Företags. Läkaren. Nya riktlinjer. för sjukdomsförebyggande metoder. Företagshälsovården ömsar skinn Peter Westerholm utsedd till hedersledamot i SFLF
|
|
- Ove Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Företags Läkaren Nya riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Företagshälsovården ömsar skinn Peter Westerholm utsedd till hedersledamot i SFLF
2 Komplettering till artikel i förra numret om amm i Lund: Vi söker intresserade användare inom FHV! Vi har utvecklat ett kliniskt verktyg som består av tre validerade fråge formulär, som kan användas för screening av individuella patienter. Med hjälp av verktyget kan man bedöma förekomst/grad av utmattning och vilka inslag i arbetssituationen som kan ha lett till utmattning. Verktyget kan också användas vid gruppundersökningar. Vi söker intresserade användare inom FHV, som vill vara med och utprova och vidareutveckla detta verktyg! Tio växthus. De som arbetar i växthus kan exponeras för kemiska bekämpningsmedel via hudkontakt med besprutade växter. Genom att analysera deras halt av bekämpningsmedel i urinen kan man få ett bra mått på exponeringen. Man kan också följa om förbättrade arbetsmetoder och rätt skyddsutrustning leder till lägre exponering. Vi har utvecklat de kemiska analysmetoderna, och gör nu en interventionsstudie, där vi också ser på besvärsförekomst och allergier mot växtmaterial. 99 livsmedelsbutiker. Arbetsförhållanden och förekomst av besvär i muskler och leder vid arbete i utgångskassa har undersökts genom enkäter till personalen i stora och små livsmedelsbutiker. I tretton av butikerna gjordes också mätningar, intervjuer och undersökningar av sjukgymnast. Vi vill se om mer variation i arbetet innebar ett större välbefinnande bland personalen frisörer. Frisörer utsätts för många kemiska produkter. Vi ger råd och undervisning under utbildningstiden och följer nyutbildade frisörer som går ut i arbetslivet. Detta för att få bättre kunskap om hur allergiska och irritativa besvär kan förebyggas. Mekanismer för hur allergier uppstår studeras särskilt, liksom exponering för aromatiska aminer, som finns i hårfärger. Se även Kristina Jakobsson verksamhetschef Reducera ohälsa med hjälp av den senaste forskningen och vår erfarenhet Folkhälsoinstitutet valde vårt verktyg Det nya arbetslivet Metodicum fick uppdraget att genomföra en medarbetarundersökning på Folkhälsoinstitutet i Östersund. Uppdraget vanns i en offentlig upphandling med följande motivering: I bedömningen har vi funnit att Metodicum AB har det starkaste vetenskapliga underlaget för enkätformuleringen, med stark validitet, genomförda studier, faktoranalys och reliabilitetsanlays för enkätunderlaget, samt gott empiriskt stöd. Metodicum AB har dessutom det lägsta priset i sitt anbud. Därför har vi beslutat att erbjuda Metodicum AB uppdraget för enkätundersökningen. Kontakta Jonas Gustafsson, eller jonas.gustafsson@metodicum.se. Gärdesvägen Degerfors info@metodicum.se 02
3 ledare Du håller nu i din hand det första numret av Företagsläkaren i sin nya layout. Det är min förhoppning att det samarbete vi startade med Företagssköterskorna 2009 och som resulterade i förra årets utgivningar skall fortsätta och fördjupas så att denna tidning blir ett forum för FHV i allmänhet med tankar och idéer om vad som händer i Sverige och även internationellt. På sikt hoppas jag att fler professioner i FHV ansluter sig till tidningen, så att den kan bli ett informationscentrum för hela branschen. Kontakta gärna redaktionen om du har idéer om reportage eller ämnen som borde belysas. I och med samgåendet med AMM i specialitetsfrågan och utnämningen av Irene Jensen till professor i FHV kommer mer fokus att läggas på validerade behandlingsmetoder, och dessa måste tas fram vetenskapligt men med ett stöd av professionen. Förhoppningsvis kommer även tidningen att spela en roll i utvecklandet genom artiklar och reportage. Pressläggningstider gör att tidningen inte är speciellt lämplig för annonser om lediga arbeten. Därför har vi beslutat att lägga in sådana i en egen flik på hemsidan och även publicera dessa i våra elektroniska medlemsblad. Det är det bästa sättet att nå företagsläkarkåren om du har en vakans! Ta kontakt med mig om du vill använda den här kanalen. De nya