MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 1) 134/2005/3 2) 135/2005/3 Dnr 1) LSY-1998-Y-415 2) LSY-1998-Y-416

Transkript

1 VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Helsingfors Översättning BESLUT Nr 1) 134/2005/3 2) 135/2005/3 Dnr 1) LSY-1998-Y-415 2) LSY-1998-Y-416 Givet efter anslag ÄRENDE 1) Utredande och ersättande av de skador som dammen i Kronoby ås norra arm eventuellt har orsakat efter år 1961, Kronoby och Karleby. 2) Avlägsnande av den damm i Kronoby ås norra arm som avses i tillståndsvillkor 6) i vattendragskommissionens givna utslag nr 29/1961, Kronoby SÖKANDE UPM-Kymmene Oyj; Jakobstads Fabriker ANHÄNGIGGÖRANDET ÄRENDETS TIDIGARE SKEDEN Västra Finlands vattendomstol har i sitt beslut nr 96/1998/1, givet , som gällde utredande och ersättande av skador som orsakats av invallningen av Larsmosjön efter år 1977, bestämt att ärendet angående skador som dammen i Kronoby ås norra arm eventuellt har förorsakat efter år 1977 och ersättandet av dessa, liksom yrkandet som gällt avlägsnande av nämnda damm skall utredas separat. Vasa förvaltningsdomstol har i sitt beslut nr 00/0018/2, givet , bestämt att i samband med ärende 1) skall även de skador som eventuellt har orsakats under åren behandlas, och har till övriga delar fastställt vattendomstolens beslut. Vattendragskommissionen beviljade genom sitt utslag nr 29/1961 Oy Wilh. Schauman Ab och staden Jakobstad tillstånd att avskilja Kalvholmsfjärden, Hästöfjärden och Gloskärsfjärden av Bottniska viken från havet och att bygga den härigenom bildade sötvattenbassängen Larsmosjön samt ta vatten ur den. Enligt tillståndsvillkor 6) i utslaget fick man bygga en damm i den norra armen av Kronoby å. Enligt tillståndsvillkoret skulle dammen dock, såvitt ej annorlunda föreskrivs, avlägsnas, ifall den inte med anledning av sådana företag som förverkligas senare mera behövs för att hindra saltvatten från att tränga in i Larsmosjön. Byggarbetena för Larsmosjön blev färdiga år I arbetena ingick fördämningen av den norra armen av Kronoby å. Västra Finlands vattendomstol beviljade genom sitt utslag nr 96/1969 Outokumpu Oy, Rikkihappo Oy och Karleby stad tillstånd att av havsvikarna Jouxfjärden, Träskminnsviken och Bredviksfjärden bilda sötvattenbassängen Öjasjön, ta vatten ur den och förena bassängen med sötvattenbassängen Larsmosjön. Dammarna byggdes

2 2 med tillstånd att inleda arbetena hösten 1968 och Öjasjön förenades med Larsmosjön. I och med att Öjasjön byggdes bildades en sötvattenbassäng av havsområdet utanför den norra armen av Kronoby å och den där befintliga dammen förlorade sin betydelse. Västra Finlands vattendomstol berättigade genom sitt utslag nr 67/1971 Oy Wilh. Schauman Ab att avlägsna dammkonstruktionerna på så sätt att endast de för vägbron behövliga konstruktionerna kvarlämnades, och att överlåta den därigenom som bro kvarstående konstruktionen till delägarna i ifrågavarande väg på det villkoret att vägdelägarna skall sörja för den tillbörliga skötseln och underhållet av denna konstruktion. Dammkonstruktionerna avlägsnades och den konstruktion som kvarstod har sedan slutet av år 1971 använts enbart som vägbro. SYNEFÖRRÄTTNING Vattendomstolen bestämde att ärendena (LSY-1998-Y-415 och LSY-1998-Y-416) angående skador som eventuellt orsakas av dammen i den norra armen av Kronoby å och avlägsnandet av den skall behandlas vid en syneförrättning enligt 18 kap. i vattenlagen. På Västra Finlands miljöcentrals framställan förordnade vattendomstolen diplomingenjör Juha Helin till förrättningsingenjör vid syneförrättningen. Västra Finlands miljötillståndsverk befriade Helin på dennes begäran från uppdraget som förrättningsingenjör och förordnade forskaren Tommi Seppälä till förrättningsingenjör vid syneförrättningen. Synesammanträden i enlighet med vattenlagen har hållits i kommunkansliet i Kronoby och i stadshuset i Karleby. Det daterade syneinstrumentet och andra handlingar har varit framlagda till allmänt påseende i stadskansliet i Karleby och kommunkansliet i Kronoby och enligt den daterade kungörelsen skulle anmärkningar, yrkanden, påpekanden och utlåtanden tillställas miljötillståndsverket senast UTREDNING OM PROJEKTET I SYNEINSTRUMENTET Damm Kronoby å förgrenar sig omkring en kilometer före utloppet i två armar. Huvudförgreningen rinner ut mot nordväst i den nordöstra delen av Larsmosjön. Åns mindre förgrening rinner ut mot norr till Jouxholmsfjärden, som är ett vikområde i den sydvästra delen av Öjasjön. I samband med byggandet av Larsmosjön byggdes en damm i den norra armen, vars syfte var att hindra saltvatten från att komma in till Larsmosjön. Dammen byggdes på ca 60 meters avstånd från förgreningspunkten och den blev färdig år Den norra armen som viker av från huvudfåran är i början m bred, men smalnar längre fram av så att den är 6 8 m bred. Mitt i fåran är vattendjupet ca 1,5 m. Vid dammen har fåran tidigare varit ca 12 m bred, men fåran har försetts

