InnehållsförteckningInnehållsförteckning 2Inledning. 3Sammanfattning 4Allmänt 5Japa. ns industriella 6strukturFaktorer som bidragit 11till Ja

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "InnehållsförteckningInnehållsförteckning 2Inledning. 3Sammanfattning 4Allmänt 5Japa. ns industriella 6strukturFaktorer som bidragit 11till Ja"

Transkript

1 InnehållsförteckningInnehållsförteckning 2Inledning 3Sammanfattning 4Allmänt 5Japa ns industriella 6strukturFaktorer som bidragit 11till Ja pans framgångarjämförelse mellan 14Sverige och JapanKällförteckning 18Bilaga 19InledningSverige är nu i en d jup lågkonjunktur, med massor av 'sparpaket'. Därför tyckte jag att det skulle vara intressant att t itta på just en av världens största och starkaste marknadseko-nomier och se vad som skiljer den mot Sverige. Jag valde inte USA utan Japan som kommer lite i skymundan mot den stora jätten i Väst.Jag kommer att ta upp lite om företagsstruktur d v s om de är konglomerat eller ej, stort eller litet o s v. Sedan tänkte jag ta upp lite om inställningen till arbete hos japanerna, d v s hur deras tra-d itioner är i förhållande till arbetet.på det här sättet tänkte jag påvisa vad som gör Japan till e n rela-tivt solid ekonomi. Jag vill också visa vad som gjort att Japan har haft så otroliga framgång ar speciellt efter andra världskriget.sammanfattningjapan är ett relativt litet land, men ändå ha r det utvecklat en väl-digt stark ekonomi. Bristen på tillgångar och det isolerade läget har lett ti ll att japanerna måste ha en effektiv handel över grän-serna.japan har ett välutvecklat industride partement som samarbetar dagligen med industrin och fungerar som ett samordnings- och rådgivningsorg an.de stora industrigrupperna står för hälften av Japans förädlings-värde, men bara ca 1/5 av syss elsättningen. Detta beror främst på att industrigrupperna tillämpar livstidsanställning och senioritets-systemet vilka är mycket kostsamma, men ger många fördelar bl a effektiva arbetare. Industrigru pperna samarbetar med små- och medelstora företag, de hjälper dem med bl a finansiering och råd-givn ing. I gengäld arbetar de mindre företagen lojalt för de stora och blir som ett slags säkerhetsområd e för dem.de flesta japanerna sparar för en oviss framtid, därför att de ej har någon speciell soc ial trygghet genom staten, endast en folk-pension på ca 3816 kr/månad. Genom detta sparande blir ban -kerna enormt kapitalstarka och därför är just de 4 största banker-na i världen ja-panska. Det genom snittliga sparkapitalet för en japansk familj är ca kr. Deras marginalskatt är endast ca 10% vilket moti-verar övertidsarbete och mer sparande, därför arbetar japanerna ca 6 h mer än t ex euro péer.det finns många faktorer som har bidragit till Japans framgångar framför allt efter andra vär ldskriget bl a den stabila ställningen in-ternationellt, den effektiva inrikespolitiken, näringssyst emet, styr-ningen av företagen och de effektiva arbetarna.jämför man Sverige och Japan så är det, det lite större landet med 8 miljoner inv. mot det lilla landet med en enorm befolkning på 125 miljo ner. Det lilla landet har en BNP som är ungefär 17 gång-er så stort. Företagen för också en mycket v änligare politik mot grovarbetarna och de lågavlönade. De har också en mera demo-kratisk beslutsfatt ning. I Japan vågar de skjuta till pengar i dåliga tider, både till teknikimport och för att öka ko nsumtionen.japanallmäntdet som karakteriserar Japan är främst trångboddhet, förekomsten av natu rkatastrofer och bristen på naturtillgångar. Japan har ca 125 miljoner invånare på en total markyta av km2 varav ca 80% består utav berg- och skogsområden.befolkningstätheten är i verklighete n högst i världen och detta är främst i storstäderna. I och med detta blir följden en mycket hård ko nkurrens på nästan alla områden. Detta märker man också i nä-ringslivet och återspeglas även i de öv erlevnadsmöjligheter som ligger i en stark konkurrenskraft. Gruppbildning är en naturlig procedur i en sådan omgivning. Fast det är ju också så att japa-nerna under många generationer har lärt sig lev a med trångbodd-het, ömsesidig förståelse och harmoni. Ett resultat av detta bero-ende är t ex uppby ggnaden av ett rakt nedstigande relationsnät mellan företagen inom en företagsgrupp.folk lever und er ett ständigt hot av naturkatastrofer, som jord-bävningar, tyfoner, översvämmningar o s v. Osäkerh eten har ge-nom tiderna lärt folk att spara för en oviss framtid och leva så flexibelt som möjligt. Det är också så att regeringens politiker uppmuntrar folk att garantera sin framtid på detta vis. De t är bl a därför japanerna har det högsta sparkapitalet per hushåll i världen. Detta gör naturligtvi s att bankerna blir väldigt stabila.japans brist på naturtillgångar tvingade människorna att redan för ca 100 år sedan utveckla handelsfirmor som kunde tillvarata och importera råvaror till Japan. D etta har sedan utvecklats till det gi-gantiska handelshus som det är idag, som inte bara sysslar med handel till och från Japan utan även med handel mellan andra län-der och därigenom påverkar världse konomin.japans industriella strukturjapans industriella struktur är uppbyggd på följande sätt: * Industridepartementet eller Ministry of Trade and Industry (MITI).* Et t halvt dussin stora industrigrupper med tillhörande stora fö-retag och ett stort antal icke tillhör ande stora företag.* Ett stort antal små och medelstora (SM) företag.* Allianser mellan de stora företagen och SM-företagen.MITI samarbetar med industrin och fungerar s om samordnings- och rådgivningsorgan. MITI och industrin har ständig kontakt med varandra så att d e kan diskutera dagens och framtidens problem och MITI ger råd när industrin behöver det. De stora f öretagen ar-betar och konkurrerar fritt med varandra. Trots stor företagens enorma storlek sysselsät ter de endast 1/5 av den totala arbetskraf-ten i Japan men står för ca hälften av industrins totala förädlings-värde d v s produktionsvärdet minus förbrukning (råvaror, halv-fabrikat och liknande som används i produktionsprocessen). De sex stora industrigrupperna är : Mitsubishi (se bilaga 1), Mitsu i, Sumitomo, Fuyo, Sanwa och Daiichi-Kangyo.Skillnaden mellan de stora industrigrupperna och SM företagen är att industrigrupperna tillämpar livstidsanställning (vilket jag tar upp i ett särskilt avsnitt). De anställdas löner bestäms enligt se-nioritetsprincipen vilket är ett lönesystem som ger framåt anda och lojalitet bland de anställda i företaget(återkommer senare i ett av-snitt). De livst idsanställda gallras normalt bland de bästa akade-mikerna och de skickligaste arbetarna. En normal i ndustrigrupp omfattar bank, handelshus och ett antal industriföretag.fyra femtedelar av den totala arbetsstyrkan tillhör de ca små och medelstora företag som svarar för ungefär hälften av in -dustrins totala förädlingsvärde. SM företagen erbjuder lägre löner och sämre sociala förmåner än de stora företagen. Livstidsanställ-ning är ganska sällsynt i denna grupp.många av SM-företagen är s ammanbundna och beroende av de stora företagen för att överleva. Denna speciella sammanbindning kall

2 as 'Keiretsu' och innebär att SM-företagen lojalt arbetar för de stora företagen. Industrigrupperna är intresserade av att hjälpa SM-företagen med finansiering, tekniskaråd, maskinutlåning, per-sonalu tbildning o s v för att de ska uppnå högsta möjliga produk-tivitet och kvalitetsnivå. Dessa 'Keirets u-relationer' tjänar båda parter på. De stora företagens fördelar är lägre arbetskostnader och stor elasticitet i arbetsvolym. Därför bildar SM-företagen ett säkerhetsområde kring det stora företaget. Fördelarna för SM-fö-retagen är tillgången till den hjälp från det stora företaget, som är nödvändi g för konkurrenskraften. SM-företagen gläds med det stora företaget i affärsframgångarna. Som en gen tjänst måste SM-företagen erbjuda befattningar åt dem som pensionerats från det stora företaget. Det ta system stärker relationerna mellan de båda företagen. Det händer därför ofta att arbetsstyrkans m edelålder är högre hos SM-företagen än det styrande företaget.utanför dessa SM-företagsgrupper med 'Keiretsu-relationer' finns det ett stort antal SM-företag som inte har någon som helst rela-tion, varken direkt eller indirekt till något styrande företag. Dessa SM-företag hittar man inom den lätta re industrin. Ett stort antal konkurser registreras varje månad huvudsakligen bland dessa före-tag. Under 1990 gick ca företag i konkurs. Det gjordes åtgärder från regeringshåll för att höja ni vån på denna grupp så att de ska kunna klara av de stora krav som de stora företagen ställer.livst idsanställningde japanska arbetarna hos ett stort företag arbetar för samma före-tag under hela si tt liv. Man börjar arbeta hos företaget så snart man har gått ut skolan och arbetar till sin pension ering. Företaget kan satsa på de nyanställda genom omfattande träningsprogram för att motivera dem a tt stanna. Intressant är att det inte finns nå-gon lagstiftning i detta system utan man betraktar de t som en sed.livstidsanställning ger den anställde en avgångssumma på ca 1 miljon i dagens penning värde när denna avtjänar sin livstidsan-ställning vid 58 års ålder. Denna avgångssumma är beroende a v antalet tjänsteår hos det företag där han är anställd och ju längre han har arbetat desto större b lir summan. Detta system är natur-ligtvis gynnsamt för den som börjat efter att ha slutat en tidigar e anställning hos något annat företag.fördelarna med livstidsanställning är att företaget vinner d e an-ställdas lojalitet. Man har ett gemensamt mål för sitt företag : de anställda påverkar företage ts resultat på alla nivåer genom förslag och lagarbete för att förbättra produktivitet och kvalitet, minska kostnaderna, spara energi och tillmötesgå leveranstidskrav osv. Bättre lönsamhet ger i sin t ur bättre utrymme för höjda löner, bo-nus och avgångssumma och där med ökad trygghet för de an-ställ da för att det som är bäst för företaget är också det bästa för de anställda. I grunden finns ett öm sesidigt förtroende mellan före-tagsledningen och de anställda tack vare livstidsanställningen.nack delarna med livstidsanställningen är låg flexibilitet i löne-kostnadshänseende. Under dåliga tider k an företaget normalt inte permittera eller avskeda sina anställda eftersom avskedandet inne-bär att företaget får dåligt rykte och det kan även tolkas så att fö-retaget är nära konkurs. Man försöker d ärför behålla sina anställda så gott men kan genom utbildningsprogram eller genom att flytta folk ti ll dotterbolag inom koncernen.minskning av anställda sker genom naturlig avgång och anställ-ningss top för nyrekrytering. När ett företag förutser dåligt resultat reducerar först direktörerna och che ferna sina löner och bonus för att föregå med gott exempel för sina anställda. När det ändå blir nöd vändigt att vidta extraordinära åtgärder stimulerar man till frivillig avgång genom att erbjuda extr a tillägg till den normala avgångssumman för dem som tar förtidspension.den anställda drabbas norm alt sist. När det är absolut nödvändigt att avskeda folk, förmedlar företaget arbete i annat företag för att ta ansvar för de anställda.företaget svarar för socialtrygghetlivstidsanställningen kos tar företaget mycket eftersom man tar hand om de anställdas pension, läkarvård, bostad, bostadslån, fri-tid o s v. De flesta stora företag har eget sjukhus, fritidsanlägg-ning, bostäder, o s v. Ibland tar företaget även hand om begrav-ningen av sina anställda. Företaget fungerar som det sociala tryg g-hetsorgan som staten annars gör i andra länder. Som ett exempel kan nämnas att en man avled i hjär tinfarkt. Han hade varit anställd hos ett av de ledande företagen i 15 år. Företaget ordnade be-grav ning och avskrev hans bostadslån på ca kr och dess-utom anställdes hans hustru som kontorist hos ett dotterbolag in-om koncernen. Detta var möjligt tack vare det stora företaget som har råd at t göra på detta sätt men det är knappast möjligt för SM-företagen. Det är därför viktigt för ungdoma rna att få anställning hos de stora förtagen och för att göra det måste de utexamineras från kända u niversitet eller tekniska högskolor. Det förstärker ten-densen att studera till högre utbildningar o ch ökar konkurrensen till ubildningsinstitutioner.livstidsanställningen verkar passa bäst i ett ko nkurrenssamhälle där man behöver de anställdas samlade kraft till ökad konkurrens-kraft å ena sidan och till trygghet, vänskap och arbetstrivsel å andra. Detta överensstämmer med det traditionella jap anska mo-raliska synsättet 'att inte tjäna två herrar'. Enligt undersökningar stödjer ca 80% av de t illfrågade livstidsanställningen. Trots de nackdelar som nämnts tidigare och trots förändringar i fr amför allt ungdomars attityd och ett ändrat ekonomiskt klimat kommer an-tagligen livstidsanställning en troligen att överleva i framtiden.senioritetssystemlivstidsanställningen kopplas med ett seni oritetssystem som be-stämmer de anställdas löner efter antal tjänsteår i företaget. Spe-ciellt fram till ca 40 års ålder spelar antalet tjänsteår en domine-rande roll. Sedan tas det mera hänsyn till a rbetskapacitet och styrningsförmåga när det gäller befordran till chefsposterna. För-delarna med sen ioritetssystemet är de samma som livstidsanställ-ningen : företaget kan investera i de anställde uta n att riskera att de slutar och erfarenheterna stannar kvar inom företaget. Nackde-larna är höga och icke flexibla lönekostnader. Fast månadslön är den vanligaste löneformen för arbetarna. Ackordlön i nfördes efter kriget genom amerikanskt inflytande men de flesta har återgått till månadslön. Två gån ger om året delas bonuslönerna ut, i slutet av juni och december. Bonuslönerna var ursprungligen ber oende av företagets resultat men är numera ungefär 2-3 st månadslöner per gång. Storleken varierar i olika industrigrenar. En genomsnittlig bonuslön på kr betalades ut i december Genom-sn ittsbruttolön för en tjänsteman var kr och nettolö-nen efter direkt skatt kr. D ärav sparade han ca kr.sparande och skattesystemjapanerna har traditionellt sparat för en oviss framtid. Lönesystem med bonus varje halvår och skattesystemet underlättar sparandet. Regering

