MILJÖENHETEN. Underlag rörande områden av riksintresse för vattenförsörjning. Västerås kommun, Västmanlands län. Författare: Jenny Sörensen 2013:9

Transkript

1 MILJÖENHETEN Underlag rörande områden av riksintresse för vattenförsörjning Västerås kommun, Västmanlands län Författare: Jenny Sörensen 2013:9

2

3 Innehåll 1 Namn, datum och länsstyrelse Anläggning med dess enheter Hässlö Fågelbacken Kommun Beskrivning av området för anläggning Hässlö vattenverk Fågelbackens vattenverk Kriterier för utpekande av riksintresse Motiv för utpekande av riksintresset Riksintressets markanspråk Beskrivning av influensområde Västeråsfjärden, Mälaren Badelundaåsen Influensområdets markanspråk Förutsättning för bevarande Försvåra nyttjandet av anläggningarna Övriga riksintressen Referenser

4 1 Namn, datum och länsstyrelse Vi som har arbetat med detta projekt är Jenny Sörensen och Lars Edenman, Länsstyrelsen Västmanlands län,

5 2 Anläggning med dess enheter Dricksvattenanläggningar kan se mycket olika ut och i detta underlag används definitionen för vattenverk och distributionsanläggning enligt riktlinjerna från Havs och Vatten-myndigheten, HaV (4). Nedan finns det punktat vilka anläggningar som ingår i den kommunala vattenförsörjningen samt vilka som kan komma att ingå i riksintresset. 2.1 Hässlö o Vattenverk (avser uppfodring, beredning och reservoar) o Tre stycken infiltrationsbassänger o Distributionsanläggning 2.2 Fågelbacken o Vattenverk (avser uppfodring, beredning och reservoar) o Infiltrationsgrop o Distributionsanläggning 3

6 3 Kommun I Västerås kommun försörjer Hässlö vattenverk och Fågelbackens vattenverk Västerås stad med omnejd med vatten. Följande orter ingår i vattenförsörjningssystemet; Tidö Lindö, Barkarö, Enhagen, Ekbacken, Dingtuna, Skultuna, Lycksta, Hökåsen, Tillberga, Irsta, Ändesta. Ytterligare anslutningar som planeras är Tortuna, Kärsta, Orresta, Gäddeholm och Harkie, se Figur 1 (7). I Västerås kommun ansvarar Mälarenergi AB för den kommunala dricksvattenförsörjningen. Figur 1. Karta över vattenledningsnätet i Västerås kommun (av 7). 4

7 4 Beskrivning av området för anläggning Västerås stads vattenförsörjning består av vattenverket vid Hässlö och dess satelitverk vid Fågelbacken (9), se Figur 2. Vattenförsörjningens utformning och funktion beskrivs nedan samt hur anläggningen uppfyller de kriterier för utpekande av riksintresse som HaV angett. Figur 2. Översiktsbild över Hässlö och Fågelbackens vattenverksområde samt råvattenintaget i Västeråsfjärden (underlagskarta från Lantmäteriet). 4.1 Hässlö vattenverk Till Hässlö vattenverk pumpas idag cirka m 3 /dygn råvatten (ytvatten) från Västeråsfjärden, Mälaren (7). Enligt den senaste vattendomen från 11 januari 1973 (DOM VA 87/72) får Västerås kommun infiltrera högst m 3 /dygn förbehandlat sjövatten i Badelundaåsen samt ta ut motsvarande mängd grundvatten på fastigheterna Stadsägan 2591, Alvesta 1:8 samt Jädra 2:1. (6, 7) 5

8 Intaget för råvattnet från Västeråsfjärden är placerat på sex meters djup (intagsbrunn) NV om Björnöns nordspets och är utmärkt med en boj. En 900 meter lång ledning leder vattnet till en råvattenpumpstation, se Figur 3. (7, 9) Figur 3. Översiktsbild och principskiss på Hässlö vattenverk (9). Från råvattenpumpstationen förs vattnet till Hässlö vattenverk med dess två finmaskiga roterande silar som tar bort bland annat fisk och vass som följer med vattnet in från Mälaren, se Figur 3. Efter det att vattnet genomgått en grovfiltrering kommer vattnet till flockningsbassängerna där ett flockningsmedel, PAX (aluminiumklorid), tillsätts och under omrörning flockas mindre lerpartiklar och andra föroreningar. När flockarna nått sin maximala storlek sedimenteras dessa i sedimentationsbassänger och bildar ett slam som avlägsnas och pumpas ut till avloppsreningsverket. Efter sedimentationsbassängen kommer vattnet till infiltrationsdammar via ett sandfilter, vars uppgift är att fånga upp kvarvarade grumlighetspartiklar. Hälften av vattnet pumpas ut till infiltrationsdammarna på Hässlö, medan den andra hälften pumpas ut till infiltrationsplatsen vid Fågelbacken efter att ha genomgått en behandling med kalk och kolsyra för att få ett stabilt ph. (7, 9) 6