3 3 med vallbankar i samband med att dammen byggdes. Öppningen i dammens träkonstruktion var 2 m bred. Situationen förändrades då sötvattenbassängen Öjasjön byggdes år Dammkonstruktionsdelen i den norra armen revs och den konstruktion som blev kvar har sedan år 1971 fungerat som vägbro. Vattenkvalitet Vattnet i Kronoby å är brunfärgat av humus som typiskt är för de rinnande vattnen i området. Av avrinningsområdets areal utgörs ca 2,5 % av sura sulfatjordar. De omfattande dikningar och nyodlingar som gjorts i avrinningsområdet åstadkom tillsammans med rensningarna och invallningarna i åns nedre och mellersta delar på och talen surhetsproblem i vattendraget på talen. Från talet har surhetsproblemen minskat. Också i Larsmosjöns norra bassäng har allmänintrycket av vattnet varit brunt. Fosforhalterna i Larsmosjön har varit de för näringsrika vatten och kvävehalterna de för näringsrika och mycket näringsrika vatten typiska. Surheten (ph-värdet) i sjön har under åren i allmänhet varit 6,3 7,0 och i den norra bassängen har de minsta värdena konstaterats. Kronoby ås andel av vattenföringen i sjön har på senare år varit ca 22 %. I den sydvästra delen av Öjasjön inom det område som påverkas av vattnen från den norra armen av Kronoby å är den nästan igenvuxna Jåkholmsfjärden belägen, vars vatten ger ett brunt och grumligt allmänintryck. Områdets vatten har klassificerats som lindrigt surt, phvärdet har varit 5,1 5,3. Vattenföringarnas fördelning Vattenföringarna i Kronoby å har beräknats ha fördelat sig mellan förgreningarna till Larsmosjön och Öjasjön under olika tider på följande sätt: Tidsperiod Larsmosjön Öjasjön talet 30 % 70 % 1950-talets början 67 % 33 % 1960 dammens plan.skede 70 % 30 % dammperioden % 0 % efter % % Efter att dammen avlägsnades har Öjasjön varit i förbindelse med Larsmosjön via en kanal som går över näset Gåsören. Strömningen i kanalen riktar sig svagt från Öjasjön till Larsmosjön. Vid högvattenföringar hamnar största delen av vattnet i Kronoby å ut i Larsmosjön, eftersom vägvallen och dammbrokonstruktionerna i den norra armen avsnör den norra armen så att den blir i storlek med öppningen i brokistan. Den fria öppningen i kistan är 3 meter bred.

4 Dammens inverkan 4 Båttrafik Dammen avskar förbindelseleden för båtar till skärgården i havsområdet utanför Karleby under åren Dammen styrde småbåtstrafiken till Larsmosjön och därifrån vidare till havsområdet i Larsmo skärgård. För småbåtstrafikens del har olägenheterna ansetts vara obetydliga. Efter att dammkonstruktionerna har avlägsnats har det varit möjligt att röra sig med småbåtar via Öjabassängen till havsområdet utanför Karleby. Genom öppningen i den bro som kvarstått på sin plats ryms de båtar färdas som också i övrigt är av den storleken att de kan röra sig i den bara drygt en meter djupa norra armen av Kronoby å. Fiskerihushållning Dammen i den norra armen av Kronoby å hindrade tillsammans med byggandet av Larsmosjön fiskens uppvandring från havet under åren Årensningarna och den effektiverade markanvändningen i avrinningsområdet åstadkom en ökning av sura urlakningar uppenbarligen redan på 1950-talet enligt ansökningshandlingarna. Vid rensningarna gick de strömlekande fiskarnas lek- och yngelproduktionsområden förlorade. Åns betydelse som habitat för ädelfisk var ringa redan i början av 1960-talet. I ån fick man vanliga fiskarter såsom abborre, gädda, braxen och lake. Också i fråga om hushållsfisken var ån ett dåligt reproduktionsområde på grund av den svaga vattenkvaliteten. Fastän dammen hindrade även hushållsfiskens passage till ån under åren och begränsade småbåtstrafiken till Karleby skärgård, kunde befolkningen kring åmynningen fiska hushållsfisken i Larsmosjön. Kräftan som tidigare gett en betydande inkomst omnämns ha försvunnit från Kronoby å på grund av kräftpest år I sökandens kompletterande utredning har det framförts att vattnet i Kronoby å vid övergången mellan och 1960-talet redan i stor utsträckning var likadant som nu. Under den tidsperiod då dammen i den norra armen utgjorde stigningshinder för fisken, var vattnet i Kronoby å tidsvis så surt att fiskens rom och småyngel dog. Åns fiskeriekonomiska värde har under åren bedömts vara obetydligt och till den delen beräknas det inte ha uppkommit några men som skall ersättas. Dammen i den norra armen hindrade ända till år 1969 sura vatten från att komma in till Jåkholmsfjärden och det har bedömts att detta har förbättrat möjligheten för vattenområdet i fråga att utgöra lek- och yngelproduktionsområde för fisk.