3 ens beslut med prioritering av industrin gör det svårt för folk i allmänhet att få privata banklån. En mager pension måste garderas genom sparande. En folkpen-sion på 3816 kr per månad 1990 följer pr isutvecklingen. Det ge-nomsnittliga sparkapitalet för en japansk familj uppgår till 10,6 miljarder y en eller ca kr Det innebär ett samman-lagt sparkapital motsvarande ca miljarder kr i hela Japan. Vid slutet av 1990-talet kommer detta belopp att överstiga miljarder kr. De tta utgör ett enormt sparkapital för landets eko-nomi. Världens fyra största banker är japanska p g a detta sparan-de. Varje löntagare sparar i genomsnitt 20% av sin lön. Sparkapi-tal upp till ca kr per person är skattefritt.trots ett pro-gressivt skattesystem, som når upp till 75% för dem som har mångmiljoninkomst, är inkomstskatten för en vanlig löntagare låg. Skatterna för en familj m ed en årslön av kr är ca 9,8% i Japan, 12,9% i Tyskland, 17,3% i USA, 24,3% i Storbritannien och 47,1% i Sverige. Det saknas avdragsregler i skattesystemet för vanliga löntagare, som aldrig be höver deklarera sin inkomst själva utan det åligger företaget att deklarera för sina anställda. Marg inalskatten för övertid är måttlig, ca 10%, och motiverar övertidarbete.faktorer som bidragit till Japans fram-gångarden internationella situationenjapan har gynnats av av den internationella si tuationen fram till slutet av 1960-talet av bland annat:amerikanskt skydd: Japan slöt ett säkerhet savtal med USA i början av 1960-talet. Genom detta avtal garanterades Japan amerikansk t militärt skydd.krig: Korea- och Vietnamkrigen bidrog till den ekonomiska upp-gången i Japan.Fr itt handelsklimat: Flera stora organisationer bidrog till främ-jandet av internationell frihandel. Stabil valuta: Yen-kursen har legat förhållandevis lågt under och 1960-talen.Lågt råvarupris : Råvaruexploatering och köparens marknad gjorde det möjligt att köpa råvarorna till lågt pris (även råolja).inrikessituationeninrikessituationen har också bidragit till Japans ekonomiska ut-veckl ing. Bl a har följande faktorer haft stor betydelse:stabil regering: Den konservativa regeringen m ed det liberalde-mokratiska partiet som har riksdagsmajoritet, har fört en politik som är gynnsam fö r industrin.statens roll: Staten har varit samarbetsvillig med industrin och fungerat som samordni ngs- och rådgivningsorgan.låga militära och sociala utgifter: Japans grundlag avstår ifrån militär upprustning och Japan förbrukar knappt 0,8% av BNP till sin försvarsbudget. Dessutom var de sociala utgifterna förhållan-devis låga under och 1970-talen.Låg inkomstskatt: Inkoms tskatterna är låga för de vanliga lönta-garna. Det medför relativt hög nettoinkomst jämfört med andr a länder.social stabilitet: Samhället är mycket stabilt, låg arbetskonflikt-frekvens och låg brott slighet. 98% av befolkningen anser sig själ-va tillhöra medelklassen.en folkgrupp, ett språk: Inga konflikter p g a olika folkgrupper och språk.stor inhemsk marknad: Med 125 miljoner invånare har Japan en enorm inhemsk marknad. Av totala BNP utgör 75% inrikes- och 25% utrikeshandel.kustindustr ier: De flesta industrier ligger i kustområdet, vilket underlättar transporterna.näringssystemin dustrigrupper och SM-företagens anslutning: Ett halvdussin stora industrigrupper har ett stort antal SM-företag under sig.livstidsanställning: Stora industrigrupper tillämpar livstidsan-ställningssy stemet. Företagen får de anställdas lojalitet och de an-ställda får arbetstrygghet.'senioritet'-lö nesystem: Lönerna och avancering inom företaget bestäms av senioritet eller antal tjänsteår.en fac kförening för ett företag: Företagsanställda, oavsett om de är tjänstemän eller arbetare, tillhör en och samma fackförening, som är mycket samarbetsvillig med företaget.handelshusens roll: Ett dussi ntal stora handelshus spelar stor roll både inom inrikes- och utrikeshandel.företagsstyrningtop management: Top management-medlemmarna, valda efter senioritetssystemet och eller sin ledningsförmåg a. har tjänstgjort i sitt företag i många år och känner det väl.middle management: Middle manageme nt-medlemmarnas ar-betsinsats som lagledare är den största drivkraften inom företaget.low manageme nt: Gruppchefernas och förmännens roller är också mycket betydelsefulla för att åstakomma produktivi tetsök-ningar.qc-cirkel: Man satsade målmedvetet på QC verksamhet (QC = Kvalitets Kontroll, man sä tter en grupp med ett förbättringsmål in-om produktivitet, säkerhet, försäljning, service o s v inom företa-get).köp-och-förbättra teknik: Företagen har köpt in utländsk teknik för att snabbt åstako mma nya produkter och har senare förbättrat tekniken till mer konkurrenskraftiga produkter.samarbe te mellan företag: Inom industrigrupperna eller indust-rigrenarna samarbetar man i stor utsträckning mellan olika företag.investering: Kontinuerlig investering är nödvänig för att öka pro-duktivitet en och för att förbättra konkurrenskraften.arbetskraftarbetstid: De japanska arbetarna arbetar i genomsnitt längre än sina kollegor i USA och Europa arbetade de japanska arbe-tarna 43,5 timm e i veckan medan de amerkanska arbetade 37,3 timmar.utbildning: Arbetarnas genomsnittliga utbildni ngsnivå och kvali-tet är relativt hög jämfört med andra länder.lojalitet: Tack vare livstidsanstäl lningen är arbetarens lojalitet till sitt företag mycket stor.förslagsverksamhet: Intresse för fö rbättringsförslag är mycket stort tack vare QC-cirklar. Det kommer ca 12 förslag per arbetare och år.sparande: Varje löntagare sparar ca 20% av sin lön.likgiltighet för religösa regler: Japanska a rbetare är inte särskilt bundna av religösa regler och därmed hindras inte produktionen av detta. Jämförelse mellan Sverige och Japan- Varför är Japan så stark som ekonomi?allmänt Japan SverigeLandyta, km Odlad yta, % 15% 10%Skog, i % av landytan 67% 64%Övrigt 18% 26% Befolkning ca ca Åldersfördelning, - 14 år 24 % 19%Åldersfördelnin g, år 67% 65%Åldersfördelning, 65-9% 16% Total arbetande befolkning Jordbruket 10% 4%Industri 35% 35%Servi ce 55% 61%Arbetslöshet ca 2,6% ca 7 %Befolknin gstäthet, inv/km BNP, omräknat till S kr BNP per capita, Skr BNP-tillväxt, medelvärde ,8% 4,6%BNP-ti llväxt, medelvärde ,8% 2,1%BNP-tillväxt, medelvärde

4 12% 0,5%En jämförelse mellan Japan och Sverige är som att jämföra ett stort och framgångsrikt multinationellt företag med ett måttligt fö-retag med ca 10 anställda. Om man t e x jämför BNP så är Japans 17 gånger så stor som Sveriges. Japans arbetande befolkning är 13,4 gånge r så stor som Sveriges, men med tanke på att BNP är 17 gånger så stor Sveriges så visar det att effe ktiviteten hos arbe-tarna är väsentligt högre. Lägg där till att japaner jobbar 6 dagar i veckan och bara har 2-3 veckors semester per år. Detta leder till att de endast har sitt arbete på hjärnan o ch därför måste de ha bå-de kul och se att de hela tiden förbättras på arbetet för att klara av att jobba så mycket. Det har snarare blivit en tradition än en regel för japanerna att jobba energiskt o ch effektivt. Därför uppfattar nog många svenskar japanerna som just energiska. Om man tittar på de svenska arbetarna så tänker de på att komma hem från job-bet redan på morgonen när de kommer dit. Öv ertidsarbete är inte heller så vanligt i Sverige, man måste bli tvingad till det medan ja-panerna gä rna jobbar en stund extra. Fast jag måste tillägga att det främst beror på att den japanska marginal skatten är ca 10% medan den svenska är över 50%. Det är något för de svenska politikerna att tänka p å.i Sverige är osämja och rivalitet mycket vanligt, man ser hur unga arbetare armbågar sig uppåt i företagen och man ser en del som får stå vid sidan om och aldrig riktigt får en chans att visa vad de kan. De äldre som sitter i företagsledningarna blir oftast just äldre. De blir oftast så att de ä ldres kreativitet blir sämre men att deras ledar- och organisationsförmåga förbättras. De kommer oft a med en massa konservativa idéer och de vill oftast inte lyssna på de ungas enligt dem 'galna' idée r. Det blir en massa komplikationer med dålig lojalitet som följd.man tar inte hänsyn till varandr a och allas idéer och diskuterar inte gemensamt och ser det inte från allas synvinklar utan ledarna vill verkligen bevisa att de är de som bestämmer. Just här har ja-panerna sin storhet tycker jag, ta ck vare bl a senioritetssystemet. Upp till 40 års ålder har all betalt efter antal tjänsteår i föret aget, sedan börjar man ge lönen efter arbetskapacitet och ledningsför-måga. D v s alla blir glada oc h gillar oftast varandra. De ser var-andra som kamrater och inte som rivaler. Det leder oftast till bätt-re arbetare och större lojalitet till förtaget. Besluten i företaget görs ofta som så att man f örsöker få ett samförstånd mellan de be-rörda parterna och sedan får chefen fatta ett snabbt beslut. Detta sätt är det enda sättet att få ett bra och noga genomtänkt beslut på, tycker jag. Det säger s ig självt att ju fler som tänker desto fler synvinklar och alternativ och större chans att kunna fat ta det opti-mala beslutet. Man får också ett effektivt företag.en annan moralisk fråga är ett före tag i ekonomiskt krisläge. I Sverige använder man sig av 'nerifrån - uppåt' metoden. Företags-lednin gen varslar de anställda om uppsägning. Nyan-ställda och de yngsta ska bort först, sedan successivt uppåt. Före-tagsledningen berörs sist. Japanerna gör på motsatt sätt. Först re-ducerar VD och direkt örerna sina löner och bonus och sedan ge-nomförs lönereduktioner successivt nedåt. VD avgår först dä refter direktörerna för att visa ansvar. Nyanställda och de yngsta berörs sist. De sämst betalda beh över sina löner till fullo medan VD och direktörerna har mer än tillräckligt.livstidsanställningen som förekommer i Japan är mycket positiv för moralen. De anställda kan luta sig och få stöd av före taget och inte bara lita på sin inkomst och sitt sparkapital. De flesta stora industrigrupperna har också eget sjukhus och fritidsanläggningar. Där träffas de anställda och umgås och deras bästa vänne r arbetar ofta inom företaget.varje år så importerar den japanska industrin teknik för flera 100 m iljarder kronor varav 25% betalas av offentliga fonder. Sedan vidareutvecklar de denna teknik och sa mtidigt strävar de mot att utveckla egen teknik. Som resultat har de nått en enorm allsidighet och n ått toppnivå på nästan alla områden och produkterna har fått en hög uppskattning för sin hänsyn till kvalitet, pålitlighet, leve-ranstid och efterservice. Under senare år har utvecklingen av den egna teknologin gått i kapp den importerade och sedan 1982 har exporten överskridit importen. En parentes angående teknologi ut-vecklingen, antalet utexaminerade från tekniska högskolor är mellan 70 och 80 tusen per år. Den flesta av dessa får anställning direkt.industrigrupper i Sverige och Japan skil jer sig åt ganska mycket, om man tittar på de japanska, så är det ofta en bank som är kär-nan. I Sve rige är det framgångsrika företag som under blomstringstiderna investerar genom att köpa upp mindre fram-gångsrika. Detta finansieras oftast genom banklån till en viss del och av låneränta och ibland går det inte så bra som de tänkt sig. De tar sig alltså vatten över huvudet. Då får arbetarna lida f ör det genom först sänkta löner och sedan uppsägning. I Japan är kärnan i industrigrupperna så pass kapitalstarka p g a att japanerna sparar så väldigt mycket, också det att de stora industrigrupperna s kärna består av fyra av världens största banker. Detta leder till att finan-siering för uppköp av mindre företag inte är något problem och de anställda råkar praktiskt taget aldrig ut för uppsägning och sänkta löner.tittar vi på Sveriges politiker nu och den politik de bedriver ser man att de ba ra sparar genom s k 'sparpaket'. De vågar inte satsa någonting så att vi kommer ur svackan, i och fö r sig kan man för-stå dem. Jag skulle inte vilja vara ansvarig för att ha kört Sveriges ekonomi i bo tten. Men en massa sparpaket som drabbar de som lever på marginalen t ex pensionärer och låginkomstt agare. Det är väl ganska fel. I Japan är de däremot mer framåt. De försöker få igång konsumtionen bl a genom att höja reallönerna med ca 3% per år och skjuter till ca 600 miljarder för att öka de offe ntliga in-vesteringarna, marknadens förtroende för finanspolitiken och lind-ra bankernas kreditförlu ster. Från slutet av andra världskriget har Japans ekonomi exploderat och har på senare år ansetts s om en av de största i världen, efter att ett tag ansetts som omänsklig har man nu sett att den börja r svikta. Jag är helt övertygad om att de kommer att dominera de flesta marknaderna och tekniska omr åden också framöver.källförteckningskriftliga källortitel Författare Termer i nationalekonomi Harald DicksonJapan Olle BolangKris, Krasch, Boom Michel Albert " Jean BoissonnatEkonomiska system Assar LindbeckBil aga 1Mitsubishi - En industrigrupp i JapanKärnaMitsubishi BankInre gruppkinyo-kai (fredagsk lubbens) medlemmarmitsubishi BankMitsubishi Trust and BankingMitsubishi CorporationTokyo Marine and Fire InsuranceMitsubishi Heavy IndustriesMitsubishi ElectricMitsubishi MotorMitsubishi Meta lmitsubishi Mining and CementMitsubishi Chemical IndustriesMitsubishi PetrochemicalMitsubishi Oi

