Boostrix version 1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Transkript

1 Boostrix version 1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Kikhosta Kikhosta (pertussis) orsakad av bordetella pertussis-bakterie är en luftvägssjukdom som sprids lätt. År 2015 rapporterades totalt fall av kikhosta globalt och incidensen var högst hos späd- och småbarn. Immunisering av spädbarn mot kikhosta har kraftigt minskat antalet insjuknade späd- och småbarn. Trots en kraftig minskning av fall jämfört med tiden före vaccineringen, har fallen nyligen börjat öka, vilket påverkar ungdomar och vuxna samt väldigt unga. Detta beror på många olika anledningar, ändå i synnerhet av att skyddet mot sjukdomen efter naturlig infektion eller vaccination försvinner efter en tid, att bättre sjukdomstester finns tillgängliga samt att läkare och patienter är mer medvetna om sjukdomen kikhosta. I april 2012 har hälso- och sjukvårdsmyndigheterna reagerat på en ökning av kikhostfall genom att varna för en kikhostepidemi. Trots riklig vaccination av ungdomar med påfyllnadsvaccinet (dtap, kikhosta) förekom ändå kikhosta i denna åldersgrupp, vilket tyder på att skyddet inte var långvarigt. Andra länder som också nyligen har rapporterat kikhostepidemi är Australien, Storbritannien, Nya Zeeland, Nederländerna och vissa förbundsstater i Tyskland. Stelkramp Stelkramp är en infektion orsakad av clostridium tetani-bakterie. Den förekommer globalt och är vanligare i jordbruksregioner och områden där kontakt med jord eller djurspillning är mer sannolik och immunisering inadekvat. År 2015 rapporterades fall av stelkramp globalt. Det högsta antalet fall rapporterades i WHO:s afrikanska och sydostasiatiska regioner som är områden med det lägsta antalet vaccinerade personer. Den omfattande användningen av vacciner som innehåller tetanustoxoid hos gravida kvinnor har globalt resulterat i en dramatisk minskning av nyfödda med stelkramp. I länder med effektiva vaccinationsprogram och bra hygienisk standard är stelkrampsfall hos mödrar och nyfödda mycket sällsynta (< 1 per levande födda). Dessutom rapporterades 2015 endast stelkrampsfall hos nyfödda jämfört med fall 1990.

2 Vaccineringen har varit ett mycket framgångsrikt skydd mot sjukdomen men den ger inte ett livslångt skydd; därför är påfyllnadsvaccination viktigt för att bibehålla tillräcklig immunitetsnivå. En del länder, bl.a. Argentina, Kanada, Tyskland och Portugal, rekommenderar dtpåfyllnadsdos vart tionde år. Stelkrampinfektioner leder dessutom inte till immunitet efteråt utan kräver vaccinering av överlevande. Difteri Difteri är en infektion orsakad av cmynebacterium diphteria. Den förekommer globalt och 2015 rapporterades globalt 4 778fall. Det största antalet fall rapporterades i Indien (2365). Mellan 1980 och 2015 har Indien konstant haft ett högt antal difterifall som de senaste tio åren sjunkit en aning. Det har konstaterats att majoriteten av de insjuknade är barn som är delvis eller helt icke-immuna mot sjukdomen. på annat håll vaccinationssprogram har varit effektiva för att få kontroll över difteri. Mellan 1980 och 2015 föll det totala antalet rapporterade difterifall över hela världen med > 90 % från fall 1980 till fall Difteriepidemier kan dock fortfarande förekomma. Huvudorsaken till difteriutbrott är det höga antalet personer med låg immunitetsnivå (beroende på ofullständiga barndomsvaccinationer och påfyllnadsdoser), inträde av en ny stam av C. diphtheria och fattigdom (bl.a. ökat antal emigranter, överbefolkning och dålig tillgång på hälso- och sjukvård). VI.2.2 Sammanfattning av nyttan av behandlingen Boostrix-vaccinering (dtap) resulterar i ett immunologiskt svar till varje vaccindel. En påfyllnadsdos av Boostrix förbättrar skyddet mot difteri, stelkramp och kikhosta. Boostrix ska användas för påfyllnadsvaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta till barn från fyra års ålder. Boostrix kan ges till ungdomar och vuxna med okänd vaccinationsstatus eller ofullständig vaccination mot difteri och stelkramp som en del av en immuniseringsserie mot difteri, stelkramp och kikhosta. Avsnitt 4.6 av EU-produktresumén. På basen av forskningsresultat från vuxna rekommenderas två påfyllnadsdoser av difteri och stelkramp en månad och sex månader efter den första dosen, för att få så stor immunitet som möjligt mot difteri och stelkramp. Förändringarna som bolaget har föreslagit har godkänts och inkluderas i produktinformationens avsnitt 4.2 och 4.6 på följande sätt: Avsnitt 4.2 av EU-produktresumén Användning av Boostrix kan övervägas under den tredje graviditetstrimestern. Se avsnitt 4.6 om användning av vaccinet före den tredje graviditetstrimestern. Avsnitt 4.6 av EU-produktresumén Data om säkerheten från en prospektiv observationsstudie, där Boostrix vaccinet gavs åt gravida kvinnor under den tredje graviditetstrimestern (793 graviditetsresultat) samt även data från en passiv uppföljning där gravida kvinnor utsattes för Boostrix eller Boostrix Polio (dtpa-ipv) vaccinet under första och andra graviditetstrimestern, visar att vaccinet inte är skadligt under graviditeten eller skadligt för fostrets/nyföddas hälsa. Användning av Boostrix kan övervägas under den tredje graviditetstrimestern. 2