5 FÖRRÄTTNINGSMÄNNEN FRAMSTÄLLNING Bedömning av olägenheterna av dammen 5 Om laxens och öringens uppvandring till Kronoby å har det inte hittats några nedtecknade uppgifter. Med stöd av de uppgifter som förrättningsmännen har skaffat har de fått den uppfattningen att sikens uppvandring till Kronoby å har upphört innan dammen i den norra armen blev färdig. Dammen har i viss mån begränsat den stationära fiskens rörelser, men det därav orsakade menet har inte kunnat anses vara betydande på grund av bl.a. surhetsproblemen. Förrättningsmännen har framfört att något men som skall ersättas har dammen i den norra armen inte medfört för fiskens uppvandring. Förhindrandet av fiskens passage förbi dammen är inte ett oförutsett men, varför menet i varje fall i fråga om ersättandet är preskriberat, eftersom yrkandena borde ha gjorts inom tio år efter att byggnadsarbetet slutfördes. Av fördämningen under åren eller av dammbron efter år 1971 har man inte heller bedömt att det på vattenkvaliteten i Öjasjöns område vållats någon skada som skall ersättas. Innan Larsmosjön byggdes var området i fråga likt ett självständigt vattensystem dvs. mera sjölikt än den nuvarande Öjasjöns område, som för sin del stod i avsevärt närmare förbindelse med havet. Inom Öjasjöns område var andelen fisk som kommit från havsområdet utanför avsevärt större än inom Larsmosjöns område. Möjligheten för fisken att komma in till Öjasjöns område underlättades särskilt av Bysundet och Norröströmmen, vilka bildade en fortsättning på Kronoby å och lockade till sig bl.a. sik som befann sig på lekvandring. Som en följd av byggandet av dammen i den norra armen upphörde sötvattenströmningarna år 1961, varvid fångsterna av vandringssik sjönk. Olägenheten fortgick ända till år År 1969 uppdämdes havsvikarna utanför den norra armen av Kronoby å och den således bildade Öjasjöns dammar hindrade fiskens passage till området vid den norra armen. Avlägsnandet av luckkonstruktionerna i den norra armen år 1971 återställde flödena av lockvatten, om än inte lika kraftiga som de var före dammen. Beräkning av skadans storlek Förrättningsmännen har som jämförelsefångst använt den beräkning som Sormunen m.fl. lagt fram år 1977 om 40 kg/ha/år som den största fångst som man kunde fiska i Larsmosjöns område utan att riskera fångsterna de följande åren. Fångsten 37 kg/ha för år 1967 har beskrivit situationen efter avstängningen av den norra armen innan Öjasjön byggdes. Andelen sik av fångsten år 1967 var 4,6 %, och som andel i början av skadeperioden har 15 % framförts. Den av dammen orsakade nedgången i sikfångsten har varit 0,45 kg/ha/år. Jåkholmsfjärden, Bysundet och Träskminnsviken (totalt 700 ha) har bedömts

6 6 vara det område som påverkas av vattnen från den norra armen. Genom att använda producentpriset 3,5 /kg för siken har man fått skadans storlek för tiden , dvs. för åtta år till och med 6 % ränta för 40 år medräknat totalt I närheten av skadeområdet är en fiskväg under planering, som då den blir gjord kommer att förbättra fiskens passage till skadeområdet. Planeringen av fiskvägen har pålagts Öjasjöns regleringsbolag som förpliktelse vid slutsynen av Öjasjön. Kostnadsberäkningen för byggandet av fiskvägen är Förrättningsmännen har med hänvisning till 11 kap. 13 i vattenlagen föreslagit att ersättningen skall erläggas genom åtgärder på så sätt att tillståndshavaren förordnas att delta med en 20 % andel i byggkostnaderna för nämnda fiskväg. Nödvändigheten av att avlägsna dammen PÅMINNELSER OCH YRKANDEN Förrättningsmännen har med hänvisning till sin bedömning av dammens verkningar framfört att det inte finns några grunder för att avlägsna dammbron och som bro är den uppenbart behövlig. Broöppningens skick behöver emellertid utredas och eventuella uppslamningar och skräp som i onödan begränsar vattenströmningen skall avlägsnas från området nära dammbron. 1) UPM-Kymmene Oyj; Jakobstads Fabriker har yrkat att förrättningsmännens framställning om att den av dammen i Kronoby ås norra arm orsakade minskningen av sikfångsten under åren var ett oförutsett men, skall avvisas. Bolaget har ansett att den nämnda minskningen av sikfångsten inte har varit ett oförutsett men och att saken har behandlats i tidigare beslut angående Larsmosjön, och de men som uppdämningen av Larsmosjön har medfört för havsområdet har ersatts i enlighet med de tidigare besluten. Den byggda dammen hindrade strömningen och detta kände alla till innan byggprojektet inleddes. När Larsmosjöns fiskeriskador behandlades kände alla till saken, men några ersättningsyrkanden framfördes inte om saken. I andra hand, ifall dammen anses ha medfört något oförutsett men, skall ersättningssumman minskas och en del av byggkostnaderna för fiskvägen vid Storströmmen skall bestämmas eller godkännas som ersättning. Fiskeristiftelsens fångstberäkning 40 kg/ha/år, som förrättningsmännen har använt, är en teoretisk årstillväxt och grundar sig inte på fångstuppgifter. Bolaget har konstaterat att vid bedömningen av fiskeriekonomiska skador har man för Öjasjön använt fångstnivån 37 kg/ha/år och att den faktiska fångsten år 1967 motsvarar den årliga tillväxt som beräknats för Larsmosjöns område, och något men kan inte påvisas. Förrättningsmännens framställningar angående fåran vid dammen skall avvisas. Oy Wilh. Schauman Ab, Jakobstads fabriker har i tiden gått med på att lämna kvar de dammkonstruktioner som har behövts för byggandet av bron på det villkor att väglaget från överlåtelsedagen

7 7 tar på sig allt juridiskt och ekonomiskt ansvar samt underhållsansvaret med anknytning till dammkonstruktionerna. Saken har bekräftats med ett särskilt avtal. 2) Österbottens arbetskrafts- och näringscentral har ansett att en tillräcklig vattenströmning måste garanteras i den norra armen av Kronoby å, vilket den gamla dammen som nu utgör vägbro inte möjliggör. Konstruktionen skall avlägsnas och om det anses att bron är nödvändig skall den bytas ut till en sådan som medger att vattenströmningen återställs till den situation (ca 30 % av åns totalvattenföring) som var rådande innan dammen byggdes. Med tillräcklig strömning förbättras fiskens reproduktionsförhållanden, sedimentationens skadeverkningar minskar och sötvattnets inverkan som lockvatten ökar. TE-centralen har föreslagit att UPM-Kymmene Oyj dessutom åläggs att planera och genomföra en restaurering av den norra fåran av Kronoby å på ett sätt som har godkänts av TE-centralen. Restaureringen skall syfta till att återställa vattenströmningen i fåran och den fiskeriekonomiska funktionen till den nivå som var rådande före uppdämningen. TE-centralen har ansett att byggandet av dammen inte endast hindrat vandringsfiskens stigning till Kronoby å, utan inverkade i stor utsträckning på det fiskbara fiskbeståndet och vattenmiljön i den dåvarande havsviken, den nuvarande Öjasjön. TE-centralen har ansett att dammen har orsakat fiskeriskador och parterna skall ersättas för skadorna utöver att sökanden åläggs att delta i byggkostnaderna för den nya fiskvägen. 3) Byggnads- och miljönämnden i Karleby stad har framfört att sökanden bör åläggas att uppgöra en plan om utformningen av Kronoby ås mynningsdel, breddningen av åarmen för TE-centralens godkännande före slutet av år Målsättningen skall vara att av vattenföringen i Kronoby å skall åtminstone lika mycket (ca 1/3 av vattenföringen) som före uppdämningen styras till Öjasjön. Åtgärder som återställer naturhushållningen och naturliga fiskarter bör anses vara en primär åtgärd i stället för utplanteringar som ofta ger klent resultat. I beslutet bör det konstateras att fiskbestånden har åsamkats men från år 1961 under hela den tidsperiod som följt efter uppdämningen. 4) Karleby stad har förenat sig om byggnads- och miljönämndens i Karleby stad (ovan) ståndpunkt om att de fördämmande konstruktionerna i Kronoby ås norra arm bör avlägsnas och åtminstone en tredjedel av åns vattenföring styras till Öjasjön. 5) AA, yrkesfiskare, har ansett att de skador som orsakats av avstängningen av Kronoby ås norra arm inte har varit framme vid någon behandling och de har inte utretts. De skador som orsakats av uppdämningen har varit oförutsedda och stora. Avlägsnandet av dammluckorna år 1971 har inte återställt strömningarna in till Öjasjön till vad de var före uppdämningen. Förrättningsmännens åsikt om att

8 8 avstängningen inverkade bara i Jåkholmsfjärden, i Bysundet och Träskminnsviken, är fullständigt fel. Det vatten som strömmade ut till havet lockade fisk på ett avsevärt vidare område. I strid med förrättningsmännens åsikt medförde uppdämningen inte skada enbart för sikfisket. Inverkan var nästan lika stor på fångsterna av lake, gädda och abborre. AA har ansett sig fortfarande ha lidit sådan skada av dammen i Kronoby ås norra arm att han har rätt till skadeersättning. I fråga om ersättningen har påminnaren hänvisat till det ersättningsyrkande på (3 363 /år, 40 år) som han lämnat in till förrättningsingenjören. 6) Norra svenska fiskeområdet har yrkat att dammen i Kronoby ås norra fåra skall avlägsnas. Då förbättras vattenströmningen via Bysundet ut till havet avsevärt och sedimentationen i vattenområdet minskar, varvid vattenkvaliteten förbättras i hela området. Då en fiskeriekonomisk restaurering har planerats i Kronoby å är det viktigt att förhållandena i vattenområdet är optimala för fiskvandringen upp till lekplatserna i ån. Påminnaren har yrkat att den fiskeriekonomiska skada som orsakades i den nuvarande Öjasjön under åren skall anses vara oförutsebar och bli ersatt. UPM-Kymmene Oyj skall dessutom åläggas att i samband med avlägsnandet av dammen restaurera den norra armens mynningsområde i fiskeriekonomiskt hänseende på ett sätt som har godkänts av Österbottens arbetskrafts- och näringscentral. 7) Öja fiskelag har framfört följande yrkanden: 1. Åtgärder bör vidtas så att Kronoby ås tidigare naturliga vattenflöde genom Öjasjön ut i havet återställs till vad det var förut. 2. UPM-Kymmene Oyj bör till Öja fiskelag för den skada som stängandet av Kronoby ås norra fåra har orsakat för tiden betala totalt ,00 euro jämte laga ränta och dessutom årligen minst ,00 euro per år jämte laga ränta från och med år 2005 ända till dess att man genom uppföljningsundersökningar på ett tillförlitligt sätt har kunnat konstatera att de fiskeriekonomiska restaureringsåtgärder som vidtagits till fullo har kompenserat den skada stängandet av Kronoby ås norra fåra har förorsakat. 3. Bolaget bör ytterligare åläggas att jämte laga ränta ersätta Öja fiskelags rättegångskostnader med 1 230,25 euro (fiskelagets påminnelse ) och 1 043,10 euro (den nu framförda skrivelsen) dvs. sammanlagt 2 273,35 euro. Som motivering för sina yrkanden har Öja fiskelag framfört bland annat följande: Ifall en vattenföring som motsvarar den tidigare kan säkerställas utan att dammen i åns norra fåra avlägsnas, godkänner fiskelaget till exempel en fördjupning av åfåran under bron. I ärendet måste man dock beakta de vattenrättsliga besluten, som till exempel vattenöverdomstolens beslut 106/107 om nyregleringen, och slutsynen av Öjasjön (Västra Finlands miljötillståndsverks beslut 16-17/2004/3). Fastän en fiskväg i enlighet med slutsynen byggs kommer skadorna

9 SÖKANDENS FÖRKLARING 9 att fortgå om inte den naturliga vattenföringen från den norra fåran leds ut i havet via Bysundet och Öjasjön. I fråga om de orsakade skadorna har fiskelaget hänvisat till den skadevärdering som det har lagt fram i samband med ärendet angående slutsynen av Öjasjön, och framhållit att skadorna fortgår till dess att vattenföringen i Kronoby ås norra fåra har återställts till vad den var före år Eftersom det finns vittnen som kan styrka att sik vandrade mot Kronoby å ännu år 1968, har fiskelaget bett att dessa personer hörs i miljötillståndsverket. Fiskelaget har konstaterat att det också yrkat på en årlig fiskerihushållningsavgift. Fiskelaget har bestridit att vattnet i Kronoby å skulle ha varit så dåligt att avstängningen av ån skulle ha förbättrat situationen i Öjasjön, liksom också de påståenden som sökanden har framfört om åns dåliga tillstånd. Fiskelagets minimikrav är att 3 kg/ha som förrättningsmännen framfört skall ersättas också för havsområdet utanför Öjasjön dvs. för ha och för 40 år, varvid ersättningens storlek blir ,00 euro. Fiskelaget godkänner inte alls det förslaget av förrättningsmännen att de beräknade skadorna skulle kompenseras genom att ålägga UPM- Kymmene Oyj att delta i kostnaderna för byggandet av fiskvägen. En förpliktelse om detta har i tillståndsbestämmelse 14 a) i miljötillståndsverkets beslut 16-17/2004/3 pålagts Öjasjöns regleringsbolag. Då skulle ju fiskelaget inte få någon tilläggsersättning för den av bolaget förorsakade skadan. Fiskelaget har framhållit att skadorna inte till någon del är preskriberade och att samtliga skador är av samma typ som de som förrättningsmännen har framfört angående siken. 8) BB, yrkesfiskare, har yrkat att med anledning av den genom avstängandet av Kronoby ås norra arm ändrade vattenföringen ut till havet skall UPM-Kymmene Oyj ersätta honom, CC och DD:s rättsinnehavare för minskade fiskeriinkomster från år 1963 totalt 6 197,15 euro per år jämte laga ränta. I beräkningarna har endast siklöja beaktats. Fångstuppgifterna för åren har utgjort jämförelseobjekt. Påminnaren godkänner inte tolkningen att skadorna skulle vara preskriberade. Då Kronoby ås utlopp till havet flyttades ca 30 km söderut genom byggandet av den aktuella dammen, orsakades skada för siklöjefångsten på BB:s fiskevatten. De skador som orsakas av dammen fortsätter också efter att dammluckorna avlägsnades till dess att vattenströmningen har återställts till vad den var förut. UPM-Kymmene Oyj; Jakobstads Fabriker har i fråga om de yrkanden som gäller avlägsnande av dammen och återställande av Kronoby ås norra arm konstaterat att dammkonstruktionerna har avlägsnats från Kronoby ås norra arm på det sätt som vattendomstolen har förutsatt.

10 10 Förpliktelserna och ansvaret för den brodel som blev kvar överfördes år 1971 i enlighet med vattendomstolens bestämmelser till det lokala väglaget. Genom kanalen mellan Larsmo- och Öjasjön och genom Kronoby ås norra arm kan en tillräcklig sötvattenströmning uppnås för behoven för den fiskväg till Öjasjön som är under planering. Strömningens storlek är direkt i proportion med den avtappade vattenmängden från vattenmagasinen Larsmosjön och Öjasjön. Den nuvarande öppningen i bron är tillräcklig, och utgör inget hinder för fiskens uppvandring. Yrkandena på att den nuvarande bron skall avlägsnas och åns norra arm restaureras skall förkastas. I fråga om utredande och ersättande av skador som eventuellt orsakats av dammen är sökandens ståndpunkt att minskningen av sikfångsten under åren inte är ett oförutsett men. Yrkandena om ersättningar och fiskerihushållningsavgifter skall i första hand förkastas, eftersom något oförutsett men inte har förekommit och de men som uppdämningen av Larsmosjön har medfört för havsområdet har redan ersatts. I andra hand, ifall det anses att dammen har medfört något oförutsett men, skall som ersättning godkännas en del av byggkostnaderna för fiskvägen vid Storströmmen. Fiskvägen blir färdig våren Bolaget har också konstaterat att landhöjningen och uppgrundningen av åmynningsområdet är naturliga saker som inte skall ersättas. De fiskeriekonomiska skador som eventuellt har orsakats av uppdämningen av Öjasjön får inte heller blandas ihop med de men som beror på uppdämningen av Larsmosjön. FÖRRÄTTNINGSINGENJÖRENS UTLÅTANDE Förrättningsingenjören har i fråga UPM-Kymmene Oyj; Jakobstads Fabrikers 1) påminnelse ansett att de men som har orsakats av byggandet av dammen inte har varit kända för alla parter, såsom sökanden har påstått i fråga om preskriberingen av ersättningarna. Den färdigblivna fiskvägen i Storströmmen i Larsmosjön ökar inte de vattenföringar från Kronoby ås norra arm som är inriktade på Öjasjön och därför lämpar sig inte kostnaderna för den nämnda redan byggda fiskvägen som kompensationsåtgärd för de men som har orsakats av fördämningen av den norra armen. I fråga om byggnads- och miljönämndens i Karleby stad och Karleby stads 4) yrkanden angående dammen och vattenföringarna har förrättningsingenjören konstaterat att de strömningar som lockar fisk till lekvandring bestäms i Öjasjöns område i enlighet med avtappningarna. Fastän fördelningen av vattnen från Kronoby ås utloppsarmar skulle ändras, skulle vattenföringarna fortfarande vara inriktade mot Larsmosjön, eftersom vattnen genom avtappning till största delen leds till havet via Larsmosjön. Byggandet av en ny fiskväg mellan Öjasjön och havet flyttar för sin del avtappningar till Öjasjöns sida och ökar därigenom också den norra armens lockvattenström till Öjasjön. Enligt byggplanen kommer vattenföringen i fiskvägen att vara i medeltal 2,8 m³/s.

11 MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av huvudsaken 11 I fråga om de yrkanden angående den norra armens damm och restaurering som har framförts av Österbottens arbetskrafts- och näringscentral 2) har förrättningsingenjören hänvisat till sitt utlåtande ovan i fråga om byggnads- och miljönämnden i Karleby stad och Karleby stad. I fråga om AA:s 5) påminnelse har förrättningsingenjören konstaterat att enligt förrättningsmännens bedömning är det men som orsakats av fördämningen av den norra armen så litet att det inte kan bedömas ha inverkat på en enskild yrkesfiskares utkomst. Dessutom har det med stöd av tidigare beslut förefallit som att Blomqvist inte har fiskat inom det område som påverkas av dammen i den norra armen under åren I fråga om Norra svenska fiskeområdets 6) påminnelse har förrättningsingenjören hänvisat till sitt utlåtande i fråga om byggnads- och miljönämnden i Karleby stad och Karleby stad. I fråga om Öja fiskelags 7) påminnelse har förrättningsingenjören framfört att förrättningsmännen har bedömt att det men som har orsakats av fördämningen av Kronoby ås norra arm var avsevärt mindre såväl till verkningarna som till förekomstområdet än vad fiskelaget har framfört. Enligt förrättningsmännens bedömning orsakades men i havet utanför den norra armen under åren i ett område som var ett bättre sikfiskeområde än sin näromgivning. Enligt förrättningsingenjören hade vattenföringarna i Kronoby ås mynningsarmar ändrats redan innan dammen i den norra armen byggdes år Således kan man inte ha naturtillståndet som jämförelseobjekt. Den fiskväg som skall placeras och byggas i Öjasjöns dammvall uppskattas ha en positiv inverkan på Öjasjöns tillstånd och på vattenföringarna i Kronoby ås norra arm. Därför är det motiverat att ålägga sökanden att delta i byggandet av fiskvägen i fråga med en summa som är lika stor som menet. I fråga om BB:s 8) påminnelse har förrättningsingenjören konstaterat att förrättningsmännen noggrant och opartiskt har granskat alla påminnelser och yrkanden som kommit fram under tiden för syneförrättningen. Olägenheterna för yrkesfiskare har emellertid inte granskats fiskarvis, med stöd av bedömningen av de totala olägenheterna har det prövats vara onödigt. Det av fördämningen orsakade menet har inte bedömts ha inverkat på en enskild fiskares utkomst. Med stöd av tidigare beslut har det dessutom förefallit som att BB inte har fiskat inom det område som påverkas av dammen i den norra armen under åren ) Yrkandena på att UPM-Kymmene Oyj Jakobstads Fabriker skall åläggas att betala ersättningar för eventuella skador orsakade av den

12 12 damm som har byggts i Kronoby ås norra arm förkastas av miljötillståndsverket såsom preskriberade för åren och såsom ogrundade för tiden därefter. 2) Yrkandet på att den damm som har byggts i Kronoby ås norra arm skall avlägsnas förkastas av miljötillståndsverket såsom ogrundat, riktat mot UPM-Kymmene Oyj Jakobstads Fabriker. Motiveringar 1) I strid med förrättningsmännens ståndpunkt anser miljötillståndsverket att de påföljder som byggandet av dammen i Kronoby ås norra arm förorsakat under åren inte har varit jämförliga med till exempel skador som orsakas av att en anläggning har rasat, och således inte orsakade av oförutsedd anledning på det sätt som avses i 2 kap mom. i vattenlagen. Verkningarna har varit sådana att de inte förutsetts vid tillståndets meddelande. Eftersom några yrkanden på ersättande av skador inte har framförts inom tio år efter att den damm som byggdes i den norra armen blev färdig år 1962, utan först så sent som på 1990-talet i samband med handläggningen av vattendomstolens givna beslut nr 96/1998/1, är yrkandena angående skadorna preskriberade. Miljötillståndsverket konstaterar dessutom att även om man också skulle anse skadorna vara orsakade av oförutsedd anledning på det sätt som avses i vattenlagen, borde yrkandena angående dessa ha framförts senast inom tio år från den tidpunkt då skador inte mera orsakades, dvs. år De för fiskvandringen orsakade menen av den damm som byggts i Kronoby ås norra arm bortföll år 1969, då havsvikarna utanför åarmen uppdämdes till sötvattenbassängen Öjasjön och dammarna hindrade fiskens gång från havet till området vid den norra armen. Avlägsnandet av luckkonstruktionerna i den norra armen år 1971 återställde dessutom vattenföringarna, om än inte till lika stora som före dammen, och ansvaret för dammen övergick till delägarna i den väg för vilken dammen används som bro. Miljötillståndsverket anser liksom också förrättningsmännen att efter år 1968 har dammen i Kronoby ås norra arm inte medfört någon skada som skall ersättas enligt vattenlagen. 2) Västra Finlands vattendomstol berättigade genom sitt utslag nr 67/1971 Oy Wilh. Schauman Ab att avlägsna konstruktionerna för dammen i Kronoby ås norra arm på så sätt att bara de för vägbron behövliga konstruktionerna lämnas kvar på sin plats, och att överlåta den konstruktion som sedan kvarstår som bro till delägarna i vägen i fråga, på villkor att vägdelägarna skall sörja för den tillbörliga skötseln och underhållet av denna konstruktion. Oy Wilh. Schauman Ab och Gåsöns servitutvägs nr 28 vägbestyrelse har genom ett avtal som är daterat kommit överens om bland annat att Oy Wilh. Schauman Ab överlåter dammkonstruktionerna till vägbestyrelsen i det skick som de är efter att de konstruktioner som inte behövs för vägbron har avlägsnats, och att vägbestyrelsen ikläder sig det ekonomiska och juridiska ansvaret för vägbron inklusive underhållet. Miljötillståndsverket anser att med beaktande av ovannämnda vattendomstolsutslag och avtal är UPM-Kymmene Oyj Jakobstads Fabriker inte längre ansvarigt för de menliga verkningar som eventuellt orsakas av vägbron

13 Utlåtande om påminnelser och yrkanden 13 och kan inte förpliktigas till åtgärder i fråga om den fördämning som orsakas av bron eller av igenslamningarna i broöppningen. UPM- Kymmene Oyj Jakobstads Fabrikers 1) yrkanden, att minskningen av sikfångsten inte skall anses som en oförutsedd skada och att förrättningsmännens framställningar om fåran vid dammen skall avvisas med stöd av det avtal som har ingåtts med vägdelägarlaget, har beaktats av miljötillståndsverket på ovan framfört sätt. Österbottens arbetskrafts- och näringscentrals 2) yrkande på att strömningen i Kronoby ås norra arm skall återställas till vad den var förut, byggnads- och miljönämndens i Karleby stad 3) och Karleby stads 4) yrkande om storleken av den vattenföring i Kronoby å som skall styras till Öjasjön, AA:s 5) och BB:s 8) yrkanden på ersättning, Norra Svenska Fiskeområdets 6) yrkande på att dammen skall avlägsnas och Öja fiskelags 7) yrkande på att vattnets lopp skall återställas till vad det var förut, har förkastats av miljötillståndsverket av de skäl som har framförts i punkten Motiveringar. De ärenden som nu är under behandling har förordnats till en syneförrättning med stöd av Västra Finlands vattendomstols beslut nr 96/1998/1, givet Fiskelaget behövde därvid inte vidta några särskilda åtgärder i fråga om utredningen av skadorna. Vid den syneförrättning som har varit under behandling och vid behandlingen av saken i miljötillståndsverket har ärendena utretts å tjänstens vägnar. Härigenom föreligger inga grunder till att avvika från huvudregeln i 16 kap. 27 i vattenlagen, enligt vilken parterna själva får bära sina rättegångskostnader i ansökningsärenden. Därför förkastar miljötillståndsverket Öja fiskelags yrkande om rättegångskostnaderna. Eftersom skadorna angående åren har förkastats såsom preskriberade, förkastar miljötillståndsverket också fiskelagets yrkande på att vittnen skall höras. Lagrum 2 kap. 27 i vattenlagen

14 14 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Bilaga Besvärsanvisning BEHANDLINGSAVGIFT 336,38 euro Lag om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer 3 (1651/1995). BIRGITTA VAUHKONEN Birgitta Vauhkonen KALEVI TIKKA Kalevi Tikka Översättningens riktighet bestyrker: Ort och tid som ovan. Auktoriserad translator Stina Hallman I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Kalevi Tikka och Hannu Kokko (granskande ledamot). Ärendet har föredragits av Kalevi Tikka. KT/mk

15 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt BILAGA Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är sextio (60) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e-postadress - vaasa.hao@om.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) Till besvärsskriften skall fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, Helsingfors postadress: PB 115, Helsingfors telefon: växel (09) telefax: (09) e-post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 80 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.