5 lmitsubishi Gas ChemicalMitsubishi SteelMitsubishi RayonNikon Yusen KaishaMitsubishi PaperMits ubishi PlasticsMitsubishi EstateMitsubishi WarehouseAsahi GlassNippon KoguhuMisubishi Research Institute Inc.Kirin BreweriesMitsubishi Chemical MachineriesChiyoda Chemical Engineering and Cons tructionyttre grupphonda MotorAjinomotoNichiro FisheriesFuji SpinningNikon CablesShinetsu C hemical IndustriesMèiji Life Insuranceinneh llsf rteckning inneh llsf rteckning inledning sammanfat tning allm japans industriella struktur faktorer bidragit till japans framg ngar relse mellan sverig e japan rteckning bilaga inledning sverige djup gkonjunktur massor sparpaket tyckte skulle vara intr essant titta just rldens rsta starkaste marknadseko nomier skiljer sverige valde inte utan japan kom mer lite skymundan stora tten kommer lite retagsstruktur konglomerat eller stort eller litet sedan n kte lite inst llningen till arbete japanerna deras ditioner llande till arbetet ttet nkte visa japan rela tivt solid ekonomi vill ocks visa gjort haft otroliga framg ngar speciellt efter andra rldskri get sammanfattning relativt litet land utvecklat digt stark ekonomi bristen tillg ngar isolerade let t japanerna effektiv handel serna lutvecklat industridepartement samarbetar dagligen industrin funge rar samordnings dgivningsorgan stora industrigrupperna lften japans dlings bara syssels ttningen det ta beror industrigrupperna mpar livstidsanst llning seniori tets systemet vilka mycket kostsamma rde lar effektiva arbetare industrigrupperna samarbetar medelstora retag lper finansiering givning geng arbetar mindre retagen lojalt stora blir slags kerhetsomr flesta japanerna sparar oviss framtid spec iell social trygghet genom staten endast folk pension genom detta sparande blir kerna enormt kapital starka just rsta banker rlden panska genomsnittliga sparkapitalet japansk familj deras marginalskatt endast vilket moti verar vertidsarbete sparande arbetar europ finns faktorer bidragit framg framf a llt efter andra rldskriget stabila llningen ternationellt effektiva inrikespolitiken ringssystemet s tyr ningen retagen effektiva arbetarna landet miljoner lilla landet enorm befolkning miljoner lilla landet ungef stort retagen ocks mycket nligare politik grovarbetarna gavl nade ocks mera demo kratis k beslutsfattning skjuta pengar liga tider teknikimport konsumtionen allm karakteriserar ngboddhet r ekomsten naturkatastrofer bristen naturtillg miljoner nare total markyta varav best utav berg skogso mr befolkningst theten verkligheten rlden detta storst derna blir ljden mycket konkurrens stan alla rker ringslivet terspeglas verlevnadsm jligheter ligger stark konkurrenskraft gruppbildning naturlig procedur omgivning fast japa nerna under generationer leva ngbodd msesidig else harmoni resultat be ro ende uppbyggnaden rakt nedstigande relationsn mellan inom retagsgrupp folk lever under ndigt natu rkatastrofer jord vningar tyfoner versv mmningar kerheten tiderna folk spara oviss framtid leva flex ibelt jligt regeringens politiker uppmuntrar garantera framtid gsta sparkapitalet hush rlden naturli gtvis bankerna ldigt stabila brist naturtillg tvingade nniskorna redan sedan utveckla handelsfirmor kunde tillvarata importera varor sedan utvecklats gantiska handelshus idag inte bara sysslar handel utan handel mellan andra rigenom verkar rldsekonomin industriella struktur industriella struktur upp byggd ljande industridepartementet eller ministry trade industry miti halvt dussin industrigrupper t illh rande retag stort antal icke tillh rande retag antal medelstora allianser miti samarbetar indus trin fungerar samordnings dgivningsorgan miti industrin ndig kontakt varandra diskutera dagens framt idens problem betar konkurrerar fritt varandra trots stor retagens enorma storlek syssels tter endas t totala arbetskraf lften industrins totala dlings produktionsv rdet minus rbrukning varor halv fabr ikat liknande produktionsprocessen mitsubishi bilaga mitsui sumitomo fuyo sanwa daiichi kangyo skill naden mpar livstidsanst llning vilket rskilt avsnitt anst lldas best enligt nioritetsprincipen vilke t nesystem fram anda lojalitet bland anst llda retaget terkommer senare snitt livstidsanst llda gall ras normalt bland akade mikerna skickligaste arbetarna normal industrigrupp omfattar bank handelshus antal industrif fyra femtedelar totala arbetsstyrkan tillh medelstora svarar ungef lften dustrins d lingsv erbjuder sociala ning ganska llsynt denna grupp sammanbundna beroende verleva denna speciella sammanbindning kallas keiretsu inneb lojalt arbetar intresserade finansiering tekniskar maskinutl n ing sonalutbildning uppn gsta jliga produk tivitet kvalitetsniv dessa keiretsu relationer parter ret agens rdelar arbetskostnader stor elasticitet arbetsvolym bildar kerhetsomr kring retaget rdelarna t illg ngen retaget ndig konkurrenskraften rsframg ngarna gentj erbjuda befattningar pensionerats syst em rker relationerna nder ofta arbetsstyrkans medel lder styrande utanf dessa retagsgrupper keiretsu relationer finns inte helst rela tion varken direkt indirekt styrande dessa hittar inom ttare konku rser registreras varje huvudsakligen bland under gick konkurs gjordes rder regeringsh denna grupp ku nna klara krav ller llning japanska arbetarna samma hela sitt rjar arbeta snart skolan pensionering satsa nyanst llda genom omfattande ningsprogram motivera stanna intressant finns lagstiftning system utan betraktar anst llde ngssumma miljon dagens penningv avtj livstidsan lder ngssumma beroende ant alet nste ngre arbetat desto summan system natur ligtvis gynnsamt rjat efter slutat tidigare annat r delarna vinner lldas lojalitet gemensamt sitt verkar retagets resultat alla rslag lagarbete ttra pro duktivitet kvalitet minska kostnaderna spara energi tillm tesg leveranstidskrav ttre nsamhet ttre ut rymme ngssumma trygghet grunden msesidigt rtroende tagsledningen tack vare llningen nackdelarna flex ibilitet kostnadsh nseende liga tider normalt permittera avskeda sina eftersom avskedandet inne ligt rykte tolkas konkurs sina gott utbildningsprogram flytta dotterbolag inom koncernen minskning sker naturlig ningsstop nyrekrytering rutser ligt resultat reducerar direkt rerna cheferna sina bonus got t exempel ndigt vidta extraordin rder stimulerar frivillig erbjuda extra normala ngssumman rtidspens ion drabbas normalt sist absolut ndigt avskeda rmedlar arbete annat ansvar svarar socialtrygghet kos tar eftersom hand lldas pension karv bostad bostadsl flesta eget sjukhus fritidsanl ning bost ibland hand begrav ningen fungerar sociala trygg hetsorgan staten annars nder exempel mnas avled rtinfarkt hade varit ledande ordnade gravning avskrev hans bostadsl dess utom lldes hans hustru kontorist dot terbolag koncernen jligt tack vare knappast jligt viktigt ungdomarna rtagen utexamineras universitet tekniska gskolor rker densen studera utbildningar konkurrensen ubildningsinstitutioner verkar passa konkurrenssamh samlade kraft konkurrens kraft sidan trygghet nskap arbetstrivsel verensst mmer trad itionella japanska raliska syns ttet herrar enligt unders kningar djer tillfr gade trots nackdelar m

6 nts tidigare trots ndringar framf allt ungdomars attityd ndrat ekonomiskt klimat kommer tagligen tro ligen verleva framtiden senioritetssystem kopplas senioritetssystem mmer nste ciellt fram lder spela r antalet nste domine rande roll mera nsyn arbetskapacitet styrningsf ller befordran chefsposterna d elarna senioritetssystemet samma ningen investera llde riskera slutar erfarenheterna stannar kvar na ckde larna icke flexibla nekostnader fast nadsl vanligaste neformen ackordl rdes kriget amerikanskt inflytande flesta terg nadsl nger delas bonusl nerna slutet juni december bonusl nerna ursprungligen beroende retagets numera ungef nadsl storleken varierar olika industrigrenar genomsnittlig bonusl b etalades december snittsbruttol nsteman nettol direkt skatt sparade sparande skattesystem traditione llt sparat oviss nesystem bonus varje halv skattesystemet underl ttar sparandet regeringens beslut p rioritering allm nhet privata bankl mager pension garderas folkpen sion ljer prisutvecklingen nomsni ttliga sparkapitalet japansk familj uppg miljarder inneb samman lagt sparkapital motsvarande miljard er hela slutet talet belopp verstiga miljarder enormt sparkapital landets nomi rldens fyra rsta bank er japanska sparan varje ntagare sparar genomsnitt sparkapi person skattefritt gressivt skattesystem ngmiljoninkomst inkomstskatten vanlig ntagare skatterna familj tyskland storbritannien saknas avdra gsregler skattesystemet vanliga ntagare aldrig deklarera inkomst ligger deklarera marginalskatten ve rtid ttlig motiverar vertidarbete faktorer bidragit fram internationella situationen gynnats interna tionella situationen slutet talet annat amerikanskt skydd kerhetsavtal rjan talet avtal garanterades amerikanskt milit skydd krig korea vietnamkrigen bidrog ekonomiska ngen fritt handelsklimat flera o rganisationer bidrog jandet internationell frihandel stabil valuta kursen legat llandevis talen varu pris varuexploatering parens marknad gjorde varorna pris olja inrikessituationen inrikessituationen ekonomiska veckling ljande haft stor betydelse stabil regering konservativa regeringen liberalde mok ratiska partiet riksdagsmajoritet politik gynnsam statens roll staten varit samarbetsvillig fungerat samordnings dgivningsorgan milit sociala utgifter grundlag avst milit upprustning rbrukar knappt rs varsbudget dessutom utgifterna llan devis talen inkomstskatt inkomstskatterna vanliga garna medf rel ativt nettoinkomst nder social stabilitet samh llet stabilt arbetskonflikt frekvens brottslighet bef olkningen anser medelklassen folkgrupp inga konflikter olika folkgrupper inhemsk marknad nare enorm inhemsk marknad inrikes utrikeshandel kustindustrier industrier ligger kustomr underl ttar transport erna ringssystem industrigrupper retagens anslutning halvdussin industrigrupper mpar livstidsan llni ngssystemet lojalitet arbetstrygghet senioritet nesystem avancering best senioritet fackf rening ret agsanst oavsett nstem arbetare samma fackf rening samarbetsvillig handelshusens roll dussintal hande lshus spelar inrikes utrikeshandel retagsstyrning management management medlemmarna valda senioritet ssystemet ledningsf nstgjort sitt nner middle management middle medlemmarnas betsinsats lagledare dr ivkraften gruppchefernas nnens roller betydelsefulla stakomma produktivitets ningar cirkel satsade l medvetet verksamhet kvalitets kontroll tter grupp ttringsm produktivitet kerhet ljning service reta ttra teknik ndsk teknik snabbt stakomma produkter senare ttrat tekniken konkurrenskraftiga produkter samarbete indust rigrenarna utstr ckning olika investering kontinuerlig investering duktiviteten tt ra konkurrenskraften arbetskraft arbetstid genomsnitt ngre kollegor europa arbetade arbe tarna timme veckan medan amerkanska arbetade timmar utbildning arbetarnas genomsnittliga utbildningsniv kvali r elativt tack vare arbetarens rslagsverksamhet intresse ttringsf rslag cirklar rslag arbetare sparar likgiltighet relig regler rskilt bundna relig regler rmed hindras produktionen relse varf stark ekon omi landyta odlad skog landytan vrigt befolkning ldersf rdelning ldersf rdelning ldersf rdelning tot al arbetande befolkning jordbruket industri service arbetsl shet befolkningst thet knat capita tillv medelv tillv medelv tillv medelv relse ngsrikt multinationellt ttligt nger sveriges arbetande nger sveriges tanke sveriges visar effektiviteten arbe tarna sentligt japaner jobbar dagar veckan bara ve ckors semester leder arbete rnan hela tiden ttras arbetet klara jobba snarare blivit tradition regel jobba energiskt effektivt uppfattar svenskar just energiska tittar svenska nker komma redan morgone n vertidsarbete heller vanligt tvingad medan panerna jobbar stund extra fast beror marginalskatten m edan svenska svenska politikerna rivalitet vanligt unga armb sidan aldrig riktigt chans visa ldre si tter retagsledningarna oftast ldre oftast ldres kreativitet deras ledar organisationsf ttras ofta ma ssa konservativa vill oftast lyssna ungas enligt galna massa komplikationer nsyn varandra allas disk uterar gemensamt allas synvinklar ledarna vill verkligen bevisa mmer panerna storhet tycker seniorit etssystemet betalt rjar arbetskapacitet ledningsf alla glada gillar kamrater rivaler leder rtaget be sluten ofta samf parterna chefen fatta snabbt beslut enda ttet noga genomt beslut tycker fler nker d esto fler synvinklar alternativ chans kunna fatta opti mala beslutet effektivt annan moralisk ekonom iskt krisl nerifr metoden retags ledningen varslar upps gning nyan yngsta bort successivt tagslednin gen sist motsatt ducerar rerna bonus nomf nereduktioner successivt refter rerna ansvar nyanst yngsta sist betalda fullo tillr ckligt rekommer positiv moralen luta lita inkomst sparkapital eget sjukhus fritidsanl ggningar ffas nner importerar teknik flera kronor varav betalas offentliga fonder vidare utvecklar samtidigt utveckla egen enorm allsidighet toppniv stan produkterna uppskattning nsyn kvali tet litlighet leve ranstid efterservice senare utvecklingen egna teknologin kapp importerade exporte n verskridit importen parentes ende teknologi vecklingen antalet utexaminerade tekniska gskolor tuse n skiljer ganska tittar bank ngsrika blomstringstiderna investerar mindre ngsrika finansieras bankl viss ibland allts vatten huvudet lida nkta upps gning rnan pass kapitalstarka ldigt industrigruppern as fyra rldens banker leder finan siering uppk mindre problem praktiskt taget aldrig upps gning nkta tittar politiker politik bedriver sparpaket satsa gonting svackan skulle vilja vara ansvarig botten massa sparpaket drabbar lever marginalen ginkomsttagare ganska remot konsumtionen reall skjuter off entliga vesteringarna marknadens rtroende finanspolitiken lind bankernas kreditf rluster rldskriget exploderat ansetts ansetts nsklig sett rjar svikta helt vertygad dominera marknaderna tekniska skrif tliga llor titel rfattare termer nationalekonomi harald dickson olle bolang kris krasch boom michel albert jean boissonnat ekonomiska assar lindbeck bilaga mitsubishi industrigrupp mitsubishi bank inr e kinyo fredagsklubbens medlemmar trust banking corporation tokyo marine fire insurance heavy indust

7 ries electric motor metal mining cement chemical industries petrochemical chemical steel rayon nikon yusen kaisha paper plastics estate warehouse asahi glass nippon koguhu misubishi research institute kirin breweries chemical machineries chiyoda engineering construction yttre honda motor ajinomoto n ichiro fisheries fuji spinning nikon cables shinetsu industries life insuranceessay, essays, termpap er, term paper, termpapers, term papers, book reports, study, college, thesis, dessertation, test an swers, free research, book research, study help, download essay, download term papers

rsredovisning BRF R da Stugans Smycke 769618-9922

rsredovisning BRF R da Stugans Smycke 769618-9922 rsredovisning f r BRF R da Stugans Smycke 769618-9922 Styrelsen f r h rmed l mna sin redog relse f r f reningens utveckling under r kenskaps ret 213-1-1-213-12-31. Inneh llsf rteckning Sida - F rvaltningsber

Läs mer

rsredovisning BRF Skopan 716422-0159 Styrelsen f r h rmed l mna sin redog relse f r f reningens utveckling under r kenskaps ret 2013-01-01-2013-12-31.

rsredovisning BRF Skopan 716422-0159 Styrelsen f r h rmed l mna sin redog relse f r f reningens utveckling under r kenskaps ret 2013-01-01-2013-12-31. 1(11) rsredovisning f r BRF Skopan 716422-0159 Styrelsen f r h rmed l mna sin redog relse f r f reningens utveckling under r kenskaps ret 2013-01-01-2013-12-31. Inneh llsf rteckning Sida - F rvaltningsber

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2013

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2013 Ökade nyförsäljningsintäkter under fjärde kvartalet med fortsatt stark tillväxt inom produktområde privatlån Fjärde kvartalet Inta kterna uppgick till 19,3

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

CY innehåll 1.0 POli

CY innehåll 1.0 POli te r & ar m b än et PO LI sk sf CY fö li ör r ga h å rä l tt la ig nd he e n oc h m än sk lig a rä tt ig he te r Sv er ig e po lic y fö r ar be ts fö rh ål la nd en Po licy Ca rl sb er g innehåll 1.0 Föreningsfrihet

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Det antika arvet. Inledning. Framst llning

Det antika arvet. Inledning. Framst llning Det antika arvet Inledning I den h r uppgiften ska jag inom valda omr den redog ra f r hur det s g ut under antikens Grekland och Rom, och unders ka hur det har p verkat och n idag p verkar den v rld som

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2015

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2015 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2015 Fortsatt tillväxt i nyförsäljningsintäkterna som ökade med 5 procent under det första kvartalet Första kvartalet Inta kterna uppgick till 19,7 (20,0) MSEK,

Läs mer

K rnkraft och k rnvapen - Tv sidor av samma mynt Almedalen 3 juli 2013

K rnkraft och k rnvapen - Tv sidor av samma mynt Almedalen 3 juli 2013 K rnkraft och k rnvapen - Tv sidor av samma mynt Almedalen 3 juli 2013 I den p g ende milj debatten s f rs k rnkraften fram som det b sta alternativet f r att r dda v r jord. K rnkraftslobbyn driver offensiv

Läs mer

Ba llstavikens Motorb t Klubb B M K

Ba llstavikens Motorb t Klubb B M K 1 : 6 Ba llstavikens Motorb t Klubb B M K Stadgar Klubben bildades 7:e oktober 1935 och har sin hemort i Bromma Ä1 Andam l Klubben a r en allma nnyttig ideell forening och har till a ndam l att lokalt

Läs mer

Trivselregler Brf Ronnebyga rden

Trivselregler Brf Ronnebyga rden Trivselregler Brf Ronnebyga rden Hej nya, eller gamla granne! Har du ta nkt pa att vi a ger ett hus ihop? Ra ttare sagt ett hus fra n 1936. Det a r ju riktigt ha ftigt. I huset har vi en bostadsra ttsfo

Läs mer

Nuvarande paragraf Nuvarande lydelse Ny paragraf Förslag ny lydelse Kommentar. 4 SYFTE ax ska främja amatör- och deltagarkultur i Sverige.

Nuvarande paragraf Nuvarande lydelse Ny paragraf Förslag ny lydelse Kommentar. 4 SYFTE ax ska främja amatör- och deltagarkultur i Sverige. Underlag stadgerevison ax ax styrelses förslag på nya stadgar för ax. Dokumentet innehåller en kolumn med nuvarande stadgar och en kolumn med förslag till ny lydelse. Nuvarande paragraf Nuvarande lydelse

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Kärleken är fri! I vecka 48 hade Ekebyskolan

Kärleken är fri! I vecka 48 hade Ekebyskolan EKEBYSKOLAN SALA: HO5 STTERMINEN 2013 - NR:2 Novelltävling A" RSKURS 8 PA" EKEBYSKOLAN INBJUDS ATT DELTA I EN NOVELLTA5 VLING OM VA5 NSKAP Lisa Sundstedt a r en av de svenskla rare som startat projektet

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

Samhälleliga mål med upphandling som medel

Samhälleliga mål med upphandling som medel Samhälleliga mål med upphandling som medel Reviderad och utökad upplaga inför ny lagstiftning 2016 En rapport från temagruppen Entreprenörskap och företagande Förord Offentliga verksamheter, myndigheter

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Att välja Sveriges framtid. Rösta om jobben. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs.

Att välja Sveriges framtid. Rösta om jobben. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs. Att välja Sveriges framtid. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs. Fo r fler jobb, för ordning i ekonomin och för en baẗtre skola. Rösta om jobben. Sverige ska snart välja politik. Ska jobben bli fler

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

VÄGBESKRIVNING: Från Örebro: Fra n E18 sva nger du av Kolba ck va stra, va g 252. Efter 8 km kommer. Markanplan.

VÄGBESKRIVNING: Från Örebro: Fra n E18 sva nger du av Kolba ck va stra, va g 252. Efter 8 km kommer. Markanplan. Ryttarbrev Nu är det dags för andra delen av Vintermästerskapen 2014 och vi hoppas att ni är lika laddade som vi är! Nedan följer information som är viktigt att alla tar del utav. VÄGBESKRIVNING: Från

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Samtliga belopp i rapporten avser koncernen och anges i tkr, om inte annat anges. Belopp inom parentes avser motsvarande period förra året.

Samtliga belopp i rapporten avser koncernen och anges i tkr, om inte annat anges. Belopp inom parentes avser motsvarande period förra året. 214 Delårsrapport för perioden 1 januari 214 3 juni 214 Samtliga belopp i rapporten avser koncernen och anges i tkr, om inte annat anges. Belopp inom parentes avser motsvarande period förra året. Denna

Läs mer

6AD KOSTAR EN REN %N EKONOMISK OCH POLITISK ANALYS 2APPORT TILL EXPERTGRUPPEN F R STUDIER I OFFENTLIG EKONOMI

6AD KOSTAR EN REN %N EKONOMISK OCH POLITISK ANALYS 2APPORT TILL EXPERTGRUPPEN F R STUDIER I OFFENTLIG EKONOMI 6AD KOSTAR EN REN %N EKONOMISK OCH POLITISK ANALYS 2APPORT TILL EXPERTGRUPPEN F R STUDIER I OFFENTLIG EKONOMI!V 3TAFFAN *OHANSSON OCH.ILS'USTAV,UNDGREN $S & RORD %N AV %3/S VIKTIGASTE UPPGIFTER R OCH

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

& RORD !NNA (EDBORG /RDF RANDE F R %3/

& RORD !NNA (EDBORG /RDF RANDE F R %3/ & RORD $E HEML SA I 3VERIGE VAR F MELLAN OCH $ REFTER HAR HEML SHETEN KAT TILL EN H G NIV J MF RT MED M NGA ANDRA L NDER I %UROPA (UR HAR DET BLIVIT S 6ILKA R ORSAKERNA TILL ATT CA SAKNAR BOSTAD I V LF

Läs mer

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

Protokoll. Utbildningsnä mnden 2009-05-26 46-54

Protokoll. Utbildningsnä mnden 2009-05-26 46-54 Utbildningsnä mnden 46-54 Utbildningsnä mnden extra sammanträ de 46 Ekonomisk uppfö ljning efter april år 2009 47 Fyra utvecklingsuppdrag UN avrapportering uppdrag 1-3 48 Fyra utvecklingsuppdrag UN avrapportering

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Varför politiska konflikter just nu? Kina,

Läs mer

Fysikteknologsektionen

Fysikteknologsektionen Fysikteknologsektionen Protokoll fo rt vid sektionsmo te 23 november 2010 Tid: 15:30 Plats: HA1 1 Mo tets o ppnande Lars Lundberg, vice ordfo rande, o ppnar det kraftigt underbemannade mo tet genom att

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet 2014

Europeiska unionen och Europavalet 2014 Europeiska unionen och Europavalet 2014 1 Flaggor från olika EU-länder. Innehåll Europeiska unionen, alltså EU 3 Vad betyder medlemskapet i EU fo r Finland? 4 Vad betyder medlemskapet i EU fo r finla ndarna?

Läs mer

FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER. www.dalecarnegie.se

FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER. www.dalecarnegie.se FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER www.dalecarnegie.se FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER GODA KUNDRELATIONER ATT LYSSNA AKTIVT OCH STÄLLA FRÅGOR Som Dale Carnegie uttryckte det, Om du strävar

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2014

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2014 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2014 36 procent tillväxt i nyförsäljningsintäkterna och en rörelsemarginal om 22 procent under tredje kvartalet Tredje kvartalet Inta kterna uppgick till

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Protokoll fo rt vid a rsmo te fo r Sverok Ga vledala Falun 2012-02-25

Protokoll fo rt vid a rsmo te fo r Sverok Ga vledala Falun 2012-02-25 Protokoll fo rt vid a rsmo te fo r Sverok Ga vledala Falun 2012-02-25 1. Mo tets o ppnande Linnea Risinger fo rklarar a rsmo tet o ppnat. 2. Mo tets beho righet Mo tet fo rklaras beho rigt. 3. Faststa

Läs mer

Lathund årsbudget TEKNISK FYSIK OCH ELEKTROTEKNIK 15-3-2 MEDICINSK TEKNIK Sidan 1 av 5 LATHUND TILL ÅRSBUDGETEN 15/16

Lathund årsbudget TEKNISK FYSIK OCH ELEKTROTEKNIK 15-3-2 MEDICINSK TEKNIK Sidan 1 av 5 LATHUND TILL ÅRSBUDGETEN 15/16 MEDICINSK TEKNIK Sidan 1 av 5 LATHUND TILL ÅRSBUDGETEN 15/16 INLEDNING Detta dokument fo rklarar betydelsen av de olika posterna i a rsbudgeten. Sist i dokumentet finns a ven en lista med kommentarer till

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

till samhällskunskap Har du som användare frägor eller äsikter, kontakta oss gärna pä telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.

till samhällskunskap Har du som användare frägor eller äsikter, kontakta oss gärna pä telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups. Kompass till samhällskunskap 50 Maria Eliasson Gunilla Nolervik I din hand häller du ett läromedel frän Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet frän klassrummet. lärare och elever hjälper

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

+OMMUNER +AN +ANSKE B OM KOMMUNAL V LF RD I FRAMTIDEN 2APPORT TILL EXPERTGRUPPEN F R STUDIER I OFFENTLIG EKONOMI!V 3TEFAN & LSTER

+OMMUNER +AN +ANSKE B OM KOMMUNAL V LF RD I FRAMTIDEN 2APPORT TILL EXPERTGRUPPEN F R STUDIER I OFFENTLIG EKONOMI!V 3TEFAN & LSTER +OMMUNER +AN +ANSKE B OM KOMMUNAL V LF RD I FRAMTIDEN 2APPORT TILL EXPERTGRUPPEN F R STUDIER I OFFENTLIG EKONOMI!V 3TEFAN & LSTER $S & RORD 5NDER DE SENASTE DECENNIERNA HAR ANSVARET F R M NGA VIKTIGA

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Välfärdstendens 2014 Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

EKEBYSKOLAN SALA: HO#STTERMINEN 2013 - NR:1. att man kanske inte anva nder som kan inga. hemsidan i det syftet. Ska man skicka mail och skriva allt i

EKEBYSKOLAN SALA: HO#STTERMINEN 2013 - NR:1. att man kanske inte anva nder som kan inga. hemsidan i det syftet. Ska man skicka mail och skriva allt i EKEBYSKOLAN SALA: HO#STTERMINEN 2013 - NR:1 Året utdelning av ipads MO#JLIGHETERNA ATT SPRIDA INFORMATION O#KAR I OCH MED ATT TEKNIKEN UTVECKLAS Fo r andra a ret i rad har ipads delats ut bland Ekebyskolans

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2013

Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2013 Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2013 Bakgrund Det digitala informationssamhället gör avtryck i allas liv. Internet är något som berör och påverkar hela samhället. Detta gäller i

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Star ta Pro/ENG I NE ER

Star ta Pro/ENG I NE ER 145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

The Project Gutenberg EBook of Arbetets Herrav lde, by Andrew Carnegie

The Project Gutenberg EBook of Arbetets Herrav lde, by Andrew Carnegie The Project Gutenberg EBook of Arbetets Herrav lde, by Andrew Carnegie Copyright laws are changing all over the world. Be sure to check the copyright laws for your country before downloading or redistributing

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Om mäns och kvinnors löneattityd Kvinnor väljer oftare än män att jämföra sig med en lägre snittlön. Exempelvis så i en yrkesgrupp där män har 2000 kronor

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på:

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på: Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på: Befolkningen? Arbetsutbudet? Tillväxten? De offentliga finanserna? Skattekvot? Det finansiella sparande? Invandring är i traditionell ekonomisk

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Har vi optimal plockteknik?

Har vi optimal plockteknik? Har vi optimal plockteknik? En lagerresa från starten 2005 Stayhard startades 2005 av två unga entreprenörer, Daniel Möller och Joakim Naumburg, i ett källarförråd på 15 kvadratmeter idén kom under en

Läs mer

MAIKO, OKAYAMA, JAPAN EN MYCKET NOGGRANN UNDERLEVERANTÖR

MAIKO, OKAYAMA, JAPAN EN MYCKET NOGGRANN UNDERLEVERANTÖR MAIKO, OKAYAMA, JAPAN EN MYCKET NOGGRANN UNDERLEVERANTÖR Hur schweizisk flerspindlig teknologi hjälper en huvudaktör i Asien. Maiko är ett aktiebolag som har specialiserat sig på mycket noggrann automatsvarvning.

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

AQ ska vara världsledande inom kostnadseffektivitet, kvalitet, leveranssäkerhet, alerthet och service. Kort sagt reliable.

AQ ska vara världsledande inom kostnadseffektivitet, kvalitet, leveranssäkerhet, alerthet och service. Kort sagt reliable. våra värderingar we are reliable Vi kan produktion, vi agerar långsiktigt och vi satsar helhjärtat för att leva upp till kundernas förväntningar i fråga om kvalitet, leveransprecision och service. AQs

Läs mer

En av fyra tror på omfattande automatisering

En av fyra tror på omfattande automatisering Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Många studier har under det senaste året visat att den snabba tekniska utvecklingen gör att ungefär hälften av alla jobb kommer kunna automatiseras

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 3 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer