Regional analys av bostadsmarknaden Kronobergs län

Transkript

1 Regional analys av bostadsmarknaden 2008 Kronobergs län

2

3 Regional analys av bostadsmarknaden i Kronobergs län Förord 1 Sammanfattning och slutsatser 2 Strategisk boendeplanering 4 Länsstyrelsens roll 4 Kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen 4 Vem bor i länet och vem flyttar hit? 5 Befolkningens sammansättning 5 Befolkningsutveckling 7 Flyttmönster 9 Hur utvecklas/förändras bostadsbeståndet 12 Efterfrågan på bostäder 12 Utbud av bostäder 13 Bostadsbyggande 14 Huspriser och hyresnivåer 16 Inkomst 18 Finns det bostäder åt alla? 20 Bostäder för nyanlända flyktingar 20 Bostäder för studenter och ungdomar 20 Bostäder för äldre och funktionshindrade 21 Pendling 21 Kommunernas in- och utpendling 21 Pendlingsrelationer 23 Viktiga stråk och kommunikationer 24

4 Förord Länsstyrelsen arbetar med att förverkliga Regeringens mål för bostadspolitiken. För detta ändamål insamlas uppgifter om det befintliga bostadsbeståndet och upprättas statistik över antalet påbörjade och färdigställa lägenheter samt lediga lägenheter i länets kommuner; detta för att få kunskap om länets bostadsmarknad. Den 1 januari 2001 trädde lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS2000:1383) i kraft. Denna lag reglerar regeringens krav på kommunerna att planera bostadsförsörjningen. Syftet är att skapa förutsättningar för alla boende i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Länsstyrelsen ska stödja kommunerna med råd, information och underlag i deras arbete med bostadsplaneringen. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2008, avseende Länsstyrelsernas uppdrag 7, skall Länsstyrelsen genomföra en regional analys och bedömning av situationen på bostadsmarknaden i länet samt verka för att kommunerna gör egna analyser av bostadsmarknaden samt tar fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Denna rapport är en bedömning av situationen på bostadsmarknaden i Kronobergs län och är gjord utifrån statistik från SCB. Länsstyrelsen i Kronobergs län har valt att titta på olika parametrar för befolkning, bostadsmarknad och ekonomi för 2007 jämfört med tidsspannet för att bedöma bostadsmarknadsläget i länet. På grund av kommuns särart inom länet som central- och universitetsort, redovisas statistik för kommun för sig, medan statistik för de resterande sju kommunerna redovisas i två grupper baserade på kommunstorlek (Alvesta, Ljungby och Älmhult respektive Lessebo, Markaryd, Tingsryd och Uppvidinge). Jämförelser görs med riket som helhet och i vissa fall med riket exkluderat storstadsområdena. Rapporten är framtagen av samhällsplanerare Johan Gustavsson i samråd med länsarkitekt Lars Hederström och bostadsdirektör Lennart Grimsbo. Allan Karlsson har bistått med statistiskt underlagsmaterial. Lars Hederström Länsarkitekt juni

5 Sammanfattning och slutsatser Strategisk boendeplanering I Kronobergs län har endast kommun antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen. I 2008 års bostadsmarknadsenkät anger övriga kommuner att riktlinjer antingen inte har antagits av kommunfullmäktige eller att de behandlas i respektive översiktsplan. Undantaget är Lessebo kommun som anger att man inte har påbörjat arbetet med dessa riktlinjer. I sex av länets kommuner har allmännyttan egen bostadsförmedling, medan förmedlingen i Ljungby kommun sköts av en privat aktör. Vem bor i länet och vem flyttar hit? Kronobergs län har en befolkningspyramid som i mångt och mycket överensstämmer med den för Sverige som helhet. Bland länets kommuner finns dock en stor inbördes variation där de mindre kommunerna har större andel invånare i högre åldrar och kommun har störst andel invånare i åldrarna år. Under 2007 skedde en markant ökning i flyttningsvolymerna till och från länet jämfört med genomsnittet för år Utflyttningen från kommun inom Kronobergs län till andra län ökade från såväl som övriga kommuner. Samtidigt vägdes utflyttningen från länet upp av en ökad inflyttning från utlandet. kommun har en omfattande in- och utflyttning i åldrarna år, främst beroende på universitetet. Det tycks som att de som flyttar till vid omkring 20 års ålder också flyttar därifrån vid en ålder av cirka 25, vilket tyder på att man har svårt att få studenter att stannar kvar i kommunen efter avslutade studier. Även i länets övriga kommuner syns en hög in- och utflyttning i åldrarna år men volymerna är mindre och mer jämnt fördelade. Hur utvecklas/förändras bostadsbeståndet? Bostadsmarknadsläget i länets kommuner har under 2000-talet haft en trend av att gå mot balans mellan tillgång och efterfrågan, och i flera fall även mot en bristsituation. I 2008 års bostadsmarknadsenkät angav ingen kommun överskott på bostäder, varken i kommunen som helhet, i centralorten eller i övriga kommundelar. Kronobergs läns bostadsbestånd domineras av småhus. Andelen småhus var 60 % år Störst andel lägenheter i flerbostadshus hade man i kommun medan den minsta andelen fanns i Tingsryds kommun. kommun hade också den högsta andelen bostäder inom allmännyttan medan lägst andel fanns i Ljungby kommun. Siffran varierade i länet mellan 8 % och 30 %. Markaryds kommun saknar allmännyttigt bostadsbolag. År 2007 färdigställdes 599 lägenheter i nybyggda hus i Kronobergs län. Detta är en liten nedgång jämfört med året innan. Under 2000-talet nåddes den högsta siffran år 2002 då 977 lägenheter färdigställdes. Av de lägenheter som färdigställdes i flerbostadshus 2007 fanns en majoritet 289 stycken i kommun. Ett mindre antal fanns i Alvesta, Ljungby och Älmhults kommuner medan inga sådana lägenheter färdigställdes i resterande kommuner. När det gäller lägenheter i småhus var andelen i de mindre kommunerna desto större. I kommungruppen med Ljungby, Alvesta och Älmhult har antalet nybyggda småhus ökat 2

6 kontinuerligt under 2000-talet och i kommungruppen med länets fyra minsta kommuner var antalet småhus som byggdes år 2007 det i särklass största under 2000-talet. Huspriserna i Kronobergs län låg 2007 på ett genomsnitt under det totala rikssnittet, men med storstadsområdena borträknade hamnar Kronobergs läns siffror högre än rikets. Högst var huspriserna i kommun med en genomsnittlig köpeskilling på knappt tkr. Snabbast prisutveckling har det dock varit i Älmhults kommun där genomsnittspriset på småhus har mer än fördubblats jämfört med år Länets totala prisutvecklingsindex låg 2007 på samma nivå som riksindex jämfört med år Genomsnittshyrorna inom allmännyttan i länet ligger klart lägre än det totala hyressnittet i landet. (I detta är dock även privata hyresrätter medtagna i SCB:s urvalsundersökning som ligger till grund för siffrorna). Detta gäller både i jämförelse med det totala rikssnittet och med snittet för kommuner med mindre än invånare. Länets högsta genomsnittshyror fanns 2007 i kommun och de lägsta i Uppvidinge kommun. Den högsta medelinkomsten i länet fanns år 2006 i Älmhults kommun. Nivån låg en bra bit över övriga kommuners nivåer och också över riksgenomsnittet. Genomsnittsinkomsten för Kronobergs län var mindre än för riket som helhet. kommun hade den tredje högsta medelinkomsten i länet, men denna kan antas påverkas av andelen studenter i kommunen. Inkomstutvecklingen i Kronobergs län har ett index som 2006 låg över motsvarande index för hela riket. Endast Uppvidinge och Lessebo kommuner låg 2006 under riksindex. Älmhult har mellan 2000 och 2006 haft den påtagligt största tillväxten i medelinkomst, och ökningen tilltog ytterligare mellan 2005 och 2006 jämfört med tidigare under 2000-talet. Finns det bostäder åt alla? Länets kommuner har olika sätt att hantera ansvaret för att tillhandahålla bostäder med nyanlända invandrare. I de allra flesta fall har man en regelbunden kontakt med allmännyttan och i vissa fall även med privata hyresvärdar. De största svårigheterna man ser i kommunerna är framför allt bristen på hyresrätter och på stora lägenheter. På flera håll i länet ser man svårigheter att tillhandahålla tillräckligt med bostäder på kort sikt, och på några håll även på längre sikt. I Alvesta, Ljungby och kommuner anger man en brist på bostäder för studenter och ungdomar. I de två förstnämnda kommunerna pekar man på lägenhetsstorlekar och prisnivåer som de största svårigheterna. Samtliga kommuner anser att behoven av bostäder för äldre är täckta i nuläget, antingen genom befintligt bestånd eller genom pågående nyproduktion. På vissa håll ser man dock en bristsituation på kort sikt och i något fall även på längre sikt. När det gäller bostäder för funktionshindrade anger man att behoven är täckta både i dagsläget och på sikt. Pendling Pendlingssiffrorna för 2006 visar att man i östra delarna av länet i första hand pendlar till och från kommun. kommun har en inpendling på närmare 9000 personer men också en relativt omfattande utpendlig. Störst andel utpendlare i länet har man i Lessebo och Alvesta kommuner. Här har man under de senaste åren också haft ett växande negativt pendlingsnetto, vilket kan tyda på att det har uppfattats som allt mer attraktivt att bo i dessa kommuner och 3

7 arbeta i andra, företrädesvis. I länets västra delar kan man se en mer flerkärnig pendlig där flödena är någorlunda jämnt fördelade mellan Ljungby, Alvesta, Älmhults och Markaryds kommuner. Markaryds kommun har också omfattande pendlingsrelationer med andra län, sannolikt beroende på närhet till exempelvis Helsingborg, Halmstad och Hässleholm. Länets tydligaste pendlingsstråk går i öst-västlig riktning utmed riksväg 25. Vägstandarden är god och ytterligare förbättringar planeras. Det finns också goda kommunikationsmöjligheter med såväl buss som tåg. I övrigt kan nämnas stråket utmed riksväg 23/37 mot nordost från. Planer finns på mittseparering för att öka standarden. I stråket finns goda bussförbindelser dels inom kommun och dels till Uppvidinges större orter och länen där bortom. Söder ut från går riksväg 27 med täta bussförbindelser mellan Tingsryd och, och även längre söderut mot Blekinge. Strategisk boendeplanering Länsstyrelsens roll Länsstyrelsen arbetar med att förverkliga Regeringens mål för bostadspolitiken och ska enligt 2 Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383) tillhandla hålla råd, information och underlag till kommunerna i deras arbete med planeringen av bostadsförsörjningen. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2008, avseende Länsstyrelsernas uppdrag 7, skall Länsstyrelsen genomföra en regional analys och bedömning av situationen på bostadsmarknaden i länet samt verka för att kommunerna gör egna analyser av bostadsmarknaden och ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska även ange i vilken omfattning och i vilket sammanhang kommunerna antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska också analysera och redovisa hur planeringen av bostadsförsörjningen samordnas med övrig kommunal, mellankommunal och regional planering. Länsstyrelsen skall även redovisa på vilket sätt och i vilken omfattning den lämnat råd, information och underlag till kommunerna för deras planering av bostadsförsörjningen. Kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen Enligt 1 Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383) ska varje kommun planera bostadsförsörjningen i syfte att ge alla i kommunen förutsättningar för ett bra boende och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Lagen säger också att kommunen vid behov ska samråda med andra kommuner som berörs av planeringen, och att kommunen varje mandatperiod ska anta riktlinjer för bostadsförsörjningen. I Kronobergs län är det endast kommun som har antagit sådana riktlinjer. Detta skedde år 2003 i form av ett särskilt program för boendefrågor. Ett liknande program finns även framtaget i Älmhults kommun, men detta är inte antaget av kommunfullmäktige som riktlinjer. I 2008 års bostadsmarknadsenkät anger övriga kommuner att man hanterar riktlinjer för bostadsförsörjningen inom den kommunomfattande översiktsplanen, bortsett från i 4

8 Lessebo kommun där man anger att man ännu inte har påbörjat sitt arbete med riktlinjer för bostadsförsörjningen. kommuns bostadsförsörjningsprogram innehåller en omvärldsanalys och befolkningsprognos, som utgör grunden för bedömningen av behov och efterfrågan. Kommunen visar statistik på hur utvecklingen av bostadsbyggandet och invånarantalet sett ut och konstaterar att man kan skönja ett visst samband mellan bostadsbyggande och folkökning. Detta samband innebär, enligt bostadsförsörjningsprogrammet, att befolkningen ökar då bostadsbyggandet ökar och minskar då bostadsbyggandet minskar. Man konstaterar även att nybyggnationen främst genererar en omflyttning inom kommunen, dvs. att en övervägande majoritet av dem som flyttar till nybyggda bostadsområden redan bor i kommunen. Detta innebär att nybyggnationerna i sig inte verkar vara någon pådrivande faktor för att locka invånare från andra kommuner. Störst inflyttning från andra kommuner har de stadsdelar där det inte sker någon nybyggnation. Detta kan ses som ett tecken på en ökad omflyttning som i sin tur leder till att inflyttande från andra kommuner bosätter sig i de områden där lite eller ingen nybyggnation sker. I sex av länets kommuner har allmännyttan egen bostadsförmedling, medan förmedlingen i Ljungby kommun sköts av en privat aktör. Markaryds kommun har sedan 1997 inga allmännyttiga bostäder och saknar således sådan bostadsförmedling. Vem bor i länet och vem flyttar hit? Befolkningens sammansättning Kronobergs läns befolkning har totalt sett en åldersfördelning som stämmer någorlunda överens med riket som helhet. De största grupperna i såväl Kronoberg som riket utgörs av personer i åldrarna runt 20, 40 och 60 år. Riket år 80 år 60 år 40 år 20 år 0 år Kvinnor Män Kronobergs län år 80 år 60 år 40 år 20 år 0 år Figur 1. Befolkningspyramider för riket resp. Kronobergs län, (Källa: SCB) Ser man på befolkningspyramider för respektive kommun i Kronobergs län visar det sig at förhållandena varierar från kommun till kommun, samt att kommuns pyramid särskiljer sig från de övriga. I sju av länets kommuner smalnar pyramiden av runt åldrarna mellan 20 och 40 år, vilket alltså innebär en låg andel befolkning i dessa åldrar. Ovanför detta breddas pyramiderna och man kan utläsa en betydligt större andel av befolkningen som är i åldrarna år. Undantaget i länet är kommun där pyramiden är som allra bredast vid åldrarna alldeles över 20 år, och förhållandevis bred hela vägen upp till 40 år, d.v.s. i det 5

9 åldersspann där övriga pyramider smalnar som mest. Detta är i sig inget förvånande med tanke på andelen studenter i kommun. En tolkning man kan göra av pyramiderna är att minskningen av ungdomar runt 20 år, alltså den ålder då många flyttar hemifrån, leder till en ökning av samma åldersgrupp i kommun. Ett rimligt antagande är att Universitet, och även de arbetstillfällen som finns i, är en stark drivkraft bakom detta mönster. Alvesta 100+ år 80 år 60 år 40 år 20 år 0 år Lessebo 100+ år 80 år 60 år 40 år 20 år 0 år Ljungby 100+ år 80 år 60 år 40 år 20 år 0 år Markaryd 100+ år 80 år 60 år 40 år 20 år 0 år Tingsryd 100+ år 80 år 60 år 40 år 20 år 0 år Uppvidinge 100+ år 80 år 60 år 40 år 20 år 0 år 100+ år 80 år 60 år 40 år 20 år 0 år Älmhult 100+ år 80 år 60 år 40 år 20 år 0 år Figur 2. Befolkningspyramider för resp. kommun i Kronobergs län, (Källa: SCB) 6

10 Befolkningsutveckling Vid utgången av år 2007 hade Kronobergs län invånare. Trenden har under lång tid varit generellt sett positiv. Sedan 1950 har länets befolkning vuxit med 15 %. Motsvarande siffra för riket är 30 %. Under 1990-talets senare del kunde en befolkningsminskning ses i länet och denna pågick fram till år 2001 då invånarantalet var personer. Sedan dess har kurvan åter pekat stadigt uppåt och länets befolkning har ökat med drygt 2 %. Under samma period har riket som helhet en motsvarande siffra på 3 %. I ett kort tidsperspektiv har länet alltså haft en ökning i någorlunda samma takt som riket som helhet, medan ökningen har haft en betydligt lägre takt i ett längre tidsperspektiv. Mellan 2006 och 2007 ökade befolkningen i länet med 0,6 % medan hela landets befolkning ökade med 0,8 % Folkmängd År Figur 3. Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län, (Källa: SCB) Befolkningen har dock inte ökat i hela Kronobergs län utan utvecklingen skiljer sig från kommun till kommun. Sedan år 2000 har länets invånarantal ökat med 2635 personer, men kommun har ensamt haft en ökning med 5661 personer under samma tid. Alltså har sju av länets åtta kommuner haft en total minskning som endast har vägts upp genom kommuns markanta ökning. Samma ökning i kommun har också givit länet dess totala befolkningsökning under dessa år. Ett sätt att illustrera hur befolkningsutvecklingen skiljer sig inom länet är att göra en storleksmässig indelning i grupper av kommuner. I denna analys har en sådan uppdelning gjorts där kommun ensamt utgör en grupp, kommunerna Alvesta, Ljungby och Älmhult utgör nästa och de fyra övriga Lessebo, Markaryd, Tingsryd och Uppvidinge utgör den sista. I befolkningsutvecklingen mellan 2000 och 2007 för dessa tre grupper framträder ett mönster som visar att kommun stadigt har ökat under de senaste åren, medan kommungruppen med Alvesta, Ljungby och Älmhult har legat stadigt på ungefär samma nivå under hela perioden. I de övriga kommunerna har en sammantagen minskning i befolkningen skett under samma tid. Man kan alltså konstatera att länets minsta kommuner minskar i befolkning och den största ökar stadigt, medan mellanskiktet av kommuner ligger stadigt på ungefär samma folkmängd. Under 2007 hade kommun en befolkningsökning på 1089 personer, Alvesta, Ljungby och Älmhults kommuner hade en total ökning med 200 personer, och de fyra övriga kommunerna hade en total befolkningsminskning på 137 personer. 7

11 Folkmängd Alvesta, Ljungby, Älmhult Uppvidinge, Lessebo, Tingsryd, Markaryd År Figur 4. Befolkningsutveckling per kommungrupp, (Källa: SCB) För att ytterligare fördjupa bilden av hur länets befolkningsutveckling skiljer sig geografiskt har befolkningsutvecklingen brutits ner till församlingsnivå. Kartan nedan visar den genomsnittliga befolkningsutvecklingen i procent per år mellan 2000 och Den bekräftar till stor det som ovanstående diagram visar, men visar också att ökningen eller minskningen ofta skiljer sig ganska kraftigt åt även inom en och samma kommun. Detta syns inte minst inom kommun där Asa församling under de aktuella åren har haft en genomsnittlig befolkningsminskning på 1,9 % och därmed lyser rött. Minskningar ses även i kommunens nordöstra församlingar samt nere vid gränsen mot Tingsryds kommun. Samtidigt syns stark grön färg i församlingarna runt stad. Störst ökning bland dessa, i genomsnitt 3,5 %, har skett i Gårdsby församling nordost om. Detta kan härledas till att stadsdelen Sandsbro i ingår i församlingen och att en nybyggnation av bostäder har ägt rum där under de senaste åren. Variationen inom kommunen är som synes stor, och samma mönster kan ses i Ljungby och Älmhults kommuner, samt till viss del i Alvesta kommun. Noterbart i Alvesta kommun är Mistelås församling i kommunens nordvästra del. Här har man under haft en genomsnittlig befolkningsökning på 0,6 %. Detta trots sitt förhållandevis perifera läge. En förklaring kan vara närheten till Värnamo i Jönköpings län och de pendlingsmöjligheter som finns dit. Övriga kommuners församlingar har mindre inbördes variation och den totala befolkningsminskningen syns tydligare. Det ska poängteras att siffrorna som redovisas här står för procentuell förändring. I mindre församlingar behöver höga procentsatser i själva verket inte innebära några stora numerärer. 8

12 Figur 5. Genomsnittlig procentuell befolkningsutveckling per år på församlingsnivå, (Källa: SCB) Flyttmönster Under 2007 skedde en generell ökning av flyttningsvolymerna till, från och inom Kronobergs län jämfört med genomsnittet för föregående år. Under året flyttade 433 fler personer till kommun från andra kommuner inom länet än vad som flyttade i omvänd riktning. Under föregående år var genomsnittssiffran för detta flyttnetto 290 personer. Samtidigt skedde under 2007 en markant ökning i utflyttningen till kommuner i andra län i förhållande till inflyttningen. En skillnad under 2007 jämfört med föregående tidsperiod är att detta gällde även för kommun som hade en utflyttning till andra län som var 314 personer större än motsvarande inflyttning. Under hade kommun en motsvarande genomsnittlig siffra på i stort sett noll. Det som väger upp för utflyttningen till andra län är precis som tidigare år inflyttningen från utlandet. Det positiva flyttnettot från utlandet genomgick under 2007 mer än en fördubbling i jämförelse med snittet för

13 Från/till kommun inom länet Från/till kommun utanför länet Från/till utlandet Övriga kommuner i länet Länet Figur 6. Genomsnittligt flyttnetto (Källa: SCB) Från/till kommun inom länet Från/till kommun utanför länet Från/till utlandet Övriga kommuner i länet Länet Figur 7. Flyttnetto (Källa: SCB) Åldrarna på dem som flyttar in och ut varierar från kommun till kommun. Nedan redovisas inoch utflyttare år 2007 fördelat på ålder och kommungrupp. Skillnaderna som framträder är tydliga i åldrarna mellan 18 och 35 år. I detta åldersspann är såväl in- som utflyttningen till och från kommun markant större än vad som är fallet för de två andra kommungrupperna. Kurvorna för dessa två är likartade till formen men större volymer går att utläsa för kommungruppen med Alvesta, Älmhult och Ljungby. I övriga åldrar är kurvorna för alla tre kommungrupper förhållandevis jämna till såväl formen som volymerna. Vad man kan notera är att inflyttningen till var som allra störst i åldrarna 20 och 21 år, och utflyttningen som högst vid 25 år. Återigen kan man härleda siffrorna till Universitet i och med att åren mellan 20 och 25 är den ålder då många studerar. Vad man dock kan konstatera är att de studenter som flyttar till också till viss del flyttar därifrån 10

14 några år senare. Det tycks alltså som att få väljer att stanna kvar i efter avslutad studietid. Slutligen är det också värt att notera hur utflyttningen ökar drastiskt mellan åldrarna 18 och 20. Det som syns som en brant stigning på kurvorna är när ungdomar börjar flytta hemifrån till andra orter alldeles efter studenten från gymnasiet Antal inflyttade Alvesta, Ljungby, Älmhult Lessebo, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge 0 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ år Ålder Figur 8. Antal inflyttade efter ålder och kommungrupp, (Källa: SCB) Antal utflyttade Alvesta, Ljungby, Älmhult Lessebo, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ år Ålder Figur 9. Antal utflyttade efter ålder och kommungrupp, (Källa: SCB) 11

15 Hur utvecklas/förändras bostadsbeståndet? Efterfrågan på bostäder I Boverket årliga bostadsmarknadsenkät ges kommunerna möjlighet att bedöma läget på bostadsmarknaden genom att ange om det i centralorten, i övriga kommundelar, samt i kommunen som helhet råder brist, balans eller överskott i antalet lediga bostäder. Nedan visas de svar som Kronobergs läns kommuner har givit under åren från 2000 till Totalt Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Älmhult Brist Balans Överskott Centralorten Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Älmhult Övriga kommundelar Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Älmhult Brist Balans Överskott Brist Balans Överskott Figur 12. Kommunernas bedömning av bostadsmarknadsläget, (Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2008) Vad som går att utläsa är en generell trend där överskottet på bostäder övergår i en balans mellan utbud och efterfrågan, samt slutligen i en bristsituation i flera kommuner. I 2008 års enkät var det endast Markaryds och Uppvidinge kommuner som inte angav en generell bostadsbrist i kommunen. I har man under hela 2000-talet uppgivit att det föreligger en bristsituation. I början var man som synes ensamma om detta men läget i länet tycks ha 12

16 jämnats ut. Noterbart är att Lessebo kommun gick från att uppge ett överskott på bostäder år 2007 till att uppge en bostadsbrist Av figurerna som är uppdelade på centralort och övriga kommundelar framgår det att det främst är i kommunernas centralorter som bostadsbristen finns. I samtliga kommuner utom Uppvidinge angav man 2008 en brist, och på flera håll går denna brist många år tillbaka. I tre av kommunerna Ljungby, Tingsryd och har man under hela 2000-talet uppgivit en bostadsbrist i centralorterna. Situationen tycks enligt enkätsvaren vara annorlunda utanför centralorterna, men även här ser man en förändring på senare år gentemot tidigare. I varken 2007 eller 2008 års enkäter angav någon kommun ett överskott på bostäder i dessa områden. I enstaka kommuner anges även här en bostadsbrist. Trendbrottet tycks ha skett mellan åren 2006 och Till och med 2006 uppgav en rad kommuner ett överskott på bostäder i områden utanför centralorterna. Man ska ha i åtanke att det som redovisas i ovanstående tabeller är upplevda förhållanden i respektive kommun och inget som nödvändigtvis är statistiskt säkerställt. De svar som ges kan grundas på kommunens ambitioner, fakta, politiska visioner, etc. Utbud av bostäder Den hustyp som dominerar i Kronobergs län är småhus. Av 2007 års kalkylerade bostadsbestånd utgör andelen bostäder i småhus i länet 60 % medan motsvarande siffra för hela landet är 45 %. Som inom många andra områden finns även här skillnader mellan de olika kommunerna. har naturligt nog en fördelning som mer liknar rikssnittet medan andelen lägenheter i flerbostadshus sedan sjunker i takt med kommunernas storlek. Minst andel flerbostadshus har Tingsryds kommun med mindre än 25 %. Figur 13. Bostadsbeståndet i Kronobergs län fördelat på hustyp, (Källa: SCB) 13

17 I samtliga kommuner utom Markaryd finns bostäder inom allmännyttigt bostadsbolag. I kommun är allmännyttan uppdelad på tre bolag. hem AB och Hyresbostäder i AB har sina lägenheter i stad medan Vidingehem AB har sitt bestånd spritt i övriga kommunen. I övriga sex kommuner finns ett bostadsbolag som hanterar allmännyttans lägenheter i såväl centralort som andra kommundelar. Den största andelen lägenheter inom allmännyttan finns i kommun där 30 % av de knappt lägenheter som finns totalt tillhör allmännyttan. I övriga kommuner är, fullt naturligt, antalet lägenheter betydligt mindre men här är också allmännyttans andel mindre. Lägst är andelen i Ljungby kommun där 8 % av lägenhetsbeståndet tillhör allmännyttan. I övriga kommuner varierar andelen mellan 15 och 21 % Andel (%) Allmännyttans andel av totalt antal lägenheter 5 0 Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Ljungby Kommun Figur 14. Allmännyttans andel av bostadsbeståndets totala antal lägenheter, (Källa: SCB samt respektive kommuns bostadsbolag) Bostadsbyggande Bostadsbyggandet i länet har under 2000-talet varierat kraftigt från år till år. De två topparna nåddes åren 2002 och 2005 då 977 respektive 731 lägenheter färdigställdes i nybyggda hus. Sedan 2005 har bostadsbyggandet minskat en aning och siffran för 2007 var 599 lägenheter Antal lgh År Figur 15. Färdigställda lägenheter i nybyggda hus totalt, (Källa: SCB) 14

18 Nedan följer en redovisning av bostadsbyggandet i länet mellan åren 2000 och 2007 fördelat på hustyp och kommungrupper. En första reflektion kring diagrammen är att antalet lägenheter i flerbostadshus som har byggts under respektive år har varierat betydligt mer än vad som är fallet när det gäller småhusen. Den högsta noteringen för flerbostadshus är 832 stycken år En stor majoritet av dessa lägenheter byggdes i i samband med att Campusområdet genomgick en stor utbyggnadsfas. Den lägsta noteringen är från året innan då endast 145 lägenheter i flerbostadshus färdigställdes. Bortsett från dessa två år har byggandet av lägenheter i flerbostadshus i legat på mellan 200 och 400 per år. I kommungruppen med Alvesta, Ljungby och Älmhult har det byggts från 12 och upp till 77 lägenheter i flerbostadshus per år medan antalet i den sista kommungruppen har varit överlag lågt bortsett från åren 2000 och När det gäller lägenheter i småhus kan man konstatera att de mindre kommunernas andel av nybyggnationerna har varit större. Den tydligaste trenden kan man se i de mellanstora kommunerna där antalet nybyggda småhus har ökat stadigt under 2000-talet, från 9 stycken år 2000 till 89 stycken år I kommun samt i länets minsta kommuner kan inget tydligt mönster utläsas utan siffrorna har varierat. Vad som är värt att notera är att byggandet av lägenheter i flerbostadshus ökade under 2007 jämfört med föregående år medan det totala antalet i småhus minskade. Det som stod för minskningen bland småhusen var dock situationen i kommun, i de övriga kommunerna skedde en sammanlagd ökning. Bland de nybyggda lägenheterna i flerbostadshus skedde hela byggnationen i kommun samt de mellanstora kommunerna och antalet ökade i båda fallen jämfört med föregående år Antal Uppvidinge, Lessebo, Tingsryd, Markaryd Alvesta, Ljungby, Älmhult År Figur 16. Färdigställda lägenheter i nybyggda flerbostadshus, (Källa: SCB) 15

19 Antal Uppvidinge, Lessebo, Tingsryd, Markaryd Alvesta, Ljungby, Älmhult År Figur 17. Färdigställda lägenheter i nybyggda småhus, (Källa: SCB) Huspriser och hyresnivåer Köpeskillingen för småhus i länet låg år 2007 i genomsnitt på tkr. Detta ligger under riksgenomsnittet på knappt tkr. Om man räknar bort siffrorna för landets storstadsområden hamnar snittpriset i Kronobergs län över riksnivå som i det sammanhanget ligger på knappt tkr. I Kronobergs län hade tre kommuner siffror som ligger över detta snitt. Högst var den genomsnittliga köpeskillingen för småhus i länet i kommun där siffran ligger på omkring tkr. Ser man på gruppen med länets mellanstora kommuner varierar prisnivåerna något där Ljungby hade det högsta snittet på knappt tkr följt av Älmhult och sedan Alvesta. Bland länets fyra minsta kommuner var siffrorna jämna bortsett från Markaryd som hade en högre genomsnittlig köpeskilling Köpeskilling (tkr) Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Markaryd Ljungby Riket Riket exkl. storstadsomr Kommun Figur 18. Genomsnittlig köpeskilling för småhus (tkr), (Källa: SCB) 16

20 Prisutvecklingen för småhus i länet har sedan år 2000 legat något lägre än riksgenomsnitten men från 2005 och framåt har utvecklingstakten ökat något och år 2007 hade länet i stort sett samma prisutvecklingsindex som riket som helhet. Sedan år 2004 har samtliga länets kommuner ett index på över 100. Dessförinnan hade Markaryds och Lessebo kommuner haft en nedåtgående prisutveckling. Mellan 2006 och 2007 hade samtliga länets kommuner en stigande prisutvecklingskurva. Starkast uppåtgående trend kan man se i Markaryds kommun som 2007 hade näst högst prisutvecklingsindex i länet jämfört med år Allra högst index hade Älmhults kommun och här har prisökningen varit kraftigast under den aktuella tidsperioden. Jämfört med år 2000 hade Älmhults kommun 2007 ett index på 207, vilket innebär att huspriserna i genomsnitt har mer än fördubblats. När det gäller kommun låg index 2007 på 189 vilket är i nivå med riket som helhet. I detta sammanhang ska påpekas att antalet sålda objekt kan vara lågt i de mindre kommunerna och därmed kan försäljning av enstaka småhus med högt pris få stort genomslag för den totala prisutvecklingen. 220 Index Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Ljungby Länet Riket Inflation År Figur 19. Prisutveckling för småhus , index 2000=100. (Källa: SCB) I Kronobergs län ligger de genomsnittliga hyresnivåerna inom allmännyttan under riksgenomsnittet för hyresrätter. Detta gäller i jämförelse med såväl det totala riksgenomsnittet som kommuner med mer respektive mindre än invånare. År 2007 var den årliga genomsnittshyran per m 2 för kommuner med mindre än invånare 886 kronor och motsvarande siffra för kommun var 825 kronor. kommun var den av länets kommuner som hade den högsta genomsnittshyran. Så har fallet också varit under föregående år och gapet ner till övriga kommuner tycks ha ökat. Istället har nivåerna i kommun närmat sig snittet för kommuner med mindre än invånare. Lägst hyresnivå i länet finns i Uppvidinge kommun där genomsnittspriset per m var 701 kronor. Därutöver ligger övriga kommuner någorlunda samlat på samma nivå omkring 750 kronor. Älmhults kommuns nivå har mellan 2003 och 2007 sjunkit i jämförelse med andra kommuner och hamnar nu också i denna klunga. Markaryds kommun saknar sedan 1997 allmännyttiga bostäder och är därför inte med i jämförelsen. Vid jämförelse mellan dessa nivåer för respektive kommun och de olika riksgenomsnitten ska man ha i åtanke att endast 17

21 allmännyttan representerar kommunerna i detta sammanhang medar siffrorna på riksnivå bygger på SCB:s urvalsundersökning som även omfattar privatägda hyresrätter Genomsnittlig årshyra/kvm Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Ljungby Riket Kommuner med > inv. Kommuner med < inv År Figur 20. Genomsnittshyror per m 2 och år inom allmännyttan i Kronobergs län, samt samt för riket. Utveckling Markaryds kommun saknar allmännyttiga bostäder. (Källa: Hyresgästföreningen samt SCB) Inkomst Som helhet har Kronobergs län en inkomstnivå som ligger strax under riksnivån, men ändå högt i jämförelse med många andra län. Den sammanräknade förvärvsinkomsten för Kronobergs invånare i arbetsför ålder (20-64 år) låg 2006 i genomsnitt på kronor, medan siffran för riket var kronor. Högst i Kronobergs län är medelinkomsten i Älmhult som 2006 låg på kronor. Förklaringen till detta ligger sannolikt i Älmhults näringslivsstruktur med IKEA som stark drivkraft i kommunen. Efter Älmhult följer Ljungby med en medelinkomst på kronor och med kronor. I s fall kan man anta att siffran hålls ner p.g.a. kommunens stora andel studenter. Siffrorna har dock inte justerats utifrån denna andel studenter eftersom även de måste ses som konsumenter på bostadsmarknaden. 18

22 Medelinkomst (tkr) Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Markaryd Ljungby Riket Kommun Figur 10. Sammanräknad förvärvsinkomst i genomsnitt för befolkningen år (tkr), (Källa: SCB) Nedan ses hur inkomstnivåerna i länet har förändrats under 2000-talet. Man kan notera att utvecklingen till största delen ligger högre än riksgenomsnittet. Undantaget är Uppvidinge kommun, vars utveckling mattades av mellan 2005 och 2006, samt Lessebo kommun. Övriga kommuner i länet har en likartad utvecklingskurva bortsett från Älmhults kommun vars utveckling är påtagligt snabbare än såväl övriga kommuner som riksgenomsnittet, och där utvecklingen tilltog mellan 2005 och 2006 jämfört med tidigare år. 130 Index Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Ljungby Riket Inflation År Figur 11. Inkomstutveckling , index 2000=100. (Källa: SCB) 19

23 Finns det bostäder åt alla? Bostäder för nyanlända flyktingar Som det framgick i avsnittet om Kronobergs läns migrationsmönster tar länets kommuner emot en stor andel inflyttade från utlandet, och det är idag kommunernas ansvar att kunna tillhandahålla bostäder till de flyktingar man tar emot. Länets kommuner har i Boverkets bostadsmarknadsenkät svarat på frågor om hur man hanterar dessa frågor. Regelbundet samarbete med allmännyttan Regelbundet samarbete med privata fastighetsägare Tar vid behov kontakt med allmännyttan Tar vid behov kontakt med privata fastighetsägare På annat sätt Flyktinghushållen förutsätts lösa sina bostadsbehov själva Uppvidinge X X Lessebo X X X Tingsryd X Alvesta X X Älmhult X X Markaryd X X X X X Ljungby X X Figur 21. Kommunernas hantering av bostäder för nyanlända flyktingar. (Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2008) Av figuren kan man utläsa att man har olika tillvägagångssätt i de olika kommunerna. I sex av kommunerna har man ett regelbundet samarbete med allmännyttan. Eftersom Markaryd saknar allmännyttiga bostäder är det endast i Uppvidinge som det i praktiken saknas ett sådant samarbete. Istället tar man i Uppvidinge kontakt med allmännyttan vid behov. Noterbart är att ett regelbundet samarbete med privata hyresvärdar endast förekommer i Alvesta och Älmhult. Därutöver tas kontakt vid behov, utom i Tingsryd och där inga kontakter förs med privata hyresvärdar. De problem man i länets kommuner ser när det gäller bostäder till flyktinghushåll är främst bristen på hyreslägenheter och på större lägenheter. Utöver det ser man på enstaka håll också en brist på mindre lägenheter. Enligt svaren i bostadsmarknadsenkäten kan andra svårigheter vara att få fram lägenheter med rimlig hyresnivå eller att hyresvärdar är obenägna att hyra ut till stora barnfamiljer. När det gäller framtidsutsikterna för att få fram bostäder till nyanlända flyktingar ser man svårigheter på en del håll i länet. På ett års sikt är det fem av kommunerna i Kronoberg som anger att det kommer att bli ganska svårt. På tre års sikt ges samma svar av sex kommuner. Bostäder för studenter och ungdomar I bostadsmarknadsenkäten ställs frågor om bostadssituationen för studenter och ungdomar. I 2008 års enkät anger tre kommuner - Alvesta, Ljungby och - att det finns en brist på sådana bostäder. I såväl Alvesta som Ljungby anges lägenhetsstorlekar och prisnivåer som de största hindrena för ungdomars och studenters tillgång till bostadsmarknaden, medan man i pekar på andra aspekter. 20

24 I kommun finns idag 3630 studentbostäder medan det i Ljungby och Alvesta finns 140 respektive 20 stycken. Bostäder för äldre och funktionshindrade Ingen av Kronobergs läns kommuner har idag ett överskott på bostäder för äldre eller funktionshindrade. När det gäller bostäder för äldre räknar dock sex av länets kommuner med att behoven är täckta och att ingen utbyggnad behövs under de närmaste åren, eller att de behov som idag finns täcks genom planerad utbyggnad. På två håll i länet ser man en brist även efter utbyggnad och i en kommun räknar man med att denna brist består även på längre sikt. När det gäller särskilda bostäder för funktionshindrade ser man ingen brist i länet. I samtliga kommuner anser man att behoven är täckta eller att de täcks genom utbyggnad under kommande år. I fem kommuner har man projekt för seniorboende på gång. I tre av dessa rör det sig om nyproduktion av totalt 128 lägenheter. I de två övriga kommunerna består projekten av ombyggnad till seniorboende. I detta fall handlar det om totalt 58 lägenheter. 5. Pendling Kommunernas in- och utpendling År 2006 hade fem av kommunerna i Kronobergs län ett positivt pendlingsnetto, d.v.s. fler personer pendlade in till kommunen än ut till annan kommun. De största volymerna finns i kommun där inpendlingen 2006 låg på nästan 9000 personer. Samtidigt ska man dock notera att kommun också hade en utpendling på ungefär 6000 personer vilket är förhållandevis högt i jämförelse med likvärdiga orter i södra Sverige (Kalmar, Karlskrona, Kristianstad och Halmstad). Vidare kan man konstatera att Ljungby kommun har en relativt låg pendlingsfrekvens, med låga siffror för såväl in- som utpendling. Noterbart är också att Alvesta kommun har ett markant negativt pendlingsnetto medan Älmhult har ett netto som är lika tydligt åt andra hållet. I det första fallet är närheten till, samt de överlag goda kommunikationsförhållandena tänkbara förklaringar. I det senare fallet kan man återigen anta att näringslivsförhållandena med IKEA som den stora motorn ligger bakom. 21

25 Antal In Ut Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Ljungby Komm un Figur 22. In- och utpendlig per kommun, (Källa: SCB) En intressant aspekt är att se på pendlingen i relation till förvärvsarbetande befolkning. Sådana siffror ger en bild av läget som är bättre anpassad till respektive kommuns förutsättningar. Av dessa siffror för Kronobergs läns kommuner framgår det att tre kommuner i länet har en andel inpendlare bland den förvärvsarbetande dagbefolkningen som ligger på nästan 30 %. Dessa är Uppvidinge, Markaryd och Älmhult. Övriga kommuner har en lägre andel och Ljungby och kommuner särskiljer sig genom att ha påtagligt lägre andelar inpendlare än övriga kommuner. Detta kan vara ett tecken på hur vissa mindre kommuner har svårt att attrahera folk att bo på de ställen där man har sitt arbete, och att man har en benägenhet att söka sig till större orter att ha som bostadsort medan man inte har något emot att pendla till sitt arbete. Man ska dock komma ihåg att många andra faktorer också har påverkan på sådana här siffror, exempelvis måste man återigen komma ihåg IKEA:s stora påverkan på Älmhults kommun i sådana här sammanhang. När det gäller andelen utpendlare bland den förvärvsarbetande nattbefolkningen i respektive kommun kan man utläsa att man i Alvesta och Lessebo kommuner ligger på nästan 40 %. I båda fallen kan man anta att närheten till spelar en viktig roll Andel (%) Inpendling (Andel av förvärvsarb. dagbef. (%)) Utpendling (Andel av förvärvsarb. nattbef. (%)) Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Markaryd Ljungby Kommun Figur 23. In- och utbildning per kommun, andel av förvärvsarbetande dag- respektive nattbefolkning (%), (Källa: SCB) 22

26 Mellan åren 2000 och 2007 kan en del förändringar ses i kommunernas pendlingsnetto. Exempelvis framgår det av nedanstående diagram att kommuns pendlingsnetto har haft en positiv utveckling under den nämnda tidsperioden, bortsett från det sista året då en minskning kan utläsas. I Ljungby kommun har knappt några förändringar skett under åren utan nettot har legat konstant positivt på cirka 100 personer, medan nettot i Alvesta och Lessebo kommuner har utvecklats negativt. Här kan man konstatera att dessa kommuner är samma som i ovanstående diagram visade på de högsta andelarna utpendlare. En tolkning man skulle kunna göra är att det med åren har blivit mer attraktivt att bo i dessa kommuner för att pendla till andra orter, företrädesvis Antal Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Ljungby År Figur 24. Nettopendling per kommun, utveckling (Källa: SCB) Pendlingsrelationer Nedanstående karta illustrerar med pilar de olika pendlingsströmmarna i Kronobergs län samt deras storlek. Pilar som går över länsgränsen innefattar pendling till och från alla övriga län. Det är tydligt att länets i särklass största pendlingsstråk går mellan Alvesta och kommuner. Pilen från Alvesta till indikerar att 2672 personer dagligen pendlar en denna riktning mellan orterna. Motsvarande siffra för andra hållet är 1458 personer. Man kan fortsatt konstatera att de tydligaste stråken i länet är de som går till och från. När det gäller relationerna mellan Älmhults och kommuner kan man se att nettot är negativt sett ur s synvinkel. Pendlingen mellan och Uppvidinge kommuner är i det närmaste samma i båda riktningarna. I övrigt har ett positivt pendlingsnetto gentemot andra kommuner. Det stora undantaget är Markaryd som inte har någon omfattande pendling till eller från. Å andra sidan kan man se att en omfattande pendling istället finns till och från andra län. Anledningen är sannolikt det relativt långa avståndet till jämfört med andra större orter i närheten, exempelvis Halmstad, Hässleholm och Helsingborg. En annan sak värd att kommentera är hur pendlingsströmmarna i länets västra kommuner är mer jämnt fördelade än i öster. Mellan Ljungby, Älmhults, Alvesta och Markaryds kommuner kan man se att pilarna är likvärdiga, medan pilarna mellan övriga kommuner bortsett från de 23

27 till och från endast visar på små pendlingsvolymer. Det framgår därmed att länets västra delar i och med avståndet till är mer flerkärnigt till karaktären när det gäller pendlingsmönster. Figur 25. Pendlingsrelationer mellan kommunerna i Kronobergs län, samt till övriga län, 2006.(Källa: SCB) Utifrån ovanstående karta kan man identifiera de stråk i länet där de största pendlingsströmmarna inom länet rör sig: Stråk i öst-västlig riktning genom Lessebo,, Alvesta och Ljungby kommuner med -Lessebo, -Alvesta och -Ljungby som största pendlingsrelationer. Stråk söder ut från med pendling till och från Tingsryds kommun, samt sannolikt även vidare mot Blekinge län till och från såväl Tingsryds som kommun. Stråk åt nordost från med pendling till och från Uppvidinge kommun, samt sannolikt även vidare mot Kalmar och Jönköpings län till och från såväl som Uppvidinge kommun. Viktiga stråk och kommunikationer Det öst-västliga pendlingsstråket i länet följer riksväg 25. Denna utgör en del av det nationella stamvägnätet och håller till största delen hög standard genom länet. Detta gäller i synnerhet mellan Ljungby och Hovmantorp där hela sträckan utom mellan Alvesta och är relativt nyligen uppgraderad med mitträcke och viltstängsel. Planerna på mitträcke även mellan 24

28 Alvesta och kommer sannolikt att realiseras inom en snar framtid. I samma stråk finns även goda kollektivtrafikförutsättningar. Mellan Lessebo i öster och Alvesta i väster finns möjlighet att pendla med tåg och denna trafikeras av dubbelturer per vardag i form av Öresundståg och Kust-till-kust-tåg. Mellan Alvesta och där det största pendlingsflödet finns tillkommer även de lokala Krösatågen med 5 dubbelturer per vardag. Busstrafiken i stråket är uppdelad på en busslinje som går österut från mot Lessebo kommun till Kosta respektive Skruv. Denna passerar Hovmantorp och Lessebo med 19 dubbelturer per vardag. Västerut från går busslinjer som passerar Alvesta, Ljungby och går vidare mot Halmstad. Mellan Ljungby och går 20 dubbelturer per dag, majoriteten med stopp även i Alvesta. Från mot Uppvidinge går riksväg 23/37. Denna utgörs idag av motortrafikled vid utfarten från och övergår sedan i landsväg. Vägverket har planer på att göra denna mötesfri och därmed kan standarden komma att höjas inom en överskådlig framtid. Åt nordost går en rad busslinjer, dels inom kommun till Rottne och Braås och därefter vidare till Vetlanda och dels mot Västervik/Oskarshamn via Åseda. Turtätheten på dessa är dubbelturer per dag. En linje finns även mot Fröseke via Lenhovda men på denna är turtätheten lägre. Genom Tingsryds och kommuner går riksväg 27 och denna utgör det huvudsakliga vägstråket i denna riktning. Goda bussförbindelser finns mellan och Tingsryd med 22 dubbelturer per dag. Flera av dessa ansluter även till Ronneby i Blekinge län eller de mindre orterna runt Tingsryd. Figur 26. Karta över viktiga kommunikationer för pendlingen i Kronobergs län. 25