskt, ekonomiskt och socialt. I denna miljökonsekvensbeskrivning redovisas konsekvenserna i anslutning till en sammanfattning av de olika delmålen som ingår i det nationella målet en god bebyggd miljö. Uppfyllelse av delmål: 1. Den bebyggda miljön ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur så att alla människor ges möjlighet till ett rikt och utvecklande liv och så att omfattningen av människors dagliga transporter kan minskas. Nollalternativet: Kommunens översiktsplan (ÖP-98) har sammantaget en inriktning som ligger i linje med delmålet. ÖP staden Fördjupningen har en tydligare inriktning mot förtätning och utbyggnad av kollektivtrafiken. Genom en attraktiv utformning av staden, tillkomst av nya verksamheter och utveckling av vissa stadsdelar bedöms den bebyggda miljön komma att utvecklas mot rikare upplevelser för fler, samtidigt som stadens befintliga miljövärden påverkas. En kraftig utveckling av handelsområden i Tornby och Mörtlösa försämrar samtidigt förutsättningarna för lokala centra i stadens ytterområden och övriga tätorter att kunna konkurrera och utvecklas. Förebyggande åtgärder: Negativ påverkan kan begränsas genom att förtätningen och utbyggnaden av staden genomföras med stor hänsyn till befintliga värden. Vid fortsatt planering och byggande bör inriktningen på att åstadkomma en attraktiv och trivsam bebyggd miljö fullföljas. Särskilda åtgärder kan behövas för att bevara och stärka lokala stadsdelscentra. 7

8 MILJÖKONSEKVENSER 2. Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap med särskilda värden värnas och utvecklas. Nollalternativet Kommunens översiktsplan (ÖP-98) är på en mer övergripande nivå, och ger därför inte närmare anvisningar för hur hänsyn skall tas till befintliga kulturvärden. Det finns dock sedan tidigare en fördjupningsplan för den del av Linköpings innerstad som utgör riksintresse som redovisar dess värden och krav på hänsynstagande. Genom att ny infrastruktur och bebyggelse tillkommer påverkas befintliga värden. ÖP staden I planen anges att stor hänsyn skall tas till de höga kulturvärden som finns i Linköpings innerstad och hur områdena vid Stångån skall tas till vara och utvecklas. I planen finns redovisningar av riksintressena Linköpings stadskärna, Stångån/Kinda kanal, Lambohovs herrgård och Slakaåsens fornlämningsområde, Tiftgravfältet och kulturmiljön vid Vårdsberg -Landeryd. I samband med planarbetet har även en särskild kulturmiljöstudie - Kulturhistoriskt underlag för förtätning av staden Linköping, utarbetats av stadsantikvarie Gunnar Elfström och inarbetats i planen. En förtätning av staden med nytillkommande byggnader, omläggning av trafiknätet och nya järnvägsspår genom staden, samt byggande av ett nytt resecentrum bedöms kunna medföra en stor påverkan på befintliga värden. Utbyggnad av nya bostadsområden nära de befintliga skulle medföra att det blir en skarpare gräns mellan stad och land och att det stadsnära odlingslandskapet påverkas. Förebyggande åtgärder För att minska negativ påverkan har studier gjorts över stadsdelarna befintliga värden. I den fortsatta planeringen bör vid behov mer detaljerade analyser göras så att värdefulla platser, byggnader, landskap och andra särskilda värden kan identifieras, bevaras och utvecklas. 3. Natur- och grönområden med närhet till bebyggelsen och med god tillgänglighet värnas så att behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses. Nollalternativet Kommunens översiktsplan (ÖP-98) redovisar kommunens stora strövområden och gröna stråk och undviker ny bebyggelse i dessa. ÖP staden I samband med fördjupningen av översiktsplanen har det gjorts en översiktlig värdering av stadens park- och naturområden. Denna har arbetats in i ett särskilt grönstrukturavsnitt i planen som också skisserar hur park- och naturområdenas samband och värden kan utvecklas. Inriktningen i planen är att värdefulla områden skall bevaras och utvecklas. Utbygganden planeras ske genom förtätning och sammanbyggning av befintliga områden. Grönområden med begränsade värden kan komma att exploateras. Det innebär att andelen grönyta per invånare i staden och stadsdelarna blir mindre, men att kvarvarande grönytor ska få en högre kvalitet. Förebyggande åtgärder Linköping är en grön stad. Hänsynstagande till grönstråken kräver en omsorgsfull detaljplanering och att exploateringsnivån anpassas till förutsättningarna i de olika stadsdelarna. Inför fortsatt planering och byggande krävs därför mer detaljerade inventeringar och analyser av både park- och naturområden och dess värden och den tänkta bebyggelsen och dess struktur. I planen anges riktlinjer om att det bör finnas tillräcklig god tillgång och tillgänglighet till park- och naturområden för rekreation i alla bostadsområden. Det är angeläget att stadens grönområden för rekreation får en god utformning och blir så bullerfria, trygga och säkra som möjligt. 4. Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas. Nollalternativet Kommunens översiktsplan (ÖP-98) redovisar kommunens övergripande grönstruktur och områden med skyddad natur och undviker på övergripande nivå i stort konflikt med dessa. Efter att planen upprättades har ytterligare värdefulla områden identifierats. ÖP staden Inriktningen för planen är att värdefulla naturområden skall bevaras och utvecklas. Plankartan redovisar de större naturområden och stråk som skall skyddas och utvecklas. Exempel på naturstråk som skall utvecklas är Stångåstråket, området vid sjön Roxens södra strand och eklandskapet söder om Linköping. Hänsyn skall även visas till värdefulla mindre områden. 8