9 Vid Hässlö vattenverk infiltreras det behandlade ytvattnet i tre stycken infiltrationsdammar med areorna 3800, 4300 respektive 3300 m 2. I dessa dammar infiltrerar vattnet ner genom en cirka 2,5 meter mäktig sandbädd och vidare ner i den naturliga åsen, Badelundaåsen. Det tar cirka två veckor för vattnet att nå uttagsbrunnarna (rörbrunnar) och det finns totalt nio stycken, men endast ett fåtal är i drift samtidigt. Tillsammans skulle alla brunnar teoretiskt sett kunna pumpa upp drygt m 3 vatten per dygn. Det är endast cirka 10 % av det uppumpade vattnet som utgörs av naturligt grundvatten. Hässlö vattenverk är av typen; grundvattentäkt med konstgjord infiltration i Badelundaåsen. (7) Efter att vattnet pumpats upp ur åsen leds det tillbaka till Hässlö vattenverk. Där justeras vattnets ph med kalk samt desinficeras med natriumhypoklorit innan det pumpas ut i en reservoar med en volym på 3000 m 3. Från reservoaren via en pumpstation leds vattnet ut på ledningsnätet och vidare till konsumenterna m 3 vatten/dygn pumpas ut i genomsnitt från Hässlö vattenverk. (7) 4.2 Fågelbackens vattenverk Som nämnts ovan så är det ungefär hälften av det förbehandlade ytvattnet från Mälaren som leds till Fågelbacken. Vattnet infiltreras ner i åsen genom en öppen infiltrationsgrop. Fågelbackens vattenverk är också av typen grundvattentäkt med konstgjord infiltration i Badelundaåsen. Det tar mellan dagar, troligtvis närmre 29, för vattnet att ta sig cirka 500 meter till de fyra grundvattenbrunnarna. Även här bedöms andelen naturligt grundvatten vara cirka 10 %. (7) Teoretiskt sett skulle de fyra grundvattenbrunnarna tillsammans kunna ge m 3 vatten/dygn. Alla brunnarna är dock vanligtvis inte i drift samtidigt utan skiftas. Från brunnarna leds vattnet tillbaka till Fågelbackens vattenverk. Där gör man en ph-justering av vattnet med lut samt en desinficering med natriumhypoklorit. Dricksvattnet pumpas därefter till en lågreservoar med en volym på 2000 m 3 för att sedan pumpas ut till Västerås med omnejd. Från Fågelbackens vattenverk är det cirka m 3 vatten i genomsnitt per dygn som pumpas ut och levereras. (7) 7

10 4.3 Kriterier för utpekande av riksintresse De kriterier som HaV föreslår och som bör beaktas vid utpekande av riksintresse för vattenförsörjning utvecklas i det följande samt huruvida Västerås kommuns vattenförsörjning uppfyller dessa krav. Nyttjas/kan nyttjas av många människor För att bedöma om en anläggning skall anses som riksintressant bör en anläggning ha en kapacitet att försörja åtminstone personer (4), vilket Västerås stads vattenförsörjning gör. Idag är det totalt cirka personer som är anslutna till det kommunala ledningsnätet (8) och denna siffra beräknas öka med cirka 1000 personer per år (7). Detta innebär att personer kommer att vara anslutna till det kommunala ledningsnätet om 25 år. Det är dock inte bara privatpersoner och hushåll som använder vattnet, utan i kommunen finns även enskilda större vattenförbrukare. Exempel på sådana vattenförbrukare är Västerås kraftvärmeverk, Lögarängsbadet, Västerås centrallassarett och Westinghouse (7). Realistiska alternativ saknas Detta kriterium syftar på att en anläggning kan vara av riksintresse då alternativ vattenförsörjning inte är möjlig eller är samhällsekonomiskt hållbar (4). Vattenverken vid Hässlö och Fågelbacken har idag ett ytvattenintag i Mälaren och använder sig av konstgjord infiltration. Endast 10 % av den totala mängden dricksvatten består av naturligt grundvatten (7). I dagsläget har Mälarenergi pågående undersökningar kring möjligheterna för ytterligare ett råvattenintag i Västeråsfjärden vid Björnö (17). Det tidigare föreslagna området i Granfjärden skulle bli dyrt på grund av avståndet samt att det inte var någon skillnad på vattenkvaliteten jämfört med intaget idag i Västeråsfjärden (17). 8

11 Stor kapacitet De kommunala vattenverken Hässlö och Fågelbacken använder sig av råvatten från både Mälaren och Badelundaåsen. Mälaren är en ytvattentäkt med stor kapacitet samtidigt som Badelundaåsen har en stor naturlig grundvattentillgång med en uttagskapacitet på 5-25 l/s (8, 11, 17). Vid Hässlö vattenverk har det naturliga grundvattnet en sydlig riktning, där flödet har bedömts till l/s (2). Idag har Hässlö och Fågelbackens vattenverk en dygnsförbrukning på cirka m 3. Hässlö har ett vattenmagasin på cirka m 3 medan Fågelbackens magasin är på m 3 (7, 18). Detta innebär att i dagsläget går vattenverken på halvfart. God kvalitet Mälaren är ett näringsrikt sjösystem. Mätningar i Västeråsfjärden visar med avseende på mängden totalfosfor måttliga till höga halter (1, 12). Fastän Mälaren är näringsrik producerar Västerås vattenförsörjning dricksvatten med god kvalitet, då råvattnet genomgår en process med flera steg av rening med hjälp av både kemiska (exempel flockningsmedel) och fysikaliska metoder (exempel infiltrationsdammar), se Figur 2. Mälarvattnet i sig är lättbehandlat (18). Under perioder med kraftig algblomning stängs inpumpningen av råvatten. Man kan dock leverera samma mängd dricksvatten en kort period med hjälp av bufferten i åsen (17). Det naturliga grundvattnet är av god kvalitet och är näst intill bakteriefritt (18) och tillgången på vatten med god kvalitet utgör en viktig förutsättning för riksintressanta områden för vattenförsörjningsanläggningar. För att förhindra att grundvattenkvaliteten försämras infiltreras en större mängd behandlat Mälarvatten in i åsen än vad som tas ut. Detta för att förhindra att grundvattennivån i åsen blir så låg så att Mälarvatten kan tränga in. Mälarenergi gör regelbundna kontroller av Mälarens vattenstånd och åsens grundvattennivå. (7) 9

12 Liten risk att påverkas av klimatförändringar Det finns många scenarier på hur klimatet kommer att förändras i framtiden utifrån olika framtidsperspektiv (1-100 år, eller längre?). En ökad årsmedeltemperatur över land kommer att medföra ökad nederbörd i form av regn (13). Med ett blötare och mildare klimat beränas ytvatteninfiltrationen till grundvattensystemen att öka och grundvattennivåerna att stiga (10). Med en ökad nederbördsmängd i en urban miljö med stora hårda ytor kommer det bli minskad infiltration och där med ökad ytavrinning av dagvatten. Detta medför att dagvattnet kommer att fånga upp och föra med sig föroreningar som sedan transporteras till närmaste ytvatten, i detta fall Västeråsfjärden. Med en ökad temperatur kommer också algblomningen och grumligheten att öka i Mälaren. Med ett förändrat klimat kommer vattenståndet att stiga i Mälaren. Hässlö vattenverk med tillhörande infiltrationsbassänger och grundvattenbrunnar är dock belägna uppe på åsen (cirka 25 meter över Mälaren) och kommer inte att påverkas av en översvämning (7, 17). Problem kan dock uppstå om obehandlat Mälarvatten tränger in i åsen. Men för att undvika detta kan infiltrationsmängden öka för att höja grundvattennivån, vilket gör att inget Mälarvatten infiltrerar i åsen. Problem kan även uppstå vid Kungsängsverket (avloppshantering) då en ökad nederbördsmängd kan medföra kapacitetsproblem med följande bräddning. Med bräddning följer en ökning av bakterier och andra föroreningar som följer med vattnet ner och ut i Västeråsfjärden (7), vilket ökar risken för smittspridning vid konsumtion. Behövs som reserv eller för framtida användning Hässlö och Fågelbackens vattenverk samt råvattenintaget hänger alla ihop då Mälaren förser båda vattenverken med råvatten, som används för konstgjord infiltration. Båda dessa vattenverk tillsammans med Mälaren kan tjäna som reserv åt varandra. Hässlö och Mälaren alternativt Fågelbacken och Mälaren kan försörja Västerås stad med omnejd en kortare period (7). Då täkterna tjänar som reserv åt varandra och att det endast finns ett råvattenintag i Västeråsfjärden så anses vattenverken som ytterst värdefulla för kommunen. 10

