Årsredovisning. 09Nässjö kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning. 09Nässjö kommun"

Transkript

1 Årsredovisning 09Nässjö kommun

2 Valberedning Kommunfullmäktige 57 ledamöter Revision SKISS, ÄRENDEHANTERING 09 Agenda 21/ Miljöledningsgrupp Kommunstyrelse 1 Folkhälsoråd Utskott I 13 ledamöter Utskott II Nässjö lärcenter Miljö- och byggnadsnämnd Teknisk servicenämnd Parlamentarisk nämnd Valnämnd Överförmyndarnämnd IFO-nämnd Omsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Utskott Utskott 2 Utskott 3 Mätningskontor Miljö- och byggkontor Teknisk serviceförvaltning Kommunledningskontor IT-avdelning IFOförvaltning Omsorgsförvaltning Kultur- och fritidsförvaltning Barn- och utbildningsförvaltning Kost- och städavdelning Byggnadsavdelning 1) Räddningstjänst tillhandahålls inom Höglandets räddningstjänstförbund 2) Utskott för gymnasieskola 3) Utskott för grundskola och barnomsorg

3 VÅRA STRATEGIOMRÅDEN 09 Innehållsförteckning KS ordförande har ordet 4 Styrmodell tar sikte mot visionen 5 Näringsliv 6 Attraktivitet/Identitet 8 Kommunikationer 10 Kompetens 12 Offentlig service 14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RÄKENSKAPER NÄMNDREDOVISNING Förvaltningsberättelse 16 Uppföljning av mål 23 Befolkning 28 Personalbokslut 31 Miljöbokslut 34 Demokrati 38 Resultaträkning 40 Balansräkning 41 Finansieringsanalys 42 Noter 43 Investeringsredovisning 48 Driftsredovisning 49 Kommunstyrelse 52 Barn- och utbildningsnämnd 61 Individ- och familjeomsorgsnämnd 67 Kultur- och fritidsnämnd 74 Miljö- och byggnadsnämnd 80 Omsorgsnämnd 87 Teknisk servicenämnd 94 Övriga styrelser & nämnder 101 Sammanställd redovisning 108 Tillämpade redovisningsprinciper och begreppsförklaringar 111 Revisionsberättelse 113

4 KS ORDFÖRANDE Efter vinter kommer vår Efter en lång och tuff ekonomisk vinter börjar vi nu åter känna vårvindar blåsa. Fortfarande har dock inte Kung Bore helt släppt taget och den riktiga islossningen ligger nog fortfarande en bit fram i tiden. Därför är det glädjande att vi kan presentera ett resultat på cirka 36 miljoner kronor när vi summerar Det innebär också att vi med råge uppfyller kommunallagens krav om god ekonomisk hushållning. Det positiva resultatet beror givetvis på flera olika faktorer. Jag vill särskilt framhålla det goda arbete som våra nämnder och förvaltningar har gjort under året. Nämnderna har svarat för en kraftigt förbättrad budgetföljsamhet samtidigt som en hög kvalitet i versamheten har upprätthållts. Trots att samhällsekonomin fortfarande går på halvfart är det viktigt att vi fortsätter våra satsningar på att göra Nässjö till en bättre kommun att leva och verka i. Under året färdigställdes Parkskolan i Bodafors, en konstgräsplan anlades på Skogsvallen och Handskerydsskolan fick en om- och tillbyggd matsal. Även i våra bolag gjordes flera glädjande satsningar; Linden påbörjade ombyggnaden av ännu ett hyreshus i Runneryd och Nässjö Affärsverk byggde en ny biopanna för fjärrvärme. Fjärrvärme bidrar till att minska utsläppen och att förbättra luften i vår kommun, vilket med tanke på den allt mer aktuella klimatfrågan, känns som en viktig satsning för framtiden. Det goda resultatet för 2009 gör förhoppningsvis att vi ska kunna fortsätta göra de investeringar som krävs framöver. Under ett år händer många fler positiva händelser som förtjänar att lyftas fram här. För att nämna några så har arbetet med att utveckla stadskärnan kommit igång på allvar och en vision för det fortsatta arbetet har formulerats. I maj diplomerades vår kommun som en Fairtrade City och i Sveriges kommuner och landstings (SKL) öppna jämförelser korades Brinellgymnasiet till Sveriges bästa gymnasium när det gäller studieresultat. Det är ett kvitto på att vi är på rätt väg och att våra anställda, vår främsta tillgång, gör ett bra arbete. Trots många positiva händelser ska vi inte glömma bort att det finns områden som vi måste fortsätta att utveckla. Vi vet att resultaten i grundskolan har en sjunkande trend och vi har fortfarande en relativt hög arbetslöshet som måste bekämpas genom ett aktivt näringslivsarbete. I den medborgarundersökning som genomfördes under 2009 fick boendefrågan ett lågt betyg, vilket är något vi måste ta till oss. Det här är naturligtvis frågor som vi arbetar aktivt med, och jag ser det som en stimulerande utmaning att fortsätta förbättra våra utvecklingsområden. Att skapa en bra och trivsam tillvaro för alla oss som bor och jobbar inom kommunens gränser är givetvis alltid en högprioriterad fråga. Den interna organisationen fortsätter att utvecklas och under året har vi bland annat beslutat om en ny organisation för vår kost- och städverksamhet, efter en ganska intensiv debatt i media. Syftet med förändringarna, som bland annat innebär höjd sysselsättningsgrad för personalen och högre kvalitet på maten, är att göra en bra kommunal verksamhet ännu bättre och mer effektiv. I skrivande stund är våren på väg att på allvar få fäste utanför mitt fönster. De första blommorna har börjat titta upp ur marken och sakta men säkert väcker solen naturen till liv. Naturens cykler har många likheter med den kommunala ekonomiska verkligheten och jag hoppas att vi kan hjälpa även den ekonomiska våren lite på traven genom att göda och vattna på rätt ställen. Även om det ibland känns som vintern är lång och mörk så kan vi åtminstone enas om en sak. Efter vinter kommer vår och vi står väl rustade för att möta den! Bo Zander (S) kommunstyrelsens ordförande 4 I Årsredovisning för Nässjö kommun 2009

5 VÅR VISION Nässjö kommun ska vara en ur alla aspekter välmående kommun med ett befolkningsunderlag som orkar bära en jämn och långsiktig utveckling. Nässjö kommun ska därtill vara en naturlig tummelplats för krafter för en expansiv utveckling av det efterindustriella samhället. Det ska också finnas tid och rum för en demokratisk process och plats för mänskliga möten. Ur Nässjö kommuns Vision 2014 Styrmodell tar sikte mot visionen Allt framgångsrikt utvecklingsarbete kräver genomtänkt planering. Nässjö kommun har sedan början av talet arbetat på ett metodiskt och strukturerat sätt med att utveckla kommunens möjligheter inom en handfull olika områden. År 2000 antog kommunfullmäktige en långsiktig vision för hur livet i Nässjö kommun ska te sig lagom till Nässjö stads 100-årsjubileum Denna vision kan du läsa här ovan. Utifrån visionen har fem arbetsområden utkristalliserats som väldigt viktiga för kommunens fortsatta utveckling: Näringsliv, Attraktivitet/identitet, Kompetens, Kommunikationer och Offentlig service. Varje år genomförs ett flertal aktiviteter inom samtliga kommunala förvaltningar som på olika sätt strävar mot den övergripande visionen och de fem strategiskt viktiga områdena. På de följande sidorna kan du läsa mer om några av de händelser under 2009 som bidrar till att ta oss närmare målet. Sedan 2008 använder vi också så kallad balanserad styrning i vår verksamhet. Det innebär att vi sätter konkreta mål inom de fyra perspektiven medborgare, ekonomi, medarbetare och verksamhet/utveckling. Internt kallas metoden för styrpilen är det första året som styrpilen följs upp i årsredovisningen. Du hittar den övergripande uppföljningen på sidorna Mer utförlig redovisning från kommunens nämnder hittar du på sidorna Vision 2014 Visionen anger ett idealtillstånd - så som vi vill att Nässjö kommun ska vara vid en viss tidpunkt. Strategiområden Strategiområdena konkretiserar visionen och visar inom vilka områden Nässjö kommun bör fortsätta utvecklas för att nå den övergripande visionen. Styrpilen Styrpilen är en metod för balanserat måloch uppföljningsarbete där fokus ligger på verksamhetens resultat. Styrpilen är också den metod som används i det vardagliga arbetet vilket hjälper oss att arbeta mot samma mål - och vision. Årsredovisning för Nässjö kommun 2009 I

6 NÄRINGSLIV Näringsliv Nässjö kommun ska vara en kommun i vilken ett varierat och mångfacetterat näringsliv trivs och utvecklas. Ett öppet klimat och ett fritänkande sinnelag, stöttat av professionella krafter, ger alla företag mod och möjlighet till expansiva framtidssatsningar ett mönster och en struktur som lockar nya intressenter. Ur Nässjö kommuns Vision 2014/Näringsliv Ökad handel i centrum Detaljhandeln i Nässjö ökade mest i Jönköpings län under Det visar rapporten Handeln i Sverige som ges ut årligen av Handelns utredningsinstitut. Siffrorna, som presenteras med ett års eftersläpning, visar att handeln i Nässjö växte med sju procent under I oktober 2009 presenterades rapporten från Handelns utredningsinstitut där det konstateras att handeln i Nässjö växte med sju procent under Att Nässjö redovisar den kraftigaste tillväxten i Jönköpings län är glädjande läsning både för invånare och köpmän. I rapporten redovisas även ett försäljningsindex vilket baseras på hur stor del av köpkraften i Nässjö som stannar kvar i området. Index 100 innebär att alla medel utnyttjas på platsen och högre siffror än så är oftast förunnat storstäder och populära turistorter. Bra mix av butiker Även Almenäs Köpstad utvecklades bra under året och försöken med söndagsöppet har slagit väl ut. Här finns en fin mix av butiker som Ö&B, Rusta och Cheapy. Också dagligvaruhandeln gick starkt och både Willys och Ica Kvantum ger positiva signaler inför framtiden. Medvetna satsningar Under 2008 ökade Nässjös försäljningsindex med tre enheter till 79. Den positiva utvecklingen har skett på bred front och omfattar såväl sällanköpsvaror som dagligvaror. När det kommer till sällanköpsvaror är Nässjö återigen bäst i länet med en ökning på fyra enheter till 75. När det gäller handeln med dagligvaror ökar index med tre enheter till 83. Den enkla förklaringen är att allt fler nässjöbor nu väljer att handla på hemmaplan. Bakgrunden till detta är medvetna satsningar från köpmännens sida. Utbudet har blivit bredare, öppettiderna mer generösa och engagemanget är genuint. Under 2008 tillkom flera etableringar som bidrog till en mer mångfacetterad cityhandel. Specsavers och Hemmakväll hade till exempel stora framgångar. Under 2008 ökade handeln i Nässjö centrum med sju procent. I Årsredovisning för Nässjö kommun 2009

7 NÄRINGSLIV Storsatsningar gav fler jobb Två av de riktigt stora tillväxtdrivande företagssatsningarna under 2009 var satsningarna som RH Stolen och Ragnars genomförde. RH:s moderbolag flyttade produktion från Danmark till Nässjö vilket medförde cirka 35 nya jobb i Nässjö. Inredningsförtaget Ragnars investerade i en fastighet i Forserum och flyttade sin produktion från Jönköping. Företaget tillförde därmed cirka 30 tjänster till Nässjö kommun. Peter Eklund, före detta vd för RH. Nässjö plåtprodukter blev årets företagare Under 2009 delade Företagarna ut priset Årets företagare till Lars Gerhardsson och Birger Topp som driver Nässjö plåtprodukter (NPP). De båda företagsledarna har visat prov på gott ledarskap och har lett NPP till framgångar under sina år på företaget. Juryns motivering: Lars Gerhardsson, huvudansvarig, och Birger Topp driver företaget Nässjö plåtprodukter med bravur. NPP som företaget kallas tillverkar specialskåp och maskinbeklädnader till industrin. Varje år sedan övertagandet av företaget har resultat och omsättning ökat. På tre år har NPP:s resultat och omsättning fördubblats. Lars och Birger har en förmåga att entusiasmera och att få människor att växa i sina uppgifter. Personalen framhålls i alla sammanhang. Ledningen har de senaste åren arbetat med både ledarskapsutveckling men även jobbat fram företagens kärnvärden som är kvalitet, kompetens och kundfokus. Företaget har gjort tydliga satsningar på internationalisering med stor framgång. Nyckeltal Förvärvsarbetande dagsbefolkning 2008 Antal Procent Jord-, skogsbruk & fiske 335 2,5 Tillverkning och utvinning ,0 Energiproduktion, miljöverksamhet 96 0,7 Byggverksamhet ,7 Handel ,0 Transport och magasinering ,6 Hotell- och restaurangverksamhet 169 1,3 Information och kommunikation 118 0,8 Finans- och försäkringsverksamhet 72 0,5 Fastighetsverksamhet 141 1,0 Företagstjänster 842 6,3 Offentlig förvaltning och försvar 255 1,9 Utbildning ,4 Vård och omsorg; sociala tjänster ,0 Kulturella och personliga tjänster m.m ,6 Okänd verksamhet 208 1,5 Samtliga Årsredovisning för Nässjö kommun 2009 I

8 ATTRAKTIVITET/IDENTITET Borta bra, men hemma bäst är varje kommuninvånares självklara syn på hembygden. På hemmaplan finns en god och säker livsmiljö, bra bostäder och möjlighet till individuell och hälsofrämjande rekreation. Både liten som stor har goda kunskaper om, och en stark förankring i kommunen, vilket skapar trivsel, trygghet och en vilja till engagemang. Ur Nässjö kommuns Vision 2014/Attraktivitet/identitet Nässjö - en Fairtrade City Lördagen den 30 maj 2009 blev Nässjö kommun officiellt diplomerad som Fairtrade City av generalsekreteraren för Rättvisemärkt, Helena Markstedt. Diplomeringen innebär att kommunen arbetar för att öka utbudet av rättvisa varor i handeln, på caféer, restauranger och hotell samt på arbetsplatser. Fairtrade City är en diplomering från Rättvisemärkt till kommuner som engagerar sig för etisk konsumtion. För att behålla sin status som Fairtrade City ställs årliga krav på att utbudet av rättvisa varor i kommunen ökar och att informationsspridningen varit aktiv. Under 2009 arrangerade Nässjö kommun, tillsammans med olika aktörer, flera kampanjer och aktiviteter kring Fairtrade City, allt från butiksprovningar till orättvisa fotbollsmatcher eller deltagande på Folkfesten och julskyltningen. utvecklingsländer tvingas idag sänka kraven på arbetsförhållanden och pressa priser, vilket leder till att de inte kan försörja sig själva och sina familjer. Syftet med rättvis handel är att förbättra villkoren för de odlare och anställda som producerar de varor vi konsumerar, genom att skapa ett handelssamarbete med de mänskliga rättigheterna i centrum. Många producenter i världens I Årsredovisning för Nässjö kommun 2009 Bananer var en av de första produkterna som blev certifierade av Rättvisemärkt. I Sverige finns nu över 800 produkter certifierade av Rättvisemärkt, bland annat te, choklad och frukt men även bomull och fotbollar. Dessa produkter hittar man främst i dagligvaruhandeln. Dessutom finns ett brett utbud av rättvist handlade varor, så som smycken, hantverk och instrument. Kriterierna i Rättvisemärkt motarbetar diskriminering och barnarbete och främjar demokrati, organisationsrätt samt miljöhänsyn.

9 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 ATTRAKTIVITET/IDENTITET Vision för stadskärnan En levande och fungerande stadskärna är en viktig faktor för kommunen när det gäller att attrahera medborgare, företag och arbetskraft. Staden som helhet och stadsmiljön blir alltmer viktig för livskvalitet och utveckling. En attraktiv stadskärna påverkar inte bara det absoluta närområdet utan hela kommunen. Detta är bakgrunden till arbetet med ett visionsdokument, ett program för att beskriva hur vi vill att vår stad ska se ut i ett längre tidsperspektiv. Visionen beskriver dagens förutsättningar och ett antal övergripande mål och åtgärder för att utveckla staden i en positiv riktning. Syftet med stadskärneutvecklingen och förnyelsearbetet är att stärka och utveckla de centrala delarna i Nässjö dels för att öka kvaliteten och lönsamheten och dels för att starta en positiv omvandling av centrum. Vi släckte - gjorde du? Earth hour arrangeras av Världsnaturfonden WWF och är världens största klimatmanifestation. Under Earth hour 2009 släckte Nässjö kommun ner de centrala delarna i Nässjö under en timme. Stortorget mörklades och ramades in av marschaller, eldkorgar och fackeltåg. Under kvällen var det orientalisk dans, musik och en sprakande eldshow på Stortorget. Intresset för att stödja klimatmanifestationen var stort och det var många som slöt upp på Stortorget. I Sverige deltog 164 kommuner, företag, 674 skolor och 172 församlingar i Earth hour Närmare en miljard människor runt om i världen släckte ljuset under en timme för att visa sitt stöd för klimatet. Nyckeltal Kultur & fritid Bibliotekslån Besök simhallen Besök Kulturhus Bygga & bo Antal sålda bostadstomter Nässjö turistbyrå Betjänade besök Telefonärenden E-postärenden Miljö & bygg Bygglovärenden Bygganmälan Bygglovärenden Bygganmälan Årsredovisning för Nässjö kommun 2009 I

10 KOMMUNIKATIONER I vår region transporteras såväl människa, vara som tanke enkelt och smidigt. Vårt kommunövergripande bredbandsnät länkar samman och öppnar nya möjligheter. Såväl väg- som järnvägsnät i våra trakter är utvecklat och har en god prestanda som borgar för snabba och miljövänliga transporter både lokalt och regionalt. God kollektivtrafikstandard för hela kommunen bidrar till att skapa en hel kommun. Ur Nässjö kommuns Vision 2014/Kommunikationer Fjärde bästa logistikläget i Sverige 2009 passerade Jönköping/Nässjö Storstockholm på rankinglistan över Sveriges bästa logistiklägen. Tidningen Intelligent logistik publicerar listan, där Jönköping/Nässjö under några år avancerat till en hedrande fjärdeplats Regionen Jönköping/Nässjö har flygplats, E4 och Södra stambanan. Dessutom har utvecklingstakten med logistiksatsningar av olika slag varit och är hög. De senaste åren har logistiketableringar på sammanlagt ca kvadratmeter gjorts i Nässjö och Jönköping. I rankinglistan är det åtskilliga större regioner som ligger en bra bit efter Jönköping/Nässjö. Som exempel kan nämnas Helsingborgsregionen, Malmöregionen och Boråsregionen. När Intelligent logistik gör listan tar man förututom geografiskt läge även stor hänsyn till samarbetsklimat och nätverk inom regionen. Relevant akademisk utbildning spelar också en viktig roll. Det är ännu ett bevis för att det nässjöinitiativ som togs för några år sedan, då logistikprofessuren inrättades vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, ger avtryck i marknaden. Från Nässjö leds branschrådet för logistik för hela länet där bland annat Ikea, Elgiganten, Jysk, Rusta, Aditro och andra betydande företag ingår. Rådets uppgift är bland annat att öka intresset för logistikutbildningar. I Årsredovisning för Nässjö kommun 2009

11 KOMMUNIKATIONER Bättre bredband med öppet stadsnät Örnen i Nässjö AB:s styrelse tillsatte i januari 2009 en utredning om framtiden för bredbandsverksamheten i Nässjö kommun. Utredningens syfte var att att lägga fram ett förslag på hur en långsiktig hållbar lösning skulle kunna nås. I oktober 2009 beslutade kommunfullmäktige att ge Örnen i Nässjö AB, Nässjö Affärsverk och Fastighets AB Linden i uppdrag att bilda ett gemensamt bredbandsbolaget. Tanken är det nya bolaget ska äga, utveckla och driva stadsnätet och via partners, som hyr in sig i nätet, förmedla tjänster som internet, TV och telefoni till företag, fastighetsägare, organisationer och hushåll i Nässjö kommun. Krösabussar ger nya pendlingsmöjligheter 2009 beslutades att kollektivtrafiken i länet ska utvecklas med stomlinjer, s. k. Krösabussar. Begreppet kopplas till den tågtrafik som sedan länge kallats Krösatåg och som blivit ett begrepp för de resenärer som åker regionaltåg i vårt län Systemet med Krösabussar innebär ett ökat trafikutbud för nya och befintliga pendlare. Tanken är att kunna erbjuda många avgångar med en regelbunden tidtabell som är lätt att komma ihåg för resenärerna. Antalet turer på vardagar blir upp till 24 st i varje riktning och linjen har sträckningen Nässjö-Eksjö-Vetlanda. I samband med tidtabellsskiftet den 20 juni 2010 är det premiär för Krösabussarna på Höglandet. Nyckeltal Parkeringstillstånd för miljöfordon Antal miljöbilar Kommunledningskontor Barn- och utbildning Kultur- och fritid Miljö- och bygg/mätningskontor Teknisk serviceförvaltning Omsorgsförvaltning Individ- och familjeomsorg Årsredovisning för Nässjö kommun 2009 I

12 KOMPETENS Kunskap är nyckeln till framgång. Samtliga ungdomar i kommunen stöttas och lotsas till individuellt anpassade studier ingen lämnas och hamnar på efterkälken. Ett brett utbud av eftergymnasiala utbildningar i närområdet breddar både den enskildes valmöjligheter och vår bygds konkurrensmöjligheter. Ur Nässjö kommuns Vision 2014/Kompetens Utmärkt gymnasium blev Teknikcollege Brinellgymnasiet går från klarhet till klarhet. Under 2008 fick gymnasiet goda betyg när Sveriges kommuner och landsting jämförde landets alla skolor visade skolan framfötterna ytterligare och var bäst i Sverige när det gäller studieresultat. Dessutom blev skolan den första som certifierades som Teknikcollege på Höglandet. Den 4 november 2009 presenterade Sveriges kommuner och landsting (SKL) sina öppna jämförelser när det gäller gymnasieskolan. För andra året i rad visar Brinellgymnasiet upp mycket bra resultat och skolan ligger i topp i Sverige inom flera områden. Bland annat placerar sig skolan på första plats i hela riket när det gäller studieresultat. Brinellgymnasiet har också en hög andel studenter som har grundläggande behörighet till universitet och högskola. Undersökningen har också tittat på hur stor andel av förstagångsväljarna som röstade i valet till kommunfullmäktige I Nässjö var andelen 87,6 procent vilket placerar oss på en femteplats bland landets alla kommuner. Ökad kvalitet med Teknikcollege Torsdagen den 29 januari 2009 blev Höglandet certifierat som Teknikcollegeregion. Brinellgymnasiet blev samtidigt regionens första skola som certifierades som Teknikcollege. Att Brinellgymnasiet nu är Teknikcollege innebär att de studenter som väljer att gå på el-, industri-, trä- eller teknikprogrammet får möjlighet att bredda eller fördjupa sina kunskaper under gymnasietiden. Teknikcollege innebär också närmare kontakt med det lokala näringslivet som också får möjlighet att ge studenterna tips och råd om vilka kurser som kan vara bra för eleverna. I januari 2009 blev Brinellgymnasiet certifierat Teknikcollege. Flexibelt lärande Som student på Teknikcollege Höglandet har man också möjlighet att läsa extra kurser på andra program eller på egen hand. Lärarna arbetar i arbetslag för ett program vilket gör att de tillsammans med studenterna får en helhetsbild över utbildningen. Bakom Teknikcollege finns Industrikommittén som består av bransch- och arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer inom svensk industri. Det är denna kommitté som godkänner och delar ut Teknikcollegecertifikat. För att få kalla sig Teknikcollege krävs att man uppfyller de tio kriterier som Industrikommittén ställt upp. I Årsredovisning för Nässjö kommun 2009

13 KOMPETENS Nya utbildningar på Yrkeshögskolan Under 2009 startade två nya utbildningar på Yrkeshögskolan i Nässjö; Psykiatri och Försäljning, handel och inköp. Psykiatri är en tvåårig KY-utbildning som Blekinge Yrkeshögskola förlagt till Nässjö. Den vänder sig till dem som vill arbeta med psykiatriskt relationsarbete inom såväl kommun som landsting. Försäljning, handel och inköp är en tvåårig KY-utbildning för den som vill arbeta som försäljare, butikschef eller inköpare. Första året läses gemensamma ämnen oberoende av inriktning. År två specialiserar man sig mot det yrkesområde man tänkt sig jobba inom. Utbildningen ges i egen regi, men i samverkan med Internationella handelshögskolan i Jönköping. Under 2009 deltog 9 studenter i psykiatriutbildningen och 60 studenter i utbildningen Försäljning, handel och inköp. Totalt studerade 239 personer på KY-utbildningar i Nässjö under Populära föreläsningar på Träcentrum Under 2009 anordnade Nässjö lärcenter 19 föreläsningar som är öppna för alla. Föreläsningarna sänds via videokonferens från Linnéuniversitetet. I de öppna föreläsningarna presenterar Linnéuniversitetet sin forskning i populärvetenskaplig form. Efter varje föreläsning följer en frågestund som ger möjlighet till en dialog mellan forskaren och åhörarna. Ämnena har under året varierat mellan allt från Fildelning vad är sant eller falskt till Storytelling och ledarskap. Totalt har 187 personer besökt de öppna föreläsningarna under Mest besökt var föreläsningen Det önskvärda barnet i förskolan med 30 deltagare. Nyckeltal Nässjö Lärcenter* 2009 Fristående högskolekurser 49 Högskoleprogram 70 Lokalt campus 57 Öppna föreläsningar 187 Övriga aktiviteter 155 Uppdragskurser 23 KY-YH 239 Kommunal vuxenutbildning/sfi/sv 777 *Antal elever Förskola* Februari Maj Augusti December *Antal inskrivna barn Grundskola Andel elever behöriga till gymnasieskola Nässjö 87,0 87,2 90,0 93,2 90 Samtliga kommuner 88,2 88,9 89,0 89,5 89 Genomsnittligt meritvärde Nässjö 195,3 195,8 200,1 204,5 200,1 Samtliga kommuner 209,6 209,3 207,3 206,8 206,3 Andel elever som nått målen i samtliga ämnen Nässjö 69,9 73,8 75,6 83,5 81,7 Samtliga kommuner 77,0 76,6 76,1 76,0 75,5 Årsredovisning för Nässjö kommun 2009I

14 OFFENTLIG SERVICE Nässjö kommun är en organisation där alla anställda utför sitt arbete på ett professionellt sätt och med kundens/medborgarens bästa för ögonen. Det är god kvalitet på de tjänster/service vi levererar. Vi uppmuntrar en öppen diskussion och ser gärna att människor engagerar sig med tankar, idéer och faktiskt arbete tar ansvar för kommunens utveckling. Ur Nässjö kommuns Vision 2014/Offentlig service Frågor och vikarieförmedling via sms När är simhallen öppen? Hur hittar jag till idrottsplatsen? Under 2009 blev det möjligt att skicka sms till Nässjö kommun vilket inte bara har gjort det enkelt att få svar på frågor av generell karaktär. Det har också gjort det möjligt att förmedla korttidsvikariat inom barnomsorgen. Efterson sms är en snabb och smidig kommunikationsform var det en naturlig del i Nässjö kommuns utveckling att de ska kunna kontaktas på det sättet. Generella frågor Tjänsten fungerar precis som när man skickar ett vanligt sms. Frågorna skickas till ett sms-nummer och tas emot av samhällsvägledare på medborgarkontoren i kommunen. Medborgarkontoren svarar och skickar tillbaka ett sms till frågeställaren så snart som möjligt. Att ställa generella frågor till Nässjö kommun via sms är den första tjänsten som nu införts men det finns även planer på att använda sms inom fler områden. Ett sms-meddelande kan exempelvis användas för att pusha ut information till en viss målgrupp. En sådan funktion kräver att man anmäler sig till en speciell tjänst och under 2009 var det arbetet endast i planeringsstadiet. Vikarieförmedlingen via sms har gjort det enklare för förskolorna att få tag i vikarier. Samtidigt är det också en förbättrad service till de vikarier som är intresserade av ett korttidsvikariat. Den vikarie som svarar först på meddelandet blir uppringd av den aktuella förskolan eller fritidshemmet och erbjuds vikariatet. Enkelt och effektivt för båda parter. Korttidsvikariat Den som är intresserad av korttidsvikariat inom barnomsorgen i Nässjö kan nu enkelt registrera sig som vikarie via kommunens webbplats, När sedan ett vikariat dyker upp skickas ett sms till de vikarier som har rätt utbildning eller erfarenhet för just det aktuella vikariatet. 4 I Årsredovisning för Nässjö kommun 2009

15 OFFENTLIG SERVICE Enklare att ställa frågor till politiker i Nässjö För att underlätta dialogen med invånarna i Nässjö kommun startade under 2009 en tjänst på där man enkelt kan ställa frågor till politikerna i Nässjö. Frågorna ställs direkt till de representanter som partierna i fullmäktige har utsett bland sina förtroendevalda. Den som ställer frågan kan välja att ställa en fråga till ett enskilt parti eller till samtliga partier. Ambitionen är att den ställda frågan ska få ett svar inom tre arbetsdagar. De personer som uppger sin e-postadress när de ställer sin fråga får ett e-postmeddelande när frågan är besvarad. Alla frågor granskas innan de publiceras. När frågorna och svaren har publicerats kan de läsas av alla som är intresserade. Sedan starten i slutet av april 2009 har 623 frågor ställts och tjänsten var den mest besökta på Medborgarundersökning 2009 Nyckeltal Under våren genomförde Statistiska Centralbyrån (SCB) en medborgarundersökning. Undersökningen rörde tre delar; hur nässjöborna upplever Nässjö som plats att leva på, kvaliteten på kommunens verksamheter och i vilken utsträckning man tycker att man kan påverka utvecklingen. Resultatet visade att nässjöborna är mer nöjda med de utbildningsmöjligheter och kommunikationer som finns i Nässjö jämfört med andra kommuner. Däremot var det många som inte var nöjda med utbudet på bostäder och möjligheten att påverka kommunens verksamhet. I det pågående utvecklingsarbetet ingår de områden som fick sämre resultat, exempelvis bostäder på Gambrinus, utveckling av stadskärnan och mycket mer. Medborgarkontor Betjänade ärenden Konsumentvägledning Konsumentrådgivning - ärenden kontakter Budget- och skuldrådgivning - ärenden Antal besök på nassjo.se Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Totalt Årsredovisning för Nässjö kommun 2009 I

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 09 Svag utveckling men positivt resultat Ännu ett turbulent år är till ända och ekonomin håller sakta men säkert på att återhämta sig. Trots de dystra prognoserna i början av året visar Nässjö kommun ett positivt resutat på 35,8 miljoner kronor. Det gör att vi står bättre rustade för att möta framtiden utan dramatiska åtgärder eller nedskärningar. Även om året präglats av ekonomisk turbulens och osäkerhet har flera projekt utvecklats positivt under Om- och tillbyggnaden av Pigalle löper på enligt plan och byggnaden förvandlas till Kulturhuset Pigalle som ska bli en mötesplats för såväl unga som gamla där det sjuder av aktivitet. Det nya huset förändrar stadsbilden och från fastigheten får man en vacker utsikt mot Ingsbergssjön. Antalet etableringar på logistik- och industriområdet i Gamlarp har vuxit snabbt. Det senaste tillskottet av industrier är Finnveden Lastvagnar som startade verksamheten under hösten Det finns dock orosmoln och till följd av lågkonjunkturen avvaktar en del företag med sina etableringar. Arbetsmarknaden har försämrats och många företag varslade om uppsägningar i inledningen av Fast anställda drabbas av varsel och antalet lediga arbeten minskar. Tidsbegränsade anställningar övergick inte heller till fasta anställningar i samma utsträckning som tidigare. Försvagningen i konjunkturen har framförallt drabbat ungdomar, men också övriga som är på väg in på arbetsmarknaden. Arbetslösheten i riket har ökat från 3,2 till 4,2 procent från december 2008 till december Motsvarande siffra för Nässjö var 3,3 procent i december 2008 och 4,4 procent i december Bostadsmarknaden i Nässjö har under några år utvecklats positivt. Dock har konjunkturen påverkat uthyrningen negativt, men inte i befarad omfattning. Under året påbörjades ombyggnaden av ytterligare ett hus i Runneryd med 34 lägenheter. Målet för perioden är att sammanlagt 120 lägenheter ska totalrenoveras. Nässjö Näringsliv AB betecknas av många som ett av landets största näringslivsbolag med sina 300 intressentföretag och djupa förankring i näringslivet. Under året genomfördes många informations- och avstämningsmöten med företagare. I Nässjö kommun finns aktiva företag, motsvarande siffra föregående år var 2 702, det vill säga en minskning med 73 företag. Utvecklingen av stadskärnan ska påbörjas. Ett förslag kommer att arbetas fram i början av 2010 som kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet, där så väl invånare som fastighetsägare förväntas engagera sig. Parallellt pågår arbetet med förnyelse av centrum i Forserum i ett projekt som är tänkt att utveckla alla kommunens småorter på sikt. Under 2009 skickades en medborgarenkät ut för att fånga upp vad Nässjöborna tycker om kommunen. Förvånansvärt många har en negativ inställning till sin stad. Resultatet kommer att bearbetas och ligga till grund för aktiviteter som stärker en positiv attityd till hemkommunen. I Årsredovisning för Nässjö kommun 2009

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 09 Arbetsmarknad och befolkningsutveckling är nära förknippade med varandra. Målet är att kommunens befolkning ska öka i antal i sakta men stadig takt. Mellan första november 2008 och första november 2009 minskade dock antalet kommuninvånare med 24 personer; året dessförinnan ökade befolkningen med 104 personer. Nässjö kommuns befolkning uppgick till personer den 1 november 2009 och två månader senare, den 31 december, uppgick folkmängden till personer. Nässjö behåller sin plats som den tredje största kommunen i länet. Befolkningssammansättningen påverkar starkt en kommuns kostnader. I Nässjö kommun är andelen personer i arbetsför ålder (18-64 år) lägre än i den svenska genomsnittskommunen, till stor del på grund av en högre andel seniorer. Kommuninvånarens genomsnittsålder är 42 år, samma nivå som föregående år. Troligen kommer genomsnittsåldern att stiga under kommande år, då antalet personer över 65 år väntas öka, medan antalet barn däremot inte förväntas öka i samma takt. Förändras invånarantalet snabbt kan det vara svårt att anpassa kommunens verksamhet till de nya förutsättningarna. Det interna förändringsarbetet i Nässjö kommun har fortsatt under året. Pilen syftar till att skapa en gemensam plattform för planering, uppföljning och utvärdering av hela kommunkoncernen. Varje nämnd och bolag ska utifrån det koncernövergripande styrkortet arbeta fram nyckeltal och en handlingsplan för sin verksamhet. Under respektive nämnd ska måluppfyllelse beskrivas utifrån perspektiven medborgare, ekonomi, medarbetare och verksamhet/utveckling. Under 2009 har kommunens arbete med ungdomsarbetslösheten utretts. En del av arbetet har varit att kartlägga vad ungdomar ska/vill/kan göra för att påskynda processen och hitta en lösning som fungerar för den enskilde innan dag 90. Vidare har kommunen genom arbetsmarknadsavdelningen tagit emot ungdomar och anordnat praktiker inom egna enheter, men även i privata företag. OMVÄRLDSANALYS Ännu ett turbulent år är till ända! Världsekonomin är på väg ur den djupaste konjunkturnedgången sedan andra världskriget. Under senaste halvåret har vi sett allt fler tecken på återhämtning men erfarenheten visar att lågkonjunkturer, där finansmarknaden har bidragit till nedgången, tenderar att pågå länge och att återhämtningen tar tid. I prognoser förutspås en BNP-tillväxt på omkring 2,5 procent för Trots det bedöms sysselsättningen bli lägre 2011 än vad den är idag och arbetslösheten förutses öka till omkring 10 procent. Utvecklingen på arbetsmarknaden har stor betydelse, inte bara för hushållens ekonomi, utan också för kommunsektorn. Skatteunderlagets reala tillväxt är i hög grad kopplat till hur antalet arbetade timmar utvecklas. Årets temporära arbetstidsförkortning och ökade semesteruttag gör att antalet sysselsatta inte minskar lika kraftigt som antalet arbetade timmar. Skatteunderlagstillväxten minskade drastiskt 2009 och ökningstalen blir mycket små ÅRETS RESULTAT Under året har nämndernas arbete med att komma i nivå med tilldelade medel givit utslag. Tillsammans redovisar nämnderna ett resultat på -1, 5 miljoner kronor. Resultatet för hela kommunen är 35,8 miljoner kronor vilket är ett mycket bra resultat. Under årets första del spåddes en mycket dyster framtid. Skatteintäktsprognoserna blev mörkare och mörkare. Detta ledde till att 2009 års budget minskades med 1,5 procent. Samtidigt ökades anslaget för försörjningsstöd. På hösten såg skatteprognoserna något ljusare ut, det fria fallet hade avstannat. Många kommuner kommer att redovisa positivt resultat för 2009 bland annat till följd av att avgiften för AGS-KL blev 0 kronor. För Nässjö kommun motsvarade detta minskade kostnader med 12,8 miljoner kronor. Budgetföljsamheten har förbättrats och den sammanlagda differensen uppgår till 0,3 procent, motsvarande siffra för 2008 var 0,7 procent. Under året ökade verksamhetens nettokostnader med 1,3 procent eller 16 miljoner kronor. Nässjö kommun har pensionskostnader för såväl gårdagens som dagens anställda. Den ena delen utgörs av pensionsrätt intjänad före Den kallas ansvarsförbindelse och redovisas som en upplysningspost i balansräkningen. Den andra delen består av pensionsrätt som byggts upp från 1998 och framåt och avsättning till denna görs varje år. Ansvarsförbindelsen ökade kraftigt mellan 2006 och 2007 på grund av nya antaganden för beräkningen. För Nässjö kommuns del ökade den med 109,9 miljoner kronor, inklusive löneskatt. Ökningen för 2009 var 15,8 miljoner kronor inklusive löneskatt. En fullfonderingsmodell, där även ansvarsförbindelsen belastar ekonomin, skulle innebära ett negativt eget kapital på 136,5 miljoner kronor, för 2008 var motsvarade beräkning 156,5 miljoner kronor. Avsättningen till framtida pensioner uppgick till 38 miljoner kronor De löpande pensionerna, det vill säga de pensioner som utbetalts under 2009, uppgick till 30,3 miljoner kronor. Detta betyder att kommunen Årsredovisning för Nässjö kommun 2009 I

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 09 sammantaget har kostnader för pensioner på 68,3 miljoner kronor. Skatter och statsbidrag uppgår till 1 322,6 miljoner kronor, vilket är en ökning med 38,6 miljoner kronor eller 2,9 procent; ökningen föregående år var 4,4 procent. Skatteavräkningen har sammanlagt försämrat resultatet med närmare 23 miljoner kronor jämfört med ursprunglig budget. NÄMNDERNAS RESULTAT Kommunstyrelsen redovisar sammantaget ett resultat om 0,2 miljoner kronor. I detta ingår en nedskrivning av bredbandsnätet med 5,2 miljoner kronor. Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett överskott 2009 om 2,4 miljoner kronor. Barnomsorgen, redovisar en avvikelse på -1,5 miljoner kronor, medan grundskolan redovisar ett positivt utfall till följd av att friskolan Prolympias elever gick in i kommunens ordinarie verksamhet. Gymnasieskolan redovisar ett negativt resultat på knappt 0,5 miljoner kronor. Individ- och familjeomsorgsnämnden har under flera år haft stora problem med att få anslagen att räcka och redovisar för 2009 ett underskott om 6 miljoner kronor. Ett intensivt förändringsarbete pågår för att komma till rätta med kostnadsutvecklingen. Knappt hälften av underskottet beror på ökade kostnader för försörjningsstöd. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett litet överskott på 20 tkr. Under året har man arbetat aktivt med organisation och bemanning, vilket hållit personalkostnaderna nere. Miljö- och byggnadsnämndens resultat slutar med ett överskott på 0,3 miljoner kronor för Överskottet beror till största delen på att projekt/utredningar löper över flera år. Omsorgsnämnden har en budgetavvikelse om minus 6,1 miljoner kronor. Nämnden har arbetat aktivt för att komma i nivå med tilldelade resurser och helårseffekt på vidtagna åtgärder ska ge en budget i balans för Tekniska servicenämnden redovisar ett överskott på 6,2 miljoner kronor, här ingår Skogsförvaltningen med positivt resultat om 0,7 miljoner kronor. Det positiva utfallet består av reavinster vid försäljning av bland annat gamla brandstationen. Inom förvaltningen finns ett antal resultatenheter för intern service, vars verksamheter ska finansieras genom interna köp från övriga nämnder. Kost- och städavdelningen redovisar ett positivt utfall på 0,2 miljoner kronor. Byggnadsavdelningen redovisar ett positivt resultat även för Övriga styrelser och nämnder redovisar tillsammans ett positivt resultat, men överförmyndarverksamheten har haft ökade kostnader för ställföreträdararvoden. Vid en analys av utfallet 2009 och det prognostiserade resultatet vid uppföljningen efter tredje kvartalet är det framför allt två poster som sticker ut. Resultatet prognostiserades till 18,5 miljoner kronor och utfallet blev 35,8 miljoner kronor. Skillnaden kan förklaras dels av att nämndernas utfall blev närmare 6,5 miljoner kronor bättre och dels av att avgiften för AGS-KL blev noll och gav över 7 miljoner kronor i steg två av sänkningen. Dessutom blev skatteintäkterna något högre. En viktig del av styrning och kontroll är de uppföljningar som görs löpande under året. Kontrollen över den ekonomiska utvecklingen och prognossäkerheten behöver ständigt förfinas och utvecklas så att rätt åtgärder vidtas i rätt tid. Felaktiga prognoser betyder att beslut kan komma att fattas på ett mindre bra underlag. Ett mått på hur väl nämnderna följer beslutad budget och vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen analyseras genom budgetföljsamhet och prognossäkerhet. Den sammantagna prognossäkerheten är god, men träffsäkerheten kan förbättras för vissa verksamheter. I samband med bokslutet gjordes en nedskrivning av kommunens bokförda värde för bredbandsnätet, vilket påverkade kommunstyrelsens prognossäkerhet negativt. Även tekniska serviceförvaltningen kan åberopa förmildrande omständigheter då redovisningsenheternas utfall är svåra att prognostisera. Den nedan angivna avvikelsen för övriga styrelser/nämnder på 10 procent motsvarar cirka 100 tkr. Prognossäkerhet, förändring under året Nämnd Delår Kvartal 3 Kommunstyrelse 2,6 % 2,5 % Kommunstyrelse, bidrag -7,5 % -7,5 % Barn- och utbildningsnämnd -0,2 % 0,4 % Individ- och familjeomsorgsnämnd -0,6 % 0,4 % Kultur- och fritidsnämnd 1,7 % 1,4 % Miljö- och byggnadsnämnd 2,4 % 2,4 % Omsorgsnämnd 0,3 % 0,3 % Teknisk servicenämnd 5,6 % 5,0 % Överförmyndarnämnd 0,5 % 0,5 % Övriga nämnder och styrelser 10,9 % 10,0 % 0,1 % 0,4 % I Årsredovisning för Nässjö kommun 2009

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 09 INVESTERINGAR Investeringar genererar i regel ökade kostnader i form av driftkostnader, avskrivning och även finansiella kostnader, när upplåning krävs, i form av räntor. Under 2009 investerade Nässjö kommun för 15,9 miljoner kronor netto; självfinansieringsgraden för 2009 blir därmed 100 procent (2008: 56,7 miljoner kronor, 93 procent). Under året är om- och tillbyggnad av Handskerydsskolans matsal det största projektet om 3,7 miljoner kronor. Andra poster som återfinns i investeringsredovisningen är ombyggnad och ventilation i Stadshuset 3,7 miljoner kronor, konstgräsplan på Skogsvallen 3,5 miljoner kronor, fortsatt ombyggnation av Parkskolan 2,7 miljoner kronor samt utbyte av ventilation i Norråsaskolan 2,4 miljoner kronor. Till årets investeringar har ingen nyupplåning skett. Nässjö kommun har haft investeringsintäkter om 25,5 miljoner kronor (13,7 miljoner kronor för 2008). Försäljning av fastigheter uppgår till 20 miljoner kronor och avser brandstationen i Nässjö samt industrimark. De senaste fem åren har Nässjö kommun investerat (netto) för 262 miljoner kronor. Dessa har till viss del finansierats genom lån. Målsättningen är att kunna egenfinansiera investeringar och inte bli låneberoende. Förutom regelrätta lån kan finansiering ske genom leasing. Det ska ske vid inköp av bilar och vid inköp av viss maskinell utrustning. Kommunens leasingkostnad 2009 för maskinell utrustning uppgick till knappt en halv miljon kronor och hyra för bilar och andra fordon till 2,6 miljoner kronor. SKATTEINTÄKTER Nässjö kommuns intäkter i form av skatter och statsbidrag ökade 2009 med 38,6 miljoner kronor eller 3 procent ( ,5 miljoner kronor eller 4,6 procent). Skatteintäkterna ökade med 19,1 miljoner kronor till 1 022,5 miljoner kronor (2008: 47,3 miljoner kr). Statsbidrag och utjämning ökade med 19,5 miljoner kronor, varav inkomstutjämningen genererade 15,9 miljoner kronor. bidrag och för 2009 uppgick det mottagna beloppet till 0,1 miljoner kronor har inkomst- och kostnadsutjämning inklusive regleringsavgiften givit 255,3 miljoner kronor. Hösten 2008 tillsatte regeringen en kommitté med uppgift att utvärdera och utreda utjämningssystemet. Kommittén ska redovisa sitt arbete den 30 april Nässjö kommun har tidigare bidragit till utjämningssystemet för LSS. Från 2007 är kommunen mottagare av GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Resultatet bör i normalfallet ligga på en nivå som gör att ekonomin förstärks med inflationen inräknad. Det innebär ett långsiktigt krav på positivt resultat. Landets kommuner förväntas anta både finansiella och verksamhetsrelaterade mål enligt god ekonomisk hushållning. Målen ska följas upp och utvärderas under året och det långsiktiga perspektivet ska alltid finnas med i kommunens planering. Nässjö har även under 2009 arbetat intensivt med att ta fram verksamhetsmål, Pilen. I budgeten för 2009 sattes ett antal ekonomiska mål upp bland annat målet att årets resultat ska på sikt öka till 2 procent av skatter och bidrag. Detta betyder att endast 98 procent av skatter och bidrag Resultat i procent av skatteintäkter och bidrag ,2 % ,0 % ,3 % ,9 % ,7 % ska användas. För 2009 överträffas målet och kommunen når upp till 2,7 procent. Ett annat bra mått är att jämföra nettokostnadens utveckling över tiden för att se om ledningen styr verksamheten eller om verksamheten styr ekonomin. Att jämföra nettokostnadsutvecklingen med utvecklingen av skatteintäkterna är bra, och om kostnaderna över tid stiger snabbare än intäkterna bör varningsklockor ljuda. Detta är ett av de centrala nyckeltalen och det har en stark koppling till resultatutvecklingen, eftersom balans i kostnadsutvecklingen med stor säkerhet leder till resultatförbättringar. Här syns att kostnadsutvecklingen är under kontroll. Målsättningen är att det egna kapitalet ska öka med 30 miljoner kronor från Till följd av det goda resultatet under 2009 har det egna kapitalet under perioden ökat med 63,9 miljoner kronor. Målet är uppfyllt. Ett annat ekonomiskt mål som gavs i budgeten för 2006 var att investeringarna sett över tiden skulle uppgå till i snitt 50 miljoner kronor per år under den kommande fyraårsperio- Årsredovisning för Nässjö kommun 2009 I

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 09 Nettokostnadernas utveckling (i procent) Nettokostnad Skatteintäkter + statsbidrag den. Under perioden investerade kommunen för 221,7 miljoner kronor, målet är inte nått. Självfinansiering är det överskott som finns kvar sedan verksamhet och finansnetto har betalts, exklusive av- och nedskrivningar. Självfinansieringsgraden för 2009 är 100 procent, vilket innebär att kommunen har nått målet för självfinansiering. Under några år har Nässjö kommun legat på en låg investeringsnivå i förhållande till snittet för kommuner och landsting. Ett tummått är att investeringarna bör vara omkring 6-7 procent av skatteintäkter och bidrag, för att ligga på en nivå där anläggningarna inte riskerar att minska i värde. Att enstaka år krypa under nivån är inget problem, men att långsiktigt ligga på för låg nivå ger ett uppdämt behov av investeringar på sikt. För att öka investeringsvolymen behövs goda resultat så att låneskulden inte ökas, för då tas resurser från verksamheterna för att finansiera räntekostnaderna. Under 2009 har låneräntorna hållit sig på en låg nivå. Den turbulens som upplevdes under 2008 då räntorna varierade kraftigt är borta. Under hösten var det dessutom mycket svårt att få krediter och en del kreditgivare sade till och med upp lån för att frigöra medel. Självfinansieringsgrad av investeringar 2009 Investeringar Självfinans- Investeringsieringsgrad volym ,7 93 % 4 % ,4 59 % 7 % ,7 84 % 5 % ,7 93 % 4 % ,9 100 % 1 % Totalt sett har kommunen under året haft lånekostnader på 9,8 miljoner kronor och snitträntan har under året beräknats till 3,99 procent (2008: 4,57 procent). Vid avstämning mot finanspolicyn kan konstateras att kapitalbindningstiden ligger på 1,9 år, jämfört med kravet att det inte får understiga 2 år. Att avsteg från policyn har gjorts beror på oron som har varit och att kommunen vid en tidpunkt tvingades att ta de krediter som fanns tillgängliga för att inte stå utan. Enligt finanspolicyn får räntebindningstiden inte understiga 0,5 år och inte överstiga 5 år: För 2009 har räntebindningstiden varit 1,37 år. Policyn förskriver även att kommunen ska sträva efter att ha fler motparter för att reducera motpartsrisken. Totalt sett är 91 procent av kommunens krediter upptagna i Kommuninvest. Kommunen kommer sannolikt att ha övervikt hos Kommuninvest även framåt, tills räntemarknaden har stabiliserats och fungerar tillfredställande. Soliditeten beskriver med hur stor del kommunen finansierat sina tillgångar med eget kapital. Soliditetsutvecklingen är beroende av hur det egna kapitalet och tillgångarna förändras i förhållande till varandra. Det finns ingen uttalad norm för vilken soliditetsnivå en kommun bör ligga på. Det är istället den långsiktiga trenden som är det intressanta, men en hög soliditet visar på långsiktigt god finansiell styrka. En fallande soliditet indikerar att åtgärder bör vidtas för att stabilisera ekonomin. I ett längre perspektiv kan detta åstadkommas genom att planera för en acceptabel resultatutveckling och samtidigt balansera investeringstakten. Målet för soliditeten för 2009 var 50 procent, vilket är uppnått. Soliditeten, där hänsyn även tagits till ansvarsförbindelsen, har ökat kraftigt mellan 2006 och Det beror på de nya beräkningstekniska antagandena om ökad livslängd och ny kalkylränta. För 2009 ses en liten förbättring i förhållande till föregående år. Soliditet Soliditet i procent Soliditet inkl. ansvarsförbindelsen Skuldsättningsgraden talar om hur stora företagets skulder är i förhållande till det egna kapitalet och anger företagets finansiella styrka. Låga värden indikerar god finansiell styrka och ökar möjligheten för upplåning om så krävs. Nässjö kommuns skuldsättningsgrad har minskat då Örnen i Nässjö AB övertagit lån motsvarande reversen på 191 miljoner kronor. Likviditeten beskriver den kortsiktiga betalningsförmågan. Likviditeten kan redovisas med olika nyckeltal, en nackdel I Årsredovisning för Nässjö kommun 2009

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Korta fakta Nässjö kommun

Korta fakta Nässjö kommun Korta fakta 2013 Nässjö kommun Yta Nässjö kommun ligger i Jönköpings län och omfattar 933 kvadratkilometer. Nässjöbygden har en ca 4 000 år gammal historia, men Nässjö kommun bildades först 1971 då ett

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av Malmö stads årsredovisning Mattias Haraldsson, PwC

Granskning av Malmö stads årsredovisning Mattias Haraldsson, PwC Granskning av Malmö stads årsredovisning 2010 Mattias Haraldsson, PwC 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Iakttagelser - Förvaltningsberättelsen... 4 Formellt innehåll... 4 God ekonomisk hushållning... 4 Verksamhetsmål...

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT STÅNGÅSTADEN Delårsrapport januari augusti 212 Delårsrapport januari augusti 212 AB Stångåstaden (publ) Resultat före skatt visar att utfallet de första 8 månaderna uppgår till 178 mkr vilket är betydligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 Granskning av delårsbokslut 2009-08-31 KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. Innehåll

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Korta fakta 2014. Nässjö kommun

Korta fakta 2014. Nässjö kommun Korta fakta 2014 Nässjö kommun Yta Framsida foto: Hasse Bengtsson och Nässjö kommun Nässjö kommun ligger i Jönköpings län och omfattar 933 kvadratkilometer. Nässjöbygden har en ca 4 000 år gammal historia.

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Preliminärt bokslut 2015

Preliminärt bokslut 2015 Preliminärt bokslut 2015 Kommunstyrelsen 2016-02-02 0 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2015... 3 Preliminärt bokslut 2015... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 Översiktlig granskning av delårsrapport per 2011-04-30 KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 1. Inledning och sammanfattning Vi har utfört en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2011-04-30 för.

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 6 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 DELÅRSRAPPORT För perioden 2008-09-01 2008-11-30 (3 månader) KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och dotterbolagen

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer