Innehåll. Inledning Innehåll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Inledning Innehåll"

Transkript

1 Årsredovisning 2012

2

3 Inledning Innehåll Innehåll Inledning Femårsöversikt...4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet...5 Ekonomichefens sammanfattande bedömning...6 Strategikarta Kommunens Kvalitet i Korthet...13 Så användes dina skattepengar...17 Miljöbokslut...18 Förvaltningsberättelse Väsentliga händelser...20 Omvärldsanalys...21 Finansiell analys...22 Redovisningsprinciper...28 Väsentliga personalförhållanden...30 Driftredovisning...33 Investeringsredovisning...34 Sammanställd redovisning...36 Framtidsbedömning...37 Verksamhetsberättelse Kommunstyrelsen...39 Bygg- och miljönämnden...43 Tekniska nämnden...46 Bildningsnämnden...50 Socialnämnden...54 Revisionen...60 Överförmyndarnämnden...62 Torsås Bostads AB (TBAB)...64 Torsås Fastighets AB (TFAB)...66 Räddningstjänstförbundet Emmaboda-Torsås (RFET)...67 Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR)...69 Torsås Fjärrvärmenät AB...71 Kalmarsunds Gymnasieförbund...72 Finansiella rapporter Resultaträkning...75 Finansieringsanalys...76 Balansräkning...77 Notförteckningar...78 Resultaträkning VA...83 Balansräkning VA...84 Ordlista...86 Organisationsskiss...87 Torsås kommun årsredovisning

4 Inledning Femårsöversikt Femårsöversikt Allmänt Antal invånare Utdebitering 32,05 32,05 32,05 32,05 32,30 Varav kommunen 21,84 21,84 21,84 21,84 21,43 Budgetomslutning Verksamhetens nettokostnader, Mkr 321,5 323,4 328,2 333,5 334,1 Därav personalkostnader, Mkr 234,6 237,6 243,9 246,3 258,8 Nettoinvesteringar, Tkr 11,5 7,8 14,0 24,2 29,1 Resultat Årets resultat, Mkr 0,8 1,5 5,2 4,7 6,1 Tillgångar och skulder Tillgångar, Mkr 251,7 266,9 269,2 279,1 316,8 Per invånare, Tkr 35,6 37,9 38,7 40,5 46,2 Avsättningar och skulder 132,9 146,6 143,6 148,8 180,4 Per invånare, Tkr 18,8 20,8 20,6 21,7 26,3 Eget kapital, Mkr 118,8 120,3 125,6 130,3 136,4 Per invånare, Tkr 16,8 17,1 18,0 18,9 19,9 Långfristig låneskuld 63,7 58,7 53,7 78,4 95,1 Per invånare 9,0 8,3 7,7 11,4 13,9 Finansiering Skatteintäkter, Mkr 234,1 234,6 234,3 238,0 238,6 Kommunal utjämning, Mkr 84,8 88,1 96,4 96,9 98,9 Övriga intäkter, Mkr 7,5 5,4 5,0 7,2 6,1 Nyckeltal Nettokostnadsandel, % 99,7 99,5 98,5 98,6 98,2 Likviditet, % 95,0 100,3 92,3 122,1 131,6 Soliditet exkl. pensionsskuld, % 47,2 45,1 46,7 46,7 43,1 Självfinansieringsgrad, % Torsås kommun årsredovisning 2012

5 Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Kommunstyrelsens ordförande har ordet Året då Ekbackshallen invigdes. Den 18 augusti 2012 kom Leif Loket Olsson till Torsås med det angenäma uppdraget att inviga den nya bollhallen, som senare fick namnet Ekbackshallen. Därmed kunde vi glädjas åt att en fråga som har varit föremål för diskussion i kommunen under många år kunde slutföras. Detta kommer att göra att fler av våra föreningar nu kan erbjudas tider för att utöva sina idrotter och andra verksamheter och därmed bidra till ett ännu större utbud av fritidsaktiviteter för framför allt ungdomar men även andra, som är intresserade av träning och idrott. Vi ser ett exempel på en positiv händelse, som kan tas med när vi summerar 2012 för Torsås kommun. Det är viktigt att fokusera på det positiva, även när man tittar i backspegeln, för att skapa framtidstro, när vi ska möta de utmaningar, som finns framför oss. En annan händelse som fick en oväntad men glädjande lösning till slut var frågan om Bergkvara hamn. I början av 2012 tedde sig framtiden minst sagt dyster för Hamnbolaget. Räkenskaperna var ingen rolig läsning och den allmänna konjunkturen pekade åt fel håll och därför såg vi ifrån Torsås kommuns sida, som ägare, ingen annan lösning än att avveckla bolaget och stänga hamnen. Men så blev vi kontaktade av en entreprenör som var villig att ta över och driva verksamheten vidare. Nu kan vi glädjas åt att den gamla sjöfartsorten Bergkvara kan erbjuda en hamn för handelssjöfart även i framtiden. Samarbete leder alltså utvecklingen framåt, vilket vi också kan konstatera när vi som kommuninnevånare vill lämna vårt avfall vid kommunens återvinningscentral. I maj kunde vi öppna den nya anläggningen, som har byggts upp tack vare den gemensamma organisationen KSRR som vi har tillsammans med Mörbylånga, Nybro och Kalmar kommuner. Här kan man erbjuda en mycket smidig hantering av avfallet vid avlämningen, vilket vi på sikt hoppas ska leda till att återvinningen ökar än mer och miljöbelastningen minskar. Avfallet har på ett tiotal år gått från att vara något som man bara vill bli av med genom att dumpa på en tipp till att bli en råvara i en förädlingsprocess. Under slutet av året presenterades den statliga utredning som skall utgöra underlag för ett beslut om Korrespondensgymnasiets framtid. Trots att utredaren inte har besökt skolan eller satt sig in i förutsättningarna för undervisningsmetoden särskilt väl, läggs det fram ett förslag som i realiteten innebär att Korr måste läggas ner. Detta skulle vara ett förfärligt beslut ur flera aspekter. Undervisningsmetoden är den enda möjligheten för flera elever att över huvud taget klara sin gymnasieexamen, vilket alla anser vara avgörande för möjligheten att komma in på arbetsmarkanden. Skolan ligger i framkant för att utveckla undervisning online, en metod som definitivt kommer att användas i många sammanhang i framtiden. För Torsås kommun är Korr ett viktigt varumärke som gör kommunen känd i skolvärlden. Nu gäller det att kavla upp ärmarna och göra allt vi kan för att skapa insikt om skolans betydelse för utvecklingen. Ekonomiskt sett så kan vi ännu en gång redovisa ett positivt resultat för kommunens räkenskaper. Även om vi inte tar hänsyn till de så kallade AFA-pengarna, som Sveriges kommuner fick tillbaka under året från tidigare inbetalda försäkringar, så har vi gjort ett bokslut som medger vissa avsättningar för framtiden. Vårt resultat bygger på att vi har en återhållsamhet med de ekonomiska tillgångarna. Detta innebär i sin tur att förvaltningarna inte har några stora resurser för att fullgöra sitt uppdrag. Ändå har man lyckats väl och gjort ett i många stycken gott arbete. I jämförelse med hur det ser ut på många andra håll så håller man sina budgetramar väl och tar ett stort ansvar för att skapa verksamhet inom de givna förutsättningarna. För den politiska kommunledningens del har vi en stor utmaning inför framtiden i att förtydliga arbetet med Strategikartan, det kommunala måldokumentet, för att vi ska kunna sätta tydligare uppdrag till nämnder och medarbetare. Nu går vi vidare in i 2013 och planeringen för 2014 ligger alldeles bakom dörren. Nyckeln till framtiden har vi i vår egen ficka. Håkan Algotsson Kommunstyrelsens ordförande. Torsås kommun årsredovisning