3 Ingen data är tillgänglig från de prospektiva kliniska studierna angående användning av Boostrix vaccinet på människor under den första och andra graviditetstrimestern. Såsom med andra inaktiva vaccin antas Boostrix inte ha skadlig verkan på fostret under någon del av graviditeten. Nyttan och riskerna med administering av Boostrix under graviditet ska bedömas noga. Djurstudier visar ingen direkt eller indirekt skadlig verkan på graviditet, embryots/fostrets utveckling, förlossning eller på utvecklingen efter förlossning (se avsnitt 5.3). Enligt begränsad information kan antikroppar från mamman som skapats som svar på Boostrix minska immunsvaret mot en del vaccin hos spädbarn till mammor som vaccinerats med Boostrix under graviditeten. De eventuella följderna av denna observation är inte kända för tillfället. Skyddet mot dessa tre sjukdomar har avsevärt minskat antalet personer med stelkramp, difteri och kikhosta. Vaccination är fortfarande det enda skyddet mot kikhosta och epidemier av sjukdomen. Preventionen och kontrollåtgärderna fokuserar på att skydda spädbarn och andra som löper den största risken att insjukna i svåra sjukdomar och öka antalet vaccinerade ungdomar och vuxna, särskilt gravida. Kikhostvaccinationen är det enskilt effektivaste sättet att förebygga infektion. Vaccination mot stelkramp har varit viktig över hela världen eftersom antalet nyfödda som insjuknar i stelkramp har minskat mycket. I länder där kvinnorna saknar adekvata platser för barnafödande eller där de föder hemma med hjälp av icke-sterila instrument innebär dessa omständigheter en riskfaktor för nyfödda att utveckla stelkramp. Påfyllnadsdos av stelkrampsvaccinet bör ges vart tionde år och detta har minskat antalet stelkrampsfall över hela världen. Difteri är en svår sjukdom som kan orsaka svåra andningsproblem och i värsta fall död. Under de senaste tjugo åren har det enbart genom vaccinering varit möjligt att minska antalet fall över hela världen med mer än 80 %. Det finns behov av program för påfyllnadsvaccination för att kunna kontrollera denna sjukdom. V I.2.3 Okända faktorer för nyttan av behandlingen Boostrix har inte studerats i stor grad hos gravida och ammande kvinnor eller barn under fyra år. Dessa särskilda grupper har deltagit i mycket begränsade kliniska prövningar fram till DLP. Eftersom Boostrix inte är avsedd som primärvaccination i spädbarnsålder har den inte studerats hos barn under fyra år. Boostrix Polio, med en delad antigen och som innehåller motsvarande mängd inaktivt poliovaccin, har nyligen studerats hos barn i åldern 3-4 år som en del av en påfyllnadsdos tillsammans med MMR vaccinet (se Bilaga 12: dtpa-ipv-009 studie ). Nyligen inträffade kikhostepidemier i USA, Storbritannien, Australien, Nya Zeeland och andra länder har lett till att gravida har vaccinerats med syfte att skydda deras spädbarn. Detta kommer också att reflekteras i bipacksedeln för Boostrix. Enligt djurförsök är det inte säkert att ge Boostrix under graviditet. GlaxoSmithKline (GSK) uppföljer kontinuerligt biverkningar och graviditetsutfall hos gravida kvinnor som fått dtap-vaccin för att bättre förstå vaccinets säkerhet. VI.2.4 Sammanfattning av säkerhetsfrågor Viktiga eventuella risker Risk Vad är känt 3

4 Eventuell immunstörning hos spädbarn till mammor som vaccinerats med Boostrix under graviditeten Tillgängliga data om säkerheten och immunogeniciteten av Boostrix under graviditet och amning är begränsade. Antikroppar från mamman som skapats som svar på Boostrix kan senare minska immunsvaret mot vissa vacciner hos spädbarn till mammor som vaccinerats med Boostrix under graviditeten. De eventuella följderna av denna observation är inte kända för tillfället. Viktiga kända risker: Inga Återstående information Risk dtap-varning för immunitet Risk Begränsad information om användningen av Boostrix hos gravida kvinnor Vad är känt Data om Boostrix-formuleringen som godkänts i USA som innehåller mindre adjuvant jämfört med formuleringen som registrerats i Europa tyder på att Boostrix ger måttligt skydd under det första året efter vaccinationen, och skyddet försvagas betydligt från och med det andra året (detta observerades under den senaste kikhostepidemin i USA). Vad är känt Tillgängliga data om säkerheten och immunogeniciteten av Boostrix under graviditet och amning är begränsade. Det är allmänt accepterat att inaktiverade vacciner inte utgör någon risk för gravida eller ammande kvinnor eller deras barn. VI.2.5 Sammanfattning av riskminimeringsåtgärder För alla läkemedel finns det en produktresumé som ger läkare, apotekspersonal och annan hälso- och sjukvårdspersonal information om hur läkemedlet används, risker gällande användning och rekommendationer för minimering av dem. En allmänspråklig kortversion av produktresumén finns i form av bipacksedel. Åtgärderna som anges i produktresumén och bipacksedeln är rutinmässiga riskminimeringsåtgärder. Den senaste godkända versionen av produktresumén och bipacksedeln för Boostrix finns i bilaga 2. För närvarande föreligger inga andra riskminimeringsåtgärder förutom läkemedelsövervakningsåtgärderna som beskrivits ovan såsom kliniska studier om användning av Boostrix under graviditet och noggrann uppföljning av spontanrapporter hos gravida kvinnor som exponerats för Boostrix samt noggrann uppföljning av spontanrapporter av brist på vaccineffekt som rapporterats till bolaget. Noggrann och omedelbar utvärdering av spontanrapporter och nya litteraturdata garanteras. VI.2.6 Utvecklingsplan efter godkännande för försäljning (om relevant) Förteckning över studier i utvecklingsplan efter godkännande för försäljning Studie/ åtgärd Typ, Mål Behandlade säkerhetsproblem Status (plane rat, Datum för slutrapport (planerat eller faktiskt) 4

5 benämning och kategori (1-3) Kliniska studier med Boostrix hos gravida kvinnor i flera länder Flera studier planeras om användning av Boostrix hos gravida kvinnor och presenteras enligt följande; [DTPA (BOOSTRIX)-047] (116945): En observatörblind, randomiserad, placebokontrollerad multicentercrossover studie i fas IV för bedömning av immunogeniciteten och säkerheten av en engångsdos av Boostrix hos gravida kvinnor. Spädbarn till mammor som deltog i studien 047 uppföljs i två separata kliniska studier: DTPA (BOOSTRIX)-048 PRI (201330) och DTPA (BOOSTRIX)-049 BST: 048 (201334). Spädbarn ges den primära vaccinationsdosen Infanrix hexa i studien DTPA (BOOSTRIX)-048 PRI och en påfyllnadsdos under det andra levnadsåret i studien DTPA (BOOSTRIX)-049 för att få data om säkerhet och immunogenicitet. Syftet är att bedöma säkerheten av användning av Boostrix under graviditet (graviditetsresultat och -komplikationer) samt effekten av Återstående information om användningen av Boostrix under graviditet och eventuell risk för immunstörning (även känd under MedDRA-termen nedsatt immunsvar ). inlett) Aktiv Uppskattade datum för Boostrix studiens CSR tillgänglighet: 047: : : ; 4Q2017 5

6 antikroppar från mamman på spädbarnets svar på primär och påfyllnadsvaccinatio n med DTPkombinationsvacciner. Stödjande studie avseende användning av dtap på gravida (Nya Zeeland) Säkerhetsst udie efter det att produkten godkänts Dessutom genomförs också EPI- PERTUSSIS-037 VS BR (203153); detta är en retrospektiv observationskohortst udie efter introduktionen på marknaden för bedömning av säkerheten av Boostrix (Tdap) när det ges under graviditet i ett immuniseringsprogra m för gravida kvinnor i Brasilien. Bolaget har stött till en studie som genomförs i Nya Zeeland där gravida kvinnor vaccineras med Boostrix. Studien EPI- PERTUSSIS-025 VS NZ SUPP (201024) som är en observationsstudie för bedömning av säkerheten av kikhostvaccinet (dtap) vid administrering under graviditet som introducerades i det rutinmässiga immuniseringsprogrammet i Nya Zeeland Saknad information om användning av Boostrix under graviditet Pågår Slutliga studierapporter för delstudierna 2 och 3 har publicerats rapporten för delstudie 1 är ännu inte tillgänglig. Denna studie i Nya Zeeland består av tre komponenter: i) En retrospektiv analys av nationella databaser som 6

7 omfattar alla gravida kvinnor och deras spädbarn under perioden (n=~325,000). Analysen utreder bakgrundsfrekvenser för icke-vaccinerade kvinnor och de viktigaste händelserna i graviditetsresultaten beroende på vaccinationsstatus (säkerhetsresultatmåtten består av biverkningar hos gravida kvinnor och skadliga effekter på graviditetsutfall. ii) En prospektiv studie om biverkningar hos cirka 300 gravida kvinnor under de första 4 veckorna efter Tdapvaccinationen (reaktogenicitetsdata, bl.a. lokala biverkningar och allmänna biverkningar, analyseras deskriptivt). iii) En prospektiv studie som också insamlar vissa data om cirka 450 spädbarn till vaccinerade mammor (upp till ett års ålder). Studieresultaten från studiedelarna 2 och 3 presenteras nedan i korthet. Delstudie 1 pågår fortfarande. Totalt 793 gravida kvinnor med en medianålder på 32 år deltog i delstudierna 2 och 3. PIPS-data (Pertussis 7

8 Säkerhetsst udie efter det att produkten godkänts in Pregnancy Safety, säkerhetsdata om kikhosta under graviditet) som finns tillgängliga för tillfället visade att Boostrix är vältolererat och säkert hos gravida kvinnor. Bolaget har inte fått data från delstudie 1 och dessa data förväntas bli tillgängliga tidigast under det andra kvartalet av Boostrix-graviditetsregistret i USA omfattar perioden från godkännande av vaccinet i USA till I april 2014 har registret uppföljts som en fas IV-studie enligt det uppdaterade kravet för studier efter godkännande för försäljning. Detta register är ett prospektivt, frivilligt observationsprogram med effektiverad läkemedelsövervakning för att insamla data om exponering för Boostrix (inom 28 dagar före graviditet eller när som helst under graviditeten), eventuella störande faktorer och information om effekter på graviditet och nyfödda efter vaccination med Boostrix under graviditeten. Dessutom har sökningar för graviditetsrapporter Återstående information om användningen av Tdap under graviditet och eventuell risk för immunstörning (även känd under MedDRAtermen nedsatt immunsvar ). Pågår Slutrapport finns inte tillgänglig, diskuteras. 8

9 Interventione ll (dtap EXT:007 År 9) Interventione ll [DTPA 0.3 (BOOSTRI X)- 012 EXT:001] utanför USA gjorts i GSK:s globala säkerhetsdatabas från lanseringen av vaccinet till Dessa data gås igenom med jämna mellanrum för att identifiera signaler om var användning av vaccinet kan förknippas med biverkningar. Utvärdering av kvarvarande antikroppar 9 år efter en enstaka dos av dtap - vaccin till friska 19 år fyllda personer i studie (dtap ). Öppen fas-111 icke-randomiserad multicenterstudie med fyra grupper för bedömning av immun- och reaktogenicitet av en påfyllnadsdos av GlaxoSMithKline (GSK) Biologicals kombinerade och reducerade antigeniska difteri-, stelkramps- och acellulära kikhostvaccin som administrerats på ungdomar 10 år efter föregående påfyllnadsvaccin i studie /001 (dtap ). Bedömning av kvarvarande antikroppar efter 9 år Bedömning av immunoch reaktogenicitet av en andra dos av Boostrix Aktiv 13 november 2017 Pågående 31augusti 2017 Studier som är ett villkor för godkännandet av försäljning Ingen av de ovan nämnda studierna utgör ett villkor för godkännande av försäljning. 9

10 VI.2.7 Sammanfattning av uppdateringar i riskhanteringsplan Ej relevant. Tabell 1 Sammanfattning av uppdateringar i riskhanteringsplan Versionnummer Datum Säkerhetsfrågor Anmärkning Första 2006 Inga Det fanns ingen riskhanteringsplan eftersom inga risker identifierades i den första versionen Andra November 2013 Avtagande dtapimmunitet Saknad information om användning av Boostrix under graviditet Det har nyligen identifierats risker och även saknad information. Tredje Augusti 2016 Ytterligare data om användningen av Boostrix hos gravida kvinnor (återstående information) och tillägg av immunstörning som en ny eventuell risk. Nya eventuella risker och ytterligare återstående information har beaktats. Föreslagen ändring av märkningen gällande initial immunisering hos ungdomar och vuxna med okänd vaccinationsstatus eller ofullständig vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta som en del av en immuniseringsserie mot difteri, stelkramp och kikhosta. 10

11 Aktuell November 2016 Godkänd förändring av produktinformation en angående mammans immunisering. Uppdatering av data om användning under graviditet och amning samt uppdatering av tillgängling litteratur om immunitetsstörning ar. Uppdatering av vaccinets avtagande immunitet samt information från försäljningsinforma tionen och studier efter det att produkten godkänts om att vaccinet inte har fungerat. Uppdatering av produktresumén 11