BEGRÄNSNINGAR I DET UTVIDGADE SKYDDET FÖR KÄNDA VARUMÄRKEN - fördelar och konsekvenser av en vidsträckt ensamrätt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BEGRÄNSNINGAR I DET UTVIDGADE SKYDDET FÖR KÄNDA VARUMÄRKEN - fördelar och konsekvenser av en vidsträckt ensamrätt"

Transkript

1 JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet BEGRÄNSNINGAR I DET UTVIDGADE SKYDDET FÖR KÄNDA VARUMÄRKEN - fördelar och konsekvenser av en vidsträckt ensamrätt Charlotta Håwi Examensarbete i Immaterialrätt, 30 hp Examinator: Frantzeska Papadopoulou Stockholm, Höstterminen 2016

2 Innehåll ABSTRACT... 1 SAMMANFATTNING... 2 FÖRKORTNINGAR INLEDNING BAKGRUND SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING AVGRÄNSNING METOD AKTUELL LAGSTIFTNING TERMINOLOGI ENSAMRÄTTENS INNEBÖRD INLEDNING VARUMÄRKETS FUNKTIONER Ursprungsangivelsefunktionen Kvalitet- och garantifunktionen Reklamfunktionen Kommunikationsfunktionen Investeringsfunktionen Övriga funktioner DET UTVIDGADE SKYDDET FÖR KÄNDA VARUMÄRKEN Varuslag Känt Association Skada Skada för särskiljningsförmågan Skada för anseendet Otillbörlig fördel Utan skälig anledning VARUMÄRKETS FUNKTIONER OCH DET UTVIDGADE SKYDDET VARUMÄRKESRÄTTENS BEGRÄNSNINGAR ALLMÄNNA BEGRÄNSNINGAR BEGRÄNSNING GENOM AV SKÄLIG ANLEDNING PRAXIS Red Bull Interflora KONKURRENSRÄTTSLIGA ASPEKTER INLEDNING RELATIONEN TILL VARUMÄRKESRÄTTEN ALLMÄNNA PRINCIPER OCH KONKURRENSRÄTTSLIG REGLERING Upprätthållandet av en sund och effektiv konkurrens Skapandet av en inre marknad Förbud mot missbruk av rättigheter Förbud mot konkurrensbegränsande avtal Förbud mot missbruk av dominerande ställning Dominerande ställning... 38

3 Missbruk RÄTTSANALYS INTRESSEAVVÄGNINGEN Tillämpningen av skälig anledning Skyddandet av the specific subject matter KONSEKVENSERNA AV DET UTVIDGADE SKYDDET Komparativa fördelar Utvidgningen av artikel 5.2 VMD Möjligheten till att monopolisera ett ord Association istället för förväxlingsrisk Utsuddning, nedsvärtning och otillbörlig fördel istället för vilseledande Konkurrensrättsliga effekter Avskärmande effekt Distributionsavtal Missbruk av dominerande ställning Varumärkesmobbing? SLUTSATS SAMMANFATTNING KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING RÄTTSFALLFÖRTECKNING... 73

4 ABSTRACT In today s society trade marks form a particularly valuable asset. A trade mark guarantees a certain origin, but can also reflect the status of a company, by indicating quality, life style, prestige and sometimes even political view. The protection of one s trade mark is therefore an urgent matter for companies. First and foremost, to avoid consumer confusion. But as the value of a trade mark grows, the need for protection may change. A proprietor of a valuable trade mark may accordingly wish to protect himself against other traders use of trade marks that takes an unfair advantage of, or is detrimental to, the distinctive character or repute of the trade mark. The increased need for protection has therefore been met by the extended protection of well-known marks. The applicability of the protection is not dependent on the likelihood of confusion, but the mental connection that can be established between two trade marks. Therefore, in order to include all marks that may take an unfair advantage of, or is detrimental to, the distinctive character or repute of the well-known trade mark, the extended protection goes beyond specific types of goods. The protection has been motivated by the extensive investments behind a well-known trade mark. But the protection can also be seen as another advantage for already powerful market participants. One example is the well-known energy drink producer Red Bull who, all the way to the ECJ, tried to stop a Dutch hotel and restaurant company from producing energy drinks under the trade mark The Bulldog. By containing the word bull, Red Bull considered it being detrimental to its well-known trade mark. By being able to monopolize, not only a specific word or concept, but words and concepts that can be linked to the well-known mark, the extended protection gives the proprietor the possibility to partition the market through an extended exclusive right that is built on commercial values. Both within and beyond specific types of goods. In conjunction with a nontime-limited registration, the protection for well-known marks is powerful and comes with great advantages. Accompanying disadvantages may though occur for other traders. Accordingly, the thesis aims to study the advantages and consequences of well-known trade marks on the European market. In particular, from the perspective of other traders. This in order to analyse what sort of different interests that need to be taken into consideration, as well as circumstances that may result in the limitation of the extended protection of wellknown marks. Key words: The extended protection for well-known marks, trade marks with a reputation, due cause, competition law, limitations, restrictions. 1

5 SAMMANFATTNING I dagens samhälle är varumärken en ytterst värdefull tillgång. Varumärket fungerar inte bara som ett verktyg för att garantera ett visst ursprung utan speglar även ett företags status, genom att indikera kvalitet, livsstil, prestige och ibland även politisk åsikt. Att kunna skydda sitt varumärke framstår därför som en stark angelägenhet för världens alla företag. Främst för att undvika att konsumenterna förväxlar olika varor. Men i och med att ett varumärkes värde ökar kan skyddsintresset komma att ändras. En innehavare till ett värdefullt varumärke kan då även önska skydda sig mot att andra näringsidkare drar en otillbörlig fördel av, eller skadar varumärkets upparbetade särskiljningsförmåga och anseende. Detta skyddsbehov har därför kommit att tillgodoses genom det utvidgade skyddet för kända varumärken. Bedömningen i tillämpningen av det utvidgade skyddet avser inte risken för förväxling utan den mentala länk som kan skapas mellan två varumärken. Därför sträcker sig skyddet även utanför specifika varuslag för att på så vis kunna inkludera kännetecken som till sin utformning anses dra en otillbörlig fördel av, eller vara till skada för, det kända varumärkets särskiljningsförmåga eller anseende. Skyddet har motiverats av omfattande investeringar bakom uppbyggandet av ett känt varumärke, men kan även ses som ytterligare ett fördelaktigt vapen för redan starka marknadsaktörer. Ett exempel är den väletablerade energidryckstillverkararen Red Bull som, ända upp i EU-domstolen, försökte stoppa ett nederländskt hotell- och restaurangföretag från att producera energidrycker under varumärket The Bulldog. Detta eftersom Red Bull ansåg att varumärket, genom att innehålla ordet bull, var till förfång för Red Bulls kända varumärke. Det utvidgade skyddet för kända varumärken ger en ensamrätt som, byggd på kommersiella värden, ger varumärkesinnehavaren möjligheten att avskärma marknaden. Detta genom att monopolisera inte bara ett faktiskt ord eller begrepp, utan även sådana ord och begrepp som kan associeras till det kända varumärket, både inom och utanför specifika varuslag. I samband med en ej tidsbegränsad registrering blir resultatet ett starkt skydd med stora fördelar, men även medföljande nackdelar för andra aktörer. Uppsatsen avser i enlighet med detta att studera de fördelar och konsekvenser som uppstår kring kända varumärken på marknaden, särskilt ur andra aktörers perspektiv. Detta för att undersöka vilka olika intressen som måste beaktas och vilka omständigheter som kan tala för att den ensamrätt som ges genom det utvidgade skyddet bör begränsas. Nyckelord: Det utvidgade skyddet för kända varumärken, anseendeskyddet, skälig anledning, konkurrensrätt, begränsningar, inskränkningar. 2

6 FÖRKORTNINGAR EU Europeiska Unionen EU-domstolen Europeiska Unionens domstol FEU Fördraget om Europeiska Unionen FEUF Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt kap. kapitel KL Konkurrenslagen (2008:579) MFL Marknadsföringslagen (2008:486) NIR Nordiskt Immateriellt Rättskydd Nya VMD Europaparlamentets och rådets direktiv 2015/2436 av den av den 16 december 2015 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar Prop. Regeringens proposition Red Bull Red Bull GmbH Rättighetsstadgan Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna SOU Statens offentliga utredningar URL Upphovsrättslagen (1960:729) VMD Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar VMF Rådets förordning nr 2015/2424 av den 16 december 2015 om ändring av rådets förordning (EG) nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken och av kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärke samt om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 2869/95 om de avgifter som skall betalas till Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) VML Varumärkeslagen (2010:1877) 3

7 My Lords, this is another attempt to expand the boundaries of intellectual property and to convert a protective law into a source of monopoly. 1 1 Lord Templeman, Re Coca Cola, UKSC (1986), hämtat från Turner, J., Intellectual Property and EU Competition Law, 2:a upl., Oxford University Press, Oxford, 2015, s. 376, [cit: Turner, Intellectual Property and EU Competition Law]. 4

8 1. INLEDNING 1.1 BAKGRUND Relationen mellan immaterialrätten och konkurrensrätten får anses vara ett komplext och ibland lite känsligt ämne. Särskilt när diskussion förs kring hur konkurrensrätten begränsar immateriella rättigheter. Dessa rättigheter anses i sig uppmuntra till en sund konkurrens eftersom de fungerar som ett initiativ till innovation och utveckling. Men på samma gång utgör varje rättighet i sig ett monopol, vare sig det rör sig om monopol på en viss teknik, en viss design eller, som denna uppsats tar sikte på, ett visst kännetecken. I enlighet med detta medför dessa rättigheter automatiskt en inskränkning för andra att, i näringsverksamhet, använda en särskild uppfinning, mönster eller kännetecken. Inskränkningen har motiverats utifrån en proportionalitetsbedömning där skyddet för det kreativa skapandet anses väga tyngre än andra ekonomiska aktörers intressen av att ta del av det som utvecklats. Utan det skyddsnät som rättigheterna utgör skulle det eventuellt brista i incitamentet att skapa. Men dessa rättigheter kan inte utsträckas i det oändliga utan att de nackdelar som de medför för vissa aktörer, samt även generellt för den gemensamma marknaden, plötsligt väger tyngre. De immaterialrättsliga reglerna tar därför även sikte på att skapa en balans för att upprätthålla en effektiv gemensam marknad där rättsliga monopol inte leder till alltför stora negativa konsekvenser för konkurrenter och konsumenter. En av dessa utsträckta rättigheter är det utvidgade skyddet för kända varumärken, inom svensk rätt även kallat anseendeskyddet. Skyddet har sin grund i artikel 5.2 VMD (artikel 10.2 c i Nya VMD) och sträcker sig bortom det konsumenträttsliga skyddet mot vilseledande eftersom det avser att skydda varumärkesinnehavaren mot användning av identiska eller liknande kännetecken som kan leda till skada på varumärkets särskiljningsförmåga eller anseende, eller som drar en otillbörlig fördel av det kända varumärkets etablerade renommé. Skyddet är dock inte absolut utan kan inskränkas då ett inträngande varumärke används av en skälig anledning. Vad denna skäliga anledning exakt omfattar har inte helt utkristalliserats, men EU-domstolen har genom att väga olika intressen gett vägledning. Dessa intressen utgörs av de skyddsvärda funktionerna som kan tilldelas ett varumärke och andra ekonomiska aktörers intresse av att kunna använda vissa varumärken. Inskränkningar i det utvidgade skyddet kan hittas både i de varumärkesrättsliga reglerna men även i allmänna principer som har sin grund i EU:s mål om en fungerande inre marknad. Det går även att se begränsningar i form av den konkurrensrättsliga 5

9 regleringen som återfinns inom EU:s primärrätt och som tar sikte på att balansera konkurrensen på den inre marknaden. Genom att studera dessa principer kan en förståelse för hur inskränkningarna i det utvidgade skyddet motiveras. Som en inledande presentation av kontexten för denna uppsats ska EU-domstolens fall Red Bull 2 presenteras. Detta för att visa på den ibland komplexa relation som kan uppstå mellan det utvidgade skyddet och konkurrensrättsliga aspekter, och särskilt hur konkurrenters intressen kan inskränka den vida ensamrätt som ges genom det utvidgade skyddet. Den i målet aktuella frågan var hur skälig anledning, enligt artikel 5.2 VMD, bör tolkas? Målet, som refererades från Hoge Raad der Nederlanden, den högsta domstolen i Nederländerna, innefattade följande omständigheter. Den 11 juli 1983 lät Red Bull i Benelux registrera ord- och figurmärket Red Bull Krating-Daeng för bland annat alkoholfria drycker. Den 14 juli samma år registrerades ord- och figurmärket The Bulldog för tjänster inom hotell- och restaurangbranschen tillhörandes Hendrikus de Vries (härefter de Vries ). Den 15 juni 2000 lät de Vries även registrera ord- och figurmärket The Bulldog Energy Drink avseende alkoholfria drycker. Mellan parterna var det ostridigt att de Vries användande av kännetecknet The Bulldog, såsom handelsbeteckning för tjänster inom hotell- och restaurangbranschen, föregick registreringen år Som käranden i processen ansåg Red Bull att de Vries användning av varumärket The Bulldog var till förfång för varumärket Red Bull Krating-Daeng eftersom det innehöll ordet bull. Likheter kunde även leda till att produkterna förväxlades. Enligt dessa grunder väckte Red Bull talan om att de Vries skulle föreläggas att upphöra att tillverka och saluföra energidrycker märkta med varumärket The Bulldog. I genkäromål yrkade de Vries att registreringen för Red Bulls ord- och figurmärke Red Bull Krating-Daeng skulle upphävas. Grundat på dessa omständigheter hänsköt Högsta Domstolen i Nederländerna följande fråga för tolkning till EU-domstolen: 2 Mål C-65/12 Red Bull. 3 Bildkälla 1. 4 Bildkälla 2. 6

10 Ska artikel 5.2 i direktiv [89/104] tolkas så, att det även kan vara fråga om skälig anledning i den mening som avses i denna bestämmelse, när tredje man i god tro redan har använt ett kännetecken som är identiskt med eller liknar det kända varumärket innan en ansökan om registrering av det varumärket inges? 5 Domstolen påpekade att det var av vikt att väga alla aktuella omständigheter för att avgöra om innehavaren till det kända varumärket var tvungen att tolerera tredje mans användande. Eftersom varumärket The Bulldog använts redan innan Red Bull registrerade sitt kännetecken, och att tillverkningen av energidrycker var att se som en verklig utvidgning av de Vries verksamhet, ansåg domstolen att användandet skedde av skälig anledning. Målet visar på hur det utvidgade skyddet kan resultera i oönskade effekter för vissa konkurrenter och att det därmed finns ett behov av en inskränkning i form av skälig anledning. Men då begreppet tolkades utifrån de särskilda omständigheterna i fallet, och eftersom att EU-domstolen underströk att alla aktuella omständigheter bör beaktas, finns det anledning att undersöka hur intresseavvägningen bakom skälig anledning kan se ut. Med grund i ovan redogjorda Red Bull ska annan EU-rättslig praxis analyseras samt reflektioner göras över marknadsexempel där förhållande mellan det utvidgade skyddet och konkurrensrätten kan komma att aktualiseras. Uppsatsen ska se till hur pass utsträckt den varumärkesrättsliga ensamrätten kan, och bör vara och vilka intressen som kan, och bör begränsa den. Här ska två olika perspektiv användas. Det första hur ensamrätten kan begränsas genom omständigheter hos tredje man, i form av rättfärdigandet genom skälig anledning enligt artikel 5.2 VMD. Det andra perspektivet rör hur den varumärkesrättsliga ensamrätten kan komma att begränsas på grund av omständigheter på varumärkesinnehavarens sida, i form av konkurrensrättsliga principer och regler SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING I enlighet med ovan formulerad bakgrund och problemframställning avser denna uppsats att undersöka hur den extensiva ensamrätt som ges genom det utvidgade skyddet motiveras och vilka intressen som kan rättfärdiga eventuella inskränkningar. Vidare är syftet att undersöka hur konkurrensrättsliga aspekter förhåller sig till det utvidgade skyddet för kända varumärken. Perspektivet kommer främst att vara utifrån andra ekonomiska aktörers intresse av att begränsa ensamrätten. Studien avser att försöka finna de marknadseffekter som det utvidgade skyddet för 5 Mål C-65/12 Red Bull, p

11 kända varumärken medför och vilka intressen som rättfärdigar, respektive talar för ett inskränkande av den varumärkesrättsliga ensamrätten. I enlighet med det inledande citatet sagt av Lord Templeman, 6 har arbetet utförts med en överensstämmande tanke svävande ovanför. De immaterialrättsliga reglernas syfte är av skyddande karaktär, men genom att pressa dess yttre gränser kan vi plötsligt stå inför ett system som istället möjliggör för ekonomiska monopol. Därmed söks följande huvudfråga att besvaras: Under vilka omständigheter kan de fördelar som det utvidgade skyddet för kända varumärken medför, leda till så pass negativa konsekvenser för andra aktörer på marknaden, att det talar för att skyddet bör begränsas? För att besvara denna fråga kommer följande underfrågor att behandlas: Hur ser intressebedömningen ut bakom de begränsningar som en innehavare till ett känt varumärke kan behöva tåla? a. Å ena sidan genom tillämpningen av skälig anledning enligt artikel 5.2 VMD, och b. å andra sidan genom att åtgärden för upprätthållandet av ensamrätten anses ligga utanför rättighetens specific subject matter? Vilka är de komparativa fördelar som en varumärkesinnehavare ges genom det utvidgade skyddet för kända varumärken? Vilka konkurrensrättsliga aspekter kan komma att uppstå i relation till det utvidgade skyddet för kända varumärken? 1.3. AVGRÄNSNING Inledningsvis ska det understrykas att uppsatsen är skriven utifrån ett europarättsligt perspektiv. Genomgång och tolkning har därmed skett utifrån EU-rätt och särskilt EU-domstolens praxis. Indirekt berörs även svensk rätt på grund av den harmonisering som föreligger på varumärkesområdet, men framställningen avser inte särskilt att inta ett svenskt lagstiftningsperspektiv. Uppsatsen ska enbart studera det utvidgade skyddet för kända varumärken enligt artikel 5.2 VMD (artikel 10.2 c Nya VMD), motsvarande artikel 9.2 c VMF samt 1 kap 10 VML. Det grundläggande skyddet för ordinära varumärken, enligt artikel 5.1 a-b VMD (artikel 10.2 a-b Nya VMD), ska ej behandlas djupare, utan har enbart 6 Se sidan 1 till detta arbete. 8

12 i ett fåtal fall berörts. Särskilt då det funnits anledning att jämföra vissa specifika drag i det grundläggande skyddet med det utvidgade skyddet, för att på så vis se till de fördelar som det utvidgade skyddet ger. Ett varumärke kan ta sig många olika utformningar. Så länge en ansökan om registrering av ett varumärke uppfyller registreringskraven, såsom tillräcklig grad av särskiljningsförmåga samt förmåga att kunna återges, kan de flesta kännetecken erhålla skydd. Diskussion kring vad som utgör ett registrerbart varumärke har dock ansetts falla utanför denna uppsats syfte. Därför har jag valt att enbart se till ordvarumärken för att på så vis koncentrera undersökningen och fokusera på effekterna av varumärkesregistrering istället för uppkomsten av den. Vidare har det ej funnits utrymme att behandla bevisfrågor, vilka kan uppkomma i samband med en intrångstalan. I relationen mellan varumärkesrätten och konkurrensrätten kan marknadsrättens skydd mot otillbörlig konkurrens aktualiseras. Marknadsrätten avser att främja konsumentskydd och näringsidkares intressen, genom att framförallt förbjuda otillbörliga marknadsföringsåtgärder. Bedömningen avseende otillbörlig konkurrens har sin utgångspunkt i frågeställningen över vad genomsnittskonsumenten kan uppfatta som vilseledande. Till marknadsrätten hör även regler kring varumärkesanvändning vid jämförande reklam. 7 I enlighet med dessa regler hjälper marknadsrätten till med bibehållandet av en fungerande marknad genom att förhindra renommésnyltning samt vilseledande. Men utgångspunkten enligt marknadsrätten ligger i tredje mans agerande och avser inte nämnvärt att analysera varumärkesinnehavarens position, vilket är vad denna uppsats tar sikte på. Därmed har jag valt att fokusera på den del av konkurrensrätten som reglerar varumärkesinnehavarens ageranden och ej de frågeställningar som uppstår i marknadsrätten kring förbud mot otillbörliga affärsmetoder. Därför kommer inte MFL samt tillhörande europarättsliga direktiv att behandlas. Bestämmelser kring jämförande reklam kommer kortfattat nämnas i relation till artikel 5.2 VMD:s begränsning skälig anledning. Aktuellt rättsområde för frågeställningen är därför reglerna i artikel 101 och artikel 102 FEUF, med motsvarande bestämmelser i svenska KL, som tar sikte på att förhindra konkurrensbegränsande beteenden. Bestämmelserna har studerats i den omfattning som de berör det utvidgade skyddet för kända varumärken. En utblick har även gjorts mot sådana konkurrensrättsliga principer som genomsyrar hela EU, för att på så vis presentera det mål av fri konkurrens som EU strävar mot. 7 Bernitz, U., m.fl., Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens: [upphovsrätt, patent, mönster, varumärken, namn, firma, otillbörlig konkurrens], 13:e, omarb. uppl., Jure, Stockholm, 2013, s. 343, [cit: Bernitz, m.fl., Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens]. 9

13 Avseende de konkurrensrättsliga reglerna i FEUF har särskilt fokus varit på artikel 102 FEUF om missbruk av dominerande ställning. Detta eftersom uppsatsen syftar till att undersöka effekterna av den starka marknadsposition som fördelarna av det utvidgade skyddet för kända varumärket för med sig. Slutligen har det ej funnits utrymme att undersöka begränsningar i form av yttrandefrihet, vilket kan resultera i tänkvärda diskussioner vid parodi-fall. Fokus har istället varit på sådana begränsningar som andra näringsidkare kan hävda, bortom yttrandefrihet METOD Denna uppsats syfte och frågeställning har vuxit fram ur EU-domstolens ovan redogjorda rättsfall Red Bull 8, och den där uppkomna varumärkesrättsliga problematiken för tredje man avseende när ett användande, som enligt varumärkesrättsliga regler anses göra intrång i ett känt varumärkes ensamrätt, likväl bör tillåtas. Den inledningsvis grundläggande metoden för denna uppsats utgörs av en rättsdogmatisk metod. Detta för att som ett första steg klargöra vad som är den gällande rätten kring det utvidgade skyddet för kända varumärken. På så vis har lagstiftning, praxis och, i begränsad del, förarbeten beaktats för att utkristallisera konturerna kring, och innebörden av det utvidgade skyddet. Som en del av den rättsdogmatiska metoden finns den EU-rättsliga metoden, vilken är den specificerade rättsdogmatiska metod som jag har använt. Eftersom varumärkesrätten är harmoniserad inom EU är det först och främst EU-rättsliga källor som har studerats. Genom att EU-rätten mer utgör ett common-law system har rättspraxis varit av särskild stor betydelse. 9 Genom sin case-law betonade natur blir EUrätten flexibel och snabbt föränderlig. 10 I min undersökning över hur det utvidgade skyddet överensstämmer med konkurrensrätten har jag, i enlighet med EU:s normhierarki, initialt studerat konkurrensrättsliga regler och principer ur den primära rätten, där fördragen ingår. Genom allmänna EU-rättsliga principer och EU-domstolens praxis har vidare vägledning sökts för att uttyda EU:s allmänna mål om upprätthållandet av en inre marknad. 8 Mål C-65/12 Red Bull. 9 Jmf. Hettne, J., Otken Eriksson, I., EU-rättslig metod, 2:a upl., Norstedts juridik, Stockholm, 2011, s. 41, [cit: Hettne, Otken Eriksson, EU-rättslig metod]. 10 Ibid., s

14 Förutom domstolens praxis är allmänna rättsprinciper, även kallade allmänna rättsgrundsatser, en viktig källa inom EU-rätten. Dessa anses vara mer bestående än regler, men är på samma gång mer abstrakta i sin utformning och anger inga automatiska rättsföljder då de bryts. 11 Rättsprinciper har betydelse i EU-domstolens så kallade hard cases, tvister som anses särskilt komplicerade och där det ibland föreligger en lucka i ett direktiv eller en förordning. I dessa fall kan domstolen se till allmänna rättsprinciper för att få vägledning. 12 Arbetet har till stor del fokuserat på de intressebedömningar som ämnar balansera varumärkesinnehavarens intresse av en utbredd ensamrätt mot andra aktörers intresse av att kunna använda vissa kännetecken. Därför har jag i undersökningen även tillämpat en rättsanalytisk metod. Den analytiska metoden har även använts i undersökningen av hur det utvidgade skyddet för kända varumärken verkar på den gemensamma marknaden, och studien över vilka komparativa fördelar samt konkurrensbegränsningar som går att se. För den analytiska delen har doktrin utgjort en viktig bas för olika infallsvinklar. Där har främst artiklar från ett varierat antal immaterialrättsliga tidskrifter och annan juridisk litteratur studerats. Ämnena har varit varumärkesrätt, konkurrensrätt samt relationen mellan immaterialrätt och konkurrensrätt. För vidare tolkning har även de förslag till avgöranden som finns att tillgå för EU-domstolens domar studerats. Dessa rättskällor utgör en bas för vägledning. 13 I doktrin har det, i större omfattning, gått att observera kritik mot och en mer djupgående analys av det utvidgade skyddet för kända varumärken och hur det kan komma att påverka den inre marknaden. Särskild inspiration har hämtats ur doktorand Branka Marusics artikel i NIR från 2014 om det utvidgade skyddet och dess begränsningar. 14 Eftersom arbetet till stor del har fokuserat på de negativa konsekvenser som kan uppstå kring det utvidgade skyddet för kända varumärken, har den rättsanalytiska metoden delvis genomsyrats av en ibland kritisk infallsvinkel. Detta eftersom perspektivet allt som oftast har varit utifrån tredje man och dennes ibland oskäligt kränkta friheter. I enlighet med detta har studien till stor del avsett att belysa de mindre fördelaktiga effekterna av det utvidgade skyddet. Slutligen har, för att ge en mer praktisk illustration av frågeställningen, en kort utblick mot det amerikanska samhället gjorts. Detta för att visa på några av de problem som där har kunnat observeras i relation till starka varumärken, vilka med 11 Hettne, Otken Eriksson, EU-rättslig metod s Ibid., s Ibid., s Marusic, B., End Line. The Boundaries of Extended Protection for Word Trademarks in EU Law, Nordiskt Immateriellt Rättsskydd, 5, 2015, s , [cit: Marusic, End Line]. 11

15 största sannolikhet även skulle kunna komma att uppstå på den europeiska marknaden AKTUELL LAGSTIFTNING Aktuell lagstiftning för denna uppsats är Varumärkesdirektivet (VMD), samt motsvarande bestämmelser i Varumärkesförordningen (VMF). Därmed aktualiseras även den svenska Varumärkeslagen (VML), med vilken Sverige har implementerat VMD. VMF, såsom förordning, tillämpas direkt i Sverige. Den 16 december 2015 antog EU ett nytt varumärkesdirektiv 15 samt genomförde ändringar i varumärkesförordningen 16. Direktivet trädde i kraft i januari 2016, och ändringarna i förordningen i mars För det nya varumärkesdirektivet föreligger en implementeringsperiod, vilket medför att det äldre direktivet kommer fortsätta att gälla fram till Avseende det utvidgade skyddet för kända varumärken har några förändringar skett, vilka ska redogöras för. Dessa förändringar har dock sedan tidigare tillämpats genom EU-domstolens praxis. Eftersom den praxis och doktrin som presenteras uteslutande är tolkad enligt det gamla direktivet ska, för enkelhetensskull och eftersom det äldre direktivets bestämmelser fortfarande gäller, artikelbenämningarna enligt det tidigare direktivet användas. Utöver detta har även allmänna EU-rättsliga principer och regler, enligt FEU och FEUF observerats och där särskilt bestämmelserna om konkurrensbegränsande beteenden enligt artikel 101 och artikel 102 FEUF, samt tillhörande allmänna konkurrensrättsliga principer och regler enligt FEU, FEUF och Rättighetsstadgan TERMINOLOGI Inledningsvis, beteckningen VMD har använts för att referera till det äldre varumärkesdirektivet, 17 medan beteckningen Nya VMD använts för att referera till det nya varumärkesdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2015/2436 av den av den 16 december 2015 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar. 16 Rådets förordning nr 2015/2424 av den 16 december 2015 om ändring av rådets förordning (EG) nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken och av kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärke samt om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 2869/95 om de avgifter som skall betalas till Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller). 17 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar. 18 Europaparlamentets och rådets direktiv 2015/2436 av den av den 16 december 2015 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar. 12

16 I denna uppsats har, likt i doktrin, olika begrepp använts för att referera till en näringsidkares varumärke. De uttryck som har använts, och som därmed ska tilldelas samma innebörd är varumärke, märke och kännetecken. Vidare har känt, väl ansett samt anseende använts för att referera till det kriterium av anseende som krävs för tillämpningen av det utvidgade skyddet. För att referera till det utvidgade skyddet för kända varumärken har ibland enbart benämningen det utvidgade skyddet använts. Det varumärkesskydd som framgår enligt artikel 5.1 VMD (artikel 10.2 a-b Nya VMD) och som tillämpas avseende alla sorters varumärken har refererats till som grundskyddet eller skyddet för ordinära varumärken. För att undersöka varumärkesrättens särskilda skyddsföremål, d.v.s., vad den varumärkesrättsliga ensamrätten bygger på, har den engelska termen the specific subject matter använts. Med detta menas det särskilda skyddsföremålet. Genom ändringarna i VMF har gemenskapsvarumärken döpts om till EU-varumärken. Uppsatsen använder beteckningen EU-varumärken, även i samband med redogörelse för praxis som dateras innan genomförandet av den nya VMF. 13

17 2. ENSAMRÄTTENS INNEBÖRD 2.1. INLEDNING I ett konsumtionssamhälle som detta, med ett oändligt antal dagliga inköpssituationer, är varumärket A och O. Varumärket är företagets ansikte utåt och genom internet, TV, radio samt andra reklamplatser når det ut till miljoner människor varje sekund. Varumärket fungerar inte bara som ett verktyg för att garantera ursprung. Genom att indikera kvalitet, livsstil, prestige och ibland även politisk åsikt speglar det även ett företags status i samhället. Varumärket är därmed ofta så mycket mer än bara en ursprungsstämpel och dess ytterligare egenskaper är resultatet av omfattande investeringar, främst genom marknadsföring. Varumärkets värde bygger på hur det uppfattas av omsättningskretsen och för ett företag kan varumärket mycket väl vara ett dess mest värdefulla tillgång. 19 För att ta ett exempel, teknikföretaget Apples varumärke värderades under 2016 till 154,1 miljarder dollar. 20 Det är i dessa ekonomiska aspekter som det utvidgade skyddet för kända varumärken motiveras. 21 Kända varumärken har sammanfattats utgöra: en kraftfull bild av kvalitet, exklusivitet, ungdom, nöje, lyx, äventyr, glamor eller andra enligt den allmänna meningen önskvärda livsstilsattribut, vilken inte nödvändigtvis är knuten till specifika varor men i sig har förmågan att framföra ett starkt marknadsföringsbudskap. 22 Det varumärkesrättsliga skyddet ger innehavaren den exklusiva rättigheten att placera produkten på marknaden. Varumärket används därmed i syfte att identifiera dessa produkter. EU-domstolen har vid flertalet tillfällen understrukit att kärnan i varumärkesrätten är ursprungsangivelsefunktionen och strävan efter att undvika förväxlingar på marknaden. 23 Denna kärna är vad man inom immaterialrätten kallar the specific subject matter. 24 Det varumärkesrättsliga grundskyddet skyddar i enlighet med detta mot intrång som kan vilseleda den genomsnittlige konsumenten angående varans ursprung, d.v.s. där likheten mellan två varumärken kan leda till förväxling. Men genom att behovet av skydd för status och renommé etablerade sig i Europa 19 SOU 2001:26, s The World s Most Valuable Brands List, hittas via 21 Kur, A., Dreier, T. K., European Intellectual Property Law: text, cases and materials, Edward Elgar, Cheltenham, 2013, s. 212, [cit: Kur, Dreier, European Intellectual Property Law]. 22 Mål C-252/07 Intel, förslag till avgörande, p Mål C-102/77 Hoffman-La Roche, p Mål C-16/74 Centrafarm, p

18 vidgades, i och med artikel 5.2 VMD, det varumärkesrättsliga skyddet till att även, utöver funktionen som ursprungsangivare, omfatta skydd för ett varumärkes image. Kända varumärken ansågs behöva skydd mot sådan användning som kunde leda till dess urvattning eller utsuddning. 25 Därmed är det utvidgade skyddet främst ett skydd mot illojal konkurrens, men medför även en utbredd ensamrätt för innehavaren till det kända varumärket. Skada genom urvattning har ansetts uppkomma ifall ett liknande eller identiskt varumärke används i samband med en annan näringsidkares försäljning eller marknadsföring. Genom denna så kallade utspädningsprocess riskerar kännetecknet att tappa sin identitet och kan på sikt riskera att bli generiskt, d.v.s. komma att användas för att beskriva en specifik varugrupp, även kallat varumärkesord. Detta har exempelvis hänt avseende varumärkena Tops, Jeep, Post-it m.fl. Skyddet mot nedsvärtning avser att skydda varumärket mot användning som kan vara skadligt för märkets anseende och som därmed kan medföra att konsumenterna får en degraderad bild av varumärket. Skydd mot att tredje man drar en otillbörlig fördel tar sikte på fall då ett liknande eller identiskt kännetecken drar nytta av det upparbetade anseendet hos ett känt varumärke och därmed de omfattande investeringar som lagts ner på det kända varumärket, för att på så sätt åka i dess kölvatten. 26 Dessa tre grunder aktualiseras på två olika plan, den ena då en talan om intrång förs och den andra, så som hinder för registrering VARUMÄRKETS FUNKTIONER För att närmare förstå motiven bakom den varumärkesrättsliga ensamrätten ska det skyddsobjekt ( the specific subject matter ) som i varumärkesrättens fall utgörs av varumärkets funktioner presenteras. För att kunna göra en bedömning av det skydd som kända varumärken ges måste man fråga sig, vad är det som ska skyddas? Och mer generellt, vad varumärkets syfte är? Varumärkesrätten har, som nämnts, traditionellt setts som en villfarelseinriktad regim och har därmed haft ursprungsangivelsefunktionen som sin kärna, men i och med att utvecklingen gått mer och mer mot en egendomsbaserad regim har även synen på varumärkets syfte ändrats Fhima, I., Trade Mark Law Meets Branding, I: Desai, Deven R., Lianos, Ioannis & Weber Waller, Spencer (red.), Brand, Competition Law and IP, Cambridge University Press, Cambridge, 2015.s. 219, [cit: Fhima, Trade Mark Law Meets Branding]. 26 Mål C-487/07 L Oréal. 27 Mål C-487/07 L Oréal, förslag till avgörande, p

19 Enligt Nordell 28 kan varumärkets funktioner delas in i referens och mening, där referens syftar på varumärkets kommersiella ursprung och mening avser varumärkets koppling till innehavarens upparbetade goodwill. 29 Referens har koppling till det villfarelseinriktade skyddet som varumärkesrätten innehar, medan den tilltagande egendomsbaserade synen mer tar sikte mot mening. Med andra ord ser vi hur referens förehåller sig till varumärkets särskiljningsfunktion, där referens skapas mellan kännetecknet och dess vara/tjänst och mening till varumärkets individualiseringsfunktion hur varumärket differentierar sig inom omsättningskretsen. 30 Likt det utvidgade skyddet för kända varumärken, fokuserar även funktionsläran på skyddsvärden bortom ursprungsangivelsefunktionen. 31 Med nya marknadsföringsmedium har varumärket kommit att erhålla nya syften för att på bästa sätt uppnå funktionen att nå ut till allmänheten. Denna utveckling har bidragit till en föränderlig syn på varumärkets funktioner. 32 Genom att varumärket alltmer transformerats till ett kommunikationsmedel har dess syfte utvidgats från att enbart symbolisera varan/tjänsten, till att på sin spets även symbolisera omsättningskretsen. 33 EU-domstolen har i sin praxis vid flertalet tillfällen understrukit att en intrångstalan enbart får utövas då tredje mans användning skadar någon av varumärkets funktioner. 34 Men synen på varumärkets funktioner, i synnerhet EU-domstolens utvidgning av dem, har varit föremål för omfattande kritik. 35 Utan någon tydlig grund i lagstiftning har funktionsläran utvecklats genom domstolens praxis, där varumärkets funktioner flertalet gånger har legat till grund för tolkning, men där djupare redogörelse ofta har saknats. 36 Synen på antalet och innehållet i varumärkets skyddsföremål varierar i stor grad inom litteraturen, och ofta begreppsmässigt mellan olika språk. Det är exempelvis vanligt att gruppera vissa av funktionerna till en samlad suggestiv funktion, 37 eftersom de på vissa håll går ihop. Men var och en bär även på vissa särskiljande drag 28 Nordell, P.J., Varumärkesrättens skyddsobjekt: om ordkännetecknets mening och referens, Mercurius, Stockholm, 2004, s. 23 f., [cit: Nordell, Varumärkesrättens skyddsobjekt]. 29 Ibid., s. 23 f. 30 Ibid., s Bailey, A., Trade mark functions and protection for marks with a reputation, Journal of Intellectual Property Law & Practice, 8(11), 2013, s , s. 872 ff, [cit: Bailey, Trade mark functions and protection for marks with a reputation]. 32 Nordell, Varumärkesrättens skyddsobjekt, s Ibid., s Mål C-206/01 Arsenal, p. 51, C-48/05 Adam Opel, p , C-487/07 L Oréal, p. 58 samt de förenade målen C-236/08, C-237/08 och C-238/08 Google, p Se exempelvis Senftleben, M., Function Theory and International Exhaustion Why It Is Wise to Confine the Double Identity Rule to Cases Affecting the Orifin Function, European Intellectual Property Review, 36(8), s , [cit: Sentfleben, Function Theory and International Exhaustion]. 36 Se exempelvis mål C-206/01 Arsenal, C-487/07 L Oréal samt de förenade målen C-236/08, C-237/08 och C-238/08 Google. 37 Se exempelvis Marusic, End Line och Lang, A., A Case for Applying the Theoretical Semiotics in the Practice of Trade Mark Law, International Journal for the Semiotics of Law, 21(1), 2008, s. 1-20, [cit: Lang, A Case for Applying the Theoretical Semiotics in the Practice of Trade Mark Law]. 16

20 och för att tydligt förstå det komplexa i skyddsvärdet bakom varumärkesregistreringen, och särskilt bakom det utvidgade skyddet, ska varumärkets funktioner presenteras så pass åtskilda som möjligt Ursprungsangivelsefunktionen Enligt EU-domstolen är varumärkets grundläggande funktion dess ursprungsangivande funktion. 38 Domstolen har karaktäriserat denna funktion som att, i fråga om en vara eller tjänst som kännetecknas av varumärket, garantera konsumenten eller slutanvändaren varans eller tjänstens ursprung, så att det blir möjligt att särskilja denna vara eller tjänst från andra med ett annat ursprung. 39 Att denna funktion anses vara varumärkets primära funktion framgår även av preambeln till VMD som säger att varumärkets funktion, fram för allt, är att garantera dess ursprung Kvalitet- och garantifunktionen Till ursprungsangivelsefunktionen kan man även koppla en kvalitets- och garantifunktion. Dessa är direkta utflöden från ursprungsangivelsefunktionen eftersom de syftar till att guida konsumenterna i sina köp. 40 Kvalitets- och garantifunktionen medför att märket i sig utgör en garanti för att varan eller tjänsten stått under tillverkarens kontroll och därmed motsvarar den utlovade kvalitén. 41 Funktionen kan även syfta till att garantera ett visst ursprung, vilket i vissa fall kan sammanfalla med garantin av en viss kvalité. 42 Kvalitets- och garantifunktionen syftar till att varumärket ska garantera vad det antyder och inte vilseleda konsumenterna. 43 Funktionen spelar en tydlig roll i motivet bakom det utvidgade skyddet, eftersom ett varumärkes inarbetade anseende är kopplat till, och beroende av, huruvida varumärket har kunnat garantera en viss kvalité Se exempelvis mål C-206/01 Arsenal, p De förenade målen C-236/08, C-237/08 och C-238/08 Google, p Nilsson, M., Varumärkesrätt i förändring. Om varumärkets funktioner och funktionsanalys, Nordiskt Immateriellt Rättsskydd, 1, 2014, s , s. 72, [cit: Nilsson, Varumärkesrätt i förändring]. 41 Mål C-10/89 HAG II, p. 13 samt C-9/93 Ideal-Standard, p Nordell, P. J., Om varumärkets funktioner i ljuset av EU-domstolens avgörande i mål C-487/07 (L Oréal) och de förenade målen C-236/08 C-238/08 (Google), Nordiskt Immateriellt Rättsskydd, 3, 2010, s , s. 268, [cit: Nordell, Om varumärkets funktioner]. 43 Ibis., s Nordell, Varumärkesrättens skyddsobjekt, s

21 Reklamfunktionen Genom att varumärket erhållit en mer framträdande ton i marknadsföringsprocessen har dess reklamfunktion blivit tydligare. 45 Funktionen definierades i EU-domstolens avgörande Google 46 som en målsättning för varumärkesinnehavaren att kunna bruka sitt varumärke i reklam i syfte att informera och övertyga konsumenter. 47 Reklamfunktionen speglar ett varumärkes strategi och är ett medel för att skapa sig en identitet bland konsumenterna 48. Ett känt varumärke kan i sig tilldra tillräcklig uppmärksamhet, vilket kan leda till att vissa av komponenterna i ursprungsangivelsefunktionen blir överflödiga. Detta eftersom reklamen i sig kan ge konsumenterna den garanti de behöver. 49 Enligt Levin 50 får reklamfunktionen ett fristående skyddsbehov när ett varumärke upparbetat sådan goodwill att kännetecknet i sig, frikopplat från varor och tjänster, framstår som något självständigt. På så vis har skyddet för reklamfunktionen frikopplats från förväxlingskriteriet. 51 Reklamfunktionen behandlades i EU-domstolens mål Dior 52 där domstolen påpekade att en återförsäljare, i marknadsföringssammanhang, måste beakta varumärkesinnehavarens intresse av hur varan framställs och se till att presentationen sker på ett sätt som överensstämmer med varans image Kommunikationsfunktionen Den kommunikativa funktionen kan ses ha ett nära sammanhang med reklamfunktionen, men syftar mer allmänt till all den information som passerar mellan varumärkesinnehavaren och allmänheten. Ett varumärke är företagets ansikte utåt och bärare av den information som varumärkesinnehavaren vill förmedla till sina kunder. 54 Varumärket fungerar därmed som en förbindelselänk mellan näringsidkaren och konsumenterna. 55 Denna kommunikation innehåller inte enbart information om varans tillverkare och ursprung, utan även information om varans anseende, prestige och status i samhälle. Detta medför att varumärket även kommunicerar information om varans/tjänstens 45 Nordell, Varumärkesrättens skyddsobjekt, s Förenade målen C-236/08, C-237/08 och C-238/08 Google. 47 Ibid., p Nordell, Om varumärkets funktioner, s Ibid., s SOU 2001:26, s Ibid., s C-337/95 Dior. 53 Ibid., p Nordell, Om varumärkets funktioner, s SOU 2001:26, s

22 förbrukare, d.v.s. om köparen av produkten. 56 Genom marknadsföring kan en bild av varumärkets inneboende budskap målas upp. Denna bild är i princip frikopplad från den vara eller tjänst som erbjuds. Den kan exempelvis fokusera på eftersträvansvärda egenskaper hos personer som innehar aktuell vara eller tjänst. Kommunikationen innehåller i dessa fall mer ett identitetsskapande budskap. Dessa psykologiska aspekter gör den kommunikativa funktionen komplex, och utan vidare utveckling från EU-domstolen är det svårt att veta exakt vad funktionen innebär eller hur den ska distinkteras från andra funktioner Investeringsfunktionen Skyddet för investeringsfunktionen har, som en ytterligare funktion kopplad till varumärkets goodwill, behandlats i EU-domstolens mål Interflora 58, som rörde varumärkesintrång i relation till Googles sökordstjänst AdWords. Domstolen konstaterade att investeringsfunktionen visserligen ligger nära reklamfunktionen i sin betydelse, men att dessa skiljer sig åt på det sätt att det inte enbart är genom reklam som ett varumärke kan förvärva eller behålla ett gott rykte. 59 Syftet med investeringsfunktion är att genom användandet av kännetecknet attrahera konsumenterna och göra dem lojala mot varumärket. 60 Investeringsfunktionen har även behandlats som en del i bedömningen av huruvida ett varumärke har ansetts förvärva särskiljningsförmåga på marknaden. 61 Omfattande investeringar har ansetts kunna tala för att ett varumärke har uppnått en tillräcklig grad av särskiljningsförmåga. Ur ekonomisk synpunkt går det därmed att se hur stora investeringar i sig kan utlösa ett skyddsbehov. 62 Detta aktualiseras särskilt vid det utvidgade skyddet för kända varumärken eftersom bedömningen av huruvida ett varumärke kan anses som känt till stor del är beror på hur pass omfattande investeringarna kring kännetecknet har varit Övriga funktioner Ovanstående presentation av EU-domstolens funktionslära får anses vara en ej uttömmande lista. Eftersom domstolen inte uttryckligen har konstaterat att dessa om- 56 Nordell, Om varumärkets funktioner, s Jmf Bailey, Trade mark functions and protection for marks with a reputation, s Mål C-323/09 Interflora. 59 Ibid., p Ibid., p Förenade målen C-108/97 och C-109/97 Windsurfing, p. 51; C-342/97 Lloyd, p Nordell, Om varumärkets funktioner, p. 273 samt SOU 2001:26, s

23 nämnda funktioner är de enda som kan tillerkännas ett varumärke finns det utrymme för spekulation och inom doktrin har det skapats ytterligare funktioner. 63 Av särskild vikt kan funktioner av marknadsstyrande art uppmärksammas där det i nära samband går att finna en konkurrensfunktion. Varumärket är i sig ett konkurrensmedel eftersom det möjliggör för näringsidkare att särskilja sig från konkurrenterna. Det är även varumärkets särskiljningsförmåga som gör det möjligt för konsumenterna att jämföra mellan olika varor och tjänster. Därmed är konkurrensaspekten nödvändig från en samhällssynpunkt, både på grund av varumärkets egenskap som individualiseringsmedel, men även som incitament för investeringar DET UTVIDGADE SKYDDET FÖR KÄNDA VARUMÄRKEN Varuslag I och med det Nya VMD har formuleringen i artikel 10.2 c, som motsvarar VMD:s artikel 5.2, ändrats avseende varuslag. Den äldre artikel 5.2 VMD föreskriver uttryckligen att det utvidgade skyddet endast är tillämpligt då det inträngande märket används för varor eller tjänster av annat slag. Men tillämpningsområdet har sedan tidigare, genom EU-domstolens mål Davidoff 65, utvidgats till att även omfatta varor och tjänster inom samma varuslag, vilket har lett till att artikel 5.2 kunnat tillämpas i större omfattning och i flertalet efterföljande mål. 66 I och med Nya VMD har EUdomstolens beslut i Davidoff implementerats. 67 Även i propositionen till VML har hänsyn tagits till EU-domstolens praxis och kriteriet varor och tjänster av annat slag har tagits bort. Därmed anger den svenska lagtexten enbart som kriterie att det allmänt ska röra sig om användning för varor och tjänster Nordell, Om varumärkets funktioner, s Nordell, Varumärkesrättens skyddsobjekt, s Mål C-292/00 Davidoff. 66 Se exempelvis mål C-323/09 Interflora samt C-65/12 Red Bull. 67 För att visa på EU-domstolens avvägning bakom utvidgningen av det utvidgade skyddet för kända varumärken ska Davidoff-målet kort redogöras för. Tvisten rörde företaget Davidoff, med det korresponderande varumärket Davidoff, registrerat för smycken och tobaksvaror. Davidoff hade väckt en intrångstalan mot företaget Gofkid som var innehavare av varumärket Durffee, registrerat för samma varugrupper. Fråga uppkom om artikel 5.2 VMD kunde tillämpas, bortom sin ordalydelse, även för liknande eller identiskt varor. Domstolen som bortom en ren bokstavstolkning istället valde att se till systematiken bakom den varumärkesrättsliga bestämmelsen ansåg att kända varumärken, som ett resultat av formuleringen i artikel 5.2 VMD, inte borde tilldelas ett lägre skydd än det i artikel 5.1 VMD. Domstolen konstaterade att i de fall då det inte förelåg förväxlingsrisk kunde artikel 5.1 VMD inte fullt ut förlitas på att ge skydd mot förfång mot varumärkets särskiljningsförmåga eller anseende. Enligt detta breddades skyddet i artikel 5.2 VMD till att även omfatta användning för varor inom samma eller liknande varuslag. Se mål C-292/00 Davidoff, p Prop. 2009/10:225, s

24 Känt Artikel 5.2 VMD föreskriver att det utvidgade skyddet, utan krav på registrering, är tillämpbart då ett varumärke anses vara känt (i engelska versionen av VMD; has a reputation ). Till skillnad från amerikansk lagstiftning krävs det inte att varumärket är berömt, utan känt ska anses vara en lägre igenkänningsgrad. 69 EU-domstolen har i det så kallade Chevy-fallet 70 bedömt hur begreppet känt ska tolkas. Frågan i målet rörde huruvida företaget General Motors Benelux-varumärke Chevy hade erhållit en tillräcklig grad av anseende för att kunna tilldelas det utvidgade skyddet. Domstolen konstaterade att det första steget i bedömningen var att avgränsa relevant del av omsättningskretsen. Kretsen ska utgöras av den del av allmänheten som berörs av varumärket, vilket antingen kan vara en speciell yrkesgrupp eller den breda allmänheten. 71 För att sedan bedöma om varumärket är känt inom denna avgränsade grupp ska samtliga aspekter beaktas, exempelvis hur stor marknadsandel varumärket har och hur företaget har valt att marknadsföra sitt varumärke. 72 Den geografiska aspekten av känt behandlades i målet PAGO International 73. Frågan rörde huruvida PAGO:s registrerade EU-varumärke, i form av en grön glasflaska, kunde skyddas i hela EU som ett känt varumärke, om det enbart ansågs vara känt i ett medlemsland. Domstolen ansåg att detta var tillräckligt för att märket skulle anses vara känt i den mening som krävs enligt VMF. Detta eftersom ett medlemsland var tillräckligt för att utgöra en väsentlig del av gemenskapen. 74 En tillräcklig grad av anseende uppnås inte enbart genom den kvalitetsbild som varumärkesinnehavaren har kopplat till sin produkt, utan ryktet bedöms även utifrån det nät av associationer som innehavaren genom omfattande investeringar och marknadsföring har lyckats skapa kring varumärket. Det är detta associationsnät som på sikt får kunderna att uppmärksamma och bli hängivna varumärket. 75 På detta sätt skapas varumärkesidentiteten. Genom att kopplingen mellan produkten och konsumenterna blir starkare kan varumärket på sikt anses vara känt. 76 Anseendet speglar inte enbart innehavaren till varumärket, utan bygger även på kundernas personliga erfarenheter och kunskaper. Graden av anseende kommer 69 Wessman, Varumärkeslag (1 januari 2014 Zeteo), kommentaren till 1 kap Mål C-375/97 General Motors ( Chevy-fallet ). 71 Ibid., p Ibid., p Mål C-301/07 PAGO. 74 Ibid., p. 27 med referens till Mål C-375/97 General Motors, p Handler, M., What Can Harm the Reputation of a Trademark? A Critical Re-evaluation of Dilution by Tarnishment, The Trademark Reporter, 106(3), 2016, s , s. 664, [cit: Handler, What Can Harm the Reputation of a Trademark?]. 76 Ibid., s

Anseendeskyddet efter L'Oréal och Interflora

Anseendeskyddet efter L'Oréal och Interflora Anseendeskyddet efter L'Oréal och Interflora Vad hände med konsument- och konkurrensperspektivet? AIPPI-dagen, 15 mars 2013 Stojan Arnerstål, doktorand Akademin för Immaterialrätt och Konkurrensrätt Juridiska

Läs mer

Det utvidgade skyddet för kända varumärken. IMK-seminarium 15 april 2015

Det utvidgade skyddet för kända varumärken. IMK-seminarium 15 april 2015 Det utvidgade skyddet för kända varumärken IMK-seminarium 15 april 2015 Den rättsliga kontexten Hinder mot registrering pga. äldre rättigheter 2 kap. 8 VML (art. 8 EU-VMF): 1. Dubbel identitet 2. Förväxlingsrisk

Läs mer

2013-03- 18. Väl kända varumärken - ombudets utmaningar. Varumärkesrättsligt skydd - utgångspunkt

2013-03- 18. Väl kända varumärken - ombudets utmaningar. Varumärkesrättsligt skydd - utgångspunkt Väl kända varumärken - ombudets utmaningar AIPPI-dagen den 15 mars 2013 Katarina Strömholm Strömholm Advokatbyrå AB Varumärkesrättsligt skydd - utgångspunkt Rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21

Läs mer

Lag. om ändring av varumärkeslagen

Lag. om ändring av varumärkeslagen Lag om ändring av varumärkeslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i varumärkeslagen (7/1964) 57 2 mom., sådant det lyder i lag 1715/1995, ändras den finska språkdräkten i rubriken för 1 kap. samt

Läs mer

Varumärkets funktioner funkar de?

Varumärkets funktioner funkar de? Juridiska institutionen Höstterminen 2014 Examensarbete i civilrätt, särskilt varumärkesrätt 30 högskolepoäng Varumärkets funktioner funkar de? En diskussion om relationen mellan dubbel identitet och det

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 maj 2003 T 2982-01 KLAGANDE Mast-Jägermeister Aktiengesellschaft, 7-15 Jägermeisterstrasse, DE-38302 WOLFENBÜTTEL, Tyskland Ombud: advokaten

Läs mer

REPETITIONSFÖRELÄSNING IMMATERIALRÄTT OCH MARKNADSRÄTT

REPETITIONSFÖRELÄSNING IMMATERIALRÄTT OCH MARKNADSRÄTT REPETITIONSFÖRELÄSNING IMMATERIALRÄTT OCH MARKNADSRÄTT 10 oktober 2011 Stojan Brdarski stojan.brdarski@jur.uu.se Upphovsrätt Vad skyddas genom upphovsrättslagen? Litterära och konstnärliga verk (1 URL)

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska Regeringskansliet Faktapromemoria Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter Justitiedepartementet 2014-09-01 Dokumentbeteckning

Läs mer

Stockholm den 29 april 2013

Stockholm den 29 april 2013 R-2013/0534 Stockholm den 29 april 2013 Till Justitidepartementet Ju2010/3278/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 mars 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över EU-kommissionens förslag

Läs mer

Det utvidgade skyddet

Det utvidgade skyddet Det utvidgade skyddet Efter Outils Wolf ombudets perspektiv Advokat Karin Nordborg Ombudets perspektiv Ombudet = innehavaren Anseendeskyddet varför så viktigt? Outils Wolf /Intel några reflektioner Avslutande

Läs mer

Allting börjar med Windsurfing Chiemsee

Allting börjar med Windsurfing Chiemsee Allting börjar med Windsurfing Chiemsee (C-108/97 och 109/97) SFIR-seminarium 21 mars 2019 Advokaterna Bodil Ehlers och Stefan Widmark 1 Exempel på relevanta regler i slutet av 1990-talet Internationellt

Läs mer

Yttrande över En känneteckenrättslig reform (SOU 2016:79)

Yttrande över En känneteckenrättslig reform (SOU 2016:79) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

R-2003/0827 Stockholm den 30 oktober 2003

R-2003/0827 Stockholm den 30 oktober 2003 R-2003/0827 Stockholm den 30 oktober 2003 Till Socialdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 juli 2003 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandena Alkohol i tryckta skrifter

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:11 2012-10-24 Dnr C 3/12

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:11 2012-10-24 Dnr C 3/12 MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:11 2012-10-24 Dnr C 3/12 KÄRANDE Apoteket Aktiebolag, Södermalmsallén 36, 118 28 Stockholm Ombud: jur.kand. A. G., Awapatent AB, Box 45086, 104 30 Stockholm SVARANDE A. N. A.,

Läs mer

OHIMs praxis angående kända varumärken. David Leffler IMK-seminarium 25 april 2015

OHIMs praxis angående kända varumärken. David Leffler IMK-seminarium 25 april 2015 OHIMs praxis angående kända varumärken David Leffler IMK-seminarium 25 april 2015 Agenda Äldre känt varumärke Likhet mellan tecknen Samband mellan tecknen Intrångstyper Otillbörlig fördel Förfång för särskiljningsförmåga

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 23 oktober 2003 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 23 oktober 2003 * DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 23 oktober 2003 * I mål C-408/01, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Hoge Raad der Nederlanden (Nederländerna), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 mars 2011 KLAGANDE Guccio Gucci S.p.A. Ombud: Advokat Christina Berggren och jur. kand. Tom Kronhöffer MAQS Law Firm Advokatbyrå AB Box

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (7) Mål nr 09-150 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 12 juli 2011 PARTER Klagande Google, Inc. 1600 Amphitheatre Parkway, 94043 Mountain View, USA Ombud: Petter Rindforth, Fenix Legal

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 15-013 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 3 december 2015 PARTER Klagande Repono Holding AB, 556344-5880 c/o SEB Suecia, ST H2, 106 40 Stockholm Ombud: Tomas Pleiner och Karim

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Google AdWords, sökordsannonsering och varumärkesanvändning inom EU

Google AdWords, sökordsannonsering och varumärkesanvändning inom EU JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Anna- Lena Tarring Google AdWords, sökordsannonsering och varumärkesanvändning inom EU En uppsats om skillnader i den nationella tolkningen av EU- domstolens

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 6 oktober 2005 *

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 6 oktober 2005 * MEDION DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 6 oktober 2005 * I mål C-120/04, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Oberlandesgericht Düsseldorf (Tyskland),

Läs mer

Förväxling eller förvirring? En uppsats om överlappning mellan skyddsreglerna inom varumärkesrättens intrångsbestämmelse

Förväxling eller förvirring? En uppsats om överlappning mellan skyddsreglerna inom varumärkesrättens intrångsbestämmelse JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Emma Karlsson Förväxling eller förvirring? En uppsats om överlappning mellan skyddsreglerna inom varumärkesrättens intrångsbestämmelse JURM02 Examensarbete Examensarbete

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2014 T 301-12 KLAGANDE 1. Mon.Zon Sverige AB, 556564-1668 Box 5238 402 24 Göteborg 2. J M Ombud för 1 och 2: Advokaterna C B och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING AVSNITT 2 IDENTITET OCH FÖRVÄXLINGSRISK KAPITEL 5 DOMINERANDE

Läs mer

Remiss: EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem

Remiss: EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem 1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-1106-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem Sammanfattande synpunkter Kommissionen

Läs mer

Användande av annans varumärke i marknadsföring

Användande av annans varumärke i marknadsföring Användande av annans varumärke i marknadsföring Ensamrättens omfattning i ljuset av varumärkesrättens funktionslära Maria Durnel Kandidatuppsats i handelsrätt HARH12 HT14 Innehållsförteckning Förkortningar...

Läs mer

Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma. Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips.

Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma. Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips. BESLUT 2003-09-15 Ärendenr 13 Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma Motpart Christina O Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips.se ---------

Läs mer

VARUMÄRKET SOM KONSUMENTSKYDD - En analys av varumärkets funktioner

VARUMÄRKET SOM KONSUMENTSKYDD - En analys av varumärkets funktioner JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet VARUMÄRKET SOM KONSUMENTSKYDD - En analys av varumärkets funktioner Jacob Eliasson Examensarbete i Immaterialrätt, 30 hp Examinator: Marianne Levin Stockholm,

Läs mer

EU-rätten och förvaltningsprocessen. JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 29 april 2017 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt

EU-rätten och förvaltningsprocessen. JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 29 april 2017 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt EU-rätten och förvaltningsprocessen JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 29 april 2017 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt Inledning - Ämnet för dagen Övergripande frågor: I vilken utsträckning påverkar

Läs mer

Användning av annans varumärke i egen marknadsföring

Användning av annans varumärke i egen marknadsföring Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete i civilrätt, särskilt immaterialrätt 30 högskolepoäng Användning av annans varumärke i egen marknadsföring Om gränsdragningen mellan varumärkesanvändning,

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (7) Mål nr 14-158 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 21 augusti 2015 Klagande Hyundai Motor Company 231, Yangjae-Dong, Seocho-Gu, Seoul 137-938, Republiken Korea Ombud: Christina Berggren

Läs mer

Varumärken. Richard Wessman. Praxisdagen 2011-01- 18

Varumärken. Richard Wessman. Praxisdagen 2011-01- 18 Varumärken Richard Wessman Praxisdagen 2011-01- 18 Nya varumärkeslagen, 2010:1877 EnsamräBens innebörd 10 EnsamräBen Fll eb varukännetecken enligt 6 8 innebär ab ingen annan än innehavaren, utan dennes

Läs mer

Användning av annans varumärke vid dubbel identitet

Användning av annans varumärke vid dubbel identitet Användning av annans varumärke vid dubbel identitet En analys av rättsutvecklingen beträffande den varumärkesrättsliga ensamrättens omfattning Axel Bonning HT 2014 Examensarbete, 30 hp Juristprogrammet,

Läs mer

Degeneration av varumärken

Degeneration av varumärken Juridiska institutionen Höstterminen 2014 Examensarbete i civilrätt, särskilt varumärkesrätt 30 högskolepoäng Degeneration av varumärken Kan ett varumärke bli för känt? Författare: Isak Selander Handledare:

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (7) Mål nr 14-140 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 20 augusti 2015 PARTER Klagande UBS Motpart Sailon Event AB, 556892-1174 Sankt Mickelsgatan 66, 129 38 Hägersten Ombud: Pontus Ewerlöf

Läs mer

En översyn av EU:s varumärkessystem

En översyn av EU:s varumärkessystem En översyn av EU:s varumärkessystem SFIR 20 september 2013 Josefin Park Liv Bernitz Kommissionens förslag Ändringar i förordningen om gemenskapsvarumärken, KOM(2013)161 slutlig Omarbetning av direktivet

Läs mer

När är det i marknadsföring lagligt att referera till tredje mans varumärke?

När är det i marknadsföring lagligt att referera till tredje mans varumärke? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Maria Freij När är det i marknadsföring lagligt att referera till tredje mans varumärke? En analys med fokus på varumärkesanvändning i den nya marknadsföringsvärlden

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM163. EU:s anslutning till Lissabonöverenskommelsen. ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM163. EU:s anslutning till Lissabonöverenskommelsen. ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar Regeringskansliet Faktapromemoria EU:s anslutning till Lissabonöverenskommelsen för skydd av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar Justitiedepartementet 2018-09-12 Dokumentbeteckning COM(2018)

Läs mer

En känneteckensrättslig reform (SOU 2016:79)

En känneteckensrättslig reform (SOU 2016:79) En känneteckensrättslig reform (SOU 2016:79) SFIR 6 december 2016 Josefin Park och Liv Bernitz Justitiedepartementet 1 2015 års varumärkesutredning Överlämnade betänkandet den 9 november 2016 Tillsattes

Läs mer

Ifrågasatt missbruk av dominerande ställning

Ifrågasatt missbruk av dominerande ställning KKV1004, v1.2, 2011-02-05 BESLUT 2012-03-02 Dnr 632/2009 1 (5) Sodastream International Ltd. Advokat Johan Karlsson Advokatfirman Vinge KB Box 1703 111 87 Stockholm Ifrågasatt missbruk av dominerande ställning

Läs mer

Riktlinje kring hantering av statligt stöd

Riktlinje kring hantering av statligt stöd Beslut Datum Diarienr 2018-11-20 2018/00216 1(6) GD-nummer 2018/00003-85 Riktlinje kring hantering av statligt stöd Syfte med riktlinjen Denna riktlinje beskriver översiktligt reglerna om statligt stöd

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) Del C INVÄNDNING

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) Del C INVÄNDNING RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) Del C INVÄNDNING AVSNITT 2 IDENTITET OCH FÖRVÄXLINGSRISK KAPITEL 1 ALLMÄNNA

Läs mer

Uppgift 2. Redogör kort för följande begrepp:

Uppgift 2. Redogör kort för följande begrepp: Uppgift 2 Redogör kort för följande begrepp: 1) EU-rättens företräde 2) Direktivens spärrverkan 3) Estoppel effekt 4) Principen om direktivkonform tolkning 5) Direktivens horisontella direkta effekt Uppgift

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 21 november 2002 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 21 november 2002 * DOM AV DEN 21.11.2002 MÂL C-23/01 DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 21 november 2002 * I mål C-23/01, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Hof van Beroep te Brussel (Belgien), att domstolen

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-03-11 232 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Leg Avenue Inc. 19691 E. Walnut Drive South City of Industry USA Ombud: Johan S Groth & Co KB Box 6107, 102 32 Stockholm

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 11 september 2007 *

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 11 september 2007 * DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 11 september 2007 * I mål C-17/06, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, framställd av Cour d'appel de Nancy (Frankrike) genom beslut av

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 9 januari 2003 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 9 januari 2003 * DOM AV DEN 9.1.2003 MÅL C-292/00 DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 9 januari 2003 * I mål C-292/00, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Bundesgerichtshof (Tyskland), att domstolen skall

Läs mer

Varumärkesintrång en fråga om varumärkets funktioner

Varumärkesintrång en fråga om varumärkets funktioner Varumärkesintrång en fråga om varumärkets funktioner Av Carolina Walther och Paulina Malmberg Under senare år har varumärkets funktioner fått en alltmer framträdande roll inom varumärkesrätten. EU domstolen

Läs mer

varumärkesskydd Bygger du ditt varumärke för att få göra fler och bättre affärer? Då kan ett varumärkesskydd vara en klok investering.

varumärkesskydd Bygger du ditt varumärke för att få göra fler och bättre affärer? Då kan ett varumärkesskydd vara en klok investering. varumärkesskydd Bygger du ditt varumärke för att få göra fler och bättre affärer? Då kan ett varumärkesskydd vara en klok investering. VARUMÄRKESSKYDD när du har något som ingen annan har Varumärket är

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-11-19 273 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Specsavers BV 1211 EC Hilversum Nederländerna OMBUD: Stefan B. och Dan K., Baker & McKenzie Advokatbyrå KB Box 5719

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 15-044, 15-045 och 15-046 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 16 maj 2016 Klagande Hyundai Motor Company 231, Yangjae-Dong, Seocho-Gu, Seoul 137-938, Republiken Korea Ombud:

Läs mer

ADMINSTRATIV PRAXIS VARUMÄRKEN 2015 Magdalena Jerner

ADMINSTRATIV PRAXIS VARUMÄRKEN 2015 Magdalena Jerner ADMINSTRATIV PRAXIS VARUMÄRKEN 2015 Magdalena Jerner 1 2016-01- @Copyright Zacco A/S ANTAL ÄRENDEN Högsta förvaltningsdomstolen 0 Patenbesvärsrätten 96 Förvaltningsrätten i Härnösand 0 Kammarrätten i Sundsvall

Läs mer

Varumärken som innehåller geografiska beteckningar i svensk rätt Sandra Röijer

Varumärken som innehåller geografiska beteckningar i svensk rätt Sandra Röijer JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Varumärken som innehåller geografiska beteckningar i svensk rätt Sandra Röijer Examensarbete i immaterialrätt, 30 hp Examinator: Per Jonas Nordell Stockholm,

Läs mer

Det effektiva varumärket Om varumärkets funktioner och degeneration

Det effektiva varumärket Om varumärkets funktioner och degeneration Ekonomihögskolan VT 2007 Institutionen för handelsrätt HAR 333 Kandidatkurs i handel och marknad Kandidatuppsats Det effektiva varumärket Om varumärkets funktioner och degeneration Handledare: Henrik Norinder

Läs mer

RP 50/ / /2016 rd

RP 50/ / /2016 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i Europeiska konventionen om rättsligt

Läs mer

Stockholm. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Patent- och marknadsdomstolens beslut i ärende PMÄ

Stockholm. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Patent- och marknadsdomstolens beslut i ärende PMÄ 1 SVEA HOVRÄTT PROTOKOLL Aktbilaga 8 Patent- och 2018-03-12 och Mål nr PMÖÄ 5438-17 marknadsöverdomstolen 2018-04-25 Rotel 020110 Föredragning i Stockholm RÄTTEN Hovrättslagmannen Christine Lager, hovrättsråden

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juni 2006 Ö 566-06 KLAGANDE Roche Aktiebolag, 556038-3100 Box 47327 100 74 Stockholm Ombud: Advokat ME och jur. kand. JB MOTPART Orifarm

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2009-10-20 327 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Riksteatern 145 83 Norsborg Ombud: Advokat Monica B 111 31 Stockholm MOTPART Name Navigation AB 102 14 Stockholm SAKEN

Läs mer

Tryckfrihet och integritet - Mediejuridik, ME2068 (6 hp)

Tryckfrihet och integritet - Mediejuridik, ME2068 (6 hp) Tryckfrihet och integritet - Mediejuridik, ME2068 (6 hp) Disposition över föreläsning 18 april 2012 Om någon säger Dum gör dumma saker! vilka regler gäller? Reglering av tryckfrihet o TF Reglernas konstruktion

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 14-006 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 5 februari 2015 PARTER Klagande RN Ombud: Gunnar Bergquist Westpatent AB, Almekärrsvägen 11, 443 39 Lerum Motpart Radio Nostalgie 22,

Läs mer

Google AdWords Ur ett marknadsrättsligt och varumärkesrättsligt perspektiv

Google AdWords Ur ett marknadsrättsligt och varumärkesrättsligt perspektiv JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Karolina Jönsson Google AdWords Ur ett marknadsrättsligt och varumärkesrättsligt perspektiv LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Uppsats på juristprogrammet 15 högskolepoäng

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 GWA ARTIKELSERIE Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 Vad är parallellimport? Med parallellimport avses det förhållandet

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 17 mars 2005 *

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 17 mars 2005 * GILETTE COMPANY OCH GILETTE GROUP FINLAND DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 17 mars 2005 * I mål C-228/03, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Högsta

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (11) Mål nr 13-074 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 18 september 2014 PARTER Klagande KRAV ekonomisk förening (716422-5364) Box 1037, 751 40 Uppsala Ombud: Anne Gustavsson Aros Patent

Läs mer

PROTOKOLL Föredragning i Stockholm

PROTOKOLL Föredragning i Stockholm SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen Rotel 020112 PROTOKOLL 2019-06-05 Föredragning i Stockholm Sid 1 (6) Aktbilaga 6 Mål nr PMÖÄ 11663-18 RÄTTEN Hovrättslagmannen Peter Strömberg, hovrättsrådet

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 28.11.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 0824/2008, ingiven av Kroum Kroumov, bulgarisk medborgare, och undertecknad av ytterligare

Läs mer

Är det en fördel att vara känd?

Är det en fördel att vara känd? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Antonia Lundmark Är det en fördel att vara känd? - en analys av omfattningen av det utökade skyddet för kända varumärken LAGM01 Examensarbete Examensarbete på

Läs mer

Privatimport av piratkopior 2014-04-24

Privatimport av piratkopior 2014-04-24 Privatimport av piratkopior Tullbeslag av internetsåld vara Docent Sanna Wolk Akademin för Immaterial-, Marknadsföringsoch Konkurrensrätt (IMK) Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet Bakgrund Förstöring

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (7) Mål nr 15-038 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 29 april 2016 PARTER Klagande McDonald's International Property Company, Ltd 2711 Centerville Road, Suite 400, Wilmington, DE 19808,

Läs mer

Yttrande över betänkandet Ny Patentlag (SOU 2015:41) (Ju:2012:12)

Yttrande över betänkandet Ny Patentlag (SOU 2015:41) (Ju:2012:12) YTTRANDE 1 (6) Yttrande över betänkandet Ny Patentlag (SOU 2015:41) (Ju:2012:12) Allmänna synpunkter Hovrätten välkomnar förslaget om en ny patentlag och tillstyrker i allt väsentligt de förslag som lämnas

Läs mer

VARUMÄRKEN ADMINISTRATIV PRAXIS. Magdalena Jerner

VARUMÄRKEN ADMINISTRATIV PRAXIS. Magdalena Jerner VARUMÄRKEN ADMINISTRATIV PRAXIS Magdalena Jerner 2 2014-01-17 Copyright ZaccoA/S SÄRSKILJNINGSFÖRMÅGA MÅL 13-081 Ursprunglig och förvärvad särskiljningsförmåga för beteckningen VÅRDGUIDEN för varor och

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:30 2002-12-03 Dnr C 19/01

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:30 2002-12-03 Dnr C 19/01 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:30 2002-12-03 Dnr C 19/01 KÄRANDE Poolia AB, 556447-9912, Box 30081, 104 25 STOCKHOLM Ombud: jur.kand. Göran Starkebo och jur.kand. Susanne Ståhlberg, Albihns Stockholm AB, Box

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-08-04 257 ÄRENDENUMMER SÖKANDE The Boots Company Plc Nottingham NG2 3AA Storbritannien OMBUD: Peter E., Albihns AB Box 5581 114 85 Göteborg MOTPART

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2015-10-22 Dnr 336/2015 1 (5) Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Fi 2015/1581 Konkurrensverket begränsar sitt

Läs mer

Kundkraft Sverige AB, Västra järnvägsgatan 21, 105 18 Stockholm Ombud: Advokat C. R., W. Advokatbyrå, Box 7543, 103 93 Stockholm

Kundkraft Sverige AB, Västra järnvägsgatan 21, 105 18 Stockholm Ombud: Advokat C. R., W. Advokatbyrå, Box 7543, 103 93 Stockholm MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012-12-11 2012:15 Mål C 26/11 KÄRANDE Elskling AB, Sandelsgatan 16, bv, 115 34 Stockholm Ombud: Advokaterna M. F. och C. T., S. Advokatbyrå, Box 4501, 203 20 Malmö SVARANDE Kundkraft

Läs mer

Lagutskottets betänkande 1999/2000:LU23. Ändringar i varumärkeslagen. Sammanfattning. Propositionen. Utskottet 1999/2000 LU23. Bakgrund 1999/2000:LU23

Lagutskottets betänkande 1999/2000:LU23. Ändringar i varumärkeslagen. Sammanfattning. Propositionen. Utskottet 1999/2000 LU23. Bakgrund 1999/2000:LU23 Lagutskottets betänkande Ändringar i varumärkeslagen 1999/2000 LU23 Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 1999/2000:93 om ändringar i varumärkeslagen. De föreslagna ändringarna

Läs mer

Det varumärkesrättsliga utstyrselskyddet

Det varumärkesrättsliga utstyrselskyddet Juridiska institutionen Höstterminen 2016 Examensarbete i civilrätt, särskilt immaterialrätt 30 högskolepoäng Det varumärkesrättsliga utstyrselskyddet En granskning av varumärkesrättens gränser Författare:

Läs mer

Varumärken på Internet

Varumärken på Internet VARUMÄRKESSKYDD DESIGNSKYDD BRANDING REKLAMJURIDIK ÅRGÅNG 26 NUMMER 1 2015 Varumärken på Internet 18 22 26 32 40 Tvist: Fängelse och skadestånd för piratkopiehandel. Tvist: Nedsänkt lock gör snusdosor

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 14-053 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 18 december 2014 PARTER Klagande 1) Nordiska rådet Ved Stranden 18, DK-1061 Köpenhamn K, Danmark 2) JS Motpart Sveriges Socialdemokratiska

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 29 april 2004 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 29 april 2004 * BJÖRNEKULLA FRUKTINDUSTRIER DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 29 april 2004 * I mål C-371/02, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Svea hovrätt (Sverige), att domstolen skall meddela ett

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 25 januari 2007 *

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 25 januari 2007 * DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 25 januari 2007 * I mål C-48/05, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Landgericht Nürnberg-Fürth (Tyskland) genom beslut

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 13-030 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 21 november 2013 PARTER Klagande Knobby Shop Aktiebolag, 556267-1528 Metallgatan 21 A, 262 72 Ängelholm Ombud: Fredrik Lüning Awapatent

Läs mer

Eftermarknaden juridiska hinder eller möjligheter? Mikael Åström och Agnes Andersson, Setterwalls Advokatbyrå 6 februari 2013

Eftermarknaden juridiska hinder eller möjligheter? Mikael Åström och Agnes Andersson, Setterwalls Advokatbyrå 6 februari 2013 1 Eftermarknaden juridiska hinder eller möjligheter? Mikael Åström och Agnes Andersson, Setterwalls Advokatbyrå 6 februari 2013 Agenda Avtalet och äganderätt till verktyg Konkurrensrätt. Vertikala avtal

Läs mer

Marknadsrätt. Domstolar i Sverige. Vad är marknadsrätt? Andreas Prochazka MARKNADSDOMSTOLEN ALLMÄNNA DOMSTOLAR FÖRVALTNINGSDOMSTOLAR

Marknadsrätt. Domstolar i Sverige. Vad är marknadsrätt? Andreas Prochazka MARKNADSDOMSTOLEN ALLMÄNNA DOMSTOLAR FÖRVALTNINGSDOMSTOLAR Juridik Marknadsrätt Medierätt, HT 2010 Andreas Prochazka 054 700 18 14 andreas.prochazka@kau.se 11C 429 Domstolar i Sverige ALLMÄNNA DOMSTOLAR i. Tingsrätt ii. Hovrätt iii. Högsta domstolen FÖRVALTNINGSDOMSTOLAR

Läs mer

SÖKORDSANNONSERING SOM DEL AV EN SUND KONKURRENS - ändamål och förutsättningar

SÖKORDSANNONSERING SOM DEL AV EN SUND KONKURRENS - ändamål och förutsättningar JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet SÖKORDSANNONSERING SOM DEL AV EN SUND KONKURRENS - ändamål och förutsättningar Isabelle Sundström Examensarbete med praktik i civilrätt, 30 hp Examinator:

Läs mer

Användning av annans varumärke HD:s dom, och vägen dit. 21 augusti 2014 Christer Löfgren

Användning av annans varumärke HD:s dom, och vägen dit. 21 augusti 2014 Christer Löfgren Användning av annans varumärke HD:s dom, och vägen dit 21 augusti 2014 Christer Löfgren Målet - Layher stämde Mon.zon för intrång i varumärkes- och firmarättigheter år 2009. - Intrånget gäller LAYHER,

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2014-06-02 758 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Stam fyra Östermalm AB (556851-3005) 113 88 Stockholm Ombud: Brann AB Att: Tomas J Box 12246 102 26 Stockholm INNEHAVARE

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-01-28 229 ÄRENDENUMMER SÖKANDE ABB Asea Brown Boveri Ltd CH-8050 ZÛRICH Schweiz Ombud Rune P, Brann AB 801 33 GÄVLE MOTPART Harri L 725 91 VÄSTERÅS

Läs mer

VÄRDERING AV VARUMÄRKEN

VÄRDERING AV VARUMÄRKEN VARUMÄRKEN VARUMÄRKESUTVECKLING REKLAMJURIDIK ÅRGÅNG 21 NUMMER 8 2010 VÄRDERING AV VARUMÄRKEN HÖGSTA DOMSTOLEN Uppfinnarens patent var skyddade vid konkursen. TVISTER JULBRASAN, inte beskrivande. REKLAMJURIDIK

Läs mer

RÄTTEN Hovrättsråden Ulrika Ihrfelt, Göran Söderström, referent, och Annika Malm samt tf. hovrättsassessorn Johan Holmquist

RÄTTEN Hovrättsråden Ulrika Ihrfelt, Göran Söderström, referent, och Annika Malm samt tf. hovrättsassessorn Johan Holmquist 1 SVEA HOVRÄTT PROTOKOLL Aktbilaga 9 2018-06-05 Mål nr PMÖÄ 10745-16 Föredragning i Rotel 020109 Stockholm RÄTTEN Hovrättsråden Ulrika Ihrfelt, Göran Söderström, referent, och Annika Malm samt tf. hovrättsassessorn

Läs mer

Kan funktionell eller estetisk design varumärkesskyddas?

Kan funktionell eller estetisk design varumärkesskyddas? Kan funktionell eller estetisk design varumärkesskyddas? Hanna Lordh Kandidatuppsats i handelsrätt HARH12 VT2016 Handledare Ulrika Wennersten Innehållsförteckning Förkortningar... 3 Sammanfattning... 5

Läs mer

PROTOKOLL , och Föredragning i Stockholm. FÖREDRAGANDE OCH PROTOKOLLFÖRARE Referenten

PROTOKOLL , och Föredragning i Stockholm. FÖREDRAGANDE OCH PROTOKOLLFÖRARE Referenten SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen Rotel 0221 PROTOKOLL 2019-01-15, 2019-01-16 och 2019-05-15 Föredragning i Stockholm Sid 1 (8) Aktbilaga 58 Mål nr PMÖÄ 5441-17 RÄTTEN Hovrättsråden Ulrika

Läs mer

Särskiljningsförmåga hos geografiska namn

Särskiljningsförmåga hos geografiska namn LIU-IEI-FIL-A--14-01688--SE Särskiljningsförmåga hos geografiska namn - En varumärkesrättslig studie Distinctive Character of Geographical Names - A legal study in trademark law Sara Wahlberg HT 2013 VT

Läs mer

ANSÖKAN OM OGILTIGFÖRKLARING AV ETT GEMENSKAPSVARUMÄRKE

ANSÖKAN OM OGILTIGFÖRKLARING AV ETT GEMENSKAPSVARUMÄRKE Antal sidor (inklusive denna) KONTORET FÖR HARMONISERING I DEN INRE MARKNADEN (KHIM) ANSÖKAN OM OGILTIGFÖRKLARING Sökandes/ombudets referens (högst 20 tecken) Senast uppdaterad: 07/2013 Mod.011 Sökande

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2013-11-12 707 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Domaininfo AB (org. nr 556492-8413) William Gibsons väg 1 433 76 Jonsered Ombud: Domain and Intellectual property Consultants,

Läs mer

IT-relaterade tvister i Marknadsdomstolen. Antonina Bakardjieva Engelbrekt

IT-relaterade tvister i Marknadsdomstolen. Antonina Bakardjieva Engelbrekt IT-relaterade tvister i Marknadsdomstolen Antonina Bakardjieva Engelbrekt Tvister med svag IT anknytning Marknadsföring av konventionella produkter i nya medier (läs Internet) Marknadsföring (tillhandahållande)

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM50. Ny förordning om spritdrycker. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Näringsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM50. Ny förordning om spritdrycker. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Näringsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Ny förordning om spritdrycker Näringsdepartementet 2017-01-03 Dokumentbeteckning KOM(2016) 750 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om definition, presentation

Läs mer