InnehållsförteckningInnehållsförteckning 2Inledning. 3Sammanfattning 4Allmänt 5Japa. ns industriella 6strukturFaktorer som bidragit 11till Ja
|
|
- Frida Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 InnehållsförteckningInnehållsförteckning 2Inledning 3Sammanfattning 4Allmänt 5Japa ns industriella 6strukturFaktorer som bidragit 11till Ja pans framgångarjämförelse mellan 14Sverige och JapanKällförteckning 18Bilaga 19InledningSverige är nu i en d jup lågkonjunktur, med massor av 'sparpaket'. Därför tyckte jag att det skulle vara intressant att t itta på just en av världens största och starkaste marknadseko-nomier och se vad som skiljer den mot Sverige. Jag valde inte USA utan Japan som kommer lite i skymundan mot den stora jätten i Väst.Jag kommer att ta upp lite om företagsstruktur d v s om de är konglomerat eller ej, stort eller litet o s v. Sedan tänkte jag ta upp lite om inställningen till arbete hos japanerna, d v s hur deras tra-d itioner är i förhållande till arbetet.på det här sättet tänkte jag påvisa vad som gör Japan till e n rela-tivt solid ekonomi. Jag vill också visa vad som gjort att Japan har haft så otroliga framgång ar speciellt efter andra världskriget.sammanfattningjapan är ett relativt litet land, men ändå ha r det utvecklat en väl-digt stark ekonomi. Bristen på tillgångar och det isolerade läget har lett ti ll att japanerna måste ha en effektiv handel över grän-serna.japan har ett välutvecklat industride partement som samarbetar dagligen med industrin och fungerar som ett samordnings- och rådgivningsorg an.de stora industrigrupperna står för hälften av Japans förädlings-värde, men bara ca 1/5 av syss elsättningen. Detta beror främst på att industrigrupperna tillämpar livstidsanställning och senioritets-systemet vilka är mycket kostsamma, men ger många fördelar bl a effektiva arbetare. Industrigru pperna samarbetar med små- och medelstora företag, de hjälper dem med bl a finansiering och råd-givn ing. I gengäld arbetar de mindre företagen lojalt för de stora och blir som ett slags säkerhetsområd e för dem.de flesta japanerna sparar för en oviss framtid, därför att de ej har någon speciell soc ial trygghet genom staten, endast en folk-pension på ca 3816 kr/månad. Genom detta sparande blir ban -kerna enormt kapitalstarka och därför är just de 4 största banker-na i världen ja-panska. Det genom snittliga sparkapitalet för en japansk familj är ca kr. Deras marginalskatt är endast ca 10% vilket moti-verar övertidsarbete och mer sparande, därför arbetar japanerna ca 6 h mer än t ex euro péer.det finns många faktorer som har bidragit till Japans framgångar framför allt efter andra vär ldskriget bl a den stabila ställningen in-ternationellt, den effektiva inrikespolitiken, näringssyst emet, styr-ningen av företagen och de effektiva arbetarna.jämför man Sverige och Japan så är det, det lite större landet med 8 miljoner inv. mot det lilla landet med en enorm befolkning på 125 miljo ner. Det lilla landet har en BNP som är ungefär 17 gång-er så stort. Företagen för också en mycket v änligare politik mot grovarbetarna och de lågavlönade. De har också en mera demo-kratisk beslutsfatt ning. I Japan vågar de skjuta till pengar i dåliga tider, både till teknikimport och för att öka ko nsumtionen.japanallmäntdet som karakteriserar Japan är främst trångboddhet, förekomsten av natu rkatastrofer och bristen på naturtillgångar. Japan har ca 125 miljoner invånare på en total markyta av km2 varav ca 80% består utav berg- och skogsområden.befolkningstätheten är i verklighete n högst i världen och detta är främst i storstäderna. I och med detta blir följden en mycket hård ko nkurrens på nästan alla områden. Detta märker man också i nä-ringslivet och återspeglas även i de öv erlevnadsmöjligheter som ligger i en stark konkurrenskraft. Gruppbildning är en naturlig procedur i en sådan omgivning. Fast det är ju också så att japa-nerna under många generationer har lärt sig lev a med trångbodd-het, ömsesidig förståelse och harmoni. Ett resultat av detta bero-ende är t ex uppby ggnaden av ett rakt nedstigande relationsnät mellan företagen inom en företagsgrupp.folk lever und er ett ständigt hot av naturkatastrofer, som jord-bävningar, tyfoner, översvämmningar o s v. Osäkerh eten har ge-nom tiderna lärt folk att spara för en oviss framtid och leva så flexibelt som möjligt. Det är också så att regeringens politiker uppmuntrar folk att garantera sin framtid på detta vis. De t är bl a därför japanerna har det högsta sparkapitalet per hushåll i världen. Detta gör naturligtvi s att bankerna blir väldigt stabila.japans brist på naturtillgångar tvingade människorna att redan för ca 100 år sedan utveckla handelsfirmor som kunde tillvarata och importera råvaror till Japan. D etta har sedan utvecklats till det gi-gantiska handelshus som det är idag, som inte bara sysslar med handel till och från Japan utan även med handel mellan andra län-der och därigenom påverkar världse konomin.japans industriella strukturjapans industriella struktur är uppbyggd på följande sätt: * Industridepartementet eller Ministry of Trade and Industry (MITI).* Et t halvt dussin stora industrigrupper med tillhörande stora fö-retag och ett stort antal icke tillhör ande stora företag.* Ett stort antal små och medelstora (SM) företag.* Allianser mellan de stora företagen och SM-företagen.MITI samarbetar med industrin och fungerar s om samordnings- och rådgivningsorgan. MITI och industrin har ständig kontakt med varandra så att d e kan diskutera dagens och framtidens problem och MITI ger råd när industrin behöver det. De stora f öretagen ar-betar och konkurrerar fritt med varandra. Trots stor företagens enorma storlek sysselsät ter de endast 1/5 av den totala arbetskraf-ten i Japan men står för ca hälften av industrins totala förädlings-värde d v s produktionsvärdet minus förbrukning (råvaror, halv-fabrikat och liknande som används i produktionsprocessen). De sex stora industrigrupperna är : Mitsubishi (se bilaga 1), Mitsu i, Sumitomo, Fuyo, Sanwa och Daiichi-Kangyo.Skillnaden mellan de stora industrigrupperna och SM företagen är att industrigrupperna tillämpar livstidsanställning (vilket jag tar upp i ett särskilt avsnitt). De anställdas löner bestäms enligt se-nioritetsprincipen vilket är ett lönesystem som ger framåt anda och lojalitet bland de anställda i företaget(återkommer senare i ett av-snitt). De livst idsanställda gallras normalt bland de bästa akade-mikerna och de skickligaste arbetarna. En normal i ndustrigrupp omfattar bank, handelshus och ett antal industriföretag.fyra femtedelar av den totala arbetsstyrkan tillhör de ca små och medelstora företag som svarar för ungefär hälften av in -dustrins totala förädlingsvärde. SM företagen erbjuder lägre löner och sämre sociala förmåner än de stora företagen. Livstidsanställ-ning är ganska sällsynt i denna grupp.många av SM-företagen är s ammanbundna och beroende av de stora företagen för att överleva. Denna speciella sammanbindning kall
2 as 'Keiretsu' och innebär att SM-företagen lojalt arbetar för de stora företagen. Industrigrupperna är intresserade av att hjälpa SM-företagen med finansiering, tekniskaråd, maskinutlåning, per-sonalu tbildning o s v för att de ska uppnå högsta möjliga produk-tivitet och kvalitetsnivå. Dessa 'Keirets u-relationer' tjänar båda parter på. De stora företagens fördelar är lägre arbetskostnader och stor elasticitet i arbetsvolym. Därför bildar SM-företagen ett säkerhetsområde kring det stora företaget. Fördelarna för SM-fö-retagen är tillgången till den hjälp från det stora företaget, som är nödvändi g för konkurrenskraften. SM-företagen gläds med det stora företaget i affärsframgångarna. Som en gen tjänst måste SM-företagen erbjuda befattningar åt dem som pensionerats från det stora företaget. Det ta system stärker relationerna mellan de båda företagen. Det händer därför ofta att arbetsstyrkans m edelålder är högre hos SM-företagen än det styrande företaget.utanför dessa SM-företagsgrupper med 'Keiretsu-relationer' finns det ett stort antal SM-företag som inte har någon som helst rela-tion, varken direkt eller indirekt till något styrande företag. Dessa SM-företag hittar man inom den lätta re industrin. Ett stort antal konkurser registreras varje månad huvudsakligen bland dessa före-tag. Under 1990 gick ca företag i konkurs. Det gjordes åtgärder från regeringshåll för att höja ni vån på denna grupp så att de ska kunna klara av de stora krav som de stora företagen ställer.livst idsanställningde japanska arbetarna hos ett stort företag arbetar för samma före-tag under hela si tt liv. Man börjar arbeta hos företaget så snart man har gått ut skolan och arbetar till sin pension ering. Företaget kan satsa på de nyanställda genom omfattande träningsprogram för att motivera dem a tt stanna. Intressant är att det inte finns nå-gon lagstiftning i detta system utan man betraktar de t som en sed.livstidsanställning ger den anställde en avgångssumma på ca 1 miljon i dagens penning värde när denna avtjänar sin livstidsan-ställning vid 58 års ålder. Denna avgångssumma är beroende a v antalet tjänsteår hos det företag där han är anställd och ju längre han har arbetat desto större b lir summan. Detta system är natur-ligtvis gynnsamt för den som börjat efter att ha slutat en tidigar e anställning hos något annat företag.fördelarna med livstidsanställning är att företaget vinner d e an-ställdas lojalitet. Man har ett gemensamt mål för sitt företag : de anställda påverkar företage ts resultat på alla nivåer genom förslag och lagarbete för att förbättra produktivitet och kvalitet, minska kostnaderna, spara energi och tillmötesgå leveranstidskrav osv. Bättre lönsamhet ger i sin t ur bättre utrymme för höjda löner, bo-nus och avgångssumma och där med ökad trygghet för de an-ställ da för att det som är bäst för företaget är också det bästa för de anställda. I grunden finns ett öm sesidigt förtroende mellan före-tagsledningen och de anställda tack vare livstidsanställningen.nack delarna med livstidsanställningen är låg flexibilitet i löne-kostnadshänseende. Under dåliga tider k an företaget normalt inte permittera eller avskeda sina anställda eftersom avskedandet inne-bär att företaget får dåligt rykte och det kan även tolkas så att fö-retaget är nära konkurs. Man försöker d ärför behålla sina anställda så gott men kan genom utbildningsprogram eller genom att flytta folk ti ll dotterbolag inom koncernen.minskning av anställda sker genom naturlig avgång och anställ-ningss top för nyrekrytering. När ett företag förutser dåligt resultat reducerar först direktörerna och che ferna sina löner och bonus för att föregå med gott exempel för sina anställda. När det ändå blir nöd vändigt att vidta extraordinära åtgärder stimulerar man till frivillig avgång genom att erbjuda extr a tillägg till den normala avgångssumman för dem som tar förtidspension.den anställda drabbas norm alt sist. När det är absolut nödvändigt att avskeda folk, förmedlar företaget arbete i annat företag för att ta ansvar för de anställda.företaget svarar för socialtrygghetlivstidsanställningen kos tar företaget mycket eftersom man tar hand om de anställdas pension, läkarvård, bostad, bostadslån, fri-tid o s v. De flesta stora företag har eget sjukhus, fritidsanlägg-ning, bostäder, o s v. Ibland tar företaget även hand om begrav-ningen av sina anställda. Företaget fungerar som det sociala tryg g-hetsorgan som staten annars gör i andra länder. Som ett exempel kan nämnas att en man avled i hjär tinfarkt. Han hade varit anställd hos ett av de ledande företagen i 15 år. Företaget ordnade be-grav ning och avskrev hans bostadslån på ca kr och dess-utom anställdes hans hustru som kontorist hos ett dotterbolag in-om koncernen. Detta var möjligt tack vare det stora företaget som har råd at t göra på detta sätt men det är knappast möjligt för SM-företagen. Det är därför viktigt för ungdoma rna att få anställning hos de stora förtagen och för att göra det måste de utexamineras från kända u niversitet eller tekniska högskolor. Det förstärker ten-densen att studera till högre utbildningar o ch ökar konkurrensen till ubildningsinstitutioner.livstidsanställningen verkar passa bäst i ett ko nkurrenssamhälle där man behöver de anställdas samlade kraft till ökad konkurrens-kraft å ena sidan och till trygghet, vänskap och arbetstrivsel å andra. Detta överensstämmer med det traditionella jap anska mo-raliska synsättet 'att inte tjäna två herrar'. Enligt undersökningar stödjer ca 80% av de t illfrågade livstidsanställningen. Trots de nackdelar som nämnts tidigare och trots förändringar i fr amför allt ungdomars attityd och ett ändrat ekonomiskt klimat kommer an-tagligen livstidsanställning en troligen att överleva i framtiden.senioritetssystemlivstidsanställningen kopplas med ett seni oritetssystem som be-stämmer de anställdas löner efter antal tjänsteår i företaget. Spe-ciellt fram till ca 40 års ålder spelar antalet tjänsteår en domine-rande roll. Sedan tas det mera hänsyn till a rbetskapacitet och styrningsförmåga när det gäller befordran till chefsposterna. För-delarna med sen ioritetssystemet är de samma som livstidsanställ-ningen : företaget kan investera i de anställde uta n att riskera att de slutar och erfarenheterna stannar kvar inom företaget. Nackde-larna är höga och icke flexibla lönekostnader. Fast månadslön är den vanligaste löneformen för arbetarna. Ackordlön i nfördes efter kriget genom amerikanskt inflytande men de flesta har återgått till månadslön. Två gån ger om året delas bonuslönerna ut, i slutet av juni och december. Bonuslönerna var ursprungligen ber oende av företagets resultat men är numera ungefär 2-3 st månadslöner per gång. Storleken varierar i olika industrigrenar. En genomsnittlig bonuslön på kr betalades ut i december Genom-sn ittsbruttolön för en tjänsteman var kr och nettolö-nen efter direkt skatt kr. D ärav sparade han ca kr.sparande och skattesystemjapanerna har traditionellt sparat för en oviss framtid. Lönesystem med bonus varje halvår och skattesystemet underlättar sparandet. Regering
3 ens beslut med prioritering av industrin gör det svårt för folk i allmänhet att få privata banklån. En mager pension måste garderas genom sparande. En folkpen-sion på 3816 kr per månad 1990 följer pr isutvecklingen. Det ge-nomsnittliga sparkapitalet för en japansk familj uppgår till 10,6 miljarder y en eller ca kr Det innebär ett samman-lagt sparkapital motsvarande ca miljarder kr i hela Japan. Vid slutet av 1990-talet kommer detta belopp att överstiga miljarder kr. De tta utgör ett enormt sparkapital för landets eko-nomi. Världens fyra största banker är japanska p g a detta sparan-de. Varje löntagare sparar i genomsnitt 20% av sin lön. Sparkapi-tal upp till ca kr per person är skattefritt.trots ett pro-gressivt skattesystem, som når upp till 75% för dem som har mångmiljoninkomst, är inkomstskatten för en vanlig löntagare låg. Skatterna för en familj m ed en årslön av kr är ca 9,8% i Japan, 12,9% i Tyskland, 17,3% i USA, 24,3% i Storbritannien och 47,1% i Sverige. Det saknas avdragsregler i skattesystemet för vanliga löntagare, som aldrig be höver deklarera sin inkomst själva utan det åligger företaget att deklarera för sina anställda. Marg inalskatten för övertid är måttlig, ca 10%, och motiverar övertidarbete.faktorer som bidragit till Japans fram-gångarden internationella situationenjapan har gynnats av av