6 Inledning Ekonomichefens sammanfattande bedömning Ekonomichefens sammanfattande bedömning Kvalitets- och verksamhetsutveckling är nyckeln. Det är med positivt ekonomiskt resultat vi stänger böckerna för Återbetalda premier från AFA avseende AGS och ökade skatteintäkter bidrar till årets resultat. Vi kan se tillbaka på ett år som präglats av god förvaltning och ansvarsfulla verksamheter på samma gång som de verksamhetsmässiga resultaten har överträffat förväntningarna. Det är verkligen roligt att den positiva trenden fortsätter med plusresultat åtta år i rad. Extra roligt är det att socialnämnden äntligen uppnått god budgetföljsamhet. Förändringar i världsekonomin och nya ekonomiska förutsättningar påverkar även Torsås kommun, men jag vill hävda att den här organisationen har möjlighet att möta det som ligger framför oss. Torsås kommun har de senaste åren haft ökande skatteintäkter och positiva resultat. Ändå är utvecklingen på kostnadssidan oroande och det måste till åtgärder som vänder den trenden. Det är sådant vi själva kan göra, oavsett utvecklingen i omvärlden. En av nycklarna är kvalitets- och verksamhetsutveckling. Min bedömning är att detta perspektiv kommer att prägla mycket av vårt arbetssätt framöver. Lagstiftaren har i verksamhetsperspektivet tagit fasta på kommunernas förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Kommunen har därför valt en modell och struktur som bygger på att budgeten skall beskriva den verksamheten som bedrivs så att det löpande går att utvärdera att verksamheten bedrivs på bästa sätt med god ekonomisk hushållning. Allt för att kommuninvånarna skall få mesta möjliga nytta för den skatt som betalas. Pågår ett prioriterat utvecklingsarbete med att få fram kvalitativa resultat, det vill säga vad våra offentliga insatser leder till för kommunens invånare. Kvalitets- och verksamhetsutveckling handlar till stor del om att öka förbättringskunskapen i organisationen. Det är ett arbete som behöver pågå kontinuerligt. Inte bara administrationen är beroende av bättre arbetsprocesser utan även övriga verksamheter behöver fortlöpande effektiviseras. Tillgänglighet ur många olika aspekter är en kärnfråga för oss som organisation. Den har stor betydelse för invånarnas förtroende för oss. Kommunens redovisade resultatmått 2012 avseende tillgänglighet är exempel på kvalitetsområde som behöver förbättras. Att kommunen fortsättningsvis även ska ha full kontroll över ekonomin är en självklarhet och en förutsättning för att vi ska utvecklas på ett positivt sätt. Denna målsättning kommer vi att klara med gemensamma krafter. Kent Frost Ekonomichef 6 Torsås kommun årsredovisning 2012

7 Inledning Strategikarta Strategikarta I syfte att styra upp kommunens arbete och vad politiken vill uppnå har en strategikarta tagits fram. Den har utvecklats och förfinats ytterligare inför 2013 och arbetet fortsätter På följande sidor anges de perspektiv/strategiska mål, framgångsfaktorer och mål som satts upp av kommunfullmäktige. Nämnderna har sedan satt upp egna mål och delat ut uppdrag som syftar till att uppnå kommunfullmäktiges mål. Från sida tio ges en sammanfattande bedömning kring hur kommunen arbetat med målen och måluppfyllelsen. Torsås kommun årsredovisning

8 Strategikarta Vision Ett gott liv i en livskraftig kommun Dialog Medarbetare Strategiska mål Kommunen ska erbjuda god arbetsmiljö och möjlighet att utvecklas och växa som individ. Hälsa Arbetsgivaren ska eftersträva god dialog och personalens delaktighet i utvecklingen. Medarbetarens viktigaste uppdrag är att ge bästa möjliga service. Kompetensutveckling Utveckling Strategiska mål Näringslivsarbete Kommunen ska sträva efter en god dialog med företagen för att skapa ett attraktivt näringslivsklimat i samarbete med företagare och innovatörer. Utveckla samarbetet med de ideella föreningarna för att ta vara på deras unika kompetens. Omvärldsbevakning Inom fem år vända befolkningsutvecklingen. Föreningssamverkan Framgångsfaktorer

