Regional utvecklingsstrategi för Örebro län

Transkript

1 Remissversion Datum: Regional utvecklingsstrategi för Örebro län Remissversion

2 Regional utvecklingsstrategi för Örebro län Remissversion Dnr: 15RS2332

3 1. Förord [Här ska ett förord skrivas, som kommer bygga på bl a att läsaren ska:] Veta: Syftet med RUS Varför en ny RUS Vitsen att arbeta för samma mål Samhandling, beskriv metod. Hållbarhet som framtidsstrategi Vision, övergripande mål (koppla an mot) Rumsliga strukturbilder Känna: Framåtanda Att det är möjlighet att nå målen Medgång Stolthet Göra: Läsa RUSen Integrera relevanta RUS-mål och prioriteringar i sin organisation Engagera sig Region Örebro län Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: (53)

4 1. Förord RUS i korthet Från vision till genomförande Vision Övergripande mål Effektmål Prioriterade områden för samhandling Handlingsplaner och ansvar Megatrender, nuläge och utmaningar Megatrender Hög livskvalitet och stark konkurrenskraft Hög livskvalitet och god resurseffektivitet Stark konkurrenskraft och god resurseffektivitet Prioriterade områden för samhandling Hög livskvalitet och stark konkurrenskraft Hög livskvalitet och god resurseffektivitet Stark konkurrenskraft och god resurseffektivitet Strukturbilder för Örebro län Storregional samverkan för en starkare region Hållbar bebyggelsestruktur och pendling Transporter och bredband ökar tillgängligheten Rekreation och upplevelser, för invånare och besökare Så tog vi fram strategin Våra perspektiv Referenslista Bilaga (53) Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: Region Örebro län

5 2. RUS i korthet Här är en illustration av vår regionala utvecklingsstrategi (RUS) för Örebroregionen. Den visar vår vision, tre övergripande mål och tolv prioriterade områden för samhandling. Örebroregionen Sveriges hjärta Hög livskvalitet i en hållbar och attraktiv region God bostadsförsörjning Effektiva och hållbara persontransporter Hållbar konsumtion och försörjning Kunskapslyft och utbildning av hög kvalitet God kompetensförsörjning och matchning Inkludering genom delaktighet och upplevelser God, jämlik och jämställd hälsa Högspecialiserad sjukvård och universitetssjukvård Ett brett och starkt näringsliv Innovationskraft och specialisering Goda förutsättningar för gods och logistik Destinationer och evenemang med lyskraft Teckenförklaring Övergripande mål Prioriterade områden för samhandling Region Örebro län Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: (53)

6 3. Från vision till genomförande Den regionala utvecklingsstrategin pekar ut hur vi Region Örebro län, kommuner, näringsliv, myndigheter, universitet och civilsamhälle tillsammans vill möta vår regions utmaningar och utveckla vårt län. Vår region ingår i ett större sammanhang och är både beroende av och bidrar till utveckling på flera samhällsnivåer. Vår regionala strategi har därför flera beröringspunkter med den nationella strategin 1 som är inriktad på att skapa förutsättningar för hållbar regional tillväxt och ett Sverige som håller samman. Den utgör också vårt bidrag till EU:s mål om smart, hållbar och inkluderande tillväxt samt till FN:s globala hållbarhetsmål 2. Vår och andra regioners utvecklingsstrategier utgör underlag för nya nationella och EU-strategier. 3.1 Vision Örebroregionen Sveriges hjärta Hög livskvalitet i en hållbar och attraktiv region 3.2 Övergripande mål En hållbar utveckling är avgörande för att garantera framtida generationer en god livskvalitet. Social hållbarhet är målet, ekologin sätter ramarna och ekonomin är medlet. De tre aspekterna är beroende av varandra. En ökad hållbarhet kräver att vi använder medlen inom ramarna, och mäter målet på nya sätt, med långsiktiga och samhällsekonomiska perspektiv. Våra tre övergripande mål för Örebroregionen motsvarar de tre aspekterna av hållbarhet: social, ekologisk och ekonomisk. Genom att skapa ömsesidigt värde och goda synergieffekter för människor, miljö och ekonomi samtidigt inte för ett perspektiv i taget säkerställer vi omställningen till ett hållbart samhälle. Till de övergripande målen kopplar vi mätbara effektmål och indikatorer 3 som sammantaget ska visa vår väg till hållbar utveckling. Hållbar utveckling i samhället kan beskrivas som att ytan eller överlappningen mellan de sociala, ekologiska och ekonomiska områdena ökar med tiden. När vi når våra tre övergripande mål närmar 1 Den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft prioriterar fyra områden: Innovation och företagande, Attraktiva miljöer och tillgänglighet, Kompetensförsörjning och Internationellt samarbete. Den uppmanar också regionerna att möta upp samhällsutmaningarna: Demografisk utveckling, Globalisering, Klimat, miljö och energi samt Social sammanhållning. Den nationella strategin ska också bidra till regeringens tre prioriterade områden: att ha lägst arbetslöshet i EU 2020, att nå de nationella miljömålen och att sluta jämställdhetsgapet. 2 Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål (Agenda 2030) för att: utrota extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, samt för att lösa klimatkrisen under de kommande 15 åren. Viktiga utgångspunkter är också FN:s konvention om mänskliga rättigheter, FN:s konvention om barnets rättigheter, och FN:s klimatkonvention. 3 Se bilaga 1. Effektmål och indikatorer följs upp och utvärderas med olika intervall enligt en plan. 6 (53) Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: Region Örebro län

7 vi oss vår gemensamma vision: hög livskvalitet 4 i en hållbar och attraktiv region. Då är ekonomisk utveckling ett medel för att uppnå ekologisk och social hållbarhet utan att påverka dem negativt. Övergripande mål Hög livskvalitet - en region där alla människor har lika värde och samma möjligheter att bidra och får sina grundläggande mänskliga behov och rättigheter tillgodosedda. Stark konkurrenskraft - en region där alla bidrar till ökat värdeskapande och en robust arbetsmarknad med innovationskraft. God resurseffektivitet - en region där alla bidrar till ansvarsfull produktion och konsumtion för minimal miljöpåverkan och ekosystem i balans. Figuren nedan visar hur de övergripande målen bidrar till vår vision. Genom att uppnå och integrera de tre övergripande målen med varandra närmar vi oss vår gemensamma vision: hög livskvalitet i en hållbar och attraktiv region. 4 Vi utgår från fyra tolkningar av livskvalitet som återkommer i vetenskaplig litteratur och internationellt arbete inom området. Dessa är välstånd, lycka, meningsfullhet och handlingsfrihet. SOU 2015:56 Region Örebro län Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: (53)

8 3.3 Effektmål Strategins effektmål konkretiserar de övergripande målen och är valda utifrån de utmaningar som identifierats och de prioriteringar som gjorts. De pekar ut önskvärd utveckling i Örebro län till Vägledande principer har varit att målen ska vara etablerade och accepterade inom det aktuella området, att de ska uppfylla smart-kriterierna det vill säga vara specifika, mätbara, accepterad, realistiska och tidsbundna. I uppföljningen ska statistiken så långt som möjligt brytas ned på parametrarna kön, kommun, stad land och socioekonomi. En uttalad målsättning är att skillnader mellan olika grupper ska minska. Effektmålen med tillhörande indikatorer ska ses över en gång per år och uppdateras vid behov. Effektmål till 2030 för Örebro län 1. Självskattat hälsotillstånd Andelen med gott självskattat hälsotillstånd ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med Framtidstro Andel elever i årskurs 9 med ljus framtidstro ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med Behörighet till gymnasiet Andel elever som lämnar grundskolan med behörighet till något av de nationella gymnasieprogrammen ska öka år för år. 4. Behörighet till högskolan Andelen behöriga till högskola av de elever som fått avgångsbetyg ska öka år för år. 5. Övergång till högre studier Andel elever som avslutat gymnasieskolan och påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år ska vara minst 45 procent. 6. Eftergymnasial utbildning Andel av befolkningen med minst treårig eftergymnasial utbildning ska vara över 36 procent. 7. Andel förvärvsarbetande Andel förvärvsarbetande nattbefolkning år ska vara minst 82 procent. 8. Matchningsgrad Andel anställda med matchning mellan utbildning och yrke ska vara minst 80 procent. 9. Andel universitetssjukvård Av Region Örebro läns hälso- och sjukvård ska minst 75 procent förmedlas av universitetssjukvårdsenheter. 10. Såld högspecialiserad vård och universitetssjukvård Såld högspecialiserad vård och universitetssjukvård ska öka med minst 100 procent jämfört med år Bostadsmarknad i balans Alla tolv kommuner ska ha en bostadsmarknad i balans eller ett överskott. 12. Kollektivtrafikens andel av motoriserad arbetspendling Kollektivtrafikens andel av den motoriserade arbetspendlingsresorna ska vara minst 16 procent. 13. Utsläpp av växthusgaser Utsläppen av växthusgaser ska vara minst 60 procent lägre än 2005 års nivåer. 14. Förnybar energi Andelen förnybar energi ska utgöra minst 80 procent av den totala energianvändningen. 15. Energieffektivitet Örebro län ska ha minst 50 procent effektivare energianvändning än (53) Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: Region Örebro län

9 16. Nystartade företag Antal nystartade företag per tusen invånare ska vara flest i Örebro län jämfört med jämförbara län Branschbredd Antal arbetsställen ska öka mer än i jämförbara län. 18. Kunskapsintensiva företag Andel kunskapsintensiva företag ska vara högre än i jämförbara län. 19. Investeringar i forskning och utveckling, FoU Andelen FoU-investeringar av bruttoregionalprodukt ska vara 4 procent. 20. Internationaliseringsgrad Antal företag med export ska öka mer procentuellt i Örebro län i jämförbara län. 21. Gästnätter Antalet gästnätter avseende hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och förmedlade privata stugor och lägenheter ska öka med 66 procent jämfört med Bruttoregionalprodukt per sysselsatt Bruttoregionalprodukten i Örebro län per sysselsatt ska vara den högsta bland jämförbara län. 3.4 Prioriterade områden för samhandling För att möta regionens utmaningar och uppnå de övergripande målen fokuserar vi på tolv prioriterade områden för samhandling: 1. Kunskapslyft och utbildning av hög kvalitet 2. God kompetensförsörjning och matchning 3. Inkludering genom delaktighet och upplevelser 4. God, jämlik och jämställd hälsa 5. Högspecialiserad sjukvård och universitetssjukvård 6. God bostadsförsörjning 7. Effektiva och hållbara persontransporter 8. Hållbar konsumtion och försörjning 9. Ett brett och starkt näringsliv 10. Innovationskraft och specialisering 11. Goda förutsättningar för gods och logistik 12. Destinationer och evenemang med lyskraft Framgångsfaktorer/Genomsyrande perspektiv Följande perspektiv behöver genomsyra allt utvecklingsarbete. Digitalisering Internationellt samarbete Jämlikhet och jämställdhet Barn och unga Mångfald och integration 6 Västmanlands län, Värmlands län, Jönköpings län och Kronobergs län Region Örebro län Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: (53)

10 Istället för att lyfta fram perspektiven som framgångsfaktorer har vi skrivit in dem i relevanta effektmål och prioriterade områden för samhandling. Perspektiven jämlikhet, jämställdhet och barn och unga sammanfattas i kapitel Samhandling som arbetssätt Vägen från nuläge till mål rymmer komplexa utmaningar 7 som kräver samhandling, det vill säga gränsöverskridande insatser mellan privata, offentliga och civila aktörer på olika nivåer. Aktörer som gemensamt problematiserar, driver och äger lösningar och resultat. Vi prioriterar tolv områden där vi bedömer att samhandling är nödvändig för att nå målen 8. Genomförandet av strategin pågår under perioden med siktet inställt på att strategins effektmål, som mäter samhällets utveckling, ska vara uppfyllda För att stämma av utvecklingen finns även två år för etappmål; 2020 och För de rumsliga strukturbilderna 9 är målhorisonten bortom Samtal Samsyn Samverkan Samhandling SAMHANDLINGSTRAPPAN Regional utveckling kräver ett brett deltagande och en kontinuerlig dialog. Det innebär SAMTAL och utbyte av information för att nå SAMSYN om regionens utmaningar. När aktörerna är överens om hur frågan ska hanteras och att framgången nås bäst genom att lösa utmaningen tillsammans, då har SAMVERKAN uppnåtts. Då finns också de nödvändiga förutsättningarna för att gå vidare till SAMHANDLING, det vill säga att handla, tillsammans och enskilt, i riktning mot den gemensamma målbilden. Nuläge Samhandling Etappmål 2020 och 2025 Effektmål 2030 Vision Bilden ovan illustrerar en schematisk logik, från nuläge till vision. Att möta komplexa utmaningar när man driver ett utvecklings- och förändringsarbete har i praktiken ingen given och rak väg utan är beroende av ett utforskande arbetssätt. Ledstjärnor för vårt arbete är ett öppet samarbetsklimat, transparens, tydliga roller och ansvar, och ett aktivt lärande där alla känner sig delaktiga och engagerade i att finna lösningar. Lära Planera Utvärdera Genomföra 7 Se kap. 4 8 Se kap Se kap. 6. Strukturbilder är kartor som lyfter fram platser, områden och stråk av vikt för regionens utveckling. 10 (53) Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: Region Örebro län

11 3.5 Handlingsplaner och ansvar Strategins prioriterade områden för samhandling avgör vilka aktörer som gemensamt tar fram handlingsplaner. Ett partnerskap 10 för regional utveckling, med företrädare från Region Örebro län, kommunerna, näringslivet, universitetet, civilsamhället, länsstyrelsen och andra viktiga aktörer, ansvarar för att handlingsplanerna tas fram och genomförs. Partnerskapet är både ett beredande organ för den beslutande nivån och ett verkställande organ genom sina respektive organisationer. Genom samhandlingsavtal med berörda aktörer görs roller, ansvar och åtaganden tydliga. Även andra aktörer välkomnas att arbeta för att förverkliga strategins mål genom att ta in relevanta delar av den i sina verksamheter. Genomförandet via handlingsplanerna utvärderas kontinuerligt och den regionala utvecklingsstrategins mål följs upp med hjälp av indikatorer. Syftet är att dra lärdomar för att kunna vidareutveckla arbetet och kunna justera insatser och indikatorer om förutsättningarna ändras. Region Örebro län ansvarar för att utarbeta den regionala utvecklingsstrategin i samråd med regionens aktörer, kommuner, näringsliv och organisationer samordna insatserna för genomförandet löpande följa upp strategin och se till att den utvärderas på ett ändamålsenligt sätt delfinansiera insatser som styr mot målen. 10 Partnerskapet som i RUS 2010 kallades Regionala styrgruppen och utökas med samtliga kommunchefer och andra viktiga aktörer. Region Örebro län Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: (53)

12 4. Megatrender, nuläge och utmaningar Här beskriver vi först några viktiga megatrender. Sedan följer en beskrivning av nuläge och utmaningar för Örebro län i de tre områden där våra övergripande mål om hög livskvalitet, stark konkurrenskraft och god resurseffektivitet överlappar varandra: Hög livskvalitet och stark konkurrenskraft Hög livskvalitet och god resurseffektivitet Stark konkurrenskraft och god resurseffektivitet Syftet är att peka på komplexa samband i regionen och att ge ett underlag för den regionala utvecklingsstrategins prioriteringar. 4.1 Megatrender Vissa trender megatrender är starka och de kommer att påverka oss socialt, kulturellt, ekonomiskt, miljömässigt och säkert också på andra sätt. Vår möjlighet att genom aktiv handling i vår region påverka riktning och styrka i dessa trender är minimal. Men genom att försöka förutse vad som kommer att hända kan vi aktivt förhålla oss till dem och utnyttja trenderna som en möjlighet för utveckling av Örebroregionen. I underlagsrapporten Örebroregionen utifrån och in 14 har vi identifierat sex megatrender: 1. Globalisering hela världen är här, hela tiden 2. Global osäkerhet kartan ritas om 3. Urbanisering en utmaning för både stad och land 4. Digitalisering en social revolution 5. Klimat och miljö omställning till en ekologiskt hållbar utveckling 6. Samhällskontraktet demokrati, värderingar och livsstil Var och en av dessa har sina speciella karaktärsdrag, men de är också i flera fall nära kopplade till varandra. Så är till exempel globaliseringen en plattform för digitaliseringen och omvänt. Vi gör här en snabb summering av fyra av dem: globalisering, klimat och miljö, digitalisering och urbanisering Globalisering Globalisering syftar i vid mening på handel, gränsöverskridande investeringar och kapitalflöden samt utbyte av information och teknologi mellan länder. Även kultur, miljö, attityder och livsåskådning kan omfattas av begreppet globalisering. Internationellt utbyte av varor och idéer samt specialisering ökar i både skala och hastighet. Detta leder till att hela världen i stort sett har samma tekniska, sociala och ekonomiska kunskaper samtidigt. 14 Regional utveckling, Region Örebro läns rapportserie 2016:04, Persson/Niklasson (2016) Örebroregionen utifrån och in, Underlags-PM för RUS (53) Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: Region Örebro län

13 Inom ramen för den så kallade kunskapsekonomin har en strategi länge varit att svenskt näringsliv ska konkurrera med kunskap och hög kvalitet i vid mening. Den explosionsartade utvecklingen av utbildningssystemet i bland annat Kina och Indien gör att kraven på vår egen kompetensnivå ytterligare skärps. Ekonomin i Örebro län är inflätad i de globala ekonomiska systemen. Strukturomvandlingar i globala företag beslutas i styrelserum långt bort. Faktorer som kapital, kunskap, råvaror och marknader avgör. Genom tillgång till ny och billigare arbetskraft i Kina och Sydostasien och framöver i Afrika ökar rationaliseringstrycket i västvärlden. Men den växande ekonomin i stora delar av världen ger också möjligheter. En allt bättre ekonomi i dagens fattigare länder ger också köpkraft som gynnar exportföretag i vår region Klimat och miljö Trycket på naturresurserna ökar i takt med att vi blir fler på jorden samtidigt som koldioxidutsläppen och konsumtionen per person ökar. Nu krävs det drygt 1,6 planeter för att återskapa de naturresurser som konsumeras av oss människor varje år. Ekosystemen belastas hårt av avskogning, torka, vattenbrist, jorderosion, minskad biologisk mångfald och ökad koldioxidlagring i atmosfären. En hållbar livsstil det vill säga minskad konsumtion av naturresurser och mindre koldioxidutsläpp är avgörande för att jordens naturresurser ska räcka och planeten ska fortsätta vara en beboelig plats lång tid framöver. Hur vi transporterar oss, vad vi äter, hur vi bor och hur vi placerar våra sparpengar påverkar koldioxidutsläppen och är avgörande för om vi kan leva klimatsmart och hållbart. 15 Företagens kunskap om nya och växande marknader är en nyckel till framgång. I dag har många företag upptäckt att de har nya affärsmöjligheter att utveckla inom ramen för en mer hållbar utveckling Urbanisering Trenden är att städerna och stadsområdena växer. Storlek och täthet lockar med nya möjligheter till företagande, försörjning, utbildning och upplevelser. Befolkningen på de mindre orterna minskar relativt sett. Men landsbygdsbefolkningen räknat i absoluta tal minskar inte längre. Den svenska urbaniseringen, som folkomflyttning från land till stad, är i stort avslutad. Urbaniseringen har också påverkat våra normer. Det är staden som är norm och måttstock mindre samhällen och landsbygd är undantagen. Det är städerna som står för framtid, bättre livschanser, större mångfald och ett framgångsrikt företagande. Med urbaniseringen skapas också problem i storstadsregionerna, i alla fall i de större. Lång tid läggs på resor och segregation i boendet riskerar till exempel politisk oro Region Örebro län Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: (53)

14 Näringslivet har också i sin förändring blivit mer urbant. I takt med att tjänste- och kunskapsföretagen blivit avknoppade från tillverkningsindustrin har de i allt högre grad kommit att söka sig till större städer. Täthet, möjlighet till specialisering, flera kundkontakter och en bredare rekryteringsbas är orsaker som gör att dessa företag ofta föredrar staden framför till exempel mindre bruksorter Digitalisering Denna megatrend är kanske den allra tydligaste. Inom alla samhällssektorer pågår arbete med att förhålla sig till, förstå och använda den möjlighet som digitaliseringen ger. De så kallade marginalkostnaderna som uppstår i den digitala produktionen är nära noll. Tillväxtanalyser beräknar att hälften av produktivitetsökningen i industrin kan förklaras av digitalisering. Digitaliseringen öppnar för nya affärsmodeller och nya sätt att generera utveckling och värde. Krav kommer inom allt fler sektorer om att kunna vara uppkopplad och få realtidsinformation. Big data kan leda och styra trafikflöden, energisystem, sjukvård och mycket annat. Runt hörnet ser vi till exempel en annan sjukvårdslogik än dagens, grundad på användning av insamlad information i helt annan omfattning än i dag. I trafiken kommer självkörande bilar att finnas på svenska vägar inom något år. Med digitaliseringens hjälp påskyndas också globaliseringen. Sociala strukturer uppstår i nya konstellationer. Den allsidighet och opartiskhet som journalistiska produkter haft som utgångspunkt, kan man välja bort. Källkritiken blir en allt viktigare kompetens för att kunna navigera i informationshavet. Upp emot hälften av alla jobb kommer att kunna ersättas av datorer och robotar inom år. Vi behöver därför utveckla förmågor som (idag) ter sig som mänskligt unika, som till exempel konstnärliga talanger, social förmåga, samarbete, förhandlingslösningar och empati med andra. Vi kommer också att se allt mer virituella organisationer, där stora företag, frilansande specialister och mindre producenter finns sammankopplade oavsett var i världen de befinner sig. Digital teknik gör att team kan komponeras och upplösas efter behov. 14 (53) Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: Region Örebro län

15 4.2 Hög livskvalitet och stark konkurrenskraft Vår globala konkurrenskraft är beroende av kompetent arbetskraft. Den demografiska utvecklingen innebär också att allt färre arbetande måste försörja allt fler äldre. Vi behöver etablera oss tidigare på arbetsmarknaden och arbeta längre än vi gör idag. När var och en efter sin förmåga kan vara med och bidra medför det bättre hållbarhet, både socialt och ekonomiskt Nya förutsättningar för en god livsmiljö En god livsmiljö ger möjligheter att arbeta, studera och bo på en plats där man mår bra och känner tilltro till framtiden. Delaktighet, tillgänglighet, tillit och trygghet är viktiga ledord och förutsätter att man kan uttrycka sig, skapa och uppleva i gemenskap med andra. Vi ser allt oftare hur mål om ekonomisk tillväxt i samhället kompletteras med mål om ekologisk hållbarhet och livskvalitet, välbefinnande och tillit. Även öppenhet inför det nya och ungas perspektiv gynnar förändring och fortsatt samhällsutveckling. Regionen har en kraftig befolkningstillväxt i de flesta kommuner, framför allt i Örebro kommun, som nu växer med närmare nya invånare varje år. Om trenden fortsätter kommer länet inom några få år att ha fler än invånare. Invandringen har bidragit till att samtliga kommuner i länet har en positiv befolkningsutveckling. I regionen bor människor från mer än 165 länder. Närmare 85 procent av befolkningen bor idag i tätorter, medan 15 procent bor i småorter ( invånare) eller på landsbygden. I Örebro län finns stora möjligheter att utveckla goda och attraktiva livsmiljöer och besöksmål genom närhet till natur-, stads- och kulturmiljöer, ett rikt professionellt kulturliv och idrott på hög nivå. Ett starkt föreningsliv och aktiva studieförbund skapar sammanhållning, överbryggar gränser och främjar det demokratiska samhället. Regionen har också flera exempel på lyckade sociala innovationer. Vidare är länet sedan lång tid ett resurscentrum för teckenspråk och kunskap om kommunikationshandikapp Utmaningar inom kompetensförsörjningen Arbetskraften I en global kunskapsekonomi är tillgången till och intresset för kunskap, utbildning och kompetens i bred bemärkelse en viktig konkurrensfaktor. Nivåkraven ökar (minst gymnasium) liksom behovet av specialiserad och yrkesutbildad arbetskraft. Andelen högutbildade har ökat under hela tjugohundratalet. Utbildningsnivån hos utrikes födda är generellt sett hög och ligger i många fall i nivå med eller över den hos de inrikes födda 16. Trots detta har invånarna i Örebroregionen en lägre utbildningsnivå jämfört med riket. 16 Invandring och integration i Örebroregionen, Region Örebro län 2015, s 5. Region Örebro län Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: (53)

16 Vi ser också en vikande trend för behörighet till gymnasieskolans nationella program, och andelen som går vidare till högre studier. Färre pojkar än flickor når gymnasiebehörighet. I gruppen 16-åringar har utrikes födda 40 procentenheter lägre behörighet. Fler kvinnor än män fortsätter till en högre utbildning. Samtidigt är det fler män än kvinnor som etablerar sig på arbetsmarknaden. Denna utveckling riskerar att leda till kompetensbrist, särskilt i de mindre kommunerna, minskad konkurrenskraft och sämre livsvillkor. Trots att arbetslösheten minskar och arbetsmarknaden är god ökar den strukturella arbetslösheten. Långtidsarbetslösa i åldern år, personer med högst förgymnasial utbildning, samt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga tillhör riskgrupperna. I lågavlönade sektorer är kvinnor överrepresenterade, och betydligt fler kvinnor än män jobbar mindre än de önskar. Sysselsättningsgraden bland utrikes födda är endast 60 procent. Här finns både högutbildade som skulle kunna vara med och bidra till länets kompetensförsörjning 17 men som saknar vägar in i det svenska samhället, och personer som saknar gymnasieutbildning och därmed ingår i riskgrupperna för långtidsarbetslöshet. Vissa kommuner har större utmaningar på grund av högre ungdomsarbetslöshet och att fler personer i kommunen som är födda utanför Europa står utanför arbetsmarknaden. Ungas möjlighet till inträde och etablering på arbetsmarknaden är en central fråga för deras tillgång till välfärd och inflytande. 18 I december 2016 var personer födda utanför Europa inskrivna på arbetsförmedlingen i länet, vilket motsvarar 47 procent av samtliga inskrivna. Av dessa är 42 procent kvinnor (motsvarande siffra för inrikes födda är 41 procent). Arbetsgivarna I Örebroregionen, liksom i andra delar av Sverige, ökar andelen äldre. Det är mest påtagligt i de mindre kommunerna och på landsbygden, där konsekvenserna för tillväxten och välfärden kommer att bli störst. Pensionsavgångar drabbar också vissa branscher och yrken mer än andra. Arbetsgivare anser generellt att det är svårt att rekrytera. Var femte rekrytering avbryts på grund av att arbetsgivaren inte kan hitta rätt kompetens 19. Utrikes födda kan vara en resurs som dessutom gör oss bättre rustade för globaliseringen i form av språklig och kulturell kompetens. Tillgång till attraktiva bostäder, pendlingsmöjligheter och livsmiljöer ökar möjligheterna att hitta rätt kompetens 20. Samverkan mellan arbetsgivare och utbildningsaktörer, kommuner och myndigheter, behöver öka för att förbättra kompetensförsörjningen. Utbildningsaktörer Utbildningsutbudets dimensionering, innehåll och tillgänglighet behöver bättre matcha arbetsgivarnas behov, och samtidigt utformas så att fler vill utbilda sig till det som efterfrågas. Några 17 Örebroregionen Utifrån och in, s 24, Region Örebro län, Undersökningen gjordes under perioden 26 januari - 22 mars 2010 av Novus Opinion på uppdrag av Svenskt Näringsliv. 20 Krugman, Fujita & Veneables (1999) 16 (53) Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: Region Örebro län

17 utbildningsanordnare har mycket bra samarbete med arbetsgivare, andra behöver utveckla och stärka sin samverkan. Örebro universitet är regionens kunskapsmotor och en stark attraktionsfaktor för unga inflyttare. Universitetet som har nationella och internationella samarbeten och som samverkar med näringsliv, region, kommuner och organisationer, har närmare studenter på tre campus (Örebro, Karlskoga, Grythyttan). En jämförelsevis stor andel av studenterna stannar kvar i regionen efter avslutad utbildning. Folkbildningen och civilsamhället har också en mycket viktig roll i utbildningssystemet, inte minst för det livslånga lärandet och för den del av arbetskraften som står långt från arbetsmarknaden. Regionens styrkeområden 21 och bristyrken är viktiga utgångspunkter för utbildningssystemets dimensionering och innehåll. Ska vi möta morgondagens efterfrågan är det viktigt att integrera hållbar utveckling i utbildningarna. Digitaliseringens möjligheter är avgörande för förnyelse av utbildningar och ökad attraktivitet, samtidigt som bristen på digital kompetens riskerar att skapa utanförskap. Ju mer relevant kompetens och ju fler kunskapsintensiva och innovativa företag som kan etablera sig i regionen, desto fler innovationer och därmed fler arbetstillfällen och bättre livsvillkor för fler Ökat antal äldre förändrar behoven Befolkningen blir allt äldre, i Örebroregionen liksom i landet som helhet. Samtliga kommuner i regionen får ett ökat antal äldre även om utvecklingen skiljer sig åt i olika delar av regionen. Fram till 2030 ökar antalet personer över 80 år i alla kommuner. Antalet över 90 år ökar särskilt i norra länsdelen: Ljusnarsberg, Hällefors och Nora 22. Den demografiska förändringen ställer ökade och ändrade krav på hela samhället, men särskilt på sjukvård och kommunernas äldreomsorg där samverkan över organisationsgränser, effektivisering, kompetensförsörjning och ekonomiska resurser blir kritiska faktorer. Omsorgen om äldre är en i hög utsträckning kvinnodominerad del av arbetsmarknaden. Fler kvinnor än män arbetar i särskilda boendeformer och fler kvinnor fungerar som anhörigvårdare till sin partner. Utrikes födda män arbetar med vård och omsorg i betydligt större utsträckning än inrikes födda. Fler män behöver komma in i sektorn för att vi ska klara kompetensförsörjningen Förbättrad folkhälsa, ökade klyftor och ökad psykisk ohälsa Den ökade livslängden i kombination med medicinteknisk utveckling väcker frågor om prioriteringar, etik och ekonomi. Den stora invandringen till regionen ställer ökade krav på samhällets grundfunktioner, däribland vården. Vi mår bättre och bättre i regionen som helhet, men både den faktiska och den självupplevda hälsan är ojämnt fördelad, såväl geografiskt som mellan grupper. Flickor, kvinnor, funktionsnedsatta och HBTQ-personer rapporterar i högre grad en sämre hälsa jämfört med andra grupper i regionen. Likaså finns ett tydligt samband mellan hälsa och utbildningsnivå, samt mellan hälsa och födelseland. 21 Regionens styrkeområden beskrivs i avsnitt Samhällsutmaningar för en hållbar tillväxt och attraktionskraft i Örebro län, Oxford Research, 2016 Region Örebro län Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: (53)

18 Under senare år har den psykiska ohälsan ökat i omfattning. Tre ökande trender kan urskiljas; barn och unga med diagnoser som ADHD och/eller autism, stressrelaterade sjukdomar, speciellt bland kvinnor, samt självskadebeteenden hos unga flickor. 23 Den psykiska ohälsan har en tydlig koppling till samhällsförändringar och svårigheterna att hitta ett meningsfullt fungerande socialt sammanhang. Män är starkt överrepresenterade i självmordsstatistiken. Utbildning, bostad, sysselsättning, delaktighet och inflytande, samt fysisk aktivitet är viktiga förutsättningar för bättre folkhälsa. En ökande andel av länets befolkning utgörs av utrikesfödda personer. Målet med invandringspolitiken är integration, men i verkligheten finns en tydlig segregation både på bostadsoch arbetsmarknaden, samt utanförskap. Gruppen utrikesfödda har högre arbetslöshet, högre trångboddhet, sämre hälsa och sämre ekonomi jämfört med genomsnittet. Även andra grupper löper en förhöjd risk att hamna i utanförskap, till exempel personer med funktionsnedsättning. Utmaningen är ett integrerat samhälle med minskat utanförskap samt en jämlik och jämställd hälsa. Civilsamhället som har en viktig roll för utvecklingen av sociala innovationer står inför flera olika utmaningar. En av dem är att vårt ideella engagemang minskar i specifika organisationer och att det också blir mer kortsiktigt. Men samtidigt visar många studier att människors engagemang förblir starkt. Det tar sig bara andra uttryck Högspecialiserad vård och universitetssjukvård Den högspecialiserade sjukvården och universitetssjukvården bidrar till hög regional attraktivitet för studenter, kvalificerade medarbetare och för medborgaren. Den bidrar även till den regionala utvecklingskraften då den har unika förutsättningar för forskning och agerar innovationsdrivare för att möta demografiska behov och utmaningar för välfärden. Samverkan mellan den högspecialiserade sjukvården, universitetssjukvården, den övriga sjukvården, universitetet och samhället är helt avgörande för konkurrenskraftig forskning och utbildning. Baserat på en journalistisk sammanställning av kvalitet och tillgänglighet 2016 var Universitetssjukhuset i Örebro rankad som fjärde bästa universitetssjukhus i Sverige. 25 Universitetssjukvård definieras i det nationella ALF-avtalet 26 och är ett övergripande och brett begrepp som omfattar alla vårdnivåer samt forskning, innovation, undervisning, evidens och patientmedverkan. Enheter som i alla aspekter uppfyller kriteriet för universitetssjukvård utgör universitetssjukvårdsenheter. Dessa kan utses inom alla delar av hälso- och sjukvården och i hela länet. Detta är alltså inte endast ett kvalitetsmått på själva vården utan belyser också forskningsaktivitet och innovationspotential för regional utveckling. 23 Liv och hälsa ung. Region Örebro län. 24 Harding, Tobias (2012) Framtidens civilsamhälle. Underlagsrapport till Framtidskommissionen. Regeringskansliet, Statsrådsberedningen. Trägård, Lars; Wallman Lundåsen, Susanne; Wollebæk, Dag & Svedberg, Lars (2013) Den svala svenska tilliten. Förutsättningar och utmaningar. Stockholm: SNS Förlag. Färnström, Tora (red) (2016) Folkrörelser skärp er! Stockholm: ABF och Tankesmedjan Tiden. 25 Enligt tidskriften Dagens medicins nationella ranking. Databasen - Bästa sjukhuset 26 I det s.k. ALF-avtalet har berörda landsting/regioner träffat överenskommelse med staten om att fördjupa och utvidga sitt samarbete inom utbildning, forskning och utveckling i syfte att förbättra vården genom fortlöpande kunskaps- och kompetensutveckling. Kartläggning av utvecklingsresurser i stat, landsting/regioner och kommuner, s 6, SKL, (53) Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: Region Örebro län

19 UTMANINGAR Att utbildningssektorn matchar regionens kompetensbehov Att höja utbildningsnivån, ta tillvara allas kompetens och möjliggöra livslångt lärande Att ge alla möjlighet till etablering på arbetsmarknaden och till egen försörjning Att bryta den etniskt och könssegregerade utbildnings- och arbetsmarknaden Att skapa förutsättningar för fler arbetstillfällen och god kompetensförsörjning Att vara en attraktiv livsplats för specialiserad arbetskraft Att inkludera utrikes födda socialt och i arbetslivet Att vård och omsorg svarar mot de demografiska behoven Att ge barn och unga möjlighet att vara delaktiga och få inflytande över sin vardag och livssituation Att ta tillvara äldres kompetens Att andelen äldre ökar i relation till andelen i arbetsför ålder så att varje person som arbetar måste försörja fler Att skapa god livskvalitet och folkhälsa genom goda livsmiljöer, inkludering och delaktighet Att den högspecialiserade vården stärks och utvecklas Att universitetssjukhusets roll på den regionala, nationella och internationella arenan stärks Region Örebro län Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: (53)

20 4.3 Hög livskvalitet och god resurseffektivitet En arbetsmarknad i ständig förändring ställer inte bara nya och ökade krav på utbildning och kompetens utan även på andra förutsättningar, till exempel tillgång till bostäder, attraktiva livsmiljöer, vård, kultur och fritid. Att ingå i en större funktionell arbetsmarknadsregion är viktigt för tillväxten. Vår möjlighet till det är beroende av goda pendlingsmöjligheter Bra pendlingsmöjligheter avgörande God tillgänglighet är viktigt för en positiv regional utveckling. Arbetstagarna får större utbud av arbetstillfällen att välja på och arbetsgivarna får fler kompetenser att välja emellan. Trenden är att allt fler pendlar allt längre sträckor, vilket driver fram en funktionell regionförstoring som i sig är helt avgörande för kompetensförsörjningen och global konkurrenskraft. Tågförbindelsen Stockholm Oslo via Örebro är en prioriterad satsning för regionens utveckling. Örebro Airport är viktig för att regionen ska ha snabba förbindelser till Europa. I vårt län väljer allt fler att bo i Örebro kommun och dess närhet. Här ökar också utbildningsnivån. Urbaniseringstrenden indikerar att de mindre kommunerna kommer att bli allt mer beroende av inpendling för att klara den framtida arbetskraftsförsörjningen. På landsbygden är utpendlingen redan omfattande. Pendlingen ökar kraftigt i stråket från Örebro till Stockholm, och även i stråken mellan de större kommunhuvudorterna och Örebro. Regionen är i andra hand orienterad västerut mot Värmland. I nordlig och sydlig riktning är antalet utbyten avsevärt färre. Nästan 90 procent av de motoriserade pendlingsresorna sker med bil och drygt 10 procent med kollektivtrafik. Vägtransporter står för drygt en tredjedel av alla koldioxidutsläpp och skapar även problem med partiklar och buller. Utsläppen av koldioxid minskar, men för långsamt för att vi ska nå de nationella klimatmålen. Det är också samhällsekonomiskt fördelaktigt om andelen pendlingsresor med kollektivtrafik, gång och cykel ökar. Kostnaden för bilens påverkan är fem kronor per kilometer, och för cykeln 80 öre. Om man sedan endast räknar på samhällskostnaderna så kostar en kilometer med bil 1,50 kronor, medan samhället tjänar 1,60 kronor på varje kilometer som cyklas 27. Bilen ska därför i första hand vara ett alternativ för dem som bor på landsbygden där kollektivtrafiken är gles och avstånden är för långa för cykelpendling Sårbara flöden För att städer och samhällen ska fungera och vara attraktiva behöver flöden av till exempel varor, tjänster och energi fungera i vardagen, även när påfrestningar som skyfall och värmeböljor inträffar. 27 Transport transitions in Copenhagen: Comparing the cost of cars and bicycles, Ecological Economics, (53) Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: Region Örebro län

21 De samhällsviktiga flödena är beroende av varandra och sköts av flera olika aktörer. Aktörerna behöver bedriva utvecklingsarbete tillsammans för att upprätthålla funktioner på nödvändig och förväntad nivå. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Flera av länets kommuner tar sitt dricksvatten huvudsakligen från ytvattentäkter som sjöar eller åar. Risken för en försämrad vattenkvalitet i vattentäkter ökar på grund av bland annat klimatförändringar, en växande befolkning, och läckage från jord- och skogsbruk och industriområden. Redan idag är det tidvis problem med vattenkvaliteten och tillgången i bland annat Svartån. Många kommuner saknar också en reservvattentäkt om den ordinarie vattentäkten blir otjänlig. Det pågår ett samarbete mellan kommunerna Hallsberg, Kumla, Lekeberg, Laxå, Nora, Lindesberg och Örebro med syftet att vi så småningom ska kunna hämta råvatten från Vättern. Sårbarheten för försörjning av andra livsmedel hänger samman med ökade avstånd mellan producenter och konsumenter, ensidig livsmedelsproduktion, beroende av globala handelssystem, låg lönsamhet och avsaknad av livsmedelsreserver. Detta gör det svårare för oss att hantera effekter av klimatförändringar, stigande energipriser och andra omvärldsfaktorer. Vi behöver öka länets produktion av livsmedel och öka lönsamhet, export och innovationskraft i livsmedelskedjan samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Matproduktion kan på det sättet få betydelse för tillväxt och jobb på landsbygden. För att säkra energiförsörjningen måste vi både bli mer resurseffektiva och ställa om till förnybara energikällor. Alla större fjärrvärmeleverantörer i Örebro län har som mål att vara helt eller nästan helt fossilfria På transportsidan ökar intresset för eldrivna fordon. Regionen har potential för ökad produktion av biogas och solenergi Bostadsbrist men goda förutsättningar En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för både ekonomisk och social hållbarhet genom att den främjar kompetensförsörjning, sysselsättning, integration och folkhälsa. På samma sätt utgör ett överskott av bostäder ett hinder för god kommunal ekonomi. I elva av tolv centralorter råder bostadsbrist. 28 Örebro kommun har sitt mest negativa inrikes flyttnetto i åldersspannet år, vilket troligtvis hänger samman med en överhettad bostadsmarknad. 29 Kommunerna runtom har positiva inrikes flyttnetton för gruppen. Vissa kommuner har lediga bostäder, men inte inom det boendesegment som potentiella inflyttare efterfrågar, till exempel bostäder i attraktiva lägen i landsbygdskommunerna. Brist på bostäder anpassade för äldre motverkar också rörligheten på bostadsmarknaden. De långsiktiga förutsättningarna för bostadsförsörjning skiljer sig åt mellan regionens olika delar. Örebro kommun har svårt att hinna bygga för att kunna tillmötesgå efterfrågan, medan många av de 28 Kommunerna har uppgett siffran i januari 2016, Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2016, Länsstyrelsen 29 Regional utveckling, Region Örebro läns rapportserie 2016:04, Niklasson (2016) Hur går det för Örebroregionen? Region Örebro län Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: (53)

22 mindre kommunerna upplever att det saknas finansiella förutsättningar för att bygga nytt då marknadsvärdet på nybyggda hus kraftigt understiger byggkostnaderna. Bostäderna måste även kombineras med både kommersiell service, välfärdstjänster och kommunikationer för att kunna utgöra en attraktiv boendemiljö. Samtidigt är Örebro den stad i Sverige som har högst fart i bostadsproduktionen, och byggtakten i länets mellanstora kommuner är snabbare än på länge. Det finns därför goda förutsättningar att klara denna utmaning på längre sikt för länet som helhet. Bostadsbyggandet har stor påverkan ur ett miljöperspektiv, framförallt genom resursanvändning av ändliga och fossila resurser under byggnadsfasen och genom att ekosystemtjänster försvinner vid förändrad markanvändning. Det är därför viktigt att uppnå ett hållbart bostadsbyggande. Boendesegregationen är inte bara ett socialt problem. Den är också att betrakta som ett ekonomiskt problem och som ett hinder i den regionala tillväxten. Människor som växer upp i resurssvaga områden har generellt sämre chanser i arbetslivet än de som växer upp i resursstarka områden. Något som är mycket tydligt i boendesegregationen i Örebro är att det finns en samvariation mellan etniska och socioekonomiska skillnader 30. UTMANINGAR Att erbjuda effektiva och hållbara pendlingsmöjligheter Att öka andelen förnybar energi Att minska persontransporternas klimatpåverkan Att säkra en robust försörjning av vatten, livsmedel och energi Att erbjuda attraktiva och funktionella boenden Att öka andelen bostäder som är ekologiskt hållbart byggda 30 Lika möjligheter eller skilda verkligheter? Regionförbundet Örebro, (53) Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: Region Örebro län

23 4.4 Stark konkurrenskraft och god resurseffektivitet I framtiden behöver vi nya affärsmodeller som klarar företagens lönsamhetsmål samtidigt som de lever upp till skärpta miljökrav. Dessa affärsmodeller öppnar ekonomiska möjligheter för företag som är innovativa. Nya branscher kan möta förändrade konsumtionsmönster med helt nya typer av tjänster och produkter. På så sätt kan Örebroregionens konkurrenskraft stärkas Ett strategiskt läge mellan tre storstadsregioner Örebroregionen har ett strategiskt läge mellan de tre storstadsregionerna Stockholm, Oslo och Göteborg. Framförallt är närheten till Stockholm mycket betydelsefull för tillväxten i Örebroregionen. Genom omfattande infrastrukturinvesteringar har regionen kommit att bli en allt mer integrerad del av Stockholm-Mälarregionen. Mer än personer pendlar från Örebroregionen till Stockholm. Samtidigt är det bara delar av Örebroregionen som fullt ut kan dra nytta av närheten. Stockholm kan inte vara grunden för regionens tillväxt, tvärtom behöver Örebroregionen i högre grad bygga vidare på sina egna styrkor och specifika förutsättningar för att klara den framtida tillväxten. För Ljusnarsberg finns en naturlig koppling mot Dalarna. Hällefors, Karlskoga och Degerfors har ett stort utbyte med Värmlands län en relation vars potential delvis begränsas av bristande kommunikationsmöjligheter. En snabb tågförbindelse mellan Oslo och Stockholm skulle öka utbytet. Däremot har södra delen av länet endast en svag koppling till Östergötland. Långa avstånd till närmaste större stad och bristande kommunikationsmöjligheter bidrar till detta Goda men ojämnt fördelade förutsättningar Marknader Regionens näringsliv har under en längre tid genomgått flera faser av strukturomvandling. Detta har lett till en nedgång inom vissa branscher, men har också bidragit till att näringslivet är bättre rustat för framtiden. Lönsamheten är bra i många branscher i regionen. Samtidigt är det, jämfört med riket, en betydligt större andel av företagen som endast har en regional marknad, och som uppger stora hinder för internationalisering. Dessutom har regionen under den senaste tioårsperioden tappat drygt 22 procent av jobben i företag med tillverkningsprocesser spridda över ett flertal länder. Kunskapsnivå Kunskapsnivån i det som produceras i regionen är relativt låg. Detta tar sig uttryck i sjunkande FoUinvesteringar, ett fåtal riskkapitalinvesteringar, och en svag utveckling vad gäller antal Region Örebro län Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: (53)

24 kunskapsintensiva företag 31. Universitetssjukhuset med sin högspecialiserade vård utgör tillsammans med universitetet ett undantag och är en tillväxtmotor för regionen. Andelen som jobbar i växande branscher är färre än riksgenomsnittet. Länet ligger på en nionde plats vad gäller samlade utgifter per capita för FoU. För att avancera till en sjunde plats behöver investeringarna fördubblas. Det är ett fåtal privata företag som står för 76 procent av FoU-investeringarna i länet och därför varierar investeringarna mycket över tid. Branscher Örebro är regionens ekonomiska motor. Företagen i Örebro kommun växer mer än tio gånger så mycket i antal anställda som näst största kommunen (Karlskoga) och har mer än fyra gånger så många anställda i bolagen. I Örebro kommun är också balansen god mellan tillverkande företag och tjänsteföretag. I länets mindre kommuner dominerar tillverkningssektorn medan tjänstesektorn är svag. Flera kommuner har en låg tillväxttakt i antal företag och en negativ utveckling i antalet anställda. Flera finns också listade bland de mest sårbara i landet 32, bland annat för att arbetsmarknaden är beroende av några få företag. Samtidigt finns en potential i landsbygdens breda sammansättning av branscher, en högre andel egenföretagare och inte minst bördig odlingsmark. Utmaningen här är glesheten och lönsamheten. Arbetsmarknaden är könssegregerad. Andelen män i näringslivet är 68 procent och hela 80 procent inom kunskapsintensiva arbetsställen 33. Ett undantag är universitetssjukvården. Företagande Nyföretagandet har ökat i regionen under tjugohundratalet, med rekordsiffror 2015, och överlevnadsgraden är generellt hög. Samtidigt har länet fortfarande Sveriges näst minst företagsamma befolkning, och några kommuner har bland det lägsta nyföretagandet i landet, bland annat för att en större arbetsgivare länge varit dominerande på orten. Företagsamheten bland kvinnor har ökat, men fortfarande finns endast två län med svagare företagsamhet bland kvinnor än Örebro. Endast 5,7 procent av kvinnor i arbetsför ålder driver företag (rikssnittet är 7,6 procent). Motsvarande andel för män är 63 procent. Bland unga är företagsamheten klart under det svenska genomsnittet. På svenska landsbygden är andelen företagare generellt högre än i städerna, men hög medelålder medför behov av generationsväxling, utbildning samt relevant stöd och goda villkor för yngre entreprenörer. Andelen kvinnor och utlandsfödda som driver företag på landsbygden är lägre än i staden 34. Styrkeområden för innovationer Örebroregionen har identifierat fyra sektorsövergripande styrkeområden för innovation och global konkurrenskraft samt två potentiella styrkeområden 35. De identifierade styrkeområdena är 31 En definition av kunskapsintensiva företag är att företaget förlitar sig på en intellektuellt kvalificerad arbetskraft, inte bara bland dess stöd- eller verkställandefunktioner utan också bland sina arbetstagare ute på frontlinjen (Starbuck 1992). Exempel på branscher som är kunskapsintensiva är sjukvård, IT, telekom samt juridiska och tekniska konsulter. 32 Rapport 0208 Sårbara kommuner 2016, Tillväxtverket, Jämställd regional tillväxt, Aktivitetsplan , Region Örebro län Företagandet på landsbygden, Jordbruksverket, Styrkepositionsanalys av Örebroregionen. Region Örebro län, (53) Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: Region Örebro län

25 avancerade tillverkningstekniker med tillämpningar livsmedel i skärningen mellan måltid, hälsa och miljö bred utvecklingsförmåga inom medicin, hälsa, vård och omsorg kunskapshöjd för social innovation och innovation i offentlig förvaltning. De potentiella styrkeområdena är it och mjukvara som växande bransch, samt ökad kunskap för konkurrenskraftig logistik. Örebro län är bland de län som har bäst bredbandstäckning i landet 36. Detta är en bra tillgång för näringslivet, invånare och besökare. Regionen behöver dock fortsätta bygga ut bredbandet och göra den digitala infrastrukturen tillgänglig Örebroregionen i täten som Sveriges godstransportnav Örebroregionen genomkorsas av Sveriges största transportleder för gods, både på väg och på järnväg. Tillsammans utgör Västra stambanan, Mälarbanan, E18 och E20 de nationellt viktiga stråken mellan Stockholm och Oslo samt mellan Stockholm och Göteborg. I princip allt gods som fraktas på järnväg från norra Skandinavien passerar Hallsberg. Detta gör att Hallsberg är landets viktigaste godsnod med stor betydelse även ur ett internationellt perspektiv. Vår flygplats är Sveriges tredje största fraktflygplats. Detta har tillsammans med vårt geografiska läge, gott regionsamarbete och logistikutbildning på civilingenjörsnivå på Örebro universitet skapat goda förutsättningar för logistikverksamheter att etablera sig i regionen, särskilt i området kring Hallsberg och Örebro 38. Samtidigt förbättras infrastrukturen på många andra håll i Sverige, vilket kan leda till att det blir mer förmånligt att transportera godset i andra stråk än via vår region. En sådan utveckling skulle innebära utmaningar för logistiknäringen och framtida satsningar inom detta område. Både städer och landsbygd kan dra nytta av de stora transportstråken för att skapa attraktiva miljöer för boende och företagande Utmaningar och tillväxtpotential inom miljö- och klimatområdet För att nå miljö- och klimatmålen krävs att vi ändrar våra levnadsvanor, och därmed krävs åtgärder inom teknik, lagstiftning, planering och affärsmodeller. Vi behöver göra långsiktiga omvärldsanalyser av våra globala utmaningar inom hållbarhetsområdet med en systemsyn. Utsläppen av växthusgaser i länet har minskat avsevärt de senaste decennierna, men behöver fortsätta att minska radikalt för att vi ska klara målet att helt eliminera nettoutsläppen av växthusgaser. Transporterna står idag för drygt en tredjedel av utsläppen. Produktionen och konsumtionen behöver bli resurseffektiv och baserad på förnybara råvaror och energi. Det finns redan idag en växande global efterfrågan på resurseffektiva och miljöanpassade produkter och lösningar. Därför bedöms potentialen för tillväxt inom den biobaserade och cirkulära ekonomin vara 36 Enligt senaste mätningen (2015) av Post- och telestyrelsen hamnade Örebro län på fjärde plats i riket. 37 Behov av bredbandsutbyggnad beskrivs i avsnitt Tidningen Intelligent logistiks ranking av bästa logistikläget Region Örebro län Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: (53)

26 stor 39. Denna potential är än så länge relativt outnyttjad i Örebroregionen men är en förutsättning för en framtida miljödriven näringslivsutveckling och global konkurrenskraft. Här är landsbygden en stor resurs både för livsnödvändig försörjning av vatten, livsmedel och energi, för biobaserade produkter och för lokal förädling. Även lantbruket i sig är en marknad för miljötekniska lösningar för att minska energianvändning och utsläpp. UTMANINGAR Att rusta för fortsatt omställning i näringslivet Att utveckla global konkurrenskraft inom regionens styrkeområden Att öka företagsamheten, speciellt kunskapsintensiva företag Att vidga kommunikationsmöjligheterna norrut och västerut Att säkerställa en god bredbandstäckning Att det ska vara både förmånligt och hållbart att transportera gods via vår region Att utnyttja potentialen i den biobaserade och cirkulära ekonomin Att skapa incitament för hållbar produktion och konsumtion 39 En ekonomi där biobaserade produkter ersätter fossila och där avfall blir resurser. Där affärsmodeller för att dela på användandet av produkter och återanvändning utvecklas, samtidigt som produkterna ska vara möjliga att reparera (53) Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: Region Örebro län

27 5. Prioriterade områden för samhandling Utifrån nuläge och utmaningar, vår vision och våra tre övergripande mål prioriterar vi tolv områden att samhandla kring. I avsnittet om nuläge och utmaningar identifierade vi utmaningarna i de överlappande ytorna mellan våra övergripande mål. Här har vi på samma sätt riktat insatserna till dessa överlappningar. Syftet är återigen att synliggöra de komplexa sambanden samt behovet av gränsöverskridande insatser och samhandling för att få en hållbar utveckling. De överlappande ytorna och beroendena är i praktiken fler. De behöver utforskas mer i detalj när handlingsplaner tas fram, i syfte att säkra ömsesidiga värden och goda synergieffekter för människor, miljö och ekonomi. Varje område för samhandling beskriver vad vi vill uppnå med prioriteringen. Prioriteringarna ska tillsammans bidra till att strategins effektmål, listade inledningsvis samt i figurerna i början av avsnitt 5.1, 5.2 och 5.3, uppfylls. Vision Örebroregionen Sveriges hjärta Hög livskvalitet i en hållbar och attraktiv region Region Örebro län Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: (53)

28 5.1 Hög livskvalitet och stark konkurrenskraft UTMANINGAR Att utbildningssektorn matchar regionens kompetensbehov Att höja utbildningsnivån, ta tillvara allas kompetens och möjliggöra livslångt lärande Att ge alla möjlighet till etablering på arbetsmarknaden och till egen försörjning Att bryta den etniskt och könssegregerade utbildnings- och arbetsmarknaden Att skapa förutsättningar för fler arbetstillfällen och god kompetensförsörjning Att vara en attraktiv livsplats för specialiserad arbetskraft Att inkludera utrikes födda socialt och i arbetslivet Att vård och omsorg svarar mot de demografiska behoven Att ge barn och unga möjlighet att vara delaktiga och få inflytande över sin vardag och livssituation Att ta tillvara äldres kompetens Att andelen äldre ökar i relation till andelen i arbetsför ålder så att varje person som arbetar måste försörja fler Att skapa god livskvalitet och folkhälsa genom goda livsmiljöer, inkludering och delaktighet Att den högspecialiserade vården stärks och utvecklas Att universitetssjukhusets roll på den regionala, nationella och internationella arenan stärks Att universitetssjukvården utvecklas inom det breda hälso- och sjukvårduppdraget Effektmål till 2030 för Örebro län Självskattat hälsotillstånd Andelen med gott självskattat hälsotillstånd ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med Framtidstro Andel elever i årskurs 9 med ljus framtidstro ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med Behörighet till gymnasiet Andel elever som lämnar grundskolan med behörighet till något av de nationella gymnasieprogrammen ska öka år för år. Behörighet till högskolan Andelen behöriga till högskola av de elever som fått avgångsbetyg ska öka år för år. Övergång till högre studier Andel elever som avslutat gymnasieskolan och påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år ska vara minst 45 procent. Eftergymnasial utbildning Andel av befolkningen med minst treårig eftergymnasial utbildning ska vara över 36 procent. Andel förvärvsarbetande Andel förvärvsarbetande nattbefolkning år ska vara minst 82 procent. Matchningsgrad Andel anställda med matchning mellan utbildning och yrke ska vara minst 80 procent. 28 (53) Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: Region Örebro län

29 Andel universitetssjukvård Av Region Örebro läns hälso- och sjukvård ska minst 75 procent förmedlas av universitetssjukvårdsenheter. Såld högspecialiserad vård och universitetssjukvård Såld högspecialiserad vård och universitetssjukvård ska öka med minst 100 procent jämfört med år Utifrån ovanstående utmaningar och effektmål har vi prioriterat fem områden där samhandling är nödvändig för att uppnå hög livskvalitet och stark konkurrenskraft. 1. Kunskapslyft och utbildning av hög kvalitet Lärandet pågår hela vårt liv. Tillgång till kvalitativ utbildning från förskola till universitet är grunden för ett bra liv för invånarna, arbetslivets kompetensförsörjning och samhällets utveckling. Hela utbildningssystemet behöver stimulera ett entreprenöriellt lärande och hållbar utveckling. Det är viktigt att alla har goda och jämlika förutsättningar 40 att fullfölja utbildning på minst gymnasienivå, att vi aktivt säkrar ett livslångt lärande, samt att vi tryggar alla invånares förmåga till omställning. Det behövs också fler arbetstagare med spetskompetens och fler individuella möjligheter att göra stegförflyttningar. Här behöver vi utveckla nya former för lärande och utnyttja både digitaliseringen och nya sätt att lokalisera utbildning för att överbrygga såväl attityder som geografiska hinder. En lärarutbildning av hög kvalitet i länet är av stor betydelse. 2. God kompetensutveckling och matchning Utbildningarnas relevans och tillgänglighet behöver bättre matcha arbetsgivarnas behov och samtidigt vara attraktiva så att fler väljer att utbilda sig inom de områden som efterfrågas. Örebro universitet är en viktig utbildningsaktör för att stärka näringslivet. Formell utbildning är en del av kompetensförsörjningen, men även erfarenhet och social kompetens behöver lyftas fram. Arbetsgivarna behöver arbeta mer strategiskt med rekrytering och attraktivitet. Matchningen bör i första hand fokusera på regionens styrkeområden, bristyrken och utmaningar Det är också viktigt att blicka utanför regionens gränser och skapa förutsättningar för global konkurrenskraft och arbetsmarknad. En viktig framgångsfaktor är kompetensutveckling under arbetslivet. Det behövs ökad kunskap om jämställdhet, likabehandling och mångfald, samt samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare i hela utbildningskedjan för att kompetensförsörjningen ska fungera och för att öka jämlikheten. Genom att ta tillvara hela befolkningens kompetens, kreativitet och erfarenheter kan vi nå både social sammanhållning och ekonomisk konkurrenskraft. Ett arbete ger möjlighet till såväl egen försörjning som hälsa och ett gott liv. Utbildning och kompetens hos kvinnor och män födda utanför Europa behöver tas tillvara i mycket högre grad för att öka dessa gruppers förutsättningar att etablera sig. Andra utsatta grupper som också behöver särskilda insatser är unga, långtidsarbetslösa i åldern år, personer med högst förgymnasial utbildning, samt personer med funktionsnedsättning som 40 Gap och segregering behöver minska. Individen ska ha möjlighet till utbildning och sysselsättning oberoende av till exempel kön, etnicitet, ålder, funktionsförmåga och boendeort. Region Örebro län Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: (53)

30 medför nedsatt arbetsförmåga. Ett sätt att förenkla för dessa grupper är att öka antalet arbetsintegrerande och sociala företag, ett annat är att erbjuda kompetensutveckling för arbetsgivare så att de bättre kan möta dessa gruppers behov. 3. Inkludering genom delaktighet och upplevelser Den nationella strategin talar om ett Sverige som håller samman. För att uppnå detta är det nödvändigt med inkludering och social sammanhållning som ger möjligheter för alla 41 att påverka sin livsmiljö och forma sina liv. Idrott, kultur och den sociala ekonomin 42 är centrala för inkludering och meningsskapande byggt på demokratiska värderingar. Några utmaningar är att ge barn och unga större inflytande, bidra till inkludering av nyinflyttade samt att bidra till kunskap om digitaliseringens möjligheter. Civilsamhället har även en viktig roll för utvecklingen av sociala innovationer. Dynamiken mellan bredd och spets, gammalt och nytt, från länet och omvärlden när det gäller både idrott och kultur bidrar till upplevelser, delaktighet och attraktivitet. Den bidrar till att attrahera och behålla kompetenser, företag och kapital. Dynamiken gör att vår region kan sticka ut på ett positivt sätt. Spetsen inspirerar till fortsatt utveckling och visar på möjligheter medan breda satsningar bidrar till social sammanhållning och är grogrund för en professionell nivå/elitnivå i vårt län. Jämställdhet och mångfald ska vara en självklar grund i arbetet, med utrymme och delaktighet för alla på lika villkor i alla delar av regionen. 4. God, jämlik och jämställd hälsa Befolkningens hälsa är avgörande för utvecklingen och framtiden. Folkhälsa beror av psykosociala faktorer, tilltro till egen förmåga, tilltro till andra, delaktighet och sammanhang. För en god, jämlik och jämställd hälsa behöver vi utforma goda och jämlika förhållanden för alla invånare. För att kunna skapa bra förutsättningar krävs kunskap om de faktorer som styr människors hälsa och de skydds- och riskfaktorer som påverkar. Här behövs samverkan inom och mellan kommuner, civilsamhälle, myndigheter och Region Örebro län. De faktorer som påverkar folkhälsan samspelar och finns på samhälls-, organisations-, familje-, och individnivå. Utöver breda insatser behövs särskilda insatser för sårbara grupper. Prioriterade områden är psykisk hälsa och levnadsvanor, särskilt bland barn och unga, liksom behov kopplade till den åldrande befolkningen och nyanlända. Även utbildningsnivån påverkar hälsan. Det är viktigt att vi kan erbjuda goda samhälleliga förutsättningar och främjande och förebyggande insatser med god tillgänglighet, kvalitet och kontinuitet i hela länet. Här ingår också en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård. Det innebär att vård, behandling och bemötande ska erbjudas på lika villkor för alla oavsett bostadsort, ursprung, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, religiös tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet och personliga egenskaper. Det behövs även utveckling av vårdprocesserna och ökad samverkan mellan olika 41 Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Här räknar vi även in socioekonomiska faktorer och bostadsort. 42 verksamhet som drivs av föreningar, kooperativ, stiftelser, kyrkor och liknande. 30 (53) Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: Region Örebro län

31 huvudmän, där närsjukvården är en viktig part. Digitalisering och e-hälsa kan också bidra, bland annat genom att öka individens delaktighet och stimulera kunskapsutbyte. För att skapa en positiv samhällsutveckling behöver även barns och ungas inflytande öka. 5. Högspecialiserad sjukvård och universitetssjukvård Den högspecialiserade sjukvården och universitetssjukvården ska vara en självklar regional och nationell samarbetspartner. Den bidrar till hög regional attraktivitet och utvecklingskraft. Värdet av denna vård ska öka. Samverkan med Örebro universitet är helt avgörande. Stark forskningsverksamhet gör regionen attraktiv och bidrar till kompetensförsörjningen. För att uppnå detta behöver den högspecialiserade vården stärkas och utvecklas, och Universitetssjukhusets roll på den nationella och internationella arenan stärkas. En nära samverkan mellan universitetssjukvården och kommunal hälso- och sjukvård är ett naturligt inslag inom de delar av närsjukvården som behöver utvecklas, till exempel äldrevården. Det finns stor potential för gemensamma innovationsmiljöer med deltagande från universitet och näringsliv. För regionen är det därför av stor vikt att universitetssjukvården står stark med god kvalitet, kompetensförsörjning och investeringspotential. Region Örebro län Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: (53)

32 5.2 Hög livskvalitet och god resurseffektivitet UTMANINGAR Att erbjuda effektiva och hållbara pendlingsmöjligheter Att öka andelen förnybar energi Att minska persontransporternas klimatpåverkan Att säkra en robust försörjning av vatten, livsmedel och energi Att erbjuda attraktiva och funktionella boenden Att öka andelen bostäder som är ekologiskt hållbart byggda Effektmål till 2030 för Örebro län Självskattat hälsotillstånd Andelen med gott självskattat hälsotillstånd ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med Bostadsmarknad i balans Alla tolv kommuner ska ha en bostadsmarknad i balans eller ett överskott. Kollektivtrafikens andel av motoriserad arbetspendling Kollektivtrafikens andel av den motoriserade arbetspendlingsresorna ska vara minst 16 procent. Utsläpp av växthusgaser Utsläppen av växthusgaser ska vara minst 60 procent lägre än 2005 års nivåer. Förnybar energi Andelen förnybar energi ska utgöra minst 80 procent av den totala energianvändningen. Energieffektivitet Örebro län ska ha minst 50 procent effektivare energianvändning än Utifrån ovanstående utmaningar och effektmål har vi prioriterat tre områden där samhandling är nödvändig för att uppnå hög livskvalitet och god resurseffektivitet. 6. Effektiva och hållbara persontransporter Det är viktigt att skapa ett hållbart transportsystem. Även om användningen av elbilar kommer att öka behöver andelen kollektivtrafik, cykling och gång också öka för att minska transporternas miljöpåverkan och förbättra folkhälsan. Ny teknik kan minska behovet av resor. Många äldre bor på landsbygden och har behov av god tillgänglighet till samhällsservice. Detta bör prioriteras i planeringen. En annan regional målsättning är att korta restiderna med kollektivtrafik till kommunhuvudorterna samt Stockholm, Oslo och Göteborg. Bättre internationell tillgänglighet är också av stor vikt för näringslivet. Det kräver utveckling av Örebro flygplats och kortare restider och högre turtäthet med tåg till Arlanda. Samtidigt behöver flygets klimatpåverkan minska. Den rumsliga strukturbilden visar den långsiktiga planeringen för kollektivtrafik i relation till annan samhällsplanering och ger inriktning för framtida investeringar i infrastruktur. 32 (53) Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: Region Örebro län

33 7. God bostadsförsörjning Att kunna erbjuda olika typer av boendemiljöer och bostäder är viktigt för goda livsmiljöer, och för att kunna attrahera arbetskraft med rätt kompetens. Hela regionen behöver ha en bostadsmarknad i balans. Det kan uppnås om man skapar förutsättningar för boende där befolkningen ökar, och förutsättningar för befolkningsutveckling där befolkningen åldras och minskar. För att ge marknaden så goda förutsättningar som möjligt krävs även fortsättningsvis aktiva kommuner. De bostäder som byggs de närmaste åren kommer att påverka regionen under många år. Därför är det viktigt att nya bostäder byggs på ett miljövänligt sätt, blir energieffektiva och med god arkitektonisk kvalitet och tillgänglighet. För att nå målet om resurseffektivitet är det även viktigt att befintliga fastigheter blir mer energieffektiva. Attraktiva boendemiljöer har också en tydlig koppling till social hållbarhet. Bland annat är det viktigt att tillgodose civilsamhällets behov av ytor och lokaler och att tillgången till fiber på landsbygden säkras. 8. Hållbar konsumtion och försörjning Vi behöver förbättra resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring 43. För att städer och samhällen ska fungera och vara attraktiva behövs flöden av till exempel vatten, livsmedel och energi. Vi behöver samarbeta för att upprätthålla flödena på nödvändig och förväntad nivå. Att säkra försörjning av dricksvatten med hög kvalitet till rimlig kostnad är därför angeläget. För att uppnå hållbar konsumtion och produktion behöver, utöver förbrukningen av vatten, även andra resurser konsumeras på ett hållbart sätt. Det handlar om att minska matsvinnet, uppnå en miljövänlig hantering av kemikalier och att minska mängden avfall. Vi behöver öka länets produktion av livsmedel och öka lönsamhet, export och innovationskraft i livsmedelskedjan, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. För att säkra energiförsörjningen måste vi både bli mer resurseffektiva och ställa om till förnybara energikällor. Vi behöver också säkerställa att människor har den information de behöver för att ställa om till en hållbar livsstil Prioriteringarna kommer från FN:s globala hållbarhetsmål 8, 44 Prioriteringarna kommer från FN:s globala hållbarhetsmål 12, Region Örebro län Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: (53)

34 5.3 Stark konkurrenskraft och god resurseffektivitet UTMANINGAR Att rusta för fortsatt omställning i näringslivet Att utveckla global konkurrenskraft inom regionens styrkeområden Att öka företagsamheten, speciellt kunskapsintensiva företag Att vidga kommunikationsmöjligheterna norrut och västerut Att säkerställa en god bredbandstäckning Att det ska vara både förmånligt och hållbart att transportera gods via vår region Att utnyttja potentialen i den biobaserade och cirkulära ekonomin Att skapa incitament för hållbar produktion och konsumtion Effektmål till 2030 för Örebro län Nystartade företag Antal nystartade företag per tusen invånare ska vara flest i Örebro län jämfört med jämförbara län. 45 Branschbredd Antal arbetsställen ska öka mer än i jämförbara län. Kunskapsintensiva företag Andel kunskapsintensiva företag ska vara högre än i jämförbara län. Investeringar i forskning och utveckling, FoU Andelen FoU-investeringar av bruttoregionalprodukt ska vara 4 procent. Internationaliseringsgrad Antal företag med export ska öka mer procentuellt i Örebro län i jämförbara län. Gästnätter Antalet gästnätter avseende hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och förmedlade privata stugor och lägenheter ska öka med 66 procent jämfört med Bruttoregionalprodukt per sysselsatt Bruttoregionalprodukten i Örebro län per sysselsatt ska vara den högsta bland jämförbara län. Utsläpp av växthusgaser Utsläppen av växthusgaser ska vara minst 60 procent lägre än 2005 års nivåer. Förnybar energi Andelen förnybar energi ska utgöra minst 80 procent av den totala energianvändningen. Energieffektivitet Örebro län ska ha minst 50 procent effektivare energianvändning än Utifrån ovanstående utmaningar och effektmål har vi prioriterat fyra områden där samhandling är nödvändig för att uppnå stark konkurrenskraft och god resurseffektivitet. 45 Västmanlands län, Värmlands län, Jönköpings län och Kronobergs län 34 (53) Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: Region Örebro län

35 9. Ett brett och starkt näringsliv Livskraftiga företag med koll på omvärlden och de långsiktiga utmaningarna är avgörande för den ekonomiska tillväxten. Arbetsmarknaden behöver bli mer diversifierad och mindre segregerad för att minska sårbarheten. Merparten av nya arbetstillfällen skapas i relativt nystartade företag som växer snabbt. Sammansättningen av branscher och företag behöver därför breddas och företagsamheten öka, inte minst bland unga, kvinnor och utrikes födda. Ett bra entreprenörs- och företagsklimat och en bra digital infrastruktur, i tätorter och på landsbygden, är viktiga förutsättningar för att regionen ska kunna ha ett konkurrenskraftigt näringsliv. Villkoren för regionens näringsliv och innovationer ska vara jämställda och inkluderande, och präglas av nyfikenhet på nya affärsmodeller. Entreprenörskapet ska innefatta den sociala, cirkulära och biobaserade ekonomin som bidrar till en hållbar produktion och konsumtion. Här har landsbygdens företag potential att bidra till både förnybar energi, livsmedelsförsörjning och besöksnäring. Företag som vill växa och utvecklas behöver investera. Särskilt små och medelstora företag och nya företag behöver olika stöd för detta. Här behövs ökade investeringar i tidiga skeden, särskilt i små och medelstora företag. Innovationskontor, forskningsparker och inkubatorsverksamheter kan stimulera framväxten av nya och kunskapsintensiva tillväxtföretag utifrån de möjligheter och krav på finansierings- och affärsmodeller som återfinns inom nya ekonomier Ökad innovationskraft och specialisering Hållbar tillväxt i en global ekonomi kräver hög innovationskraft och omställningsförmåga och är beroende av samarbeten över både regionala och nationella gränser. Utmaningarna inom klimat-, miljö- och energiområdet är viktiga drivkrafter för innovation och tjänsteutveckling i samtliga branscher. Smart specialisering och nyindustrialisering ger unika konkurrensfördelar på internationella marknader. Digitalisering och hållbar produktion kan effektivisera existerande branscher och skapa helt nya jobb i nya branscher. I regionen finns offentlig förvaltning, civilsamhälle och högspecialiserad vård med universitetssjukhus. De har unika förutsättningar att agera innovationsdrivare för att möta demografiska behov och utmaningar för välfärden. Samverkan mellan universitet och samhälle är helt avgörande för en attraktiv och konkurrenskraftig forskning och utbildning. För att skapa nya tekniker och processer i industrin, nya vardagsnära innovationer och sociala innovationer behöver privata, offentliga och civila aktörer tillsammans bygga upp innovativa miljöer för forskning, test och demonstration. För att utveckla högkvalificerade varor och tjänster behövs kapital och investeringstakten behöver öka. 11. Goda förutsättningar för gods och logistik Många branscher i vår region är beroende av goda transportmöjligheter och mycket gods tranporteras via vårt län. Logistikbranschen har den fjärde största sysselsättningstillväxten i riket och Örebroregionen är rankad som bästa logistikläge, efter Göteborgsregionen. Vi behöver fortsätta stärka vår position som bästa logistikläge och våra infrastrukturella förutsättningar och marknadsföra dessa för att stärka befintliga företag och locka nya företag att välja vår region. Vi vill öka kunskapsinnehållet i näringslivet och det som produceras. Den rumsliga strukturbilden innehåller en 47 cirkulära, sociala och delningsekonomier. Region Örebro län Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: (53)

36 tydlig prioritering om var i regionen utveckling av logistikverksamhet bedöms ge störst regional nytta. Tack vare regionens centrala läge i Norden innebär logistiketableringar ofta att transporteffektiviteten ökar, något som är attraktivt både för nationella och internationella aktörer. En tydlig målsättning ska vara att det samtidigt sker på ett hållbart och klimateffektivt sätt. 12. Destinationer och evenemang med lyskraft Regionen har landets största andel affärs- och konferensgäster i förhållande till andelen privatgäster och är en av de regioner som under de senaste åren haft bland de största ökningarna av antalet gästnätter. Men vi behöver ytterligare öka attraktion, konkurrenskraft och hållbarhet i våra destinationer 48 och evenemang 49. Det skulle bidra till såväl ekonomisk tillväxt som till att förbättra vår egen livsmiljö. Destinationsutvecklingen behöver tydligare kopplas till en rumslig struktur som belyser helheten för länet när det gäller områden och stråk med kultur- och naturvärden och kommunikationsmöjligheterna dem emellan. Här behövs samverkan över läns- och kommungränser. Vi behöver också tänka i nya banor för att kunna använda och utveckla natur- och kulturmiljöerna utan att värdena förstörs. Inte minst behöver vi förpacka och marknadsföra kvaliteterna så att vi sticker ut jämfört med andra län. 48 En destination är ett geografiskt område där flera olika aktörer gemensamt bidrar till att göra området intressant och konkurrenskraftigt som resmål. Besökaren får en helhetsupplevelse inom: göra, bo, äta, handla, resa. Örebro läns fyra destinationer är Bergslagen, Karlskoga/Degerfors, Örebro och Askersund/Tiveden. 49 Transportplanering vid evenemang, 36 (53) Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: Region Örebro län

37 6. Strukturbilder för Örebro län Vi vill förstärka det fysiska planeringsperspektivet i Örebroregionens regionala tillväxtarbete och har därför tagit fram ett antal strukturbilder i form av kartor. De lyfter fram platser, områden och stråk av vikt för regionens utveckling, och belyser samspelet mellan bebyggelsestruktur, infrastruktur och kommunikationer samt de viktigaste kultur- och naturvärdena i länet. De visar därmed hur tillväxten påverkar geografin, och vice versa, och hur fysisk planering kan skapa förutsättningar för att nå målen i den regionala utvecklingsstrategin. Strukturbilderna ska vara ett verktyg för samordning mellan kommunernas översiktsplanering och bredbandsstrategier, regionens länstransportplan och prioriteringar inom kollektivtrafiken, statens nationella transportplan, samt utvecklingen av riksintressen. Strukturbilderna är alltså främst till för de beslutsorgan och politikområden som genom fysisk planering ska bidra till att länet förändras i linje med den regionala utvecklingsstrategin.. Strukturbilderna berör endast de samhandlingsområden som är prioriterade i den regionala utvecklingsstrategin. De inkräktar inte på det kommunala planmonopolet och har inte samma bredd när det gäller sakområden som den kommunala översiktsplanen. Regional samordning och planering kring vattenfrågor i Örebro län är också viktigt, inte minst utifrån de identifierade utmaningarna kring vattenförsörjning, vattenkvalitet och vattnets regionala och storregionala flöde och påverkan. Här behövs regional samhandling. Arbetet bör fokuseras på att hitta en långsiktigt hållbar lösning kring vattenfrågor i hela länet. 6.1 Storregional samverkan för en starkare region Örebroregionen har goda relationer och samarbeten med Stockholm-Mälarregionen, Värmlands län och Dalarnas län. Samverkan är av stor betydelse för att regionen ska kunna utveckla sin fulla potential. Stockholm-Mälarregionen står för 40 procent av landets befolkning och 60 procent av tillväxten i landet, och förväntas öka med omkring 1,3 miljoner invånare och arbetstillfällen till I ett internationellt perspektiv är dock Stockholm-Mälarregionen en förhållandevis liten och gles storstadsregion. Genom att knyta samman arbets-, studie- och bostadsmarknaderna i Stockholm-Mälarregionen kan hela regionen dra nytta av huvudstaden som motor i den framtida utvecklingen. Om vi dessutom tar tillvara regionens mångfald av attraktiva boendemiljöer, kompetenser och näringsmässig specialisering får vi bättre utbyte av regionens samlade resurser och investeringar, och banar väg för såväl hållbar tillväxt som internationell konkurrenskraft. En viktig storregional målsättning är att korta restiderna med kollektivtrafik till Stockholm, Oslo och Göteborg. För kommuner i Örebro läns utkanter, främst väster och norrut, kan angränsande län bidra med arbetstillfällen, närhet till service eller samverkan inom näringslivet. Örebroregionen vill framöver verka för ännu bättre relationer och samarbeten med Värmlands och Dalarnas län. Region Örebro län Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: (53)

38 Figur 1. Storregional rumslig principbild för Östra Mellansverige med fokus på ortsstruktur och storregionala samband. Arbetsmaterial från ÖMS arbetsgrupp. Källa: Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, 2016 UTKAST. 38 (53) Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: Region Örebro län

39 6.2 Hållbar bebyggelsestruktur och pendling Människor blir allt mer beroende av att kunna pendla för att nå en attraktiv arbetsmarknad, och pendling är helt avgörande för en fungerande arbetskraftsförsörjning. Bra pendlingsmöjligheter är därmed en av de viktigaste faktorerna för att skapa god regional tillväxt. Pendlingen ökar också kraftigt. Kartan lyfter fram områden där utveckling av bostäder, service och näringsliv bör prioriteras, och visualiserar stråk där pendlingen redan idag är omfattande och kan komma att öka genom nyetablering av bostäder eller växande arbetsplatser. Att dagligen pendla långa sträckor med bil innebär både en klimatbelastning, en social belastning och hälsorisker som är större än om man förflyttar sig med hjälp av kollektivtrafik, cykel eller till fots. 50 Därför finns det ett stort behov av att planera för hållbara transporter på regional nivå, och att förlägga framtida bebyggelse så att människor kan klara sitt vardagsresande utan att vara beroende av bilen. Regionen har ett antal befolkningskärnor av stor betydelse för utvecklingen av regionen som helhet. Gemensamt för kärnorna är att de har ett stort utbud av service, människor och en arbetsmarknad som växer. Inom de orange utvecklingsområdena kan vardagsresandet inom det egna området eller längs de svartmarkerade kollektivtrafikstråken ske med kollektivtrafik, cykel eller till fots. Inom de blå områdena kan vardagsresandet ske genom en kombination av kollektivtrafik och bil. I de vita områdena kommer bilen att vara det viktigaste transportmedlet, även om alla kommer att ha viss tillgång till kollektivtrafik. Idag bor en mycket stor andel av regionens befolkning i de orange och blå områdena. Ytterligare bebyggelse och verksamheter i dessa områden skapar goda förutsättningar för ett hållbart transportsystem och utgör underlag för kommunal planläggning av mark. 50 Sven-Allan Bjerkemo, 2011, Nya vägar för kollektivtrafiken, Trivector, 2012, forskningssammanställning Region Örebro län Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: (53)

40 Figur 2. Strukturbild för hållbar bebyggelsestruktur och pendling i Örebro län, målbild bortom (53) Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: Region Örebro län

41 6.3 Transporter och bredband ökar tillgängligheten Kartorna lyfter fram de stråk där merparten av dagens transporter sker. Noderna visar viktiga knutpunkter där byte mellan transportslag eller omlastning sker. Stråk och noder är av stor regional betydelse och det är framförallt här som den goda tillgängligheten bör upprätthållas och förbättras genom utveckling av infrastruktur och kollektivtrafik. Detta ger bättre pendlingsmöjligheter och bättre förutsättningar för näringslivets transporter. Järnvägen bör prioriteras för att målen för effektiva och hållbara gods- och persontransporter ska nås. Figur 3. Strukturbild för persontransporter i Örebro län, målbild bortom Region Örebro län Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: (53)

42 Örebroregionen är en av landets starkaste logistikregioner. Strukturbilden för godstransporter visar var det finns goda etableringsmöjligheter för logistikföretag och transportberoende näringsliv. All infrastrukturutveckling bör fokusera på fossilfria lösningar. Figur 4. Strukturbild för godstransporter i Örebro län, målbild bortom (53) Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: Region Örebro län

43 Örebro län är bland de län som har bäst bredbandstäckning i landet 51. Detta är en bra tillgång för näringslivet, invånare och besökare. Regionen behöver dock fortsätta bygga ut bredbandet och göra den digitala infrastrukturen tillgänglig för att öka hållbarheten. Medborgarna förväntar sig en digital utbyggnad på en mycket hög nivå. Innovativa lösningar på dagens utmaningar kommer att vara beroende av en god digital infrastruktur. Offentliga aktörer kommunicerar alltmer interaktivt och digitalt i gemensamma processer med invånarna, där exempelvis vårdtagare blir en aktiv part i sin egen vård. Även den privata sektorn är beroende av en mycket god kommunikationsinfrastruktur, för innovation, produktion och tillgänglighet till arbetskraft och marknader, inte minst i ett globalt perspektiv. Bredbandsutbyggnaden sker idag på marknadsmässiga grunder. Offentligt stöd kan bara ges till områden där marknaden inte själv löser sitt behov. Detta innebär att det behövs en samsyn mellan marknaden, staten, regionen och kommunerna. I Örebro län har landsbygden de största utmaningarna när det gäller tillgång till snabbt bredband. Kartan nedan beskriver denna utmaning genom att visualisera koncentrationer av byggnader utan fiber och med viktning på befolkningstäthet Enligt senaste mätningen (2015) av Post- och telestyrelsen hamnade Örebro län på fjärde plats i riket. 52 Statistik från befolkningsregistret Region Örebro län Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: (53)

44 Figur 5. Nulägesbild av bredbandsutbyggnaden i Örebro län. Blå områden är platser där fiber saknas och befolkningstätheten är relativ hög. Statistiken är från 2015 och kommer att uppdateras under mars (53) Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: Region Örebro län

45 6.4 Rekreation och upplevelser, för invånare och besökare Örebroregionen har blivit ett allt viktigare besöksmål. Det är även viktigt med möjligheter till rekreation för att regionen ska kunna erbjuda goda livsmiljöer för en växande befolkning. Kartan visualiserar fyra landskapstyper som utgör viktiga tillväxtområden för natur- och kulturverksamheter, som ska kunna fungera som drivkraft, och som ska bidra till en levande landsbygd. Vissa platser kan vara attraktiva utifrån flera aspekter. Figur 6. Strukturbild för rekreation och upplevelser i Örebro län, målbild bortom Region Örebro län Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: (53)

46 Kartorna visar också på potentialen för fysisk aktivitet (vandring, cykel, vintersport och paddling), både ur ett besöksnäringsperspektiv och för bättre folkhälsa. De fyra prioriterade landskapstyperna är stora, sammanhängande natur- och kulturområden av regional betydelse där intresset för rekreation och besöksnäring är överordnat intresset för areella näringar. Värdena behöver värnas långsiktigt och utvecklas på ett hållbart sätt. Utöver de miljöer som har pekats ut på kartan finns det i många städer och orter i länet spännande kulturmiljöer och områden för närrekreation, exempelvis i form av parker eller tätortsnära skogar. Det är ett medvetet val att inte peka ut dem i kartan då vi bedömer att de primärt är kommunala rekreationsområden. Örebro tätort utgör ett undantag då denna är av regionalt viktig karaktär och grundläggande för regional, nationell och internationell evenemangs- och konferensverksamhet. 46 (53) Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: Region Örebro län

47 Figur 7. Samlingskarta över strukturbilderna i Region Örebro län, målbild bortom Region Örebro län Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: (53)

48 7. Så tog vi fram strategin År 2010 antog regionfullmäktige i dåvarande Regionförbundet Örebro län en regional utvecklingsstrategi. Flertalet av etappmålen i strategin var tidssatta till 2015 och därför var det dags att revidera och utveckla strategin. Sedan 2010 har det skett stora förändringar i omvärlden och en ny organisation, Region Örebro län, har det regionala utvecklingsansvaret. Örebroregionens utvecklingsstrategi har tagits fram i dialog med kommuner, statliga myndigheter, akademi, näringsliv och organisationer. Förankring, dialog och transparens har varit viktiga principer under arbetet eftersom utvecklingsstrategin ska ligga till grund för samverkan mellan aktörer i Örebroregionen. Arbetet har delats in i fyra faser: etablering, dialog, remiss och beslut. Etablering Region Örebro län tog fram rapporten Örebroregionen utifrån och in som beskriver nuläge och trender i regionen och omvärlden, identifierade utmaningar och genomförde ett visionsforum tillsammans med aktörer i Örebroregionen. Dialog Aktörer i Örebroregionen har tillsammans, på möten, workshops och forum, diskuterat underlaget till strategi med utmaningar, mål och prioriteringar. Ett hundratal möten har anordnats och på dessa har cirka 1000 personer deltagit och bidragit. Region Örebro län har sammanställt alla inspel och formulerat den regionala utvecklingsstrategin. Remiss Ett förslag till regional utvecklingsstrategi för Örebroregionen skickas på remiss, remissmöten genomförs, och alla inspel tas emot och bearbetas. Beslut En slutversion lämnas till regionfullmäktige för beslut. Implementering Ett partnerskap, med företrädare från kommunerna, näringslivet, universitetet, civilsamhället och länsstyrelsen ansvarar för att säkra genomförande och samhandling mellan aktörerna i form av handlingsplaner i linje med den regionala utvecklingsstrategin. Region Örebro län ansvarar för samordning, uppföljning och utvärdering av handlingsplanerna. 48 (53) Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: Region Örebro län

49 8. Våra perspektiv När handlingsplanerna för samhandling tas fram är digitalisering och internationellt samarbete två viktiga framgångsfaktorer. Andra viktiga perspektiv är jämlikhet, jämställdhet, barn och unga. Jämlikhet och jämställdhet Jämlikhet och jämställdhet är centrala förutsättningar för en hållbar utveckling. Det är skillnad på jämlikhet och jämställdhet. Jämlikhet kan syfta på vilka grupper eller individer som helst, medan jämställdhet handlar om jämlikhet mellan könen. Genomgående för vår RUS är att det är invånare, verksamma och besökare som står i fokus för insatser och resultat, både som mottagare och medaktörer. I nulägesanalysen 53 pekar vi på områden där det finns skillnader grupper emellan. I styrningen mot RUS:ens effektmål och i handlingsplanerna ska insatser som kan bidra till ökad jämlikhet och jämställdhet prioriteras. Mål och indikatorer kommer därför att i möjligaste mån formuleras utifrån demografiska faktorer så att vi kan göra relevanta utvärderingar och prioriteringar. Barn och unga Unga ska ha makt att forma sitt liv och ges utrymme och möjlighet att ta en tydlig plats i det regional utvecklingsarbetet. Ungas drivkraft behöver tas tillvara. Andra perspektiv Alla diskrimineringsgrunder 54 ska tas hänsyn till i arbetet med att ta fram handlingsplaner. Utöver det behöver analys göras utifrån samhällsställning, samhällsstatus och socioekonomisk bakgrund. Platsers unika förutsättningar är också en viktig utgångspunkt eckling/2016/2016_04%c3%96rebroregionen%20utifr%c3%a5n%20och%20in.pdf 54 Diskrimineringsgrunder som kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder. Region Örebro län Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: (53)

50 9. Referenslista [Redigering pågår] Litteraturlista Ankarcrona Caroline (170120), Affärsmodeller för ett hållbart samhälle Bisnode, (2016) Näringslivsanalys Business Region Örebro Bjerkemo Sven-Allan (2011) Nya vägar för kollektivtrafiken, Trivector, 2012, forskningssammanställning Dagens medicin ( ) Bästa sjukhuset Europeiska kommission (2010) Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla FN (2016) Globala Målen för hållbar utveckling, Oxford Research (2016) Samhällsutmaningar för en hållbar regional tillväxt och attraktionskraft i Örebro län Eurostat ( ) Kunskapsintensiva branscher Färnström, Tora (red) (2016) Folkrörelser skärp er! Stockholm: ABF och Tankesmedjan Tiden. Gössling Stefan, Choi Andy S. (2015) Transport transitions in Copenhagen: Comparing the cost of cars and bicycles, Ecological Economics. Happiness Research Institute (2015) Sustainable Happiness, Why Waste Prevention May Lead to an Increase in Quality of Life, sustainable-happiness.pdf Harding, Tobias (2012) Framtidens civilsamhälle. Underlagsrapport till Framtidskommissionen. Regeringskansliet, Statsrådsberedningen. Intelligent logistik (2016) Bästa logistikläget Jordbruksverket (2009) Företagandet på landsbygden Jordbruksverket (2015) Landsbygdsprogrammet Krugman, Fujita & Veneables (1999) The Spatial Economy Länsstyrelsen i Örebro län (2016) Bredbandsutbyggnad i Örebro län Länsstyrelsen i Örebro län (2017) Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år (53) Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: Region Örebro län

51 Länsstyrelsen i Örebro län (2016) Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet Oxford research (2016) Styrkepositionsanalys av Örebroregionen, inför en strategi för smart specialisering Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ( ) Post- och telestyrelsen (2015) Regeringen (2015) En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Regionförbundet Örebro (2009) Lika möjligheter eller skilda verkligheter? Regional utveckling, Region Örebro läns rapportserie 2015:06, Rapporten är beställd av Regional utveckling och framtagen av CMA Research Bilden av Örebroregionen Regional utveckling, Region Örebro läns rapportserie 2016:04, Niklasson (2016) Hur går det för Örebroregionen? Uppföljning 2015 Regional utveckling, Region Örebro läns rapportserie 2015:05, Niklasson (2015) Hur går det för Örebroregionen? Uppföljning 2014 Regional utveckling, Region Örebro läns rapportserie 2015:03, Thorstensson (2015) Invandring och integration i Örebroregionen Regional utveckling, Region Örebro läns rapportserie 2016:02, Thorstensson (2016) Vem flyttar till Örebroregionen? Regional utveckling, Region Örebro läns rapportserie 2016:04, Persson/Niklasson (2016) Örebroregionen utifrån och in, Underlags-PM för RUS 2030 Region Örebro län (2015) Aktivitetsplan för jämställd tillväxt Region Örebro län (2014) Liv och hälsa ung Region Örebro län (2016) Program för hållbar utveckling (internt) Region Örebro län ( ) Transportplanering vid evenemang SKL (2008) Kartläggning av utvecklingsresurser i stat, landsting/regioner och kommuner, s 6, SKL, SOU 2015:56 Får vi det bättre? Om mått på livskvalitet Svenskt Näringsliv (2010) Att söka men inte finna Starbuck, W.H. (1992). Learning by knowledge-intensive firms. Journal of Management Studies, 3: 4, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Stockholms läns landsting (2015) SAMRÅDSFÖRSLAG: Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, Rufs 2050 Region Örebro län Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: (53)

52 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Stockholms läns landsting (2015) Samverkan och planering i Östra Mellansverige, ÖMS 2050, TRN 2015:0065 Tillväxtverket (2016) Sårbara kommuner 2016, Rapport 0208 Trägård, Lars; Wallman Lundåsen, Susanne; Wollebæk, Dag & Svedberg, Lars (2013) Den svala svenska tilliten. Förutsättningar och utmaningar. Stockholm: SNS Förlag. Världsnaturfonden (2016 Rekordtidig Overshoot Day - Jordens resurser tar slut 8 augusti Örebro kommuns(2016) Landsbygdsprogram för Örebro kommun. Remissversion 2 52 (53) Regional utvecklingsstrategi, remissversion Datum: Region Örebro län

53 Rapport Datum: Bilaga 1 Effektmål för Regional utvecklingsstrategi för Örebro län Version: 1

54 Innehåll Om effektmålen Självskattat hälsotillstånd Framtidstro Behörighet till gymnasiet Behörighet till högskolan Övergång till högre studier Eftergymnasial utbildning Andel förvärvsarbetande Matchningsgrad Andel universitetssjukvård Såld högspecialiserad vård och universitetssjukvård Bostadsmarknad i balans Kollektivtrafikens andel av motoriserad arbetspendling Utsläpp av växthusgaser Förnybar energi Energieffektivitet Nystartade företag Branschbredd Kunskapsintensiva företag Investeringar i forskning och utveckling, FoU Internationaliseringsgrad Gästnätter Bruttoregionprodukt per sysselsatt Region Örebro län Målbilagan Datum: (29)

55 Om effektmålen Strategins effektmål konkretiserar de övergripande målen och är valda utifrån de utmaningar som identifierats och de prioriteringar som gjorts. De pekar ut önskvärd utveckling i Örebro län till Vägledande principer har varit att målen ska vara etablerade och accepterade inom det aktuella området, att de ska uppfylla smart-kriterierna det vill säga vara specifika, mätbara, accepterad, realistiska och tidsbundna. I uppföljningen ska statistiken så långt som möjligt brytas ned på parametrarna kön, kommun, stad land och socioekonomi. En uttalad målsättning är att skillnader mellan olika grupper ska minska. Effektmålen med tillhörande indikatorer ska ses över en gång per år och uppdateras vid behov. 4 (29) Målbilagan Datum: Region Örebro län

56 1. Självskattat hälsotillstånd Indikator I en mängd studier har självrapporterat allmänt hälsotillstånd visat sig ha ett starkt samband med såväl livsvillkor och levnadsvanor som dödlighet och frågan har en central betydelse för att följa hälsoutvecklingen över tid. Indikatorn mäter andel (%) som svarat mycket bra eller bra i åldersspannet år. Enhet Andel (%) i befolkningen år med gott självskattat allmänt hälsotillstånd, d.v.s. som svarat Bra eller Mycket bra på frågan: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?, uppdelat på kön, utbildningsnivå och kommun. Källa Region Örebro län, Liv & hälsa, samt Hälsa på lika villkor? Trend Andel invånare år med gott självskattat allmänt hälsotillstånd Kommuner Andel kvinnor och män år med gott självskattat allmänt hälsotillstånd 2012 Region Örebro län Målbilagan Datum: (29)

57 Kvinnor % Män % Totalt % Askersunds kommun Degerfors kommun Hallsbergs kommun Hällefors kommun Karlskoga kommun Kumla kommun Laxå kommun Lekebergs kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Örebro kommun Örebro län Mål 2030 Andelen med gott självskattat hälsotillstånd bland invånare år ska öka med minst 3 procentenheter mot basåret Ökningen ska ske i samtliga befolkningsgrupper med hänsyn tagen till skillnader i kön, utbildningsnivå och bostadsort. Ökningen bör vara mer uttalad i grupper där god hälsa är mindre vanligt idag. Etappmål 2025 Andelen med gott självskattat hälsotillstånd bland invånare år ska öka med minst 2 procentenheter mot basåret Ökningen ska ske i samtliga befolkningsgrupper med hänsyn tagen till skillnader i kön, utbildningsnivå och bostadsort. Ökningen bör vara mer uttalad i grupper där god hälsa är mindre vanligt idag. Etappmål 2020 Andelen med gott självskattat hälsotillstånd bland invånare år ska öka med minst 1 procentenheter mot basåret Ökningen ska ske i samtliga befolkningsgrupper med hänsyn tagen till skillnader i kön, utbildningsnivå och bostadsort. Ökningen bör vara mer uttalad i grupper där god hälsa är mindre vanligt idag. 6 (29) Målbilagan Datum: Region Örebro län

58 Procent 2. Framtidstro Indikator I en mängd studier har måttet visat sig ha ett starkt samband med såväl fysisk som psykisk hälsa. Enhet Andel elever i årskurs 9 med ljus framtidstro, d.v.s. som svarat Jag ser mycket ljust på framtiden eller Jag ser ganska ljust på framtiden på frågan: Hur ser du på framtiden för din personliga del?, uppdelat på kön och kommun. Källa Region Örebro län, Liv & hälsa ung Trend Andel elever i årskurs med ljus framtidstro Tjejer åk 9 Killar åk 9 Örebro län åk 9 40 // Region Örebro län Målbilagan Datum: (29)

59 Kommuner Andel elever i årskurs med ljus framtidstro Årskurs Flickor % Pojkar % Totalt % Askersunds kommun Degerfors kommun Hallsbergs kommun Hällefors kommun Karlskoga kommun Kumla kommun Laxå kommun * * 77 Lekebergs kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Örebro kommun Örebro län *Färre än 20 svarande Mål 2030 Andelen elever i årskurs 9 som har ljus framtidstro ska öka med minst 3 procentenheter mot basåret Ökningen ska ske i samtliga befolkningsgrupper med hänsyn tagen till skillnader i kön och bostadsort. Ökningen bör vara mer uttalad i grupper där ljus framtidstro är mindre vanligt idag. Etappmål 2025 Andelen elever i årskurs 9 som har ljus framtidstro ska öka med minst 2 procentenheter mot basåret Ökningen ska ske i samtliga befolkningsgrupper med hänsyn tagen till skillnader i kön och bostadsort. Ökningen bör vara mer uttalad i grupper där ljus framtidstro är mindre vanligt idag. Etappmål 2020 Andelen elever i årskurs 9 som har ljus framtidstro ska öka med minst 1 procentenheter mot basåret Ökningen ska ske i samtliga befolkningsgrupper med hänsyn tagen till skillnader i kön och bostadsort. Ökningen bör vara mer uttalad i grupper där ljus framtidstro är mindre vanligt idag. 8 (29) Målbilagan Datum: Region Örebro län

60 3. Behörighet till gymnasiet Indikator Andel elever som lämnar grundskolan med behörighet till åtminstone något av de nationella gymnasieprogrammen Enhet Andel, procent Källa Skolverket, Siris Trend Andel (%) elever som lämnar grundskolan med behörighet till åtminstone något av de nationella gymnasieprogrammen ,7 86,7 85,3 85,6 83,5 84, ,5 83,4 83,4 82, ,3 80, Behörighet till gymnasieskolan efter kommun läsåret 2014/15 Andel (%) Örebro län totalt 81,3 Örebro län kommunal 79,2 Örebro län fristående 93,8 Lekeberg 100* Hallsberg 87,5 Nora 85,1 Örebro län Örebro 83 Pojkar Flickor Kumla Ljusnarsberg 81,9 79,5 Askersund 78,0 Karlskoga 77,8 Degerfors 77,0 Lindesberg 75,1 Hällefors 74,6 Laxå 69,7 Källa: Skolverket, Siris *Exakt uppgift saknas i källan. Mål 2030 Andel elever som lämnar grundskolan med behörighet till åtminstone något av de nationella gymnasieprogrammen ska öka år för år* Etappmål 2025 Andel elever som lämnar grundskolan med behörighet till åtminstone något av de nationella gymnasieprogrammen ska öka år för år* Etappmål 2020 Andel elever som lämnar grundskolan med behörighet till åtminstone något av de nationella gymnasieprogrammen ska öka år för år* *Mål nivåer utgår från en ökande målfyllelse år för år eftersom Skollagen har som mål att alla elever ska uppnå kunskapskraven. Region Örebro län Målbilagan Datum: (29)

61 4. Behörighet till högskolan Indikator Andel elever (%) behöriga till högskola av de elever som fått avgångsbetyg Enhet Procentandel Källa Skolverket, Siris Trend Andelen elever (%) behöriga till högskola av de elever som fått avgångsbetyg ,6 83,8 85,4 68,5 69, Mål 2030 Andel elever (%) behöriga till högskola av de elever som fått avgångsbetyg ska öka år för år* Etappmål 2025 Andel elever (%) behöriga till högskola av de elever som fått avgångsbetyg ska öka år för år* Etappmål 2020 Andel elever (%) behöriga till högskola av de elever som fått avgångsbetyg ska öka år för år* * Mål nivåer utgår från en ökande målfyllelse år för år eftersom Skollagen har som mål att alla elever ska uppnå kunskapskraven. 10 (29) Målbilagan Datum: Region Örebro län

62 5. Övergång till högre studier Indikator Andel elever (%) som avslutat gymnasieskolan och påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år Enhet Procentandel Källa Skolverket Trend Andelen elever (%) som avslutat gymnasieskolan och påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år Andel övergångar till högskolan (%) inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasieskolan efter kommun 2015 (folkbokföring) Andel (%) Sverige 41 Örebro län 35 Örebro 40 Laxå 38 Hallsberg 36 Kumla 36 Karlskoga 33 Nora 30 Askersund 29 Degerfors 29 Lekeberg 29 Hällefors 26 Ljusnarsberg 24 Lindesberg 23 Källa: Skolverket Mål 2030 Andel elever som avslutat gymnasieskolan och påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år ska vara minst 45 procent Etappmål 2025 Andel elever som avslutat gymnasieskolan och påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år ska vara minst 40 procent Etappmål 2020 Andel elever som avslutat gymnasieskolan och påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år ska vara minst 37 procent Region Örebro län Målbilagan Datum: (29)

63 6. Eftergymnasial utbildning Indikator Andel (%) av befolkning med minst treårig eftergymnasial utbildning, år Enhet Procentandel Källa Skolverket Trend Andel av befolkningen med minst treårig eftergymnasial utbildning Totalt Män Kvinnor Mål 2030 Andel av befolkning med minst treårig eftergymnasial utbildning, år, ska vara över 36 procent Etappmål 2025 Andel av befolkning med minst treårig eftergymnasial utbildning, år, ska vara över 31 procent Etappmål 2020 Andel av befolkning med minst treårig eftergymnasial utbildning, år, ska vara över 26 procent 12 (29) Målbilagan Datum: Region Örebro län

64 Andel (%) av befolkningen år med minst treårig eftergymnasial utbildning 2015 efter kommun Kommun Kön Eftergymnasial utbildning minst 3 år % Lekeberg Män 11% Kvinnor 25% Totalt 18% Laxå Män 6% Kvinnor 16% Totalt 11% Hallsberg Män 8% Kvinnor 18% Totalt 13% Degerfors Män 6% Kvinnor 14% Totalt 10% Hällefors Män 7% Kvinnor 14% Totalt 11% LjusnarsbergMän 7% Kvinnor 15% Totalt 11% Örebro Män 22% Kvinnor 34% Totalt 28% Kumla Män 11% Kvinnor 22% Totalt 16% Askersund Män 8% Kvinnor 18% Totalt 13% Karlskoga Män 12% Kvinnor 20% Totalt 16% Nora Män 12% Kvinnor 26% Totalt 19% Lindesberg Män 9% Kvinnor 20% Totalt 15% Källa:SCB

65 7. Andel förvärvsarbetande Indikator Förvärvsarbetande nattbefolkning, år Med förvärvsarbetande nattbefolkning avses den förvärvsarbetande befolkningen redovisad efter bostadens geografiska belägenhet. Benämningen nattbefolkning har alltså ingenting med arbetstidens förläggning att göra. Enhet Procentandel Källa SCB Trend Andel (%) förvärvsarbetande nattbefolkning år 80,3 77, ,2 78,8 75,3 75,4 76,4 77,5 78,5 78,4 78,6 77,3 77,6 75,4 76,5 76,7 76,7 76,7 77, ,8 72,8 72,7 73,8 74, ,5 73,2 73,7 74,6 74, ,6 Totalt Män Kvinnor Mål 2030 Andelen förvärvsarbetande nattbefolkning, år, ska vara minst 82 procent Mål 2025 Andelen förvärvsarbetande nattbefolkning, år, ska vara minst 80 procent Mål 2020 Andelen förvärvsarbetande nattbefolkning, år, ska vara minst 80 procent Att eftersträva en höjning av sysselsättningsgraden till väl över 80 procent för kvinnor och män i åldrarna till år Höjningen ska främst ske i grupper med en svag förankring på arbetsmarknaden, såsom unga och utrikes födda, och genom att motverka långa tider utan arbete. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män ska minska genom en ökning av kvinnors sysselsättningsgrad. 14 (29) Målbilagan Datum: Region Örebro län

66 8. Matchningsgrad Indikator Andel anställda med matchning mellan utbildning och yrke. Enhet Matchningsgrad, år, samtliga anställda i procent Källa SCB Trend Matchningsgrad (%) ,6 75,6 75,8 75,2 75,1 74,6 73,3 73,5 73,7 72,9 72,9 72,2 70,6 70,7 71,1 71,5 71,7 69, Örebro län Män Kvinnor Mål 2030 (förslag) Andel anställda med matchning mellan utbildning och yrke ska vara minst 80 procent Etappmål 2025 Andel anställda med matchning mellan utbildning och yrke ska vara minst 78 procent Etappmål 2020 Andel anställda med matchning mellan utbildning och yrke ska vara minst 75 procent Region Örebro län Målbilagan Datum: (29)

67 9. Andel universitetssjukvård Indikator Andel av Region Örebro läns hälso- och sjukvård som förmedlas av universitetssjukvårdsenheter. Universitetssjukvård definieras i det nationella ALF-avtalet och är ett brett begrepp som omfattar alla vårdnivåer samt forskning, innovation, undervisning, evidens och patientmedverkan. Universitetssjukvård är ett övergripande begrepp och enheter som i alla aspekter uppfyller kriteriet för universitetssjukvård utgör universitetssjukvårdsenheter. Dessa kan finnas inom alla delar av hälso- och sjukvården och i hela länet. Indikatorn är inte endast ett kvalitetsmått på själva vården utan belyser också forskningsaktivitet och innovationspotential för regional utveckling. Enhet Procent Källa Region Örebro län Nulägesbild Region Örebro län kommer under våren 2017 att fastställa utgångsläget. Procentsatserna idag ligger strax under 50 procent och för att nå en ökning behövs ökad andel universitetssjukvård inom primärvården som den viktigaste insatsen. Mål 2030 Av Region Örebro läns hälso- och sjukvård ska minst 75 procent förmedlas av universitetssjukvårdsenheter. Etappmål 2025 Av Region Örebro läns hälso- och sjukvård ska minst 65 procent förmedlas av universitetssjukvårdsenheter. Etappmål 2020 Av Region Örebro läns hälso- och sjukvård ska minst 55 procent förmedlas av universitetssjukvårdsenheter. Under våren 2017 kommer Region Örebro län att fastställa utgångsläget. Därför är de föreslagna målnivåerna preliminära. 16 (29) Målbilagan Datum: Region Örebro län

68 10. Såld högspecialiserad vård och universitetssjukvård Indikator Av Region Örebro län såld högspecialiserad vård och universitetssjukvård vid Universitetssjukhuset Örebro samt högspecialiserad vård och universitetssjukvård som är lokaliserad till enheter i Lindesberg och Karlskoga. Enhet Av Region Örebro län såld vård (mnkr) Med såld vård avses högspecialiserad vård och universitetssjukvård som förmedlas till invånare i andra landsting/regioner/länder utifrån den särskilda kompetens och/eller utrustning som finns inom Region Örebro län. Källa Region Örebro län Trend Av Region Örebro län såld högspecialiserad vård mnkr Mål 2030 Såld högspecialiserad vård och universitetssjukvård ska öka med minst 100 procent jämfört med år Etappmål 2025 Såld högspecialiserad vård och universitetssjukvård ska öka med minst 75 procent jämfört med år Etappmål 2020 Såld högspecialiserad vård och universitetssjukvård ska öka med minst 30 procent jämfört med år Region Örebro län Målbilagan Datum: (29)

69 11. Bostadsmarknad i balans Indikator Balans på bostadsmarknad (balans eller överskott) utifrån kommuners egna bedömningar enligt Boverkets riktlinjer Enhet Bostäder, (balans eller överskott) Källa Länsstyrelsen i Örebro län (den årliga rapporten läget på bostadsmarknaden i Örebro län)* Trend Antal kommuner med bostadsmarknad i balans eller överskott År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Mål 2030 Alla tolv kommuner ska ha en bostadsmarknad i balans eller ett överskott av bostäder. Etappmål 2025 Minst nio kommuner ska ha en bostadsmarknad i balans eller ett överskott av bostäder. Etappmål 2020* Minst sju kommuner ska ha en bostadsmarknad i balans eller ett överskott av bostäder. * Etappmålet 2020 bygger på kommunernas egna bedömningar i rapporten läget på bostadsmarknaden i Örebro län (29) Målbilagan Datum: Region Örebro län

70 12. Kollektivtrafikens andel av motoriserad arbetspendling Indikator Kollektivtrafikens andel (%) av arbetspendling, (andel av de motoriserade arbetspendlingsresorna). Enhet Procentandel Källa Kollektivtrafikbarometern Trend Andel (%) arbetspendling med kollektivtrafik 16% 14% 12% 15% 12% 13% 13% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Mål 2030 Kollektivtrafikens andel av de motoriserade arbetspendlingsresorna ska vara minst 16 procent. Etappmål 2025 Kollektivtrafikens andel av de motoriserade arbetspendlingsresorna ska vara minst 15 procent. Etappmål 2020 Kollektivtrafikens andel av de motoriserade arbetspendlingsresorna ska vara minst 14 procent. Region Örebro län Målbilagan Datum: (29)

71 13. Utsläpp av växthusgaser Indikator Utsläpp av växthusgaser från, avfall och avlopp, jordbruk, lösningsmedelsanvändning, arbetsmaskiner, transporter, industriprocesser, energiförsörjning per år Enhet (ton CO2e/år). Källa Länsstyrelsen i Örebro län Trend Målet om en 60 procents minskning av utsläppen illustreras i grafen ovan av den röda linjen. En minskning med 60 procent innebär minskade utsläpp på 760 tusen ton per år. Det motsvarar utsläppen från transporter, arbetsfordon och lösningsmedelsanvändningen i länet år Målet hämtas från Förslag remissversion Energi och klimatprogram för Örebro län Mål 2030 År 2030 är utsläppen av växthusgaser minst 60 procent lägre än 2005 års nivåer. 20 (29) Målbilagan Datum: Region Örebro län

72 14. Förnybar energi Indikator Kvoten mellan förnybar tillförd energi och slutlig energianvändning i Örebro län. Enhet Procentandel Källa SCB 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 Total - andel icke förnybar Total - andel förnybar 0,30 0,20 0,10 0,00 Målet om 80 procent förnybar energi till år 2030 anges i grafen ovan av den röda linjen. År 2014 utgjorde förnybar energi 60 procent av den energi som användes i Örebro län. Till förnybar energi räknas biobränsle, avlutar, biogas, biodrivmedel samt del av el och av avfall. Målet hämtas från Förslag remissversion Energi och klimatprogram för Örebro län Mål 2030 År 2030 utgör andelen förnybar energi ska utgöra minst 80 procent av den totala energianvändningen i Örebro län. Region Örebro län Målbilagan Datum: (29)

73 15. Energieffektivitet Indikator Total slutanvändning av energi per bruttoregionalproduktenhet i fasta priser och år. Enhet GWh/BRP i fasta priser Källa SCB/Länsstyrelsen i Örebro län Trend Målet om 50 procent effektivare energianvändning till år 2030 visas i grafen ovan av den röda linjen. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till BRP fasta priser 2010 års värden. Målet hämtas från Förslag remissversion Energi och klimatprogram för Örebro län Mål 2030 (förslag) Örebro län ska ha minst 50 procent effektivare energianvändning jämfört med (29) Målbilagan Datum: Region Örebro län

74 16. Nystartade företag Indikator Antal nystartade företag per 1000 invånare Enhet Antal företag Källa Regionfakta Trend Nystartade företag per 1000 invånare (16-64 år) Län Västmanlands län 5 4,5 5 5,6 5,7 6,2 6,1 7,9 7,7 7,5 8,7 9,1 10 9,4 9,1 10,2 9,9 Örebro län 4,7 4,4 4,9 4,2 5,1 5,4 5,8 7,8 8 7,3 8,4 8,8 9,4 9,4 9,1 9,7 9,7 Kronobergs län 5 4,4 4,6 4,4 5,3 5,1 5,3 7,9 7,5 9 9,1 9,5 9,6 9, ,1 Jönköpings län 4, ,9 5,1 5,5 5,4 7,5 7,1 7,8 7,8 8,2 8,9 8,5 8,6 9 9 Värmlands län 4,6 4,2 4,6 4,4 4,9 5,3 5,4 7,9 7,4 7,3 8,2 8,5 9,3 9 8,6 9,2 8,8 Riket 6,9 6,3 6,6 6,4 7,3 7,6 7,6 9,9 9, ,1 11,6 12,3 11,5 11,5 11,9 11,6 Mål 2030 (förslag) Antal nystartade företag per 1000 invånare ska vara flest i Örebro län jämfört med jämförbara län: Jönköpings, Kronobergs, Värmlands och Västmanlands län Andel nystartade företag efter kön (%), 2015 *Uppgifter gällande män/kvinnor bygger på företagsledarens kön 33,8% 66,2% Källa: SCB Region Örebro län Målbilagan Datum: (29)

75 17. Branschbredd Indikator Utveckling av det totala antalet arbetsställen* (indikator fångar branschbredden i regionen) Enhet Antal arbetsställen Källa SCB/raps Trend Antal arbetsställen efter region och tid Jönköpings län Värmlands län Örebro län Kronobergs län Västmanlands län Förändring Värmlands län 19.2% Örebro län 17.1% Västmanlands län 15.2% Kronobergs län 13.2% Jönköpings län 13.1% Riket 18.5% Mål 2030 Antal arbetsställen ska öka mer i Örebro län än i jämförbara län: Jönköpings, Kronobergs, Värmlands och Västmanlands län. *Med arbetsställe menas varje adress (lokal), fastighet eller grupp av närliggande lokaler och fastigheter där företag bedriver verksamhet. 24 (29) Målbilagan Datum: Region Örebro län

76 18. Kunskapsintensiva företag Indikator Andel företag inom kunskapsintensiva branscher av det totala antalet företag. Kunskapsintensiva branscher är enligt Eurostats definition (EUs statistikmyndighet), SNI 2-nivå (NACE) exklusive den finansiella sektorn (Eurostats definition av finansiell sektor är ej direkt översättbar till SCBs fekstatistik). Enhet Andel (%) Källa SCB, egen bearbetning, efter Eurostats definition exklusive den finansiella sektorn Trend Andel (%) kunskapsintensiva företag Region Västmanland 28,9 29, ,4 Örebro 24,7 25,3 25, Värmland 18,4 18,6 19,2 18,9 Kronoberg 17,7 17,9 18,5 18,8 Jönköping 17,4 17,5 17,6 18,3 Riket 29,1 29,5 30,1 30,3 Mål 2030 Andelen kunskapsintensiva företag ska vara högre i Örebro län än i jämförbara län: Jönköpings, Kronobergs, Värmlands och Västmanlands län. Region Örebro län Målbilagan Datum: (29)

77 19. Investeringar i forskning och utveckling, FoU Indikator Andelen FoU-investeringar av bruttoregionprodukt, BRP. Statistiken belyser ekonomiska och personella satsningar på forskning och utveckling. Totala utgifter för egen FoU-verksamhet inom företag, universitet och högskolor, statliga myndigheter kommuner och landsting, samt privata icke-vinstdrivande sektorn i förhållande till regionens BRP. Enhet Andel (%) Källa SCB, egen bearbetning Trend FoU-investeringar som andel (%) av BRP (Bruttoregionprodukt) Region Kronoberg 1,3 3,5 2,5 3,1 3,1 Västmanland 1,6 2,5 1,8 2,2 2,6 Jönköping 1,3 1,5 1,3 1,2 1,3 Örebro 1, ,6 1,8 1,3 Värmland 1,6 0,8 0,7 0,9 0,8 Riket 3,3 3,5 3,2 3,3 3,3 Mål 2030 FoU-investeringar som andel av BRP (Bruttoregionprodukt) ska vara minst 4 procent Etappmål 2025 FoU-investeringar som andel av BRP (Bruttoregionprodukt) ska vara minst 3 procent Etappmål 2020 FoU-investeringar som andel av BRP (Bruttoregionprodukt) ska vara minst 2 procent 26 (29) Målbilagan Datum: Region Örebro län

78 20. Internationaliseringsgrad Indikator Antal företag med export Enhet Antal företag Källa SCB Trend Antal exportföretag Lä n Jönköpings län Värmlands län Örebro län Kronobergs län Västmanlands län Riket Förändring Lä n Västmanlands län 13.6% Örebro län 11.3% Kronobergs län 6.5% Jönköpings län 2.9% Värmlands län -12,2% Riket 21.0% Mål 2030 Antal företag med export ska öka mer procentuellt mer i Örebro län än i jämförbara län: Jönköpings, Kronobergs, Värmlands och Västmanlands län Region Örebro län Målbilagan Datum: (29)

79 21. Gästnätter Indikator Antal gästnätter avseende hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och förmedlade privata stugor och lägenheter. Enhet Antal (gästnätter) Källa SCB Trend Antal gästnätter Mål 2030 Antal gästnätter avseende hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och förmedlade privata stugor och lägenheter ska öka med minst 66 procent jämfört med 2015 (Totalt gästnätter) Etappmål 2025 Antal gästnätter avseende hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och förmedlade privata stugor och lägenheter ska öka med minst 40 procent jämfört med 2015 (Totalt gästnätter) Etappmål 2020 Antal gästnätter avseende hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och förmedlade privata stugor och lägenheter ska öka med minst 18 procent jämfört med 2015 (Totalt gästnätter) 28 (29) Målbilagan Datum: Region Örebro län

80 22. Bruttoregionprodukt per sysselsatt Indikator Bruttoregionprodukt (BRP) per sysselsatt Bruttoregionprodukt (BRP, ENS95) per sysselsatt, löpande priser, tkr efter region och år. (Värdena av all produktion av varor och tjänster i en region per sysselsatt). Indikatorn ger en god bild över hur högt det som produceras i regionen ligger i den ekonomiska värdekedjan. Enhet Kronor Källa SCB Trend BRP per sysselsatt Tusental kronor. Region Örebro län Västmanlands län Kronobergs län Värmlands län Jönköpings län Riket Mål 2030 Bruttoregionprodukten per sysselsatt ska vara den högsta i Örebro län jämfört med jämförbara län: Jönköpings, Kronobergs, Värmlands och Västmanlands län. Region Örebro län Målbilagan Datum: (29)

81

82 Postadress Region Örebro län, Regional utveckling, Box 1613, Örebro, E-post: Besöksadress Eklundavägen 1, Örebro, Tel: , Fax: , Organisationsnummer: (6) guiö Datum: Region Örebro län