den internationella si tuationen fram till slutet av 1960-talet av bland annat:amerikanskt skydd: Japan slöt ett säkerhet savtal med USA i början av 1960-talet. Genom detta avtal garanterades Japan amerikansk t militärt skydd.krig: Korea- och Vietnamkrigen bidrog till den ekonomiska upp-gången i Japan.Fr itt handelsklimat: Flera stora organisationer bidrog till främ-jandet av internationell frihandel. Stabil valuta: Yen-kursen har legat förhållandevis lågt under och 1960-talen.Lågt råvarupris : Råvaruexploatering och köparens marknad gjorde det möjligt att köpa råvarorna till lågt pris (även råolja).inrikessituationeninrikessituationen har också bidragit till Japans ekonomiska ut-veckl ing. Bl a har följande faktorer haft stor betydelse:stabil regering: Den konservativa regeringen m ed det liberalde-mokratiska partiet som har riksdagsmajoritet, har fört en politik som är gynnsam fö r industrin.statens roll: Staten har varit samarbetsvillig med industrin och fungerat som samordni ngs- och rådgivningsorgan.låga militära och sociala utgifter: Japans grundlag avstår ifrån militär upprustning och Japan förbrukar knappt 0,8% av BNP till sin försvarsbudget. Dessutom var de sociala utgifterna förhållan-devis låga under och 1970-talen.Låg inkomstskatt: Inkoms tskatterna är låga för de vanliga lönta-garna. Det medför relativt hög nettoinkomst jämfört med andr a länder.social stabilitet: Samhället är mycket stabilt, låg arbetskonflikt-frekvens och låg brott slighet. 98% av befolkningen anser sig själ-va tillhöra medelklassen.en folkgrupp, ett språk: Inga konflikter p g a olika folkgrupper och språk.stor inhemsk marknad: Med 125 miljoner invånare har Japan en enorm inhemsk marknad. Av totala BNP utgör 75% inrikes- och 25% utrikeshandel.kustindustr ier: De flesta industrier ligger i kustområdet, vilket underlättar transporterna.näringssystemin dustrigrupper och SM-företagens anslutning: Ett halvdussin stora industrigrupper har ett stort antal SM-företag under sig.livstidsanställning: Stora industrigrupper tillämpar livstidsan-ställningssy stemet. Företagen får de anställdas lojalitet och de an-ställda får arbetstrygghet.'senioritet'-lö nesystem: Lönerna och avancering inom företaget bestäms av senioritet eller antal tjänsteår.en fac kförening för ett företag: Företagsanställda, oavsett om de är tjänstemän eller arbetare, tillhör en och samma fackförening, som är mycket samarbetsvillig med företaget.handelshusens roll: Ett dussi ntal stora handelshus spelar stor roll både inom inrikes- och utrikeshandel.företagsstyrningtop management: Top management-medlemmarna, valda efter senioritetssystemet och eller sin ledningsförmåg a. har tjänstgjort i sitt företag i många år och känner det väl.middle management: Middle manageme nt-medlemmarnas ar-betsinsats som lagledare är den största drivkraften inom företaget.low manageme nt: Gruppchefernas och förmännens roller är också mycket betydelsefulla för att åstakomma produktivi tetsök-ningar.qc-cirkel: Man satsade målmedvetet på QC verksamhet (QC = Kvalitets Kontroll, man sä tter en grupp med ett förbättringsmål in-om produktivitet, säkerhet, försäljning, service o s v inom företa-get).köp-och-förbättra teknik: Företagen har köpt in utländsk teknik för att snabbt åstako mma nya produkter och har senare förbättrat tekniken till mer konkurrenskraftiga produkter.samarbe te mellan företag: Inom industrigrupperna eller indust-rigrenarna samarbetar man i stor utsträckning mellan olika företag.investering: Kontinuerlig investering är nödvänig för att öka pro-duktivitet en och för att förbättra konkurrenskraften.arbetskraftarbetstid: De japanska arbetarna arbetar i genomsnitt längre än sina kollegor i USA och Europa arbetade de japanska arbe-tarna 43,5 timm e i veckan medan de amerkanska arbetade 37,3 timmar.utbildning: Arbetarnas genomsnittliga utbildni ngsnivå och kvali-tet är relativt hög jämfört med andra länder.lojalitet: Tack vare livstidsanstäl lningen är arbetarens lojalitet till sitt företag mycket stor.förslagsverksamhet: Intresse för fö rbättringsförslag är mycket stort tack vare QC-cirklar. Det kommer ca 12 förslag per arbetare och år.sparande: Varje löntagare sparar ca 20% av sin lön.likgiltighet för religösa regler: Japanska a rbetare är inte särskilt bundna av religösa regler och därmed hindras inte produktionen av detta. Jämförelse mellan Sverige och Japan- Varför är Japan så stark som ekonomi?allmänt Japan SverigeLandyta, km Odlad yta, % 15% 10%Skog, i % av landytan 67% 64%Övrigt 18% 26% Befolkning ca ca Åldersfördelning, - 14 år 24 % 19%Åldersfördelnin g, år 67% 65%Åldersfördelning, 65-9% 16% Total arbetande befolkning Jordbruket 10% 4%Industri 35% 35%Servi ce 55% 61%Arbetslöshet ca 2,6% ca 7 %Befolknin gstäthet, inv/km BNP, omräknat till S kr BNP per capita, Skr BNP-tillväxt, medelvärde ,8% 4,6%BNP-ti llväxt, medelvärde ,8% 2,1%BNP-tillväxt, medelvärde
4 12% 0,5%En jämförelse mellan Japan och Sverige är som att jämföra ett stort och framgångsrikt multinationellt företag med ett måttligt fö-retag med ca 10 anställda. Om man t e x jämför BNP så är Japans 17 gånger så stor som Sveriges. Japans arbetande befolkning är 13,4 gånge r så stor som Sveriges, men med tanke på att BNP är 17 gånger så stor Sveriges så visar det att effe ktiviteten hos arbe-tarna är väsentligt högre. Lägg där till att japaner jobbar 6 dagar i veckan och bara har 2-3 veckors semester per år. Detta leder till att de endast har sitt arbete på hjärnan o ch därför måste de ha bå-de kul och se att de hela tiden förbättras på arbetet för att klara av att jobba så mycket. Det har snarare blivit en tradition än en regel för japanerna att jobba energiskt o ch effektivt. Därför uppfattar nog många svenskar japanerna som just energiska. Om man tittar på de svenska arbetarna så tänker de på att komma hem från job-bet redan på morgonen när de kommer dit. Öv ertidsarbete är inte heller så vanligt i Sverige, man måste bli tvingad till det medan ja-panerna gä rna jobbar en stund extra. Fast jag måste tillägga att det främst beror på att den japanska marginal skatten är ca 10% medan den svenska är över 50%. Det är något för de svenska politikerna att tänka p å.i Sverige är osämja och rivalitet mycket vanligt, man ser hur unga arbetare armbågar sig uppåt i företagen och man ser en del som får stå vid sidan om och aldrig riktigt får en chans att visa vad de kan. De äldre som sitter i företagsledningarna blir oftast just äldre. De blir oftast så att de ä ldres kreativitet blir sämre men att deras ledar- och organisationsförmåga förbättras. De kommer oft a med en massa konservativa idéer och de vill oftast inte lyssna på de ungas enligt dem 'galna' idée r. Det blir en massa komplikationer med dålig lojalitet som följd.man tar inte hänsyn till varandr a och allas idéer och diskuterar inte gemensamt och ser det inte från allas synvinklar utan ledarna vill verkligen bevisa att de är de som bestämmer. Just här har ja-panerna sin storhet tycker jag, ta ck vare bl a senioritetssystemet. Upp till 40 års ålder har all betalt efter antal tjänsteår i föret aget, sedan börjar man ge lönen efter arbetskapacitet och ledningsför-måga. D v s alla blir glada oc h gillar oftast varandra. De ser var-andra som kamrater och inte som rivaler. Det leder oftast till bätt-re arbetare och större lojalitet till förtaget. Besluten i företaget görs ofta som så att man f örsöker få ett samförstånd mellan de be-rörda parterna och sedan får chefen fatta ett snabbt beslut. Detta sätt är det enda sättet att få ett bra och noga genomtänkt beslut på, tycker jag. Det säger s ig självt att ju fler som tänker desto fler synvinklar och alternativ och större chans att kunna fat ta det opti-mala beslutet. Man får också ett effektivt företag.en annan moralisk fråga är ett före tag i ekonomiskt krisläge. I Sverige använder man sig av 'nerifrån - uppåt' metoden. Företags-lednin gen varslar de anställda om uppsägning. Nyan-ställda och de yngsta ska bort först, sedan successivt uppåt. Före-tagsledningen berörs sist. Japanerna gör på motsatt sätt. Först re-ducerar VD och direkt örerna sina löner och bonus och sedan ge-nomförs lönereduktioner successivt nedåt. VD avgår först dä refter direktörerna för att visa ansvar. Nyanställda och de yngsta berörs sist. De sämst betalda beh över sina löner till fullo medan VD och direktörerna har mer än tillräckligt.livstidsanställningen som förekommer i Japan är mycket positiv för moralen. De anställda kan luta sig och få stöd av före taget och inte bara lita på sin inkomst och sitt sparkapital. De flesta stora industrigrupperna har också eget sjukhus och fritidsanläggningar. Där träffas de anställda och umgås och deras bästa vänne r arbetar ofta inom företaget.varje år så importerar den japanska industrin teknik för flera 100 m iljarder kronor varav 25% betalas av offentliga fonder. Sedan vidareutvecklar de denna teknik och sa mtidigt strävar de mot att utveckla egen teknik. Som resultat har de nått en enorm allsidighet och n ått toppnivå på nästan alla områden och produkterna har fått en hög uppskattning för sin hänsyn till kvalitet, pålitlighet, leve-ranstid och efterservice. Under senare år har utvecklingen av den egna teknologin gått i kapp den importerade och sedan 1982 har exporten överskridit importen. En parentes angående teknologi ut-vecklingen, antalet utexaminerade från tekniska högskolor är mellan 70 och 80 tusen per år. Den flesta av dessa får anställning direkt.industrigrupper i Sverige och Japan skil jer sig åt ganska mycket, om man tittar på de japanska, så är det ofta en bank som är kär-nan. I Sve rige är det framgångsrika företag som under blomstringstiderna investerar genom att köpa upp mindre fram-gångsrika. Detta finansieras oftast genom banklån till en viss del och av låneränta och ibland går det inte så bra som de tänkt sig. De tar sig alltså vatten över huvudet. Då får arbetarna lida f ör det genom först sänkta löner och sedan uppsägning. I Japan är kärnan i industrigrupperna så pass kapitalstarka p g a att japanerna sparar så väldigt mycket, också det att de stora industrigrupperna s kärna består av fyra av världens största banker. Detta leder till att finan-siering för uppköp av mindre företag inte är något problem och de anställda råkar praktiskt taget aldrig ut för uppsägning och sänkta löner.tittar vi på Sveriges politiker nu och den politik de bedriver ser man att de ba ra sparar genom s k 'sparpaket'. De vågar inte satsa någonting så att vi kommer ur svackan, i och fö r sig kan man för-stå dem. Jag skulle inte vilja vara ansvarig för att ha kört Sveriges ekonomi i bo tten. Men en massa sparpaket som drabbar de som lever på marginalen t ex pensionärer och låginkomstt agare. Det är väl ganska fel. I Japan är de däremot mer framåt. De försöker få igång konsumtionen bl a genom att höja reallönerna med ca 3% per år och skjuter till ca 600 miljarder för att öka de offe ntliga in-vesteringarna, marknadens förtroende för finanspolitiken och lind-ra bankernas kreditförlu ster. Från slutet av andra världskriget har Japans ekonomi exploderat och har på senare år ansetts s om en av de största i världen, efter att ett tag ansetts som omänsklig har man nu sett att den börja r svikta. Jag är helt övertygad om att de kommer att dominera de flesta marknaderna och tekniska omr åden också framöver.källförteckningskriftliga källortitel Författare Termer i nationalekonomi Harald DicksonJapan Olle BolangKris, Krasch, Boom Michel Albert " Jean BoissonnatEkonomiska system Assar LindbeckBil aga 1Mitsubishi - En industrigrupp i JapanKärnaMitsubishi BankInre gruppkinyo-kai (fredagsk lubbens) medlemmarmitsubishi BankMitsubishi Trust and BankingMitsubishi CorporationTokyo Marine and Fire InsuranceMitsubishi Heavy IndustriesMitsubishi ElectricMitsubishi MotorMitsubishi Meta lmitsubishi Mining and CementMitsubishi Chemical IndustriesMitsubishi PetrochemicalMitsubishi Oi
5 lmitsubishi Gas ChemicalMitsubishi SteelMitsubishi RayonNikon Yusen KaishaMitsubishi PaperMits ubishi PlasticsMitsubishi EstateMitsubishi WarehouseAsahi GlassNippon KoguhuMisubishi Research Institute Inc.Kirin BreweriesMitsubishi Chemical MachineriesChiyoda Chemical Engineering and Cons tructionyttre grupphonda MotorAjinomotoNichiro FisheriesFuji SpinningNikon CablesShinetsu C hemical IndustriesMèiji Life Insuranceinneh llsf rteckning inneh llsf rteckning inledning sammanfat tning allm japans industriella struktur faktorer bidragit till japans framg ngar relse mellan sverig e japan rteckning bilaga inledning sverige djup gkonjunktur massor sparpaket tyckte skulle vara intr essant titta just rldens rsta starkaste marknadseko nomier skiljer sverige valde inte utan japan kom mer lite skymundan stora tten kommer lite retagsstruktur konglomerat eller stort eller litet sedan n kte lite inst llningen till arbete japanerna deras ditioner llande till arbetet ttet nkte visa japan rela tivt solid ekonomi vill ocks visa gjort haft otroliga framg ngar speciellt efter andra rldskri get sammanfattning relativt litet land utvecklat digt stark ekonomi bristen tillg ngar isolerade let t japanerna effektiv handel serna lutvecklat industridepartement samarbetar dagligen industrin funge rar samordnings dgivningsorgan stora industrigrupperna lften japans dlings bara syssels ttningen det ta beror industrigrupperna mpar livstidsanst llning seniori tets systemet vilka mycket kostsamma rde lar effektiva arbetare industrigrupperna samarbetar medelstora retag lper finansiering givning geng arbetar mindre retagen lojalt stora blir slags kerhetsomr flesta japanerna sparar oviss framtid spec iell social trygghet genom staten endast folk pension genom detta sparande blir kerna enormt kapital starka just rsta banker rlden panska genomsnittliga sparkapitalet japansk familj deras marginalskatt endast vilket moti verar vertidsarbete sparande arbetar europ finns faktorer bidragit framg framf a llt efter andra rldskriget stabila llningen ternationellt effektiva inrikespolitiken ringssystemet s tyr ningen retagen effektiva arbetarna landet miljoner lilla landet enorm befolkning miljoner lilla landet ungef stort retagen ocks mycket nligare politik grovarbetarna gavl nade ocks mera demo kratis k beslutsfattning skjuta pengar liga tider teknikimport konsumtionen allm karakteriserar ngboddhet r ekomsten naturkatastrofer bristen naturtillg miljoner nare total markyta varav best utav berg skogso mr befolkningst theten verkligheten rlden detta storst derna blir ljden mycket konkurrens stan alla rker ringslivet terspeglas verlevnadsm jligheter ligger stark konkurrenskraft gruppbildning naturlig procedur omgivning fast japa nerna under generationer leva ngbodd msesidig else harmoni resultat be ro ende uppbyggnaden rakt nedstigande relationsn mellan inom retagsgrupp folk lever under ndigt natu rkatastrofer jord vningar tyfoner versv mmningar kerheten tiderna folk spara oviss framtid leva flex ibelt jligt regeringens politiker uppmuntrar garantera framtid gsta sparkapitalet hush rlden naturli gtvis bankerna ldigt stabila brist naturtillg tvingade nniskorna redan sedan utveckla handelsfirmor kunde tillvarata importera varor sedan utvecklats gantiska handelshus idag inte bara sysslar handel utan handel mellan andra rigenom verkar rldsekonomin industriella struktur industriella struktur upp byggd ljande industridepartementet eller ministry trade industry miti halvt dussin industrigrupper t illh rande retag stort antal icke tillh rande retag antal medelstora allianser miti samarbetar indus trin fungerar samordnings dgivningsorgan miti industrin ndig kontakt varandra diskutera dagens framt idens problem betar konkurrerar fritt varandra trots stor retagens enorma storlek syssels tter endas t totala arbetskraf lften industrins totala dlings produktionsv rdet minus rbrukning varor halv fabr ikat liknande produktionsprocessen mitsubishi bilaga mitsui sumitomo fuyo sanwa daiichi kangyo skill naden mpar livstidsanst llning vilket rskilt avsnitt anst lldas best enligt nioritetsprincipen vilke t nesystem fram anda lojalitet bland anst llda retaget terkommer senare snitt livstidsanst llda gall ras normalt bland akade mikerna skickligaste arbetarna normal industrigrupp omfattar bank handelshus antal industrif fyra femtedelar totala arbetsstyrkan tillh medelstora svarar ungef lften dustrins d lingsv erbjuder sociala ning ganska llsynt denna grupp sammanbundna beroende verleva denna speciella sammanbindning kallas keiretsu inneb lojalt arbetar intresserade finansiering tekniskar maskinutl n ing sonalutbildning uppn gsta jliga produk tivitet kvalitetsniv dessa keiretsu relationer parter ret agens rdelar arbetskostnader stor elasticitet arbetsvolym bildar kerhetsomr kring retaget rdelarna t illg ngen retaget ndig konkurrenskraften rsframg ngarna gentj erbjuda befattningar pensionerats syst em rker relationerna nder ofta arbetsstyrkans medel lder styrande utanf dessa retagsgrupper keiretsu relationer finns inte helst rela tion varken direkt indirekt styrande dessa hittar inom ttare konku rser registreras varje huvudsakligen bland under gick konkurs gjordes rder regeringsh denna grupp ku nna klara krav ller llning japanska arbetarna samma hela sitt rjar arbeta snart skolan pensionering satsa nyanst llda genom omfattande ningsprogram motivera stanna intressant finns lagstiftning system utan betraktar anst llde ngssumma miljon dagens penningv avtj livstidsan lder ngssumma beroende ant alet nste ngre arbetat desto summan system natur ligtvis gynnsamt rjat efter slutat tidigare annat r delarna vinner lldas lojalitet gemensamt sitt verkar retagets resultat alla rslag lagarbete ttra pro duktivitet kvalitet minska kostnaderna spara energi tillm tesg leveranstidskrav ttre nsamhet ttre ut rymme ngssumma trygghet grunden msesidigt rtroende tagsledningen tack vare llningen nackdelarna flex ibilitet kostnadsh nseende liga tider normalt permittera avskeda sina eftersom avskedandet inne ligt rykte tolkas konkurs sina gott utbildningsprogram flytta dotterbolag inom koncernen minskning sker naturlig ningsstop nyrekrytering rutser ligt resultat reducerar direkt rerna cheferna sina bonus got t exempel ndigt vidta extraordin rder stimulerar frivillig erbjuda extra normala ngssumman rtidspens ion drabbas normalt sist absolut ndigt avskeda rmedlar arbete annat ansvar svarar socialtrygghet kos tar eftersom hand lldas pension karv bostad bostadsl flesta eget sjukhus fritidsanl ning bost ibland hand begrav ningen fungerar sociala trygg hetsorgan staten annars nder exempel mnas avled rtinfarkt hade varit ledande ordnade gravning avskrev hans bostadsl dess utom lldes hans hustru kontorist dot terbolag koncernen jligt tack vare knappast jligt viktigt ungdomarna rtagen utexamineras universitet tekniska gskolor rker densen studera utbildningar konkurrensen ubildningsinstitutioner verkar passa konkurrenssamh samlade kraft konkurrens kraft sidan trygghet nskap arbetstrivsel verensst mmer trad itionella japanska raliska syns ttet herrar enligt unders kningar djer tillfr gade trots nackdelar m
6 nts tidigare trots ndringar framf allt ungdomars attityd ndrat ekonomiskt klimat kommer tagligen tro ligen verleva framtiden senioritetssystem kopplas senioritetssystem mmer nste ciellt fram lder spela r antalet nste domine rande roll mera nsyn arbetskapacitet styrningsf ller befordran chefsposterna d elarna senioritetssystemet samma ningen investera llde riskera slutar erfarenheterna stannar kvar na ckde larna icke flexibla nekostnader fast nadsl vanligaste neformen ackordl rdes kriget amerikanskt inflytande flesta terg nadsl nger delas bonusl nerna slutet juni december bonusl nerna ursprungligen beroende retagets numera ungef nadsl storleken varierar olika industrigrenar genomsnittlig bonusl b etalades december snittsbruttol nsteman nettol direkt skatt sparade sparande skattesystem traditione llt sparat oviss nesystem bonus varje halv skattesystemet underl ttar sparandet regeringens beslut p rioritering allm nhet privata bankl mager pension garderas folkpen sion ljer prisutvecklingen nomsni ttliga sparkapitalet japansk familj uppg miljarder inneb samman lagt sparkapital motsvarande miljard er hela slutet talet belopp verstiga miljarder enormt sparkapital landets nomi rldens fyra rsta bank er japanska sparan varje ntagare sparar genomsnitt sparkapi person skattefritt gressivt skattesystem ngmiljoninkomst inkomstskatten vanlig ntagare skatterna familj tyskland storbritannien saknas avdra gsregler skattesystemet vanliga ntagare aldrig deklarera inkomst ligger deklarera marginalskatten ve rtid ttlig motiverar vertidarbete faktorer bidragit fram internationella situationen gynnats interna tionella situationen slutet talet annat amerikanskt skydd kerhetsavtal rjan talet avtal garanterades amerikanskt milit skydd krig korea vietnamkrigen bidrog ekonomiska ngen fritt handelsklimat flera o rganisationer bidrog jandet internationell frihandel stabil valuta kursen legat llandevis talen varu pris varuexploatering parens marknad gjorde varorna pris olja inrikessituationen inrikessituationen ekonomiska veckling ljande haft stor betydelse stabil regering konservativa regeringen liberalde mok ratiska partiet riksdagsmajoritet politik gynnsam statens roll staten varit samarbetsvillig fungerat samordnings dgivningsorgan milit sociala utgifter grundlag avst milit upprustning rbrukar knappt rs varsbudget dessutom utgifterna llan devis talen inkomstskatt inkomstskatterna vanliga garna medf rel ativt nettoinkomst nder social stabilitet samh llet stabilt arbetskonflikt frekvens brottslighet bef olkningen anser medelklassen folkgrupp inga konflikter olika folkgrupper inhemsk marknad nare enorm inhemsk marknad inrikes utrikeshandel kustindustrier industrier ligger kustomr underl ttar transport erna ringssystem industrigrupper retagens anslutning halvdussin industrigrupper mpar livstidsan llni ngssystemet lojalitet arbetstrygghet senioritet nesystem avancering best senioritet fackf rening ret agsanst oavsett nstem arbetare samma fackf rening samarbetsvillig handelshusens roll dussintal hande lshus spelar inrikes utrikeshandel retagsstyrning management management medlemmarna valda senioritet ssystemet ledningsf nstgjort sitt nner middle management middle medlemmarnas betsinsats lagledare dr ivkraften gruppchefernas nnens roller betydelsefulla stakomma produktivitets ningar cirkel satsade l medvetet verksamhet kvalitets kontroll tter grupp ttringsm produktivitet kerhet ljning service reta ttra teknik ndsk teknik snabbt stakomma produkter senare ttrat tekniken konkurrenskraftiga produkter samarbete indust rigrenarna utstr ckning olika investering kontinuerlig investering duktiviteten tt ra konkurrenskraften arbetskraft arbetstid genomsnitt ngre kollegor europa arbetade arbe tarna timme veckan medan amerkanska arbetade timmar utbildning arbetarnas genomsnittliga utbildningsniv kvali r elativt tack vare arbetarens rslagsverksamhet intresse ttringsf rslag cirklar rslag arbetare sparar likgiltighet relig regler rskilt bundna relig regler rmed hindras produktionen relse varf stark ekon omi landyta odlad skog landytan vrigt befolkning ldersf rdelning ldersf rdelning ldersf rdelning tot al arbetande befolkning jordbruket industri service arbetsl shet befolkningst thet knat capita tillv medelv tillv medelv tillv medelv relse ngsrikt multinationellt ttligt nger sveriges arbetande nger sveriges tanke sveriges visar effektiviteten arbe tarna sentligt japaner jobbar dagar veckan bara ve ckors semester leder arbete rnan hela tiden ttras arbetet klara jobba snarare blivit tradition regel jobba energiskt effektivt uppfattar svenskar just energiska tittar svenska nker komma redan morgone n vertidsarbete heller vanligt tvingad medan panerna jobbar stund extra fast beror marginalskatten m edan svenska svenska politikerna rivalitet vanligt unga armb sidan aldrig riktigt chans visa ldre si tter retagsledningarna oftast ldre oftast ldres kreativitet deras ledar organisationsf ttras ofta ma ssa konservativa vill oftast lyssna ungas enligt galna massa komplikationer nsyn varandra allas disk uterar gemensamt allas synvinklar ledarna vill verkligen bevisa mmer panerna storhet tycker seniorit etssystemet betalt rjar arbetskapacitet ledningsf alla glada gillar kamrater rivaler leder rtaget be sluten ofta samf parterna chefen fatta snabbt beslut enda ttet noga genomt beslut tycker fler nker d esto fler synvinklar alternativ chans kunna fatta opti mala beslutet effektivt annan moralisk ekonom iskt krisl nerifr metoden retags ledningen varslar upps gning nyan yngsta bort successivt tagslednin gen sist motsatt ducerar rerna bonus nomf nereduktioner successivt refter rerna ansvar nyanst yngsta sist betalda fullo tillr ckligt rekommer positiv moralen luta lita inkomst sparkapital eget sjukhus fritidsanl ggningar ffas nner importerar teknik flera kronor varav betalas offentliga fonder vidare utvecklar samtidigt utveckla egen enorm allsidighet toppniv stan produkterna uppskattning nsyn kvali tet litlighet leve ranstid efterservice senare utvecklingen egna teknologin kapp importerade exporte n verskridit importen parentes ende teknologi vecklingen antalet utexaminerade tekniska gskolor tuse n skiljer ganska tittar bank ngsrika blomstringstiderna investerar mindre ngsrika finansieras bankl viss ibland allts vatten huvudet lida nkta upps gning rnan pass kapitalstarka ldigt industrigruppern as fyra rldens banker leder finan siering uppk mindre problem praktiskt taget aldrig upps gning nkta tittar politiker politik bedriver sparpaket satsa gonting svackan skulle vilja vara ansvarig botten massa sparpaket drabbar lever marginalen ginkomsttagare ganska remot konsumtionen reall skjuter off entliga vesteringarna marknadens rtroende finanspolitiken lind bankernas kreditf rluster rldskriget exploderat ansetts ansetts nsklig sett rjar svikta helt vertygad dominera marknaderna tekniska skrif tliga llor titel rfattare termer nationalekonomi harald dickson olle bolang kris krasch boom michel albert jean boissonnat ekonomiska assar lindbeck bilaga mitsubishi industrigrupp mitsubishi bank inr e kinyo fredagsklubbens medlemmar trust banking corporation tokyo marine fire insurance heavy indust
7 ries electric motor metal mining cement chemical industries petrochemical chemical steel rayon nikon yusen kaisha paper plastics estate warehouse asahi glass nippon koguhu misubishi research institute kirin breweries chemical machineries chiyoda engineering construction yttre honda motor ajinomoto n ichiro fisheries fuji spinning nikon cables shinetsu industries life insuranceessay, essays, termpap er, term paper, termpapers, term papers, book reports, study, college, thesis, dessertation, test an swers, free research, book research, study help, download essay, download term papers
19 InledningSverige är nu i en djup lågkonjunktur, med massor av "sparpaket&quo
InnehållsförteckningInnehållsförteckning 2Inledning 3Sammanfattning 4Allmänt 5Japans industriella 6 strukturfaktorer som bidragit 11till Japans framg&a ring;ngarjämförelse mellan 14Sverige och JapanKällförteckning
Läs mer1 3F 0 1rre kvinnliga f 0 2retagare vill v 0 1xa
1 3 Ingela Hemming, SEB:s F 0 2retagarekonom Tisdag den 8 mars 2011 SEB:s F 0 2retagarpanel om kvinnor som driver f 0 2retag: Kvinnor som driver f 0 2retag har f 0 2rsiktigare tillv 0 1xtplaner och mindre
Läs merEkonomi Sveriges ekonomi
Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom
Läs merFlytt av försäkringssparande
Finansutskottets betänkande 2006/07:FiU14 Flytt av försäkringssparande Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2006/07:26 Flytt av försäkringssparande. Regeringen föreslår att den
Läs merrsredovisning BRF R da Stugans Smycke 769618-9922
rsredovisning f r BRF R da Stugans Smycke 769618-9922 Styrelsen f r h rmed l mna sin redog relse f r f reningens utveckling under r kenskaps ret 213-1-1-213-12-31. Inneh llsf rteckning Sida - F rvaltningsber
Läs merSamhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder
Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
Läs merStà mmer adressuppgifterna pã vã r hemsida? (http://svenskaspraket.si.se/for-larare/universitet-med-svenskstudier/) Nej
From: Netigate Sent: den 31 augusti 2015 21:46:34 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014/2015 Answers submitted by lotta@u.washington.edu 8/31/2015 9:46:33 PM (02:36:54) Adress-
Läs mertala är silver dela är guld
En utvecklingsartikel publicerad för Pedagog Stockholm tala är silver dela är guld hur ett formativt arbetssätt kan lägga grunden för en mer likvärdig bedömning av den muntliga förmågan Författare: Marie
Läs merSamhällsekonomiska begrepp.
Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar
Läs merrsredovisning BRF Essingesl tten 8 769611-6982
1(10) rsredovisning f r BRF Essingesl tten 8 769611-6982 Styrelsen f r h rmed l mna sin redog relse f r f reningens utveckling under r kenskaps ret 2013-01-01-2013-12-31. Inneh llsf rteckning Sida - F
Läs merFRAMTIDEN A R REDAN HA R
1 FRAMTIDEN A R REDAN HA R Va r tids sto rsta utmaning a r klimatfo ra ndringarna och att naturresurserna a r a ndliga Fo r att kunna sta lla om samha llet kra vs det att vi ser utmaningarna redan nu Hur
Läs merSamhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder
Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
Läs merBebyggelse. Översiktsplan Kumla kommun 2040
Bebyggelse Översiktsplan Kumla kommun 2040 Huvudstrategi att bygga i hela kommunen Fö r att na befölkningsma let 28 000 inva nare ma ste vi bygga 3000-4000 nya bösta der till a r 2040, eller ca 150 bösta
Läs merStockholm 2013-01-08 Till de organisationer som undertecknat beslutet om samverkan
Stockholm 2013-01-08 Till de organisationer som undertecknat beslutet om samverkan Samordningsgruppen har under a ret 2012 vid ett antal tillfa llen bero rt fra gan om inriktningen fo r det kommande a
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merSamhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Läs merSamhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Läs merVad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Läs merJunior- och ungdomsta vlingar
Junior- och ungdomsta vlingar Under veckorna 3-4 genomfo rdes fyra distriktsbeso k fo r att diskutera svensk innebandys junior- och ungdomsta vlingar. Samtliga 22 distrikt var representerade pa ett eller
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler
Läs merCY innehåll 1.0 POli
te r & ar m b än et PO LI sk sf CY fö li ör r ga h å rä l tt la ig nd he e n oc h m än sk lig a rä tt ig he te r Sv er ig e po lic y fö r ar be ts fö rh ål la nd en Po licy Ca rl sb er g innehåll 1.0 Föreningsfrihet
Läs merrsredovisning BRF Skopan 716422-0159 Styrelsen f r h rmed l mna sin redog relse f r f reningens utveckling under r kenskaps ret 2013-01-01-2013-12-31.
1(11) rsredovisning f r BRF Skopan 716422-0159 Styrelsen f r h rmed l mna sin redog relse f r f reningens utveckling under r kenskaps ret 2013-01-01-2013-12-31. Inneh llsf rteckning Sida - F rvaltningsber
Läs merBesvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!
1 Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1a Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 1b Hur gammal är Du?
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merNr 1 Va ren 2013. Almö. Foto: Håkan Nilsson
L I N S L U S E N M e d l e m s t i d n i n g f ö r K a r l s k r ö n a F ö t ö k l u b b Nr 1 Va ren 2013 Almö Foto: Håkan Nilsson Innehållsförteckning Ordfö randen har ördet 3 Ma nadsmö ten hö sten 2013
Läs merNr 1 Våren 2012. Foto: Håkan Nilsson
L I N S LU S E N M e d l e m s t i d n i n g f ö r Ka r l s k ro n a F o t o k l u b b Nr 1 Våren 2012 Tromtö Foto: Håkan Nilsson Innehållsförteckning Ordfö randen har ördet 3 Ma nadsmö ten hö sten 2012
Läs merCY INNEHÅLL 1.0 POLI
TE R & AR M B ÄN ET PO LI SK SF CY FÖ LI ÖR R GA H Å RÄ L TT LA IG ND HE E N ÄN SK LIG A RÄ TT IG HE TE R SV ER IG E PO LIC Y FÖ R AR BE TS FÖ RH ÅL LA ND EN OC H M PO LIC Y CA RL SB ER G INNEHÅLL 1.0
Läs merEkonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt
Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete
Läs merrsbokslut R da Korset Storsj kretsen
1(7) rsbokslut f r R da Korset Storsj kretsen 893203-4880 Styrelsen f r h rmed l mna sin redog relse f r kretsens utveckling under r kenskaps ret 2013-01-01-2013-12-31. Verksamhetsber ttelsen redovisas
Läs merHur ser du på framtiden för egen del? 9 67
3 Hur ser du på framtiden för egen del? Pessimistiskt (1-) Optimistiskt (4-5) Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 03-05-13 16: data.pdf 78 3 RADAR 03 78 A1 Studerar du på gymnasiet eller gör du
Läs merTEAM. Manus presentationen
4 TEAM Manus presentationen Nu är chansen är din! 1 Ni startar upp er verksamhet med 1.000 p. Det ger er först och främst rätt till att kvalificera ert företagande i Nu Skin. Dessutom får ni ett stort
Läs merrsredovisning Bostadsr ttsf reningen Bergslagen 24
rsredovisning f r 716460-1143 Styrelsen f r h rmed l mna rsredovisning f r r kenskaps ret 2013-01-01-2013-12-31. Inneh llsf rteckning Sida - F rvaltningsber ttelse 2 - Resultatr kning 3 - Balansr kning
Läs merLa ttla st sammanfattning
La ttla st sammanfattning Kort om utredningens förslag Vi fo resla r en ny lag: lag om sto d och service till vissa personer med funktionsnedsa ttning. Lagen ska a ven i framtiden fo rkortas LSS. Vi fo
Läs merEgenföretagare och entreprenörer
5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse
Läs merSverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010
Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET
Läs merIntegritetspolicy. Org nr: Ventus Norden Växel: Integritetspolicy Sverige
V E N T U S N O R D E N O2 02 Innehållsförteckning 03 Inledning 03 Vad är en personuppgift och vad är en behandling av personuppgifter? 03 Personuppgiftsansvarig 03 Vilka personuppgifter samlar vi in om
Läs mer3. Behandling av personuppgifter Företagens hantering av personuppgifter beskrivs nedan baserat pa din relation till företagen.
1. Inledning Individens personliga integritet och sa kerheten fo r dennes personuppgifter a r viktig fo r Retail Recruitment Sverige AB och Retail Staffing Sverige AB (nedan även kallat företagen ). Företagen
Läs merFörslag på intervjufrågor:
Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka
Läs merLagen om anställningsskydd
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd
Läs merDepressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:
Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.
Läs merHur gör man en bra upphandling av IT-drift? OutsourcingGuiden
Hur gör man en bra upphandling av IT-drift? OutsourcingGuiden 201 1 Hur gör man en bra upphandling av IT-dri Ra d och tips info r upphandling av IT- driften Informations
Läs merVärlden idag och i morgon
Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den
Läs merArbetsordning för Tillväxtverket
Datum 2016-04-26 Upprättad av Jenny Forkman Version 2.0 Diarienr/Projektnr 1.3.3-Ä 2016-983 Godkänd av Styrelsen Arbetsordning för Tillväxtverket Denna arbetsordning har beslutats med sto d av 4 myndighetsfo
Läs merHägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009
Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60
Läs merSVENSKA UPPFINNAREFO RENINGEN - SUF
Ändringsförslag 2018-05-03 SVENSKA UPPFINNAREFO RENINGEN - SUF Stadgar Faststa llda vid ordinarie a rsmo te i Go teborg 17 maj 2008, a ndrad a rsmo tet 2011-05-07. Slutgodka nda pa a rsmo tet 2016-04-23.
Läs merMAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,
Läs merInlämningsuppgift
Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass
Läs merDatum Kursens bena mning: Fortsa ttningskurs i ledarskap under pa frestande fo rha llanden
1 (6) Kursplan Kursens bena mning: Fortsa ttningskurs i ledarskap under pa frestande fo rha llanden Engelsk bena mning: Basic course II in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL048 Ga ller
Läs merGRI-Index fo r Clas Ohlsons ha llbarhetsrapport 2015/16
GRI-Index fo r Clas Ohlsons ha llbarhetsrapport 2015/16 Clas Ohlson efterstra var att rapportera sitt ha llbarhetsarbete pa ett relevant och transparent sa tt. Vi anva nder da rfo r GRI:s (Global Reporting
Läs merSka världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget
Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna
Läs merTrygghetsplan för Ekeby förskola
2016-04-20 Trygghetsplan för Ekeby förskola Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Ekeby förskola 2016 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 692 80 KUMLA
Läs merAtt välja Sveriges framtid. Rösta om jobben. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs.
Att välja Sveriges framtid. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs. Fo r fler jobb, för ordning i ekonomin och för en baẗtre skola. Rösta om jobben. Sverige ska snart välja politik. Ska jobben bli fler
Läs merSTATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN
STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merBOLAGSORDNING. Fyrstads Flygplats AB
Fyrstads Flygplats AB 1 FIRMA Bolagets firma a r Fyrstads Flygplats Aktiebolag. 2 SÄTE Styrelsen skall ha sitt sa te i Trollha ttans kommun, Va stra Go talands la n. Bolagssta mma fa r ha llas i Trollha
Läs merÖstasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se
Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Varför politiska konflikter just nu? Kina,
Läs merProvtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk
Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,
Läs merLång sikt: Arbetslöshet
Del Lång sikt: Arbetslöshet Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Tänk på att det här kapitlet
Läs merVarför fanns det ett stort uppsving från talet:
Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920- talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.
Läs merBOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2013
BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2013 Ökade nyförsäljningsintäkter under fjärde kvartalet med fortsatt stark tillväxt inom produktområde privatlån Fjärde kvartalet Inta kterna uppgick till 19,3
Läs merTentamen. Makroekonomi NA juni 2013 Skrivtid 4 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 5 juni 2013 Skrivtid 4 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merRapport Småföretagarnas tankar om företagarrollen. Undersökning i FöretagarFörbundets medlemspanel september 2011
Rapport Småföretagarnas tankar om företagarrollen Undersökning i FöretagarFörbundets medlemspanel september 2011 Fakta om undersökningen och om panelen Undersökningen genomfördes med webbenkäter, 14-19
Läs merSkapa rapport till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka rapport
Pontus Va rmhed 2017 04 11 Skapa rapport till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka rapport Denna manual inneha ller en beskrivning av flo det fra n att skapa dokument skicka
Läs merProduktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Läs merFörst några inledande frågor
ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete
Läs merRelationen mellan barn och föräldrar
Relationen mellan barn och föräldrar Faktorer som har betydelse för bra relationer Ola Höckert och Anna Nyman Sociologiska Institutionen Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p. Vt 2011 Handledare: Magnus
Läs merSkapa remissvar till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka svar
Pontus Va rmhed 2017 04 18 Skapa remissvar till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka svar Denna manual inneha ller en beskrivning av flo det fra n att skapa dokument skicka
Läs merEkonomiskt kretslopp
Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell
Läs merPensionärernas köpkraft halkar efter
Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling
Läs merTrygghetsplan för Hällabrottets förskola
2018-01-08 Förvaltning för livslångt lärande Trygghetsplan för Hällabrottets förskola Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för 2017-2018 2(7) Vår vision Pa va r fo rskola
Läs merÅrsberättelse 2013-2014
Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna
Läs merVA GBESKRIVNING PARKERING
Ryttarbrev Nu är det dags för Vintermästerskapen 2015, FINAL! I detta ryttarbrev hittar du information som är mycket viktig att ta del utav. Läs igenom allt och är det något du ändå undrar över, tveka
Läs merSTADGAR FO R Hästhusets kusk-och ryttarförening Bildad den 24 mars 2015
STADGAR FO R Hästhusets kusk-och ryttarförening Bildad den 24 mars 2015 Stadgarna fastställda av årsmöte den 24 mars 2015 enligt Svenska Ridsportförbundets typstadgar fastställda av Förbundsstyrelsen 2005-08-18
Läs merSverigebudget baserad på avgift på pengar, data från SCB för 2017
Intäkter Avgift på innehav av pengar, 0,4 % /dygn, miljarder kr, not 1 3 630,24 Avgift på innehav av pengar, 0,1 % /dygn, miljarder kr, not 2 109,57 Avgift på innehav av pengar, 0,01 % /dygn, miljarder
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Smedjebackens förskola 2014
1 2014-10-16 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedjebackens förskola 2014 Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre
Läs merEtt naturligt steg för Sverige. Dags för euron
Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed
Läs merFörskolelärare att jobba med framtiden
2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.
Läs merFÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER. www.dalecarnegie.se
FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER www.dalecarnegie.se FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER GODA KUNDRELATIONER ATT LYSSNA AKTIVT OCH STÄLLA FRÅGOR Som Dale Carnegie uttryckte det, Om du strävar
Läs merVart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)
Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om
Läs merIdrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008
Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning Public Relations Enkät Juli 2008 Bakgrund Capture och Impera kommunikation har genomfört och sammanställt följande enkät riktat till svenska toppidrottare
Läs mer3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
Läs merINSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014. EXECUTIVE SUMMARY Gör dina val medvetet
INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014 EXECUTIVE SUMMARY Gör dina val medvetet Föreläsningsanteckningar Raymond Ahlgren Stockholm, Oscarsteatern 18 november 2014 EXECUTIVE SUMMARY: Gör dina val medvetet INSIGHTLAB:
Läs merSNI + NA + TE = sant. Anna Lodén, anna.loden@umea.se, Dragonskolan, Umeå Helen Forsgren, helen@oedu.se, Örnsköldsvik. Forsgren, Örnsköldsviks
SNI + NA + TE = sant Anna Lodén, anna.loden@umea.se, Dragonskolan, Umeå Helen Forsgren, helen@oedu.se, Anna Lodén, Örnsköldsviks Dragonskolan, Umeå Helen gymnasium, Forsgren, Örnsköldsviks Örnsköldsvik
Läs merÅtgärder för att motverka ett value gap. En ny syn på mellanhänders rättsliga ställning? Daniel Westman
Åtgärder för att motverka ett value gap. En ny syn på mellanhänders rättsliga ställning? Daniel Westman Nya skyldigheter för vissa lagringstjänster Rättslig och affärsmässig bakgrund Kommissionens policyproblem:
Läs merAttityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012
Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Om mäns och kvinnors löneattityd Kvinnor väljer oftare än män att jämföra sig med en lägre snittlön. Exempelvis så i en yrkesgrupp där män har 2000 kronor
Läs merGrunduppgifter, Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fo rskoleverksamhet. Ansvariga fo r planen: Samtliga pedagoger pa Jo rlanda fo rskola
Grunduppgifter, Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fo rskoleverksamhet Ansvariga fo r planen: Samtliga pedagoger pa Jo rlanda fo rskola Va r vision Fo rskolan skall vara en arbetsplats fo r barn
Läs merHantera remissvar i Public 360
Pontus Va rmhed 2018 02 23 Hantera remissvar i Public 360 Nedan ser du en beskrivning av processen Svara pa remisser 1 fra n det att en handla ggare tilldelas ansvaret att svara pa en remiss och till det
Läs merOm pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen
Om pensionssänkningar 2011 och annat Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen 1 Pensionsmyndigheten har meddelat att pensionen ändras så att: Garantipensionärerna får en ökning med +0,9%
Läs merDet är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.
Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis
Läs merROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista
ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merStadgar för Göteborg Beachvolley Club
Stadgar för Göteborg Beachvolley Club Göteborg Beachvolley Club (GBC) är en ideell förening. Hjärtat i svensk beachvolley Bildad: 1993-12-31 Stadgarna senast fastställda/ändrade av årsmöte: 2013-11-23
Läs merAnsvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar
2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch
Läs merSå sparar svenska folket
Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har
Läs merTEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)
Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade
Läs merChecklista som kan anva ndas för att komma igång med DigiExam och allma nna rekommendationer fo r att lyckas med provtillfa llet.
Checklista som kan anva ndas för att komma igång med DigiExam och allma nna rekommendationer fo r att lyckas med provtillfa llet. Introduktion till DigiExam-klienten/appen på elevens dator Det a r i DigiExam-klienten/appen
Läs merKARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi i ert arbete mot denna ma lgrupp?
Bilaga 8 KARTLÄGGNING Denna kartla ggning syftar till att ta fram information om hur Länsstyrelsen jobbar fo r att attrahera nyanla nda akademiker inom ramen fo r etableringsreformen till la rosa ten samt
Läs merFrågor att fundera på i ditt hållbarhetsarbete
Frågor att fundera på i ditt hållbarhetsarbete Affärsidé AÄ r din affa rside ha llbar? Kan du o ka affa rsnyttan genom att ta nka mer pa ha llbarhet i affa rside utvecklingsstadiet? Ma ste det vara en
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE Verksamhetsbera ttelse fö r GF Kröppskultur mellan öch
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2017-2018 Verksamhetsbera ttelse fö r GF Kröppskultur mellan 2017-05-01 öch 2018-04-30 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inneha ll Till va ra medlemmar 1 Å rsredövisning 3 Revisiönsbera ttelse
Läs merSkattepolitik för att det ska löna sig att arbeta
Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3839 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Skattepolitik för att det ska löna sig att arbeta Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som
Läs mer