DIALOG. i Lerums kommun

Transkript

1 DIALOG i Lerums kommun

2 "Den som deltar i en dialog måste vara beredd att ändra sin uppfattning" LERUMS KOMMUN REDO FÖR MER DIALOG Dialog används ofta när man ännu inte bestämt var man står i en viss fråga och utmärks av att deltagarna är väldigt öppna för varandras åsikter och synpunkter. Den här handboken är avsedd att vara ett material som hjälper tjänstepersoner och förtroendevalda i Lerums kommun att fördjupa kunskaperna inom området för dialog. Materialet innehåller tankemodeller, bakomliggande teorier och design för metoder som vi prövar och utforskar under tid. Formen för dialog kan aldrig vara statisk eftersom tiden vi lever i är föränderlig. Invånardialog är ett framväxande fält där mycket 2 finns att upptäcka vidare och praktisera. Vi hoppas att den här foldern kan ge inspiration, tips och kan fungera som stöd för dig som på något sätt är verksam inom Lerums kommun. Text och grafisk design, Jenny Lopes, Katarina Gustafsson och Viktoria Esko, verksamhetsutvecklare, utvecklingsenheten SYFTE MED DIALOGEN Syftet med att använda dialog i Lerum är att sprida kunskap om kommunens arbete, öka invånarnas deltagande och nå fler grupper i samhället. Dialog ger oss även möjlighet att utveckla våra verksamheter med hjälp av invånarnas synpunkter. Meningen är inte att ersätta det representativa systemet utan dialogen ska ses som ett sätt att fördjupa demokratin mellan valen. Att bjuda in till invånardialog medför en skyldighet att ta tillvara på det som kommer fram av dialogen. Det betyder inte att alla synpunkter ska påverka beslutet men det måste finnas en vilja att låta invånarna påverka på riktigt. MÅLET MED DIALOGEN Det finns inget givet svar på vilka frågor vi ska föra dialog kring. Istället får kommunen ta ställning i varje enskilt fall. I planeringen av dialogen är det lätt att för snabbt börja tänka kring olika metoder för dialogen utan att först tänkt igenom mål och syfte. Risken är då att man tvingas anpassa målgrupp och frågor efter valet av metod, istället för tvärtom. Exempelvis vid planeringen av en dialog kring att bygga en aktivitetspark är det viktigt att först tänka igenom hur invånarna kan påverka frågan och vilken information vi då behöver. Är det exempelvis redan bestämt var parken DIALOG OCH INFLYTANDE ska ligga eller kan invånarna påverka det? Är syftet att parken ska användas av alla eller är det främst ungdomar? Behöver vi idéer på hur parken ska utformas eller vill vi ha in invånarnas synpunkter på olika förslag? Dialogens utformning styrs av svaren på frågorna. KOM IHÅG Skilj på det övergripande målet för projektet, exempelvis att ett torg ska byggas om för att fler ska kunna vistas där och dels målet för själva dialogen, exempelvis att få in en bred representativitet och kunskapsbas. Att föra en dialog där invånarna upptäcker att frågan inte är påverkningsbar eller motiverad riskerar att skada förtroendet för kommunen. Då är det bättre att skapa delaktighet genom att informera om frågan eller beslutet och bakgrunden till det. 3 MOTIV FÖR HÖGRE DELAKTIGHET BÄTTRE STYRNING: För att uppnå legitimitet, tillit, insyn och bra beslut BÄTTRE TJÄNSTER: För att öka effektiviteten och kvaliteten, och skapa tjänster som bättre möter invånares behov KUNSKAPSBYGGANDE: För att öka deltagarnas kompetens, kunskap, medvetenhet och självförtroende AKTIVT INVÅNARSKAP: För att främja bättre relationer mellan invånare och kommunen och motarbeta utanförskap FRÅGOR TILLL DIG SJÄLV Är frågan påverkningsbar? Är vi påverkningsbara? Behöver vi mer kunskap om invånarnas värderingar, prioriteringar och åsikter kring denna fråga? Kan invånardialog kring frågan ge invånarna större kunskaper om kommunens ansvar och behov av prioriteringar?