13 5 Motiv för utpekande av riksintresset Länsstyrelsen i Västmanland anser att vattenverken vid Hässlö och Fågelbacken kvalificerar sig som riksintresse. Utifrån de kriterier HaV har satt upp för utpekande av riksintressen väger kapaciteten tyngst. Anläggnigen ska kunna försörja minst personer, vilket Hässlö och Fågelbackens vattenverk gör. Dessa anläggningar försörjer idag cirka personer och beräkningar visar en ökad anslutning med 1000 personer/år (7, 8). I dag går vattenverken på halvfart då endast m 3 vatten/dygn pumpas till Hässlö vattenverk. Västerås kommunala vattenförsörjning kommer därför inte att ha några kapacitetsproblem inom en överskådlig tid. Badelundaåsen i sig själv har en naturlig grundvattentillgång och en möjlig uttagskapacitet på 5-25 l/s, vilket anses klassas som stor vattentillgång (11). God kvalitet på yt- och grundvatten är viktigt och är ett av kriterierna för utpekandet av riksintresse. Idag kan Västeråsfjärden och hela Mälaren klassificeras som näringsrik. Man har använt sig av vattnet från Mälaren för konstgjord infiltration sedan slutet av 1940-talet (8). I och med att vattenverken vid Hässlö och Fågelbacken renar råvattnet både kemiskt och fysikaliskt kan dricksvatten med bra kvalitet distributeras till konsumenterna. En daglig kontroll utförs i vattenverken med avseende på ph, färg, turbiditet (grumlighet) och klorhalt. Även tas kontinuerliga prover som omfattar mikrobiologisk och fysikalisk-kemisk analys som analyseras av ackrediterade laboratorier (8), för att kontrollera att vattnet har god kvalitet. Hässlö och Västeråsfjärden respektive Fågelbacken och Västeråsfjärden används under kortare perioder idag som reservvattentäkter åt varandra då de ej är hydrologiskt kopplade (17). Skulle man vara tvungen att stänga råvattenintaget i Västeråsfjärden, vid exempelvis en olycka, kan Hässlö och Fågelbacken försörja Västerås stad med omnejd i cirka 14 dagar. 11

14 Mälarenergi har undersökt möjligheten att ta ytvatten från Granfjärden och att använda Västeråsfjärden som reservvattentäkt. Dessa planer har man dock lagt ner då det skulle bli dyrt med de ledningar som skulle behöva dras till Hässlö vattenverk (17). Mälarenergi tittar i dagsläget på möjligheter att anlägga ytterligare ett råvattenintag utanför Björnön (17), men det krävs fler undersökningar innan ett beslut kan fattas. Cirka 90 % av det dricksvatten som Hässlö och Fågelbacken producerar kommer i dagsläget från ett råvattenintag i Västeråsfjärden (7). Av anledningen att det i dags dato endast finns ett ytvattenintag och att realistiska alternativ saknas så är det av stor vikt att skydda råvattnet mot verksamheter och andra intressen som påtagligen kan försvåra nyttjandet av vattenverken. Mälarenergi har också att beakta vattenverkens robusthet mot extremår eller klimatförändringar. Mälarens vattennivå kan stiga som följd av en ökad årlig nederbördsmängd (13). Hässlö vattenverk klarar en stigning av Mälaren då vattenverket med dess enheter ligger på en platå 25 meter över Mälaren. Stora nederbördsmängder ökar flödena in till Kungsängsverket (avloppshantering beläget centralt nära Mälaren) vilket kan medföra kapacitetsproblem med bräddning som följd. Detta innebär en ökning av bakterier och andra föroreningar i Västeråsfjärden, vilket kan orsaka smitto spridning vid konsumtion. Kungsängsverket ligger på en relativt hög terräng och skulle klara en nivåhöjning av Mälaren med drygt 1,75 meter (7). Sammanfattningsvis anser Länsstyrelsen att Hässlö vattenverk med råvattenintag från Västeråsfjärden och Fågelbackens vattenverk uppfyller de kriterier som satts upp för utpekande av riksintresse. För att Västerås kommun ska kunna leverera dricksvatten av hög kvalitet även i framtiden krävs det att man skyddar dessa vattenverk samt Mälarens och Badelundas yt- och grundvatten. Rent dricksvatten är en livsnödvändighet och bör därför prioriteras. 12

15 6 Riksintressets markanspråk Vid Hässlöområdet består det föreslagna riksintresset av; vattenverk (avser uppfodring, beredning och reservoar), infiltrationsområde och distributionsanläggning. Mer specifikt vilken funktion de olika enheterna har kan läsas under 4 Beskrivning av området för anläggningen. Gränsen för utpekande av föreslaget riksintresse går vid skalsyddet (staketet), se Figur 4. Den nordligaste grundvattenbrunnen ligger dock utanför vattenverkets tomtgräns och därför också utanför avgränsningen av föreslaget riksintresse. Arean för avgränsningen av föreslaget riksintresse är 25,1 hektar. 13

16 Figur 4. Avgränsning av föreslaget riksintresse för Hässlö vattenverk (underlagskarta från Lantmäteriet). 14

17 Det föreslagna riksintresset vid Fågelbacken är uppdelat på tre lokaler; infiltrationsgrop, grundvattenbrunnar samt vattenverket med beredning (phjustering och desinficering), lågreservoar och distributionsanläggning, se Figur 5. Gränsen för utpekande av föreslaget riksintresse går vid skalskyddet (staketet). Runt området för grundvattenbrunnarna kan ett staket komma att sättas upp inom en överskådlig tid (19). Länsstyrelsen tog beslutet att markera gränsen för föreslaget riksintresse vid den tilltänkta gränsen för staketet och inte kring de enskilda brunnarnas skalskydd. I Figur 5 visas en ungefärlig bild av var staketet kommer att gå. Arean för avgränsningarna av föreslaget riksintresse är; 2,1 hektar för vattenverket med beredning, reservoar och distributionsanläggning, ca 3,0 hektar för grundvattenbrunnarna samt 0,5 hektar för infiltrationsgropen. Enheternas mer specifika funktion kan läsas under 4 Beskrivning av området för anläggningen. 15

18 Figur 5. Avgränsning av föreslaget riksintresse för Fågelbackens vattenverk. De tre områdena utgör, från norr till söder, infiltrationsgrop, grundvattenbrunnar och vattenverk med beredning, reservoar och distributionsanläggning (underlagskarta från Lantmäteriet). 16

19 7 Beskrivning av influensområde 7.1 Västeråsfjärden, Mälaren Västeråsfjärden är en ytvattentäkt och kan påverkas av de verksamheter som förekommer i Västerås stad med omnejd (7). Västeråsfjärden påverkas även av de vattendrag som mynnar i fjärden. Största tillflödet är Svartån med ett avrinningsområde på 776 km 2 och som sträcker sig över kommunerna Västerås, Sala och Norberg. Andelen jordbruksmark ökar söderut tills ån mynnar ut i Västeråsfjärden i centrala Västerås, se Figur 6 (16). Avrinningsområde Västmanlands län Västeråsfjärden Västerås Figur 6. Svartåns avrinningsområde (efter 16). Västeråsfjärden som ytvattentäkt har en stor uttagskapacitet. Den 19 maj 2011 fastställde Länsstyrelsen den nya vattenskyddszonen runt råvattenintaget och de nya vattenskyddsföreskrifterna, se Figur 7. 17

20 Figur 7. Skyddszon med vattentäktzon för ytvatten i Västeråsfjärden, Mälaren (av 7). Västeråsfjärden är näringsrik. Hur Västeråsfjärden samt hela Mälaren kan komma att påverkas av framtida klimatförändringar varierar beroende på vilka parametrar man tar hänsyn till. Framtida klimatscenarion visar en ökad nederbördsmängd. Dagvattenavrinning från Västerås stad kommer att öka, då staden har stora och många hårda ytor. Detta leder till att dagvatten kommer att föra med sig föroreningar till Västeråsfjärden, antingen direkt eller via vattendrag. Med en högre årsmedeltemperatur kommer Mälaren också att påverkas. Kraftigare algblomning under sommarperioden kan förutses, vilket påverkar Västerås vattenförsörjning. På sikt kommer klimatförändringarna att innebära att havsnivån höjs. Detta innebär att avtappningsmöjligheterna för Mälaren successivt kommer att försämras. Kortsiktigt i ett 50-års perspektiv kommer dock en ombyggnad av slussen i Stockholm att innebära en förbättring genom att avbördningsförmågan vid den nya slussen ökas. 18

21 7.2 Badelundaåsen Badelundaåsens tillrinningsområde är det område där ytvatten infiltrerar och bildar grundvatten. Tillrinningsområdets storlek bestäms av topografin och i viss mån hur grundvattenuttaget sker. Badelundaåsens centrala delar består allmänt av isälvsmaterial, det vill säga rundat och relativt välsorterad grus och sten (2, 20). Ofta ingår block och sand. Utanför åsryggen följer grovsand, sand och finsand (2, 20). Vid Hässlö vattenverk är Badelundaåsen mer än 300 meter bred och isälvssedimentets mäktighet är mellan meter (5). Väster om åsens egentliga huvudstråk, finns en platå som till största delen består av sand. På denna platå ligger de tre infiltrationsbassängerna. Vid Fågelbacken har isälvsmaterialet en mäktighet upp till 35 meter och en bredd på cirka meter, där den centrala delen, kärnzonen, vanligen utgör meter (2). I Västeråsområdet kan Badelundaåsen delas in i två magasin. Magasinen beräknas rymma m 3 vid Hässlö och m 3 vid Fågelbacken (18). Den 19 maj 2011 fastställde Länsstyrelsen ett nytt vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter för Badelundaåsen. Vattenskyddsområdet som Mälarenergi har arbetat fram är ett sammanhängande område från Hökåsen i norr till Björnö i söder och är indelat i tre olika skyddszoner; primär, sekundär och tertiär, se Figur 8. 19

22 Figur 8. Skyddszonsindelning längs Badelundaåsen (av 7). Det naturliga grundvattnet i Badelundaåsen är av god kvalitet och är näst intill bakteriefritt (18). För att bibehålla den goda vattenkvaliteten regleras grundvattennivån i åsen genom att man infiltrerar mer än vad man tar ut. Detta kan tillämpas även vid en framtida höjning av Mälarens vattenstånd. Badelundaåsen klarar på så sätt en höjning av Mälaren utan att grundvattenkvaliteten påverkas. 20

23 8 Influensområdets markanspråk De anläggningar som föreslås som riksintresse har ett influensområde. Verksamheter inom detta område kan utgöra risker för vattenförsörjningen. I Västeråsfjärden där råvattenintaget är beläget kommer avgränsningen för influensområdet att ha en likadan utbredning som skyddszonen, se Figur 9. Detta område har en area på 412,9 hektar. För vattenverken sätter Länsstyrelsen gränsen för influensområdet vid vattenskyddsområdets yttre gräns, se Figur 9. Influensområdet består av ett större sammanhängande område och två mindre fristående områden som tillsammans har en area på 1 078,5 hektar. 21

24 Figur 9. Avgränsning av influensområdena vid Badelundaåsen och Västeråsfjärden (underlagskarta från Lantmäteriet). 22

25 9 Förutsättning för bevarande 9.1 Försvåra nyttjandet av anläggningarna Risken för förorening av grundvattnet vid en olycka styrs av de geologiska och hydrogeologiska förhållandena. Utsläppets art och tillstånd spelar också roll då generellt sett flytande ämnen innebär större risk för förorening jämfört med fasta ämnen och gaser (2). Avståndet till en potentiell föroreningskälla är också av betydelse. I tillrinningsområdet för Västeråsfjärden och Badelundaåsen förekommer det olika typer av verksamheter som kan utgöra en risk för förorening av yt- och grundvattnet och där med också försvåra nyttjandet av de två vattenveken. I det följande redovisas verksamheter och olika typer av markanvändning som är potentiella föroreningskällor. Det finns gott om jord- och skogsbruk i Västeråsfjärdens tillrinningsområde. Med jord- och skogsbruk följer bekämpningsmedelsanvändning, markbearbetning som ger förhöjda humushalter i ytvattnet, djurhållning, gödselspridning och dränering vid dikning samt begjutning av timmerupplag (fenolförorening). (10) Vägar är en risk som kan försvåra nyttjandet av vattentäkterna. Transport av farligt gods, läckage av petroleumprodukter, förorenat dagvatten, saltning, utsläpp av försurande ämnen är exempel på föroreningar som kan påverka både yt- och grundvattenkvaliteten negativt (10). I dagsläget har Mälarenergi anlitat ett konsultföretag med uppgiften att kontrollera hur det befintliga skyddet ser ut vid vägar och diken intill de båda täkterna samt vad som bör göras ytterligare. Undersökningarna visade att det finns sträckor där man behöver komplettera med skydd (exempelvis tätningsmattor, kantsten och räcken) för att minska risken för förorening av grundvattnet. En väsentlig utgångspunkt för Västerås stads vattenförsörjning är att 90 % av dricksvattnet kommer ifrån Västeråsfjärden och föroreningsrisken där ligger i sjöfarten. De aktiviteter som finns i fjärden är yrkesfiske, fraktfartyg och fritidsbåtar. Alla är potentiella riskfaktorer för fjärden som ytvattentäkt. En olycka eller utsläpp av förorenade ämnen nära eller i influensområdet kan medföra att man måste stoppa inpumpningen av råvatten till Hässlö vattenverk. Tillsammans klarar vattenverken vid Hässlö och Fågelbacken försörja Västerås stad i cirka 14 dagar utan infiltration av råvatten från Västeråsfjärden. 23

26 Malma motocrossbana är en verksamhet som ligger strax söder om grundvattenbrunnarna vid Fågelbackens vattenverk. Crossbanan ligger belägen innanför den primära zonen och är en potentiell föroreningskälla, se Figur 5 för översiktlig bild. I den norra och västra delen av crossbanan består det översta jordlagret av isälvsmaterial medan i söder överlagras isälvsmaterialet av ett lager med postglacial lera. Därför bedöms grundvattenmagasinets sårbarhet som mycket hög i den norra och västra delen samt en liten bit av områdets södra del, då isälvsmaterial har en hög genomsläpplighet. (14) Läckage av mindre mängder bensin och dylikt, exempelvis vid läckage från en motorcykeltank, bedöms utgöra en obetydlig risk för täkten. Denna bedömning grundar sig på att mindre mängder petroleumprodukter kan hållas kvar i jorden och det finns möjlighet att avlägsna den förorenade jorden innan föroreningen har spridits till grundvattnet. Däremot utsläpp av större mängd förorenade ämnen bedöms som en mycket stor risk för vattentäkten, framför allt i områden som har jordlager med hög genomsläpplighet. Risk finns att stora mängder förorenade ämnen kan läcka ut från till exempel den slutna tanken för oljehaltigt tvättvatten och från den slutna tanken för avloppsvatten som finns på crossbanans område. Även drivmedel och motorolja kan läcka från de fordon som ställs upp på parkeringsplatsen samt från de traktorer som används vid underhåll av banan. Har stora mängder förorenade ämnen väl nått grundvattnet krävs omfattande åtgärder under lång tid, vilket avsevärt försvårar nyttjandet av vattentäkten. (14) För att minska föroreningsrisken vid crossbanan ansvarar förarna för att använda miljömatta vid tankning och oljebyten. Man tittar även på om man ska sätta in en bentonitmatta (geosyntetiska lermembran) i områden med isälvsmaterial (17). Idag bedöms dock verksamheten vid motocrossbanan utgöra en risk för vattentäkten. (14) Vid Fågelbacken mellan infiltrationsgropen och brunnarna går Mälarbanan. Mälarbanan är en högt trafikerad järnväg som sträcker sig mellan Örebro- Stockholm. Vid Fågelbacken skär banan genom både den primära och tertiära skyddszonen, se Figur 8. För att minska risken för förorening av exempelvis, metaller, bekämpningsmedel och olja har man säkrat järnvägen i området genom att använda sig av plastmatta och bensonitmatta (17). Självklart är en direkt skadegörelse mot anläggningarna en riskfaktor för både förorening av vattnet och nyttjandet av vattenverken. Därför skyddar man anläggningarna på bästa sätt med staket och/eller låsta och larmade byggnader. 24

27 Badsjön som ligger strax norr om infiltrationsgropen vid Fågelbacken inom den primära zonen kan bli förorenad. Badvattnet har dock ingen hydrologisk kontakt med infiltrationsgropen eller brunnarna. Så länge infiltrationsgropen har tillgång på förbehandlat råvatten (från Västeråsfjärden) anses badsjön inte utgöra någon föroreningsrisk för vattentäkten. Det är själva infiltrationen av behandlat råvatten som hindrar vattnet från badsjön att nå grundvattenbrunnarna. (7, 18) Grustäkter förekommer ofta i åsar, där man utvinner naturgrus. Dessa grustag blottlägger åsens isälvsmaterial som har en hög genomsläpplighet vilket skapar öppna och känsliga sår i marken. I och med detta minskar markens naturliga rening. En stor föroreningsrisk vid grustag är läckage av petroleumprodukter från arbetsmaskinerna, då föroreningarna infiltrerar rätt ner i åsen och slutligen når grundvattnet (10). Det finns dock inga grustäkter inom influensområdet som kan påverka vattentäkterna, men genom att grustäktverksamheten fortgår minskar chanserna att hitta alternativ grundvattentäkt/reservvattentäkt i framtiden. En annan risk på lång sikt för vattentäkterna är en vattennivåhöjning av Mälaren och att denna är ett resultat av en höjd havsnivå med saltvatteninträngning som följd. Vattenverket vid Hässlö ligger intill Västerås flygplats. Undersökningar visar att flygplatsen ej utgör någon föroreningrisk, då startbanan ligger på ett lerlager med liten infiltrationsmöjlighet (17). 9.2 Övriga riksintressen I de områdena för föreslaget riksintresse med influensområde finns även andra riksintressen. Utbredning och typ av övriga riksintressen kan ses i Figur

28 Övriga riksintressen Sjöfart farleder Väg Fiske Figur 10. Övriga riksintressen i områdena för Föreslaget riksintresse för vattenförsörjning med influensområde (underlagskarta från Lantmäteriet). Flyg Flyg - bullerzon Kulturmiljövård Kust, turism och friluftsliv Natura2000 (spa och sci) Naturvård Sjöfart hamn Influensområde-Badelundaåsen Influensområde-Västeråsfjärden, Mälaren 26

29 10 Referenser 1. ALcontrol Laboratories 2011; Svartån-Västeråsfjärden 2011., ALcontrol AB., Tryckt: Gustafsson, G. och Liedholm, M., 1986; Hässlö vattentäkt, hydrogeologisk beskrivning och beredskapsplan., VIKAB AB. 3. Gustafsson, G. och Liedholm, M., 1986; Fågelbackens vattentäkt, hydrogeologisk beskrivning och beredskapsplan., VIKAB AB. 4. Havs och Vattenmyndigheten 2012; Riktlinjer för framtagning av regionala underlag rörande områden av riksintresse för vattenförsörjning., Riktlinjer. 5. Magnusson, E. 1984; Beskrivning till jordartskartan, Västerås SO, SGU serie Ae, Nr Miljöboken 2012; Badelunda vattentäkt., Läst Mälarenergi AB 2010; Ansökan om inrättande av vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter i Västerås kommun (del av Mälaren och Badelundaåsen)., Mälarenergi AB. 8. Mälarenergi AB 2011; Vattenproduktionen i Västerås kommun., Läst: Mälarenergi AB 2012; Vattenverket., Läst: Naturvårdsverket 2011; Handbok om vattenskyddsområde, Handbok 2010: SGU 2012; Databaser., Läst: SLU 2012; Miljöövervakning i Mälaren 2011., Institutionen för vatten och miljö, SLU., Uppsala, Rapport 2012: Solomon, S., D. Quin, M. Manning, Z. Chen, M. Marquis, K.B. Averyt, M. Tignor and H.L. Miller 2007; Contribution of Working Group Ι to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change, 2007., Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA. 14. SWECO 2009; Riskutlåtande Malma motocrossbana., På uppdrag av Mälarenergi AB. 15. Trafikverket 2012; Förstudie Väg 694, Badelundavägen, Västerås kommun, Västmanlands län. 16. Vesterberg, S., 2006; Kartläggning av värdefulla vattenmiljöer, Svartåns avrinningsområde., Länsstyrelsen i Västmanlands län, Miljöenheten, rapport 2006:6. 27

30 Muntligt 17. Birger Wallsten; Mälarenergi AB., Göran Vikergård; Mälarenergi AB., Göran Vikergård; Mälarenergi AB., Internet Jordartskarta 1:

31 29

32 2