9 Medborgare Dialog Strategiska mål Utvärdering Kommunens invånare ska ha tillgång till god service och valfrihet som bygger på alla människors lika värde. Man ska erbjudas kostnadseffektiv verksamhet med god kvalitet. God service Miljö Strategiska mål Kommunens verksamhet ska präglas av ekologisk hållbarhet och bidra till god livsmiljö. Samverkan Ett energieffektivare samhälle ska motverka växthuseffekten. Kommunen ska aktivt bidra till att utveckla det regionala miljöarbetet. Dialog Miljöaspekt på vardagsarbetet Ekonomi Strategiska mål Tydlig beställning Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning. Budgetplanering och uppföljning ska präglas av helhetssyn. Ett gemensamt IT-baserat uppföljningssystem implementeras i organisationen. Rättvis fördelning Stark ekonomi

10 Inledning Strategikarta Medborgare Mål 2012 Kommunens arbete Måluppfyllelse Handläggning av inkomna ärenden ska vara effektiv. Valfrihet ska eftersträvas och öka. Varje verksamhet ska ha tydliga service- och kvalitetsnivåer med garantier för brukarna. Kvalitetsmätning via panel införs. Ett system för jämförelse med andra kommuner ska införas. Invånarna ska två gånger per år få skriftlig kommunövergripande information. Verka för att hemsidans besöksfrekvens ökar. Arbeta fram en plan för att skapa fler mötesplatser mellan invånare och kommun. Fortlöpande arbete. Förslag till beslut angående LOV, lag om valfrihet i hemtjänsten, har tagits fram. Inom förskoleverksamheten finns sedan många år en förskola som bedrivs i kyrkans regi men som betalas av kommunen. I syfte att kvalitetssäkra verksamheten arbetar bildningsnämnden med ett årshjul för uppföljning av elevernas resultat. Socialnämnden har 2012 startat ett utvecklingsarbete för att fastställa service- och kvalitetsgarantier. Det finns dock inga tydliga fastställda service- och kvalitetsnivåer i kommunen. Torsås ingår i KKIK (Kommunernas Kvalitet i Korthet) som är ett nätverk med cirka 200 kommuner där nyckeltal beskriver kvalitet och effektivitet. Statistiken kommer att spridas i kommunen på olika sätt och kan ligga som grund för införandet av paneldiskussioner med kommuninvånarna. Torsås ingår i KKIK. Vidare ingår Torsås i en arbetsgrupp, SmåNe, som gör egna jämförelser och arbeten utifrån KKIK:s nyckeltal. Ett nyhetsblad skickas två gånger per år ut till samtliga hushåll i kommunen. Ett sökoptimeringsföretag har anlitats som arbetar för att kommunens hemsida ska bli lätt att hitta. Hemsidan hålls levande med nyheter och uppdateringar. För att kunna sköta detta finns en hemsidegrupp bestående av personer från olika delar av kommunens verksamhet som arbetar med sina respektive sidor på hemsidan. Enligt KKIK:s nyckeltal har webbinformationen successivt förbättrats. På gång På gång På gång På gång Klart Klart På gång Ej påbörjat Medarbetare Mål 2012 Kommunens arbete Måluppfyllelse 60 procent av alla medarbetare ska frekvent besöka intranätet. Medarbetarundersökning ska genomföras vart tredje år. Går i nuläget ej att mäta. Intranätet besöks av cirka besökare per arbetsdag. Ett sätt att öka denna siffra skulle vara att lägga till Intranät som startsida i alla kommundatorers webbläsare. Medarbetarunderökning genomfördes under hösten Med resultatet av undersökningen som grund har olika förbättringsområden identifierats. Under 2013 kommer samtliga chefer att upprätta handlingsplaner och utifrån dessa arbeta med att förändra ledarskap och medarbetarskap i en positiv riktning. På gång Klart 10 Torsås kommun årsredovisning 2012

11 Inledning Strategikarta Sänkta sjuktal ska eftersträvas. Personalens egna initiativ för att stärka gemenskap och friskvård inom ramen för Aktiv ska stödjas. En långsiktig plan för kompetensutveckling ska upprättas. Sjukfrånvaron bland kommunens anställda ökade Under 2013 ska arbetet med att förebygga ohälsa bland personalen intensifieras. Skyddsronder, som syftar till att förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, genomförs minst en gång om året. Kommunens stöd till fritidsföreningen Aktiv har främst bestått av ett ekonomiskt bidrag. Från och med 2013 kommer samarbetet mellan Aktiv och fritidsföreningarna att öka. Ett antal friskvårdsaktiviteter kommer att genomföras under året. Arbetet med att ta fram en ny ledar- och medarbetarpolicy inleddes under Policyn ska färdigställas under Policyn kommer bland annat att klargöra kommunens krav på chefer och medarbetare. När kraven är tydliggjorda blir det också möjligt att ta fram en plan för vilken kompetens som behöver tillföras organisationen. Flera enheter har redan i dag en långsiktig kompetensutvecklingsplan. På gång På gång På gång Utveckling Mål 2012 Kommunens arbete Måluppfyllelse Nyföretagandet ska öka. Kommunstyrelsen ska en gång om året besöka ett antal företag i kommunen. Kommunledningen ska organisera regelbundna kontakter med företagen. Samverkan med högskola och universitet. Utveckla småskalig energiproduktion. Verka för kommunal service och verksamhet i tiden. Skapa en organiserad mötesplats mellan föreningar och kommun. Minst ett Leaderprojekt ska inledas varje år i kommunen startade 6,4 företag/1 000 invånare i kommunen. Detta är över rikets medelvärde 5,5. År 2011 var nyföretagandet 4,3. Införande av LOV kan ge möjlighet för nya företag att etablera sig för att utföra hemtjänst besökte kommunstyrelsen Blomlöfs och TBS Yard. Vidare besöktes kommunala verksamheter. Frukostmöten hålls regelbundet i Möre Resurscentrums regi. Chefsnätverk finns med möten med kommunens större företag. Bildningsnämnden samverkar med till exempel Linnéuniversitetet i olika kompetensutvecklingsinsatser inom till exempel matematik, NO, läs- och skriv samt specialpedagogik. I samverkan med Linnéuniversitetet etableras en tekniknod för industriföretagsutveckling. Det pågår översyn av administrativa processer för att förbättra rutiner och effektivisera arbetsprocesser. När detaljplaner skapas bjuds representanter från vägsamfälligheter och markägare in. Kultur och fritid har regelbundna föreningsträffar. Ett exempel på ett Leaderprojekt är Mötesplats Torsås, som blev beviljad 2011 men förstudien genomfördes i huvudsak under Resultatet av förstudien är att Torzonen (TZ) startat upp i Folkets Hus. TZ är en mötesplats för gymnasieungdomar och upp till 25 år. Klart Klart Klart På gång Ej påbörjat På gång På gång Klart Torsås kommun årsredovisning