3 Under dialogen är det vanligt att flera personer från både förvaltningen och den politiska organisationen är på plats. Det är bra men vi måste också vara överens om rollerna. Första frågan vi måste ställa oss är, vem äger dialogen? Vem är det som har mandat att ta med det som sägs in i beslutsprocessen? Är det en politisk fråga är det också politikerna som ska ta beslut som äger dialogen. Är det tjänstepersoner som vill ha invånarnas åsikter innan ett beslut, är det de som äger dialogen. Det kan verka självklart, men att alla är överens är viktigt för att invånarna ska känna förtroende under hela dialogprocessen. När vi nu berört frågorna om Varför och När är det även på sin plats att säga något om Vad invånardialog egentligen betyder. Vad skiljer invånardialog och begrepp som brukardialog eller brukarinflytande från varandra? Skillnaden kan något förenklat beskrivas med utgångspunkt i deltagarnas roller som just brukare respektive invånare. Roller och ansvar Som ägare av en invånardialog fokuserar du på att: Lyssna av värderingar, fokus och behov Fråga och lyssna till svaren Förstå olika versioner av vad som är viktigast för invånarna Vanligt är också att några experter på ämnet, ofta tjänstepersoner, närvarar för att kunna informera och svara på frågor som kommer. Som expert är det viktigt att tänka på att: Informationen som ges ut ska vara lättförståelig och anpassad till målgruppen. Invånare eller brukare? I en brukardialog deltar människor i rollen som brukare av en specifik verksamhet eller service, till exempel som elever i en skola. Det innebär ofta att frågan inte kräver politiska beslut och att dialogen främst sker mellan brukare och tjänstepersoner. En invånardialog handlar däremot om frågor Du kan få frågor bredare än just det specifika ämne som dialogen handlar om svara på det du kan och ta med dig frågan om du inte kan svara. Glöm inte återkoppla till invånaren. Det är lämpligt att en för dialogen oberoende tjänsteperson utses att vara processledare under mötet. Denna person stöttar under hela dialogprocessen från val av upplägg till genomförande och återkoppling. Exakt vilka uppgifter som processledaren ska göra i förhållande till ägare och experter behöver diskuteras inför varje dialogtillfälle. Ta därför gärna ett möte inför varje dialogtillfälle där ni går igenom era roller och gränsdragningar mellan dem. som berör människor i rollen som medborgare eller invånare i kommunen. Det kan exempelvis handla om situationen i ett bostadsområde, trafikplanering, byggfrågor eller komplexa samhällsutmaningar. Här kan det många gånger krävas politiska beslut. Det gör de förtroendevalda till viktiga aktörer, både som deltagare och som mottagare av dialogens resultat. Idén med själva trappan är att beskriva deltagandeprocesser utifrån olika nivåer av inflytande. Man kan sortera begreppen i en så kallad delaktighetstrappa, efter vilken grad av inflytande det är fråga om. Men verkligheten är sällan så renodlad. Ofta kan dialogprocessen befinna sig på olika nivåer samtidigt. Under en dialogprocess är det naturligt att man rör sig fram och tillbaka mellan de olika nivåerna, beroende på vilken fråga som behandlas. Om nivåerna i trappan: Nivåerna 2, 3 och 4 innebär alla någon form av dialog och därmed ett inflytande. Det gör inte nivå 1, som bara avser en enkelriktad kommunikation. INFORMATION DELAKTIGHET DIALOG KONSULTATION Inflytandetrappan -ta steg mot medbestämmande MEDBESTÄMMANDE SAMARBETE 1. INFORMATION Information till invånarna. Avser enkelriktad informationsspridning. Det innebär inte att ren information är något som är mindre viktigt. Det är tvärtom så att information om vad som är på gång är en förutsättning för att medborgare ska kunna engagera sig och för att du som företrädare för kommunen ska kunna föra en meningsfull dialog. 2. KONSULTATION OCH FÖRANKRING Förankring eller konsultation ger möjligheter för invånarna att ge synpunkter på olika förslag och alternativ. Det är deltagande där de styrande redan fastställt alternativen. 3. DELAKTIGHET OCH DIALOG Invånare ska ges möjlighet att säga sin mening och lyssna på andra, deras synpunkter ska beaktas i beslutsprocessen. Dialogen förutsätter att formerna är öppnare. Dialog tillåter alla att föra fram nya förslag och argumentera för sin syn. Dialog innebär ett idéutbyte där deltagarna har möjlighet att forma processen. 4. SAMARBETE OCH INFLYTANDE Invånarna deltar i framtagandet av förslag. Här förutsätts en ömsesidighet, där invånarna får framföra sina åsikter och idéer och argumentera för olika lösningar i dialog sinsemellan och med företrädare för kommunen. Det kan vara så att invånarna deltar under en längre tid och är med i en utvecklingsprocess från idé till beslutsunderlag. 5. MEDBESTÄMMANDE Invånarna deltar i beslut, till exempel genom en lokal folkomröstning eller genom att arbeta fram förslag, delta och ta ansvar för det som beslutas. 4 5

