Yttrande över samråd om fördjupad översiktsplan för Trelleborgs stad 2030

Transkript

1 YTTRANDE 1(14) Kontaktperson Enheten för samhällsplanering Johanna Andersson Trelleborgs kommun Kommunstyrelsen Rådhuset TRELLEBORG Yttrande över samråd om fördjupad översiktsplan för Trelleborgs stad 2030 Bakgrund Trelleborgs kommun har skickat förslag till fördjupad översiktsplan (FÖP) till Länsstyrelsen, för samråd enligt 3 kap. 9 plan- och bygglagen (PBL, SFS 2010:900). Enligt 3 kap 2 PBL ska översiktsplanen ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Av både PBL och MB framgår att hänsyn måste tas till föreliggande behov när markoch vattenområden planläggs, och att företräde ska ges sådan användning som medför en god hushållning från allmän synpunkt, samt att områden som pekats ut som riksintressen ska skyddas från åtgärder som kan skada dessa. Enligt 3 kap. 10 PBL ska länsstyrelsen under samrådet särskilt 1. ta till vara och samordna statens intressen, 2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden, 3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken (MB) tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. MB följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap. 18 e första stycket MB, 4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och 5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www Malmö Kungsgatan vx skane@lansstyrelsen.se Kristianstad Ö Boulevarden 62 A vx

2 YTTRANDE 2(14) Redogörelse för ärendet Kommunens mål är att växa från dagens ungefär invånare till år Av den ökningen räknar kommunen med att 75 procent kommer att ske i staden. Det kräver 185 nya bostäder per år enligt planförslaget. Den övergripande tanken i planförslaget är att staden ska knytas närmare havet. Detta blir möjligt om hamnen flyttar österut och om en ringväg för genomfartstrafik och trafik till hamnen byggs. Planförslaget visar att centrum kan förtätas, stadens utbyggnadsriktning är söderut mot hamnen, där Sjöstaden pekas ut som blandad bebyggelse där hamnen ligger idag. Planförslaget visar också att ett sammanhängande kuststråk från Skåre till Gislöv kan skapas samt att områden för handel placeras centralt och kopplas ihop (internhandelsområde, centrumhandel och Sjöstaden) samtidigt som befintliga verksamhetsområden förtätas och utvidgas. Tre alternativa stationslägen pekas ut, tanken är att ett ska byggas och att staden ska växa mot detta stationsläge. Sammanfattning Planens syfte behöver göras tydligare och kartorna mer läsbara. Länsstyrelsen uppfattar att stationslägena är de enda större ändringarna jämfört med ÖP2010 och att de förslag som presenterades då inte fördjupas i planhandlingarna. Det innebär att Länsstyrelsens synpunkter från granskningsyttrandet kvarstår. Länsstyrelsen bedömer inte att det finns stöd för planerna på en ringväg och att riksintresse hamn går före intresset om att bygga Sjöstaden. Planen behöver kompletteras med hur kommunen avser att arbeta med åtgärder för att minska risken för översvämning. Sammanfattning av Länsstyrelsens synpunkter Länsstyrelsen anser att planförslaget överlag är lättläst och har fångat flera viktiga frågeställningar. Planhandlingarna behöver dock vidareutvecklas och förtydligas i flera avseende för att kunna ge vägledning inför kommande prövningar. Statusen för markanvändningskartan och genomförandekartan behöver göras tydlig. Länsstyrelsen tolkar att Markanvändningskarta 2030 med framtida utblick är den huvudsakliga markanvändningskartan. Länsstyrelsen kan inte ta ställning till utblicken efter 2030, eftersom planförslaget sträcker sig till Det är också otydligt vad som väntas genomföras före 2030 och vad som ingår i utblicken efter detta år. Enligt planförslaget ska Genomförandekarta fram till år 2030 visa vilka fysiska omvandlingar som bör prioriteras de närmaste åren. Länsstyrelsen kan dock inte se att kartan ger svar på detta utan tolkar den som att den visar befintlig service, de flesta av förslagen på markanvändningskartan och tänkt täthet i kommande projekt.

