Den ytliga kroppen och det djupa intresset

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den ytliga kroppen och det djupa intresset"

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Centrum för kulturstudier Den ytliga kroppen och det djupa intresset Teknik, manlighet och heterosexualitet bland datastudenter på Chalmers Andreas Ottemo C-uppsats Kulturstudier Höstterminen 2007 Handledare: Thomas Johansson

2 Abstract This thesis deals with the intersection between technology, masculinity and heterosexuality. It is based on an ethnographic study combined with interviews of seven students in the Computer Science and Engineering program at Chalmers University of Technology in Sweden. Starting in a broader field of cultural studies, the construction of meaning in an environment dominated by men and oriented around technology is studied from a gender perspective. Butler's heterosexual matrix and Connell's hegemonic masculinity are important theoretical concepts integrated into the discourse analysis perspective of the study. Bodily rituals, issues of nerd identity and the strong emphasis of the (rational) mind over the (desirable) body are brought into focus. These cultural traits are studied as important aspects of a culture connecting technology and masculinity. The relative permanence of these cultural patterns is analyzed as a result of the ordering of technology and masculinity in the heterosexual matrix. Potentially undermining this permanence however, the question of the role of aesthetics in definitions of both technology and masculinity is identified as something giving rise to ambivalence and cultural anxiety. These patterns and anxieties are also discussed in relation to a historical Swedish context and in relation to changes in hegemonic masculinity in a broader societal context today.

3 Innehåll Förord... 4 Inledning... 5 Syfte och frågeställningar... 7 Tidigare genus- och teknikforskning... 8 Teori och metod Diskurs och diskursanalys Ett reflexivt förhållningssätt Genusteoretiska begrepp Hegemonisk maskulinitet Den heterosexuella matrisen Genus Begreppen i sitt sammanhang Avgränsning av diskursen, val av metod och empiriskt material Etnografi Intervju Strategi, etiska överväganden och tillträde till fältet Reflektioner kring diskursavgränsning och materialval Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet Generaliserbarhet Validitet Reliabilitet Chalmersmiljön bakgrund och iakttagelser Misstänksamhet och genusfrågans känslighet Vägen till Chalmers Teknik och dataintresse Abstrakt teknik som intellektuell utmaning Praktisk teknik och behärskande av världen Det estetiskas ambivalenta position i tekniken Ett djupt manligt intresse Teknik och manlighet i symbios I homosocialitetens gränstrakter När intresset blir för djupt Den manliga kroppen som ett skämt Det problematiska begäret Tekniken, manligheten och det heterosexuella begäret Beständighet och föränderlighet Litteratur, källor och material Litteratur Källor och material... 64

4 Förord Hösten 1998 påbörjade jag studier i datateknik på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. I min klass var vi 110 studenter. 10 var tjejer. Trots att jag tidigare läst teknisk gren på gymnasiet och lagt märke till hur min naturvetarklass delades upp i killar som sökte teknisk inriktning och tjejer som sökte naturinriktning, var jag inte beredd på denna sneda könsfördelning när jag kom till Chalmers. För mig var datorn och dataintresset något typiskt modernt, något okroppsligt och intellektuellt som i lika stor utsträckning borde tilltala både tjejer och killar. Att teknik och dataintresse för många ändå förknippas med manlighet är nog lika sant idag som det var då. Att det är så förundrar mig dock fortfarande. Föreliggande uppsats är ett försök att börja nysta i hur ett sådant sammankopplande egentligen kommer till stånd. Att den kommit till vill jag först och främst tacka er sju studenter på Dataprogrammet för, som med tid och engagemang ställt upp på att låta er intervjuas av mig. Jag vill också tacka programansvarig Peter Lundin och Styret på Datateknologsektionen för att jag fick lov att göra min studie på området. Sist men inte minst vill jag också tacka min handledare Thomas Johansson för stimulerande samtal om manlighet, kulturteori och den uppsjö andra ämnen som aktualiserats under uppsatsarbetet. Tack också för ovärderlig vägledning i uppsatsskrivandets konst under hela min tid på Centrum för kulturstudier i Göteborg! 4

5 Inledning Det var några år sedan, jag pluggade i Karlstad, jag läste tekniskt basår där. Då var det mammas väninnas dotter, hennes kille hade köpt en dator. Det här var fyra år sedan. Han skulle installera ett program, Office, ja de här Word och dom. Då hade hans tjej då, som var mammas väninnas dotter, genom hennes mamma frågat ifall jag kunde hjälpa honom. Och det var första gången jag Jag har aldrig träffat en kille som var så ointresserad av teknik! Inte visste hur man installerar ett rätt enkelt och vanligt program. Och jag blev ju mycket frågande. Jag hjälpte honom med det. Det var ju Ja, det är väldigt sällan jag träffat på. Orden kommer från Daniel. Han är en av totalt sju personer jag intervjuat som läser till civilingenjör i datateknik vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. I hans redogörelse förefaller det lika märkligt att stöta på en kille i ungefär samma ålder som inte vet hur man installerar ett vanligt program på en dator, som det är naturligt att varken hans mamma, hennes väninna eller väninnans dotter kan hjälpa till med installationen. Daniel är dock inte ensam om att uppfatta manlighet och teknikintresse som något intimt sammanvävt. I samhället finns historiskt och kulturellt väl förankrade kopplingar mellan manlighet och teknik. Ingenjören, teknikern, datanörden, och hackern uppfattas alla på ett mer eller mindre självklart sätt som män. När jag själv fick min första dator i 12-års-åldern var det efter att intresset uppmuntrats av min morbror, och bland vänner och klasskamrater var det i det närmaste enbart andra killar som delade mitt dataintresse. Att ha dator hemma var också något ovanligt och att ha varit tidig med att skaffa dator hem fungerade länge som ett tecken på ett djupt och kontinuerligt dataintresse. Sedan ett antal år tillbaka är det dock snarast ovanligt att inte ha tillgång till en dator i hushållet. År 2005 hade 80% av alla personer i åldern år tillgång till dator i hemmet. Bland studerande och yngre var det också i princip 100% som använt dator under årets första kvartal år 2005 (SCB 2007). Datorn har blivit en naturlig del av vardagen och många använder datorn både i hemmet och på jobbet eller i skolan. Med hjälp av datorn tittar man på film, lyssnar på musik, arbetar, håller kontakt med vänner, spelar spel, betalar räkningar och så vidare. 1 Datorn har för många blivit en oundviklig del av vardagen. Detsamma gäller också för andra tekniska produkter. De flesta har mobiltelefon, 2 många även mp3-spelare och digitalkamera. Tekniken fyller idag våra hem och hemelektronikbranschen har bråda dagar med att tillfredsställa våra begär efter nya tekniska produkter. På de tekniska högskolorna märks dock inte mycket av detta teknikintresse. Sedan IT-bubblan sprack har man haft mer eller mindre permanenta problem med att rekrytera studenter till sina utbildningsplatser. Detta gäller inte minst datautbildningarna. Dessa har traditionellt kämpat med problem att locka till sig kvinnliga sökande men idag är det snarare så att de har problem att överhuvudtaget fylla sina platser. Samtidigt kvarstår en mycket ojämn könsfördelning bland studenterna. Vid höstens antagning 2007 var det exempelvis 115 förstahandssökande till civilingenjörsutbildningen i datateknik på Chalmers. 110 var killar och 5 var tjejer (VHS 2007). Bilden ser inte mycket annorlunda ut på andra tekniska högskolor. 3 Med 22 gånger fler sökande killar än tjejer är Dataprogrammet det av Chalmers civilingenjörsprogram som uppvisar ojämnast könsfördelning. Även om utbildningen är relativt ung, Data blev en egen inriktning på Chalmers först 1982 (Chalma Mater, del VI 1997:1100), och datorn som artefakt inte har en 1 72% av alla personer i åldern år hade 2005 tillång till Internet i hemmet, 70% använder Internet för att söka information om varor och tjänster och nästan lika många använder e-post. Ungefär hälften använder Internetbank. Avgränsas urvalet till yngre personer stiger dessa siffror som väntat markant (SCB 2007). 2 Antalet mobiltelefonabonnemang i Sverige den 31 december 2006 var stycken (PTS 2007) medan 93% av personerna i åldern 9-79 år hade tillgång till mobiltelefon i hemmet (sic!) år 2005 (SCB 2007). 3 En snabb översikt visar att datateknikutbildningarna på KTH, Linköpings universitet och Umeå universitet alla utmärks av en mycket stark överrepresentation av män (VHS 2007). 5

6 historia på mycket mer än 60 år, tycks traditionella kopplingar mellan manlighet och teknik få ett stort genomslag här. Ofta uppfattas det som något närmast självklart att det främst är killar som är intresserade av datorer och att den könsfördelning som syns på datautbildningarna helt enkelt är en konsekvens av detta. I föreliggande studie är det istället min utgångspunkt att det finns något anmärkningsvärt med de starka kopplingarna mellan manlighet och teknik i allmänhet, och mellan manlighet och datorer i synnerhet. Datorns relativt korta historia skulle ha kunnat tänkas bidra till att den inte på ett så självklart sätt inlemmats i en manlig sfär, särkilt under en period när genusrelationer i samhället i övrigt varit i mer eller mindre permanent förändring. Dessutom saknar datorn en del av de egenskaper som annars uppfattas som grundläggande för hur manlighet och teknik kopplas samman. Man behöver ingen särskild muskelstyrka för att använda dator, den bullrar inte, förknippas knappast med smutsighet, mekanik eller andra egenskaper som ibland uppfattas som orsaker till att teknik framförallt är något som intresserar män (Nissen 2003:78). Kopplingar mellan traditionell manlighet och traditionell teknik torde alltså inte på något enkelt och entydigt sätt kunna förklara att dataintresse uppfattas som manligt. Detta är något som också får genomslag inom akademin. Cyberspace framställs ofta som en plats för laborerande med könsidentitet och utmanande av könsgränser, där datavärldens ickematerialitet föreställs göra könsöverskridandet enkelt. I dessa sammanhang dyker också ofta Donna Haraways utopiska cyborgmyt upp, där den människa-maskin-gränsöverskridande kroppen blir ett sätt att överskrida könsskillnader (Haraway 1999). Att datorn på detta sätt ibland förknippas med potential för könsöverskidande, att datorn i någon utsträckning kan betraktas om otraditionell teknik och att användandet av avancerad teknik idag är väl utbrett bland både män och kvinnor i samhället kan uppfattas som faktorer som torde kunna bidra till att luckra upp kopplingar mellan manlighet och teknik. Tillsammans är detta dessutom bara en sida av relationen mellan manlighet och teknik. En ytterligare faktor som torde kunna undergräva kopplingar mellan manlighet och teknik är att också vad som uppfattas som manlighet är i förändring. Med jämna mellanrum hör vi talas om den nye mannen. Han uppfattas ofta som en man som är könsöverskridande, som ägnar sig åt sysslor som tidigare setts som exklusivt kvinnliga, som att vara hemma med barnen och att laga mat, tvätta och städa. För den nye mannen har också yta, estetisering och att vara heterosexuellt begärlig kommit att uppfattas som allt viktigare (Beynon 2002). Genusforskningen har på senare tid också kommit att intressera sig alltmer för just sexualitet. Judith Butler (2007) är en av de teoretiker som tydligast bidragit till att uppmärksamma hur centralt begär och påbjuden heterosexualitet är i konstruktion av kön. Att uttrycka heterosexuellt begär är enligt Butler en central aspekt av vad det är att skapa kön, en logik som hon fångar i begreppet den heterosexuella matrisen. Hur jag använder detta begrepp diskuteras mer ingående nedan, här vill jag bara kort konstatera att jag ser det som en viktig del av en analys av manlighet att uppmärksamma just iscensättandet av heterosexualitet och hur manlighet förhåller sig till kvinnlighet, kanske särskilt för att förstå den nye mannen. Vad som läggs in i begreppet den nye mannen varierar visserligen men att manlighet inte är något statiskt, oföränderligt och naturligt är numera en självklarhet i genusforskningen och en relativt spridd uppfattning också i samhället och kulturen i övrigt. Både teknik och manlighet är alltså kategorier i omvandling. Sett ur detta perspektiv finns det inget självklart med att manlighet och teknik- och dataintresse ständigt sammankopplas. Snarare kan det betraktas som anmärkningsvärt och förunderligt att en relation mellan två föränderliga kategorier som genus och teknik kan uppvisa sådan stabilitet. Att undersöka hur ett sådant till synes stabilt sammankopplande kan se ut kan ses som en allmän formulering av syftet med föreliggande studie. 6

7 Syfte och frågeställningar Manlighet och teknik är dock inga fritt svävande begrepp med universell giltighet. Som framhålls av bland annat sociologen Thomas Johansson (2005) måste manlighet förstås som något situationellt. Detsamma gäller för teknik. Vad som ringas in som tekniskt är både historiskt föränderligt och kontextuellt. Med detta som utgångspunkt är det självklart att också sammankopplandet mellan manlighet och teknik blir något sammanhangsberoende. Ett område där sammankopplande mellan manlighet och teknik både uppvisar stort genomslag och viss permanens är på de tekniska högskolorna. Som jag ser det finns anledning att tro att en del mekanismer som också gör sig gällande i det övriga samhället, här blir särskilt tydliga. Med ett särskilt intresse för hur datorteknik och dataintresse kopplas samman med manlighet, samtidigt som detta är ett av de program med ojämnast könsfördelning, finner jag här Dataprogrammet som särkilt intressant att studera. Syftet med denna studie kan alltså formuleras som att undersöka hur manlighet konstrueras bland studenter på Dataprogrammet på Chalmers och hur detta hänger samman med föreställningar om teknik och dataintresse. För att kunna svara på detta behöver jag besvara ett antal frågeställningar, nämligen: Hur iscensätts, formuleras och förhandlas manlighet bland studenter på Dataprogrammet? Hur formas manliga positioner i intervjuer och i den miljö jag undersöker? Hur kan detta förstås i förhållande till kringliggande manlighetsdiskurser och konstruktion av kvinnlighet, och vilken roll spelar begär och heterosexualitet? Hur avgränsas och definieras teknik, data och dataintresse av mina informanter och hur kommer teknik- och dataintresse till uttryck? Hur samkonstrueras och sammankopplas dessa kategorier? Hur upprättas förbindelser mellan manliga positioner, teknik och dataintresse och hur vävs föreställningar om manlighet, sexualitet, teknik och dataintresse samman? Som redan påpekats är detta processer som inte kan förstås utanför sitt sammanhang. Även om mitt huvudsakliga undersökningsmaterial utgörs av intervjuer med studenter på Dataprogrammet betyder detta att jag också kommer att rikta fokus på den omgivande miljön och den kulturella kontext som Chalmers som högskola och social miljö utgör. Traditioner, ritualer, fester den fysiska miljön står alltså också i fokus för mitt intresse. 7

8 Tidigare genus- och teknikforskning Min studie kan placeras i en samhälls- och kulturvetenskaplig tradition. Inom ramen för detta övergripande fält placerar mitt syfte och min frågeställning in studien i korsningen mellan i huvudsak tre övergripande forskningsfält: teknik, genus och sexualitet. Detta är stora fält där man inom samhälls- och kulturvetenskaperna närmar sig respektive ämne ur en mångfald av perspektiv och utifrån skilda teoretiska utgångspunkter. I snittet mellan teknik och genus och i det angränsande fältet feministiska teknikstudier finns en i huvudsak samhällsvetenskaplig och kulturorienterad forskning som bland annat intresserar sig för hur sammankoppling av manlighet och teknik får effekter för rekrytering till ingenjörsutbildningar. Många studier har en i huvudsak sociologisk inriktning. Av särskilt intresse för min studie är Boel Berners forskning som kretsar kring hur manlighet och teknik kopplats samman i ingenjörsutbildning. I Sakernas tillstånd Kön, klass, tekniskt expertis (Berner 1996), stöter vi på Ingenjören och Berner visar hur han kan förstås i ett historiskt perspektiv. Berner redogör också för de tekniska högskolornas framväxt i Sverige och diskuterar framväxten av en del traditioner i dessa miljöer. I Berners forskning framträder ingenjören tydligt som en modernitetens man och något av en hjälte i berättelsen om folkhemmet. Även om denna ingenjörernas gamla hjältegloria (Israelsson 1998:119) bleknat idag, uppfattas ingenjörsutbildning ofta som något av en elitutbildning, och de tekniska högskolorna utgör ännu en tydligt manlig domän (Salminen-Karlsson 2003). Trots att det alltså implicit eller explicit ofta är sammakopplandet av manlighet och teknik som står i fokus, är den vanligaste frågan inom denna forskning att undersöka varför så få kvinnor söker sig till teknikens värld. Man undersöker hur tekniken genuskodas och hur tekniska miljöer fungerar exkluderande för kvinnor. Alternativt intresserar man sig för vad det är hos kvinnor som gör att de inte intresserar sig för teknik, och en del satsningar på att få tjejer att förstå att det är kul med teknik tar sin utgångspunkt i denna forskning. 4 Ovanligare är att man ställer sig frågan varför så många män söker sig till ingenjörsutbildning, eller vad det är hos tekniken som uppfattas som tilltalande för män (Mellström 2005). Socialantropologen Ulf Mellström är en av de forskare som intresserar sig specifikt för dessa frågor. Han betonar hur teknik, som är en viktig del i genuskonstruktion och i många mäns liv, ändå är ett område som är underutforskat både i den genusforskning som riktar sitt huvudsakliga intresse mot män och maskulinitet, och i den feministiska teknikforskningen (Mellström 2003a:18). Han närmar sig själv frågan från genus- och teknikfältet men diskuterar ingående hur passion och begär är centrala komponenter för att förstå kopplingen mellan manlighet och teknik. I böcker som Män och deras maskiner (1999) och Masculinity, Power and Technology (2003a) liksom i ett antal artiklar, diskuteras hur män hyser erotiska och intima känslor för sina maskiner. 5 I hans avhandling Engineering lives: technology, time and space in a male-centred world (1995) står ingenjören och ingenjörsutbildning i fokus och även här hamnar frågor om manlighet och teknik i fokus. Mellström framhåller i sin forskning att sammankopplandet av manlighet och teknik har politiska konsekvenser i ett samhälle där teknik är en maktresurs (Ibid:83f). Han diskuterar hur mäns erotiska, intima och romantiska känslor för sina maskiner kan förstås som ett sätt att skapa homosociala band mellan teknikintresserade män. I Män och deras maskiner kategoriserar han männen i typer som mekaren, ingenjören och datanörden baserat på deras för- 4 Inom särskilt feministiska teknikstudier men också i fältet i stort är man dock starkt kritisk mot hur teknik uppfattas som något neutralt och synsättet att flickor gör sina val på felaktiga premisser eller utifrån en förlegad könsroll (Salminen-Karlsson 2003:147) kritiseras kraftigt. 5 Se även Mellström 1996, 2001, 2002, 2003b, 2003c,

9 hållningssätt till och intresse för olika former av teknik. Mekaren utmärks av ett praktiskt handlag och kopplas ofta samman med arbetarklassmanlighet, medan datanörden har ett passionerat men intellektualiserat förhållningssätt till sin teknik. Ingenjören utmärks av en kalkylativ rationalitet men rymmer inslag av både mekaren och datanörden. Bilden av Ingenjören som en modernitetens man som vi stöter på i Berners forskning, framträder också tydligt i Mellströms forskning, även om han genom sin betoning på känslor, begär och passion komplicerar denna bild. Mellström är alltså en av de forskare i genus- och teknikfältet som försöker integrera sexualitet och passion i sin analys av hur genus och teknik kommer att kopplas samman. En annan forskare som rör sig i detta fält och som ännu tydligare ställer konstruktionen av heterosexualitet i centrum är vetenskapsteoretikern Catharina Landström. I artiklarna Kulturstudier av vetenskap (2006a), Rhizomatiska reflektioner om kön och teknik (2006b) och Subversiva SUV:ar. Kön och teknik i den heterosexuella matrisen (2004) tar hon sig an frågor om hur genusskapande och manlighet kan förstås mot bakgrund av begär och normativ heterosexualitet. Landström närmar sig uttryckligen området med ett butlerskt perspektiv och den heterosexuella matrisen är ett centralt begrepp i hennes analyser. 6 Hon visar hur manlighet skapas genom iscensättande av begär till teknik och hur kvinnors begär till teknik omformuleras i termer av lesbiskhet eller görs obegripligt i kulturen (2004). Även om det ofta är bilar och motorer som hamnar i fokus för Landströms intresse visar hennes forskning på sätt att förstå hur teknik kommer att kopplas samman med manlighet i enlighet med den heterosexuella matrisens regler. Det är både en hypotes och något jag vill visa att också datorer och dataintresse kan förstås på detta sätt, även om jag också vill visa hur datorn som okonventionell teknik påverkar hur detta låter sig göras. Kultur- och teknikforskaren Linda Stepulevage är mer specifikt intresserad av hur datavetenskap och dataintresse hänger samman med föreställningar om kön. I Women Taking Positions Within Computer Science (1998) visar hon (tillsammans med Sarah Plumeridge) hur kvinnor i första årskursen på en utbildning i datavetenskap i England, hanterar att positioneras som både insiders och outsiders i denna domän. I fokus för intresset står utbildningssituationen, alltså undervisningssituationen som social situation, liksom kurslitteratur och själva ämnet datavetenskap. I Gender/Technology Relations: complicating the gender binary (2001) breddas perspektivet och Stepulevage gör en genomläsning av mycket av forskningen inom feministiska teknikstudier och en del andra studier på genus- och teknikfältet och visar hur många av dem lider av att de inte i tillräckligt stor utsträckning uppmärksammar hur genusformande och könskodande av teknik och data sker inom ramen för normativ heterosexualitet. Hon skriver: Heterosexuality is usually taken for granted, implicitly assumed rather than identified as a social practice. I call this perspective hetero-gendered, one in which heterosexuality is transparent. It is not seen, but is rather seen through in studies of gender relations (Stepulevage 2001:332) Även om Stepulevage intresserar sig mer för hur kvinnor kan ta plats i ett mansdominerat fält som datavetenskap och riktar sitt intresse främst mot själva utbildningssituationen, medan jag i denna studie söker undersöka hur män positionerar sig i en teknisk-manlig social diskurs och inte i lika stor uträckning fokuserar själva utbildningens innehåll, är det min förhoppning att i linje med Stepulevages uppmaning uppmärksamma just heterosexualitetens roll i sammankopplandet av teknik, dataintresse och manlighet. Som redan nämnts är det för dessa syften jag använder Butlers begrepp den heterosexuella matrisen. 6 Landström är dock kritisk mot Butlers rotande av den heterosexuella matrisen i psykoanalytisk teori (2006b). 9

10 Ovanstående skall ses som en mycket kort introduktion till den genus och teknik-forskning som tas som utgångspunkt i denna studie. 7 I samband med att jag nedan introducerar det genusteoretiska synsätt som formar min analys kommer jag också att mycket kort presentera några resultat från den framväxande gren av genusvetenskapen som riktar sitt huvudsakliga intresse mot män och konstruktion av maskulinitet, och som också utgör en mycket viktig utgångspunkt för min studie. Jag behandlar dock inte detta forskningsfält mer ingående här, eftersom det utsnitt av denna forskning jag utgår ifrån bättre låter sig förstås mot bakgrund av den teoretiska introduktion som följer nedan. Här vill jag istället bara kort sammanfatta att det i redogörelsen ovan varit min ambition att visa hur jag med start i ett bredare genus och teknikforskningsfält söker avgränsa ett område där fokus sätts på konstruktion av manlighet, och i detta fält dra in sexualitetsforskning. Mellströms och Landströms forskning blir därmed central. Med sitt fokus på datautbildning blir förstås också Stepulevages forskning intressant och det är min ambition att i linje med hennes varning i min studie söka undvika ett ensidigt hetero-gendered perspective. Jag vill alltså se min studie som ett bidrag till den forskning som intresserar sig för intersektionen mellan teknik, genus och sexualitet, och i mitt fall med ett särskilt fokus på datateknik, manlighet och heterosexualitet i en kulturell kontext. 7 Se även antologin Vem tillhör tekniken? för en introduktion till fältet i en svensk kontext (Berner 2003) och Gender & Technology: a reader (Lerman, Oldenziel & Mohun 2003), för en introduktion till och exempel på hur genus och teknik kan ses som samkonstruerande kategorier. 10

11 Teori och metod Min utgångspunkt för denna studie är kulturteoretisk. Ett grundläggande synsätt är att kultur handlar om meningsskapande och att människor önskar vara begripliga, både inför sig själva och inför andra. Jag delar en syn på kulturbegreppet så som det formuleras i den brittiska cultural studies-traditionen. Kultur är alltså något bredare än de kulturprodukter som litteratur, film, teater som ofta avses i en vardaglig användning av begreppet. Samtidigt är det något smalare än den antropologiska definitionen där kultur blir ett helt sätt att leva, som tenderar att göra allt till kultur (Sernhede & Johansson 2001:8f). Även om det inte går att dra några skarpa skiljelinjer mellan det sociala och det kulturella står alltså just meningsskapande i centrum för min syn på kultur. En utgångspunkt för mycket kulturteoretisk forskning är att kulturella uttryck kan läsas som texter. Man använder sig då i semiotikern Roland Barthes anda av ett brett textbegrepp, där också tal, handlingar, bilder, symboler, arkitektur, etc. kan läsas som text (Lindell 2004:23). Detta synsätt öppnar upp för att använda lingvistiska metoder i kulturstudier. En för mina syften mer specifik fördel är att denna syn öppnar upp för att undersöka kulturella mönster diskursanalytiskt. Diskursanalys handlar om att uppmärksamma hur skapandet av kategorier som man, kvinna, heterosexuell, homosexuell eller för den del bord och stol är just skapade kategorier. De betecknar saker som blir verkliga och meningsfulla för oss genom (skillnader i) språket. Det handlar i grunden om att se verkligheten som en social konstruktion och språket som vår enda väg till kunskap om denna verklighet. Diskursanalysen är alltså intimt kopplad till min syn på kultur och det breda textbegrepp jag nämnt ovan. Med detta synsätt följer också att diskursanalysen måste uppfattas som en metod som inte kan användas bortom, och inte heller skiljas ifrån, sina teoretiska utgångspunkter (Börjesson 2003:25). I det följande skall jag därför först behandla diskuranalysens teoretiska utgångspunkter och vad dessa får för metodologiska implikationer. Därefter följer en genomgång av hur jag integrerar ett genusteoretiskt synsätt med detta perspektiv och en redogörelse för centrala begrepp i min studie. Efter detta kommer jag att mer konkret gå in på min metod i mer traditionell bemärkelse, för att i slutet av detta avsnitt diskutera min studies validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. Diskurs och diskursanalys Den teoretiska basen för diskursanalysen utgörs av en poststrukturell syn på verkligheten och vår möjlighet till kunskap om denna. 8 Genomslaget för detta synsätt inom samhällsvetenskaperna kallas ofta den språkliga vändningen (Börjesson 2003:16). Det handlar grovt formulerat om att se vår bild av verkligheten som en social konstruktion, men också om att underkänna att denna sociala konstruktion speglar eller avbildar en (opåverkad) verklighet. Språket kan med detta synsätt inte uppfattas som ett verktyg för att beskriva verkligheten och inte heller som ett neutralt medium för att överföra mening. Språket är istället fundamentalt för hur verkligheten uppstår. Med detta synsätt blir det uppenbart att diskursanalys inte handlar om att analysera bara talet om något, där detta något antas ligga bortom språket. Istället handlar diskursanalysen om att analysera hur detta något formas genom språket. Som namnet avslöjar är det alltså diskursen 8 Huruvida diskursanalysen tar utgångspunkten i en strukturell eller poststrukturell syn på verkligheten kan diskuteras. Det handlar delvis om vilken gren av diskursanalysen som åsyftas, men även om var gränsen mellan vad som kan betraktas som en strukturell och en poststrukturell syn ska dras. Det perspektiv som här redogörs för och som jag använder i min studie är främst inspirerat av det sociologen Mats Börjesson (2003) kallar reflexiv diskursanalys. 11

12 som står i fokus för analysen. Börjesson formulerar mycket allmänt hur en diskurs kan förstås som: en reglerad samtalsordning med institutionaliserade framställningsprocedurer (eller praktiker) (2003:19). Samtalsordning måste här förstås brett, som det tal och de (språk)handlingar som konstituerar verkligheten. Det handlar om de kategorier som formas och de logiker som relaterar dessa kategorier till varandra. Den franske filosofen Michel Foucault är den teoretiker som mer än någon annan förknippas med diskursbegreppet. Han lägger mycket fokus på hur makt och kunskap, och makt och vetande, kopplas samman (Börjesson 2003:36). Foucaults fokus på makt måste dock förstås mot bakgrund av hans syn på makt som både repressiv och produktiv. Diskursen sätter ramar för vad vi kan kunna och veta, men det är också diskursen som möjliggör kunskap och vetande. Diskursen både exkluderar det otänkbara och falska, och inkluderar och definierar det tänkbara och det sanna (Foucault 1993). Diskursiv makt har med detta skillnadsskapande att göra. Det handlar dock inte bara om att skilja ut det otänkbara, utan också om att som lingvistikern Ferdinand de Saussure se skillnad som det som gör mening möjligt (Hall 2001:328). I ett sådant spel av skillnad blir dock inte all mening lika möjlig. Det är istället en del av det sociologen Catharina Thörn kallar diskursens ideologiska dimension att vissa tolkningar av världen privilegieras framför andra. Det är denna diskursens ideologiska dimension som framträder när diskursen sluts, mening fixeras och det inte längre finns utrymme för alternativa förståelser (2007:71f). Det är alltså när vissa representationer av världen, när vissa sätt att ordna diskursens tecken i ett spel av skillnad fixeras, som diskursens ideologiska verkan är som starkast. Det är då diskursens ordning framstår som naturlig. Som kultursociologen Stuart Hall påpekar är dock en diskurs aldrig helt stängd. Mening flyter och låter sig aldrig helt fixeras (2001:325). Naturalization, är istället skriver Hall, a representational strategy designed to fix difference, and thus secure it forever. It is an attempt to halt the inevitable slide of meaning, to secure discursive or ideological closure (Ibid:336). Att söka uppmärksamma sådana försök till naturalisering och stängning av diskursen är en del av vad jag vill uppnå med min analys. Även om maktanalysen alltsedan Foucault är en integrerade del av diskursanalysen, fokuserar jag i kulturteoretisk anda på de aspekter av diskursbegreppet där mening, snarare är kunskap, vetande och sanning, står i centrum. Detta innebär dock inte att makt försvinner ur analysen. Som vi sett ovan är mening kopplat till makt och det är en utgångspunkt för mig att en fundamental aspekt av det mänskliga är just meningsskapande och en önskan om att både vara begriplig och att uppfatta världen som begriplig och meningsfull. Att det vi inte begriper ofta uppfattas som hotfullt och bekämpas eller bestraffas hårt finns det gott om exempel på i historien. Att uppfatta diskursen som det som gör mening möjligt, innebär alltså inte att ställa makt i bakgrunden (Börjesson 2003:38). Ett reflexivt förhållningssätt Att verkligheten som jag nämnde ovan av diskursanalytikern betraktas som en social konstruktion innebär inte att verklighetens existens underkänns. Det betyder inte att verkligheten inte finns, men att vi inte kan hitta en neutral position bortom språket för att beskriva denna verklighet på något objektivt sätt. Börjesson beskriver det som att vi inte kan hitta någon yttersta nollpunkt, mot vilken allt kan jämföras och mätas (2003:40). Med psykologen Steinar Kvales ord blir det alltså tydligt att diskursanalysen inte delar ett positivistiskt synsätt, som ju uppehåller sig vid hur vi på bästa sätt ska uppnå så objektiv kunskap om verkligheten som möjligt, genom att i möjligaste mån eliminera den mänskliga faktorn i våra analyser (Kvale 1997:62). Men diskursanalysens avståndstagande från positivismen innebär mer än att den kan inordnas inom den kvalitativa forskningens fält. Att tolka och analysera språk och handling är visserligen relevant, precis som i mycket kvalitativ forskning, men fokus i diskurs- 12

13 analysen ligger inte på att förklara varför någon gör något på ett särskilt sätt med utgångspunkt i exempelvis vilken social kategori personen tillhör. Det handlar istället om att se hur denna sociala kategori skapas. I mitt fall kan vi se hur frågan då inte blir att undersöka i vilken utsträckning män intresserar sig för teknik därför att de är män. I fokus hamnar istället frågan hur kategorin män och kategorin teknik formas, hur de relateras till varandra och hur de görs tillgängliga för individer att identifiera sig med. Börjesson skriver vidare att följden av en socialkonstruktivistisk grundhållning måste bli ett reflexivt förhållningssätt till de diskurser som styr forskaren (2003:25). Detta handlar just om det jag påpekat ovan, nämligen att det inte finns någon plats utanför diskursen där forskaren kan ställa sig för att neutralt skildra den. Som forskare utgår jag alltid från en position, väljer ett perspektiv och dramatiserar fakta på ett visst sätt. Eftersom jag gör detta utifrån en plats i diskursen måste jag reflektera kring vad denna betyder för de verklighetsskildringar jag kan skapa. Detta handlar inte om att jag som forskare måste deklarera kön, klass, ålder, sexuell läggning eller etnisk tillhörighet etc., utan snarare att jag måste reflektera över hur de ord, begrepp och kategorier jag har tillgång till formar mina möjligheter att uppmärksamma olika aspekter av verkligheten. Genom att jag som forskare ingår i den diskurs jag studerar kommer också de kategorier och begrepp som finns i denna diskurs att styra hur jag uppfattar diskursen. Detta är ett problem som delvis dyker upp i all kulturforskning. Att som forskare träda in i en diskurs för att förstå den, och ändå inte samtidigt uppslukas av den kan vara svårt. Som etnologerna Billy Ehn och Barbro Klein (2007) beskriver finns det en spänning mellan att både försöka komma nära ett material för att förstå det och samtidigt upprätthålla en analytisk distans. Det finns en särskild risk för att förlora en sådan distans när man undersöker vad som kan uppfattas som en dominerande norm eller hegemoniska kulturella mönster. Risken att bli hemmablind, att uppfatta det man studerar som naturligt och oproblematiskt, ligger nära till hand när fokus för intresset är just det normala. 9 Ett sätt att komma runt detta problem är att istället försöka belysa en norm genom att fokusera avvikelser från normen. I kulturstudier är detta ett vanligt tillvägagångssätt (Lindell 2004:23). Man tittar på hur grupper gör motstånd mot hegemoniska kulturella former och kan på så sätt samtidigt säga något om det som det görs motstånd emot. Man tittar på subkultur och ungdomskultur seismografiskt, som tecken på underliggande strömningar i samhället och kulturen (Sernhede 2006:89). Queerforskningen kan ses som ett annat exempel. I denna tradition är man ofta på jakt efter att problematisera självklarheter, som heterosexualitet, och gör det genom att studera avvikelser från denna norm (Ambjörnsson 2006). Genom att undersöka konstruktionen av homosexualitet eller kanske transsexuella, lyckas man också relativisera och sätta fokus på hur också heterosexualitet är något aktivt skapat, kulturellt, och inte självklart, eller naturligt. Inom det fält som i denna studie står mer specifikt i fokus, nämligen genus och teknik, är det på motsvarande sätt vanligt att man riktar sitt intresse mot exempelvis kvinnor i ingenjörsutbildning (Mellström 2005). Genom att säga något om de hinder kvinnor i möter, kan man också ringa in något av det manliga i ingenjörsutbildning. Jag har istället valt ett delvis motsatt angreppssätt. Min ambition är att studera samkonstruktion av manlighet och teknik i en miljö där den manliga dominansen ofta ses som självklar. Det finns en fara i detta. Som vetenskapsteoretikern Catharina Landström påpekat finns det en risk i att denna sorts forskning bara bekräftar det vi redan anade att teknik är en manlig domän (2004:55). Man hamnar i en rundgång som bygger på det outtalade antagandet att det män gör i homosociala sammanhang är maskulint (2006b:108), vilket blir själva förklaringen till att 9 För mig blir detta särskilt viktigt att reflektera kring, eftersom jag själv läst på Chalmers i nästan fem år och är relativt väl förtrogen med miljöer och traditioner på området. 13

14 miljön fungerar exkluderande för kvinnor. 10 Landström har som jag ser det en viktig poäng i detta. Jag delar dock inte vad jag uppfattar som den implicita slutsats som kan dras av detta resonemang att detta därmed skulle vara ointressant eller irrelevant forskning. Att visa hur en miljö kommer att bli manlig, exkluderande och så vidare, kan vara mycket intressant, även om frågan om exempelvis varför ibland får förbli obesvarad. 11 Detta synsätt ligger också väl i linje med min diskursanalytiska utgångspunkt och målsättning, nämligen att vilja visa hur manlighet och teknik kommer att sammankopplas och vävas ihop som kategorier. Att visa hur ett sådant sammankopplande går till ser jag också som en utgångspunkt för att kunna uppnå någon grad av Verfremdung, att underminera det som uppfattas som självklart för att också kunna se att, och i förlängningen förstås också helst hur, saker kan vara annorlunda. Dock kvarstår en risk att ändå uppslukas av den diskurs som studeras, att som forskare dras in i ett sammanhang där allt tycks vara logiskt, naturligt och självklart (jfr Ehn & Löfgren 2001:152). Det finns en särskild risk för detta i mitt fall. Att studera en diskurs som tycks ha sådan stabilitet och sådant genomslag både historiskt, i samtiden, och alldeles särskilt i det specifika sammanhang jag studerar, tyder på att diskursen lyckas innesluta och förklara mycket av det som försiggår. Vi kan uppfatta det som att diskursen med Thörns ord är väl sluten (se ovan). Ur ett diskursteoretiskt perspektiv är det, som jag redan nämnt, inte möjligt att lösa detta genom att uppsöka en neutral utkikspunkt utanför den diskurs jag undersöker. Detta handlar både om följderna av den språkliga vändningen och slutsatsen att det inte finns någon sådan plats att tala ifrån utanför språket. Kopplat till detta, men mer konkret, handlar det också om att jag inte heller kan förstå den diskurs jag studerar utan att själv träda in i den. Hall skriver: Diskurser konstruerar själva de subjektpositioner utifrån vilka de blir betydelsefulla och får effekter. Individer kan skilja sig åt [ ] men de kan inte uppfatta mening om de inte identifierar sig med de positioner som diskursen konstruerar, underkastar sig dess regler, och således blir subjekt för dess makt/kunskap. (Hall citerad i Lindgren 2005:131) Det är en utgångspunkt för mig att detta inte bara gäller de människor jag studerar och vars handlingar, tal och uttryck jag försöker förstå, utan också mig själv som forskare. Vill jag förstå den diskurs som formar och formas i tillvaron på Chalmers, kan jag alltså inte ställa mig utanför och betrakta den. Detta innebär dock inte att jag som forskare helt enkelt är fast i diskursen och inte kan göra annat än att reproducera den. Genom att reflexivt förhålla mig till min egen position och de begrepp jag använder kan jag försöka dramatisera fakta på nya sätt. Som jag ser det handlar detta bland annat om att ta med teorier och begrepp från andra diskurser (i mitt fall främst Butlers och Connells teoribildning) in i diskursen som analyseras för att söka omformulera denna på ett fruktbart sätt. Diskursanalysen är inte deterministisk utan framhåller hur diskursen, samtidigt som den anger gränser för det tänkbara och det meningsfulla och på så sätt kan ses som en struktur som bestämmer oss, inte existerar bortom våra handlingar och det språk varmed vi (re)producerar den. Diskursen är alltså föränderlig, även om det ligger i dess natur att upplevas som statisk. Att reflexivt förhålla sig till detta handlar då om att se både begräns- 10 Jfr Connell och Messerschmidt (2005:840) som i anknytning till en diskussion om the masculinity turn in criminology visar hur det är ett vanligt drag i alltför psykologiserande mansforskning att Men s behaviour is reified in a concept of masculinity that then, in a circular argument, becomes the explanation (and the exuse) for the behaviour (Ibid). Jag vill inte påstå att denna sorts psykologiserande är särskilt vanlig i genus- och teknikforskningen, utan bara dra uppmärksamhet till att den cirkeldefinitionsproblematik som Landström i min läsning sätter fokus på, återfinns också på andra platser i mansforskningsfältet. 11 För att göra Landström rättvisa ska sägas att hon inte hävdar att detta är ointressanta studier. Hon påpekar dock att ibland räcker det inte att veta att saker och ting skulle kunna vara annorlunda, utan att vi också behöver begrepp som kan hjälpa oss att visa hur en annorlunda relation mellan teknik och kön skulle kunna se ut (2004:54f, min kursivering). 14

15 ningar och möjligheter i att med utgångspunkt i rådande diskurser formulera nya, att hitta nya sammanhang och nya fruktbara sätt att dramatisera fakta. Ett exempel med anknytning till min studie kan förtydliga vad jag menar: Socialantropologen Olle Hagman skildrar i Nollan blir Nymble (1987) hur nollningsritualen på Chalmers kan förstås som vad man inom socialantropologin kallar för en initiationsrit. 12 I Chalma Mater, del VI uppmärksammas Hagmans studie. 13 I delvis raljerande ordalag beskrivs hur Hagman betraktar nollningen som en form av initiation. Avsnittet avslutas med Tänk, vi som tyckt att nollningen bara var en kul grej för att lära känna varandra (1997:1140). Även om Hagman inte själv arbetar diskursanalytiskt, vill jag använda detta som ett belysande exempel på hur jag ser på förhållandet mellan teori, empiri och forskarens roll utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv. Att undersöka ett fenomen som nollning i termer av en initiationsrit betyder inte att man som forskare måste inta en objektiv opåverkad position och därifrån fastslå att nollning är en initiationsrit och samtidigt avvisa möjligheten att nollning kan handla om att ha kul. Hagman har själv (precis som jag) studerat på Chalmers, och vet (precis som jag) att nollning för många handlar om just bara att ha kul. Att samtidigt betrakta nollningsritualen som en initiationsrit behöver dock inte stå i konflikt med detta. Som jag ser det handlar det istället om att formulera sig om ett fenomen i två olika diskurser, en socialantropologisk och en chalmersvardaglig. Att kalla nollningsritualen för en kul grej respektive initiationsrit är yttranden vars sanningshalt inte kan värderas utifrån någon neutral objektiv position. Båda yttrandena är sanna i sin diskurs. 14 Ur ett diskursanalytiskt perspektiv kan det intressanta i Hagmans skildring betraktas som att han för samman en socialantropologisk diskurs hans teori med en chalmersvardaglig diskurs om nollning hans empiri. Som jag ser det artikulerar alltså Hagman ett fenomen som uppträder i en chalmersvardaglig diskurs nollning inom ramen för en socialantropologisk diskurs, och kan då se nollningen som en initiationsrit. Han får på så sätt tillgång till ett nytt språk för att formulera sig kring det fenomen han skildrar. Genom att föra samman dessa diskurser blir det alltså möjligt att se på nollningsritualen ur nya perspektiv och kanske få syn på aspekter som inte lät sig formuleras inom ramen för en chalmersvardaglig diskurs. Detta innebär inte att Hagman har mer rätt i att nollning är en initiationsrit än vad skribenterna i Chalma Mater har i att nollningen handlar om att ha kul. Hagman erbjuder dock ett nytt sätt att se på, tala om och förstå nollningen som ritual. Det är på detta sätt jag vill använda teori. Jag vill med min studie bidra till att omformulera den teknisk-manliga diskurs som tycks ha sådan permanens både på Chalmers och i resten av samhället. Jag önskar bidra med nya sätt att se på fenomen som annars uppfattas som naturliga. Istället för att som Hagman gå till socialantropologin för att hitta alternativa sätt att formulera sig om nollning, vill jag dock gå till diskursanalysen och genusteorin för att hämta begrepp för ett sådant omformulerande. 12 I socialantropologin är detta ett begrepp som används som ett samlingsnamn på ritualer som finns i många kulturer för att markera övergången från barn till vuxen. Dessa blir oftast tydligast i primitiva kulturer där ritualen är väl institutionaliserad och ofta rent faktiskt handlar om att avskilja initianden från en tidigare kontext, i ett mellanområde utföra initiationsriten för att sedan återbörda initianden till en ny plats (Bossius 2003:26). 13 Chalma Mater är ett verk i hittills sex delar som dokumenterar Chalmers historia. Jag betraktar det som en inomkulturell produkt. 14 Författarna i Chalma Mater verkar visserligen inta hållningen att Hagman har fel och att det att betrakta nollningen som en kul grej utesluter möjligheten att betrakta den som en initiationsrit. Detta kan ses som ett försök till naturalisering och discursive closure, men det är inte väsenligt för den poäng jag här vill göra. 15

16 Genusteoretiska begrepp Hegemonisk maskulinitet En av de genusteoretiker som starkast förknippas med forskning om manlighet och män är Raewyn (tidigare Robert) Connell. Ett begrepp som ofta förknippas med Connell och som har ett starkt genomslag i forskning om manlighet är hegemonisk maskulinitet. Begreppet har genom sin utbredda användning kommit att fyllas med delvis olika innehåll (Connell & Messerschmidt 2005). Connell har själv definierat begreppet som den konfiguration av genuspraktik som innehåller det för tillfället accepterade svaret på frågan om patriarkatets legitimitet (1996:101) 15. Ett nyckelord här är accepterade och detta har direkt att göra med förledet hegemonisk. Begreppet hegemoni är hämtat ifrån italienaren Antonio Gramsci. Det syftar till att fånga hur samtycke är lika relevant att uppmärksamma som dominans när det gäller att förstå makt. 16 Att makt kommer till uttryck också i samtycke är ett synsätt som väl låter sig integreras med det diskursanalytiska perspektiv jag redogjort för ovan. Ett hegemoniskt mönster kan betraktas som det tolkningsmönster av världen som blir kvar när andra alternativa sätt att tolka världen undertryckts, exkluderats och gjorts otänkbara. Det har alltså direkt att göra med den diskursens ideologiska verkan genom exkludering och genom att framställa sig som ensam, naturlig, självklar och stängd, som diskuterats ovan. Hegemonisk manlighet (eller maskulinitet, jag använder orden synonymt) representerar alltså en slags ideal manlighet som både kvinnor och män i någon utsträckning accepterar. Connell urskiljer dock ytterligare tre positioner av manlighet som komplicerar bilden, nämligen delaktig, underordnad och marginaliserad maskulinitet. Detta är ett sätt att understryka att hegemonisk manlighet inte är en position som kan intas av alla män och att män (liksom kvinnor) kan förhålla sig till en hegemonisk idé om manlighet på olika sätt. Som Connell och Messerschmidt (2005) framhäver skall hegemonisk manlighet inte ses som den statistiskt vanligaste formen av manlighet (vad nu det skulle kunna innebära). Att den manlige actionhjälten eller den kostymprydde styrelseledamoten i ett globalt företag är viktiga positioner i inringandet av en samhälleligt dominerande form av hegemonisk maskulinitet, beror inte på att detta är de former av manlighet som statistiskt sett är mest utbredda i samhället. De representerar istället positioner som många män har nytta av de är en del av det för tillfället accepterade svaret på frågan om patriarkatets legitimitet som Connell talar om. Det är till och med så, skriver Connell och Messerschmidt, att: [H]egemonic masculinities can be constructed that do not correspond closely to the lives of any actual men. Yet these models do, in various ways, express widespread ideals, fantasies, and desires. They provide models of relations with women and solutions to problems of gender relations. Furthermore, they articulate loosely with the practical constitution of masculinities as ways of living in everyday local circumstances. To the extent they do this, they contribute to hegemony in the society-wide gender order as a whole. (2005:838) Connell och Messerschmidt framhåller också att hegemonisk manlighet måste förstås som en historisk produkt och resultat av och del i historisk förändring: Gender relations are always arenas of tension. A given pattern of hegemonic masculinity is hegemonic to the extent that it provides a solution to these tensions, tending to stabilize patriarchal power or reconstitute it in new conditions. A pattern of practice (i.e., a version of masculinity) that provided such a solution in past conditions but not in new conditions is open to challenge is in fact certain to be challenged. (Ibid:853) 15 För en kritik av begreppet i en svensk kontext, se Nordberg Nordberg (2000) framhåller hur Gramsci använder begreppet för att förstå hur klassrelationer stabiliseras i samhället, delvis genom samtycke av underordnade grupper. Hegemoni handlar om att få förhållanden att framstå som normala och naturliga. Genom att ideologin blir till vardagsrutin problematiseras den inte skriver Nordberg (2000:38). 16

17 I samma artikel, som är en omformulering av begreppet hegemonisk manlighet, framhåller Connell och Messerschmidt att begreppet också kan förstås på olika sätt i skilda geografiska kontexter, eller egentligen på skilda geografisk analytiska nivåer. De talar om att hegemonisk manlighet kan inta lokala, regionala eller globala former (Ibid:849). Med detta synsätt blir det möjligt att tänka sig att en form av hegemonisk manlighet råder på Chalmers, som inte tillfullo sammanfaller med vad som kan uppfattas som hegemonisk manlighet i en regional kontext (Sverige). Connell och Messerschmidt påpekar dock att det ändå är viktigt att kunna tala om hegemonisk manlighet i singular. Poängen med detta är inte att betrakta hegemonisk manlighet som en universell ahistorisk social typ, men som ett mönster för manlighet som går igen lokalt, regionalt, globalt, i olika institutionella sammanhang och som har viss utsträckthet i tiden. Detta skall dock inte uppfattas som motsägande talet om maskuliniteter. Det är istället en central del av mycket mansforskning att just undersöka olika former av manlighetsskapande. På så sätt blir det också möjlighet att upptäcka hur genusrelationer strukturerar samvaron mellan män, och att olika grupper av män har olika mycket att vinna på skilda genusarrangemang. Dessutom är det en viktig lärdom från mansforskningen att manlighet ofta skapas just i förhållande till andra män. Man talar då om att manlighet skapas i enkönade homosociala sammanhang, ett begrepp jag också kommer använda i min studie. Faktum är att så mycket manlighetsforskning intresserar sig för manlighetskonstruktion i manliga homosociala miljöer att Connell och Messerschmidt ser sig föranledda att beklaga att tandembegreppet till hegemonisk manlighet, emphazized femininity delvis kommit att falla bort ur analysen (Ibid:848). På så sätt riskerar man att förlora den syn på genus som något relationellt som Connell förfäktar, där manlighet i stor uträckning måste förstås just i relation till kvinnlighet. Detta är en risk också i min studie, som är just en studie av manlighetskonstruktion i en mansdominerad miljö. Ett sätt jag försöker använda för att undvika detta, och som samtidigt låter mig belysa sidor av manlighetsskapande som inte alltid varit så framträdande i analyser av manlighet och teknik, är att sätta fokus på begär och skapandet av heterosexualitet. Den heterosexuella matrisen Judith Butler (2007) är en av de teoretiker som visat hur intimt förbundet genus och sexualitet är. Hon lyfter fram att en central aspekt av att vara begriplig i vår kultur är att kunna inordnas i det hon kallar den heterosexuella matrisen. Med begreppet vill Butler fånga den rådande kulturella och obligatoriska kopplingen mellan kön, genus och begär i vår kultur. Helt kort kan denna sägas illustrera hur en människa föds med genitalier som klassificeras som antingen manliga eller kvinnliga. På basis av denna klassifikation tilldelas hon ett tillhörande genus som manlig eller kvinnlig och socialiseras in i att begära det motsatta könet (Lundahl 2006:213). Butler problematiserar och utmanar denna ordning på flera sätt. Hon visar hur vi inte föds med en av naturen given könstillhörighet för att på basis av denna tilldelas ett genus och socialiseras att begära det motsatta könet. Istället föds vi in i en redan definierad kulturell ordning vars strukturerande princip är heterosexualitet. Genus görs, eller iscensätts performativt som Butler säger, genom handlingar som uttrycker heterosexuellt begär. Det är kulturens tolkningar av dessa som riktar uppmärksamhet mot vissa delar av vår kropp och gör dessa till de signifikanta för att kunna göra en (biologiskt uppfattad) binär uppdelning i man och kvinna. Att kön på detta sätt isärhålls och samtidigt förväntas begära varandra fångas med begreppet heteronormativitet (Rosenberg 2005:11). Genom att tänka genus och sexualitet som samkonstruerat i en heteronormativ ordning, som kategorier intimt sammanvävda i enlighet med den heterosexuella matrisens regler, blir det möjligt att förstå varför bögen samtidigt kommer att 17

18 betraktas som mindre man och varför en man som bryr sig alltför mycket om sitt utseende kan komma att uppfattas som bögig (jfr Andreasson 2007:102f). Eller varför den fotbollsspelande kvinna vars muskler växer och vars kropp kulturellt kommer att uppfattas som maskulin, samtidigt kan komma att förstås som lesbisk (Ibid:208f). Det är dock inte bara kategoriseringar som uttryckligen handlar om kön och sexualitet som kan förstås i enlighet med den heterosexuella matrisen. I Butlers analys, liksom hos Connell, kan genus förstås som en nyckeldimension i det sociala livet och i kulturen (Connell 2003:9; Costera Meijer & Prins 1998:283f). Heterosexualiteten och genusordningen breder alltså ut sig över en stor del av kulturen och får vissa praktiker, attityder, känslor, artefakter, etc, att uppfattas som kvinnliga och andra som manliga. Den franske feministen Monique Wittig, som är en av Butlers inspirationskällor, talar om det straighta sinnet som en tankestruktur som genomsyrar vårt språk på alla områden och som gör det närmast omöjligt att tänka och tala utanför den heteronormativa ordningen (2007). Heterosexualiteten är här ett av de kulturellt sett mest grundläggande sätten att göra skillnad, ett begrepp som vi redan sett också är centralt i ett bredare diskursanalytiskt sammanhang. Hur skillnad skapas mellan vad som uppfattas som manligt/kvinnligt, tekniskt/otekniskt och så vidare, är alltså viktigt för mig att uppmärksamma i min analys. Butlers begreppsapparat innehåller ytterligare begrepp som också återfinns mer allmänt i den kulturteoretiska traditionen och som jag använder i min analys, nämligen interpellation och subjektsposition. Att interpelleras kan förstås som att anropas av diskursen, att genom att benämnas som exempelvis man placeras i en viss subjektsposition. För mina syften kan begreppet förstås brett, vilket gör det möjligt att se hur till exempel något så trivialt som att avkoda skyltarna på toalettdörrar som könade hänvisningar och i sitt val av dörr erkänna sig själv som man, är ett uttryck för att interpelleras som just man. Det är sedan utifrån en sådan subjektsposition som man kommer att tolka världen och acceptera (eller göra motstånd mot) de krav och förmåner som denna position förknippas med. (Detta är alltså intimt kopplat till diskussionen om att bestämmas av diskursen för att kunna förstå den, i Halls citat ovan.) I vilken utsträckning det blir rimligt och görbart att inta en sådan av diskursen utmejslad subjektsposition handlar dock också om självbild, identitet och ens subjektiva upplevelse av kön (Winther Jørgensen & Philips 2000:48ff). I fokus för mitt intresse står både vilka subjektspositioner som utmejslas i mitt material och i Chalmers som miljö och hur mina informanter positionerna sig själva i förhållande till dessa. Jag är också intresserad av att undersöka hur dessa identifikationer görs rimliga, logiska och meningsfulla, samt vilka identifikationer som förefaller otänkbara. Eller för att formulera det på ett annat sätt, hur mina informanter förhåller sig till de interpellationer som söker inordna dem i diskursivt utmejslade subjektspositioner och hur dessa subjektspositioner sätter ramarna för möjliga reaktioner och identifikationer. Genus Ett centralt begrepp i min analys, liksom i både Butlers och Connells teoribildning, är genus. Genus brukar ofta användas som ett sätt att skiljas det social könet från det biologiska könet. En så förenklad användning vänder sig dock båda Butler och Connell emot. De är båda kritiska till hur en sådan dikotomi mellan det biologiska och det kulturella riskerar att få ideologisk verkan där genusteorin trots ett kritiskt anslag inte lyckas undvika att reproducera kön som något oföränderligt, statiskt och ahistoriskt (Butler 2007:57f; Connell 2003:19ff). Deras skilda ontologiska och epistemologiska utgångspunkter gör dock att de kommer till olika slutsatser om av genus är. Butler talar om genus som en effekt, resultatet eller accepterandet av att vissa (tal)handlingar iscensätter just man eller kvinna (2007:78). Connell förfäktar istället synsättet att genus måste förstås som en relation som genomsyrar alla delar av det sociala livet 18

19 (2003:21f). För mina syften är dock inte det väsentligaste att reda ut könets ontologiska status och hur vi bäst kommer till kännedom om detta. Jag försöker istället närma mig Butlers och Connells begreppsapparater med en pragmatisk hållning. Som jag ser det har Connell mer att erbjuda när det gäller att förstå och begreppsliggöra hur manlighet skapas och hur olika former av maskulinitet hierarkiseras och formas i relation till varandra. Hans något mer sociologiskt nära analys med strukturalistiska tendenser, hjälper mig också att förstå hur genusmönster i samhället kan få sådan permanens, trots att genus måste förstås som i grunden föränderligt. Butler hjälper mig istället att på ett tydligare sätt förstå och begreppliggöra heterosexualitetens roll i formandet av genus. Detta är särskilt angeläget eftersom många studier i genus och teknik-fältet har en tendens att undervärdera heterosexualitetens och begärets roll i analysen av hur teknik kommer att uppfattas som manligt (Stepulevage 2001). Begreppen i sitt sammanhang Även om Connells begreppsapparat kan förstås som mer empiriskt inriktad, medan Butlers i stor utsträckning är mer filosofiskt orienterad, gäller som för alla teoretiska begrepp att de när de används i en specifik studie måste avgränsas och konkretiseras. Historikern Sara Edenheim (2005:42) påpekar att Butlers användning av begreppet den heterosexuella matrisen är relativt statisk och att den därför måste historiseras. Connell är också angelägen om att påtala att vad som uppfattas som hegemonisk maskulinitet måste förstås som historiskt beroende och kontextuellt (Connell & Messerschmidt 2005). 17 För att använda dessa begrepp behöver de alltså i mitt fall förankras i en svensk kontext i början av tjugohundratalet. I antologin Manlighetens omvandlingar (Johansson 2005) bidrar ett antal skribenter till ett sådant projekt. Medieforskaren Anja Hirdman (2005) visar hur begär strukturerar både vad det är att vara kvinna och att vara man, men hur den klassiska dikotomin där mannen betraktas som subjekt och kvinnan som objekt, reproduceras också på begärets område. Med denna logik blir manlighet att begära kvinnor, och kvinnlighet att begäras av män. Psykologen Lina Paulsson (2005) visar dock hur manlighet också är att begäras av en kvinna. Sociologen Cathrin Wasshede (2005) visar hur riskfylld denna balansakt mellan ett iscensättande av manlighet som begärande och begärlighet kan vara. Hon visar hur ett genusiscensättande alltför starkt dominerat av begärliggörande riskerar att uppfattas som kvinnligt, och hur män kan ta till heteroskydd (Ibid:112), som skägg, för att undvika risken att stigmatiseras som fjolla. I Manlighetens omvandlingar visas alltså hur manlighet i en svensk kontext i början av tjugohundratalet utgörs av en väl avvägd kombination av att heterosexuellt begära och att vara heterosexuellt begärlig. Huruvida detta skall betraktas som vad som idag konstituerar hegemonisk maskulinitet vill jag dock låta vara osagt. Jag vill istället betrakta detta som tendenser i vad som ibland något slarvigt kallas för den nye mannen. Kulturforskaren John Beynon redogör i Masculinities and culture (2002) för hur detta begrepp kan förstås som format i två vågor. På sjuttiotalet slog idén om den nya mannen igenom som en man som ägnar sig åt barn, som tar pappaledigt, som kan laga mat och så vidare. Detta är en manlighetsideologi som fick relativt starkt genomslag i Sverige (Johansson 2000:174; Klint 2002). Den andra vågen av den nya mannen fick istället sitt genomslag på nittiotalet och här är det den njutande, hedonistiske mannen, som bryr sig om sitt yttre, som är intresserad av konsumtion och att göra sig begärlig, som hamnar i centrum. Det är i min läsning i stor utsträckning kring denna utveckling som artiklarna i Manlighetens omvandlingar kretsar. Beynon påpekar dock att dessa två vågor av ny manlighet idag måste förstås som så intimt sammankopplade att det knappast längre är meningsfullt att skilja dem åt (2002:120). Viktigare för mina syften är att uppmärksamma hur idéer som kan sammanfattas 17 Även om begreppen, som diskuterats ovan, hör hemma i skilda teoretiska traditioner, är det en utgångspunkt i min studie att vad som i en given tid och kontext uppfattas som hegemonisk manlighet, hänger samman med vad som uppfattas som en ideal manlig position i den heterosexuella matrisen. 19

20 under benämningen den nya mannen visar på förskjutningar i vad som kan uppfattas som ett hegemoniskt manlighetsideal i en svensk kontext i början av tjugohundratalet. Med Connell och Messerschmidts (2005) resonemang om hur ett hegemoniskt manlighetsideal omvandlas genom historisk kamp, liksom hur lokala och regionala uttryck för hegemonisk manlighet inte alltid harmonierar, blir det mot bakgrund av ovanstående möjligt att tänka att detta dock inte är förskjutningar som sker omedelbart och samtidigt överallt i samhället. Avgränsning av diskursen, val av metod och empiriskt material Med utgångspunkt i ovanstående syn på vad diskurs och diskursanalys är och med de teorier och begrepp jag redogjort för ovan som verktyg, ställs jag i förhållande till mitt syfte och min frågeställning inför ett antal mer konkreta metodologiska problem. Det mest uppenbara är kanske frågan om hur jag ska avgränsa mitt analysobjekt. Att diskurser ständigt (om)skapas och därmed förändras gör diskursers gränser otydliga. Dessutom ingår de tecken som bygger upp en diskurs också i andra diskurser. Detta bidrar till att en diskurs i praktiken aldrig är helt sluten, varken i tiden eller i förhållande till andra diskurser (jfr Winther Jørgensen & Phillips 2000:33ff), vilket i sin tur gör diskursen svår att ringa in för analys. Utifrån en definition av diskurs som ett bestämt sätt att tolka världen (eller delar av världen) föreslår Winther Jørgensen & Phillips att diskursens gränser finns där elementen artikuleras på ett sådant sätt att de inte längre är förenliga med diskursens enhetlighet (2000:136). Diskursens gräns går i så fall där ett tecken inte längre blir meningsfullt i enlighet med den diskurs jag försöker ringa in. Förutom att detta försätter mig i något av en cirkeldefinitionsproblematik blir det med detta synsätt uppenbart att avgränsningen av diskursen blir en del av analysen. Med detta klarlagt står jag då inför den analytiska uppgiften att välja, skapa och avgränsa det material som ska ligga till grund för min studie. Jag har redan flera gånger påtalat att de fenomen jag önskar undersöka i min studie inte kan förstås utanför sin kontext. Men vad utgör då egentligen den relevanta kontexten för min studie och vad hör inte till den relevanta kontexten? Med ett diskursanalytiskt synsätt kan man istället fråga: Vilka diskurser genomfar den situation jag undersöker och vad har jag möjlighet att ta hänsyn till? Vilka diskurser formar mina informanters utsagor och gör vissa saker meningsfulla och andra otänkbara? Det finns inget enkelt sätt att avgör detta och som anförts ovan måste avgränsandet förstås som en analytisk operation. Chalmersområdet i stadsdelen Johanneberg i Göteborg kan betraktas som ett campus (se även nedan). Undervisningslokaler, liksom studentutrymmen, restauranger, bibliotek etc., ligger alla inom ett väl avgränsat område. Det är en rumslig miljö som på många sätt är avskild från resten av Göteborg. Här utspelar sig en stor del av många studenters vardag under studietiden på Chalmers. På kvällarna ordnas ibland pubrundor, olika föreningar ordnar regelbundet fester, och det är här man bygger Cortége. Det är vanligt att man ses i skolan både på kvällar och helger för att studera eller bara umgås. Det är denna miljö som utgör scenen för det genusiscensättande och teknikformande jag vill fånga. Miljön och vardagslivet på Chalmers utgör alltså en del av den kontext jag bör ta hänsyn till i min undersökning. Etnografi Den analytiska slutsatsen att miljön är en väsentlig del av min kontext och det jag vill undersöka får metodologiska och rent praktiska konsekvenser för konstruktionen av mitt material. För att studera miljöer och det vardagsliv som här försiggår är etnografin och den deltagande observationen en lämplig metod. Detta är dock en tidskrävande metod och på grund av just 20

Du är ingen riktig man

Du är ingen riktig man ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete 30-60 hp C-uppsats, 15 hp VT 2012 Du är ingen riktig man En studie om socialarbetares arbete

Läs mer

MÄNS VÅLD MOT KVINNOR

MÄNS VÅLD MOT KVINNOR Institutionen för samhällsvetenskap MÄNS VÅLD MOT KVINNOR UR ETT TEORETISKT PERSPEKTIV C-uppsats i statsvetenskap HT 2006 Ingrid Mårtensson Handledare: Lena Agevall Abstract The essay begins by asserting

Läs mer

Fokusgruppsintervjuer med ungdomar om genus och våld

Fokusgruppsintervjuer med ungdomar om genus och våld Kriminologiska institutionen Stockholms universitet 106 91 STOCKHOLM Rapport 2003:2 Fokusgruppsintervjuer med ungdomar om genus och våld Konstruktioner av gärningspersoner och offer Jenny Karlsson & Tove

Läs mer

Kan vi inte spela något annat? Undervisningsmaterial som kulturella artefakter i institutionaliserad violinundervisning. En fallstudie.

Kan vi inte spela något annat? Undervisningsmaterial som kulturella artefakter i institutionaliserad violinundervisning. En fallstudie. Kan vi inte spela något annat? Undervisningsmaterial som kulturella artefakter i institutionaliserad violinundervisning. En fallstudie. Magnus Dahlberg Masteravhandling i musikpedagogik Norges Musikkhøgskole

Läs mer

Att göra sig anställningsbar Om instrumentella identitetspositioner och könad säljbarhet

Att göra sig anställningsbar Om instrumentella identitetspositioner och könad säljbarhet ATT GÖRA SIG ANSTÄLLNINGSBAR 25 Att göra sig anställningsbar Om instrumentella identitetspositioner och könad säljbarhet Marinette Fogde Akademin för Humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, Örebro

Läs mer

Inledning: Genusforskning som en rymd genomkorsad av förståelsevägar

Inledning: Genusforskning som en rymd genomkorsad av förståelsevägar 1 Inledning till antologin Genusvägar, redigerad av mig, publicerad av Liber, Malmö, 2002. Avsikten med boken var att presentera hur genusforskningen utvecklats och för närvarande (dvs 2002) ser ut inom

Läs mer

Kvinnors våld mot kvinnor

Kvinnors våld mot kvinnor Lunds universitet Centrum för genusvetenskap Kön, samhälle och vetenskap III Kandidatuppsats GNV301 Vt-06 Kvinnors våld mot kvinnor En jämförande studie av könsmaktsanalysen och våld i lesbiska parrelationer

Läs mer

Mellan två världar - att vara ung, tjej och nyanländ i Sverige

Mellan två världar - att vara ung, tjej och nyanländ i Sverige Mellan två världar - att vara ung, tjej och nyanländ i Sverige Av Jessica Gustafsson Ht-2010 Handledare: Norma Montesino ABSTRACT Author: Jessica Gustafsson Title: Between two worlds to be young, female

Läs mer

Man blir nog lite mer som sin omgivning

Man blir nog lite mer som sin omgivning Man blir nog lite mer som sin omgivning En kvalitativ studie om hur tjejer konstruerar identitet Socionomprogrammet C-uppsats Författare: Matilda Herrström & Elin Israelsson Handledare: Leila Billquist

Läs mer

Vad har tonårspojkar för syn på biblioteket?

Vad har tonårspojkar för syn på biblioteket? KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2012:64 Vad har tonårspojkar för syn på biblioteket? En genusteoretisk

Läs mer

Lilla genushäftet 2.0

Lilla genushäftet 2.0 Maria Hedlin Lilla genushäftet 2.0 Om genus och skolans jämställdhetsmål Uppdaterad och omarbetad version Maria Hedlin Lilla genushäftet 2.0 Om genus och skolans jämställdhetsmål Uppdaterad och omarbetad

Läs mer

Det finns inga tjejbestämmare Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek

Det finns inga tjejbestämmare Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek Det finns inga tjejbestämmare Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek School of Education and Communication Jönköping University Dissertation No 4 Christian Eidevald Christian Eidevald,

Läs mer

Hur gör genusvetare?

Hur gör genusvetare? GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för genusvetenskap Hur gör genusvetare? Metodologi, metoder och ämnesfokus i genusvetenskapliga C-uppsatser D-uppsats i Genusvetenskap Vt 2005 Författare: Kerstin Alnebratt

Läs mer

D-UPPSATS. Tid för reflektion

D-UPPSATS. Tid för reflektion D-UPPSATS 2008:113 Tid för reflektion en studie över att synliggöra och att bli medveten om sitt eget lärande Märtha Andersson Luleå tekniska universitet D-uppsats Svenska och lärande Institutionen för

Läs mer

Erfarenhet och meningsskapande

Erfarenhet och meningsskapande Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 25 46 Tema: Didaktiska undersökningar Erfarenhet och meningsskapande Johan Öhman Experience and meaning making. The purpose of this article is to contribute to

Läs mer

Föreställningar om kvinnor och män som gärningsmän

Föreställningar om kvinnor och män som gärningsmän Föreställningar om kvinnor och män som gärningsmän Samband mellan kriminalitet och femininitet respektive maskulinitet Susanna Eriksson Ht 2009 Examensarbete, 30 hp Handledare: Åsa Gunnarsson Juristprogrammet,

Läs mer

Att göra sig gällande

Att göra sig gällande Att göra sig gällande Mångfald i förskolebarns kamratkulturer Anna Olausson Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå 2012 Doktorsavhandlingar i Pedagogiskt arbete, nr 44 Distribution: Institutionen

Läs mer

Att berätta om sin sorg

Att berätta om sin sorg Att berätta om sin sorg Äldres hantering av förlust Annika Jonsson, Karlstad universitet Innehållsförteckning: Inledning... 3 Syfte och forskningsfrågor... 3 Sorg och berättande... 4 Det empiriska materialet...

Läs mer

Institutionen för kulturvetenskaper Musikvetenskap. Växa upp med musik. Ungdomars musikanvändande i skolan och på fritiden.

Institutionen för kulturvetenskaper Musikvetenskap. Växa upp med musik. Ungdomars musikanvändande i skolan och på fritiden. Växa upp med musik Institutionen för kulturvetenskaper Musikvetenskap Växa upp med musik Ungdomars musikanvändande i skolan och på fritiden Åsa Bergman Till Emrik och Nora Avhandling för filosofie doktorsexamen

Läs mer

Värdegrund, demokrati och inflytande ur ett elevperspektiv

Värdegrund, demokrati och inflytande ur ett elevperspektiv UTBILDNING & DEMOKRATI 2005, VOL 14, NR 3, 7 30 Värdegrund, demokrati och inflytande ur ett elevperspektiv Michael Tholander Using a conversation-analytic approach, the present study investigates how Swedish

Läs mer

Is i magen och ett varmt hjärta Konstruktionen av skolledarskap i ett könsperspektiv KARIN FRANZÉN

Is i magen och ett varmt hjärta Konstruktionen av skolledarskap i ett könsperspektiv KARIN FRANZÉN Is i magen och ett varmt hjärta Konstruktionen av skolledarskap i ett könsperspektiv KARIN FRANZÉN Pedagogiska institutionen UMEÅ UNIVERSITET Nr 81 2006 Karin Franzén, 2006 Is i magen och ett varmt hjärta.

Läs mer

$OODOLNDROLND" HQSUREOHPDWLVHULQJDYEHJUHSSHWHWQLVNPnQJIDOGSnI\UDVYHQVND P\QGLJKHWHU

$OODOLNDROLND HQSUREOHPDWLVHULQJDYEHJUHSSHWHWQLVNPnQJIDOGSnI\UDVYHQVND P\QGLJKHWHU UPPSALA UNIVERSITET Sociologiska institutionen Sociologi AOP CD-uppsats Vt 2004 $OODOLNDROLND" HQSUREOHPDWLVHULQJDYEHJUHSSHWHWQLVNPnQJIDOGSnI\UDVYHQVND P\QGLJKHWHU Opponent: Niklas Åkerlind Handledare:

Läs mer

FRÅN FÖRSKOLA TILL HÖGSKOLA

FRÅN FÖRSKOLA TILL HÖGSKOLA FRÅN FÖRSKOLA TILL HÖGSKOLA Vilka avtryck ger forskning om jämställdhet? VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 12:2007 FRÅN FÖRSKOLA TILL HÖGSKOLA Vilka avtryck ger forskning om jämställdhet? FRÅN FÖRSKOLA TILL

Läs mer

Ett mer inkluderande organisationsarbete? Workshopmaterial

Ett mer inkluderande organisationsarbete? Workshopmaterial Ett mer inkluderande organisationsarbete? Workshopmaterial Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet 1 Utgiven av: Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet www.ikff.se Författare:

Läs mer

SiS följer upp och utvecklar 1/09. Betydelse för vårdens utformning. Att arbeta på enkönade eller blandade avdelningar.

SiS följer upp och utvecklar 1/09. Betydelse för vårdens utformning. Att arbeta på enkönade eller blandade avdelningar. SiS följer upp och utvecklar 1/09 Betydelse för vårdens utformning Att arbeta på enkönade eller blandade avdelningar Tove Pettersson Att arbeta på enkönade eller blandade avdelningar Betydelse för vårdens

Läs mer

ÖPPNA VERKSAMHETEN! Ett metodmaterial om normer och inkludering i öppen ungdomsverksamhet

ÖPPNA VERKSAMHETEN! Ett metodmaterial om normer och inkludering i öppen ungdomsverksamhet respekt integritet delaktighet vara trygg känna självkänsla må bra lika värde och villkor ÖPPNA VERKSAMHETEN! Ett metodmaterial om normer och inkludering i öppen ungdomsverksamhet synas finnas var våga

Läs mer

Mellan konst och terapi

Mellan konst och terapi Umeå universitet Institutionen för Socialt arbete Nr 56 2007 Mellan konst och terapi Om teater för personer med utvecklingsstörning Jens Ineland Umeå 2007 Jens Ineland Omslag: Maria Stenberg och Josef

Läs mer

Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev

Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev GÖTEBORG STUDIES IN EDUCATIONAL SCIENCES 338 Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev Annika Lilja Abstract Title: Trustful relationships between teacher and student Language: Swedish, summary

Läs mer

Att se helheter i undervisningen

Att se helheter i undervisningen FORSKNING FÖR SKOLAN Att se helheter i undervisningen Naturvetenskapligt perspektiv Att se helheter i undervisningen Naturvetenskapligt perspektiv Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm

Läs mer

6 Diskrimineringens andra ansikte svenskhet och det vita västerländska

6 Diskrimineringens andra ansikte svenskhet och det vita västerländska 6 Diskrimineringens andra ansikte svenskhet och det vita västerländska Katarina Mattsson Introduktion I boken Försvenskningen av Sverige, från början av 1990-talet, inleder etnologerna Ehn, Frykman och

Läs mer