4 VAR ÄR VI I PROCESSEN Invånardialog kan användas i olika delar av en beslutsprocess, alltifrån att kartlägga behov till att komma med idéer på lösningar, utmaningar eller utvärdera ett beslut. Det är alltid viktigt att de som bjuds in till dialogen vet vad de ska delta i. Det är därför bra att beskriva beslutsprocessen kring den aktuella frågan för att skapa en större förståelse för var invånarnas bidrag kommer in. Exempelvis; så här är bakgrunden till frågan, nu är vi här, era synpunkter kommer in här, beslut fattas sedan av x, och först då kommer beslutet att träda i kraft. 1. Nuläget och behovet är Här kommer synpunkterna in Beslut fattas av...när Resultatet baseras på Utvecklingen blev så här... Beslutsprocessen kan med fördel visas som en bild för att öka förståelsen. Ett arbete med en aktivitetspark i Lerum kan användas som exempel där invånare fick vara med i utformningen av parken. För invånarna är det viktigt att veta att det redan beslutats att det ska byggas en park och var den ska ligga. Förtydliga gärna på vilket sätt utformningen kan påverkas och när parken förväntas vara klar. Ofta är beslutsprocesserna i kommunen långa och i en och samma fråga kan det ha skett flera dialoger med olika invånare. Att tydliggöra vilka beslut som redan är tagna i frågan minskar risken att behöva börja om. Dialogen kan användas till att: 1. Utforska behov eller klargöra behov När dialogen används i början av en process för att kartlägga behov, till exempel för att utveckla en verksamhet 2. Lyfta ideér på utveckling, utmaningar eller lösningar När det behövs idéer på lösningar för att genomföra förbättringar. 3. Analysera flera olika förslag När det finns behov av att analysera konsekvenser av olika förslag. 4. Beslutsstöd När dialogen används som underlag och förankring strax innan beslut. 5. Designa innehållet och införande När beslut om införande redan är taget och dialogen används för idéer kring utformningen. 6. Utvärdera beslut eller genomförande När invånarna ger återkoppling om önskat resultat uppnåtts. MÖT MÅLGRUPPEN PÅ DERAS VILLKOR Det är dialogens mål och syfte som ska avgöra vilka som är målgruppen för dialogen. Om frågan betraktas från olika håll så kanske flera grupper kan upptäckas som berörs eller är intresserade, utöver de vi spontant tänker på. Exempelvis kan det vara lika värdefullt att få in synpunkter från dem som aldrig besöker biblioteket, när vi vill utveckla bibliotekets tjänster, som de synpunkter de trogna besökarna har. Det kan ge ytterligare information om vad som behövs för att locka nya besökare. VILKA ÄR MÅLGRUPPEN? För att skapa en bild av vilka som är målgrupp för dialogen kan det vara värdefullt att diskutera och besvara frågorna: En internationell trend för att motverka problemet med att inte nå en representativ del av befolkningen är att både bjuda in och söka upp invånare. Genom att utveckla nya former för dialog, där man använder ny teknik, uppsökande verksamhet, sociala medier eller genom att kommunen samarbetar med organisationer i civilsamhället kan en bredare målgrupp lättare nås. Möt målgrupperna på deras villkor och sänk trösklarna för att nå fram bättre. Vilka berörs av frågan? Kvinnor, män, äldre, yngre, personer och med vilken bakgrund? Finns det grupper och personer som är bra på att göra sin röst hörd och dessutom berörs av frågan? Vilka? Finns det personer som normalt sett inte tar initiativ till att höras, men som berörs av frågan? Vilka? Kan det vara av värde att balansera bilden från dem som berörs, med dem som inte berörs? Grupper och personer som är bra på att göra sin röst hörd kommer nästan alltid till invånardialoger eller får inflytande på annat sätt. Dessa behöver sällan en aktiv marknadsföring, riktad till dem, för att komma. Desto viktigare är det att reflektera kring hur de som berörs men aktivt inte söker upp kommunen kan lockas till dialog. Var befinner sig dessa? Hur ser deras vardag ut? När