3 YTTRANDE 3(14) Större markområden är markerade på markanvändningskartan än genomförandekartan, vilket Länsstyrelsen anser bör förklaras i granskningsskedet. Kartorna behöver göras mer tydliga och läsbara, exempelvis kan färgsättningen ses över generellt och det är en fördel om samma markanvändning har samma färg i de båda kartorna (exempelvis att verksamhetsområde har samma färg i de båda kartorna) för att därmed göra teckenförklaringarna mer lika. Alla färger som visas i kartan behöver finnas med i teckenförklaringen (vad innebär exempelvis områden som är mörklila på markanvändningskartan?) Ett sätt att förtydliga kartorna är att ha en karta som visar markanvändningen idag och en med förslag för användningen i framtiden. Det vore önskvärt att en karta läggs till som redogör för gällande detaljplaner inom planområdets avgränsning. Länsstyrelsen anser att handlingarna behöver kompletteras med en tydlig geografisk avgränsning av planområdet och grundläggande information om exempelvis hur många människor som bor inom planområdet. Även mer statistik och analys över de människor som bor och verkar här vore önskvärt, exempelvis skillnader mellan olika delar av staden. En sammanfattning kan göra dokumentet tydligare och en annorlunda rubrik för avsnittet med rubriken Förutsättningar skulle underlätta för läsaren, eftersom de stora förändringarna presenteras där. Kommunens ställningstaganden behöver göras tydligare. För att göra dokumentet mer tydligt kan kommunens ståndpunkter samlas i slutet på varje kapitel alternativt tydliggöra att det är dem som börjar på sidan 32. Ett exempel är att det står att planen föreslår att dagvatten, där det är möjligt, tas omhand lokalt i nya områden. Detta nämns dock först i konsekvensbeskrivningen och skulle behöva tydliggöras tidigare i planen. Ett annat exempel är att det står att planen föreslår att en plan för utformningen av skyddsåtgärder ska tas fram i samband med exploateringen av den gamla hamnen. Det tydliggörs inte heller i ett ställningstagande tidigt i planen. Fler hänvisningar är ett annat sätt att öka läsbarheten. I planhandlingarna är det svårt att få klarhet i planens egentliga syfte och koppling till den kommunomfattande översiktsplanen som antogs 2010 (ÖP2010). I granskningsskedet behöver det tydligt framgå vad som är syftet med planen. Det behöver också redogöras för vilken status de båda dokumenten kommer att få jämfört med varandra samt vilka delar av ÖP2010 som FÖP:en ersätter. Länsstyrelsen kan inte läsa ut vad som är nytt sedan ÖP2010 i planhandlingarna, nyheterna behöver förtydligas i granskningen. Länsstyrelsen kan konstatera att de verksamhetsområden norr om staden och det utredningsområde för verksamheter nordöst om staden som fanns med i ÖP2010 är borttagna i planförslaget, vilket är positivt. Ett område för nya bostäder väster om nuvarande ringled är också

4 YTTRANDE 4(14) borttaget. Det är positivt att kommunen anser klara sitt fysiska utvecklingsbehov utan att sprida ut bebyggelsen. Det skapar förutsättningar för att fler ska gå, cykla och åka kollektivt för att ta sig till sina målpunkter, skapa mer folkliv och minska segregationen. I övrigt noterar Länsstyrelsen att de utpekade stationslägena är den enda nya större förändringen att ta ställning till jämfört med ÖP2010. I stort kan inte Länsstyrelsen läsa ut någon fördjupning till de förslag som presenterades i ÖP2010, vilket innebär att Länsstyrelsens synpunker i granskningsyttrandet från kvarstår. Länsstyrelsen vill påpeka att översiktsplanen ska uppfylla kraven i 3 kap. 4 6 PBL. Hållbara transporter Ringväg Den statliga bedömningen är att riksintresset hamn fungerar väl med de anslutande vägar och järnväg som finns idag och att det inte finns behov av en ringväg. Ringvägen är dessutom inte utredd. För nuvarande pågår arbete med en åtgärdsvalsstudie där kommunen identifierar brister i dagens trafiksystem och analyserar alternativa lösningar för att åtgärda bristerna. Ringvägen är inte motiverad utifrån det statliga intresset, eftersom kommunen vill göra intrång i ett riksintresse för att tillgodose ett allmänt intresse. I granskningsyttrandet till ÖP2010 menade Länsstyrelsen att planen på ringväg i riksintresset för kulturmiljövård kan innebära påtaglig skada på kulturvärden, varvid Länsstyrelsen kan komma att överpröva kommande planering. Denna synpunkt kvarstår. Förslaget på en ny ringväg går genom riksintresse för kulturmiljövård och kustzon på högklassig åkermark inom ett vattenskyddsområde. Länsstyrelsen håller i stort med kommunens konsekvensbedömning där det konstateras att Ringvägen får övervägande negativa konsekvenser ur ekologisk synpunkt (sidan 87): Förbättrad miljö i staden Ianspråktagande av jordbruksmark Påverkan på riksintresse kulturmiljö och kustzon Påverkan på strandskydd för Dalköpingeån Påverkan på vattenskyddsområde Påverkan på landskapsbilden Risk för ökad biltrafik och minskad konkurrenskraft för kollektivtrafik Den enda av punkterna ovan som Länsstyrelsen inte håller med om är förbättrad miljö i staden. Nya vägar leder alltid till ökad trafik. Det utrymme som frigörs när trafik flyttas kan helt eller delvis ätas upp av annan (ny) trafik. Det är därför inte