ST-blocken med de två rekryteringsvägarna AT eller redan specialist börjar ta form och förhoppningsvis kommer mer konkreta finansieringsförslag att vara färdiga under våren. Det är viktigt att vi som kår skapar en bra förutsättning för handledning av dessa kollegor och föreningen ämnar därför fortsätta med handledarutbildningarna. Än viktigare är att man inrättar ST-block på FHVen heterna så att utbildningen når den volym som är nödvändig för specialitetens fortbestånd. En annan utbildningsfråga som vi engagerat oss i det sista året är ICF (WHO:s International Classification of Functioning, Disability and Health). Denna kommer sannolikt att få en ökad betydelse vid matchning av arbetsförmåga och yrke. Föreningen anordnar därför med FHV-delegationens hjälp en fördjupningskurs i ICF under våren och beroende på intresse även i framtiden. Med förhoppning om en varm och knoppande vår Jan Rosén Ordf Kurs: ICF i teori och praktik Ett verktyg vid arbetsförmågeutredningar? Presentation av ICF-instrumentet + Workshop Tid: 31 mars 1 april 2011 Kursen blandar teori med fallbeskrivningar och grupparbeten och hålls på förbundets lokal Kommendörsgatan 9. Anmälan sker snarast till Yvonne Krüger, , senast 10 mars Ytterligare information finns på vår hemsida eller kan fås av kursledare Birgitta Gottfries Dahberg birgittagd@hotmail.com. Preliminärt schema finns på hemsidan. Styrelse och kansli Jan Rosén Ordförande FM Högkvarteret Försvarsmedicin Banérgatan Stockholm Tfn jan.rosen@sflf.net Ragnhild Ivarsson-Walther Sekreterare, Fokusområde: Levnadsvanor Kommunhälsan Eskilstuna ragnhild.walther@telia.com Sofia Åström-Paulsson Globenhälsan Box Stockholm Tfn sofiapaulsson@hotmail.com Birgitta Gottfries Dahlberg Fokusområde rehabilitering, redaktör. Kommunhälsan Eskilstuna Tfn birgittagd@hotmail.com Bengt Lindén Vice ordförande Bankhälsan Regeringsgatan Stockholm Tfn Fax bengt.l@bankhalsan.se Mats Berg Kassaförvaltare, annonsansvarig feelgood FHV AB Byfogdegatan Göteborg Tfn matsberg@telia.com Karin Nord Ådalshälsan Järnvägsgatan Kramfors Tfn karin.nord@adalshalsan.se Yvonne Krüger SFLFs kansli Sveriges läkarförbund Box Stockholm Tfn Fax yvonne.kruger@slf.se 03
4 Företagshälsovården Företagshälsovården i Sverige genomgår nu en ömsning av skinn. Man frågar sig om den leder till något stabilt. Vi har genom åren genomlevt många turer i det spel där staten deltagit i sina olika skepnader tillsammans med arbetsgivare, fackliga organisationer, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och företagshälsovårdens yrkesföreningar. Läget är långt ifrån klart. Kristallkulan är grumlig. Från yttersta vänsterhåll ifrågasattes och smutskastades hela kampanjen som en gigantisk manipulation av en redan exploaterad arbetarklass. 04 Jag möter ofta kollegor som undrar hur vi egentligen kom att landa i det läge där vi nu är. Frågan är förståelig. Jag har varit med från tidigt 1970-tal och vill här ge ett historiskt perspektiv till läsarnas förståelse av hur det blev som det blev. Den organiserade framväxten av FHV i Sverige började under 1950-talet och initierades av arbetsgivarnas centralorganisation SAF och de fackliga organisationerna, vid den tiden företrädda av LO. Det började med ett kollektivt avtal om arbetarskydd och säkerhet 1951 och fortsatte 1954 med en överenskommelse om rekommendationer till företag att frivilligt organisera FHV och sjukvård. Denna samverkan mellan SAF och LO utvecklades efter hand och 1967 kom också privatsektorns tjänstemanna kartell (PTK) med i ett kollektivavtal om arbets miljön. I avtalet ingick rekommendationer om FHV i en bilaga. FHV knöts till kollektiva avtal och kom i praktiken att utgöra ett separat system för arbetsplatsernas hälso- och sjukvård. Från statens sida var intresset ganska ljumt men FHV kunde få viss kompensation från Försäkringskassan genom ersättning för den sjukvård som den utförde. Överenskommelser med Försäkringskassan kunde träffas som innebar att FHV fick ersättning från FK för sjukvård upp till 50 procent av kostnaden. Man talade om FHV medicinska, tekniskt före byggande tekniska delar och något år senare också om dess psykosociala uppgifter. Det var tidens sätt att beskriva FHV som något nytt, med innehåll av prevention. I detta avvek den från den av samhället tillhandahållna individinriktade sjukvården, vilket befästes genom 1968 års statliga utredning om Företagshälsovård. Att vara en del av arbetsmarknaden kom att ha även andra följder. I Europa fanns då, som många minns, i flera länder oro och idéströmningar som ifrågasatte rådande samhällsordning. Utbredd upprorsstämning med kravaller förekom. I Paris utbröt en studentrevolt Bilar brändes och man kastade gatsten på polisen. I Sverige utbröt en omfattande vild strejk i gruvindustrin. En av försäkringsbolagen Folksam och Skandia initierad och väl förberedd mentalhälsovårdskampanj fick ställas in. I kampanjen skulle arbetslivets psykosociala frågor behandlas i en folkbildningsansats. Man hade berett ett omfattande studiematerial och anlitat kvalificerade sakkunniga för att organisera ett trovärdigt program. Professor Bertil Gardell, Stockholms Universitet hade varit med i sammanhanget och bland annat präglat begreppet alienation som uttryck för det som många kunde uppleva i en psykiskt och socialt tung arbetssituation. Från yttersta vänsterhåll ifrågasattes och smutskastades hela kampanjen som en gigantisk manipulation av en redan exploaterad arbetarklass. Mentalhälsokampanjen sågs som ett trick syftande till höjning av produktivitet och därmed en strategi för ytterligare förtryck av redan förtryckta. FHV:s roll i företagens miljö- och hälsoarbete ifrågasattes då den sågs som en arbetsgivarnas hjälpreda. I den offentliga debatten framfördes från flera håll krav på att FHV skulle ställas under demokratisk kontroll med staten som huvudman. Det fanns ett frö till en förtroendekris. Var fanns staten i detta läge? FHV-utredningen hade 1968 beskrivit FHV medicinska och tekniska komponenter. Inför kraven på förstatligande och demokratisk kontroll kunde skönjas en lösning innebärande en överföring av medicinsk FHV till landstingens offentliga hälso- och sjukvårdens organisation. Stötestenen var den tekniska delen av FHV. Denna var vid den tiden ofta en inte
5 ömsar skinn Peter Westerholm, professor emeritus vid Arbets och Miljömedicin, Uppsala universitet, utnämns till hedersmedlem och gratuleras här av Jan Rosén t.h. grerad del också av företagens säkerhetsorganisation vilken omfattade brandskydd, yttre skydd och inre säkerhet. Ett förstatligande av den delen var inte att tänka på. Man måste söka annan lösning. I detta läge kom de reviderade avtalen mellan SAF, LO och PTK om arbetsmiljö med rekommendationerna om FHV att ha stor betydelse för uppbyggnad av företagshälsovården i Sverige. I praktiken blev arbetsmarknadens parter huvudmän för Sveriges FHV. Det är ingen överdrift att säga att de under rådande omständigheter räddade FHV från att gå under helt. Insynsfrågan löstes genom att placera FHV under företagens skyddskommittéer där arbetstagarna hade majoritetsställning. Nu hade Staten abdikerat från en roll som systemansvarig för FHV. Riksdagen fastställde den ordningen som därefter i huvudsak stått oförändrad på basis av regeringens proposition 1971:23. Uppgiften att utbilda FHV personal lades dock på arbetarskyddsstyrelsen på den avdelning som senare kom att bli det självständiga Arbetsmiljöinstitutet. Staten såg inte FHV som tillhörande landets samlade hälso- och sjukvårdsorganisation. I fråga om ekonomi fick FHV under ytterligare några år ersättning från försäkringskassan för sin sjukvårdsprestation, vilket godtogs då den lättade trycket på den offentliga sjukvården (= landstingen). Det var en pragmatisk lösning. Några år senare, då landstingens primärvård byggts ut upphörde arrangemanget. Det ersattes av ett statligt schablonbidrag som svarade mot cirka 25 procent av FHV årliga driftkostnad. Detta drogs in 1992 samtidigt som SAF sade upp sitt kollektivavtal med LO och PTK. Sammanfattningsvis blev FHV år 1971 genom riksdagens beslut ett föräldralöst barn som övergivits av Staten. Vid arbets givarnas uppsägning av de kollektiva arbetsmiljöavtalen 1992 övergavs FHV även av sina fosterföräldrar. Det är av intresse att se på motsvarande utveckling i Finland. Länderna skiljer sig i fråga om Statens grundläggande syn på FHV. I Finland ses FHV som en resurs och verksam del i ett nationellt program för hälsa som bidrar till att medborgarna mår bra. Arbetsgivarna och fackliga organisationerna betalar för den. I Sverige har Staten sett FHV som en verksamhet utanför den offentliga hälso- och sjukvården vilkens kostnader inte ska belasta det offentliga systemet. Staten lämnade därför sin styrande roll och ansvar. Detta var i grunden ett felgrepp. Att helt frånträda och överlämna ansvaret för ett samhällsintresse till arbetsgivare och fackliga organisationer som representerar särintressen är ingen statskonst. Det är helt enkelt dåligt politiskt hantverk. Men det förklarar mycket av vår situation idag. Sverige har tappat flera årtionden i tid. Men i förändring finns också möjligheter och potential. Den utmaningen har vi endast att anta. Handlingsalternativ gives inte. Ljuspunkter finns. Till dem hör att vi nu fått en professur i FHV med Irene Jensen vid Karolinska Institutet som första innehavare. Irene, jag ser din ankomst som en markering av slutet på det som varit och början av det som ska bli en ny tid. Du är varmt välkommen! Peter Westerholm Att helt frånträda och överlämna ansvaret för ett samhällsintresse till arbetsgivare och fackliga organisationer som representerar särintressen är ingen statskonst. Det är helt enkelt dåligt politiskt hantverk. 05
6 Nya nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Den 12 oktober 2010 presenterade Socialstyrelsen den preliminära versionen av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Levnads vanorna som berörs är tobaksbruk, fysisk aktivitet, matvanor och riskbruk av alkohol. Fram till den 13 december 2010 fanns möjlighet att komma med synpunkter på rapportens innehåll, vilket vi från SFLF styrelse gjorde, innan riktlinjerna fastställs under våren Förarbetet till riktlinjerna bygger på ett gediget arbete som pågått under flera års tid. Bland annat har cirka (!) vetenskapliga artiklar granskats och ligger till grund för de rekommendationer som givits. Bakom riktlinjerna står dels en projektlednings-, en fakta- och en prioriteringsgrupp. Prioriteringsgruppen har bestått av representanter från olika professioner. Företagshälsovården har representerats av Karin Gisselman, företagssköterska och undertecknad. Faktagruppen har tagit fram underlag för prioriteringsgruppen att ta ställning till. Prioriteringsgruppen har träffats under ett och ett halvt års tid i ett antal tvådagarsinternat. Till internaten har vi läst igenom en stor mängd artiklar, prioriterat enligt en tiogradig skala och vid internaten har hela gruppen enats om vilken prioritet som ska gälla för de olika metoderna. Som läsaren förstår har det ibland inneburit en del frustration när man själv haft en helt annan prioritering, baserad på erfarenhet från kliniskt arbete, än gruppens prioritering. De olika områdena är också olika beforskade och det är förstås ett faktum 06 som kan leda till tveksamma bedömningar. Prioriteringarna har utgått från den etiska plattformen, som bygger på behovs- och solidaritetsprincipen. Modellen innebär en bedömning av tillståndets svårighetsgrad, effekt av åtgärden, evidens för effekten och kostnadseffektivitet. Tre nivåer på råden. Grunderna för de sjukdomsförebyggande åtgärderna i riktlinjerna är någon form av rådgivning avseende levnadsvanan. Rådgivningen delas in i tre nivåer; kort rådgivning, rådgivning och kvalificerad rådgivning och för några av rekommendationerna mer konkreta tillägg, till exempel stegräknare eller nikotinläkemedel. Riktlinjerna tar även upp telefonrådgivning, webb- och datorbaserad rådgivning. Rådgivningsnivåer kan initialt verka lite obegripliga och stelbenta, men innebörden av dem finns förklarade i början av dokumentet. Rekommendationen för exempelvis tobak är att dagligrökare bör erbjudas kvalificerad rådgivning i grupp och samma rådgivningsnivå gäller till individ. Hälso-och sjukvården kan erbjuda rådgivning med särskild uppföljning (prioritet 4) eller utan särskild uppföljning till dagligrökare (prioritet 5). För sjukvårdshuvudmännen innebär det rimligen en skillnad om det står bör eller kan i rekommendationen. Bör har en mycket starkare innebörd och bety der att sjukvården bör följa rekommendationen och i många fall uppstår då en kostnad initialt exempelvis för att utbilda personal för sådan rådgivning. Därtill finns metoder som fått rekommendationen icke-göra eller som behöver beforskas mer innan man kan ta ställning till dem. Dessa rekommendationer är nog så viktiga för att rensa ut dåligt underbyggda metoder eller rentav felaktiga behandlingsråd. I riktlinjearbetet betonas också att individen förstås har rätt att tacka nej till rådgivning. Ovanor vanligt. Riktlinjerna vänder sej till friska vuxna, den grupp som vi möter i företagshälsovården och tar upp metoder för att förebygga sjukdom orsakad av de fyra levnadsvanor som anges bidra med cirka 20 procent av den samlade sjukdomsbördan i Sverige; tobaksbruk, otillräcklig fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor och riskbruk av alkohol. Ohälsosamma levnadsvanor är inte något ovanligt. Varannan svensk kvinna och två tredjedelar av männen mellan 16 och 84 år uppger själva att de har ohälsosamma levnadsvanor. Detta generar höga kostnader för samhället, individen och arbetslivet och även lidande för den enskilde. Exempelvis beräknas svenskarnas fysiska inaktivitet kosta samhället en knapp miljard medan rökningen kostar cirka 2,2 miljarder om året. Trots att detta är väl
7 Ragnhild Ivarsson-Walther visar rapporten för Jan Rosén. Rekommendationerna bygger på ett mycket omfattande arbete. känt, finns hittills ingen enhetlig praxis att arbeta med frågorna. Går vi vidare specifikt till kostnaderna för arbetslivet så uppskattas att en rökare kostar arbetsgivaren omkring kr årligen. Kostnaderna för riskabelt bruk av alkohol uppskattas kosta arbetslivet omkring 20 miljarder årligen. Det borde inte vara några svårigheter för vare sej arbetsgivare eller arbetstagare att räkna hem ett preventivt hälsoarbete. Förändringar av dessa fyra levnadsvanor skulle kunna leda till en mängd positiva effekter; minskad sjuklighet och därmed även en ordentlig minskning av kostnader orsakade av ohälsa och sjukdom både för samhället i stort och för arbetslivet. Unik chans. Vi i företags hälso vården har en unik chans att medverka till detta. Omkring 70 procent av den arbetande befolkningen är anslutna till någon form av företagshälsovård. Inom företagshälsovården har vi, jämfört med den övriga vården bättre fungerande rutiner och en organisatorisk beredskap att arbeta med levnadsvanor. Riktlinjerna kommer därför rimligen inte att innebära några omvälvande förändringar för oss, men de under stryker vikten av vårt arbete. Vi har redan tänket. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ger oss ytterligare stöd för detta nu baserat på en grund som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Riktlinjerna är ett levande dokument som kommer att följas upp regelbundet. Vetenskap och beprövad erfarenhet förändras ju över tid. Vill Du bli min 51:a FÖRETAGSLÄKARE Jag har rekryterat fasta specialistläkare i 25 år och kan säkert hjälpa Dig att byta arbete. Ring eller bertil@rexler.se Ragnhild Ivarsson-Walther sekreterare SFLF 07
8 Succé för Hälsokonvent 2011 FSF, Föreningen Svensk Företagshälsovård, arrangerade det första Hälsokonventet med tema Hållbart arbetsliv den januari Runt 300 personer från hela Sverige som jobbar med hälso- och arbetsmiljöfrågor inom olika professioner samlades under två mycket innehållsrika och spännande dagar i Södertäljes stadshus. Text Lars Hjalmarsson, vd för FSF Det fanns många inspirerande föreläsningar som varvades med studiebesök på de två världsledande företagen i Södertälje; Scania och Astra Zeneca. Dagarna öppnades med en presentation av Sveriges första professor i företagshälsovård; Irene Jensen från KI. Hon presenterade sin syn på företagshälsovårdens roll i framtiden och vad som behövs för att branschen ska kunna ta nästa steg och utvecklas i det dagliga arbetet. Irene poängterade behovet av mindre priskonkurrens och mer av kvalitet. Socialförsäkringsministern Ulf Kristersson beskrev regeringens syn på företagshälsovårdens roll för återgång i arbete och ett hållbart arbetsliv. Det kommer inte att bli en återgång till det gamla när det gäller rehabiliteringskedjan och tidsgränser i sjukförsäkringen. Däremot kan det möjligen behövas enstaka modifieringar så att inte människor kommer i kläm. Professorn Bo Dahlbom vid IT-universitet i Göteborg och forskningschef vid Sustainable Innovation fångade publiken med sitt karismatiska föredrag. Han belyste på ett inspirerande sätt hur vi kan ta