har de tid? Hur kan vi möta dem och genom vilka informationskanaler kan vi nå dem? Utifrån analysen kan man bestämma vilken arena som är lämpligast att möta målgruppen för dialog i. Erfarenhet visar att när kommunen genomför invånardialoger så sker det ofta till arenor som politiker och tjänstepersoner är vana vid. Det riskerar att utestänga flera grupper som inte är bekväma med den sortens möten. Försök byta perspektiv och istället bjuda in dig till målgruppens arenor! Exempelvis, kan den stora lekplatsen en lördag förmiddag vara ett sätt att nå stressade småbarnsföräldrar? REPRESENTATION En risk med dialog är att det skapar en mer ojämlik demokrati genom att låta redan resursstarka grupper få ytterligare en arena för påvekan. Därför är det oerhört viktigt att vi under hela dialogprocessen arbetar för att få en jämn representation av människor när vi har dialoger. Marknadsföring inför och själva dialogen måste präglas av ett inkluderande sätt där alla ska känna sig välkomna och ha lika mycket inflytande oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnicitet, funktionsvariationer, grupptillhörighet och så vidare. Vilka personer syns i bild eller text på inbjudan? Behöver inbjudan finnas på flera språk? Hur skapas ett klimat under själva dialogen när alla får likvärdigt inflytande? Det är frågor värda att besvara för att hålla rätt kurs. 6 7

5 METODER FÖR DIALOG DIALOGFORMER I LERUM Det är mycket som spelar in i valet av metod inför en invånardialog. För att slutresultatet ska bli bra måste målet med dialogen, påverkansgraden och målgruppens förutsättningar vara i fokus i valet av metod. Ofta krävs det att vi plockar olika delar från olika metoder får att kunna få ut det mesta och bästa av varje dialogtillfälle. Antalet metoder är oändligt så dyk ner, våga testa och tänka nytt! På kan du genom att ange syfte, målgrupp och påverkansgrad få förslag på lämpliga metoder. Nedan listas ett några metoder som vi testat i olika former i Lerum. Cafédialog I en cafédialog möts deltagarna i en caféliknande miljö för samtal om frågor som angivits i förväg. Invånarna sitter i mindre grupper runt bord tillsammans med en politiker som har en lyssnande roll. Den informella och bekväma miljön möjliggör för invånarna att känna sig trygga, diskutera och framföra sina idéer i gruppen. Vid borden förs anteckningar som återkopplas till invånarna efteråt och som tas med av politikerna in i beslutsprocessen. Metoden lämpar sig när dialog är graden av inflytande i inflytandetrappan. när det är en större grupp av invånare och vi vill fånga invånarnas åsikter genom informella samtal....när invånarna som är målgruppen har möjlighet att komma till ett fysiskt möte. Open Space Open Space är en metod som kan omfatta ett stort antal deltagare. Deltagarna får själva nominera frågor inom ett övergripande ämne som de sedan arbetar med i grupper. När deltagaren känner sig färdiga med ett ämne, går de vidare till en annan grupp, och på så sätt rör sig deltagarna efter intresse mellan grupper under dialogen. Metoden ställer stora krav på tilltro till processen hos den som arrangerar eftersom processledaren inte styr vilka frågor som grupperna arbetar med. Allt dokumenteras i ett kompendium som återkopplas till deltagara och tas med av politikerna in i beslutsprocessen. Metoden lämpar sig när ämnet engagerar människor mycket. när ämnet är komplext och ingen vet svaret. när invånarna som är målgruppen har möjlighet att komma till ett fysiskt möte. Sociala medier & webbenkät Sociala medier och webbenkäter är enkla sätt att nå olika målgrupper som har en hög datorvana. Fördelen är att invånarna inte behöver befinna sig på en bestämd plats på en bestämd tid, utan kan uttrycka sina åsikter när det passar dem. På så sätt ökar möjligheterna att nå de invånare som vi annars har svårt att nå. En ambitiöst upplagd webbenkät med ett korrekt urval och tillräckligt antal svarande ger dessutom ett besked som är relativt säkert. Svaren sammanställs och återkopplas till deltagara, samt tas med in i beslutsprocessen. Metoden lämpar sig när konsultation är graden av inflytande i inflytandetrappan. när frågorna är tydliga och enkla. när vi vill nå invånare som oftast inte kommer till fysiska möten. Fokusgrupp En fokusgrupp är en mindre gruppintervju där gruppen tillsammans ger uttryck för attityder, värderingar och åsikter. Till skillnad från en öppen inbjudan till ett möte försöker vi styra och bjuda in så att fokusgruppen består av olika personer som tillsammans är representativa för dem målgrupp vi önskar. Samtalen ger ofta en stor mängd material som kan behöva prioriteras av gruppen för att kunna samlas ihop till en gemensam bild. Fokusgruppens diskussioner och prioriteringar dokumenteras under samtalet och återkopplas till invånarna. Metoden lämpar sig när vi vill få en fördjupad förståelse kring hur invånare tänker och känner i en avgränsad fråga. när vi har relativt lite ekonomiska resurser att lägga på en invånardialog. när vi vill komplettera svaren Här listas exempel på dialoger som har genomförts i Lerum. Listan på lerum.se/exempel-invanardialog uppdateras kontinuerligt - tipsa oss gärna om länkar till vad som händer på dialogfronten i Lerum. Kontakt Utvecklingsenheten Maila mig: viktoria.esko@lerum.se fokusgrupp En fokusgrupp är en bra metod när svaren behöver fördjupas. När kommunen ville ta reda på vad som är viktigt för att unga som varken arbetar eller studerar ska komma i studier eller arbete samlades en fokusgrupp med målgruppen. Fokusgruppen syftade då till att få målgruppens egna perspektiv på frågan för att skapa och åtgärder som är bättre anpassade till målgruppens behov. aktiviteter tillsammans För politikerna i beredningarna är det en viktig del av arbetet att lyssna till dem som bor i kommunen. I ett uppdrag, skulle beredningen ta fram strategier för att stärka barns och ungas psykiska hälsa, och då var det självklart att lyssna till barnen och ungdomarna. Fritidsgården är en viktig mötesplats för många och där möttes politiker, barn och unga för att laga pizza tillsammans och samtidigt prata om det som ibland kan vara svåra ämnen. events Det är praktiskt att dra fördel av andra events som anordnas och genomföra en dialog i samband med eventet. Ofta kan det vara svårt att få deltagare att komma på en enskild dialog och då är det smidigt att kunna kombinera det med ett event som drar folk. Ett exempel är barnfestivalen som anordnas i kommunen. Då förde politiker en dialog med barn och unga genom att de fick teckna sin bild kring hur de ville att framtidens Lerum ska se ut. intressegrupper, nätverk, föreningar Det finns massa intressegrupper, föreningar och nätverk i Lerum. Vill man ha föra dialog kring en fråga är chansen att det finns en förening eller nätverk som har kunskap att dela med sig av kring just den frågan. Bjud in till möte eller fråga om det går att delta hos dem. E-panel Många invånare vittnar om att tiden är knapp för att delta i fysiska möten. En invånarpanel genom internet kan då fungera som en lösning för att kunna bredda deltagandet. Upplägget på en E-panel kan variera stort, där den enklaste nivån på deltagande kan vara att svara på en fråga via e-post eller mobiltelefon. webbenkäter När en grupp politiker ville veta vad invånarna tyckte om kommunens stigar och vandringsleder användes webbenkät som en metod. Genom att använda webbenkäter kan man nå ut brett till invånarna. Enkäter är också lämpligt då det ges möjlighet till svarsalternativ och när det fungerar med kortare svar. 8 9 hembesök För att ta reda på hur de boende i Norra Hallsås och Stamsjön upplevde sitt boendeområde, och om kommunen hade nått sina målsättningar för området gjorde en grupp politiker hembesök i området. Genom hembesöket kunde man också få till ett samtal med de boende och få fördjupade svar. Innan politikerna gick ut hade de skickat ut lappar och informerat om att de skulle komma. tävlingar Ett sätt att skapa intresse och få människor att delta i en dialog kan vara genom att anordna en tävling på temat. Det kan locka fler att delta och kan göras i många olika former. Ett enkelt sätt är be folk svara på en fråga och samtidigt får de möjlighet att delta i tävlingen. kreativa dialoger För att belysa och öka kunskapen om våld i nära relationer genomfördes en teaterföreställning, samtal och mingel med elever i årskurs två i gymnasiet. Teatern användes som en metod för att närma sig ett svårt ämne och skapa och kunskap. Samma metod använde en grupp politiker som ville föra dialog med ungdomar om psykisk ohälsa. sociala medier Genom att använda sociala medier för att föra dialog kan du snabbt få svar och det kan även möjliggöra ett samtal mellan deltagarna om det exempelvis skapas en Facebook-grupp. Det kräver också en del tid eftersom det är viktigt att kunna ge kontinuerlig och snabb återkoppling.

6 MEDSKAPANDE - MAKT OCH ANSVAR BEGREPPET MEDSKAPANDE Medskapande som begrepp har ingen entydig definition. Ofta beskrivs det som en samverkande process mellan beslutsfattare och berörda aktörer. Ambitionen med ett medskapande arbetssätt är att ge mer inflytande till invånare, brukare, kunder, klienter, patienter och anhöriga. Utgångspunkten är en tro på att de berörda aktörernas kunskaper och erfarenheter behövs vid sidan av beslutsfattarnas kunskap för att uppnå ett bättre resultat. Genom att ge andra aktörer inflytande innebär medskapande en maktdelning där beslutsfattare släpper ifrån sig makt. NÄR KAN MEDSKAPANDE ANVÄNDAS? Medskapande kan användas i alltifrån att involvera invånarna för att utveckla en geografisk plats, till att på ett äldreboende involvera de boende för att utveckla verksamheten. Det finns inga klara gränser för när det är lämpligt att använda sig av ett medskapande arbetssätt, men behovet av medskapande är som störst då man ställs inför komplexa frågor där fler perspektiv behövs för att lösa dem. DIALOG ELLER MEDSKAPANDE Begreppen dialog och medskapande används ibland synonymt. Även om båda begreppen syftar till delaktighet handlar dialog ofta om en avgränsad del i en beslutsprocess, medan medskapande ofta handlar om att involvera aktörerna i flera delar av processen från idé till resultat och utvärdering. Medskapande kännetecknas även av att andra aktörer, vid sidan av beslutfattarna, ges mer inflytande. RESULTAT AV DIALOG I LERUM MEDSKAPANDETS OLIKA FASER FORMULERING AV PROBLEMET IDENTIFIERING AV ÅTGÄRDER UTFORMANDE AV HAND- LINGSPLAN Medskapande handlar om att vara delaktig vid problemformulering, identifiering av åtgärdsprogram, upprättande av handlingsprogram, genomförande och uppföljning. Bilden är hämtad från avhandlingen "Vår tids stora samhällsomdaning"en forskningsessä av Hans Abrahamsson om politiskt ledarskap, social hållbarhet och medborgardialog IMPLEMENTERING AV BESLUT UPPFÖLJNING & UTVÄRDERING Det finns flera exempel på medskapande i Lerums kommun. Inom kultur och fritid har medskapande använts för att utveckla lovverksamheten. Genom att arbeta tillsammans med en med en grupp elever kunde tjänstepersoner få mer kunskap kring barn och ungas önskemål om lovverksamheten. DELAKTIGHET När Floda centrum skulle utvecklas skulle en aktivitetspark byggas. Genom dialog med barnen utformades tre parkförslag. Elever i Floda fick sedan rösta fram sin favorit och vann gjorde Spindelparken som sedan byggdes. BESLUTSUNDERLAG I ett arbete för att utveckla kommunens stigar och vandringsleder samlade en grupp politiker in synpunkter från tjänstepersoner, föreningar och invånare. I arbetet framkom att många önskade bättre information och att fler leder skulle knytas samman vilket sedan blev några av de förslag som politikerna beslutade om. MEDSKAPANDEGRUPPER För att utveckla Gråbo till en hållbar tätort har det skapats en medskapandegrupp med invånare. Utgångspunkten är invånardelaktighet där medskapadegruppens lokalkännedom och kontakt med gråbobor behövs för att kunna driva utvecklingen av Gråbo framåt. Medskapandegruppen kan själv besluta om flera saker och kommunen stöttar utvecklingen med kunskap och ekonomiska medel. I kommunen finns fler medskapandegrupper som fungerar på liknande sätt. MÅLBILDER För att få kunskap kring vilket framtida samhälle som invånarna i kommunen önskade sig hade en grupp politiker dialog med flera hundra invånare. Invånarnas synpunkter användes som beslutsunderlag för att skapa målbilder för hur kommunen ska se ut år 2040 och målbilderna används som ett styrdokument i kommunen. UPPSÖKANDE DIALOGER Ett omfattande delaktighetsarbete utgjorde grunden för framtagandet av Lerums kommuns vision Sveriges ledande miljökommun. Arbetet drevs fram inom de politiska partierna som var starkt engagerade

7 ÅTERKOPPLING ÄR NYCKELN FORTSÄTT KOMMUNICERA En nyckel till lyckad invånardialog är att fortsätta kommunicera även efter att insamlingen av synpunkter har genomförts. I olika undersökningar har deltagare beskrivit hur de har medverkat i dialogen. Men sedan har man inte fått reda på hur synpunkterna har tagits om hand och upplevelsen blir att deltagandet inte spelat någon roll. De som medverkar i en dialog investerar både tid och kraft. Återkoppling är därför en central del för att visa att deltagarnas medverkan varit betydelsefull. Det skapar förtroende för dialogen och kommunen och kan bidra till att deltagarna kommer på andra dialoger som arrangeras. Tänk på att samla in kontaktuppgifter till deltagarna i ett tidigare skede. När återkoppling sker var tydlig med vad som framkom av dialogen, hur resultatet kommer att tas omhand och hur den fortsatta processen ser ut. Förklara pedagogiskt och klargörande. Även om synpunkterna inte är helt avgörande för det beslut som tas är det viktigt att motivera varför man har tagit det beslutet och hur man ser på synpunkterna som framkom. Ibland är det bra att nå ut med information även till andra målgrupper än de som var inbjudna till dialogen. ja eller nej till DIALOG efter innan UNDER Tänk på hur informationen utformas tydligt och lättförståeligt! Alla inte bekanta med kommunens begrepp. 12 GLÖM INTE DEN EGNA UTVÄRDERINGEN! Det är vanligt att börja med utvärdering i slutet av ett projekt, men det är egentligen för sent. Att i ett tidigt skede fundera på vad som ska utvärderas bidrar till att klargöra dialogens syfte och mål. Det säkerställer också att man inte glömmer bort utvärdering under processen. Exempelvis kan det vara bättre att deltagarna ger respons på sin upplevelse vid själva dialogtillfället. I efterhand kan det vara svårt att komma i kontakt med samma deltagare och det är svårare för deltagarna att minnas det man varit med om. Samla gärna gruppen och gå igenom, vad gick bra, vad gick mindre bra? Några frågor som kan ingå i en utvärdering är: 1. Lyckades vi nå den målgrupp vi ville? 2. Vems ärenden och frågor ägnades dialogen åt? 3. Gav dialogen det underlag vi behövde? 4. Hur kommer det sig att representationen bland olika grupper blev som den blev? 5. Tillgodosågs kvinnors respektive mäns och olika gruppers intressen, möjligheter och önskemål i lika stor utsträckning? 6. Vilka deltog? Andel kvinnor/flickor och män/pojkar/personer med olika bakgrund? 7. Hur fördelades talartid? 8. Fick invånarna ny kunskap? 9. Använde vi rätt metoder? 10. Vad kunde vi gjort bättre? Och vad ska vi aldrig göra om? Oavsett vilka metodval som gjorts och hur målgruppsanalysen ser ut måste vi alltid planera dialogen, genomföra den och sedan återkoppla resultatet av dialogen. SYFTET SYFTET I HELA PROCESSEN Vilket syfte har dialogen? Påminn dig om syftet även under genomförandet av dialogen - det gör att du lyssnar och ställer bättre frågor till invånarna! INFORMATION KUNSKAP TYDLIGHET Att bjuda in till invånardialog väcker förväntningar. Var tydlig med vad det är deltagarna kan förvänta sig. INFORMATION Information om var i processen vi befinner oss. Informera om återkoppling och resultat. När, var, hur och varför. BJUD IN SMART? Trycksaker, webben, sociala medier, egna nätverk, telefonkedja, personliga besök eller att delta i events som arrangeras av andra? ÖKAD KUNSKAP Kan dialogen ge större kunskaper om kommunens ansvar, behov och prioriteringar? Ge deltagarna information om förutsättningarna för dialogen, syftet och senare beslut. FRÅGOR PÅ VÄGEN TILL DIALOG MÅLGRUPP DELTAGARE Vilka ska delta på dialogen, vilka målgrupper har dialogen? Håll koll på vilka som är mycket berörda av området men sällan deltar i frågan, försök att nå dessa invånare. PLATSEN VIKTIG Möt medborgare där de är. Är det en trygg, stimulerande, kreativ miljö. Analysera flera förslag utifrån målgruppsperspektivet. Är tiden lämplig för att nå målgruppen. Hur är tillgängligheten psykiskt, fysikt, geografiskt och rumsligt. ANPASSA DIG Behöver grupper eller personer särskilt stöd för att "komma fram" med sina synpunkter? Respekt för olikheter är viktigt. Hantera de deltagare som deltar aktivt och de som deltar passivt. METOD SKAPA INTRESSE Testa olika ideer innan och ta fram idéer för dialogmetoder som skapar intresse och engagemang. Rätt metod för tillfälle, målgrupp och syfte. Intresseväckande metoder lockar fler. Olika metoder kan komplettera. Finns det målgrupper som gynnas eller missgynnas av en viss metod? HITTA HJÄRTAT Stimulera till samtal på olika sätt. Försök hitta in i hjärtat och intresseområden hos deltagarna. Använd gärna nya sätt att skapa engagemang! DRAMATURGI Designa utförandet. Dramaturgi för dialogen. Tempo, pauser, fika, intresseväckande. Gör körschema. 13 RESULTAT MÅLET Har vi uppnått nya resultat och insikter med hjälp av dialogen? Hur ska resultatet av dialogen användas? Som underlag för beslut eller på annat sätt? Återkoppla både resultatet av dialogen och beslutet. VAD VILL VI UPPNÅ Exempelvis bättre beslutsunderlag, konsultera invånarna inför ett beslut, förstå en viss målgrupp, förankra beslut? Är det möjligt att dialogen kan resultera i ett bättre beslut eller beslutsunderlag? Dialogen i sig ska ge ökat inflytande, delatighet och är ett sätt att skapa både samhörighet och gemensamt ansvar för Lerums utveckling. UPPFÖLJNING- UTVÄRDERING ÅTERKOPPLING UTVÄRDERA UTIFRÅN SYFTET Har syftet uppnåtts? Var syftet rätt? Har vi återkopplat till deltagarna och inkluderat syftet? UTVÄRDERA MÅLGRUPPEN Vilka berördes, hördes och deltog? Vems frågor och ärenden ägnades dialogen åt? Vem fick taltid? FORTSATT kontakt Kan vi och ska vi behålla kontakten med målgruppen för att få fortsatt stöd genom hela processen?