12 Inledning Strategikarta Miljö Mål 2012 Kommunens arbete Måluppfyllelse Fossilbränslefri kommun Vattenråd bildas för Bruatorpsån. Sträva efter att minska pappersmängden i administrationen. Mer energieffektiv belysning. Energieffektivare uppvärmning av kommunala byggnader. Solenergi införs i något projekt inom två år. Närproducerade livsmedel i vår kost. Kommunen samverkar med andra kommuner när det till exempel gäller energiförbrukning inom fastigheter och transporter. Vidare ingår kommunen i en nybildad Klimatkommission som är ett samlat forum för länsövergripande energi- och klimatfrågor i länet. I Kalmar län kommer 65 procent av all vår energi från förnybar energi. När tjänstebilar anskaffas till verksamheterna leasas i första hand miljöbilar om det valet kan göras. Vattenrådet för Bruatorpsån och Grisbäckens avrinningsområden bildades Kommunens inköp av papper har dessvärre ökat jämfört med Det planeras att handlingar för politiska möten ska hanteras elektroniskt. Kommunen övergår allt mer till att erbjuda kundfakturor på autogiro. Mycket information till skolelevernas vårdnadshavare går numera via mail. I de fastigheter som TFAB förvaltar byts de flesta armaturerna till så kallad smart belysning. Inom den närmsta framtiden ska kommunen ta över ägarskapet av gatubelysningen vilket gör att kommunen själva har möjlighet att införa energieffektivare belysning där det behövs. I den nya sporthallen har golvvärme installerats vilket ger en effektivare uppvärmning och bättre inomhusklimat. Det finns dock mycket att arbeta med när det gäller energieffektivare uppvärmning inom kommunens övriga fastigheter till exempel värmeväxling av frånluften. Delar av sporthallens varmvatten värms upp av solvärme. Bildningsnämnden har antagit ett beslut om att ha allt mer närproducerade livsmedel i kosten. Köken arbetar utifrån detta. En utredning pågår om vad närproducerat innebär. På gång Klart På gång På gång På gång Klart På gång Ekonomi Mål 2012 Kommunens arbete Måluppfyllelse Nettokostnader högst 98 procent av skatteintäkter över en konjunkturcykel. Finansieringsstrategi för framtida investeringar. Strategikartan ska kompletteras med en ekonomifaktor. Budgeten ska innehålla en resultatregleringspost. En resursfördelningsmodell ska stå för behovsanalysen i budgeten. Resultatuppföljningen ska vara enhetlig i samtliga förvaltningar. Kommunens nettokostnader har de senaste åren varit över 98 procent. Beslut i kommunfullmäktige att verksamheterna ska anpassas till standardkostnader möjliggör förbättrat resultat. Nämndernas budgetramar anpassas till volymförändringar. Ett nytt utjämningssystem är på förslag och det gynnar kommunen. Det är dock viktigt att notera att det budgeterade resultatet för 2013 är långt ifrån det finansiella resultatmålet och att målet därför sannolikt inte kommer att nås det året. Det pågår ett arbete med lokalutredning föranledd av befolkningsutvecklingen och den kommer att innebära att kommunen måste prioritera hårt i sina investeringar. Finns för socialnämnden. Bildningsnämndens ram anpassas till volymförändringar. Samma princip gäller för socialnämnden och baseras på antal +80 år i kommunen. Nämnderna ges årligen möjlighet att visa kommande års budgetbehov. Kommunens ekonomer är nu lokal- och förvaltningsmässigt samordnade och arbetar på ett likartat sätt med budgetuppföljning. På gång På gång Ej klart Klart På gång Klart 12 Torsås kommun årsredovisning 2012

13 Inledning Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra en kommun med sig själv över tiden och kommuner med varandra. Måtten beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. Kommunens Kvalitet i Korthet drivs av Sveriges Kommuner och Landsting. För närvarande deltar cirka 200 kommuner i detta jämförelsenätverk. Årligen undersöks kommunens kvalitet ur fem perspektiv: Tillgänglighet Trygghet Information och delaktighet Effektivitet Kommunen som samhällsutvecklare Resultaten ger en indikation på om kommunen är på väg åt rätt håll och ger de förtroendevalda även en översiktlig bild av kommunens kvalitet i jämförelse med andra kommuner. Redovisningen är även ett bra underlag i dialogen med invånarna. På följande sidor anger vi hur Torsås placerar sig jämfört med andra kommuner och hur utvecklingen i Torsås har varit Röd bakgrund till siffror visar att Torsås värde är under genomsnittet, grön bakgrund visar över genomsnittet och gul bakgrund att Torsås verksamhet uppfattas ungefär som genomsnittet av kommunerna i jämförelsenätverket. Torsås kommun årsredovisning

14 Inledning Kommunens Kvalitet i Korthet Tillgänglighet Torsås kommun Sverige Snitt Bäst Sämst Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med en handläggare för att få svar på en enkel fråga Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket i kommunen har öppet utöver tiden på vardagar Antal timmar/vecka som kommunen har öppet i simhallen utöver tiden på vardagar Andel som erbjudits plats inom förskoleverksamheten vid önskat datum Väntetid för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten vid önskat datum Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats 73 % 60 % 56 % 72 % 100 % 22 % 42 % 58 % 52 % 41 % 78 % 19 % 90 % 96 % 82 % 82 % 100 % 54 % 11 tim/v 11 tim/v 11 tim/v 12 tim/v 49 tim/v 1 tim/v 32 tim/v 32 tim/v 28 tim/v 25 tim/v 53 tim/v 0 56 % 50 % 63 % 73 % 100 % 22 % 36 dagar 7 dagar 9 dagar 21 dagar 0 dagar 74 dagar 46 dagar 72 dagar 63 dagar 52 dagar 5 dagar 169 dag. Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd 18 dagar 8 dagar 7 dagar 16 dagar 1 dag 65 dagar Trygghet Torsås kommun Sverige Snitt Bäst Sämst Hur trygga känner sig invånarna i kommunen - - Index 64 Index 61 Index 80 Index 37 Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar 16 st 13 st 13 st 13 st 3 st 22 st Antal barn per personal i förskolorna. Planerat/Faktiskt - - 6,2/4,3 5,4/4,3 3,9/- 7,4/6,6 14 Torsås kommun årsredovisning 2012

15 Inledning Kommunens Kvalitet i Korthet Effektivitet Torsås kommun Sverige Snitt Bäst Sämst Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan (Kr) Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven % 80 % 95 % 46 % 67 % 69 % 81 % 69 % 89 % 34 % Andel behöriga elever till nationellt program på gymnasiet 88 % 91 % 88 % 99 % 69 % Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8-83 % 77 % 78 % 91 % 49 % Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng (Kr) Resultat för gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av utifrån andel som fullföljer gymnasiet inom 4 år Kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den andel som inte fullföljer ett gymnasieprogram (Kr) % 75 % 84 % 78 % 89 % 63 % Kostnad för en plats i kommunens särskilda boende (Kr) Hur nöjda brukarna är med sitt särskilda boende % 95 % 53 % Kostnad per vårdtagare inom kommunens hemtjänst (Kr) Brukarnas nöjdhet med den hemtjänst de erhåller - - Index 95 Index 90 Index 100 Index 74 Torsås kommun årsredovisning

16 Inledning Kommunens Kvalitet i Korthet Delaktighet och information Torsås kommun Sverige Snitt Bäst Sämst Andel av kommunens röstberättigade som röstade i senaste kommunvalet 82,1 % ,5 % 90,5 % 61,0 % Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna 58 % 72 % 73 % 74 % 91 % 47 % Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling. (Procent av maxpoäng) 35 % 30 % 32 % 49 % 77 % 13 % Samhällsutveckling Torsås kommun Sverige Snitt Bäst Sämst Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats eller utredning % 78 % 100 % 22 % Andel förvärvsarbetande i kommunen 75,9 % 77,4 % - 78,4 % 87,3 % 63,9 % Antal fler/färre förvärvsarbetande som tillkommit/ försvunnit i kommunen. Antal per 1000 invånare 9,1 19,2-13,7 43,1-2,4 Antal nya företag som startats, per invånare 3,7 4,3 6,4 5,5 14,3 2,0 Hur högt är sjukpenningtalet bland invånarna (dagar) 7,2 7,1-7,1 4,2 12,5 Andel miljöbilar av totala antalet bilar inom organisationen 55 % 56 % 55 % 44 % 99 % 0 % Andel inköpta ekologiska livsmedel 9 % 6 % 16 % 14 % 44 % 0 % Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på. SCB Medborgarindex Torsås kommun årsredovisning 2012

17 Inledning Så användes dina skattepengar Så användes dina skattepengar Under 2012 betalade varje invånare i Torsås kommun i genomsnitt kronor i skatt till kommunen. För att få fram det beloppet räknas alla invånare även barn och ungdomar samt andra grupper som normalt inte betalar någon skatt. Kommunen fick även statsbidrag på kronor per invånare. Totalt fördelades det följaktligen kronor per person till olika verksamheter. Fritidsverksamhet...2 % Förskola och fritidshem...9 % Gator, vägar, parker...2 % Grundskola inkl. särskola...16 % Gymnasieskola och vuxenutbildning % Individ och familjeomsorg...4 % Kultur...1 % Miljöskydd...1 % Politisk verksamhet...2 % Räddningstjänst...2 % Skolskjutsar och kollektivtrafik...2 % Turism och näringsliv...1 % Vård och omsorg...32 % Kost...3 % Central och lokal ledning och administration... 7 % Övrigt...6 % Förskola och fritidshem Förskoleverksamhet för barn 1-5 år bedrivs i form av förskola eller pedagogisk verksamhet (familjedaghem). Förskola finns i samtliga tätorter. Det finns även öppen förskola i Torsås. Grundskola inkl. särskola Grundskola årskurs 0-6 bedrivs på samtliga fyra tätorter: Torsås, Gullabo, Söderåkra och Bergkvara. I Torsås bedrivs det även undervisning för elever i årskurs 7-9. Gymnasieskola och vuxenutbildning Gymnasieskolan i kommunen bedrivs dels genom Kalmarsunds Gymnasieförbund och dels genom kommunens eget Korresponsgymnasium där cirka 450 elever studerar på Samhällsvetenskapsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet, Humanistiskt program och Ekonomiprogrammet. I kommunen ligger även Mjölnergymnasiet. Individ och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen (IFO) ansvarar för ekonomiskt bistånd, råd, stöd och insatser vid missbruk och beroende, familjerätt samt råd och stöd och insatser till barn, ungdomar och deras familjer. Vård och omsorg Verksamheten inom äldreomsorgen består av särskilda boendeformer, hemtjänst samt träffpunkter. Totalt finns det särskilda boendeplatser och två enheter Lunnagatan 1 och Solgläntan. Kommunen har ansvaret för hälso- och sjukvård för de som bor i särskilt boende eller på korttidsvistelse, har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet eller vistas i dagverksamhet. Kommunen ansvarar även för skötsel av gator, vägar och parker, kollektiv- och färdtjänsttrafik vilket administreras av Kalmar Läns Trafik AB, räddningstjänst där kommunen har ett samarbete med Emmaboda kommun och fritidsverksamhet i form av till exempel fritidsgårdar och bollhall. Fritidsföreningarna erbjuder fotboll, innebandy, skytte, ridning, bordtennis med mera. Det finns även kulturverksamhet med kulturföreningar, konst, hantverk och musik. Andra verksamheter är turism och näringsliv samt miljöskydd. Torsås kommun årsredovisning

18 Inledning Miljöbokslut Miljöbokslut Kommunstyrelsen har tagit ett beslut om att införa nyckeltal till kommunens miljöbokslut för att lättare kunna jämföra sitt miljöarbete med andra kommuner. Nyckeltalen kommer att finnas med i nästkommande bokslut Strategiska mål Kommunens verksamhet ska präglas av ekologisk hållbarhet och bidra till god livsmiljö. Kommunen arbetar aktivt inom olika sektorer för att nå en hållbar och god livsmiljö för våra invånare och gäster som kommer till oss, till exempel arbetar förskolorna i Bergkvara med Grön Flagg. Detta är en internationell certifiering för förskolor och skolor och ett verktyg för att jobba handlingsinriktat med hållbar utveckling ur ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv. Genom att öka användningen av de ekologiska och närproducerade livsmedelen inom kommunens kök och samtidigt visa upp detta i olika forum genereras en bättre livsmiljö och samtidigt kan vi få fler att gå samma väg vilket ger en ökad ekologisk hållbarhet. Ett energieffektivare samhälle ska motverka växthuseffekten. För att kunna visa upp ett energieffektivare samhälle krävs en dialog med alla berörda inom kommunens geografiska gränser. En beteendeförändring måste ske i alla grupper. Detta skulle kunna underlättas om kommunen går först och samtidigt ta strategiska beslut som leder till att kommuninvånarna lättare ska kunna välja rätt väg mot ett energieffektivare beteende. Kommunen ska aktivt bidra till att utveckla det regionala miljöarbetet. Inom Kalmar län finns ett utvecklat sammarbete när det gäller klimat och miljöfrågor. Kommunen finns ofta representerad i olika arbetsgrupper. För att kommunen ska kunna mer aktivt bidra till länets utveckling bör den intern dialog mellan politiker och tjänstemän utöka för att kunskapen och den politiska inriktningen ska finnas på alla plan. Målet Fossilbränslefri kommun 2030 är placerad under framgångsfaktorn Samverkan. Kommunen sammarbetar tillsammans med länets alla andra kommuner inom ett fyraårigt projekt för att minska kommunens energiförbrukning av fastigheter och transporter (energieffektiviseringsstödet från Energimyndigheten). Kommunen ingår också i en nybildad Klimatkommission som leds av regionsförbundet och länsstyrelsen i Kalmar. Klimatkommissionen är ett samlat forum för länsövergripande energi- och klimatfrågor i Kalmar län, och har medlemmar inom samhällets alla intresseområden. Kommunernas energi- och klimatrådgivare samverkar också inom arbetet för att nå målet fossilbränslefri 2030 genom att gå ut till kommunens företag, organisationer samt alla privatpersoner. Samverkan att nå klimatmålet finns, men vi har dock en bra bit kvar enligt energibalans för Kalmar län 2010 där 65 procent av all vår energi kommer ifrån förnybar energi. Den största andelen av den icke förnybara delen kommer från transportsektorn. Målet Vattenråd bildas för Bruatorpsån har klarats av då vattenrådet för Bruatorpsån och Grisbäckens avrinningsområden bildades maj Sedan 2011 finns även Brömsbäckens avrinningsområde med i vattenrådet. Målet Sträva efter att minska pappersmängden i administrationen har under 2012 inte lyckats. Kommunens inköp av papper har ökat jämfört med Målet Mer energieffektiv belysning, i de fastigheter som TFAB förvaltar byts de fasta armaturerna kontinuerligt till så kallad smart belysning. Det vanligaste är hittills att närvarostyrning har satts in. Gatubelysningen i kommunen kan bli mer energieffektiv i dagsläget förvaltas belysningen av Eon i Söderåkra och Bergkvara. I resterande delar av kommunen förvaltas gatubelysningen av KREAB. Inom den närmaste framtiden ska kommunen ta över ägarskapet av gatubelysningen vilket gör att kommunen själva har möjligheten att införa energieffektivare belysning där det behövs. Målet Energieffektivare uppvärmning av kommunala byggnader TFAB har installerat golvvärme i den nya sporthallen vilket ger en effektivare uppvärmning och ett bättre inomhusklimat. Målet Solenergi införs i något projekt inom två år har uppfyllts då delar av sporthallens varmvatten värms upp av en solvärmeanordning. Den är placerad på taket och består av 18 stycken moduler. Dessa har en sammanlagd yta på 40 m 2 och solfångarnas årliga värmeutbyte ligger runt kwh. Målet Närproducerade livsmedel i vår kost är svårt att följa upp i dagsläget då det inte finns någon riktlinje fastlagd när en produkt är närproducerad. Däremot består andelen ekologiska livsmedelsinköp på cirka 16 procent. 18 Torsås kommun årsredovisning 2012

19 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Väsentliga händelser...20 Omvärldsanalys...21 Finansiell analys...22 Redovisningsprinciper...28 Väsentliga personalförhållanden...30 Driftredovisning...33 Investeringsredovisning...34 Sammanställd redovisning...36 Framtidsbedömning...37 Torsås kommun årsredovisning

20 Förvaltningsberättelse Väsentliga händelser Väsentliga händelser I augusti 2012 invigdes den nya bollhallen, som senare fick namnet Ekbackshallen. Fler av våra föreningar kan nu erbjudas tider för att utöva sina idrotter och andra verksamheter och därmed bidra till ett ännu större utbud av fritidsaktiviteter för framför allt ungdomar men även andra, som är intresserade av träning och idrott. En annan händelse som fick en oväntad men glädjande lösning till slut var frågan om Bergkvara hamn. Framtiden tedde sig dyster för Hamnbolaget. Ekonomin var dålig och den allmänna konjunkturen pekade åt fel håll och det fanns ingen annan lösning än att avveckla bolaget och stänga hamnen. En entreprenör var dock villig att ta över och driva verksamheten vidare och därmed kan den gamla sjöfartsorten Bergkvara erbjuda en hamn för handelssjöfart även i framtiden. I maj kunde kommunen öppna den nya återvinningscentralen. Här kan man erbjuda en mycket smidig hantering av avfallet vid avlämningen, vilket på sikt hoppas leda till att återvinningen ökar än mer och miljöbelastningen minskar. Avfallet har på ett tiotal år gått från att vara något som man bara vill bli av med genom att dumpa på en tipp till att bli en råvara i en förädlingsprocess. Under slutet av året presenterades den statliga utredning som skall utgöra underlag för ett beslut om Korrespondensgymnasiets framtid. Förslaget innebär i realiteten att skolan måste läggas ner. Detta skulle vara ett dåligt beslut ur flera aspekter. Undervisningsmetoden är den enda möjligheten för flera elever att över huvud taget klara sin gymnasieexamen, vilket alla anser vara avgörande för möjligheten att komma in på arbetsmarkanden. Skolan ligger i framkant för att utveckla undervisning online, en metod som definitivt kommer att användas i många sammanhang i framtiden. För Torsås kom- mun är Korr ett viktigt varumärke som gör kommunen känd i skolvärlden. Näringslivsarbetet präglades av projektet Omstart Torsås som bedrevs i samarbete med Möre resurscenter och Regionförbundet Kalmar. Då projektet upphörde vid årsskiftet intensifierades arbetet med Linneuniversitetet innebärande ett nära arbete med vissa industriföretag i kommunen. Projektet Tekniknod innebär att företag och Linneuniversitetet gemensamt tar fram ny och verksamhetsnära teknik och utveckling och där även företag från andra kommuner kan ingå. VA-projektet söder Bergkvara fortskred bra under året, och under hösten 2012 kunde det hela invigas. Vissa justeringar återstår innan allt är riktigt klart. Arbete pågår nu med att koppla in de nya brukarna. Grund- och förskolans IKT-utveckling har under de senaste åren inte varit tillräcklig. Det har inte funnits någon genomarbetad strategi, utrustningsnivån har varit låg och kommunikationen mellan pedagogisk och teknisk personal har inte fungerat till fullo. Under våren 2012 utreddes läget och ett aktivitetsprogram fastlades i IKT-strategin. IKT-pedagogens uppdrag var att utifrån strategin driva utvecklingen såväl tekniskt mot IT-teknikerna som kompetens-utvecklingsmässigt mot pedagogerna. IKT-satsningen fortsätter och intensifieras under Under senare delen av 2012 har en utveckling av arbetet med ekonomiskt bistånd skett. Det som gjort att kostnaderna kunnat sänkas är att arbetet med ekonomiskt bistånd har strukturerats upp genom översyn av riktlinjerna och att samstämmigheten i bedömningarna har ökat avsevärt. Under årets andra hälft har arbetet med anvisad sysselsättning på Vågen och den så kallade. Gula Villan intensifierats. 20 Torsås kommun årsredovisning 2012

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2010-08-24 Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Sammanfattning Delårsbokslutet är en uppföljning av resultatet under januari-juni 2010 med helårsprognos. Kommunens

Läs mer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2012

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2012 1 (5) SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) Tillgänglighet i kommun SALA3000, v 1.0, 2010-06-09 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbets? 2. Hur stor del av medborgarna

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012 s kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller 40 mått. 200 kommuner deltog i undersökningen. Kommunens kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013 1 (5) 2014-01-20 SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) = Bra för kommun (tillhör de 25 % som har bäst ) = Medel för kommun = Förbättringsområde för kommun (tillhör de 25 % som har sämst ) Tillgänglighet

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011 1 kommuns kvalitet i korthet (KKiK) = Bra för kommun 1) = Medel för kommun 2) = Förbättringsområde för kommun 3) Tillgänglighet i kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting

Läs mer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2011

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2011 SALA3000, v 1.0, 2010-06-09 1 (5) SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) Tillgänglighet i kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbets? 2. Hur stor del av medborgarna

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem spektiv;

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2017

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2017 SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) Tillhör de 25 % som har bäst Medel Tillhör de 25 % som har sämst Tillgänglighet 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e- postfråga inom två arbetsdagar? Procent

Läs mer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2016

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2016 SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) Tillhör de 25 % som har bäst Medel Tillhör de 25 % som har sämst Tillgänglighet 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar? Procent

Läs mer

Säffle kommuns Kvalitet i Korthet 2012

Säffle kommuns Kvalitet i Korthet 2012 Säffle kommuns Kvalitet i Korthet Resultat Resultaten kommer från kommunens egna mätningar samt externt från skolverket, SCB, socialstyrelsen m fl. Grönt = Bra. Säffle tillhör de 25 % av kommunerna som

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet, Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet, samhällsutveckling liksom delaktighet och information. kommun

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2012

Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 Kommunens Kvalitet i Korthet 212 Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Undersökningen genomförs

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016 Kommunens Kvalitet i Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen kommunernas

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet

Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet Jesper Tjulin 2011 Kommune Bergs kommun gör med stöd av SKL årliga undersökningar av kommunens kvalitet ur 5 perspektiv: tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet,

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011 kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller totalt 39 mått. 161 kommuner deltog i mätningen. Kommunens Kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011 kommuns kvalitet i korthet 2011 Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. I tabellerna nedan redovisas resultat. Undersökningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Sammanställning för KKiK

Sammanställning för KKiK Sammanställning för KKiK 2011-2013 [Klicka här och skriv avdelning] [Klicka här och skriv namn och titel] Beslutad: [Klicka här och skriv instans och datum] Innehåll Din kommuns tillgänglighet... 5 Trygghetsaspekten

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2015-03-16 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET För att ge en snabb och enkel överblick över hur Hudiksvalls kommun står sig jämfört med andra kommuner är utfallet uppdelat i tre grupper: Grön

Läs mer

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 deltog 220 Kommunens Kvalitet i Korthet KKiK Som ett led i att styra mot Vision 2030 och höja kvalitén i servicen till medborgarna deltar kommun

Läs mer

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel Kommunens tillgänglighet Hur stor andel av medbogarna som skickar in en enkel fråga via e-post 78% 79% 100% 42% får svar inom två arbetsdagar Hur stor del av medborgarna som tar kontakt med kommunen via

Läs mer

Svalövs kommuns. kvalitet i korthet

Svalövs kommuns. kvalitet i korthet Svalövs kommuns kvalitet i korthet Så här bra är Svalövs kommun jämfört med andra Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra med varandra. Den beskriver nas kvalitet ur ett medborgarperspektiv.

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012 1 s kommuns kvalitet i korthet () = Bra resultat för s kommun 1) = Medelresultat för s kommun 2) = Förbättringsområde för s kommun 3) Tillgänglighet i s kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem spektiv;

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2016-02-12 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010 Allmänt om projektet KKiK Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet Att kommuninvånarna skall få information om kvaliteten på den service som kommunen tillhandahåller Att kommunen vill föra en dialog kring

Läs mer

Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare?

Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare? Område Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e- post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet 2014

Kommunens kvalitet i korthet 2014 Kommunens kvalitet i korthet 2014 Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Under 2014 deltog 225 kommuner deltog

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017 Kommunens Kvalitet i Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen kommunernas

Läs mer

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009 Hammarö kommuns kvalitet i korthet = Bra i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun Tillgänglighet i Hammarö kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbets?

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet 2016

Kommunens kvalitet i korthet 2016 Kommunens kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Under deltog ca 250 kommuner i KKiK. Undersökningen

Läs mer

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag En summarisk redovisning av ett antal faktorer som belyser och jämför kommunens kvalitet ur medborgarperspektiv Bästa Säfflebo, Din kommun bedriver varje dag

Läs mer

Hammarö kommuns kvalitet i korthet 2013

Hammarö kommuns kvalitet i korthet 2013 Hammarö kommuns kvalitet i korthet Tillgänglighet i Hammarö kommun 1. Hur stor andel medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? 2. Hur stor andel medborgarna som

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet 2015

Kommunens kvalitet i korthet 2015 Kommunens kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Under deltog 240 kommuner deltog i KKiK. Undersökningen

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET MARKARYDS KOMMUN 2014 Det skall vara gott att leva, arbeta och verka i Markaryds kommun Bengt Germundsson Kommunstyrelsens ordförande Markaryds kommun strävar efter att erbjuda sina kommuninvånare en så

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet 2017

Kommunens kvalitet i korthet 2017 Kommunens kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Under deltog 258 kommuner i KKiK. Undersökningen

Läs mer

Ekonomisk rapport april 2019

Ekonomisk rapport april 2019 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsbokslut Januari - juni med helårsprognos

Delårsbokslut Januari - juni med helårsprognos Delårsbokslut 2009 Januari - juni med helårsprognos 2 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Måluppfyllelse kommunövergripande styrkort 3-5 Delårsboksluts omfattning 6 Redovisningsprinciper 6 Slutavräkning

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport Delårsrapport 2010-06-30 Torsås kommun 15 september 2010 Åsa Bejvall Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Information om preliminär bokslutrapport 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-01-29 16 Information om preliminär bokslutrapport 2017 KS 2018/3 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 9 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Månadsuppföljning januari mars 2018

Månadsuppföljning januari mars 2018 Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Mora kommun Hans Stark Hans Gåsste. Certifierade kommunala revisorer

Revisionsrapport. Delårsrapport Mora kommun Hans Stark Hans Gåsste. Certifierade kommunala revisorer Revisionsrapport 2010-09-15 Hans Stark Hans Gåsste Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Sofia Nylund Anders Rabb Anders Haglund Granskning av delårsrapport 2014 Sollentuna kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning HÄRJEDALENS KOMMUN

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning HÄRJEDALENS KOMMUN Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012. HÄRJEDALENS KOMMUN 17 maj 2013 Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål... 2 2.3 Avgränsning...

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-11-25 Reviderad av regionfullmäktige 2015-04-29 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-22

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vadstena kommun står sig jämfört med andra kommuner är utfallet uppdelat i fyra grupper:

Läs mer