5 YTTRANDE 5(14) säkert att en ny ringväg skulle bidra till att nuvarande vägars barriäreffekt minskas. Det är framför allt andra åtgärder än nya vägar som är lämpliga om man vill minska biltrafiken och förbättra stadsmiljön, som exempelvis kampanjer och information för att påverka beteende, mindre skala på gaturummet samt attraktiv och snabb kollektivtrafik. Det är också svårt att minska bullernivåerna i staden genom att flytta trafik. En halvering av trafikflödet ger bara en knappt märkbar bullerförändring. Det finns en motsättning mellan kommunens planer på en ny ringväg och ambitionerna om förtätning, utveckling av kollektivtrafiken, prioritering av andra trafikslag än bilen i staden samt minskad miljöpåverkan. En ringväg runt Trelleborg kommer bidra till ökad biltrafik och minskad konkurrenskraft för kollektivtrafiken. Ökad tillgänglighet och framkomlighet på vägnätet leder till att det blir lättare att ta bilen, inte bara till och från Trelleborg utan även inom staden. En förbifart skapar dessutom attraktiva lägen för spridd bebyggelse och externetableringar i vilka bilen blir det huvudsakliga transportmedlet och därmed ökar biltrafiken ytterligare. Länsstyrelsen vill påminna om Trafikverkets fyrstegsprincip, där det första steget handlar om att man först tänker om (påverka behovet av resor och val av transportsätt). Det andra steget innebär att man optimerar (mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen) och det tredje om att bygga om. Först det fjärde steget handlar om att bygga nytt, vilket alltså bara ska ske om de tre föregående stegen är otillräckliga. Tre alternativa stationslägen Planförslaget föreslår tre alternativa lokaliseringar för ett andra stationsläge. Det är en positiv ambition att kommunen vill skapa fler stationslägen för att ge fler närhet till god kollektivtrafik. Ett ytterligare uppehåll på Trelleborgsbanan är möjligt om kapacitetshöjande åtgärder görs. Dessa åtgärder bekostas av Trelleborgs kommun. Länsstyrelsen menar dock att kraft i första hand ska läggas på att få igång en bra persontågtrafik från och till centralstationen istället för att i nuläget planera för ytterligare stationslägen. Fler tågstopp kommer att förlänga den totala restiden mellan exempelvis Trelleborg C och Malmö C. Inte bara närhet till en station påverkar hur många människor som reser utan även tiden och upplevelsen av resan är en viktig faktor. Östlig stadsgata Enligt planhandlingarna finns behov av ett inre vägsystem med uppgift att fördela trafiken från befintlig bebyggelse samtidigt som den kan anpassas och byggas så att den kan utgöra tillfart till nya bostads- och verksamhetsområden i enlighet med den gällande översiktsplanen. Länsstyrelsen är frågande till att avlasta befintligt trafiksystem genom att bygga nya leder. Länsstyrelsen menar att vägen inte bör byggas förrän det finns behov från nya bostäder och verksamheter. Länsstyrelsen

6 YTTRANDE 6(14) anser också att kommunen behöver göra andra åtgärder för att minska den totala biltrafiken i staden. En östlig stadsgata kan liksom ringvägen leda till oönskade konsekvenser som till exempel ökad trafik och buller. God bebyggd miljö och hushållning med Skånes mark- och vattenresurser Länsstyrelsen delar kommunens strävan att undvika att bygga på den högklassiga jordbruksmarken som omger staden på tre sidor. Det är också positivt att kommunen har en tydlig ambition med att det ska bli lättare att gå, cykla och åka kollektivt i biltäta Trelleborg stad. Sjöstaden Länsstyrelsen konstaterar att förtätning i goda kollektivtrafiknära lägen är bra, exempelvis utifrån mål om ökad folkhälsa och hållbara transporter. Länsstyrelsen bedömer dock att planerna på Sjöstaden riskerar att påtagligt försvåra tillkomst eller utnyttjande av riksintresset Trelleborgs hamn. Länsstyrelsen vill påtala att planområdet för Sjöstaden väger lättare än riksintresse hamn i efterföljande prövning. Hamnen i Trelleborg är viktig för hela Sverige, eftersom det är landets näst största hamn med viktig trafik till och från Tyskland och Polen. Länsstyrelsen håller med kommunen som i ÖP2010 (sidan 91) skrev att: Utbyggnad av området förutsätter att ett flertal komplicerade frågor löses. Dessa handlar om hamnens flyttning, trafiken till hamnen, hamnens miljöpåverkan, markens miljöstatus, vissa omlokaliseringar med mera. Länsstyrelsen anser att planförslaget inte redovisar hur man säkerställer riksintresset Trelleborgs hamn (sidan 70): Olika platsspecifika utredningar för Sjöstaden kommer underhand att tas fram för att väga in områdets förutsättningar. Många av de befintliga verksamheterna i området idag går inte att kombinera med en attraktiv Sjöstad och tillgången till mark samt marksaneringsåtgärder kommer att behöva säkerställas. Andra ämnesområden att utreda är klimatförändringar och då särskilt framtida havsnivåhöjningar samt hur ett framtida bostadsområde kan fungera tillsammans med industribuller från hamnverksamheten. Enligt planförslaget behövs ett planprogram för Sjöstaden som sammanfattar framtagna förutsättningar och som definierar stadsdelens etapputbyggnader, innehåll, funktioner och stadsbyggnadskvaliteter. Länsstyrelsen menar att de många komplicerade frågorna som berör Sjöstaden inte bara kan nämnas utan att kommunen gör ett försök att lösa dem i denna FÖP. Enligt 3 kap. 4 PBL ska en översiktsplan ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användningen av markoch vattenområden kommer att tillgodoses. I redovisningen ska särskilt riksintressena enligt 3 och 4 kap. miljöbalken anges. Översiktsplanenivån berör

7 YTTRANDE 7(14) avvägning mellan olika allmänna intressen och diskussionen mellan stat och kommun om de stora utvecklingsfrågorna sker här. Det finns inte något krav på program för detaljplan enligt PBL utan är frivilligt att göra för kommunen. Planförslaget visar att det finns andra förtätningsmöjligheter i centrala Trelleborg än Sjöstaden som ger samma positiva effekter när det gäller att öka utbudet av bostäder som samtidigt ger fler nära till kollektivtrafik samt offentlig och kommersiell service. De ger dock inte lika många bostäder, verksamheter och andra målpunkter som Sjöstaden. Maglarp strand Av handlingarna framgår det inte om Maglarp strand ingår i planförslaget eller inte, vilket behöver klargöras till granskningsskedet. Utbyggnadsområdet nämns i konsekvensbeskrivningen och finns med på Maranvändningskarta 2030 med framtida utblick. Trots att det är oklart om Maglarp strand ingår i planförslaget eller inte, håller Länsstyrelsen fast i sin syn på att området är olämpligt för fortsatt planering och att det ska utgå ur förslaget. I granskningsyttrandet till översiktsplanen skrev Länsstyrelsen: Länsstyrelsen finner att översiktsplanen inte är godtagbar avseende redovisning och riktlinjer för riksintresse för kustzon enligt 4 kap miljöbalken, avseende utbyggnadsområdet Maglarp strand. Planerna kan komma att innebära påtaglig skada på natur- och kulturvärden, varvid Länsstyrelsen kan komma att överpröva kommande detaljplanering. Länsstyrelsen anser att det är av vikt att behålla oexploaterade kuststräckor mellan befintliga tätorter på sydkusten. All planering av bebyggelse längs kuststräckan mellan Trelleborg och Höllviken/Kämpinge riskerar att successivt urholka riksintressets natur- och kulturvärden och det är av principiell vikt att inte bebygga kustzonen. I konsekvensbeskrivningen nämns Maglarp strand i nollalternativet, om ÖP2010, genomförs. Länsstyrelsen kan dock påpeka att det inte är möjligt att bygga ut Maglarp strand med stöd av ÖP2010, eftersom Länsstyrelsens granskningsyttrande är en del av översiktsplanen. Länsstyrelsen är också frågande till skrivningarna på sidorna 113 och 114 om att en fördjupad översiktsplan är en bra metod att föra god dialog med Länsstyrelsen om Maglarp strand. Länsstyrelsen vill påpeka att tidigare synpunkter om området kvarstår, eftersom det inte har presenterats några nya uppgifter. Regional roll och bostadsförsörjning Länsstyrelsen anser att det är positivt att kommunen ser sin roll i regionen samt att statistik och andra uppgifter om exempelvis kommuninvånarnas utbildningsnivå,

8 YTTRANDE 8(14) föreningsaktivitet samt res- och handelsmönster genomsyrar planens målbild. Det vore dock önskvärt om dessa variabler fanns nerbrutna inom staden och att förslagen påverkades av dem. Detta är också en förutsättning för ett resonemang om hur boendesegregation i kommunen och regionen ska motverkas. Länsstyrelsen anser att befolkningsprognosen är dåligt redovisad i planförslaget och det är önskvärt om kommunen har med både den demografiskt förväntade befolkningsutvecklingen och den förväntade befolkningsutvecklingen för att nå visionen om invånare år Uppgifterna på kommunnivå bör brytas ner för att bara omfatta planområdet. Av både PBL och MB framgår att hänsyn måste tas till föreliggande behov när markoch vattenområden planläggs. Därför kan diskussionen om behovet av fler bostäder för att bli fler invånare i kommunen, kompletteras med en diskussion om befintliga invånares behov och efterfrågan på andra bostäder samt det befintliga bostadsbeståndets struktur och funktion. Det är en särskilt angelägen uppgift då en hög andel av stadens invånare är äldre medelålders och äldre. Kommunen kan komplettera planhandlingarna med hur stor del av den framtida befolkningsutvecklingen som beror på att befintliga kommuninvånare blir äldre samt födelse- eller flyttnetto samt hur detta påverkar behov och efterfrågan på bostäder. Bedömer kommunen att det främst är befintliga eller nyblivna kommuninvånare som driver efterfrågan på nybyggda bostäder? Hur bedömer kommunen att det är i framtiden? Detta behövs för att motivera behov av att ta mark i anspråk för ny bebyggelse. Mer information om behov och efterfrågan på bostadsmarknaden (exempelvis ekonomisk efterfrågan, prisutveckling, kötider hos hyresvärdar, flyttkedjor och annan omvärldsinformation som påverkar vårt sätt att bo och leva på i framtiden), samt om olika gruppers särskilda behov kan fungera som underlag till kommande riktlinjer för bostadsförsörjningen. Det kan också användas av hela den kommunala organisationen för att använda de kommunala verktygen för att nå de bostadspolitiska målen. Viktiga slutsatser bör dock vävas in i kommunens fysiska översiktsplanering. Planförslaget kan också behöva nämna den önskade utvecklingen av upplåtelseformer, storlekar och hustyper. Även detta kan fördjupas i kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen som ska antas av kommunfullmäktigt minst en gång varje mandatperiod enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383). I juni 2013 lämnade regeringen en proposition om en tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar till riksdagen. Den har inte beslutats än

9 YTTRANDE 9(14) men den föreslår att lagändringar börjar gälla den 1 januari Enligt förslaget ska kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen innehålla uppgifter om kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, planerade insatser för att nå målen och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Ett annat förslag i propositionen är att bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet förs in i plan- och bygglagen (2010:900), som ett sådant allmänt intresse som kommunerna ska främja vid bland annat planläggning. I dessa sammanhang ska kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen vara ett vägledande underlag. Grönstruktur Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen planerar att utveckla och skapa grönstrukturer och grönstråk inom och i anslutning till staden. Till exempel avser kommunen att anlägga ett större sammanhängande område för rekreation och friluftsliv vid Albäcksskogen och vill göra det möjligt för en strandpromenad längs kusten. Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att mer allemansrättsligt tillgänglig mark är av stor vikt för stadens invånare samt att grönstrukturerna även kan gynna biologisk mångfald och andra naturvärden. Miljökonsekvensbeskrivning Länsstyrelsen kan konstatera att miljökonsekvensbeskrivningen är ambitiös och omfattande men vill påminna om de krav den ska uppfylla enligt 6 kap MB. Bland annat är scenarierna alltför lika och tar i anspråk mark på liknande sätt. Särskilt lika är planförslaget, fokus kust och nollalternativet. Alternativen kan tydliggöras genom en matris eller genom att slå ihop till färre alternativ. Det är svårt att läsa ut var motstående intressen finns och vilken avvägning som görs, vilket ska framgå. Länsstyrelsen är frågande till att hamnens utvidgning inte är redovisad i förslaget spridd bebyggelse, eftersom Länsstyrelsen har uppfattat att den redan håller på att genomföras. Länsstyrelsen är också undrande till att ÖP2010 skulle innebära att staden växer åt alla håll utan någon prioritering mellan områdena samt att bebyggelseområden skulle bli glesa. Detta är snarare kommande genomförandefrågor som är kopplade till kommunens exploateringsverksamhet än ÖP-frågor. Om kommunen inte har ambition att växa åt många håll samtidigt och

10 YTTRANDE 10(14) glesa ut staden kan detta bestämmas i prioritering av vilka detaljplaner som tas fram, vad de ska innehålla och tomtstorlekar med mera. Länsstyrelsen är också frågande till de konsekvenser som beskrivs som skillnaderna mellan planförslaget och ÖP2010, eftersom planförslaget och ÖP2010 är mycket lika. Länsstyrelsen vill också påpeka att eventuella detaljplaner för Maglarp strand kommer att överprövas av Länsstyrelsen och att de därmed inte bör finnas med i nollalternativet, spridd bebyggelse och fokus kust. Länsstyrelsen vill påminna om att det inte bör komma några nya förslag i konsekvensbeskrivningen (exempel hantering av dagvatten) utan att den bara ska redovisa konsekvenser för förslagen och göra dem jämförbara. För att öka tydligheten i dokumentet kan alla ställningstaganden samlas tidigare i dokumenten, förslagsvis efter varje kapitel. Ett alternativ är att tydliggöra att kommunens ställningstaganden presenteras på sidan 32 och framåt. Länsstyrelsens bevakningsfrågor Riksintressen En av översiktsplanens viktigaste uppgifter är att redovisa alla områden av riksintresse i text och på karta samt att visa hur dessa värden kan säkerställas. Riksintressevärden ska skyddas mot åtgärder som orsakar påtaglig skada. Vid en avvägning mellan motstående intressen väger riksintresset tyngre än övriga allmänna intressen. Kommunen ska redovisa en motiverad bedömning av hur riksintressena påverkas av de föreslagna åtgärderna även om åtgärden sker utanför riksintressenas gränser. Länsstyrelsen kan av handlingarna inte läsa ut hur kommunen avser att säkerställa alla riksintressen som berörs inom planområdet (hamn, väg, järnväg, sjöfart, kustzon, yrkesfiske, kulturmiljö och naturvård). Länsstyrelsen bedömer att ringvägen kan ge påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövård och Maglarp strand på riksintresset för kustzon. Länsstyrelsen bedömer att tillkomst eller utnyttjande av riksintresset Trelleborgs hamn riskerar att påtagligt försvåras genom planerna på Sjöstaden. Läs mer under rubrikerna Sjöstaden, Ringväg och Maglarp strand. Länsstyrelsen vill hänvisa till rapporten Skånes kustområden Ett nationallandskap (2001) där det framkommer att riksintresset kustzon inte enbart berör allmänhetens tillgänglighet till strandområdet utan omfattar de samlade värdena för hela kustlandskapet. Enligt denna ska eventuell planering för exploatering inom kustzonen utvärderas och motiveras noggrant, även i de fall som innebär tätortsutveckling och utveckling av det lokala näringslivet. Länsstyrelsens rekommendationer för kustzonen, vilka framkommer i rapporten, är att utvecklingen av befintliga tätorter ska ske i omedelbar anslutning till existerande

11 YTTRANDE 11(14) tätort, att tätortsutvecklingen styrs bort från kusten, att oexploaterade områden mellan tätorter längs kusten säkerställs samt att alternativa lägen för utveckling ska eftersträvas. Riksintresse kulturmiljövård Riksintresset för kulturmiljövården, M:K136, berörs av den planerade ringvägen. Länsstyrelsen vidhåller sitt ställningstagande från granskningsyttrandet och kan inte utesluta att den planerade ringvägen kan leda till påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövården. Övriga planerade utbyggnadsområden bedöms dock inte innebära skada för riksintresset kulturmiljö, M:K139 och M:K136, utifrån hur de är redovisade i handlingarna. Miljökvalitetsnormer Planförslaget nämner nuvarande status för miljökvalitetsnormer för luft och vatten samt ambitionerna om att klara dem även i framtiden, vilket är positivt. Men det är otydligt hur detta ska nås, förutom att planförslaget menar att hamnflytten kommer att påverka luftkvaliteten i staden positivt samt att en framtida ökning av godsmängderna till hamnen vägs upp av de rationaliseringsvinster som kan göras om hamnen flyttar. För miljökvalitetsnorm för vatten tar planförslaget bland annat upp att ringvägen kan innebära en risk varför avvattning och olycksrisk måste studeras särskilt. Planen ger förutsättningar för anläggande av nya våtmarker och föreslår där det är möjligt att dagvatten ska tas omhand lokalt i nya områden. Länsstyrelsen menar dock att det är svårt att säkerställa lokalt omhändertagande av dagvatten inom områden som omfattas av verksamhetsområde för dagvatten. Enligt planhandlingarna behöver också samtliga fastigheter anslutas till det kommunala vattennätet och reningsverket byggas ut för att klara miljökvalitetsnormer för vatten. Dock hittar Länsstyrelsen inga tydliga ställningstaganden tidigare i planhandlingarna om förutsättningar för anläggande av våtmarker. Detta kan förtydligas i kommande handlingar. Även här kan det behöva tydliga hänvisningar till andra delar av planen för att öka läsbarheten. Länsstyrelsen ser fram emot att ta del av den VA-plan som håller på att tas fram. I planhandlingarna står det att den är ett underlag till FÖP:en. Det kan tydliggöras hur dessa dokument kommer att förhålla sig till varandra. Länsstyrelsen anser att kommande planhandlingar behöver specificeras tydligare hur miljökvalitetsnormerna för luft och vatten ska klaras framöver. Länsstyrelsen kan komma att överpröva framtida detaljplaner på grund av miljökvalitetsnormer för luft och vatten.

12 YTTRANDE 12(14) Hälsa och säkerhet (buller, översvämning, erosion, farligt gods) Enligt planhandlingarna ska kommunen i planering och genom åtgärder verka för att bullerfrågan, luftföroreningar och risker från genomfartstrafik och hamnverksamhet minskar. Länsstyrelsen menar att det i stort är oklart hur det ska ske. Exempelvis står det i planförslaget att trafiken på kustvägen (E6/Strandgatan/ Hamngatan/Järnvägsgatan) är den största bullerkällan under större delen av dygnet. Enligt planförslaget löses det av Ringvägen och hur infarten till hamnen snarare än av åtgärder för att minska trafiken i stort. Länsstyrelsen menar att kommande planhandlingar måste redovisa hur risker, buller och luftföroreningar ska åtgärdas. Exempelvis innebär förtätningsprojekt att frågor som exempelvis buller, riskfaktorer och miljökvalitetsnorm för luft måste klaras. Kommande planhandlingar behöver exempelvis märka ut riskverksamheter som kräver skyddsavstånd och mark som pekas ut för förtätning på samma karta och visa hur dessa intressen vägs mot varandra. Den fördjupade översiktsplanen ska vara vägledande för kommande prövning, vilket Länsstyrelsen bedömer att den inte utifrån hur planhandlingarna ser ut idag. Biltrafiken och hamnverksamheten orsakar både buller och luftföroreningar, se därför också synpunkter under rubriken Miljökvalitetsnormer. Länsstyrelsen finner att i princip hela området längs med kusten samt västra delen av staden ligger under tre meter. Det innebär en tydlig risk för översvämning om havsnivån stiger på grund av klimatförändringar. För vissa områden är översvämningsrisken stor redan idag vid kraftig nederbörd och eller i samband med höga flöden i vattendragen. Länsstyrelsen anser att planen behöver kompletteras med hur kommunen avser att arbeta med åtgärder för att minska risken för översvämning för både ny och befintlig bebyggelse. Länsstyrelsen kan inte bedöma markens lämplighet utifrån hur planförslaget ser ut, vilket medför att Länsstyrelsen kan komma att överpröva planer som berör översvämningsfrågan. Strandskydd Länsstyrelsen vill passa på att upplysa om att strandskydd inträder när en detaljplan eller områdesbestämmelse upphör att gälla eller ersätts med en ny detaljplan eller områdesbestämmelse. Strandskyddsfrågan kan således aktualiseras vid detaljplanering även om strandområdet för närvarande är undantaget från strandskyddet. Vid en eventuell utbyggnad av Sjöstaden kommer sannolikt strandskyddsbestämmelserna att behöva beaktas.

13 YTTRANDE 13(14) Råd om 2 kap PBL Kulturmiljövård Bebyggelse ska placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stadsbilden och kulturvärdena på platsen, enligt 2 kap. 6 PBL. Länsstyrelsen anser därför att det är positivt att kommunen har höga ambitioner när det gäller att bevara, använda och utveckla kulturmiljöerna i Trelleborgs stad. Staden har genom sin mångfacetterade historia mycket goda förutsättningar att skapa en hållbar och attraktiv utveckling av stadens kulturmiljöer. Det är mycket positivt att kommunen ser kulturmiljöerna som en resurs att lyfta fram i det fortsatta utvecklingsarbetet med översiktsplanen. Det är också positivt att kommunen tagit fram en kulturmiljöutredning som underlag för översiktsplanen. Länsstyrelsen delar bedömningen att det är viktigt att lyfta fram kulturmiljöerna som en resurs i planeringsarbetet och att kulturmiljöerna kan användas som identitetsbärare och karaktärsskapande element i staden. Samrådshandlingen kan dock bli mycket mer tydlig när det gäller ställningstagande om kulturmiljöerna. Avsnitten om kulturmiljö är utspridda i hela dokumentet och skulle vinna på att samlas ihop till ett särskilt avsnitt där kulturmiljöfrågan utvecklas i förhållande till de höga ambitioner kommunen har. Den kulturmiljöutredning som tagits fram på uppdrag av kommunen, är tänkt att ligga till grund för ställningstagande angående stadens kulturmiljöer i den fördjupade översiktsplanen. Det upplevs dock som otydligt vilken status utredningen har. I det fortsatta planeringsarbetet kan med fördel fler ställningstagande göras som refererar till utredningen. I första hand bör detta göras för områden som i översiktsplanen är utpekade för utveckling och eller exploatering. Ett effektivt sätt att skydda kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är till exempel att införa skydds- och varsamhetsbestämmelser i detaljplaner. Om kommunen har för avsikt att arbeta vidare med kulturmiljöfrågorna skulle en ändring av översiktsplanen genom ett tematiskt tillägg (TÖP) eller ett kommunalt kulturmiljöprogram kunna vara nästa steg efter kulturmiljöutredningen. I en ändring av översiktsplanen kan ställningstagande göras som är direkt kopplade till översiktsplanen och genom ändringen får kulturmiljöfrågorna en tydlig status. Övrig lagstiftning Fornlämningar och arkeologiska undersökningar När det gäller fornlämningar vid framtagande av detaljplaner och bygglov utanför detaljplanelagd mark påminner Länsstyrelsen om vikten av tidigt samråd med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet för att klargöra formlämningssituationen.

14 YTTRANDE 14(14) De kända fornlämningarna utgör endast en mindre del av det totala fornlämningsantalet. Länsstyrelsen rekommenderar därför att man genomför ett första steg av arkeologisk utredning före den egentliga planläggningen i större utbyggnadsområden. En sådan utredning utgör en begränsad insats och innebär att man utifrån befintligt material och fältbesiktningar lokaliserar de områden där det finnas risk för idag ej kända fasta fornlämningar. Till en fornlämning hör enligt 2 kap 2 KML ett så stort område på marken eller sjöbotten som behövs för att bevara den och ge den tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta område kallas fornlämningsområde. Syftet med ett sådant område är bland annat att en fornlämning ska kunna bevaras i så vitt möjligt ursprunglig miljö. Framför allt när det gäller ovan mark synliga fornlämningar är det viktigt att man på ett tidigt stadium definierar detta skyddsområde. Detta genomförs av Länsstyrelsen. Områden med monumentala fornlämningar finner man bland annat i ett parti vid Åbo gård i öster där det finns stenkammargravar från stenåldern. Vidare finns gravhögar från korsningen 108/järnvägen och västerut. Detta yttrande har beslutats av länsarkitekt Elisabet Weber. I handläggningen av ärendet har infrastrukturstrateg Camilla Burén, naturvårdshandläggare Linda Gustafsson, kulturmiljöstrateg Olof Martinsson, antikvarie Sven Nerius, vattenstrateg Pär Persson deltagit och planhandläggare Johanna Andersson varit föredragande. Elisabet Weber Johanna Andersson