8 CHECKLISTA I 33 PUNKTER Tappa inte modet för att checklistan innehåller många punkter som du behöver ta dig igenom för att genomföra dialog. Se i stället listan som ett stöd till att göra dialogen bättre från gång till gång. INFÖR BESLUT OM DIALOG 1. Är vi som förtroendevalda eller tjänstepersoner påverkningsbara? 2. Är frågan möjlig att påverka? 3. Är det troligt att invånarna vill vara med och engagera sig? 4. Behöver vi mer kunskap om invånarnas värderingar, prioriteringar och åsikter för att kunna fatta det bästa beslutet? 5. Kan dialogen ge invånarna större kunskaper om kommunens ansvar och behov av prioriteringar? 6. Gör en kalender över dialogen med sikte på beslutet eller resultat och utveckling. PLANERING 7. Vilket syfte har dialogen? 8. Vilka ska delta på dialogen, vilka målgrupper har dialogen? 9. Anpassa tid, plats och kommunikation efter målgruppen. Låt invånarnas förutsättningar styra. 10. Försök att vara precis i din målgrupp. Exempelvis har personer som läser samma blogg kanske mer gemensamt än målgruppen småbarnsföräldrar. 11. Håll koll på vilka som är mycket berörda av området men sällan deltar i frågan, försök att nå dessa invånare. 12. Bestäm avgränsning för vad dialogen gäller och skapa beredskap för det som ligger utanför dialogens ramar. 13. Bestäm vilka former och metoder din dialog ska använda. 14. Ibland kan olika metoder komplettera varandra. Är det en grupp som gynnas/ missgynnas av en viss metod? 15. Är det en trygg och bra miljö som mötet kommer att hållas i? 16. Finns det pauser i schemat så att alla håller sig pigga, koncentrerade och mätta? 17. Klargör vem eller vilka som har ansvar för olika aktiviteter. 18. Säkerställ att deltagare, presentationer och material finns på plats och är anpassat för deltagarnas perspektiv. 19. Se till att återkoppla och knyta an till tidigare dialoger i frågan. GENOMFÖRANDET 20. Som dialogledare behöver du reflektera över din roll i mötet. Fundera över om det är viktigt att uppfattas som neutral i processen, om ja, har du möjlighet att vara den ledaren eller ska du ta hjälp av någon annan? 21. Vilka förutsättningar och förberedelser behöver du? (planera tid innan mötet för inläsning, mat, kaffe, pepp, avslappning, en promenad: det som just du behöver!) 22. Vilken är min roll i just den här processen? Är det ett möte där jag förväntas leda, instruera, delta aktivt eller bara anteckna? 23. Hur kan jag förmedla närvaro, fokus, intresse? Ex. Återkoppling, utveckla resonemang? 24. Är det en grupp som behöver extra stöd i att stärkas eller erkännas för att få fram sina synpunkter i dialogen? 25. Om det är ett fysiskt möte, fundera över hur mötet kan delas upp för variera i tempo. Kan exempelvis fikat genomföras så att det tillför mötet någonting, kanske en mer uppsluppen och informell diskussion? 26. Vad gör jag med idéer och synpunkter som inte hör till mötets syfte? EFTER DIALOGEN 27. Ta vara på vad som kommer fram i dialogen. 28. Ta intryck av dialogen och var ärligt intresserad av det som framkommer i dialogen. 29. Återkoppla genom att berätta för deltagare och invånare vad dialogen gav. 30. Utvärdera dialogen och använd erfarenheterna för en ännu bättre dialog nästa gång. 31. Vilka deltog? Andel kvinnor/flickor och män/pojkar/grupper? Tillgodosågs kvinnors respektive mäns intressen, möjligheter och önskemål i lika stor utsträckning? 32. Vems frågor ägnades dialogen åt? 33. Vem fick talartid? 14