9 MILJÖKONSEKVENSER Förebyggande åtgärder Inför fortsatt planering och byggande behövs mer analyser av hur hänsyn skall naturvärden som inte redovisas på denna översiktliga nivå. Kommunens naturvårdsprogram med kartbilaga samt kompletterande inventeringar redovisar dessa värden. Denna redovisning bör ligga till grund för den fortsatta planeringen vid förändringar i stadsdelarna. 5. Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. Luftkvalitet och miljökvalitetsnormer Nollalternativet Prognoser för trafikutvecklingen pekar mot att luftmiljön blir bättre trots en ökad biltrafik. Det beror både på en ökad andel miljöbilar och att reningstekniken på bilarna förbättras. Frågan är om denna minskning är tillräcklig för att Linköping aktivt skall bidra till de globala miljömålen om att minska växthusgaserna. Miljökvalitetsnormerna för partiklar (PM10) kan överskridas vid utsatta och kringbyggda trafikavsnitt. ÖP staden Inriktningen på att begränsa biltrafik och prioritera gång-, cykel och kollektivtrafik bidrar för staden till att luftföroreningar från trafiken kan minska ytterligare. Genom att gång-, cykel och kollektivtrafik kommer att prioriteras minskar biltrafiken på vägar i eller vid planområdet som idag har mycket trafik. Därmed minskar områdets luftföroreningar. Detta är mycket angeläget ur ett globalt och lokalt perspektiv. Enligt inriktningen i ÖP staden och trafikplan för Linköpings innerstad skall andelen biltrafik minska från 57 % till 39 %, andelen kollektivtrafik öka från 12 % till 22 % och andelen cykeltrafik öka från 31 % till 39 %. Beräkningar som kommunens trafikplanerar utfört för belastade vägavsnitt visar att biltrafiken totalt kommer att minska trots ett ökat antal invånare. Detta förutsatt att kommunen är konsekvent och fullföljer planeringen för att öka andelen kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik så att den förverkligas sås som tänkt genom omvandlingen av stadens trafiknät. Kommunen har även låtit företaget Trivector Trafffic AB göra en oberoende analys av rimligheten i gjorda uppskattningar av omfördelningen av trafikslagen i studien Effektbedömningar av Linköpings förslag på trafiksystem i Översiktsplanen för staden Linköping. Effekten på minskningen av bilandelen är något lägre i deras summering, en ligger i ungefär samma storleksordning. Samtidigt innebär förtätningen av staden att fler människor blir bosatta och/eller verksamma i en stadsmiljö som påverkas av luftföroreningar från både trafik och uppvärmning av byggnader. Utvecklingen av ett större regionalt handelsområde i norr innebär att en stor andel av hushållens inköpsresor kan bli längre. En förskjutning av andelen inköpsresor från lokala centra mot regionala handelsområden främjar inte, i motsats till planens trafikplanering i övrigt, en minskning av luftemissioner. En ökad flygtrafik från Linköping ökar tillgängligheten till flygtrafik och andelen resande med flyg kan då öka. Sker detta ökar miljöbelastningen på luftmiljön från den ökade flygtrafiken. Översiktsplanens för stadens inriktning innebär att möjligheterna att uppnå nu gällande miljökvalitetsnormer för partiklar är god. Vid byggande av bostäder och arbetsplatser vid trafikleder och vid omläggningar av gatunätet kan särskild uppföljning av förutsättningarna behövas. Eftersom planen har en lång tidshorisont och miljökvalitetsnormerna kommer att innefatta skärpta normer för mindre partiklar (PM 2,5) och kvävgas kan det på sikt bli svårt att uppnå samtliga normer för luftmiljön. Detta inte minst då bakgrundsnivåerna, med lufttillflöden från våra grannar i norra Europa, är relativt höga. Förebyggande åtgärder Kommunen bör utveckla och anta riktlinjer för byggande av hälsosamma och miljöeffektiva hus som kräver mindre energi för sin uppvärmning. Dessa kan sedan följas upp i dialog med byggherren som får redovisa hur programmet följts inför bygglov. Linköpings kommun har tagit fram ett åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för partiklar (PM10). Åtgärder som föreslås i detta, förutom att minska biltrafiken och dess hastighet, är att genom dammbindning med CMA-lösning reducera förekomsten av partiklar, tillämpa tidigare och upprepad vårrengöring av gator, genomföra informationskampanj om dubbfria vinterdäck, och förbättra beläggningar på vägarna. Buller Nollalternativet Ökade trafikflöden innebär att ljudmiljön försämras och att rekommenderade bullernivåer kan överskridas vid utsatta trafikavsnitt om inte åtgärder vidtas. Genom att det tillkommer nya boende kommer fler människor att utsättas 9

10 MILJÖKONSEKVENSER för flygbuller från Linköpings två stadsnära flygplatser. ÖP staden Genom minskning av biltrafik i staden och sänkning av tillåten trafikhastighet minskar trafikbullret totalt. Samtidigt kan den planerade utvecklingen av kollektivtrafik med ökad buss och tågtrafik medföra en ökning av maxbullerstörningar för dem som bor och är verksamma närmast dessa stråk. Den än mer uttalade förtätning med fler boende och verksamma i de inre delarna av staden innebär att fler utsätts för utsätts för buller från vägtrafik, flygtrafik, tågtrafik och verksamheter än i nollalternativet. Inriktningen på att utveckla områden med blandad användning kan under själva omvandlingsfasen medföra att nytillkomna boende blir utsatta för buller från verksamheter. Nuvarande arbetsområden som föreslås omvandlas till blandområden är vid Industrigatan i övre Vasastaden, i östra Tornby samt i Kallerstad. Genom att flygplatsen i öster Linköping City Airport föreslås expandera och inrymma fler reguljära inrikes och utrikesförbindelser kan flygbullernivåerna bli större än de är i nollalternativet. Detta kan medföra en ökad bullerpåverkan från flygtrafiken. Samtidigt är det JAS planen som orsakar det högsta bullret, så utbredningen av maximala bullernivåer från flygtrafiken påverkas troligtvis inte så mycket av att den civila flygtrafiken expanderar. Planförslaget innebär sammantaget att fler boende utsätt för höga bullernivåer. Förebyggande åtgärder Den föreslagna begränsningen av biltrafiken och hastighetsbegränsning till 40 km tim innanför Y-ringen medverkar till ett lägre trafikbuller. Denna inriktning måste fullföljas i fortsatta detaljplanering och byggandet av infrastruktur. Bullerstörningar kan begränsas ytterligare genom uppförande av bullerskydd vid trafikleder och gator, en anpassad utformning av bebyggelse med bullerskydd mot trafiken och skyddade sidor/gårdar bakom byggnaderna. Allergirisker Kommunen har uttalat att hästhållning ska gynnas samtidigt som staden skall byggas ut. Detta kan innebära störningar för närboende och en ökad risk för dem som är allergiska för hästar. Förebyggande åtgärder För att minska problemen bör planering och information ske med syftet att störningar och allergiriskerna minimeras. Olycksrisker Nollalternativet Översiktsplanen redovisar risker på kommunnivå. Exempel på dessa är transporter av farligt gods och identifierade skedriskområden. I planen redovisar även insatstiderna till olika områden för räddningstjänsten. Den kanske största olycksrisken vid sidan av de risker som tas upp i riskredovisningen utgörs av trafikriskerna. Dessa kan öka med växande trafikmängder. Även miljöfarliga transporter på väg och järnväg samt flygverksamhet innebär risker. ÖP staden I planen finns en redovisning av de miljö- och risk faktorer som berörs av planen. Integrering av verksamheter och boende och ökning av flyg och tågtrafik kan medföra att olycksriskerna ökar. Konsekvenserna av en eventuell olycka ökar genom att flera människor samlas i staden med dess köpcentrum och evenemangsarenor. Genom ombyggnad av delar av gatunätet och sänkning av tillåten hastighet på gatorna i innerstaden, samt prioritering av gång- och cykeltrafik bör trafikriskerna bli lägre än för nollalternativet. Miljöfarliga transporter till verksamheter kan innebära att boende och verksamma vid transportlederna utses för risker. Genom att mer störande verksamheter förläggs till områden i norra delen av staden med god anslutning till E4: an undviks att angöringstransporter kommer att ske så att de utsätter bostäder för risker. Planerad ny bebyggelse med även bostäder i västra Tornby ligger inom rekommenderade skyddszoner för biogasanläggningar kommunens reningsverk. Förebyggande åtgärder Gatunätet skall få en trafiksäker utformning. Miljöfarliga transporter styrs genom kommunens vägvalsstyrning till vissa anpassade trafikstråk och störande verksamheter lokaliseras till särskilda områden med god anslutning till dessa trafikstråk. Genom detta undviks miljöfarliga transporter genom t ex bostadsområden. Vid ny bebyggelse nära trafikleder kan riskförebyggande åtgärder behöva vidtas. Flygtrafiken kan även fortsättningsvis styras så att överflygningar över bebyggda områden undviks. Rekommendationerna i studien av risker kring flyg- 10

11 MILJÖKONSEKVENSER verksamheten skall beaktas vid stadens utbyggnad. Utrymningsfrågan för den nya resecentrumanläggningen måste lösas och få acceptabel säkerhet och angreppsvägar för räddningstjänsten medges. Riskreducerade åtgärder krävs vid utformningen av både nya järnvägsspår och omgivande bebyggelse. Det behövs nästan alltid särskilda åtgärder inom ett område upp till 50 m från järnvägen. Ett nytt läge för godstågsspåret är under utredning. Ett separat läge utanför de inre delarna av staden skulle minska riskerna för transporter med farligt gods. Vid ny bebyggelse och ombyggnad bör höjdsättning och VA-system utformas så att bebyggelsen inte skadas av översvämningar. - Vid ny bebyggelse inom skyddsavstånd för reningsverket och biogasanläggningarna krävs fördjupade riskanalyser för att klargöra lämpligheten av dessa och vilka skyddsåtgärder som behöver vidtas. Det pågår nu utredningar om vilka skyddsåtgärder som behöver vidtas på anläggningarna om ny bebyggelse skulle bli aktuell. Översvämningsbenägna områden Resultatet från den översvämningskartering som genomförts av SMHI under 2008 visar att för Stångån sker de största översvämningarna i området mellan Nykvarns kraftverk och mynningen i Roxen. Riskerna för en översvämning som är så omfattande att Gärstadverket och Tornbyområdet skulle påverkas är minimal, men skulle om den inträffade kunna få förödande konsekvenser. Förebyggande åtgärder En närmare utredning av jordbruksinvallningarna ska genomföras innan någon ny bebyggelse får upprättas inom utsatta områden. Invallningen vid mynningen till Roxen och runt Gärstads deponiområde skall kontinuerligt ses över och nödvändiga åtgärder vidtas för att eliminera översvämningsrisker. Frågan om att stadens bebyggda områden vid höga vattenflöden har tillräcklig avrinningskapacitet bör hanteras och noteras i den fortsatta detaljplaneringen. Skredrisker och erosionsproblem SGI:s översiktliga utredning och efterföljande fördjupade undersökningar av skredrisker hos ler- och siltslänter intill vattendrag har visat att det idag inte råder någon omedelbar skredrisk, men att vissa områden inte är tillräckligt utredda för att helt kunna klassas som stabila. En särskilt utredningen har genomförts av Tinnerbäcken. Denna visar att det där finns erosionsproblem. Förebyggande åtgärder För att förebygga skredrisker behöver det utföras geotekniska utredningar när nybebyggelse, utfyllnader eller schaktningsarbete blir aktuella vid Stångån och Tinnerbäcken. För att minska risker och olägenheter av erosionen i Tinnerbäcken bör kommunen följa upp dess fortskridning och vid behov vidta åtgärder så att inte stenmurar och cykelvägar mm undermineras. 6. Mark- och vattenområden är fria från gifter, skadliga ämnen och andra föroreningar. Vatten Nollalternativet Stångån är ur rekreations- och naturvårdssynpunkt ett värdefullt vattendrag och också en dricksvatten resurs med vattenuttag söder om staden. Trots påverkan finns en unik fiskfauna med den hotade aspen och den ovanliga arten nissöga. I tätorten finns fortfarande avsnitt med värdefulla naturliga stränder. Ån är kraftigt påverkad av kraftverksdammar och korttidsreglering. Inom planområdet finns fyra vattenkraftverk som samtliga utgör definitiva vandringshinder. Nedströms sjön Ärlången ökar successivt påverkan av utsläpp. Vid utloppet i Roxen nedströms tätorten är Stångån kraftigt påverkat av näringsämnen från omgivande marker och avloppsreningsverk och av metaller och miljögifter från industrier, kraftvärmeverk samt från tätortens dagvattennät. Påverkan har pågått under lång tid och även om utsläppen minskat under senare tid finns rester av gamla utsläpp kvar i åns bottensediment. Med utgångspunkt i EU:s vattendirektiv görs under 2008 en ekologisk bedömning av Stångån och Tinnerbäcken. ÖP staden Planförslagets tydliga inriktning mot en förtätning av stadsbebyggelsen innebär ökade utsläpp av dagvatten i Stångån och Tinnerbäcken då andelen hårdgjorda ytor ökar. Samtidigt kan en omvandling av industrimark till bostadsområden utmed Stångån innebära att den specifika föroreningsbelastningen minskar. Planen föreslår ett stort våtmarksområde nedströms tätorten som kan vara en resurs för sedimentering av föroreningar från delar av tätortens dagvatten innan utlopp i Roxen. I planen före- 11

12 MILJÖKONSEKVENSER skrivs ett särskilt hänsynsområde omkring och uppströms dricksvattenuttaget i Stångån. Förebyggande åtgärder En studie som översiktligt klargör dagvattenflöden och föroreningsbelastning från dagvatten har tagits fram för den befintliga tätortbebyggelsen. Studien bör kunna kompletteras med föreslagen förtätning och utbyggnad där olika åtgärder kan läggas in för reducering av dagvattnets påverkan på Stångån och Tinnerbäcken. Åtgärder för att fördröja och rena dagvatten kan sedan realiseras i detaljplanering och byggande av ny infrastruktur och bebyggelse. Anläggning av faunapassager förbi ovan beskrivna definitiva vandringshinder innebär att nya föryngringsområden kan nås av många vattenlevande djurarter som tidigare varit hänvisade till området nedströms Nykvarns kraftstation. En förstudie för ett omlöp förbi kraftstationen är framtagen. Åtgärden innebär att den biologiska mångfalden ökar i stadsnära delar av Stångån. Genom en medveten utformning av den nya bebyggelsen och dess utemiljöer med genomsläppliga markbeläggningar och gröna tak mm kan andelen hårdgjorda ytor begränsas. Mark Nollalternativet Vid översiktsplanens tillkomst fanns det inte någon kommuntäckande inventering av förorenad mark eller riktlinjer för hur kommunen skall hantera förorenade områden vid detaljplaneläggning och exploatering. ÖP staden Den planerade bebyggelsen innebär att markanvändningen intensifieras. I översiktsplanen redovisas en karta med områden med förorenad mark (Miljö och risker i Linköpings kommun, underlag 2008). Dessa utgörs dels av områden som länsstyrelsen identifierat i en inventering över länets förorening (MIFO-inventeringen) och dels av tidigare deponier. Genom detta underlag och riktlinjer för kommunens fortsatta arbete med förorenad mark kan kommunens planerare tidigt bli medvetna om behov av hänsynstagande och åtgärdsbehov vid planläggning och exploatering. Förebyggande åtgärder Geotekniska undersökningar skall vid behov utföras vid planering och byggande. Vid byggnation i eller i anslutning till förorenade områden bör även en miljöteknisk markundersökning genomföras. För att minska risken för exponeringen av giftiga ämnen bör förorenad mark saneras innan den tas i anspråk för mer känslig markanvändning som boende och rekreation. 7. Användningen av energi, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt och främst förnybara energikällor används. Nollalternativet Förutsättningar som flygplatser i öst och väst, omgivande eklandskap med stora natur- och kultur- och rekreationsvärden, bördig jordbruksmark och E4-an i norr har legat till grund för den föreslagna förtätningen av staden. Tillkommande bebyggelse och ökade trafikflöden innebär att energianvändningen av ej förnybar energi för transporter och uppvärmning ökar. Ökningen står i proportion till hur stor tillväxten av Linköping blir. ÖP staden Planen har en kraftfull inriktning på att verka för ett trendbrott när det gäller den nuvarande trafikutvecklingen där bilresor per invånare kontinuerligt ökar. Detta genom: a) Lokalisering av ny bebyggelse inom cykelavstånd till de centrala delarna av staden samt vid goda kollektivtrafikstråk b) Resor inom staden genom gång, cykel och kollektivtrafik skall prioriteras framför biltrafik. Detta skall bl. a ske genom signalregleringar och utbyggnad av ett finmaskigt huvudgatunät i tillkommande bebyggelseområden. c) Ett högeffektivt kollektivtrafiksystem med rakare snabbare stomlinjer Link-Link skall byggas i staden. d) Genomfartstrafik skall begränsas i innerstaden genom att fyrfältiga gator byggs om till tvåfältiga stadsgator och hastighetsbegränsningar innanför Y-ringen. e) Den föreslagna flyttningen av resecentrum, som förbättrar förutsättningarna att utveckla kommunens regionala knutpunkt för kollektiva transporter och utveckla arbetsplatser vid denna. Genom förtätningsinriktningen kan ny bebyggelse anslutas till fjärrvärmenätet så att en effektiv uppvärmning av nytillkommande byggnader uppnås. Genom att det totala behovet av uppvärmning kommer att öka kommer energiproduktionen behöva byggas ut. 12

13 MILJÖKONSEKVENSER Merparterna av de planerade nya bostäderna förläggs medvetet inom cykelavstånd till Linköpings centrala delar med dess handel och arbetsplatser. Även ej störande verksamheter förläggs genom förtätning centralt i blandområden. Några av de nytillkomna bostadsområden, de i Ullstämma, Lambohov och Tallboda, kommer dock så pass långt från centrum att andelen cykeltrafik troligtvis kommer att begränsas. Utbyggnaden innebär ett ökat behov att ta hand om avfall. Genom ökade avfallsmängder och teknikutveckling kan hanteringen utvecklas vidare. De ökade avfallsmängderna innebär att behovet av god planering för att kunna hantera avfallet ökar. Sorterings- och bearbetningsbehovet och transporter med sopbilar ökar. Planens utbyggnadsområden ligger inom försörjningsområden för det kommunala vatten- och avloppsnätet. Det befintliga ledningsnätet kommer att behöva kompletteras och byggas ut samtidigt som befintliga ledningstråk i vissa fall kan behöva läggas om. Förebyggande åtgärder Bevarande och utveckling av lokala centra kan begränsa transportarbetet ytterligare. Alternativ lokalisering kan göras av bostäder och arbetsplatser med får då andra konsekvenser. Kommunen bör verka för att nybebyggda hus blir energieffektiva och att avfallsmängder minskar genom återanvändning, materialåtervinning och energiutvinning. Ett gott exempel för uthålligt byggande kan vara det utvecklingsprojekt som pågår kring utvecklingen av Djurgården. Ny bebyggelse ska anslutas till kommunens Va-nät. Det är viktigt att kommunen i samarbete med Tekniska Verken och andra ledningsägare/leverantörer planerar för ett resurseffektivt och miljösäkert ledningsnät. Påverkan på riksintressen Linköpings tätort med omgivningar har ett antal områden som är av riksintresse för kulturmiljön, naturvården, och/ eller det rörliga friluftslivet. Även Linköpings flygplats (SAAB-fältet), flygverksamheten vid Malmen, den dubbelspåriga stambanan, samt de enkelspåriga regionbanorna (Linköping - Hultsfred och Linköping Västervik) är av riksintresse. Stångån/Kinda kanal är av riksintresse för kulturmiljövården och för friluftslivet. Enligt statens motivering är Stångån/Kinda kanal en Kommunikationsmiljö med intressant och oförändrad kanal från 1800-talet Linköpings stadskärna är av riksintresse för kulturmiljövården. Stambanan och Stångådalsbanan/Tjustbanan är av riksintresse för kommunikationer. Förutom själva banorna ingår också terminalanläggningar och bangårdarna i riksintresset. Ostlänken inklusive resecentrum kommer att förklaras som nytt riksintresse. Nollalternativet Kommunens översiktsplan (ÖP-98) klargör och säkerställer riksintressena status och redovisar dess läge, utbredning och innehåll. ÖP staden Sedan ÖP 98 utarbetades har nya riksintressen tillkommit. I fördjupningen av översiktsplanen för staden redovisas samtliga riksintressen samt hur hänsyn skall tas till värdena. Förebyggande åtgärder Genom fortsatt hänsynstagande till riksintressena vid den fortsatta planeringen och byggande bedömer kommunen att negativ påverkan på dessa kan undvikas. Exempel på hänsynstagande: - Ny bebyggelse i anslutning till innerstaden, Stångån - Kinda kanal, Tinnerö eklandskap och i Ullstämma skall ske så att riksintressen inte påverkas negativt. - Byggande av en ny järnvägsbro vid Stångån - Kinda kanal skall ske med omsorg till både de värden som utgör riksintresset och stadsbilden i stort och till behovet av att järnvägstrafiken, som också den är av riksintresse, kan utvecklas. - En eventuell ny på- och avfart från E4: an skall få en sådan utformning att den inte påverkar vägens trafikrytm och säkerhet. Redovisning av förändringar som kan innebära betydande påverkan Resecentrums nya läge Inför val av läge för resecentrum studerades flera alternativ och utformningsförslag genom parallella uppdrag till tre olika arkitektkontor. Utvärderingen av dessa redovisas i dokumentet Framtidens resecentrumområde Utvärde- 13

14 MILJÖKONSEKVENSER ring av idé och utredningsuppdrag som sammanställts av Linköpings kommun Utifrån analyserna av förslagen sammanställde kommunens översiktsplanerare en beskrivning av alternativen och dess konsekvenser. Dessa finns redovisade i skrivelsen Framtida resecentrumområde Inriktning för val av läge för resecentrum och vissa principer som presenterades för och antogs av kommunfullmäktige under Ett utdrag ur denna skrivelse presenteras nedan för att ge en översikt över de studerade alternativen och dess konsekvenser. 1.A Nuvarande läge upphöjda spår Viktiga bra egenskaper Välfungerande bytespunkt. Stark barriärminskning mot Tornby. Ganska bra kontakt med centrum. Ligger i nuvarande inarbetade stadsstrukturer. Viktiga dåliga egenskaper Kostnader Bro genom staden ger kraftig påverkan på stadsmiljön. Viktiga förutsättningar Järnvägsgatan nedgrävd framför stationen. Ombyggnad Steningeviadukten. Annat viktigt Satsning på att överbrygga järnvägen som barriär bara meningsfull om flytt av KV1. 1. B Nuvarande läge spår i markplanet Viktiga bra egenskaper Lågbudgetalternativ Ganska bra kontakt med centrum Ligger i nuvarande inarbetade stadsstrukturer Viktiga dåliga egenskaper Järnvägen som barriär i stort sett kvar. Bussramp i Järnvägsparken. Dubbla nivåförflyttningar i resecentrum (för gående). Viktiga förutsättningar Bussramp i Järnvägsparken. Annat viktigt Passagen av Järnvägsgatan behöver ske antingen genom nedgrävning av Järnvägsgatan eller med en inbjudande passage 2. Stångåläget, ny tullbro För platsen öster om Stångån finns två principer, antingen ligger resecentrum norr om nuvarande Norrköpingsvägen eller också förändras huvudvägnätet så att direkt kontakt kan fås mellan resecentrum och Storgatans förlängning och resecentrum och Stångån. Beskrivningen nedan utgår från det senare fallet, eftersom den första varianten inte lever upp till målbilden. Viktiga bra egenskaper Platsen inbjuder till en tvåplanslösning. Bra kontakt med centrum, kan bli en del av centrum. Möjlighet till anläggning som tillvaratar Stångån i stadsmiljön. Stor potential för stadsutveckling i direkt anslutning till resecentrum. Stor flexibilitet för utveckling av resecentrum på lång sikt. Viktiga dåliga egenskaper Längre för kollektivtrafiken (ca 1 % högre driftkostnad). Kostnad för ny Tullbro. Viktiga förutsättningar Förändring av huvudgatunätet. Bra passage för fotgängare och kollektivtrafik över Hamngatan. Ny tullbro. Annat viktigt Influensområdet för stadsutveckling ökar österut 3. Järnvägen i tunnel underjordisk station Viktiga bra egenskaper Välfungerande bytespunkt. Spårbarriären tas bort fullständigt mot Tornby. Ganska bra kontakt med centrum (beror på läge). Markområden öppnas för exploatering. Risker och störningar med gods tas bort från stadsmiljön Viktiga dåliga egenskaper Mycket höga kostnader. Underjordisk station. Ingen upplevelse att passera Linköping. Låg flexibilitet. Omöjliggör tidigareläggning. 14

15 MILJÖKONSEKVENSER Enligt utvärderingen av de olika förslagen bedöms flexibiliteten och utbyggnadsmöjligheter för resecentrum, förutsättningarna för ett attraktivt stadsbyggnadsprojekt, samt möjligheter till stadsutveckling bli bäst i Stångåläget och upphöjd järnväg. Detta läge valde därför. De potentiella ytorna för verksamheter bedöms räcka för många års expansion. Möjligheten att utveckla bebyggelse norr om järnvägen och öster om Stångån är särskilt värdefulla för kommunen. Valt läge är således strategiskt betydelsefullt för att åstadkomma den stadsförtätning som planen strävar mot, minska trafikarbetet och utnyttja stadens infrastruktur så effektivt som möjligt. Valet av nytt läge för resecentrum har även motiverats av att nuvarande resecentrum och dess stationsbyggnad inte har kapacitet att rymma den planerade utökade trafiken. Genom det nya läget kan den historiskt värdefulla stationsbyggnaden bevaras, men får då nya funktioner. Nya järnvägsspår genom staden Nya järnvägsspår med fler tåg innebär att maximala bullerstörningar från tågtrafik inträffar oftare och att ekvivalentnivån för bullret ökar. Inomhusmiljöer i anslutning till järnvägen bedöms kunna få godtagbara bullernivåer. Med järnvägen på en bro genom staden, som är den troliga lösningen för att till rimliga kostnader undvika barriäreffekter, kommer tågen och själva järnvägen att bli väl synliga. Buller och olycksrisker måste minskas genom fysiska åtgärder som t ex murar och anpassade husfasader. Påverkan på stadsbilden bedöms kunna bli betydande. Öster om och vid Tullbron finns det fornlämningar som kommer att kräva arkeologiska undersökningar. Ostlänkens båda korridoralternativ sammanfaller vid Tallboda. Den planerade dragningen av de nya spåren i anslutning till den befintliga järnvägen är anpassad till landskapets historiska mönster. Tillkommande utbyggnadsområden vid korridorerna kan påverka utblickarna mot Domkyrkan. I översiktsplanen skisseras två lägen för Götalandsbanan sydväst on Linköping. Det norra läget innebär att tätorten påverkas av två järnvägssträckningar den befintliga i söder och den nya i norr. Det södra läget innebära att naturvärdena vid Kärna mosse kan påverkas av de nya järnvägsspåren. Järnvägskorridorerna innebär att markreservat läggs ut. Dessa begränsar den långsiktiga utvecklingen av markanvändningen i de områden som berörs. Utbyggnad av externa handelsområden Fortsatt utbyggnaden av mycket stora externa handelsområden vid E4: an (östra Tornby och Mörtlösa) bedöms medverka till ett ökat regionalt trafikarbete och därmed ökade utsläpp av luftemissioner. I samband med att detaljplaner har tagits fram för dessa områden har också miljökonsekvensbeskrivning som redovisar konsekvenser och föreslår åtgärder för att minska påverkan tagits fram. Trafikökningen begränsas av att endast sällanköpshandel med ex skrymmande varor tillåts och genom att kollektivtrafik till områdena byggs ut. Utbyggnad av flygplatsen på SAAB-fältet Utbyggnaden av flygplatsen så att den kan bli en regional strategisk flygplats och få en utökad flygtrafik kan medföra att buller och risker från flygverksamhet ökar. Samtidigt är det JAS planen som orsakar det högsta bullret, så utbredningen av maximala bullernivåer från flygtrafiken påverkas inte så mycket av att den civila flygtrafiken expanderar. En eventuell förlängning av landningsbanan innebär att bullerstörningar i centrala delarna av staden minskar, men att riksväg 35 kommer att behöva dras om och att alternativet med östlig dragning (UA3) för Stångådals - och Tjustbanan påverkas. Hälsoeffekter på grund av bebyggelseplanering inom flygbullerstörda områden, Planerad ny bebyggelse inom flygbullerstörda områden innebär att boende inom området riskerar drabbas av ohälsa. Buller påverkar människors psykiska välmående mer än de flesta är medvetna om. Buller från vägtrafik och flyg förefaller öka risken för högt blodtryck. Sömnstörningar är en av de vanligaste effekterna av bullerexponering. Sömnstörningar påverkar individernas psykiska hälsa då de drabbade inte får nödvändig återhämtning. Risken för negativ påverkan och skador på kulturmiljöns riksintressen Inriktningen i planen är att förtätningen och omvandling av infrastrukturen för att främja kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik skall ske med stor hänsyn till kulturmiljöns riksintressen i centrala Linköping. Blir omvandlingstrycket mycket stort finns det en viss risk för att förändringarna sammantaget påverkar de värden som utgör riksintressena negativt. Det är ur detta perspektiv viktigt att hänsyn och dialog med sakkunniga fullföljs i fortsatt detaljplaneringen och byggande. Risken för försämrad luftkvalitet Om inte den planerade trafikstrategin som syftar till en större andel gång- och cykeltrafik och kollektivtrafik av 15

16 MILJÖKONSEKVENSER olika skäl inte förverkligas kommer biltrafiken i staden öka och luftmiljön i staden kan försämras. En sådan utveckling skulle leda till ökad ohälsa. Partikelhalten i luften påverkar luftvägarna och hjärt- och lungsystemet och undersökningar visar även koppling till lungcancer. Exponering för luftföroreningar från vägtrafiken ökar risken för luftvägssjukdomar. Särskilt barn och äldre kan drabbas. Skulle luftmiljön försämras kan kommunen inte uppnå gällande miljömål och miljökvalitetsnormer för luftmiljön och det skulle då bli svårt att genomföra den planerade förtätningen av staden. Eventuella tvärleder söder om staden Planen strävar mot att trafikökningar skall begränsas så att det inte behöver byggas tvärleder söder om staden. För att ha kvar beredskap för ökad trafik i framtiden finns vägförbindelsen norr om Slaka samt tvärleden genom Tinnerö naturreservat kvar som framtida möjligheter. Dessa är sedan tidigare skisserade i kommunens översiktsplan. Tvärleden genom övningsområdet har också studerats i fördjupningen av översiktsplanen för övningsområdet. Då utreddes och konsekvensbedömdes flera sträckningar och ett utformningsalternativ presenterades. Slaka länken har studerats genom en egen förstudie där olika alternativ analyserades. Kommunens bedömning, efter att förstudierna genomförts, var då att byggande av vägarna bör vara möjligt utan att riksintressena skadas påtagligt. Stor omsorg till natur- kultur- och rekreationsvärden krävs i den fortsatta planeringen. Inte minst gäller det om tvärleden genom Tinnerö naturreservat blir aktuell. Området med dess stora värden utvecklas kontinuerligt till ett allt värdefullare besöksmål och ett av områdets stora värden är dess ostördhet. Ianspråktagande av jordbruksmark Översiktsplanen har inför utställningen ändrats så att inte längre bebyggelse föreslås på högklassig jordbruksmark väster om Skäggetorp. Nya verksamhetsområden vid Mörtlösa och i Malmskogen innebär dock att jordbruksmark tas i anspråk. Lokaliseringen motiveras av att nytillkomna företag där får goda transportförbindelser till E 4: an. Om motsvarande verksamheter istället skulle förläggas mer centralt eller söder om staden tillkommer ny tung trafik som skulle öka störningar för boende och verksamma i staden. Uppföljning av betydande miljökonsekvenser Kraven på uppföljning är en av de viktigaste nyheterna med de nya reglerna om miljöbedömningar av planer och program. Uppföljning kan ha stor betydelse för att tillgodose syftet med miljöbedömningen och det långsiktiga målet om en hållbar utveckling. Uppföljningen visar på skillnader mellan bedömda och verkliga miljöeffekter samt behov av ytterligare åtgärder för att förhindra eller begränsa betydande konsekvenser. Exempel på planindikatorer som kan behöva följas upp: Antal boende i områden med buller över rekommenderade riktvärden Det totala trafikarbetet och andel som färdas till fots, på cykel, med kollektivtrafik samt med bil. Halter av luftemissioner på utsatta platser Tillgång till park- och naturmark inom stadsdelarna och kvaliteten på dessa Referenser Miljö och riskfaktorer i Linköpings kommun, underlag Översiktplan för Kallerstad (Stång) och nytt resecentrum m m. Utredningen Framtida planstrukturer i Linköping som sammanställdes Dokumentet Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet som antogs av kommunfullmäktige Översvämningskartering som genomförts av SMHI under SGI:s översiktliga utredning och efterföljande fördjupade undersökningar av skredrisker hos ler- och siltslänter intill vattendrag Trafikplan för Linköpings innerstad. Effektbedömningar av Linköpings förslag på trafiksystem i Översiktsplanen för staden Linköping, (samrådshandling, april 2008) av Trivector Traffic AB. Trafikprognoser och beräkningar av luftemissioner och buller som sammanställts av trafikplanerare Elinor Josefsson. Framtidens resecentrumområde Utvärdering av idé och utredningsuppdrag Linköpings kommun Länsstyrelsen redovisning av riksintressen för kulturmiljön. Kulturhistoriskt underlag för förtätning av staden Linköping, utarbetats av stadsantikvarie Gunnar Elfström

17 EKONOMISKA KONSEKVENSER Del 1 Upprättad av Micael Sandberg och Clas Engström, Sweco Eurofutures, mars

18 EKONOMISKA KONSEKVENSER - DEL 1 Inledning Avdelningen för samhällsplanering inom Miljö- och samhällsbyggnads-förvaltningen i Linköpings kommun har tagit fram ett förslag till översiktsplan för Linköpings stad. Viktiga utgångspunkter är att skapa beredskap för fortsatt tillväxt men även förutsättningar för en hållbar och attraktiv stad. Avsikten är att skapa en rundare stad med högre grad av funktionell effektivitet, såväl inom staden som i relation till närliggande städer. Som underlag till planförslagets remissbehandling görs en konsekvensbedömning av översiktsplanen ur tre perspektiv; det sociala, miljömässiga och ekonomiska. SWECO EuroFutures har fått uppdraget att genomföra den ekonomiska konsekvensbedömningen. Är det då överhuvudtaget möjligt att göra en ekonomisk konsekvensanalys av ett så omfattande och framåtriktande material som en översiktsplan? Vi menar att det är det, men att det kräver stor ödmjukhet inför svårigheterna och insikt om att mycket annat socioekonomiska trender, lagar och regler, teknologiutveckling, konsumentpreferenser, konkurrensförhållanden etc. - påverkar samhällsutvecklingen i betydligt större utsträckning än vad en översiktsplan gör. Dock är det fullt möjligt att diskutera och systematiskt analysera i vilken grad översiktsplanen underlättar eller försvårar en önskvärd utveckling samt vilka konsekvenser den kan tänkas få inom olika områden. Den ekonomiska konsekvensbedömningen har genomförts med hjälp av en förenklad och anpassad variant av TEQUILA-modellen, som utvecklats av Robert Camagni för ESPON för att utvärdera de territoriella implikationerna av olika policybeslut inom EU. I korthet innebär modellen att indikatorer definieras för de områden som studeras. Policyimplikationerna på de enskilda indikatorerna bedöms med utgångspunkt i kända samband eller på basen av tidigare erfarenheter och regionala karakteristika. Bedömningarna sker enligt ett poängsystem och indikatorerna ges olika vikt i de fall de anses vara av olika betydelse för det område som studeras. Det sammanvägda bedömningsresultatet för de olika indikatorerna ligger till grund för värdering av policyimplikationerna, i detta fall planförslagets inverkan på de områden som studeras. Översiktsplanen är ett instrument som möjliggör en viss utveckling, vilket inte är detsamma som att denna utveckling också kommer att realiseras. Utgångspunkten i konsekvensbedömningen bör dock vara vad som händer om förslagen realiseras enligt plan. För att konsekvensbedömningen ska vara relevant behöver planförslaget därtill granskas i perspektivet av nuvarande situation och riktlinjer. Det är inte primärt planförslagets marginalpåverkan jämfört med andra samhällspåverkande faktorer som bör granskas, utan det nya planförslagets inverkan jämfört med gällande översiktsplan och markanvändningsstrategier. Styrning av Inverkan på Politiska prioriteringar/mål ÖPXX Verkligheten Policyrelevans Tematisk relevans Påverkansrelevans Indikatorer 18

19 EKONOMISKA KONSEKVENSER - DEL 1 Konsekvensanalysen har inriktats på följande områden med tillhörande indikatorer: Befolkning och bostadsmarknad Kommunens invånarantal Andel befolkning i arbetsför ålder Tillgången på bostäder Balansen mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden Boendemiljöns attraktivitet Näringsliv och arbetsmarknad Tillgången på kontorslokaler Balansen mellan utbud och efterfrågan gällande kontorslokaler Kontorslokalernas tillgänglighet för personal och besökare Tillgången på industrimark/industrilokaler Balansen mellan utbud och efterfrågan gällande industrimark/industrilokaler Industrilokalernas tillgänglighet för personal och besökare Industrilokalernas tillgänglighet för varuflöden Tillgången på kommersiella lokaler (för handel och service) Balansen mellan utbud och efterfrågan gällande kommersiella lokaler De kommersiella lokalernas tillgänglighet för personal och besökare De kommersiella lokalernas tillgänglighet för varuflöden Antal arbetstillfällen i staden Mångfalden på arbetsmarknaden Inkomsten per sysselsatt, dvs. produktiviteten inom arbetslivet Förnyelsen inom näringslivet Konkurrens/mångfald inom lokala näringar Regionens tillväxt och funktionella struktur Folkmängden i pendlingsregionen Pendlingsregionens täthet Tillgängligheten inom pendlingsregionen Antalet arbetstillfällen i pendlingsregionen Inkomsten per sysselsatt i pendlingsregionen Indikatorerna är tämligen brett definierade och har bedömts sammanhållet för hela Linköpings stad. Att bli alltför tematiskt eller geografiskt detaljerad i bedömningar av konsekvenser av ett så övergripande och brett formulerat plandokument som en översiktsplan har inte bedömts vara varken meningsfullt eller möjligt. Bedömningarna har graderats från neutral till viss, betydande eller kraftig förbättring eller försämring i jämförelse med befintliga riktlinjer för stadens utveckling. Översatt till numerisk form innebär det en skala från -3 till 3. Viktningen av variablernas relevans har i sin tur utgått från skalan viss, betydande eller stor relevans, eller från 1 till 3 i numerisk form. Denna rapport återger resultatet av vårt arbete. Rapporten inleds med att kort återge ett antal teoretiska utgångspunkter och övergripande trender av betydelse för de områdesvisa bedömningar som presenteras i rapporten och som ligger till grund för dem sammanlagda bedömningen av planens ekonomiska konsekvenser. Som bollplank till bedömningarna har en grupp tjänstemän inom Miljö- och samhällsförvaltningen agerat. Vi vill rikta ett varmt tack till alla som medverkat och en lyckönskan till Linköping i det fortsatta arbetet att bygga en attraktiv, konkurrenskraftig och hållbar stad. 19

20 EKONOMISKA KONSEKVENSER - DEL 1 Teoretiska utgångspunkter Den teoribildning som bäst lyckats förklarar skillnader i regionalekonomisk utveckling är den som ibland kallas den nya ekonomiska geografin, och som bygger på statistiskt underbyggda resonemang om skal- och breddfördelarnas betydelse. Enkelt uttryckt kan man säga att korta avstånd underlättar mänsklig samverkan och därigenom ekonomiska aktiviteter att äga rum. Ju fler som kan samverka dagligen, desto större fördelar kan uppnås. Rent konkret visar sig detta av att mer än 90 procent av Sveriges BNP produceras på mindre än en procent av landets yta. Stora arbetsmarknadsregioner har konkurrensfördelar som ofta leder till en självförstärkande utvecklingstendens där de lockar nytt kapital och nya invånare och blir ännu större osv. Befolkningen och ekonomin i flertalet av världens länder liksom världsekonomin i stort koncentreras successivt till ett antal snabbt växande storstadsområden. En utveckling som har varit mycket tydlig även i Sverige, inte minst sedan mitten av 1990-talet. Som exempel kan nämnas att landets fem största arbetsmarknadsregioner stod för nära nio av tio nytillkomna jobb mellan 1995 och Ökad regionstorlek är således en bevisat framkomlig väg för att skapa ett ökat ekonomiskt välstånd. Regionförstoring utgörs av den process där tidigare separata lokala arbetsmarknader knyts ihop till en ny och större region genom ökad pendling. Regionförstoring har en positiv effekt på samhällsekonomin då en ökad befolkning ger bättre skal- och breddfördelar i enlighet med resonemangen ovan. Men, regionförstoring kan också ha negativa konsekvenser. Den mest uppenbara är att ökad pendling även om den huvudsakligen sker med kollektivtrafik innebär en högre belastning av miljön. En regionförstoring kan också slå ut lokala näringar med låga produktionsvärden, som genom den nya externa konkurrensen från en större arbetsmarknad blir alltför kostnads-ineffektiva. Därtill medför ökat pendlingsavstånd en mer begränsad tidsbudget för individen, på bekostnad av potentiell arbetstid eller fritid. Således kan regionförstoring utöver de positiva effekterna även medföra antingen negativa sociala eller regionalekonomiska effekter. Inte heller är det nödvändigtvis så att förbättrade pendlingsmöjligheter per automatik leder till regionförstoring. Näringslivsstrukturen, traditioner och arbetslöshetsnivåer påverkar också i vilken grad människors beteende förändras om förutsättningarna för arbetspendling till andra orter förbättras. Regionförstoring är emellertid inte det enda sättet för en region att utvecklas i önskad riktning. Regionförstärkning, dvs. förmågan att utveckla och utnyttja resurser och intensiteten i kontakterna inom den befintliga regionen är exempel på andra viktiga faktorer som påverkar en regions utveckling. Planförslaget för Linköpings stad är både en fråga om regionförstärkning och regionförstoring. Fokus ligger på att skapa utrymme för nya invånare och verksamheter, ett attraktivt stadsrum och en effektiv infrastruktur i Linköpings stad. Samtidigt finns också tydligt uttalade tankar och avsikter gällande stärk samverkan med omgivningen med i planförslaget. Översiktsplaneringens uppgift är att dra upp riktlinjerna för en attraktiv framtida levnads- och verksamhetsmiljö samt uppnå en högre grad av effektivitet inom denna. Man kan betrakta översiktsplanen som en book of urban opportunities om hur Linköping stad bäst kan utvecklas. Översiktsplanen har förvisso små möjligheter att påverka samhällsutvecklingen i jämförelse med de stora socioekonomiska trenderna, men kan inom ramen för sitt influensområde bädda för att fånga upp möjligheter som de stora trenderna ger eller flagga inför risker som kan uppstå. Låt oss kort beröra några dominerande utvecklingstrender som översiktsplaneringen har att utgå ifrån och hantera. SVERIGES REGIONALA UTVECKLING Befolkningsutvecklingen i Sverige har i stort sett präglats av samma mönster under hela efterkrigstiden, med en fortgående polarisering av befolkningen till större städer på bekostnad av glesbygd, landsbygd och mindre tätorter. Omlokaliseringsprocessen har dock varierat i hastighet och intensitet under årtiondena: Under och talens starka expansion inom industrin drevs urbaniseringen på till följd av arbetskraftbrist i de växande städerna och sysselsättnings-rationalisering inom jord- och skogsbruk. Med 1970-talet följde en lugnare period där industrin drogs med strukturproblem och offentlig sektor istället tog över rollen som sysselsättningsskapare och då främst i kommunal regi. Den relativt lugna perioden fortsatte under 1980-talet, men kom under 1990-talet att övergå i en betydligt mer turbulent utveckling. Under 1990-talet minskade befolkningen i de arbetsför ålder i drygt 100 av Sveriges då 288 kommuner. I synnerhet under den senare delen av 1990-talet präglades många kommuner av befolkningsminskningar. En kraftig förskjutning mot större städer i södra Sverige och längs Norrlandskusten inträffade och stora delar av Småland, Dalsland, Värmland, Bergslagen och hela Norrlands in- 20

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens: Olof Karlsson, planarkitekt Detaljplan för SKJUTSHÅLLET 1 Fittja, Botkyrka Kommun PLANBESKRIVNING Planområdets läge 2(6) HANDLINGAR Detaljplanen

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken Dnr SBN-2007-0070 sidan 1 (5) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Brev 2013-04-02 Ossman Sharif, 054 540 45 48 ossman.sharif@karlstad.se Länsstyrelsen i Värmland Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken ansökan

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

Preliminär behovsbedömning av planprogram för Chokladviken i centrala Sundbyberg

Preliminär behovsbedömning av planprogram för Chokladviken i centrala Sundbyberg STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 2011-09-05 Pia Ekström Preliminär behovsbedömning av planprogram för Chokladviken i centrala Sundbyberg Behovsbedömningen är den process vid vilket det avgörs om en

Läs mer

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kemisten 2 m.fl. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-12 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR

Läs mer

miljökonsekvensbeskrivning Sigtuna kommun bilaga Översiktsplan 2014 Miljökonsekvensbeskrivning sigtuna kommun bilaga till översiktsplan 2014

miljökonsekvensbeskrivning Sigtuna kommun bilaga Översiktsplan 2014 Miljökonsekvensbeskrivning sigtuna kommun bilaga till översiktsplan 2014 Miljökonsekvensbeskrivning sigtuna kommun bilaga till översiktsplan 2014 1 Innehållsförteckning Bakgrund 5 Beaktande av MKB 6 Buller 6 Klimatpåverkan 6 Klimatanpassning 8 Natur- och kulturmiljö 8 Vatten

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Utställning av fördjupad översiktsplan för Svarte tätort i Ystads kommun

Utställning av fördjupad översiktsplan för Svarte tätort i Ystads kommun asdf GRANSKNINGSYTTRANDE 1(6) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Åsa Björn 040-25 23 15 asa.bjorn@m.lst.se Miljö- och byggnadsnämnden Nya Rådhuset 271 80 Ystad Utställning av fördjupad översiktsplan

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD 2009 12 09 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning av översiktsplan för Hallsbergs kommun

Miljökonsekvensbeskrivning av översiktsplan för Hallsbergs kommun Bilaga 1. Miljökonsekvensbeskrivning av översiktsplan för Hallsbergs kommun Samrådsutgåva hösten 2014 OBS! Samrådsversion! Innehåll Innehåll... 2 1. Bakgrund... 3 2. Avgränsning... 3 2.1 Geografisk avgränsning...

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Johan Stenson, 0550-88550 johan.stenson@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-29 Referens Sida 1(7) Behovsbedömning Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun,

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Detaljplan. ning (Antagandehandling)

Detaljplan. ning (Antagandehandling) Planbeskrivn Detaljplan för Kv. Mäklaren m..fl Falköpings kommun ning (Antagandehandling) HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala a 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning 2010-09-06 Dnr 2009-0369 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning Banken 1, Eksjö stad Eksjö kommun, Jönköpings län Behovsbedömning/Avgränsning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436. Samrådet pågår: 2012-10-22 till 2012-12-03

Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436. Samrådet pågår: 2012-10-22 till 2012-12-03 Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436 LAEN 5 HOV, Växjö kommun Detaljplan för fler bostäder vid Hovslund. Växjöhem som är fastighetsägare vill bygga fler bostäder i anslutning

Läs mer

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2015-000172 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(7) PLAN-

Läs mer

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län ANTAGANDEHANDLING Dnr: MBN 2009.2933 Detaljplan för Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 23 februari 2011

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

ÖP11 ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORBERGS KOMMUN ANTAGEN 2011-12-05

ÖP11 ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORBERGS KOMMUN ANTAGEN 2011-12-05 ÖP11 ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORBERGS KOMMUN ANTAGEN 2011-12-05 " * %>>%)B%44)*)+ $H9&B.&3!8&&+&9/%)!7%D;'(&+.&'(&+!%&'())*)+ " : % ;&8% ! % =!! " #$#%& &&& :! 0 %!! %!! % % % % % % 6!

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Arkitekttävling om en ny struktur för Linköpings innerstad.

Arkitekttävling om en ny struktur för Linköpings innerstad. Linköping Innerstaden växer över ån Arkitekttävling om en ny struktur för Linköpings innerstad. Linköpings kommun linkoping.se/innerstaden Arbetet hittills Redan 2001 påbörjades en förstudie för Ostlänken

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

HALMSTAD 10:1,Padelhall,Frennarpsvägen

HALMSTAD 10:1,Padelhall,Frennarpsvägen BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för del av HALMSTAD 10:1,Padelhall,Frennarpsvägen HALMSTADS KOMMUN Plan 1091K Normalt förfarande, KS 2013/0531 Samhällsbyggnadskontoret 2014-10-14

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö

BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö 2011-04-26 Dp 5155 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse

1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Sida 1 av 18 Miljömålsenkät 2012 Telefon Start datum 1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Definitioner Aktuellt underlag = underlag som enligt kommunens bedömning

Läs mer

En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling

En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling Motala stad ska erbjuda invånarna attraktiva och hälsosamma boendemiljöer, hög tillgänglighet till stränder och naturområden och ett levande centrum.

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län 2010-11-22 Dnr:2010-1132-211 1(3) ANTAGANDEHANDLING Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 1 (5) Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2 (5) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Planområde. Flygfoto över fastigheten JANNELUND 10:4, Storgatan 1 från söder.

Planområde. Flygfoto över fastigheten JANNELUND 10:4, Storgatan 1 från söder. DEGERFORS KOMMUN SAMRÅDSHANDLING Kommunstyrelseförvaltningen Datum Handläggare 2009-03-30 K K Kerstin Jansson Beteckning KS 28-2009 Detaljplan för fastigheten JANNELUND 10:4 Degerfors kommun, Örebro län

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Stockholm Arlanda Airport Ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Miljökonsekvensbeskrivning Kalmar den 20 april 2011 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB Sammanfattning 0 Sammanfattning och innehåll.doc

Läs mer

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset)

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) PLANBESKRIVNING detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) Antagandehandling 008-05- Stadsbyggnadsavdelningen 008-0-4 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av

Läs mer

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 Dnr MN/2002-0967 Detaljplan för Del av NYCKLEBY 1:33 Strömstads kommun UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 HUR UTSTÄLLNINGEN HAR BEDRIVITS Miljö- och byggnämnden beslutade 2011-02-03 26 att genomföra en andra

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Detaljplan för Lagfarten 4 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Lagfarten 4 i Lund, Lunds kommun PÄ 8/2002a Detaljplan för Lagfarten 4 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2008-09-19 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser och illustration PLANBESKRIVNING

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl.

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl. Granskningshandling 2014-10-27 Dnr: 2013-0578-303 Granskningsskedet pågår mellan 2014-11-15 och 2014-12-08 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt miljötillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport

Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt miljötillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport 1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2010-06-15 Dnr 542-3334-10 Rv Stockholm-Arlanda Airport Swedavia Att: Anette Näs 190 45 Stockholm-Arlanda Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka

Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka Beräkning av buller från väg och flygtrafik Uppdragsnummer: 150510 Beställare: Sixten Jaskari Rapport: R150510-1 Datum: 2015-09-15 Antal sidor: 6 Handläggare: Rickard Hellqvist Granskare:

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

PLANERINGSAVDELNINGEN Eksjö Kommun. Detaljplan för Kv. Pumpen m fl, Eksjö Stad. Planprogram. Dnr: 2007-0422-111

PLANERINGSAVDELNINGEN Eksjö Kommun. Detaljplan för Kv. Pumpen m fl, Eksjö Stad. Planprogram. Dnr: 2007-0422-111 PLANERINGSAVDELNINGEN Eksjö Kommun Detaljplan för Kv. Pumpen m fl, Eksjö Stad Planprogram Eksjö, 12 december 2007 Samrådshandling Dnr: 2007-0422-111 Medverkan Detta planprogram har upprättats av Planeringsavdelningen

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN DNR 2007-0582 1/5 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

1281K-P22. Detaljplan för Inteckningen 4 m fl i Lund, Lunds kommun (Magistratsvägen 22) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 25/2006a SAMRÅDS/UTSTÄLLNINGSHANDLING

1281K-P22. Detaljplan för Inteckningen 4 m fl i Lund, Lunds kommun (Magistratsvägen 22) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 25/2006a SAMRÅDS/UTSTÄLLNINGSHANDLING PÄ 25/2006a 1281K-P22 Detaljplan för Inteckningen 4 m fl i Lund, Lunds kommun (Magistratsvägen 22) Upprättad 2011-09-30 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med planbestämmelser

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer