Glasriket är HÄR! Om kulturmiljöernas betydelse för att uppleva och uppliva Glasriket. en vård- och åtgärdsstrategi

Transkript

1 Glasriket är HÄR! Om kulturmiljöernas betydelse för att uppleva och uppliva Glasriket en vård- och åtgärdsstrategi

2 Omslagsbild: Dagsmeja vid en av glasblåsarebyggningarna i Kosta, vårvintern (Foto: Lotta Lamke)

3 SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 6 Om Glasriket är HÄR! BAKGRUND 8 Glasriket - vad är det? Glasriket - vad var det? Glasriket - vad blir det? Det levande kulturarvet Glasriket Glasrikets kulturhistoriska miljöer VÅRD- OCH ÅTGÅRDSSTRATEGI FÖR GLASRIKET 15 Våra utgångpunkter Vilka kulturmiljöer bör prioriteras? Vilka insatser var? Vilka informationsinsatser bör prioriteras? Vilka vårdinsatser bör prioriteras? GLASBRUKENS KULTURMILJÖER 32 Vilka är de? Utan glasbruksmiljöer inget Glasrike! Det osedda Glasriket Det okända Glasriket Det oanvända Glasriket Det ohälsosamma Glasriket Det oäkta glasriket KULTURMILJÖVÅRDEN OCH GLASBRUKSMILJÖERNA 50 Kulturmiljöskydd av glasbrukens kulturmiljöer Kulturmiljöbidrag till glasbrukens kulturmiljöer Bilaga I: Översiktskarta Bilaga II: Glasbrukslista Bilaga III: Lista över studiohyttor Bilaga IV: Kulturmiljömätaren 1

4 2

5 SAMMANFATTNING Denna rapport utgör ett förslag till en vård- och åtgärdsstrategi för Glasrikets kulturmiljöer och ska ses som ett led i det treåriga av regeringsuppdrag för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket som gavs till de båda länsstyrelserna i regionen år Uppdragets första delrapport bär titeln Det nya Glasriket; Samverkan, innovation, tradition. Där betraktas Det levande kulturarvet Glasriket som själva grunden för framtidsutvecklingen, med tre viktiga hörnstenar: det levande glashantverket, den starka konst- och designtraditionen och det fysiska kulturarvet. *** Föreliggande rapport, Glasriket är HÄR, handlar om den viktigaste fysiska exponenten för Glasrikets kulturarv: Glasbrukens kulturmiljöer. Rapporten har tagits fram av antikvarierna Lotta Lamke och Susann Johannisson, Kalmar läns museum och David Fuchs, Kulturparken Småland (Smålands museum) och möjliggjorts genom bidrag från länsstyrelserna i Kalmar respektive Kronobergs län. I rapporten finns en beskrivning av kulturmiljövårdens, d v s länsstyrelsernas och länsmuseernas, tidigare arbete med Glasrikets kulturmiljöer. I rapporten förs resonemang kring den roll som glasbrukens kulturmiljöer har för att stärka regionens näringsliv, främst besöksnäringen men indirekt även glasnäringen. De förda resonemangen har skett i samråd mellan utförande institutioner och länsstyrelserna och utmynnar i ett antal slutsatser och ställningstaganden, som tillsammans bildar ett förslag till en vård- och åtgärdsstrategi för dessa miljöer. Arbetet har utförts under perioden marsseptember 2013 och baseras på befintliga kunskapsunderlag samt utförande antikvariers mångåriga och djupa kunskap om Glasriketregionen. Den geografiska avgränsningen av Glasriket följer regeringsuppdragets avgränsning (Uppvidinge, Lessebo, Nybro och Emmaboda kommuner), med tillägg av Björkshults glasbruk i Högsby kommun (precis på gränsen). Med glasbrukens kulturmiljöer eller glasbruksmiljöer, menar vi alla de miljöer, byggnader eller lämningar, som hör/hört till eller har/haft nära samband med glasbruksföretagen eller glasarbetarkollektivet. *** I Glasriket finns många olika typer av kulturmiljöer med höga kulturhistoriska värden, men ur ett kulturhistoriskt och kulturturistiskt perspektiv är glasbrukens kulturmiljöer de mest intressanta. Det är glasproduktionens miljöer som definierar Glasriket. De uttrycker områdets identitet och unika kulturarv - traditionen av glashantverk, glaskunskap och glasdesign. De hjälper till att hålla glaskulturen levande. De knyter an till varumärket och besöksmålet Glasriket. Mångfalden av glasbruksmiljöer finns bara i Glasriket och ingen annanstans. Glasbruksmiljöerna utgör områdets platsbundna och unika tillgång. De är Glasrikets främsta fysiska utvecklingsresurs, en resurs som är viktigt att värna och utveckla. Glasbruksmiljöerna skulle relativt enkelt kunna ges utökade användningsområden för att stärka kulturarvet, destinationen och varumärket Glasriket. Samtidigt finns ett framträdande hot mot dessa miljöer i form av underutnyttjande och förfall, bl.a. 3

6 orsakat av glesbygdsproblematik och miljöföroreningar. Stora delar av Glasrikets glasbruksmiljöer saknar dessutom ett formellt kulturmiljöskydd. Den sammansatta problembilden kring glasbruksmiljöerna skulle kunna motivera att en särskild samordnande och rådgivande organisation, alternativt en kulturarvsutvecklare, tillsattes för att hantera mötet mellan utvecklingsfrågor och fysisk miljö. *** Mångfalden av glasbruksmiljöer är ett grundläggande värde i Glasriket och i det regionala kulturmiljöarbetet är det viktigt att slå vakt om mängden glasbruksmiljöer. I detta ställningstagande ligger samtidigt en risk för att de begränsade resurserna som bland annat länsstyrelserna har till sitt förfogande sprids över så många miljöer att utfallet blir negativt, både ur kulturmiljö- och utvecklingshänseende. Vårt förslag är därför att främst arbeta med olika former av informationsinsatser då det gäller mängden glasbruksmiljöer. Beträffande mer resurskrävande vård- och utvecklingsprojekt anser vi att insatserna bör koncentreras till ett snävare antal miljöer. För att nå fram till vilka har ett schematiskt angreppssätt valts. Som ett första led har Glasrikets glasbruksmiljöer sammanställts i en karta (Bilaga I) och en lista (Bilaga II). Kartan och listan omfattar samtliga 57 historiska hyttplatser i området. Platserna har delats in i olika kategorier utifrån sitt kulturmiljöinnehåll. På 11 av platserna finns idag inga synliga spår av den forna glasbruksverksamheten, men på 46 av dem kan man ännu uppleva en glasbruksmiljö av större eller mindre omfång. Glasbruksort, hyttbyggnad 19 Glasbruksort, hyttlämning 6 Hyttbyggnad 8 Hyttlämning 13 Eventuell hyttlämning 11 SUMMA 57 Miljöer med ett rikt och tydligt kulturmiljöinnehåll bör prioriteras. I kategorin Glasbruksort, hyttbyggnad finns de tydligaste och mest komplexa glasbruksmiljöerna. Till denna grupp om 19 stycken glasbruksmiljöer lägger vi glasbruksmiljön i Transjö och benämner de 20 miljöerna för helhetsmiljöer. Samtliga dessa miljöer kan komma ifråga för större vård- och utvecklingsinsatser. På grund av resurs- och samordningsskäl och i samråd med länsstyrelserna har prioriteringarna fokuserats ytterligare. De 20 helhetsmiljöerna har jämförts avseende ett antal för glasbruksmiljöerna kännetecknande komponenter (se bilaga IV). Med denna jämförelse som grund har 5 fokusmiljöer valts ut. De fem fokusmiljöerna har alla ett mycket rikt kulturmiljöinnehåll och gruppen har en god geografisk spridning över Glasriket. Vi tror att en positiv utveckling i fokusmiljöerna kommer att 4

7 stärka Glasriket som helhet och i därmed i förlängningen återverka positivt på alla glasbruksorter. Fokusmiljöerna är: Rosdala (Uppvidinge kommun) Kosta (Lessebo kommun) Orrefors (Nybro kommun) Alsterbro (Nybro kommun) Åfors (Emmaboda kommun) *** Utifrån strävan att både arbeta med mängden miljöer och det prioriterade fåtalet bör det regionala kulturmiljöarbetet under den närmaste perioden prioritera följande delar. Vårdinsatser: 1. Översiktlig skadeinventering och vårdprogram, med fastighetsägardialog Primärt i de 5 fokusmiljöerna. I andra hand i de 15 övriga helhetsmiljöerna. 2. Angelägna byggnadsvårdsåtgärder med utvecklingsperspektiv Primärt i de 5 fokusmiljöerna. I andra hand i de 15 övriga helhetsmiljöerna. Informationsinsatser: 1. Kommunikationskampanjer inför och i samband med vårdsatsningar Primärt i de 5 fokusmiljöerna. I andra hand i de 15 övriga helhetsmiljöerna. 2. Informationsmaterial: revidering och nyproduktion av guideskrifter För de 20 helhetsmiljöerna, med början i de 5 fokusmiljöerna. 3. Informationsmaterial: kulturhistorisk översiktskarta Som omfattar samtliga 57 historiska glasbruksplatser, varav 46 glasbruksmiljöer. 4. Guideutbildning Som kunskapsmässigt omfattar samtliga 57 historiska glasbruksplatser, praktiskt framförallt de 46 glasbruksmiljöerna. 5. Informationsmaterial: kulturhistoriska informationskyltar På 57 platser med början i de 20 helhetsmiljöerna, därefter de 46 glasbruksmiljöerna. 5

8 INLEDNING Om Glasriket är HÄR! Denna rapport, Glasriket är HÄR!, redogör för den syn som de kulturmiljövårdande institutionerna Kalmar läns museum och Kulturparken Småland (Smålands museum) har på Glasrikets kulturmiljöer, med särskild fokus på glasbruksmiljöerna. Arbetet har utförts i tät dialog med länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län. Rapportens centrala del utgör en vård- och åtgärdsstrategi för glasbrukens kulturmiljöer. För att ge tyngd och förklaring till strategins slutsatser och ställningstagande finns därefter ett kapitel som utvecklar tankar och idéer omkring glasbruksmiljöernas kulturhistoriska värde och deras betydelse för att utveckla områdets näringsliv. Rapporten belyser även den nuvarande och framtida problembilden kring bevarande, vård och utveckling av Glasrikets kulturmiljöer. Glasriket är HÄR! utgör en del av den regionala satsning på Glasrikets kulturarv som görs under treårsperioden , inom projekt Glasrikets kulturmiljöer, människor och framtid. Projektet ska ses som ett led i det treåriga uppdrag gällande Glasriket, som år 2012 gavs av regeringen till de båda länsstyrelserna i Glasriketregionen. Arbetet har utförts under perioden mars-september 2013 och baseras på befintliga kunskapsunderlag och personlig kunskap om Glasriketregionen. Rapporten har sammanställts av antikvarierna Lotta Lamke och Susann Johannisson, Kalmar läns museum och antikvarie David Fuchs, Kulturparken Småland, vilka sammantaget besitter stor kunskap om glasrikets kulturmiljöer. Byggnadsantikvarie Lotta Lamke har mångårig erfarenhet av att arbeta med industrihistoriska miljöer och industrisamhällets kulturarv. År 1998 genomförde hon, tillsammans med en kollega, en kulturhistorisk inventering av samtliga glasbruksorter och hyttplatser i Kronobergs län. Inventeringen gjordes av Länsstyrelsen Kronobergs län och omfattade besök, beskrivningar och bedömningar av glasbruksmiljöerna. Sedan år 2000 är Lotta anställd vid Kalmar läns museum där hon kommit i kontakt med Kalmar läns glasbruksmiljöer bl.a. genom de kommunala industriarvsprogram som hon tagit fram inom ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen Kalmar län och Regionförbundet i Kalmar län. Byggnadsantikvarie Susann Johannisson har mångårig erfarenhet av att arbeta med industrihistoriska miljöer och industrisamhällets kulturarv. År 1997 genomförde hon i en anställning på Länsstyrelsen Kalmar län en kulturhistorisk inventering av samtliga glasbruksorter och hyttplatser i Kalmar län. En fortsättning på detta blev det stora s.k. KUL-projektet i Glasriket, som bedrevs i de båda länen mellan 2003 och På 12 glasbruksorter startades arbetsgrupper med fokus på Glasrikets kulturmiljöer. Arbetet engagerade över 120 personer och resulterade dels i 12 guideskrifter och dels i listor med förslag på åtgärder som skulle göra Glasriket mer attraktivt, med stor vikt vid besökarens upplevelser. På många av orterna fick projektet positiva följdeffekter då de nybildade grupperna gick vidare med olika utvecklingsprojekt på den egna orten. Sedan år 2006 är Susann anställd vid Kalmar läns museum där hon bl.a. arbetar med industrihistoriska miljöer och 6

9 glasbruksmiljöer. I ett uppdrag åt Emmaboda kommun projektledde Susann Utveckling Algutsboda socken, som till stor del handlade om åtgärder i glasbruksorter. Ett av resultaten blev uppstarten av The Glass Factory i Boda. Byggnadsantikvarie David Fuchs har mångårig erfarenhet av att arbeta med industrihistoriska miljöer och industrisamhällets kulturarv. Mellan åren deltog han vid den omfattande restaureringen av Ryssby garveri i Kronobergs län där målsättningen var att rädda ett av landets få äldre garverier där merparten av inventarierna bevarats. Garveriet kan efter färdigställandet erbjuda sina besökare en fantastisk industrihistorisk tidsresa. Sedan 2005 är David anställd vid Kulturparken Småland (Smålands museum) där han i sin roll som byggnadsantikvarie kommit i kontakt med ett antal av Kronobergs läns glasbruksmiljöer. Senast i samband med restaureringsarbeten på maskinhuset vid f.d. Berghems glasbruk, Rosdala glasbruk och det kvarstående glasmagasinet i Ramnåsa. Den geografiska avgränsning av Glasriket som görs i Glasriket är HÄR! följer regeringsuppdragets avgränsning (Uppvidinge, Lessebo, Nybro och Emmaboda kommuner), dock med tillägg av Björkshults glasbruk i Högsby kommun (som ligger precis på gränsen). I rapporten betraktas Glasriket som ett geografiskt egennamn för det definierade området, varför begreppet genomgående stavas med stor bokstav. I linje med regeringsuppdraget är ambitionen att anlägga ett starkt utvecklingsperspektiv på glasbruksmiljöerna, i synnerhet vad gäller deras potential som besöksmiljöer, med syfte att de skall bidra till en stark utveckling av regionens besöksnäring. En grundläggande utgångspunkt för arbetet är att de glasbruksmiljöer vilka som helhet har särskilt höga kulturhistoriska värden, samtidigt är de miljöer som har särskilt goda förutsättningar för att utvecklas som besöksmål. En annan utgångspunkt är att man genom att tillvarata glasbruksmiljöerna som besöksmål samtidigt gagnar de personer som bor och verkar i Glasriketregionen, både ekonomiskt och kulturellt. Arbetets inriktning gör att glasbruksmiljöernas kulturhistoriska värde beskrivs översiktligt och framförallt utifrån aspekter som har kommersiell bäring. Det innebär att vissa andra aspekter ställs åt sidan, trots att de är fullt giltiga för de glasbruksmiljöer som behandlas. En sådan är det generella värdet av kulturmiljöer som samhällets minne, utgångspunkter för att reflektera över vår samtid och framtid. En annan är det affektionsvärde och identitetsskapande värde som miljöerna har för människorna som lever där. En tredje är det källvärde miljöerna kan ha för glashistorisk och byggnadshistorisk forskning. 7

10 BAKGRUND Glasriket - vad är det? Glasriket är idag ett välkänt begrepp. När närmare personer över hela Sverige nyligen tillfrågades om olika inhemska områden, orter och resmål svarade 93 % att de hade hört talas om Glasriket, medan 73 % uppgav att de hade kännedom om det. 51 % kunde även placera Glasriket geografiskt. De fem ord som främst förknippades med Glasriket var: Kosta (24 %), Glas (16 %), Orrefors (11 %) Småland (10 %) och Glasbruk (8 %). 31 % av de tillfrågade hade besökt Glasriket de senaste åren och 35 % hade planer på att besöka området de närmaste åren. 1 Idag vet alltså många svenskar att Glasriket är en del av Småland där det finns kända glasbruk som Orrefors och Kosta, bruk som gjort sig kända för sin konstnärliga och högkvalitativa produktion. Av undersökningssvaren framgår även att man gärna reser dit. År 2013 är Glasriket inte bara ett näringsgeografiskt område, utan även en turistdestination. Hur hade svaren sett ut om frågorna om Glasriket hade ställts för 150, 100 eller 50 år sedan? Och hur kommer svaren att se ut om 50 år? Glasriket - vad var det? För 150 år sedan, år 1863, fanns det i början av året tre glasbruk i Glasriketregionen: Kosta, Hovmantorp och Johanstorp. Medan Kosta hade varit verksamt i 120 år, hade de båda andra bruken nyligen startats. Även om Haga glasbruk, någon mil norr om Åseda, räknades in skulle frågorna om Glasriket ha varit obegripliga. Sveriges cirka 25 glasbruk låg spridda över landet, från Skåne till Norrbotten. Västergötland hade fyra, Värmland och Småland hade fem var. Men under år 1863 skulle Skoga och Bockaskruvs glasbruk anläggas i Glasriketregionen. Sedan full näringsfrihet införts i Sverige året efter skulle ytterligare 12 glasbruk startas i området under en femtonårsperiod. År 1863 kunde man dock ännu inte ana den betydelse som glasnäringen skulle få för sydöstra Småland i kommande tider av missväxt och massemigration. Man kunde ännu inte skönja att ett Glasrike höll på att ta form. För 100 år sedan, år 1913, fanns det 34 glasbruk i Glasriketregionen. Området var sedan flera decennier det glasbrukstätaste i landet. Troligen hade en del personer kunnat förstå vad som avsågs med Glasriket, även om själva begreppet inte användes. Stabiliteten och varaktigheten av detta rike var dock tveksam. Under tjugoårsperioden hade 25 nya bruk startats i skogsbygderna mellan Växjö och Kalmar, men flera hade fått läggas ned efter bara några år. Driftstopp på flera år var vanliga. De mindre hyttorna fick allt svårare att konkurrera med större och mer tekniskt avancerade bruk, inte minst utländska. År 1913 var det tydligt att Glasriket stod inför en process där de bruk som inte mäktade med industriella investeringar skulle slås ut. Produktionskostnaderna måste pressas, bl.a. genom bränslebesparande ugnar, elektrifiering, ökad automatisering, längre serier, rationellare arbetsorganisation och ökat tempo. Landets sista glasbruk med traditionell långugn, Bostorps glasbruk söder om Lenhovda, skulle komma att läggas ned 1 Resurs, positioneringsundersökning feb

11 följande år. Glasbruken var nu fabriker och om någon år 1913 hade förslagit att man skulle locka sina kunder till dessa miljöer, med skräpiga vedupplag och minderåriga hyttpojkar, hade tanken troligen avfärdats som absurd. Trots återkommande kriser fanns det för 50 år sedan, år 1963, ännu 33 glasbruk i Glasriketregionen och området hade befäst sin ställning som en av landets tydligaste industriregioner. Under mellankrigstiden hade många glasbruk automatiserats, specialiserats och inriktats på en mer standardiserad produktion av t.ex. glödlampor eller småflaskor. Manuell produktion av fönsterglas och buteljer var dock ett minne blott sedan nedläggningarna av Ramnåsa fönsterglasbruk år 1934 och Österviks buteljglasbruk år Trots moderniseringar och en ökad industrialisering hade många av glasbruken fortfarande kvar en hantverksmässig, mångsidig och flexibel produktion. Under andra världskriget hade flera av dem överlevt genom konservburkstillverkning, men på 1950-talet började många svenskar köpa färdigpackat och plasten slog igenom. Under 1950-talet hade alltfler av glasbruken därför valt att ta samma väg som Kosta och Orrefors gjort i början av seklet man nischade sig genom speciell formgivning. Samtidigt hade glasbruksägarna insett att de kunde sälja sekundaglas direkt till de i allt högre grad bilburna turisterna. År 1963 hade de småländska glasbruken just börjat bli ett turistmål och man började i folkmun att tala om Glasriket. 2 Ur: Sveriges land och folk; historisk-statistisk handbok från år Begreppet Glasriket lär ha myntats på 1960-talet av Sven-Erik Rydh, turistchef i Kronobergs län. Från sent 1970-tal var Anita Jonsson, kommunalråd i Emmaboda, pådrivande för att få en större uppslutning kring och användning av begreppet. 9

12 Glasriket - vad blir det? År 2013 har den sedan 1950-talet inslagna vägen mot formgivet småglas och glasturism blivit en allt viktigare tillgång för Glasriketregionen. Stora delar av glasproduktionen i området slogs ut redan under 1970-talet. Mellan 1967 och 1983 lades 16 glasbruk ned och antalet glasbruksanställda minskades från omkring till cirka I industrikrisens fotspår startades allt fler små konstglashyttor, s.k. studiohyttor, under och 1990-talen. Nästa stora nedläggningsperiod kom mellan 1998 och 2008, då sju glasbruk lades ned. Samtidigt minskades arbetsstyrkan på ett par av de kvarvarande bruken, så att cirka 300 glasbruksanställda totalt fanns kvar i området år Under de sista tio åren har konstglasbruken i likhet med många andra branscher kämpat med stora svårigheter med flera nedläggningar som följd. Ur boken Industriminnen, författad av Marie Nisser år 1974 Sett till antal arbetsställen och antal anställda har glasindustrin i Glasriketregionen alltså minskat kraftigt sedan 1970-talet. Detta har varit, och är, omstörtande för de individer och samhällen som drabbas, men det är inte en anmärkningsvärd utveckling sett till det generalla utvecklingsmönstret för Sveriges tillverkningsindustri. Många specialiserade orter och regioner har genomgått liknande krisförlopp. Mer anmärkningsvärt är att man i Glasriket sedan 60 år byggt upp en turism kring sin industri, på ett sätt som har få paralleller i andra industriregioner. Traditionen av industriturism och den långvariga marknadsföringen av det industriellt baserade besöksmålet är en av Glasriketregionens stora konkurrensfördelar gentemot andra besöksregioner. När glasindustrin minskade, blev glasturismen allt viktigare för regionen. På det tidiga 1980-talet bildades Turism i Glasriket och från denna tid började man att årligen ge ut en Glasriketkarta med samlad besöksinformation, liknande den som ges ut än idag. Glasriketregionen blev Glasriket med stort G, ett varumärke skapat för destinationen, men där marknadsföringen även exponerar de kommuner och företag som ingår i bolaget. Indirekt ger marknadsföringen av Glasriket även draghjälp till många andra näringsidkare. År 2000 ombildades Turism i Glasriket till destinationsbolaget AB Glasriket, med de fyra Glasriketkommunerna och glasbruken som ägare. I slutet av 2000-talet stärktes besöksmålet Glasriket genom två storsatsningar av den glasbruksägande koncernen New Wave Group: Kosta Outlet och Kosta Boda Art Hotel. År 2012 valde samma koncern att lägga ned glasbruken i Åfors och Orrefors. Glasrikets metamorfos från industriregion till besöksregion från produktionsregion till konsumtionsregion tog därmed ytterligare ett ansenligt kliv. 3 Glasriketuppdraget, rapport krisirepris.se 10

13 Det ligger snö på taket till hyttan det ska det inte göra. Yttrat av Åforsbo, vårvintern 2013 Problemet är att Glasrikets omvandling har en inbyggd konflikt, eftersom besöksmålet baserats på industrin. Den främsta besöksanledningen har sedan flera decennier varit fabriksförsäljningen, att handla vackert glas direkt vid tillverkningsstället. Ett stort antal glasbruk ger många besöksmål och en bredd i utbudet. Antalet hyttor signalerar även indirekt hög kvalitet, eftersom de synliggör en lång tradition och ett utbrett glaskunnande. Ju färre hyttor, desto mer undergrävs besöksmålet. Ett försvagat besöksmål slår i sin tur mot glasnäringen, särskilt som andelen små hyttor ökar, för vilka glasturismen är ett viktigt segment. Produktionsregionen Glasriket och destinationen Glasriket är beroende av varandra. Den nuvarande krisen i Glasriket är därför bara delvis en industriell kris, den är kanske i ännu högre grad en kris för destinationen och varumärket Glasriket. Ytterst handlar krisen om förlorade arbetstillfällen och den negativa spiral av en vikande befolkningstrend, utarmade lokalsamhällen och minskade skatteunderlag som det ger upphov till. Sedan drygt 100 av de kvarvarande 300 glasbruksanställda i Glasriketområdet varslats om uppsägning i slutet av 2011, tilldelades Länsstyrelserna i Kalmar respektive Kronobergs län i mars 2012 ett treårigt regeringsuppdrag. Uppdraget gäller att genomföra insatser både för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i området. I augusti 2012 överlämnades uppdragets första delrapport, som samlar slutsatserna av den förstudie som inledningsvis genomförts. Rapporten bär titeln Det nya Glasriket; Samverkan, innovation, tradition. Titeln sammanfattar rapportens kärna: ett nytt Glasrike kan uppstå i mötet mellan kulturarv och nytänkande, men det kräver en bred och fungerande samverkan mellan många olika parter. År 2013 arbetar cirka 130 personer med glastillverkning i Glasriket, där det finns två glasbruk med ett 50-tal anställda, ett par glasbruk med cirka10 anställda, samt några mindre studiohyttor. Ingen kan idag veta vad begreppet Glasriket kommer att betyda för människor i framtiden. Förstudiens vision är dock klar: det ska ännu betyda något. Genom att glastraditionen bärs vidare i förnyade former ska Glasriket fortsatt vara ett begripligt och trovärdigt begrepp. Genom att områdets unika resurs, glaskulturen, tillvaratas och utvecklas ska nya arbetstillfällen, produkter och intäkter skapas. Glasrikets framtid ligger i dess gedigna historia. Genom att förvalta och utveckla tradition och historia, miljöer och minnen, skapas unika värden som ger förutsättningar för näringslivet, civilsamhället, akademin och föreningslivet att gemensamt bygga en ny profil Det levande kulturarvet Glasriket. Ur rapporten Det nya Glasriket Samverkan Tradition innovation 11

14 Det levande kulturarvet Glasriket I regeringsuppdragets förstudie pekas sex fokusområden ut för insatserna i Glasriket och konkreta åtgärder listas för varje område. Fokusområdena är: Lokal och regional ledning Miljö och energi Incitament för utveckling Det levande kulturarvet Glasriket Besöksnäring Forskning, utveckling och utbildning De tre förstnämnda fokusområdena behandlar grundförutsättningarna för verksamhetsutövning och nyföretagande i regionen. Fokusområdet Det levande kulturarvet Glasriket handlar om områdets befintliga tillgångar, främst de resurser som hör samman med glastraditionen. De två sista fokusområdena ses som möjliga tillväxtsektorer, främst utifrån att Det levande kulturarvet Glasriket tillvaratas och utvecklas. Paradigmskiftet från industrisamhälle till kunskapssamhälle innebär att en ny identitet behöver utvecklas. Detta kan ske genom att tillvarata och utveckla Det levande kulturarvet Glasriket. Detta kan i sin tur ge reellt nya och förbättrade förutsättningar för verksamhetsutveckling inom besöksnäring och upplevelseindustri. Ur rapporten Det nya Glasriket Samverkan Tradition innovation Det levande kulturarvet Glasriket betraktas alltså som själva grunden för Glasriketregionens framtidsbygge, en grund där man också i förstudien identifierar tre viktiga hörnstenar. En är det levande glashantverket. En annan den starka konst- och designtraditionen. En tredje är det fysiska kulturarvet: de kulturhistoriska dokumenten, föremålen och kulturmiljöerna. Glasrikets kulturhistoriska miljöer är en viktig del av kulturarvet och kommer att bli mycket viktiga när upplevelsen av Det levande kulturarvet Glasriket ska förmedlas till besökare. De kulturhistoriska miljöerna består inte bara av bruk och hyttor utan även många andra byggnader och miljöer i regionen ingår. Ur rapporten Det nya Glasriket Samverkan Tradition innovation 12

15 Glasrikets kulturhistoriska miljöer Glasriket kulturhistoriska miljöer förutspås av regeringsuppdragets förstudie bli mycket viktiga för besöksnäringens framtida utveckling. Man väljer samtidigt att ge begreppet Det levande kulturarvet Glasriket en vid definition som inte bara inbegriper verksamheter och miljöer med direkt glasanknytning, utan även lantbrukshistoria, migrationskultur, järnbrukstradition, ja till och med naturen som sådan. I Glasriketregionen finns naturligtvis en stor mängd intressanta kulturmiljöer. Väljer man att begränsa sig till sådana kulturmiljöer som är särskilt representativa för området så uttrycker de flesta i något avseende regionens naturgivna förutsättningar, med skogslandskapet som minsta gemensamma nämnare. Här finns de små byarna med namn på -måla, -ryd eller -skruv. Här finns resliga mangårdsbyggnader och faluröda ekonomibyggnader, torp och småstugor, slingrande vägar och bastanta stenmurar. Här finns de rymliga, vita stenkyrkor som för ett par hundra år sedan fick ersätta de medeltida kyrkorna, men också bevarade äldre träkyrkor, kyrkstallslängor, frikyrkobyggnader och nykterhetloger. Här finns skogsomgärdade smååkrar, hagar med enbuskar och stenrösen och de många ängsladorna som visar hur viktig djurhållningen varit för områdets bönder. Inne i skogen är marken översållad av stenrösen från övergivna äldre odlingsmarker. I skogarna finns också spåren av böndernas träkolstillverkning för järnbruken och av en äldre, småskaligare järnframställning. Intill vattendragen ligger skogens industrimiljöer: kvarnar och sågverk, men även några järnbruk och pappersbruk med ståtliga herrgårdar och rader av bruksarbetarbostäder. Till skogsbygdens industriarv hör också snickerifabriker och torvfabriker. Listan skulle kunna göras längre. Alla dessa kulturmiljötyper är viktiga eftersom de synliggör Glasriketregionens speciella förutsättningar och historia. De bör alla vårdas, brukas och visas. I en situation då glasnäringen i området går tillbaka, vore det oklokt att i marknadsföring och besöksnäringsprojekt begränsa sig till de kulturmiljöer som har en direkt anknytning till glastraditionen. Naturligtvis bör man ta tillvara de resurser som finns och utveckla områdets samlade kulturmiljöpotential, d.v.s. även de kulturmiljöer som inte har en omedelbar koppling till glasnäringen. Samtidigt måste man inse och våga erkänna att de miljöer som tydligt anknyter till glastraditionen har en särskild betydelse för Det levande kulturarvet Glasriket och för Glasrikets utveckling. På samma sätt som hantverks- och designkompetens i vid mening kan utgöra viktiga resurser för Glasrikets framtid, men glaskunnandet sätts i centrum av framtidsvisionen, så bör man då det gäller kulturmiljöerna främst fokusera på glasets kulturhistoriska miljöer. I detta sammanhang utgör alla platser inom Glasriketregionen som på något sätt anknyter till glas värdefulla resurser: miljöer där glas tillverkas, bearbetas, saluförs eller exponeras, men ur kulturhistoriskt och kulturturistiskt perspektiv är glasbrukens kulturmiljöer de mest intressanta. Det är glasproduktionen som definierar Glasriket. Det är ur produktionen som den levande traditionen av glashantverk, glaskunskap och glasdesign har uppkommit. Om man ställer områdets glastradition i centrum av framtidsvisionen är det därför logiskt att de kulturmiljöer som uppkommit ur produktionen är de viktigaste att värna och utveckla. Glasbrukens kulturmiljöer uttrycker 13

16 områdets identitet. De knyter an till varumärket och besöksmålet Glasriket. De utgör Det nya Glasrikets främsta fysiska utvecklingsresurs! 14

17 VÅRD- OCH ÅTGÄRDSSTRATEGI FÖR GLASRIKET Våra utgångspunkter Vilka är vi? Då begreppet vi används nedan avses Kalmar läns museum och Kulturparken Småland (Smålands museum), d.v.s. projektets utförare. När vi hänvisar till det regionala kulturmiljöarbetet avses såväl länsmuseerna som länsstyrelserna, vilka har ett regionalt uppdrag att arbeta med kulturmiljöerna, samt kommuner, företag, föreningar, fastighetsägare etc. Glasrikets glasbruksmiljöer av nationellt bevarandeintresse Glasrikets glasbruksmiljöer är som kulturmiljökategori inte bara av regionalt, utan av nationellt bevarandeintresse. Glasriket är en av Sveriges tydligaste industriregioner, i betydelsen region som dominerats av en specifik industrigren. Glaskulturen är det som särskiljer området från andra regioner och geografiska identiteter. Under industrialismens era har glasnäringen varit så dominerande att alla där i något avseende berörts av den. Glasnäringen har format landskapet genom att ge upphov till infrastruktur och tätorter. Den har burit namnet på vissa av dessa orter långt utanför landets gränser och bidragit till att forma bilden av Sverige. Glasproduktionen har, både bildligt och bokstavligt talat, bidragit till det svenska välfärdsbygget. Glasindustrin har skapat en destination av nationell betydelse. Dagens utveckling i Glasriket är oroande och därför finns det starka skäl att i det regionala kulturmiljöarbetet prioritera denna region. Även om det finns en mångfald av kulturmiljöer att vårda och utveckla i Glasriket ser vi för närvarande starka skäl till att insatser riktas mot just glasbrukens kulturmiljöer, som de miljöer som tydligast uttrycker områdets speciella historia och identitet. Att förvalta, utveckla och tillgängliggöra glasbruksmiljöerna Vi anser att alla aktörer inom Glasriket, såväl förvaltare, företagare, föreningar etc som kulturmiljövårdande institutioner och myndigheter, bör verka för att de kulturhistoriska värden som finns i glasbrukens kulturmiljöer förvaltas, utvecklas och tillgängliggörs. Med tillgängliggörande avser vi inte bara att miljöerna görs fysiskt tillgängliga, utan även att kännedomen och kunskapen om miljöerna sprids och fördjupas. På ett övergripande plan beror utsikterna för detta av antalet personer och de ekonomiska resurser som verkar för saken. På ett mer konkret plan, och i linje med vad som sagts ovan, anser vi att förutsättningarna för förvaltning och utveckling av glasbrukens kulturmiljöer förbättras om: Förorenade glasbruksmiljöer saneras Glasbruksmiljöerna får en ökad användning Glasbruksmiljöernas äkthet behålls och förhöjs Glasbruksmiljöerna får ett ökat skydd 15

18 Kulturmiljöstödet i glasbruksmiljöerna får en mer medveten styrning En samverkansgrupp för glasbruksmiljöerna och/eller en kulturarvsutvecklare tillsätts Kunskapsunderlag tas fram för de glasbruksmiljöer där det saknas glasbrukens kulturmiljöer tillgängliggörs bättre om: Glasbruksmiljöerna synliggörs i marknadsföringen av Glasriket Besökare i ökad utsträckning lotsas via, uppehåller sig och bor i glasbruksmiljöerna Glasbruksmiljöerna markeras på en karta och i verkligheten Fler skrifter om glasbruksmiljöerna skapas Fysiska och digitala informationsskyltar om glasbruksmiljöerna skapas Guidningar av glasbruksmiljöerna erbjuds Glasrikets glasbruksmiljöer ett gemensamt ansvar Vi anser att utvecklingsarbetet i Glasriket bör involvera många olika aktörer och intressen. Vi menar att de organisationsstrukturer, forum och kanaler som skapas för att underlätta kommunikationen mellan olika aktörer och sektorer kommer att blir avgörande för resultaten. Idéer, kompetenser och resurser måste samordnas och utmynna i konkreta åtgärder som verkar mot det gemensamma målet industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket. Glasbruksmiljöerna utgör en nyckelresurs för att stärka Glasriketregionens kulturarv och attraktivitet. Vi menar att många olika människor och parter har intresse av att resursen bevaras, vårdas och utvecklas. Vi inser samtidigt att dessa miljöer omges av en komplex problematik och att det kommer att krävas samordnade insatser för att tillvarata den utvecklingspotential som finns i miljöerna. Vi betraktar glasbrukens kulturmiljöer som en gemensam angelägenhet och ett gemensamt ansvar för alla som arbetar med Glasrikets utveckling. Ett förslag är att en särskild organisation skapas för arbetet med glasbruksmiljöerna, en organisation som hanterar mötet mellan utvecklingsfrågor och fysisk miljö. Vi vill stötta att en sådan organisation skapas med engagemang från Glasriketkommunerna. Mot bakgrund av Glasrikets glasbruksmiljöer som nationell angelägenhet vill vi verka för att Riksantikvarieämbetet engageras i arbetet. 4 Vi anser att gruppens arbete måste grundas på och genomföras i samarbete med Glasrikets fastighetsägare, företagare och föreningsmänniskor. 4 Riksantikvarieämbetet är under perioden engagerade i den s.k. Bergslagssatsningen som bl.a. syftar till en ökad tillväxt, ett breddat näringsliv, ett höjt besöksantal och ett bättre tillvarataget kulturarv i Bergslagsregionen. Bergslagssatsningen kan utgöra en viktig referens för Glasriket, i fråga om arbetsformer, erfarenheter m.m. 16

19 Kulturmiljövården - en viktig part i samverkan Förändringsprocesserna i Glasriket påverkar både miljöerna i sig och tillgängligheten till dem. Länsstyrelserna och länsmuseerna kan bidra med viktig kunskap, goda idéer och finansiering som kan leda till att stärka intrycken av glasbruksorterna som genuina, historiska miljöer till att mötet mellan tradition och innovation lyckas. Vi menar att detta direkt kommer att gagna besöksnäringen, men indirekt även övrigt näringsliv. Intrycken av Glasriket (och enskilda företag) formas i slutänden till stor del av den fysiska miljön. De båda länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län har viktiga uppgifter att fylla som företrädare för det antikvariska sakområdet i samarbetet med andra nationella, regionala och kommunala myndighetsfunktioner och i kontakten med medborgarna. För att ta fram kunskapssunderlag för särskilt kulturhistoriskt värdefulla miljöer och därmed underlätta de avvägningar och ställningstaganden som kommer att krävas mellan olika intressen. För att initiera, driva och finansiera projekt som gagnar kulturhistoriskt intressanta miljöer och kulturhistoriska kunskapsupplevelser. Med sin långsiktiga och breda kunskapsuppbyggnad om det regionala kulturarvet kan de båda länsmuseerna fylla en viktig rådgivande och utförande funktion. De statliga medel som finns tillgängliga via länsstyrelserna är begränsade till sin användning och kan främst finansiera vissa former av kulturhistoriska kunskapsunderlag, kulturmiljöinformation och praktisk kulturmiljövård. När de gäller konkreta åtgärder anser vi att kulturmiljöarbetet i högsta möjliga utsträckning bör samordnas och samfinansieras med andra sektorer och aktörer. Vi anser att praktiska kulturmiljövårdande åtgärder får en bättre effekt och en större långsiktighet om de kan knytas till olika former av verksamhetsutveckling och sättas in i ett besöksnäringsperspektiv. Vi anser att man bör hitta fram till goda samarbeten och inbjuda till delaktighet genom att vara lyhörda för andras idéer och önskemål, samtidigt som den regionala kulturmiljövården, d v s länsstyrelserna och länsmuseerna, inför andra är tydliga med sina egna möjligheter och prioriteringar. Vilka glasbruksmiljöer bör prioriteras? Under den närmaste perioden bör insatserna i Glasriket koncentreras till ett snävare antal miljöer. Vi menar att det på längre sikt resulterar i att kulturmiljövärdena försvaras på ett bättre sätt, bl. a därför att det bidrar till en tydlighet som underlättar samarbeten och samfinansieringar. Vi tror att lyckade och långsiktiga satsningar i några få miljöer gagnar utvecklings- och kulturmiljöarbetet i Glasriket som helhet. Frågan om vilka miljöer som bör prioriteras har därför varit viktig när denna Vård- och åtgärdsstrategi för Glasriket formulerats. En första avgränsning har gjorts genom att glasbrukens kulturmiljöer har urskilts som centrala för Glasrikets kulturarv. Utgångspunkten är att miljöernas kulturhistoriska värden är den främsta bevekelsegrund för prioriteringar. De naturliga följdfrågorna har då blivit: 17

20 Vilka kulturhistoriska värden är särskilt viktiga att bevara och utveckla i glasbrukens kulturmiljöer? Vilka glasbruksmiljöer innehåller (uttrycker) dessa värden? Glasbrukslistan och glasbrukskartan Ett schematiskt angreppssätt har fordrats för att besvara frågorna. Som ett första led har en sammanställning av Glasrikets glasbruksmiljöer gjorts, dels för att ge överblick i det egna arbetet, dels för att underlätta kommunikationen med andra aktörer. Sammanställningen har resulterat i en karta (Bilaga I) och en lista (Bilaga II) som omfattar 57 historiska hyttplatser 5. Listan och kartan baseras på de kulturhistoriska inventeringar som genomfördes för 15 år sedan. I glasbrukslistan har de historiska glasbruksplatserna delats in i olika kategorier utifrån den miljö som fanns på platsen vid inventeringstillfället. Uppgifterna antas i huvudsak ännu vara relevanta, även om enstaka byggnader kan ha rivits eller rasat samman. Med den stora variation som finns mellan glasbruksmiljöerna så har en generalisering av miljöinnehållet varit nödvändig. Glasrikets glasbruksmiljöer (inkl. Björkshults glasbruk, Högsby kommun ) Glasbruksort, hyttbyggnad 19 Glasbruksort, hyttlämning 6 Hyttbyggnad 8 Hyttlämning 13 Eventuell hyttlämning 11 SUMMA 57 Av de 57 platserna på glasbrukslistan har 19 förts till kategorin Glasbruksort, hyttbyggnad. På dessa platser fanns det vid inventeringstillfället en stående hyttbyggnad omgiven av en tydligt avgränsad och sammanhållen miljö med många andra byggnader som har en tydlig koppling till glasbruket. Gruppen består således av tydliga glasbruksorter orter där glasbruket har utgjort ett dominerande arbetsställe och varit en betydande orsak till samhällsbildningen. Även på de 6 platser som finns i kategorin Glasbruksort, hyttlämning har glasbruket varit en viktig arbetsplats som format samhället under många decennier, men hyttbyggnaden kvarstår idag endast som en lämning. Miljöerna i denna kategori är lantliga till sin karaktär. 5 Sammanställningen utgår således från de hyttplatser som funnits inom regionen, inte från antalet hyttbyggnader eller antalet glasbruksföretag. Om en hytta ersatt en annan på i stort sett samma plats, räknas de alltså som samma glasbruk. Det samma gäller om ett bolag efterträtt ett annat på samma plats. 18

21 Till kategorin Hyttbyggnad hör 8 platser där det vid inventeringarna fanns en stående hyttbyggnad, men saknades en tydligt avgränsad och sammanhållen glasbruksmiljö kring denna. Flera av hyttorna är uppförda kring mitten av 1900-talet på en större ort med mer varierat näringsliv. Orterna kan i flera fall med all rätt rubriceras som glasbruksorter, eftersom glasbruken varit viktiga för orternas ekonomi och expansion. Avgörande för kategoriseringen är dock att det inte finns någon större miljö kring hyttbyggnaden som har ett direkt samband med denna, även om det på några av platserna vid sidan av hyttan finns ett par andra byggnader som hört till glasbruket. På de 13 platser som förts till kategorin Hyttlämning fanns synliga lämningar av ett glasbruk vid inventeringstillfället, men ingen tydlig omgivande glasbruksort. I några fall fanns ett par bostäder eller andra byggnader som hört till glasbruket i anslutning till lämningen, dock alltför få för att bilda en sammanhållen glasbruksmiljö. 11 platser har förts till kategorin Eventuell hyttlämning. På dessa platser kunde man vid inventeringstillfället inte konstatera några synliga lämningar av hyttbyggnaden. Inte heller fanns där någon tydlig omgivande glasbruksort. I något fall (Flerohopp) finns dock ett par bevarade arbetarbostäder. Några av hyttorna i denna kategori var ytterst kortvariga, närmast av försökskaraktär. 6 Som ett komplement till glasbrukslistan har även en lista över sentida, mindre hyttor, s.k. studioglashyttor, upprättats (Bilaga III). Den omfattar 18 studioglashyttor, varav cirka 10 för närvarande är i drift. En del av dessa mindre hyttor ligger/har legat i tidigare glasbruksbyggnader, andra på tidigare glasbruksorter och några i helt nya lägen. Några av dem är s.k. återvinningshyttor som inte smälter glasmassa, utan hettar upp och omformar glasflaskor och -burkar. Studioglashyttorna har inte markerats på den bilagda översiktskartan, dels eftersom kartans skala inte medger det då vissa orter hade fått alltför många markeringar, dels eftersom kunskapen om studiohytterna inte varit tillräcklig (se kommentar Bilaga III). Mängden glasbruksmiljöer (46-57 platser) Det regionala kulturmiljöarbetet skall inriktas mot att bevara, använda, utveckla och framhäva mängden och mångfalden i Glasrikets 46 (-57) glasbruksmiljöer. 6 På platser som förts till denna kategori kan det finnas lämningar under jord. Eventuella hyttlämningar kan undersökas arkeologiskt och därmed bidra med kunskap om glasbrukens historia. Det är även möjligt att genom utgrävning förtydliga miljöerna och komplettera dem med informationsskyltar. Ett liknande projekt genomfördes gamla hyttan i Målerås år

22 Eftersom det är det stora antalet glasbruk som i grunden konstituerar Glasrikets kulturhistoriska värde, det som gör området speciellt, är det ur ett kulturmiljöperspektiv relevant att försvara alla de miljöer där man kan uppfatta glasbrukshistorien. Det rör sig minst om 46 platser eller orter, men kan röra sig om 57 miljöer, beroende av vad som finns under markytan på de 11 platser där man vid inventeringarna inte kunde se några tydliga lämningar. Om ett större antal av glasbruksmiljöerna försvinner eller otydliggörs väsentligen, så går ett grundläggande kulturmiljövärde i Glasriket förlorat. Det är därför viktigt att mängden och mångfalden i Glasrikets alla glasbruksmiljöer bevaras, framhävs och utvecklas. Denna ambition står, åtminstone i ett kortare perspektiv, i konflikt med strävan att inrikta insatserna mot en snävare krets av miljöer. Med hänsyn till den betydelse som mängden glasbruksmiljöer har, bör man dock både arbeta med mängden miljöer och det prioriterade fåtalet. Vi väljer därför att differentiera arbetsinsatsernas intensitet och art mellan dessa båda kategorier. Hyttbyggnaderna (27 st) Det regionala kulturmiljöarbetet bör inriktas mot att Glasrikets 27 hyttbyggnader bevaras och att de förvaltas på ett sådant sätt att de ännu är avläsbara som hyttor. I kulturmiljöarbetet bör man sträva efter att bevara miljöer med ett tydligt historiskt innehåll. Tydligheten är viktig för att vi överhuvudtaget ska uppfatta en miljö som historisk eller kunna associera till en viss epok. Tydligheten är även en pedagogisk tillgång då man ska förklara olika historiska förhållanden och beror bland annat av hur tidstypisk och autentisk miljön är. Kort sagt: en tydlig miljö har bättre förutsättningar än en otydlig att uppmärksammas, uppskattas och begripas. Hyttbyggnaderna är de objekt som tydligast synliggör Glasrikets kulturarv. Själva hyttan har nästan alltid en karaktäristisk, högrest form med en ventilationslanternin/-huv och en skorstenspipa. Byggnadens form signalerar att: Här ligger ett glasbruk! På de renodlade glasbruksorterna utgör hyttan en centralbyggnad, i de fall den ännu är bevarad. Hyttbyggnaderna har därmed en särställning i Glasrikets kulturmiljöer. Vi tillmäter dem generellt ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Glasbrukslistan omfattar 27 hyttbyggnader. De är ofta gedigna, murade byggnader med rymliga och praktiska utrymmen. Flera av dem har kunnat få en ny användning sedan glasproduktionen upphört eller minskats. Grovt uppskattat används ungefär 1/3 av hyttbyggnaderna idag aktivt och i högre utsträckning, 1/3 i viss utsträckning, medan 1/3 endast används passivt (för uppställning, långtidslagring och dylikt). Vi anser att initiativ som syftar till att hyttbyggnaderna får en mer aktiv användning bör stöttas. Hyttbyggnaderna bör vårdas och förvaltas på ett sådant sätt att de ännu är avläsbara som glashyttor. 20

23 Helhetsmiljöerna (20 st) I det regionala kulturmiljöarbetet bör man resursmässigt prioritera 20 helhetsmiljöer. Vi betraktar dem som de kulturhistoriskt mest värdefulla och kulturturistiskt mest utvecklingsbara glasbruksmiljöerna. I kulturmiljöarbete strävar man ofta efter att bevara komplexa miljöer. Komplexiteten kan bestå i att miljön belyser många olika sidor av den lokala livsföringen eller verksamheten. Den kan också bestå i att miljön innehåller många olika tidslager. För att en miljö med många olika tidslager samtidigt ska vara tydlig, och inte bara rörig och svårbegriplig, så krävs det normalt att det finns funktionella samband mellan tidslagren som visar en kontinuitet i verksamheten på platsen. Komplexiteten är viktig för att vi ska kunna utläsa många olika berättelser ur miljön. Uppställningen av glasbrukslistans kategorier ovan uttrycker skillnaderna mellan de olika kategorierna, avseende miljöernas tydlighet och komplexitet. I kategorin Glasbruksort, hyttbyggnad finns de tydligaste och mest komplexa glasbruksmiljöerna. På dessa platser kan man genom miljön uppleva en mångfald av aspekter av glastillverkningen från brukens livsmedelsförsörjning till de stora formgivarnas vardagsmiljöer. Det innebär att dessa miljöer som grupp betraktad är den kulturhistoriskt mest värdefulla. Dessa miljöer har samtidigt en hög potential som kulturhistoriska besöksmål. I kategorin Eventuell hyttlämning finns de otydligaste och minst komplexa miljöerna. Glasbrukslistan uttrycker således en grovt generaliserad, fallande värdegradering. I Glasriket finns 19 stycken glasbruksmiljöer i kategorin Glasbruksort, hyttbyggnad. Till denna grupp lägger vi glasbruksmiljön i Transjö 7 och benämner fortsättningsvis de 20 miljöerna för helhetsmiljöer. Vi anser att alla helhetsmiljöer har höga kulturhistoriska värden och vill därför prioritera alla dessa miljöer i vårt arbete. Fokusmiljöerna (5 st) Helhetsmiljöerna omfattar ett stort antal byggnader som uppkommit direkt ur eller har en stark koppling till glasproduktionen: industribyggnader, ekonomibyggnader, bostäder mm. Sammantaget handlar det om många hundra byggnader eller andra objekt som har ett mycket högt kulturhistoriskt 7 Transjö hör till kategorin Glasbruksort, hyttlämning, men har en särställning i denna grupp både ur värdeoch utvecklingsperspektiv. Orten hör till de aktiva glasbruksorterna med en studiohytta sedan 35 år. Hyttruinen i Transjö är mycket välbevarad och på orten finns även byggnadsminnet Transjö Folkets hus. 21

24 värde 8. Därutöver finns det på dessa orter tusentals byggnader som inte direkt hör samman med glasbruken, men som också kan ha höga kulturhistoriska värden och som är betydelsefulla för att binda samman helhetsmiljöerna. Det regionala kulturmiljöarbetet bör primärt koncentrera insatser till 5 fokusmiljöer. Dessa miljöer ingår bland helhetsmiljöerna och har valts ut på grund av sina mycket höga kulturmiljövärden. Fokusmiljöerna är: Rosdala (Uppvidinge kommun) Kosta (Lessebo kommun) Orrefors (Nybro kommun) Alsterbro (Nybro kommun) Åfors (Emmaboda kommun) Med så många byggnader/objekt (och fastighetsägare) i den prioriterade gruppen finns det en uppenbar risk att bevarandeinsatserna splittras på alltför många miljöer. Helheterna och sambanden, d.v.s. grundläggande värden i helhetsmiljöerna, riskerar då att gå förlorade. Det vore olyckligt såväl ur kulturmiljösynpunkt som för besöksnäringen. Det stora antalet prioriterade miljöer gör det svårt att driva och få till stånd kraftfulla samarbetsprojekt. För att slå vakt om helhetsmiljöernas värden och få till stånd en samverkan/samfinansiering kring miljöerna har därför fem fokusmiljöer valts ut. Vi anser att det regionala kulturmiljöarbetet primärt bör rikta insatser mot dessa fem miljöer. Vi tror att en positiv och hållbar utveckling i fokusmiljöerna kommer att stärka Glasriket som helhet och därmed i förlängningen återverka positivt på alla glasbruksorter. Kulturmiljömätaren Alla de 20 helhetsmiljöerna har höga kulturhistoriska värden. Miljöernas sammanlagda omfång och stora variation gör det mycket svårt att vikta dem mot varandra ifråga om kulturhistorisk värde. Kulturhistorisk värde är ett komplext begrepp som omfattar många olika värdeaspekter av en miljö, som exempelvis estetiska eller personhistoriska värden. I varje helhetsmiljö, och i varje byggnad återfinns många olika värdeaspekter. Snart sagt varje helhetsmiljö har något eller några unika byggnader/objekt som är historiskt representativa för Glasriket, men som inte finns eller har bevarats i de andra helhetsmiljöerna. 8 På de större glasbruksorterna kan glasbruksmiljön omfatta ett sjuttiotal byggnader/objekt, på de minsta ett tiotal. Med ett hypotetiskt genomsnitt på 40 objekt/miljö, skulle det totalt röra sig om 800 byggnader/objekt i de 20 helhetsmiljöerna. 22

25 För att välja ut ett snävare antal fokusmiljöer och i någon mån kunna motivera det gjorda urvalet, har helhetsmiljöerna översiktligt jämförts avseende kulturmiljöinnehåll. Den metod som använts framgår av tabellen i bilaga IV. Tolv för glasbruksmiljöerna kännetecknande komponenter, vilka alla bidrar till miljöernas komplexitet och tydlighet, har listats. Av tabellen framgår vilka komponenter som finns representerade i de olika helhetsmiljöerna, och hur tydliga de är. Fyra av kulturmiljökomponenterna har betraktats som särskilt viktiga: Hyttbyggnad/Glasbruksbyggnad Andra glasbruksbyggnader Disponentbostad och/eller tjänstemannabostäder Bruksarbetarbostäder De övriga åtta komponenterna är: Avgränsad bruksort Bruksgata Vattendrag på orten Järnvägsmiljö på orten Folkets Hus/Folkets Park Ladugårdar/andra agrara bruksbyggnader Samhällsbyggnader med bruksanknytning Järnbruksbyggnader, järnbrukslämningar Med hjälp av den tabellariska uppställningen kan man snabbt bilda sig en uppfattning om innehållet i enskilda glasbruksmiljöer. Ett poängsystem möjliggör en översiktlig jämförelse mellan de olika miljöerna avseende kulturmiljöinnehåll. Av tabellen framgår att de flesta helhetsmiljöer omfattar många av de typiska kulturmiljökomponenterna. Poängsummorna ligger i intervallet 7 15 poäng. Skillnaden är ofta hårfin mellan miljöer som befinner sig på samma del av skalan, vilket framgår av att de flesta halvpoängsteg i intervallet är representerade. Flest poäng har Orrefors med 15 poäng, sedan följer Åfors med 13 poäng och därefter Rosdala, Kosta och Johansfors med 12,5 poäng vardera. De fyra förstnämnda glasbruksmiljöerna har utsetts till fokusmiljöer. Johansfors utgör således inte en av de utvalda fokusmiljöerna, vilket motiveras av att Åfors och Johansfors endast ligger en mil från varandra och att en geografisk spridning setts som önskvärd. Istället har Alsterbro utsetts till fokusort. Det beror delvis av att ortens läge i den ostligaste delen av Glasriket tydligare fångar in det historiskt sett glasbrukstäta området kring Älghult och viktiga glasbruksmiljöer som de i Rydefors och Björkshult. Ett tungt vägande skäl har varit det mycket höga kulturhistoriska värdet av hyttbyggnaden i Alsterbro. Denna byggnad är den enda bevarade hytta i 23

26 Glasriket som speglar den miljö som fanns vid de flesta småländska glasbruk under glasbrukens etableringsperiod i slutet av 1800-talet och kring sekelskiftet De fem fokusmiljöerna har alla ett mycket rikt kulturmiljöinnehåll och gruppen har en god geografisk spridning över Glasriket. Ser man till de olika miljöernas förutsättningar så skiljer de sig ändå åt. Kortfattat kan man beskriva dem som: Kosta aktivt moderglasbruk med moderniserad miljö Rosdala besöksmålsglasbruk med byggnadsminnesmärkt miljö Orrefors namnkunnigt glasbruk med järnbruksmiljö. Åfors konstnärsglasbruk med karaktäristisk miljö Alsterbro glasbruk med unik historisk hyttmiljö Vilka insatser var? Mängden glasbruksmiljöer, hyttbyggnaderna och helhetsmiljöerna är således alla betydelsefulla för att förmedla Glasrikets kulturarv. Därför är det viktigt att slå vakt om alla dessa delar. Det blir dock föga verkningsfullt, och är inte heller särskilt realistiskt, att arbeta med samma intensitet och ambition i alla glasbruksmiljöer i Glasriket. Vi väljer därför att föreslå en differentiering i typen av insatser glasbruksmiljöer; information och skydd I det regionala kulturmiljöarbetet bör mängden historiska glasbruksplatser lyftas fram genom kunskapsförmedlande informationsmaterial. Vi vill även föreslå en översyn av kulturmiljöskyddet av samtliga glasbruksmiljöer. Eftersom den historiska mängden av glasbruk är en viktig aspekt för förståelsen av Glasrikets kulturarv, är det angeläget att denna aspekt lyfts fram. Här bör exempelvis länsstyrelserna, länsmuseerna, AB Glasriket, Glasriketkommunerna, lokala företag och föreningar samverka för att mängden och mångfalden i glasbruksmiljöerna synliggörs genom att ta fram genom olika typer av 9 Hyttbyggnaden består av en hytta i trä uppförd år 1871, vilken utökats med ytterligare en trähytta år Den enda övriga äldre trähytta som bevarats i Glasriket är hyttan i Alsterfors, som är reveterad och befinner sig i dåligt skick. 24

27 informationsmaterial riktat till en bredare allmänhet: kartor, skrifter och kulturhistoriska informationsskyltar, både fysiska och digitala. Som framgått ovan så är glasbrukens kulturmiljöer dåligt skyddade, trots att många av dem pekas ut som värdefulla i kommunernas kulturmiljöprogram och att glasbrukens kulturmiljöer som kategori är av nationellt intresse. De flesta byggnader som ingår i glasbrukens kulturmiljöer, men även en del av glasbrukslämningarna, är helt oskyddade. Det finns därför anledning för de båda länsstyrelserna att tillsammans med kommunerna och Riksantikvarieämbetet se över kulturmiljöskyddet för Glasriket som helhet. Möjligheten att skapa ett nytt, samlat riksintresseområde för kulturmiljövården av Glasriketregionen, där glasnäringen utgör riksintressets kärnvärde, har tidigare dryftats och är en möjlighet. Nya detaljplaner eller byggnadsminnesförklaringar i Glasrikets kulturmiljöer kan vara andra. En samlad översyn av glasbrukslämningarnas status aktualiseras av den en reviderade kulturminneslagen, Kulturmiljölagen (1988:950) som träder i kraft fokusmiljöer (20 helhetsmiljöer); vård och utveckling genom samverkan Den regionala kulturmiljövården, d v s länsstyrelserna och länsmuseerna, bör initiera och stötta byggnadsvårdsprojekt i helhetsmiljöerna, främst i fokusmiljöerna. Vi anser att byggnadsvårdsprojekt som kan länkas till samarbetsprojekt vilka stärker Glasrikets kulturarv och näringsliv bör prioriteras. Insatserna för skydd av och kunskapsförmedling om den totala mängden glasbruksmiljöer i Glasriket omfattar även helhetsmiljöerna. För helhetsmiljöerna, vilka alla är innehållsrika och upplevelsevärda kulturmiljöer, är det dessutom motiverat att tillhandahålla ett fördjupat informationsmaterial som beskriver och förklarar de olika delarna av miljön. I helhetsmiljöerna bör byggnadsvårdande åtgärder på de byggnader som kan räknas till glasbrukens kulturmiljöer initieras och stöttas. Som framkommit ovan har få bidragsansökningar som rör dessa miljöer gjorts under senare år, trots ett omfattande åtgärdsbehov på många byggnader. Förslagsvis skulle länsstyrelserna i samarbete med berörda kommuner kunna initiera en dialog med fastighetsägare till förfallna och/eller förvanskade särskilt värdefulla byggnader i glasbruksmiljöerna, för att upplysa ägarna om byggnadernas höga kulturhistoriska värden, informera sig om orsaken till problemen, samt eventuellt uppmana ägarna att ansöka om byggnadsvårdsbidrag. Arbetet kan även komma att omfatta kontakter med ägare till underutnyttjade och/eller förmodat rivningshotade byggnader. Fastighetsägardialogen, och de förväntade byggnadsvårdsprojekten, bör primärt inriktas mot de fem fokusmiljöerna. 25

28 Eftersom tillgänglighets- och förvaltningsfrågorna är viktiga för att de kulturhistoriska värdena ska skall bestå på längre sikt, bör dessa frågor lyftas i dialogen med fastighetsägarna. I det regionala kulturmiljöarbetet bör byggnadsvårdsinsatserna länkas till olika informations- och utvecklingsinsatser, utförda av ägare, företag, föreningar etc. Då det gäller underutnyttjade byggnader ser vi det som önskvärt att få till stånd utökade samarbeten som kan bidra till en långsiktigt hållbar förvaltning och aktivering av miljöerna. Vi föreslår att länsstyrelserna i sin bedömning av bidragsansökningar som berör Glasriketregionen, utöver vad som sägs i bidragsförordningen och i denna vård- och informationsstrategi för Glasriket, även beaktar åtgärdernas betydelse för att långsiktigt stärka områdets kulturarv och näringsliv. Figur som visar den i strategin föreslagna differentieringen för olika typer av insatser i Glasriket de närmaste åren. Figuren visar även hur glasbrukens kulturmiljöer fördelar sig mellan de olika länen, samt mellan miljöer med och utan stående hyttbyggnader. 26

29 Hyttorna; särskilda åtgärder för bevarande Med den särställning som hyttbyggnaderna har för att uppbära Glasrikets kulturarv bör särskilda insatser göras för dem. Det skulle kunna innebära att vårdprojekt i dessa byggnader prioriteras framför andra. Det kan även innebära att särskilda informationskampanjer genomförs riktade till berörda ägare, förvaltare, brukare och kommuner. Vilka vårdinsatser bör prioriteras? I det regionala kulturmiljöarbetet bör följande vårdinsatser prioriteras vad gäller Glasrikets kulturmiljöer. 1. Översiktlig skadeinventering och vårdprogram, med fastighetsägardialog Primärt i de 5 fokusmiljöerna. I andra hand i de 15 övriga helhetsmiljöerna. Parter aktiva i det regionala kulturmiljöarbetet, med särskilt ansvar lagt på länsstyrelserna, länsmuseerna och kommunerna, bör verka för att få till stånd byggnadsvårdande renoveringsåtgärder på kulturhistoriskt värdefulla byggnader/anläggningar i glasbrukens kulturmiljöer med starkt eftersatt underhåll eller skador. För att kunna verka för de mest angelägna byggnadsvårdsprojekten bör en översiktlig skadeinventering genomföras och enkla vårdprogram för miljöerna upprättas. Primärt bör denna insats genomföras i de fem fokusmiljöerna. 10 Syftet med skadeinventeringen/vårdprogrammet är att få en bättre styrning av vårdinsatserna och sätta in dem i ett helhetsperspektiv. Med helhetsperspektiv avser vi då dels åtgärdernas betydelse för Glasrikets kulturmiljö som helhet, dels att vårdåtgärderna inte ses som en isolerad och snart avslutad bevarandeinsats utan som ett avstamp för vidare förvalting och utveckling. Idag finns det inte några detaljerade eller aktuella kunskapsunderlag som beskriver eller värderar enskilda byggnader och objekt i glasbrukens kulturmiljöer, undantaget Rosdala där det under 2013 tas fram en vård- och underhållsplan för de byggnader som ingår i byggnadsminnet. Därför har ett arbete påbörjats under 2013 med att lista de övriga fyra fokusmiljöernas byggnader, samt de byggnader utanför byggnadsminnet i Rosdala som tillhör glasbruksmiljön. Arbetet har utförts av två av författarna till denna strategi, Lotta Lamke och Susann Johannisson. Med utgångspunkt i den här typen av byggnadslistorna bör en översiktlig inventering genomföras för att gradera och mycket kortfattat (främst genom fotografering) för varje byggnad beskriva: Kulturhistoriskt värde 10 Beroendet på utfallet av insatsen kan metoden tjäna som förebild för liknande satsningar i övriga helhetsmiljöer, möjligen koncentrerat till hyttbyggnader samt andra byggnader som är särskilt karaktärsskapande för orterna. 27

30 Skador och bristande underhåll Yttre förvanskning Användning och utnyttjandegrad I samband med inventeringen bör särskilt värdefulla/utvecklingsbara kärnområden i miljöerna markeras på en karta, som ett underlag för beslut om vårdinsatser och i en bredare utvecklingsdiskussion. Utifrån inventeringen och de identifierade kärnområdena bör en prioriteringslista skapas över de vårdsåtgärder som ses som särskilt angelägna. Det kan handla om akuta vårdbehov, men även om att förebygga fortsatta skador eller förhöja intrycket av en särskilt betydelsefull del av kulturmiljön. Fastighetsägarna till de aktuella byggnaderna/anläggningarna bör kontaktas för en dialog om byggnadernas kulturmiljövärden, om deras nuvarande och möjliga användningar, om problembilden kring underhållet och förvaltningen, om angelägna vård- och underhållsarbeten, samt byggnadsvårdsbidragens möjligheter och begränsningar. Dialogen bör även behandla tillgänglighetsoch informationsinsatser kring möjliga byggnadsvårdsprojekt, samt beröra objektens och de omgivande miljöernas kullturhistoria. Väl medvetna om den generellt sett sammansatta problembild som omger glasbruksmiljöerna är avsikten att stötta fastighetsägarna och ambitionen är att nå fram till lösningar som inte bara ser till byggnadernas tekniska kondition, utan även till användningen samt den fortsatta förvaltningen och utvecklingen av dem. Många olika kontakter kan behöva tas för att hitta bra helhetslösningar. 2. Angelägna byggnadsvårdsåtgärder med utvecklingsperspektiv Primärt i de 5 fokusmiljöerna. I andra hand i de 15 övriga helhetsmiljöerna. Parter aktiva i det regionala kulturmiljöarbetet, med särskilt ansvar lagt på länsstyrelserna, länsmuseerna och kommunerna, bör genomföra angelägna byggnadsvårdande renoveringsåtgärder på kulturhistoriskt värdefulla byggnader och anläggningar i glasbrukens kulturmiljöer, främst i de fem fokusmiljöerna. Man bör få till stånd angelägna vårdåtgärder som kan kopplas till olika former av utvecklingsinsatser i de fem miljöerna och prioritera projekt med en tydlig och hållbar framtidvision. Skadeinventeringen, vårdprogrammen och fastighetsägardialogen kommer exempelvis att underlätta länsstyrelsernas avvägningar och beslut om kulturmiljöbidrag. Varje byggnadsvårdsprojekt bör förstärkas med en kommunikationskampanj (se vidare under nästa avsnitt). Vilka informationsinsatser bör prioriteras? I det regionala kulturmiljöarbetet föreslås följande informationsinsatser, uppställda i prioriteringsordning. 28

31 1. Kommunikationskampanjer inför och i samband med vårdsatsningar Primärt i de 5 fokusmiljöerna. I andra hand i de 15 övriga helhetsmiljöerna. I samband med varje byggnadsvårdsprojekt där exempelvis länsstyrelserna bidrar med medel bör en kommunikationskampanj genomföras. Kampanjerna ska ytterst syfta till att utveckla tankar om den aktuella byggnadens inre och yttre användning idag och imorgon. Hur bidrar lokalerna och byggnadernas yttre till upplevelsen och utvecklingen av Glasriket idag? Vilka övriga åtgärder kan göras för att förstärka byggnadernas verkningsgrad i dessa avseenden? 11 Kampanjerna kan innehålla många olika typer av aktiviteter (visningar/guidningar, debatter/diskussioner, workshops/kurser m.m.) som kan engagera skiftande målgrupper (besökare, ortsbor, andra fastighetsägare, politiker etc.). De olika aktiviteterna bör genomföras i samverkan med fastighetsägaren och andra (berörda kommuner, intresseföreningar, guideutbildning, AB Glasriket m.fl.). Aktiviteterna bör bindas samman med varandra och samordnas med andra evenemang. Det är angeläget att kampanjerna tydligt tar sin utgångspunkt i och centreras kring de miljöer där åtgärderna genomförs. Det finns samtidigt en möjlighet att använda dessa miljöer för en bredare kunskapsförmedling och diskussion som gagnar kulturmiljöerna i Glasriket som helhet. Som ett exempel kan kurser i praktisk byggnadsvård, riktade till fastighetsägare i Glasriket, genomföras för att få en bredare effekt av ett enskilt byggnadsvårdsprojekt. Varsamma och genomtänkta renoveringar av enskilda byggnader kan tjäna som förebilder för andra fastighetsägare, inte minst när det gäller de gruppbyggda, snarlika bostadshusen. 2. Informationsmaterial: revidering och nyproduktion av guideskrifter För de 20 helhetsmiljöerna, med början i de 5 fokusmiljöerna. Arbetet med den serie av kulturhistoriska guideskrifter över enskilda glasbruksorter som producerades under det s.k. KUL-projektet (år ) bör fortgå. Det finns idag 12 sådana skrifter, vilka delvis är föråldrade i sina uppgifter. Här kan exempelvis samverkan ske mellan länsstyrelserna, länsmuseerna, AB Glasriket, Glasriketkommunerna och lokala krafter ske. Med början i de fem fokusmiljöerna bör guideskrifterna ses över och uppdateras. Serien bör även kompletteras så att ett aktuellt material finns för de 20 helhetsmiljöerna. Det innebär nyproduktion av åtta skrifter med början i Alsterbro (den enda av fokusmiljöerna som inte redan har en guideskrift). 11 Det är viktigt att bevara, men också att vara göra lära. Hur fungerar den restaurerade kulturmiljön avseende upplevelser, aktiviteter och kunskapsförmedling? Hur uppmärksammans man på miljön och upplever man den? Kan man göra något i miljön, vilka använder den? Kan man lära sig något om Glasrikets kulturarv i miljön och på vilket sätt? 29

32 Skrifterna bör finnas tillgängliga i tryckt och digital form, men texterna skulle även kunna ligga till grund för en talad version tillgänglig via mobiltelefon. Texterna kan även efter viss kortning och bearbetning användas för kulturhistoriska informationsskyltar i miljöerna och/eller en smartmobilanpassad websida. Likt tidigare bör guiderna tillhandahållas på svenska, tyska och engelska. 3. Informationsmaterial: kulturhistorisk översiktskarta Som omfattar samtliga 57 historiska glasbruksplatser, varav 46 glasbruksmiljöer. Det är en brist att det idag saknas ett lättöverskådligt informationsmaterial som snabbt förmedlar bredden och djupet i Glasrikets kulturarv till allmänheten. Initiativ bör därför tas till att en kulturhistorisk översiktskarta över Glasriket produceras och trycks. AB Glasriket, Glasriketkommunernas kultur- och turistfunktioner, länsstyrelser och länsmuseer kan fungera som samarbetsparter i arbetet. En översiktskarta med kortfattad information om glasbruksmiljöernas historia och nuvarande miljö, gärna med ambitionen att skildra de enskilda platserna ur ett helhetsperspektiv, skulle vara av stort intresse och till nytta i många olika sammanhang. Tillsammans med guideskrifterna för de enskilda orterna kan den fungera som en upptäcks- och utflyktskarta, men vi ser den också som en pedagogisk tillgång (skolundervisning, guideutbildning, turistverksamhet). Det bör även framgå av kartan hur tydliga/ lättillgängliga de olika glasbruksmiljöerna är. Det är tänkbart att även andra typer av kulturhistoriska utflyktsmål kan föras in i kartan, dock under förutsättning att tydligheten och överblickbarheten över glasbruksorterna inte går förlorad. Kartversioner bör tas fram på svenska, engelska och tyska. 4. Guideutbildning Som kunskapsmässigt omfattar samtliga 57 historiska glasbruksplatser, praktiskt framförallt de 46 glasbruksmiljöerna. Tillgången till historiskt kunniga guider utgör en mycket viktig faktor för att öka förståelsen för Glasrikets kulturarv och kulturmiljöer, samtidigt som det på ett direkt sätt kan bidra till att öka aktiviteten och attraktiviteten i besöksmålet Glasriket. Därför bör det verkas för att en guideutbildning för Glasriketguider startas. Här kan länsmuseerna bidra med kulturhistoriskt fortbildningsmaterial, både befintligt material (ex. guideskrifter, översiktskarta, Glasbrukens byggnadskultur ) och material som produceras särskilt för detta syfte. Vi ser att vi kan bistå i utbildningen med vår expertkunskap om Glasrikets kulturhistoria och kulturmiljöer, samt med vårt breda kunnande om allmän historia och kulturmiljöer i stort liksom kompetens vad gäller kulturmiljöpedagogik. Glasriketguiderna bör vara en viktig framtida samarbetspart. 30

33 5. Informationsmaterial: kulturhistoriska informationskyltar På 57 platser, med början i de 20 helhetsmiljöerna, därefter de 46 glasbruksmiljöerna. Den regionala kulturmiljövården, d.v.s. länsstyrelserna och länsmuseerna, bör verka för att lättillgänglig kulturmiljöinformation finns att tillgå i Glasriket glasbruksmiljöer. Här finns även många andra aktörer som kan bidra med kompeten. Det finns behov av en ökad samordning i detta avseende. Kulturhistoriska informationsskyltar bör produceras. Det är av tillgänglighetsskäl motiverat att tillhandahålla såväl fysiska skyltar som digital kulturmiljöinformation (websidor/appar för mobiltelefoner), gärna med talad text och att informationen bör finnas på svenska, engelska och tyska. Samtliga historiska glasbruksorter bör skyltas på sikt, men mest angeläget är att information finns att tillgå i de 20 helhetsmiljöerna. Ett enhetligt skyltprogram bör tas fram för Glasriket. Skyltarna ges med fördel en unik och konstnärlig utformning, utan att tillgängligheten åsidosätts (läsbarhet etc). 31

34 GLASBRUKENS KULTURMILJÖER Vilka är de? 46 glasbruksmiljöer Vilka är då glasbrukens kulturmiljöer? Hur många är de och hur ser de ut? Det beror naturligtvis på vad man räknar in i begreppet och hur man räknar. Om man låter platsen för hyttan definiera begreppet ett glasbruk och inte räknar in små, sentida glashyttor så finns det 57 historiska hyttplatser inom Glasriketregionen. På tio av dem finns inga synliga lämningar, men på 46 platser kan man idag uppleva en glasbruksmiljö av något slag. (Se bilaga II) Om man bortser från moderglasbruket Kosta som drivits i 270 år, så representerar de 46 glasbruksmiljöerna tillsammans en 150-årig utvecklingsprocess. Eftersom miljöerna är sammansatta av många olika byggnader så finns en stor variation mellan dem. För att förstå deras komplexitet och hur stor variationen är, kan man se till vilka byggnader som kan ingå i en glasbruksmiljö. Glasbruksbyggnaderna Hyttan är den centrala industribyggnaden vid ett glasbruk, den där ugnarna är placerade och glaset tillverkas. Trots att hyttornas arkitektur, stil och material har förändrats över tiden, så har deras karaktäristiska högresta grundform bestått talshyttorna uppfördes i trä och det var vanligt att de brann ned. Förutom själva hyttan finns i en glasbruksmiljö vanligen flera andra glasbruksbyggnader. Några exempel är vedskjul, sliperi, färdigmagasin, garage, kraftstation, smedja och degelkross, men det finns flera andra. Vid mitten av 1800-talet tillverkades glaset ofta färdigt i hyttan och antalet glasbruksbyggnader var inte så stort. Decennierna kring sekelskiftet 1900 kom ny teknik och nya produktionsmoment och antalet byggnader ökade. Delvis på grund av brandfaran i trähyttorna, hölls andra funktioner åtskilda från dem. Under 1900-talet började hyttorna uppföras i tegel. Man började då bygga samman de andra glasbruksbyggnaderna med hyttan för att få en mer obruten processlinje. Det resulterade i omfångsrika hyttbyggnader med många olika utrymmen. Trots detta fanns det ofta några fristående glasbruksbyggnader. Bostadsmiljöerna Arbetskraften var en direkt förutsättning för produktionen och kring glasbruken har bruksföretagen låtit uppföra egna bostadshus. På de äldsta bruken skilde de sig inte mycket från andra mangårdsbyggnader eller torpstugor på bygden, men kring sekelskiftet 1900 började stora arbetarkaserner för flera familjer uppföras av bruken, samtidigt som ägarna eller disponenterna fick påkostade villabyggnader. Ett par decennier in på 1900-talet började bruksföretagen verka för att arbetarna skulle äga sina egna hem, varför man sponsrade tomtmarken och gav fördelaktiga huslån, men ända in på talet uppfördes egna bostäder av bruksföretagen. Ibland var egnahemsbyggandet starkt styrt av 32

35 bruksföretagen. Rader eller grupper av snarlika bostadshus på bruksorten är ett tecken på att byggnaderna antingen är uppförda helt i brukets regi, eller åtminstone med en stark inblandning av företaget. På de större bruksorterna finns även de berömda formgivarnas hus. Agrara byggnader och sågverk Under 1800-talet och det tidiga 1900-talet hörde ett jordbruk till de flesta glasbruk. Bruksdriften byggde på ett visst mått av självhushållning och en del av lönerna utgick in natura. Bruksarbetare kunde utnyttjas för jordbrukssysslor under perioder då glasproduktionen låg nere och vid arbetstoppar kunde man inreda tillfälliga bostäder i jordbruksbyggnaderna. Till brukens agrara byggnader hör främst bruksladugårdar och stall, men ibland fanns till exempel även fristående sädesmagasin eller mjölkbodar. Till jordbruksfastigheten kunde höra ansenliga skogsarealer och kombinationen sågverk glasbruk var vanlig. Vid sågverket kunde både det egna och andras timmer förädlas till sågade trävaror, både till försäljning och för de egna byggnadsbehoven. Spillet användes till eldning av glasugnarna. Service- och samlingslokaler På glasbruksorterna kan det även finnas olika service- eller samlingslokaler som har en mycket stark koppling till bruksföretaget eller glasarbetarkollektivet. Brukshandel, kooperativ butik, Folkets Hus och/eller Folkets Park, ålderdomshem, fotbollsplan och brandstation är några exempel. Järnvägsmiljöerna med stationshus och magasin kan möjligen också föras till denna grupp, även om brukens järnvägsmagasin egentligen lika gärna kan räknas som glasbruksbyggnader. I de fall glasbruksorten inte hade järnväg, så hade man ofta ett eget magasin vid den närmsta järnvägsstationen. 19 glasbrukssamhällen med hyttor Bland dagens glasbruksmiljöer finns alla möjliga kombinationer av ovanstående byggnader. Beroende av glasbrukets varaktighet och den omgivande miljöns utveckling i övrigt, så kan en glasbruksmiljö antingen ligga i lantliga omgivningar, bilda en välavgränsad glasbruksort eller utgöra del av en större tätort. En glasbruksmiljö kan lika väl utgöras av några stengrunder i en betesmark som av en hyttbyggnad på ett industriområde. På 27 platser i Glasriket står ännu en hyttbyggnad. Åtta av hyttorna ligger inte i någon renodlad bruksortsmiljö, men 19 av dem omges av bruksmiljöer med ett antal glasbruksbyggnader, bostäder, jordbruks- och/eller servicebyggnader med en tydlig koppling till glasbruket. Dessutom finns det ytterligare sex stycken lantliga glasbruksorter där hyttan endast återstår som lämning, men där det ännu finns flera andra byggnader med stark koppling till glasbruket (se Bilaga II: Glasbrukslista). 33

36 I detta arbete används följande begrepp: Hytta, hyttbyggnad = den centrala glasbruksbyggnaden Glasbruksbyggnader = alla byggnader som hör/hört till själva glasproduktionen Glasbruksmiljöer/glasbrukens kulturmiljöer = alla miljöer och byggnader som hör/hört till eller har/haft nära samband med glasbruksföretagen eller glasarbetarkollektivet Glasrikets kulturmiljöer = alla kulturmiljöer inom Glasriketregionen, oavsett art Utan glasbruksmiljöer inget Glasrike Glasbrukens kulturmiljöer är unika tillsammans Till skillnad från glasföremål och glassamlingar eller stenmurar, röda stugor och granskog finns glasbrukens kulturmiljöer ingen annanstans förutom just i Glasriket. Glasbruksmiljöerna är en för området unik tillgång som rätt förvaltad kan ge marknadsmässiga fördelar. Glasbruk finns både här och där i världen. Det är det stora antalet och den påfallande koncentrationen av glasbruk i Glasriket som gör området speciellt. Mängden glasbruk är det som konstituerar Glasriket - annars vore det ju inget rike. Därför är det också viktigt att man tillvaratar mängden och mångfalden. Glasbrukens kulturmiljöer ger Glasriket cred Om tillräcklig många glasbruksmiljöer tillvaratas, kan den som tar del av Glasriket, via marknadsföring eller i verkligheten, uppleva ett rike av glas genom dem. De ger varumärket fortsatt trovärdighet. De många historiska glasbruksmiljöerna är därför en av varumärkets viktigaste värdebärare. Många företag, inte bara i själva Glasriket, utan även i angränsande regioner, är beroende av att varumärket inte urholkas. Genom glasbruksmiljöerna får man legitimitet att fortsatt marknadsföra Glasriket oavhängigt glasnäringens utveckling. Historia säljer! Glasrikets glasbruksmiljöer synliggör områdets kunskaps- och hantverkstradition. De konkretiserar traditionen för omvärlden. Tradition borgar för kunnande, erfarenhet och kvalitet. Existerande och nyetablerade företag med anknytning till glas eller till konceptet Glasriket kan dra direkt nytta av kulturmiljöerna i sin marknadsföring och produktdesign. Glasbrukens kulturmiljöer håller traditionerna levande Men glasbruksmiljöerna hjälper också till att hålla själva kunskapstraditionen och kulturen levande. De materiella uttrycken av ett kulturarv är viktiga för att arvet ska bäras vidare. Gamla föremål och 34

37 historiska miljöer uppmärksammar oss på historien. De får oss att reagera, reflektera, fundera och fråga om dåtiden, nutiden och framtiden. De inspirerar och bekräftar vår identitet. När vi vet något (eller tror oss veta något) så blir de fysiska bevisen utgångspunken för våra berättelser: titta här! Det materiella kulturarvet håller berättelserna vid liv. De förändras och fylls med nytt innehåll, men de försvinner inte. När de fysiska spåren försvunnit faller historien lätt i glömska. Glasbrukens kulturmiljöer och glasföremålen är de viktigaste materiella uttrycken för Glasrikets speciella kultur. Om man vill värna glastraditionen är det viktigt att de är närvarande i vardagen för dem som ska bära traditionen vidare. Det fysiska kulturarvet ger en närvarokänsla, underlättar inlevelse och därigenom förståelsen av något. Något abstrakt blir plötsligt konkret när man befinner sig på en genuin plats, eller håller i ett föremål från tiden. Ur rapporten Berättelser om vårt samhälles historia svenska industriminnen, Riksantikvarieämbetets program för det industrihistoriska arvet 2002 Glasbrukens kulturmiljöer hör bara Glasriket till Glasbruksmiljöerna ligger där de ligger. Det gör dem en till en särskilt viktig resurs i utvecklingen av Glasriket. Denna resurs är påfallande, närvarande och till allra största del exteriört tillgänglig för alla. Glassamlingarna och de historiska dokumenten är mindre tillgängliga. För samlingarna finns även risken på sikt att de splittras, säljs, privatiseras, magasineras eller flyttas. Platsbundenheten, det faktum att de inte kan flyttas någon annanstans, är glasbruksmiljöernas främsta strategiska egenskap. Medan glasförsäljning kan ske var som helst och glasproduktion i dess vidaste bemärkelse (företagsledning, design, hantverk) kan förläggas till andra regioner, så kan kulturmiljöerna inte bli föremål för offshore outsourcing. Glasbrukens kulturmiljöer stärker landsbygden Glasriket omfattar framförallt småorter och landsbygd. De små glasbruksorterna har alla sin egen speciella historia. Kulturmiljön synliggör historien och gör platsen speciell, likaväl för den som bott där länge och har generationer av glasarbetare i släkten som för den nyinflyttade. Glasbrukens kulturmiljöer bär på berättelser som kan upptäckas, utforskas och berättas för andra. Kulturmiljön kan berika vägen mellan postlådan och affären en gråkall novemberdag, men den kan också väcka idéer och inspirera nyföretagande. Genom att tillvarata och slå vakt om mängden av historiska glasbruksorter skapar man förutsättningar för en geografiskt spridd näringsstruktur. 35

38 Glasbrukens kulturmiljöer är en resurs för besöksnäringen Glasbrukens industribyggnader och de småskaliga glasbruksorterna kan vara stämningsfulla och fascinerande besöksmål. De kan ge kulturhistoriska kunskapsupplevelser eller utnyttjas för helt andra typer av designade upplevelser. Även om de historiska miljöerna knappast ensamma kan bära turistmålet Glasriket, utan måste stärkas av andra besöksanledningar och stöttas av en infrastruktur, så kan de vara en starkt bidragande anledning till att man väljer att besöka och återbesöka Glasriket. Genom att utveckla besöksmål i flera historiska glasbruksmiljöer ökar möjligheterna att utveckla en bärkraftig kulturturism i Glasriket samt till en ständig förnyelse av aktiviteter och utbud. Det osedda Glasriket Resurs med stor potential Glasbruksmiljöerna är en befintlig resurs som utgör en av Glasriketregionen främsta konkurrensfördelar gentemot andra områden. Glasrikets har utgjort ett populärt resmål sedan talet och besöksnäringen blivit allt viktigare för regionen, men den resurs som glasbruksmiljöerna utgör har hittills inte utnyttjats tillräckligt bra. Fokus har hittills legat på att locka besökare med vackert och prisvärt glas ofta utan att samtidigt lyfta kulturmiljöerna som resurs. Här finns en stor potential till utveckling. Glasbrukens kulturmiljöer kan i högre grad användas och lyftas fram som de intressanta, stämningsskapande och säljande semestermiljöer de är, och för att uppmärksamma människor på områdets speciella kulturarv. Kulturmiljöerna skulle kunna användas mer strategiskt för att förstärka besökarnas intryck av Glasriket, både i verkligheten och i marknadsföringen. Idag är det svårt även för den som är genuint intresserad av kulturhistoria att ta del av områdets kulturmiljöer. Knappast några turister är eller blir medvetna om att där finns så många bevarade kulturhistoriska glasbruksmiljöer i Glasriket. Även många personer som bor och verkar inom området är omedvetna om de flesta glasbruksmiljöer. Många av glasbrukens kulturmiljöer förblir osedda. Glasbrukens kulturmiljöer skulle relativt enkelt kunna ges utökade användningsområden genom att de börjar användas för att stärka destinationen och varumärket. Lotsa besökarna Miljön på en semesterort är grundläggande för hur vi upplever vår vistelse samt vilka upplevelser vi tar med oss hem och förmedlar till andra. På många glasbruksorter leds turisterna fram till en vidsträckt asfalterad parkering i nära anslutning till glasshoppen. Strukturen är som byggd för att man effektiv ska kunna packa in sitt glas och snabbt komma iväg till nästa parkering. De intressanta glasbruksmiljöerna ligger ofta bara ett stenkast bortom parkeringen 12, men ingen/inget upplyser om detta. Här finns stora möjligheter att med enkla medel leda besökare till kulturmiljöerna. 12 F.ö. ofta en industrihistorisk plats i sig, även om det idag är svårt att utläsa. Parkeringsplatserna utgör vanligen glasbrukens gamla vedplaner. 36

39 I utvecklingsarbetet av Glasriket är det viktigt att arbeta med hur kulturmiljöerna länkas till andra turistiska funktioner/platser. I sin enklaste form sker detta genom hänvisningsskyltar. Tydliga och för Glasriket enhetligt utformade skyltar som hänvisar till speciella kulturmiljöer på orten skulle vara en bra början. Hänvisningsskyltarna skulle även följas upp med informationsskyltar i själva kulturmiljön. En vision skulle kunna vara att de finaste kulturmiljöerna och de turistiska vistelseplatserna (där man bor, äter eller utför olika aktiviteter) integreras i högre utsträckning. I vissa fall skulle denna integration göras fullkomlig, det vill säga att den kulturhistoriska byggnaden får en turistisk användning, som besöksmål eller serviceinrättning. I andra fall kunde det handla om att leda besökarna på rätt vägar, så att de upplever kulturmiljöerna där de går och färdas. På detta sätt utnyttjas kulturmiljöerna mer strategiskt, för att stärka upplevelsen av Glasriket. Använd kulturmiljöerna för att ladda varumärket Fram tills helt nyligen har marknadsföringen av Glasriket helt fokuserat på glasföremål, glastillverkning och glasshopping. I det intensifierade varumärkesarbete som drivits av AB Glasriket under senare år har man låtit ta fram en varumärkesplattform, ett strategiskt styrdokument kring varumärket. Den omfattar fyra kärnvärden: äkthet, mystik, design och innovation. Äktheten förklaras utifrån värden som ursprunglighet och tradition. Mystiken sägs bland annat finnas i de kulturhistoriska miljöerna. Enligt dokumentet är det viktigt att i ord, bild och genom storytelling lyfta fram Glasrikets fördelar, dess historia och särart. Trots detta var exponeringen av glasbruksmiljöer ytterst sparsam i marknadsföringen inför säsongen På Glasrikets webportal, som är den viktigaste kanalen för marknadsföring av resmålet, visades under våren ingen glasbruksmiljö bland huvudflikarnas cirka 35 bilder 13. Omslaget till Glasrikets stora tryckta turristbroschyr utgörs år 2013 av ett fotokollage bland de 44 bilderna finns en glasbruksmiljö Transjö hytta (uppförd 1985). Glasbrukens kulturmiljöer används således idag inte så att de bidrar till bilden av Glasriket. Det vore önskvärt om bilder av glasbrukens kulturmiljöer fick en mer framskjuten plats i marknadsföringen och i AB Glasrikets varumärkesplattform. Markera miljöerna på en karta och i verkligheten Det finns behov av och många potentiella användningsområden för en kulturhistorisk översiktskarta över Glasriket. En sådan karta skulle snabbt kunna förmedla hur många glasbruken varit och hur många glasbruksmiljöer som finns idag. Kartan skulle uppmuntra till egna upptäckter bland glömda glasbruksmiljöer och det är därför viktigt att det av framgår vad man kan förvänta sig av de olika platserna avseende miljö och tillgänglighet. Den turistkarta som årligen ges ut över Glasriket skulle kunna kompletteras, antingen med kartinformation om de historiska glasbruksorterna och de kulturmiljöer som finns där, eller med en separat karta som innehåller denna information, möjligen kombinerad med information om andra kulturhistoriska turistmål. 13 På de flikar som presenterar glasbruken visas kulturmiljöer på tre av 13 flikar (Bergdala, Pukeberg och Transjö). 37

40 Skyltar eller andra markörer som uppmärksammar den förbipasserande trafikanten på att här ligger en kulturhistorisk glasbruksmiljö saknas idag, men är en relativt enkelt åtgärdad brist. Endast de aktiva glasbruksorterna skyltas med vägskyltar. Skyltning/markering av glasbrukens kulturmiljöer skulle med fördel få ett enhetligt utförande. Den kan möjligen göras inom ramen för trafikverkets skyltprogram och komplettera de Glasriket- samt KulTuren-skyltar som redan finns uppsatta i området. Det är även tänkbart att platserna markeras med mer speciella, formgivna markörer. Det okända Glasriket Bristande kunskapsförmedling Att glasbrukens kulturmiljöer till stor del är osedda medverkar till att de är okända för många. Det man inte ens ser kan inte väcka någon nyfikenhet. Genom glasbruksmiljöerna kan man lära känna Glasrikets kulturarv. Därför krävs fler insatser för att förmedla kulturhistorisk kunskap utifrån dessa kulturmiljöer. Glasrikets kulturhistoria och glasbrukens kulturmiljöer är relativt väl dokumenterade. Detta är en resurs att utnyttja i det framtida arbetet med att lyfta Glasriket. Nedan presenteras några projekt som genom sin geografiskt vittomspännande karaktär utgör en stomme i dokumentationen av Glasriket. Naturligtvis finns flera andra studier vid sidan av dem. Många av de arbeten som gjorts bygger på en lokal kunskap och ett ideellt engagemang av eldsjälar och olika organisationer som hembygdsföreningar, samhällsföreningar, föreningen Dokumentation i Glasbruksbygd, anställda vid glasföretagen m.fl. Tillsammans med den individuella kuskapen hos erfarna glasarbetare, kulturhistoriska experterer och personer med stort lokalhistorisk kännedom, utgör dokumentationerna en rik källa att ösa ur. Problemet med det okända Glasriket är därför mer en fråga om brist på förmedling och samordning, än en brist på kunskap och engagemang. Här finns stora möjligheter att genomföra åtgärder som kan medverka till att öka Glasrikets attraktivitet. En mer aktiv förmedling av kulturmiljöernas historia skulle vara betydelsefull för destinationen och representerar därför också ett ekonomiskt värde. Kulturhistoriska inventeringar av glasbruksmiljöerna För 15 år sedan, under åren 1997 och 1998, genomfördes kulturhistoriska inventeringar av Glasrikets glasbruksmiljöer i regi av de båda länsstyrelserna. För Kronobergs län utgavs skriften Glasbrukens byggnadskultur som utifrån ett processperspektiv översiktligt beskriver glasbrukens typiska byggnader och kortfattat presenterar 14 av länets glasbruksmiljöer. För samtliga inventerade miljöer är delar av inventeringsmaterialet åtkomligt via Länsstyrelsens hemsida, Kulturmiljövårdens kunskapsunderlag ( Inventeringen för Kalmar län föreligger endast som kopierat manuskript. 38

41 KUL-projektet i Glasriket En viktig insats för att beskriva några av glasbrukens kulturmiljöer för en bredare publik gjordes av det s.k. KUL-projektet i Glasriket, ett projekt som drevs mellan 2003 och 2006, som ett samarbetsprojekt mellan de två länsstyrelserna och de fyra kommunerna i Glasriket. (Ordet KUL stod för kultur-utveckling-långsiktighet). 14 Projektet byggde främst på lokala krafters ideella engagemang mer än 80 personer var kontinuerligt ideellt knutna till arbetet. Arbetsgrupperna tog bl.a. fram en omfattande förslagslista på olika service- och upplevelsetjänster och fysiska åtgärder som skulle kunna utveckla orterna ur besökshänseende. I projektets slutrapport fanns åtta konkreta åtgärdsförslag för hur man borde gå vidare. Den vård- och informationsstrategi som återfinns i slutet av föreliggande rapport, bygger på flera av KUL-projektets förslag. Ett konkret resultat av projektet var de 12 guideskrifter som utgavs. Varje skrift presenterar kulturmiljön på en glasbruksort 15 genom att förmedla kulturhistoriska fakta och anekdoter om ett antal utvalda platser längs en promenadslinga. De tryckta versionerna såldes för en tia, bl.a. vid de berörda glasbruken. Idag hittar man åtta av skrifterna som nedladdningsbara dokument på AB Glasrikets hemsida. Modell Glasriket kampen för jobben och Kris i repris Glasbruksmiljöerna speglar delvis en generell historia: levnadsvillkoren för glasarbetarna, glasnäringens tekniska och ekonomiska förutsättningar, den allmänna samhällsutvecklingen m.m. Varje glasbruksmiljö har dock även sina egna, speciella historier: människoöden, personligheter, lokala traditioner, omstörtande händelser m.m. Ett par mycket betydelsefulla projekt har genomförts, vilka i studiecirkelform dokumenterat Glasrikets platsbundna och personliga berättelser. I slutet av 1970-talet drevs projektet Modell Glasriket kampen för jobben som utmynnade i ett 20-tal böcker och en vandringsutställning. År 2009 startades ett liknande projekt, Kris i repris 16, där studiecirklar om sammanlagt 350 personer under tre års tid dokumenterade de gångna 30 åren. Projektet har utmynnat i en bok och en vandringsutställning. Inom projektets ram pågår även produktion av tre dokumentärfilmer, en teaterföreställning, digitalisering och arkivering av filmer, föreläsningar, dokumentation av bruksmusiken samt musikframträdanden. 14 Projektet var ett samarbete mellan de båda länsstyrelserna, Glasriket Turism AB, Regionförbundet i Kalmar län och Emmaboda kommun som möjliggjordes genom en delad finansiering till vilken även de övriga Glasriketkommunerna bidrog. 15 De egentliga KUL-skrifterna var 11 stycken och presenterade de då aktiva glasbruksorterna: Bergdala, Boda, Johansfors, Kosta, Lindshammar, Målerås, Nybro, Orrefors, Pukeberg, Skruv och Åfors. Serien kompletterades något senare med en skrift för det nedlagda Rosdala glasbruk. 16 Bakom projektet står ABF samt IF Metall med stöd av EU:s jordbruksfond och Länsstyrelsen i Kalmar län. 39

42 Skapa fler skrifter om Glasriket Delar av inventerings- och dokumentationsmaterialet om glasrikets kulturhistoria och kulturmiljöer skulle kunna ligga till grund för en större, samlad publikation om som behandlar hela Glasriketregionen och många olika aspekter av glaset som kulturarv: byggnadskulturen, samhällslivet, glasproduktionstekniken, glasföremålen, personligheter i Glasriket m.m. Det skulle kunna bli en lärobok och en vacker presentbok om Glasrikets levande kulturarv. I första hand skulle materialet kunna ligga till grund för fler guideskrifter för enskilda orter, liksom tidigare parat med personliga anekdoter, historiska och samtida fotografier samt med en god formgivning. Åtminstone ytterligare 8 orter är tillräckligt intressanta och innehållsrika för att presenteras på detta sätt 17. En del av de existerande guideskrifterna är också i behov av uppdateringa då det skett förändringar i utbud och miljöer. Vad underbart att komma hem från Glasriket med en ett ordförråd berikat av uttryck som mäng, söla och pantograf! Exempel på en kunskapsturistisk målbild för Glasriket Skapa fysiska och digitala informationsskyltar Ett par olika, separata insatser görs för närvarande för att öka den lättillgängliga informationen om Glasrikets kulturmiljöer. Emmaboda och Lessebo kommuner, driver sedan år 2009 projektet KulTuren 18, där man skyltat en alternativ färdväg i området. Utmed och i närheten av denna vägslinga finns ett stort antal besöksplatser om vilka man ska kunna läsa på Glasrikets hemsida, bland dem ett tiotal glasbruksmiljöer. Det är bra att man nu börjat sprida kulturhistorisk information om glasbruksmiljöerna via hemsidor och andra digitala medier, även om denna information ännu är både sparsam, ojämnt fördelad och splittrad på olika plattformar. Mycket skulle kunna göras för att komplettera och homogenisera materialet. Till omfång och funktion kan de informationstexter som nu tas fram jämställas med fysiska informationsskyltar, även om de ännu bör betraktas som ett komplement till de senare. De kan uppmärksamma besökare på glasbrukens kulturmiljöer, kortfattat förmedla kulturhistorisk kunskap, samt ge aha-upplevelser. Att grundläggande kulturhistorisk information enkelt finns att 17 Björkshult, Rydefors, Alsterbro, Gadderås, Flygsfors, Gullaskruv, Strömbergshyttan, Transjö. 18 Genomförandeprojektet är ett samarbete mellan Emmaboda kommun (proj ägare), Lessebo kommun, Trafikverket, samt LRF sydost och Linnéuniversitetet. Projektet finansieras av parterna samt av Landsbygdsprogrammet inom EU. 40

43 tillgå, via fysiska och digitala informationsskyltar, i samtliga glasbruksmiljöer bör betraktas som självklart när besöksmålet Glasriket ska utvecklas. Om man väljer att via en översiktskarta och hänvisningsskyltar sprida kännedom om alla de glasbruksmiljöer som finns inom Glasriket, bör den kulturhistoriska informationen följas upp på de olika platserna. Skapa guider, guidningar och guidepaket Ett annat mål i arbetet med att forma Glasrikets framtid bör vara att arbeta fram olika typer av kulturhistoriska guidningar i glasbruksmiljöerna. Det finns idag ett utbrett historieintresse, som varierar från ett allmänt intresse för hur det var förr till specialintressen för särskilda epoker eller ämnesområden. Lärande semestrar är en trend. Idag erbjuds inga kulturhistoriska kunskapsupplevelser via Glasrikets hemsida. Kulturturistiskt inriktad historieförmedling i glasbruksmiljöerna borde utvecklas till tydligt paketerade och prissatta produkter! Det borde finnas en marknad i Glasriket både för kortare, guidade promenader på stående klockslag och för mer utbyggda, bokningsbara paket som kan inbegripa transporter, måltider, museer, föreställningar, företagsbesök, shopping eller andra typer av upplevelser 19. Lyckade kulturhistoriska guidningar kräver dock kunniga och engagerade guider som tar stöd i platsen, i kulturmiljön, för sin berättelse: Här stod Glasrikets allra första hytta, Där ser ni huset som Gate ritade åt Hald, Här i degelkammaren trampades leran Allt fler söker autentiska upplevelser kopplat till natur-och kultur, de flesta vill kombinera det med någon form av lärande. Trend inom turismen, enligt presentation av Graffman Företagsledning & Utveckling Kulturmiljöer finns det gott om i Glasriket, men antalet guider är begränsat. Till SveGuide (Sveriges Guideförbund), landets enda officiella guideförbund, finns idag endast tre enskilda guider/reseledare knutna, vilka vid sidan av andra sevärdheter och besöksmål i Kronobergs och Kalmar län även guidar i Glasriket. Det borde därför ses som önskvärt att snart få till stånd en utbildning för lokala Glasriketguider med olika specialistområden. De examinerade/auktoriserade guiderna skulle kunna engageras för ett varierat program av förbestämda kortguidningar under semesterperioden, för färdiga upplevelsepaket eller specialbeställningar Det finns naturligtvis oändligt många varianter på guidningar. Exempel på teman är design, historia, matkultur och glasproduktionsteknik. Guidningar på olika språk, guidningar för barn och dramatiserade guidningar kan erbjudas. Att knyta samman guidningen med existerande företag eller att få komma in i en in bakom kulisserna, ger en särskild känsla av delaktighet och exklusivitet. 20 Det finns många organisationer och utbildningar att ta stöd i. Näraliggande exempel är Ölandsguiderna, Linnéuniversitetet, folkhögskolor och studieförbund i regionen, Sagomuseet i Ljungby, Kronobergs Guide & Reseledarförening/SveGuide m.fl. 41

44 Guideutbildningen och/eller guideföreningen skulle naturligtvis även kunna engageras av andra än olika besöksgrupper för att sprida kännedom om Glasrikets kulturarv och kulturmiljöer. Om Glasriket skall utvecklas som kulturturistisk besöksregion är det betydelsefullt att en större grupp har insikt i områdets samlade potential, framförallt den personal som i olika sammanhang möter besökare. En årligt återkommande rundresa bland glasbrukens kulturmiljöer, riktad till personal inom besöksnäringen 21, skulle öka kunskapen i denna grupp om kulturhistorien, kulturmiljöerna, projekt, aktiviteter och besöksmål inom regionen. Det skulle kunna ge flera positiva effekter: en generellt stärkt besöksnäring i Glasriket genom bättre hänvisningar och information till besökarna, personer som verkar som ambassadörer för regionen, samt i förlängningen även en generellt ökad medvetenhet och varsamhet med kulturmiljöerna. Personliga guidningar av hög kvalitet och kulturturistiska upplevelsetjänster skulle sannolikt betyda långt mer för öka besökssiffrorna till Glasriket än kulturhistoriska informationsskyltar. Denna typ av tjänster och paket, som skulle ge både ge arbetstillfällen och inkomster till området, skulle dessutom kunna skapas relativt enkelt. Som framgått ovan finns det redan idag ett rikt material och många engagerade personer att ta stöd i hos de kulturmiljövårdande institutionerna och bland de lokala krafterna. Det oanvända Glasriket Underutnyttjande och förfall det främsta hotet mot glasbruksmiljöerna Glasbrukens kulturmiljöer utgör en nyckelresurs för besöksnäringen i Glasriket. Problemet är att resursen kräver underhåll. Marknadsföring, kartor och skyltar för egna upptäcktsfärder, guidade turer och iscensatta upplevelser kommer inte med självklarhet fastighetsägarna ekonomiskt tillgodo, även om en ökad exponering och publikström kan gagna utåtriktade verksamheter. Fastighetsunderhåll kostar, vilket normalt kräver större intäkter och starkare motiv än turistisk allmännytta eller kulturhistorisk omtanke. Underutnyttjade lokaler och ytor, onödiga anläggningar och öde bostadshus, samt den påföljande risken för bristfälligt fastighetsunderhåll, förfall eller rivning utgör det starkaste hotet mot glasbrukens kulturmiljöer. Delar av de för Glasrikets utveckling så betydelsefulla kulturmiljöerna är idag utsatta för ett accelererande förfall. När de är borta kan de inte återskapas! Med den stora variation som finns mellan olika glasbruksorter och glasbruksmiljöer varierar naturligtvis deras förutsättningar. Orter som ligger perifert i förhållande till större städer och vägar är utsatta, men det finns även en skillnad mellan olika typer av byggnader, där industribyggnader och agrara byggnader generellt sett är mer utsatta för förfall i jämförelse med bostäder, service- och samlingslokaler. 21 Primärt personal från turistbyråer, samt glasshopar, museer/utställningshallar och andra utåtriktade verksamheter knutna till glasbruken. I andra hand möjligen även personal från andra försäljningsställen, kiosker, bensinmackar, museer, vandrarhem o.s.v. 42

45 De användningsområden som industri- och jordbruksbyggnaderna uppfördes för har ofta upphört sedan flera decennier. Den förändrade näringsstrukturen och den tekniska utvecklingen har gjort att det idag är osannolikt att de någonsin kommer att få en liknande användning som den ursprungliga. Delar av miljöerna utgörs ibland av lokaler eller tekniska anläggningar som är svåra att utnyttja för nya ändamål. En del av dessa byggnader är mycket stora och bara det grundläggande underhållet kan bli ekonomiskt betungande. Det är ofta svårt för fastighetsägarna att hitta nya användningar eller hyresgäster som passar lokalerna. Även om ägaren hittar intresserade köpare eller hyresgäster kan kostnaderna för upprustning, ombyggnader, eventuella planändringar och tillstånd bli så höga att man inte kan nå en uppgörelse. Använd glasbruksmiljöerna Samtidigt utgör glasbruksbyggnaderna, i synnerhet hyttbyggnaderna, de viktigaste byggnaderna ur ett kulturhistoriskt och ett kulturturistiskt perspektiv eftersom de utmärker regionen och tydliggör traditionen. Glasbruksbyggnaderna utgör den egentliga grundförutsättningen för livet på orten, själva orsaken till att bostäderna uppförts och samhället kommit till. Även de agrara byggnaderna är kulturhistoriskt intressanta eftersom de tydligt återspeglar en tid med andra förutsättningar än idag. Industri- och jordbruksbyggnaderna har dessutom oftast höga äkthetsvärden, med bevarade äldre utföranden och material. De har därför en hög potential som kulturturistiska besöksmål, för att ge aha-upplevelse, fascinera samt ge fördjupade perspektiv på Glasriket. De stora karaktärsskapande byggnaderna är viktiga i glasbruksorternas helhetsmiljö och uppfattas ofta som speciella, spännande och genuina. Många av byggnaderna är gedigna i grunden och med sin starka framtoning kan de med rätt förutsättningar byggas om utan att förlora sin karaktär. Byggnadernas interiörer är ofta rymliga, med en stämningsfull ljusföring och vackra, råa material. De kan därmed bli en stor tillgång för andra typer av verksamheter än de ursprungliga. Genom att tillvarata och framhäva dessa byggnader, genom att vitalisera och/eller öppna upp dem för en bredare publik kan människors upplevelse av Glasriket stärkas. Erfarenheter från orter som Boda och Pukeberg visar att öde glasbruksområden kan få ett andra liv som levande arbetsplatser och uppskattad publika miljöer. Glasbrukens kulturmiljöer bör överlag betraktas som en värdefull fysisk och kulturell resurs som erbjuder attraktiva möjligheter. Verksamhetsutvecklande insatser i Glasriket bör helst vara kopplade till insatser som bevarar och förstärker glasbrukens kulturmiljöer. På samma sätt bör bevarandeinsatser i dessa miljöer helst vara kopplade till verksamhetsutvecklande insatser. Renovering och ombyggnad av befintliga glasbruksbyggnader bör alltid prövas som ett alternativ till nybyggnation vid alla typer av verksamhetsetableringar i området, såväl samhälleliga som privata. Rivning av byggnader som tillhör glasbrukens kulturmiljöer bör undvikas. Det tjänar Glasriket på. Problemen med förfall och rivningar av glasbruksbyggnader kan på sikt enbart lösas genom att byggnaderna får utökad användning. Det är viktigt att betona att användning kan betyda allt från att byggnaden betraktas som kulturhistoriskt intressant och används mer sporadiskt till en daglig och aktiv användning exempelvis som industri. Men byggnader behöver behövas, annars lever de farligt 43

46 och ju fler personer som upplever att en miljö som meningsfull, desto bättre är dess bevarandeförutsättningar. Sedan många år framhåller man inom det nationella kulturmiljöarbetet brukandet som en förutsättning för långsiktigt bevarande. Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas. Ett av fyra föreslagna nya nationella mål för kulturmiljöarbetet, enligt regeringens proposition Kulturmiljöns mångfald (Prop. 2012/13:96) Skapa genuina semesterboenden Med renoveringar och begränsade moderniseringar kan de flesta omoderna bostäder fungera utmärkt som åretruntbostäder och under semestertid är många beredda att ha, eller ser det till och med som önskvärt med, en enklare standard. Avskildhet och närhet till naturen prioriteras då av många framför närhet till samhällsservice. Eftersom det idag råder brist på turistboenden i Glasriket finns för närvarande en uthyrningsmarknad som kan utgöra ett motiv för renoveringsåtgärder för privata fastighetsägare. Många butiks-, service- och samlingslokaler har också en rumsindelning, skala och standard som gör dem förhållandevis lätta att använda. Antingen som butiker eller samlingslokaler, eller som bostäder med mindre ombyggnader. Den globale resenären är den huvudmålgrupp som VisitSweden identifierat. Den kännetecknas av att dessa människor ( ) ställer höga krav på tillgänglighet, säkerhet och komfort samtidigt som de vill ha autentiska upplevelser kopplat till natur & kultur. Ur Glasrikets varumärkesplattform Tillsätt en samverkansgrupp för glasbruksmiljöernas vitalisering En utökad användning och tryggad förvaltning av kulturhistoriskt värdefulla, underutnyttjade glasbruksmiljöer bör ses som en central uppgift i utvecklingsarbetet. Uppgiften kan sannolikt enbart lösas genom att olika resurser och kompetenser samordnas. Frågan bör hanteras inom de nya strukturer och strategier som nu formas inom Glasriketuppdraget. För att underlätta för dem som ansvarar för miljöerna, fastighetsägarna, och för dem som har eller kan komma att få användning av dem, brukarna, kan det vara befogat med att, åtminstone under en insatsperiod, skapa en särskild samordnande och rådgivande grupp för utveckling av glasbruksorternas kulturmiljöer. Organisationen skulle underlätta mötet mellan olika 44

47 samhällssektorer, intressen och aktörer, samt fungera som en länk mellan den regionala ledningsnivån och medborgarna. Insatser som direkt berör glasbrukens kulturmiljöer skulle kunna styras och samordnas bättre såväl geografiskt, innehållsmässigt som finansiellt. Det skulle ge insatserna en bättre effekt och en ökad långsiktighet. Formen och sammansättningen av en sådan grupp bör anpassas till de övriga samarbetsstrukturer som nu skapas för Glasriketregionens utveckling. Glasbruksmiljöerna är direkt beroende av beslut och insatser inom områdena fysisk planering, kulturmiljövård, näringslivs- och destinationsutveckling, varför dessa funktioner är naturliga att knyta till gruppen. Med utvecklingsarbetets starka fokus på design och kulturarv, kan det även vara motiverat att inbegripa företrädare för formgivning, föreningsliv och annan kulturell verksamhet. Möjliga uppgifter för gruppen kunde vara att: Formulera en övergripande utvecklingsvision för glasbruksmiljöerna. Peka ut gemensamma prioriterade orter eller områden. Formulera mål för dem samt verka för att målen nås. Upprätta skylt-, gestaltnings- och vårdprogram för glasbruksmiljöerna. Hitta lämpliga lösningar på samverkan och samfinansiering för utvecklingsarbetet i glasbruksmiljöerna. Undersöka möjligheten att skapa en fond för vård och underhåll av glasbruksmiljöerna. Inventera underutnyttjade lokaler och ödehus, för att i dialog med fastighetsägarna analysera problembilden. Ev. upprätta ett register över befintliga underutnyttjade fastigheter för att underlätta matchningen med efterfrågade boendealternativ, utvecklingsidéer och verksamhetsetableringar. Hitta bra kanaler för fastighetsuthyrning, -försäljning samt besöksverksamheter (som incitament för renovering/ombyggnad och för marknadsföring då denna väl genomförts). Hitta bra former för stöd till fastighetsägare och -förvaltare vad gäller renovering och ombyggnad. Lägga upp en strategi för formaliserade skydd av glasbruksmiljöerna. För att utveckla gemensamma värden inom glasrikeregionen knutet till näringsliv - och destinationsutveckling behövs nya strukturer, där glasrikeregionen som helhet står i fokus. Ur rapporten Det nya Glasriket Samverkan Tradition innovation Ur rapporten Det nya Glasriket Samverkan Tradition innovation 45

48 Det ohälsosamma Glasriket Förorenade områden När frågor om bevarande och utveckling av glasbruksmiljöerna aktualiseras kan man inte heller bortse från den svåra föroreningssituationen i de flesta glasbruksmiljöer. Flera miljö- och hälsofarliga ämnen har närmast regelmässigt använts vid glasbruken. I det s.k. Glasbruksprojektet 22 som bedrevs under åren 2006 och 2007 undersöktes 22 glasbruksmiljöer inom Glasriketregionen, främst med avseende på förekomsten av arsenik, bly och kadmium. Man konstaterade höga halter av dessa tre och flera andra farliga ämnen vid flertalet undersökta glasbruk, både i brukens deponier (glastippar) och i marken på själva bruksområdena. Man kunde även se att föroreningarna i många fall påverkar vattenkvaliteten i grundvattnet och vattendragen. Den riskklassning som gjordes i Glasbruksprojektet enligt Naturvårdsverkets metod Mifo fas 2, placerade samtliga 22 undersökta glasbruk i riskklass 1; mycket stor risk, utom Boda glasbruk som placerades i riskklass 2; stor risk. I den fördjupade riskbedömning som gjordes konstaterades bland annat att hälsorisker kan uppkomma vid vistelse på glasbruksområdena, samt att riskerna ökar vid markanvändning som innebär längre exponeringstider. Akuta hälsorisker kan uppkomma om exempelvis små barn vistas där, eftersom de kan råka få i sig jord. Vid en del av glasbruken finns dessutom brunnar och vattenuttag ur åarna som på sikt utgör en hälsorisk vid spridning av föroreningar och intag av dricksvatten. På de båda länsstyrelsernas respektive listor över de tio mest prioriterade förorenade objekten att åtgärda finns för närvarande 9 glasbruksmiljöer i Kronbergs län och 5 i Kalmar län 23. Sanering för vitalisering Föroreningarna i glasbruksmiljöerna finns vanligen inte lagrade i byggnaderna utan i den omgivande marken. Det innebär att saneringsåtgärderna normalt sett inte hotar byggnadernas fortbestånd. Exempel på åtgärder som kan vidtas för att minska eller eliminera hälso- och miljöriskerna är enkel övertäckning, inkapsling, jordtvätt eller urgrävning och bortforsling av förorenade massor, där olika åtgärder kan kombineras inom ett och samma bruksområde 24. Däremot har föroreningsproblematiken en direkt koppling till det främsta hotet mot glasbruksmiljöerna underutnyttjande. Den som förvärvar en förorenad fastighet kan komma att hållas ansvarig för saneringsåtgärderna, även om denne inte orsakat dem. Eftersom försäljningen av förorenade fastigheter försvåras, försvåras även vitaliseringen av miljöerna. Förorenade markområden kan också vara direkt olämpliga som publika vistelseplatser. Själva genomförandet av efterbehandlingsåtgärderna utgör dessutom en störningsfaktor för aktiviteterna på en plats. 22 Projektet var ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län, samt Emmaboda, Nybro, Lessebo och Uppvidinge kommuner. 23 Kronbergs län: Kosta, Bergdala, Stömbergshyttan, Lindshammar, Transjö, Älghult, Skruf, Hovmantorps nya och Berghem. Kalmar län: Orrefors, Pukeberg, Björkshult, Åfors, Flerohopp. 24 Glastipparna som normalt avlägsnas vid åtgärder har ett visst kulturhistoriskt värde, som dock i jämförelse med glasbruksbyggnaderna är av underordnad betydelse. 46

49 Sammantaget medverkar detta till att försvåra för förändrade verksamheter på glasbruksområdena och på sikt att bebyggelsen där förfaller eller rivs. Målet är att samtliga svårt förorenade glasbruksområden skall åtgärdas, men vägen dit kan vara lång. För närvarande har man en tidshorisont på ungefär 40 år, vad gäller åtgärder av landets värst förorenade områden. Förloppet från det att ett förorenat område identifierats tills det att det åtgärdats kan idag ta så lång tid som år och inbegriper en komplicerad ansvarsutredning, eventuella bidragsprocesser, undersökningar, projektering och själva efterbehandlingen. Om glasbrukens kulturmiljöer ska bestå måste denna process påskyndas i Glasriket! Åtgärder såsom sanering av samtliga deponier i Glasriketregionen är också förutsättning för att skapa möjlighet för kommande investeringar och en attraktivare besöksdestination Ur rapporten Det nya Glasriket Samverkan Tradition innovation Det oäkta Glasriket Förvanskning ett hot mot Glasriket Underutnyttjade med påföljande förfall och rivning är förvisso det främsta hotet mot glasbruksmiljöerna, men bevarandeproblematiken kan också vara omvänd, på det sättet att ett aktivt utnyttjande eller en ändrad användning av en byggnad kan resultera i rivningar och förvanskningar. Om glasbruksorternas bruksbyggnader och agrara byggnader generellt sett är mer utsatta för förfall, så är bostadsmiljöerna mer utsatta för förvanskning. Bostadshusen används oftast i sin ursprungliga funktion, som permanent- eller fritidsboende. De har kontinuerligt förändrats genom olika nytillskott underhållsåtgärder, moderniseringar, om- och tillbyggnader. Ibland har förändringarna varit ovarsamma och ibland har de varit så långtgående att man kan tala om förvanskning. Många små förändringar kan sammantaget ge stora konsekvenser för hur äkta eller historisk en miljö ter sig. De små stegens tyranni kan förändra en stämningsfull historisk bostadsmiljö till ett ointressant villaområde. I glasbruksmiljöerna finns ofta grupper av enhetligt utformade bostadshus, uppförda i glasbruksföretagens regi. Deras snarlika utformning signalerar de bruksortens typiska kulturarv det gemensamma beroendeförhållandet mellan bruksföretaget och de bruksanställda. Dessa grupper av bostadshus är viktiga i bruksorternas kulturmiljöer. Om de blir alltför olika varandra blir historien otydlig eller osynlig. Vid bruksnedläggningarna kring 1970-talet kom många av glasbruksföretagens bostadshus att friköpas. Det resulterade i att byggnader som ingick i grupper av enhetligt utformade arbetarbostäder började individualiseras. Med införandet av statsbidrag för energibesparande 47

50 åtgärder gick en förändringsvåg över glasbruksmiljöernas småhus under 1980-talet. De gruppbyggda husen tilläggsisolerades och fick individualiserade fasader. När fasadförändringar på dessa byggnader återigen aktualiseras är det önskvärt att försöka hitta tillbaks till en större enhetlighet mellan husen. Förvanskande förändringar är dock inte enbart knutet till bostäder och byggnader med hög utnyttjandegrad. På de stora lantbruks- och industribyggnaderna har ägarna sökt avvärja hoten mot sina byggnader genom att klä in dem eller byta ut byggnadsdelar mot förmodat mer underhållsfria material, som plåtfasader och aluminiumfönster. Nya användningar har välkomnats och ombyggnader genomförts utan estetisk ambition eller antikvarisk omtanke. Ambitionen att hitta nya användningar för byggnaderna innebär en acceptans för förändringar, men ändringarna bör inte förta centrala kvaliteter i byggnaderna. Behåll och förhöj äktheten Framtidsvisionen för Glasriket bygger på samspelet mellan tradition och innovation. För att glasbrukens kulturmiljöer ska kännas både historiska och vitala, krävs en balansgång mellan gammalt och nytt i de fysiska förändringsprocesserna. För att denna balansgång ska lyckas är det angeläget att processerna involverar antikvarisk kompetens med god kunskap om Glasrikets miljöer. Detta gäller oavsett om förändringarna är storskaliga eller småskaliga, initierade av samhället, av privata fastighetsägare, entreprenörer eller bolag, av föreningar eller eldsjälar. Om man uppmärksammas på hur ändringarna inverkar på miljön på sikt, kan man se sig om efter olika alternativ. För det finns alltid olika lösningar. På en bruksort finns många signifikanta drag i bebyggelsen allt ifrån övergripande förhållanden och strukturer, exempelvis den nära relationen till ett vattendrag, till detaljer på byggnaderna. Genom att värna typiska och historiska drag i glasbruksmiljöerna, eller t.o.m. återta eller förstärka dem, kan upplevelsen av en autentisk miljö förhöjas när förändringar aktualiseras. Om glasbrukens kulturmiljöer ska kunna utnyttjas för att stärka besöksnäringen måste de framstå som genuina. Äkthet är ett av fem kärnvärden i Glasrikets varumärkesplattform. Äkthet Äkthet innebär att vara naturlig, sann och trovärdig. Det handlar också om tillförlitlighet, pålitlighet och ursprunglighet. Äkthet handlar om att något stämmer överens med vad det utger sig för att vara Ur Glasrikets varumärkesplattform Tillsätt en kulturarvsutvecklare 48

51 Ett alternativ till att skapa en särskild samverkansgrupp för glasbruksorternas fysiska miljö är att, genom delad finansiering, tillsätta en särskild kulturarvsutvecklare för Glasriket. Kulturarvsutvecklaren skulle utgöra en första kontaktperson för dem som har idéer eller funderingar kring verksamhets- och miljöutveckling i Glasriket samt vara en operativ kraft mellan myndigheterna och processens nyckelpersoner: fastighetsägarna (små som stora) och verksamhetsutövarna (kommersiella som ideella). Kulturarvsutvecklaren skulle verka för en utveckling av glasbrukens kulturmiljöer i mötet mellan tradition och innovation, mellan kulturmiljö och nya verksamheter, mellan kortsiktiga åtgärder och långsiktig förvaltning. 49

52 KULTURMILJÖVÅRDEN OCH GLASBRUKSMILJÖERNA Kulturmiljöskydd av glasbrukens kulturmiljöer Samhället kan motverka att kulturmiljöer utarmas av förfall, förvanskningar och rivningar genom att peka ut dem som särskilt kulturhistoriskt värdefulla, eller ge dem ett mer detaljerat skydd på byggnadsnivå. Det finns dock en stor andel värdefulla kulturmiljöer som inte är särskilt utpekade eller skyddade. Situationen försvårar arbetet med att uppmärksamma och värna miljöerna, liksom med att stötta och uppmuntra fastighetsägarna. Även om man från myndigheternas sida anser att ett en miljö är särskilt kulturhistoriskt värdefull, så är det svårt att neka lov, kräva särskilda hänsyn eller bevilja byggnadsvårdsbidrag i de fall där byggnaden eller miljön inte tidigare pekats ut som sådan. Då det gäller byggnader utanför detaljplanelagt område står det oftast fritt för ägaren att riva dem. Hur ser då situationen ut när det olika typ av kulturmiljöskydd i Glasriket? Glasbruksmiljöernas byggnadsminnen Byggnader, parker eller andra anläggningar som är synnerligen märkliga genom sitt kulturhistoriska värde kan av länsstyrelsen upptas som byggnadsminnen enligt Lagen om kulturminnen m.m. 25. Detta skydd betraktas vanligen som det starkaste kulturhistoriska skydd en byggnad kan få. I samband med att en byggnad upptas som byggnadsminne upprättas särskilda skyddsföreskrifter som förbjuder rivning och preciserar objektets skyddsvärda delar. Vid ändringar eller ombyggnader av byggnadsminnen skall samråd alltid ske med länsstyrelsen. Länsstyrelserna är nu inne i en process där man upprättar detaljerade vård- och underhållsplaner för byggnadsminnena. I Glasriket finns en byggnadsminnesförklarad glasbruksmiljö som omfattar själva industrimiljön vid glasbruket: Rosdala glasbruk. Dessutom finns fyra byggnadsminnen som kan räknas till glasbrukens kulturmiljöer: Transjö Folkets hus, Norrhults Folkets hus, Glashusen i Kosta (bostadshus) samt Orrefors hammarsmedja. Q-, q-märkning på glasbruksorterna Kommunerna har möjlighet att skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader, genom att man i detaljplan eller områdesbestämmelser förser dem med Q- eller q-märkning, vilket regleras av Planoch bygglagen. Ett stort Q är en bestämmelse om hur en byggnad eller ett område får användas; användningen ska vara anpassad till byggnadens kulturhistoriska värden. Den säger ingenting om användningen i sig - det kan vara bostäder, butiker eller annat - så länge bevarandet av byggnaden inte motverkas. Q säger inte heller något om hur byggnaden ska tas tillvara och innebär inte rivningsförbud. Ett litet q betecknar att byggnaden är särskilt kulturhistoriskt värdefull, men innebär 25 Regeringen har föreslagit en ändring av lagens namn till Kulturmiljölagen samt ändringar i lagen vilka föreslås träda i kraft den 1 januari Bland annat föreslås formuleringen synnerligen märkligt ändras till synnerligen högt kulturhistoriskt värde. I ändringarna föreslås även Riksantikvarieämbetet få möjlighet att meddela verkställighetsföreskrifter för byggnadsminnen. 50

53 inget rivningsförbud. Med särskilda skyddsbestämmelser på plankartan kan dock anges att byggnaden inte får rivas eller att befintlig gestaltning skall behållas i vissa delar. Lilla q med skyddsföreskrifter som motverkar rivning, flyttning och förvanskning utgör ett starkt skydd för en kulturmiljö. 26 I Lessebo, Uppvidinge och Emmaboda kommuner finns inte någon Q eller q-märkning av byggnader i glasbruksmiljöerna. Många av detaljplanerna på glasbruksorterna är föråldrade och någon uppdatering sedan Plan- och bygglagen trädde i kraft 1 juli 1987 har i oftast inte skett. I Nybro kommun finns sammanlagt 24 stycken byggnader belägna i glasbruksorterna Alsterbro, Flerohopp, Målerås, Orrefors samt Pukeberg som belagts med skydd i enlighet med Plan- och bygglagen. 27 Riksintressen för kulturmiljövården Riksintressen utgörs av mark- eller vattenområden som långsiktigt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada det värde som konstituerat riksintresset, enligt 3 och 4 kap i Miljöbalken. Riksintressenas innehåll preciseras i dialog mellan stat och kommun och redovisas i kommunernas översiktsplaner. Riksintressen bevakas av länsstyrelsen och får inte skadas påtagligt av exempelvis nya byggprojekt. Inom riksintresseområden för kulturmiljövården ingår ofta många byggnader. I ett riksintresseområde är det primära att skydda områdets utpekade värden, inte att ge ett skydd åt enskilda byggnader. Inom Glasriketregionen finns tre riksintresseområden för kulturmiljövården som alla omfattar del av en glasbruksort: Orrefors, Pukeberg och Kosta. Kulturreservat Kulturreservat omfattar också större områden och är ett skyddsinstrument som infördes med Miljöbalken Avsikten var att möjliggöra vård och bevarande av värdefulla kulturpräglade landskap. I ett kulturreservat kan hela områdets natur- och kulturmiljövärden skyddas och vårdas. Då omfattas byggnader, anläggningar, lämningar och marker. Även sådana värden som består av verksamheter, kunskaper och traditioner kan hanteras inom ramen för kulturreservatets förvaltning. Om ett område ska skyddas och förvaltas som kulturreservat beslutas av länsstyrelse eller kommun. I Glasriket finns i dagsläget inga miljöer upptagna som kulturreservat. 26 Boverket har numera tagit bort användningsbestämmelsen Q. Skyddsbestämmelser och rivningsförbud betecknad med q preciserat med indexsiffra för olika detaljbestämmelser. 27 Dessa uppgifter baseras på en rundringning till de fyra kommunernas bygg- och miljökontor. En sammanräkning av samtliga Q-, q-märkta byggnader i respektive län har nyligen utförts av Länsstyrelserna i Kronobergs och Kalmar län, men den insamlade informationen har ännu inte till fullo hunnit analyseras. 51

54 Kulturmiljöprogram och andra kulturmiljöunderlag Många kommuner har tagit fram kulturmiljöprogram, i vilka man lyfter fram de miljöer som anses särskilt viktiga att vårda och värna. Kulturmiljöprogrammen är inte en egentlig skyddsform - de utgör kunskapsunderlag som ska vara vägledande för den fysiska planeringen och lovgivningen. Under senare tid har kulturmiljöprogram ofta utnyttjats för att formulera visionära och övergripande framtidsperspektiv med fokus på samverkan och regional utveckling. Sammanlagt pekas ut 21 glasbruksmiljöer ut i Glasriketkommunernas respektive kulturmiljöprogram: i Uppvidige kommun 8 stycken, i Lessebo kommun 4 stycken, i Nybro kommun 5 stycken och i Emmaboda 28 4 stycken. Både länsstyrelser och kommuner kan ta fram andra riktade kulturmiljöunderlag som kan fungera vägledande för vilken hänsyn som bör tas vid planering, prövning av lov och tillstånd vid andra åtgärder som påverkar kulturmiljöerna. De kulturhistoriska inventeringar som genomfördes i Glasriket på 1990-talet utgör övergripande kunskapsunderlag för glasbruksmiljöerna. För Kronoberg län tilldelades de olika miljöerna en övergripande värdeklassning, medan detta inte gjordes i Kalmar län. Fornlämningar I Glasriket finns också fornlämningsmiljöer som uppkommit ur glasnäringen. Det kan röra sig om grunderna efter en glashytta eller andra lämningar och byggnadsrester med koppling till glasproduktionen. Utifrån en kulturhistorisk bedömning delas lämningarna in i två olika kategorier: fast fornlämning eller övrig kulturhistorisk lämning. Fasta fornlämningar ska enligt Lagen om kulturminnen m.m. vara lämningar efter människors verksamhet under forna tider, de ska ha tillkommit genom äldre tiders bruk och vara varaktigt övergivna 29. Skyddet för en fast fornlämning definieras av länsstyrelsen och ska motsvara det område som behövs för att bevara lämningen. Utan tillstånd är det förbjudet att rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Länsstyrelsen kan dock ge tillstånd att man får ta bort en fast fornlämning. Kostnaden för borttagning och arkeologisk undersökning bekostas av exploatören. Övrig kulturhistorisk lämning används för lämningar som enligt rådande praxis vid registreringstillfället inte utgör fast fornlämning men som ändå anses ha ett antikvariskt värde. 28 Emmaboda kommun uppdaterar för närvarande sitt kulturmiljöprogram och kommer under år 2013 att utföra inventeringar och kulturmiljöbeskrivningar bl.a. för glasbruksorterna. 29 Regeringen har föreslagit en ändring av lagens namn till Kulturmiljölagen samt ändringar i lagen vilka föreslås träda i kraft den 1 januari I den nuvarande lagen finns inget ålderskriterium för en fast fornlämning, men lagen föreslås nu att inte automatiskt omfatta lämningar som kan antas ha tillkommit efter år Sådana lämningar föreslås dock fortsättningsvis kunna förklaras för fornlämning av länsstyrelsen. 52

55 I Glasriketregionen finns sammantaget 18 fasta fornlämningar med koppling till glasbruksmiljöer. Dessutom finns 13 registrerade övriga kulturhistoriska lämningar av denna art. 30 Just nu står vi inför en lagändring som träder i kraft 1 januari Nytt är att alla lämningar före 1850 automatisk är skyddade. Lämningar efter 1850 får förklaras för fornlämning av länsstyrelsen om det finns särskilda skäl med hänsyn till dess kulturhistoriska värde. (Lag 2013:548). Den nya lagen kommer innebära en del förändringar vad gäller fornlämningarna i Glasriket. Skydda glasbruksmiljöerna Sammanfattningsvis kan man konstatera att få byggnader i glasbruksmiljöerna är särskilt skyddade på grund av sina kulturhistoriska värden. Kommunernas syn på glasbruksmiljöerna som viktiga och värdefulla kulturmiljöer uttrycks tydligt genom deras kulturmiljöprogram. Det vore önskvärt att dessa värderingar också kunde omsättas i formella skydd, d.v.s. genom skyddsbestämmelser i områdesbestämmelser eller detaljplaner. Det kan även finnas miljöer som av staten borde förklaras för byggnadsminne eller för fasta fornlämningar. Alla dessa processer är dock resurskrävande, inte minst mot bakgrund av att det idag saknas detaljerade kulturmiljöunderlag för de flesta miljöer. Endast tre glasbruksorter har idag ett övergripande skydd som riksintresseområden för kulturmiljövården, trots att området hyser många värdefulla kulturmiljöer som tillsammans bildar ett Glasrike. Möjligen borde Glasriket bilda ett läns- och kommunöverskridande riksintresseområde för kulturmiljövården. Detta övergripande skyddsinstrument är mindre resurskrävande i jämförelse med de detaljerade skyddsinstrumenten, men kräver myndigheternas samordning och samsyn. 30 Antalet baseras på en sökning i Riksantikvarieämbetets databas Fornsök. Info rörande kulturminnen hämtad från RAÄ:s hemsida 53

56 Tabellen nedan redovisar vilka av glasbrukens kulturmiljöer som är skyddade eller utpekade i de fyra Glasriketkommunerna. Björkshults glasbruk i Högsby kommun är inte skyddad, men Kalmar läns museum har bedömt det kulturhistoriska värdet av olika delar av miljön genom en kulturhistorisk utredning år Uppvidinge kn Lessebo kn Byggnadsminnen Q,q Riksintresseområden för kulturmiljövården Rosdala glasbruk Norrhults Folkets Hus Transjö Folkets Hus Glashusen i Kosta Kulturreservat Kulturmiljöprogram Fasta fornlämningar Övrig Kulturhistorisk lämning Bostorp Kylleskruv Lidshammar och Boskvarn Norrhult och Nöbbele med Rosdala Bockaskruv Flöxhult Fröseke Älghult - Kosta - Kosta Transjö Hovmantorp Bergdala Lenhovda 24:1(1) 30:1 71:1 182:1 302:1 Älghult 21:1 62:1 71:1 112:1 127:1 265:1 Ekeberga 34:1(2) 40:1 139:1 Hovmantorp 119:1 Lenhovda 24:2 Älghult 301:1 329:1 381:1 Ekeberga 145:1 Emmaboda kn Boda glasbruk Johansfors Åfors Moshult Algutsboda 209:3 291:1 Algutsboda 209:1 291:2 Långasjö 80:1 Nybro kn Orrefors hammarsmedja 24 byggnader Orrefors Pukeberg - Pukeberg Orrefors Flygsfors Flerohopp Skoga-Strömsholm Kråksmåla 119:1 Madesjö 192:1 194:1 209:1 210:1 211:1 54

57 Kulturmiljöbidrag i glasbrukens kulturmiljöer Betydelsefulla bidrag Ett viktigt redskap för att värna värdefulla kulturmiljöer är att ekonomiskt stötta fastighetsägare som vill genomföra renoveringar av sina kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Stödet sker genom statliga kulturmiljöbidrag som utbetalas och administreras av länsstyrelserna 31. Bidrag kan även lämnas bl.a. till vård av riksintresseklassade kulturlandskap, vård av fornlämningar, samt till att förmedla kunskap om värdefulla kulturmiljöer. Länsmuseerna förfogar inte över några liknande ekomiska resurser. De statliga byggnadsvårdsbidragen får bara ges till kulturhistoriskt motiverade kostnader och täcker aldrig hela kostnaden för en renoveringsåtgärd. Fastighetsägarna står alltid för en del. Bidragen får endast lämnas om man kan anta att miljöns kulturhistoriska värden kommer att bevaras för framtiden. Vid bidragsbesluten måste man därför beakta fastighetsägarens förutsättningar att långsiktigt förvalta dessa värden. Vid bidragsgivningen ska man även ta hänsyn till om kulturmiljön är eller avses bli tillgänglig för allmänheten. Årligen inkommer bidragsansökningar som vida överstiger de anslag som finns att tillgå, vilket resulterar i att hårda prioriteringar måste göras. Vanligen gynnas då byggnader som skyddas genom någon av de ovan uppräknade skyddsformerna, främst byggnadsminnen och byggnader inom riksintressen för kulturmiljövården. I Kronobergs län hade man under år 2012 cirka 3,3 miljoner kronor att fördela till byggnadsvård, vilket ska ställas i relation till den totala summan av de ansökningar som inkom vilken uppgick till 7,3 miljoner kronor. I Kalmar län var motsvarande siffra för 2013 ett anslag om cirka 3,8 miljoner kronor att fördela bland ansökningar från länets fastighetsägare om sammanlagt 30 miljoner kronor! En sammanställning över det totala anslag som utbetalats till förvaltning och vård av värdefulla kulturmiljöer med anknytning till Glasriket i respektive län visar att man i Kalmar län utbetalade cirka 2,6 miljoner kronor under 17-årsperioden Utöver detta utbetalades cirka kronor för diverse olika informationsinsatser med anknytning till Glasriket. Fleråriga insatser har genomförts vid Pukebergs glasbruk och mindre projekt vid bland annat Alsterbro glasbruk, Gullaskruv, Orrefors Hammarsmedja samt Tikaskruv glasmästeri. I Kronobergs län redovisas ett bidragsbelopp på cirka 5,8 miljoner kronor för förvaltning och vård under 18-årsperioden , samt drygt kronor i bidrag för olika informationsinsatser i Glasriket. Under år 2006 gjordes en omfattande satsning på Bruno Mattsons glashus i Kosta på drygt 3,5 miljon kronor. Återkommande insatser har utförts vid Skruvs glasbruk samt några arbeten av mindre omfattning vid Strömbergshyttan, Rosdala glasbruk, Bergdala glasbruk och Bröderna Grens kristallsliperi. I Kronobergs län har även återkommande insatser gjorts på Norrhults Folkets Hus och Park som har koppling till Rosdala glasbruk. 31 Se Förordning (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. 55

58 De statliga bidragsbeloppen till kulturmiljöer med anknytning till Glasriket har således genomsnittligt legat i storleksordningen en halv miljon kronor årligen räknat över de gångna åren. Trots att summan är liten i förhållande till behoven är bidragen en oerhört värdefull resurs för att kunna höja intrycket av kulturmiljöerna och för att bevara dem till framtiden. Bland de stöd som utbetalats ingår också arbetet med att kartlägga och bevara kulturhistoriska miljöer. De investeringarna kommer att kunna visa sig bli speciellt lönsamma då Det levande kulturarvet Glasriket blir ett av de fundament som kan bära en produktutveckling inom såväl upplevelseindustri och kunskapscentrum. Ur rapporten Det nya Glasriket Samverkan Tradition innovation Skapa en riktad kulturmiljövård Ur rapporten Det nya Glasriket Samverkan Tradition innovation Med de begränsade medel som finns att tillgå måste länsstyrelsernas prioriteringar i bidragstilldelningen alltid övervägas noga. Vilka miljöer i länet som erhåller bidrag för vård eller information beror ytterst av vilka ansökningar som inkommer. Ansökningarna jämförs och bedöms utifrån förordningens ramar och föreskrifter. I centrum av denna avvägning står dels en bedömning av miljöernas kulturhistoriska värden, dels av hur akuta åtgärdsbehoven är. Under senare år har förhållandevis få ansökningar om byggnadsvårdsbidrag inkommit som rör glasbrukens kulturmiljöer. Bland de ansökningar som inkom till Länsstyrelsen i Kalmar län under 2012 berörde endast en ansökan en glasbruksmiljö 32. I Kronobergs län har man inför bidragsåret 2013 fått in tre ansökningar rörande arbeten i glasbruksmiljöer. Med anledning av utvecklingen i Glasriket, glasbruksmiljöernas nuvarande tillstånd och det aktuella regeringsuppdraget, finns det anledning för de båda Länsstyrelserna i Glasriketregionen att inta en mer offensiv hållning beträffande kulturmiljövård och kulturmiljöinformation i Glasriket. Framtagandet av föreliggande vård- och åtgärdsstrategi kan ses som en del av detta arbete. 32 Ansökan gällde antikvarisk medverkan vid arbeten på Hammarsmedjan i Orrefors och omfattade ett bidrag på ca kronor 56

59 57 Bilaga I: Översiktskarta

60 Bilaga II: Glasbrukslista I tabellen listas samtliga historiska hyttplatser i Glasriket med årtal för glasbruksverksamhetens start och nedläggning. Platserna är i första hand ordnade efter vilken miljö som finns där år 2013, i andra hand efter den kommun som platsen ligger i. Sentida, småskaliga hyttor återfinns i Bilaga III: Lista över studiohyttor. Gränsen mellan glasbruk och studiohytta är dock svår att dra. Guideskrift Kommun Start Nedlagt Namn Miljö 2013 Emmaboda Åfors Glasbruksort, hyttbyggnad Finns - uppdateras Lessebo Kosta Glasbruksort, hyttbyggnad Finns - uppdateras Nybro Alsterbro Glasbruksort, hyttbyggnad Bör tas fram Nybro Orrefors Glasbruksort, hyttbyggnad Finns - uppdateras Uppvidinge Rosdala Glasbruksort, hyttbyggnad Finns - uppdateras Emmaboda Johansfors Glasbruksort, hyttbyggnad Finns - uppdateras Emmaboda Boda Glasbruksort, hyttbyggnad Finns - uppdateras Högsby Björkshult Glasbruksort, hyttbyggnad Bör tas fram Lessebo Strömbergshyttan Glasbruksort, hyttbyggnad Bör tas fram Lessebo Skruf Glasbruksort, hyttbyggnad Finns - uppdateras Nybro Gadderås Glasbruksort, hyttbyggnad Bör tas fram Nybro Pukeberg Glasbruksort, hyttbyggnad Finns - uppdateras Nybro Flygsfors Glasbruksort, hyttbyggnad Bör tas fram Nybro Gullaskruv Glasbruksort, hyttbyggnad Bör tas fram Nybro Målerås, nya Glasbruksort, hyttbyggnad Finns - uppdateras Uppvidinge Rydefors Glasbruksort, hyttbyggnad Bör tas fram Uppvidinge Alsterfors Glasbruksort, hyttbyggnad Kan tas fram Uppvidinge Lindshammar Glasbruksort, hyttbyggnad Finns - uppdateras Lessebo Bergdala Glasbruksort, hyttbyggnad Finns - uppdateras Lessebo Transjö Glasbruksort, hyttlämning Bör tas fram Uppvidinge Björkå Glasbruksort, hyttlämning Kan tas fram Uppvidinge Hjertsjö Glasbruksort, hyttlämning Kan tas fram Uppvidinge Idesjö Glasbruksort, hyttlämning Kan tas fram Uppvidinge Östervik Glasbruksort, hyttlämning Kan tas fram Uppvidinge Johanstorp Glasbruksort, hyttlämning Kan tas fram Emmaboda Emmaboda Hyttbyggnad Kan tas fram Emmaboda Smålandshyttan Hyttbyggnad Lessebo Sandvik Hyttbyggnad Hovmantorpskrift. Kan tas fram Lessebo SEA (Ekeberga) Hyttbyggnad Nybro Nybro glasbruk Hyttbyggnad Nybroskrift. Finns - uppdateras Nybro Glödlampshyttan Hyttbyggnad Uppvidinge Åseda Hyttbyggnad Uppvidinge Älghult Hyttbyggnad Emmaboda Löfsta Hyttlämning Emmaboda Modala Hyttlämning Lessebo Hovmantorp, gamla Hyttlämning Lessebo Ulfvaskog Hyttlämning Nybro Skoga Hyttlämning Nybro Målerås, gamla Hyttlämning Uppvidinge Kylleskruf Hyttlämning Uppvidinge Långaskruf Hyttlämning Uppvidinge Flöxhult Hyttlämning Uppvidinge Hofgård Hyttlämning Uppvidinge Kronofors Hyttlämning Uppvidinge Berghem Hyttlämning Uppvidinge Värends glasbruk Hyttlämning Emmaboda Häljunga Hyttlämning, eventuell Lessebo Hovmantorp, nya Hyttlämning, eventuell Nybro Frank A Ohlssons hytta Hyttlämning, eventuell Nybro Flerohopp Hyttlämning, eventuell Nybro Engshyttan Hyttlämning, eventuell Uppvidinge Bockaskruf Hyttlämning, eventuell Uppvidinge Renshult Hyttlämning, eventuell Uppvidinge Berghälla Hyttlämning, eventuell Uppvidinge Bostorp Hyttlämning, eventuell Uppvidinge Kulla Hyttlämning, eventuell 58

61 Bilaga III: Lista över studiohyttor I tabellen listas sentida, småskaliga hyttor, s.k. studiohyttor i Glasriket med årtal för verksamhetens start och nedläggning. En viss osäkerhet finns beträffande företagens verksamhetsår, lokalisering m.m. Bland de småskaliga och personbundna studiohyttorna är det vanligt att företag delar lokaler, inte sällan äldre hyttor, att samarbetskonstellationerna förändras över tid, att verksamheterna flyttas o.s.v. Gränsen mellan glasbruk och studiohytta är dessutom svår att dra. Denna lista har därför inte samma systematik som Glasbrukslistan, där platsen för hyttan är det som definierar en post/rad. Studioglaslistan listar företag. Om det är klarlagt att företag efterträtt varandra i samma lokaler, eller att verksamheten flyttats anges detta dock i tabellen. Personliga kontakter hade krävts för att klarlägga uppgifterna, vilket inte rymts inom detta arbete. Ett konkret exempel på bristerna i den tabellariska uppställningen: Strömbergshyttans studioglashytta, d.v.s. byggnaden, fungerar idag som försäljningslokal. Företaget Strömbergshyttans studioglas har dock gått samman med Bergdala studioglas och driver Bergdala glasbruk. Eftersom Bergdala i detta sammanhang räknats som ett aktivt glasbruk återfinns det i Bilaga II: Glasbrukslista. Kommun Start Nedlagt Namn Miljö 2013 Emmaboda 1992 i drift 2013 Erikshyttan, Eriksmåla Studiohytta, ej glasbruksort Emmaboda 2011 i drift 2013 Vet Hut (-2013)/Åsa Jungnelius, Boda glasbruk Studiohytta, glasbruksort Lessebo 1982 i drift 2013 Transjö hytta Studiohytta, glasbruksort Lessebo 1996 i drift 2013 Andéns miljöglas, Hovmantorp Återvinningshytta, ej glasbruksort Nybro 1983 i drift 2013 Carlos Pebaqué design, Gullaskruv Studiohytta, glasbruksort Nybro 1985 i drift 2013 Hetalåga Studiohytta, ej glasbruksort Nybro 2012? i drift 2013 Sjöhyttan II, Målerås Studiohytta, glasbruksort Nybro 1992? i drift 2013 GB line, Pukeberg Studiohytta, glasbruksort Nybro 2011 i drift 2013 Mickejohans konstglas II, Örsjö Studiohytta, ej glasbruksort Uppvidinge 1994 i drift 2013 Hauges hantverksglas, Kulltorp Återvinningshytta, ej glasbruksort Lessebo Stenhyttan, Transjö Studiohytta, ej glasbruksort Nybro Gullaskrufs glasateljé Studiohytta, glasbruksort Emmaboda Jema, Boda glasbruk Studiohytta, glasbruksort Nybro Mickejohans konstglas I, Pukeberg Studiohytta, glasbruksort Uppvidinge 1994? Alster glasstudio, Sävsjöström Studiohytta, ej glasbruksort Högsby ? Björkshults studioglas Studiohytta, glasbruksort Lessebo ? Strömbergshyttans studioglas Studiohytta, glasbruksort Uppvidinge ? Sjöhyttan I, Älghultstrakten Studiohytta, ej glasbruksort Nybro 1983 ej i drift 2013 Wilkes, Orrefors Studiohytta, glasbruksort Nybro 1992 ej i drift 2013 Miljöglasbruket, Flygsfors Återvinningshytta, glasbruksort 59

62 Bilaga IV: Kulturmiljömätaren FOKUS FOKUS FOKUS FOKUS FOKUS Måler Skruv Bergd Gullask Rydef Transjö Gadder Pukeb Alsterf Boda Lindsh Strömb Alsterb Björksh Flygsf Johansf Kosta Rosd Åfors Orref Hyttbyggnad/glasbruksbyggnad Andra glasbruksbyggnader (1) Disp.bostad, tjänstemannabost. (2) Bruksarbetarbostäder (3) Bruksgata (4) Avgränsad bruksort (5) Vattendrag på orten Järnvägsmiljö på orten Folkets Hus/Folkets Park Ladugårdar/agrara byggnader Samhällsbyggnader (6) Järnbruksmiljö Värdeenheter (7) 7,5 7, , ,5 10,5 10,5 10, ,5 11,5 12,5 12,5 12, Starkt ifyllt fält = företeelsen är tydlig. Svagt ifyllt fält = företeelsen finns, men är inte så tydlig. (1) Fristående byggnaderuppförda av bruksföretaget, med direkt funktion för glasbruksdriften. Kontor, ved/torvlador, sliperi, packhus/magasin, formverkstäder, degelkrossar, smedjor, kraftstationer m.m. (2) Disponent- och tjänstemannabostäder: Bostadshus med mer "burgen" utformning än brukligt. Överblickande läge. Främst gul- eller vitmålade. (3) Arbetarbostäder: flera snarlika hus, hus med flera ingångar, "kaserner", radhus. (4) Medvetet ordnad eller utformad gata (t ex allé eller snarlika bostäder på rad eller siktlinje) (5) En avgränsad och sammanhållen ortsmiljö med glasbrukets industrimiljö som dominerande arbetsplatsmiljö. (6) Med stark medverkan av bruksföretaget eller arbetarkollektivet t ex brukshandel, Konsum, brandstation, ålderdomshem, fotbollsplan. (7) De fyra översta kulturmiljökomponenterna har renderat 2 "poäng" om starkt ifyllda och 1 om svagt ifyllda. Övriga komponenter har gett 1 för starkt ifyllda fält och 0,5 för svagt ifyllda. 60

63 61

64 62