makten över framtiden genom att anpassa oss till framtidens krav på ledarskap, företagande och strategiska hälsoarbete för att skapa hållbarhet i arbetslivet. Vi fick också möjligheten att lyssna på ett 20 tal föredragshållare där man kunde lära sig mera om bland annat: Varumärkesbyggande och Corporate Social Responsibility, Hur man skapar affärer och engagemang genom visioner, Framgångsfaktorer i den finska företagshälsovården, Strategiskt hälsoarbete vid stora omorganisationer, Hälsa och ekonomisk lönsamhet. Vi var många som på kvällen minglade och träffade kollegor från hela landet. Kvällen bjöd på middag i trevlig miljö, med underhållning och dans framåt småtimmarna. Det känns som vi fick en inblick i framtidens krav och behov inom detta område på ett mycket inspirerande sätt och förhoppningsvis ser många inom branschen fram emot att delta igen på kommande Hälsokonvent. Av utvärderingen kan vi konstatera att vi träffade rätt höga betyg och många lovord. Det gör att vi kan utlova ett nytt Hälsokonvent Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson välkomnas av Lars Hjalmarsson, till höger. Några kommentarer från deltagarna: Proffsigt, välordnat matnyttigt!!! FHV sätts tydligare på kartan, äntligen! De bästa konferensdagar för företagshälsovård som jag varit på någonsin!! Tack för välplanerade dagar och intressanta föreläsningar. Fint, väl avvägt arrangemang med intensivt och givande innehåll. Tackar. Gör om!!! Suveränt! Ser fram emot nästa år! KI UPPDRAGSUTBILDNING Kompetensutveckling inom vård, omsorg och hälsa Nu kan du anmäla dig till 2011 års kurser för företagshälsovården. För mer information och anmälan gå in på Vissa av kurserna ges i samarbete med FHV-delegationen som finansierar dessa för sista året. 08
KURS I ARBETSINRIKTAD REHABILITERING RTW (Return To Work) 2019
KURS I ARBETSINRIKTAD REHABILITERING RTW (Return To Work) 2019 Målgrupp Utbildningen vänder sig i första hand till läkare under specialistutbildning och läkare verksamma inom företagshälsovård/arbets-och
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte
Läs merFöretags. Läkaren 1 2012. Vad händer på Försäkringskassan? FHV.NU företagshälsovårdens nya hemsida. På väg mot ett hållbart arbetsliv
Företags Läkaren 1 2012 Vad händer på Försäkringskassan? FHV.NU företagshälsovårdens nya hemsida På väg mot ett hållbart arbetsliv Reducera ohälsa med hjälp av den senaste forskningen och vår erfarenhet
Läs merPraktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder
Läs merYttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Läs merLevnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt
Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens
Läs merHälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs meröppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 1 Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut
Läs merKURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work)
KURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work) Omfattning: 5 dagar. Datum: 22-24 januari + 13-14 mars 2014 Plats: Läkarförbundet, Villagatan 5, gatuplanet Målgrupp: Utbildningen vänder
Läs merST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET
EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET 2016-08-29 1 Historik 1938 Regler för läkarundersökning av vissa vuxna i särskilt riskabla
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merSVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2007
SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2007 ÅRET SOM GICK 2007 Aktiviteter: Sex styrelsemöten vara tre telefonmöten och 1 internat Deltagit i företagsläkarspecialistutbildningarna
Läs merLäkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
Läs merPrimärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor
2018-11-15 1(5) Kontakt: Iréne Nilsson Carlsson Iréne.nilsson-carlsson@socialstyrelsen.se Riitta Sorsa Riitta.sorsa@socialstyrelsen.se Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor Fler
Läs merKURS I ARBETSINRIKTAD REHABILITERING RTW (Return To Work)
KURS I ARBETSINRIKTAD REHABILITERING RTW (Return To Work) Målgrupp Utbildningen vänder sig i första hand till läkare under specialistutbildning och läkare verksamma inom företagshälsovård/arbets-och miljömedicin.
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merHalvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande
Läs merFHV:s roll i rehabiliteringsprocessen. Karin Nord Sv. Företagsläkarföreningens styrelse
FHV:s roll i rehabiliteringsprocessen Karin Nord Sv. Företagsläkarföreningens styrelse FHV:s UPPDRAG (?)! Fristående expertresurs inom området arbetsmiljö, organisation och hälsa, med kunskap om hur dessa
Läs merFöredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.
PM 2018:27 RVI (Dnr 137-1773/2017) Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Stöd för styrning och ledning Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 9 februari 2018
Läs merPolitisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor -tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitetär
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Anna Boman Sörebo Agneta Eklund Regionala utvecklingsgruppen 2018-12-06-07 Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Antagen av Samverkansnämnden 2018-12-xx
Läs merFöretags. Läkaren 3 2012. Riskbruk pågår! Jobbhälsobarometern visar mer ohälsa Testbatteri kan ge svar
Företags Läkaren 3 2012 Riskbruk pågår! Jobbhälsobarometern visar mer ohälsa Testbatteri kan ge svar Reducera ohälsa med hjälp av den senaste forskningen och vår erfarenhet Folkhälsoinstitutet valde vårt
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs merTrendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?
Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Dr Ragnhild Ivarsson Walther Dr Stig Norberg projektledare ARM-sektionen SLS Skeppet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD DALY Sverige 2010 Trendkänsligt! http://www.healthmetricsandevaluation.org/
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merNYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN
Missa inte vårens missbrukskonferens! Nu genomför SIPU för tredje gången den mycket uppskattade konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Du har nu återigen möjlighet
Läs merArbetsterapeuter talar om levnadsvanor
Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter
Läs merRe=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING
REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2016 04 25 Re=åter Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd
Läs merFÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete
FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2016-12-01 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och
Läs merFÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete
FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet
Läs merSFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor
SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs
Läs mer1. Bakgrund. Mål och avgränsningar
Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet 1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer
Läs merNär tänkte du på dig själv senast?
Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och
Läs merNationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och
Läs merSjälvstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. För vuxna och personer som skall genomgå operation. Vissa fall gravida och ammande. Nuläge - stort
Läs merI' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden
m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,
Läs merÅtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag
Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det
Läs merHar företagsläkare bäst förutsättningar att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering?
Har företagsläkare bäst förutsättningar att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering? Arbets- och miljömedicinskt vårmöte Uppsala 2014 04 10 Karin Nord, specialist i företagshälsovård 1 FHV:s UPPDRAG
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Innehåll Innehåll 2 Metodbeskrivning 3 1. Antaganden 4 2. Data i beräkningarna 4 3. Förväntat
Läs merUppsala ser lönsamhet i att förebygga
Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar
Läs merUppgiftsfördelning och kunskaper
5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merKompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!
1 Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen! 2 Levnadsvanor Levnadsvanor vad är det egentligen? Nya förhållanden och behov - Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
Läs merRiktlinje för hälsa och arbetsmiljö
STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje
Läs merSAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs merREHABILITERINGSPOLICY
REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box
Läs merHej! Anmälningsinformation hittar du på baksidan. Utbildningskatalog 2018 för öppna utbildningar och föreläsningar
Hej! Anmälningsinformation hittar du på baksidan. Utbildningskatalog 2018 för öppna utbildningar och föreläsningar Vi på Helsa Företagshälsovård hoppas kunna inspirera dig och din arbetsplats till godare
Läs merFör dig som läser till världens bästa yrke: läkare.
För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. Medicine Studerandes Förbund är studentförbundet inom Sveriges läkarförbund Bli medlem och påverka din framtid nu Vi vet att det är tufft när det känns
Läs merRiktlinje för hälsa och arbetsmiljö
STYRDOKUMENT Sida 1(12) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Typ av dokument Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Beslutad KSAU, 2017-02-28, 23 Giltig t o m Tills vidare Dokumentansvarig HR-avdelningen Diarienummer
Läs merSocialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi
Socialstyrelsen har som uppdrag att verka för god hälsa, social välfärd samt vård och omsorg av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen har verksamhet inom områden som rör socialtjänst, hälso-
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2017-09-15 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och
Läs merRe=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING
Re=åter REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2015 09 23 WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs mer2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016
2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...
Läs merSvar på regeringsuppdrag
1 (5) Svar på regeringsuppdrag Delredovisning av regeringsuppdraget Bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Försäkringskassan och Socialstyrelsen Bättre dialog mellan Försäkringskassan
Läs merJobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?
Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem
Läs merREHABILITERINGSPOLICY
REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Reviderad 2018-11-28, 167 Dnr KS 2018/606 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:
Läs merHälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012
Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens
Läs merSaknas: 1 400 läkare
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Läs mer15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):
15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att
Läs merFöretags. Läkaren. Kalmar visar goda resultat. Etiska hörnan. FSF bedriver. EU-projekt
Företags Läkaren 3 2011 Kalmar visar goda resultat Etiska hörnan FSF bedriver EU-projekt KI UPPDRAGSUTBILDNING Kompetensutveckling inom vård, omsorg och hälsa Viktiga kurser i höst: Instruktörsutbildning
Läs merKortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får
Läs merÅterkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska
Läs merPreliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?
Preliminära resultat per den 31 oktober 2016 Hälsoorientering Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland? Resultat från en enkätundersökning om hälsofrämjande hälso- och sjukvård Sammanställt
Läs merLäkarnas specialiseringstjänstgöring
Läkarnas specialiseringstjänstgöring Nu höjs kvaliteten på utbildningen till specialist Från och med den 1 september 2008 gäller högre krav och breddat innehåll för den som vill utbilda sig till specialistläkare.
Läs merFå och behålla jobb - när du har tvångssyndrom
Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom INLEDNING Många som lider av tvångssyndrom (OCD) kan trots sina besvär arbeta fulltid. Men för en del kan det vara en utmaning att få och behålla jobb. Tvångshandlingarna
Läs merLEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering
Läs merRiktlinjegruppen Psykisk ohälsa
Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet
Läs merKURS I ARBETSINRIKTAD REHABILITERING RTW (Return To Work) 2020
KURS I ARBETSINRIKTAD REHABILITERING RTW (Return To Work) 2020 Målgrupp Utbildningen vänder sig i första hand till läkare under specialistutbildning och läkare verksamma inom företagshälsovård/arbets-och
Läs merNär tänkte du på dig själv senast?
Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och
Läs merEnkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län
Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merAnsökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus
Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående
Läs merLEVNADSVANEPROJEKT. Medlemsundersökning bland sjukgymnaster. Raija Tyni-Lenné. Projektledare
LEVNADSVANEPROJEKT Medlemsundersökning bland sjukgymnaster Raija Tyni-Lenné Projektledare Augusti 2012 1 Innehåll 1 Bakgrund. 3 2 Syfte. 3 3 Metod...4 4 Resultat...5 4.1 Kännedom av Nationella riktlinjer
Läs merBilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Läs merFöretagshälsovård i offentlig sektor kommuner och landsting. Lisa Schmidt
Företagshälsovård i offentlig sektor kommuner och landsting Lisa Schmidt Bakgrund År 2009-2011 Vägar till framgångsrikt samarbete med företagshälsovården, IVL-rapport B 1990 www.ivl.se/publikationer Nyckelfaktorer
Läs merAFA Försäkring AMM Höstmöte Uppsala 14 november 2018
Trygghet på jobbet för 4,7 miljoner människor AFA Försäkring AMM Höstmöte Uppsala 14 november 2018 Susanna Stymne Airey Maria Schütt Innehåll Om AFA Försäkring Skadedatabasen Om vår forskningsfinansiering
Läs merRegionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna
Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana
Läs mer! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Läs merÅtgärder för en bättre fortbildning. - en policy från Sveriges läkarförbund
Vår vision för läkares kompetensutveckling Alla läkare ska ha goda förutsättningar att under hela sitt yrkesliv ta till sig ny kunskap. Läkarnas kompetens har en avgörande betydelse för sjukvårdens kvalitet
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor SFD Vårmöte, Karlstad, 12 maj 2011 Lars Weinehall, prioriteringsordförande Professor i allmänmedicin
Läs merHAKuL-modellen för rehabilitering
HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer
Läs merST-utbildningen i Arbetsmedicin. Att skapa förutsättningar för en framgångsrik specialitet. AM-Projektet
ST-utbildningen i Arbetsmedicin Att skapa förutsättningar för en framgångsrik specialitet AM-Projektet Bakgrund och problembeskrivning Akut brist på läkare inom tilläggsspecialiteten arbetsmedicin. Branschens
Läs merSocialförvaltningen CARPE
CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merDokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder
Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merUtvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009
Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska
Läs mer