Politisk teori 1 Föreläsning 6: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Politisk teori 1 Föreläsning 6: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen"

Transkript

1 Politisk teori 1 Föreläsning 6: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori Jörgen Ödalen 1

2 Temat för dagens föreläsning: Hur tar man likvärdig och opartisk hänsyn till allas intressen? Utilitarism, rättighetsteori och moderna teorier om fördelningsrättvisa. 2

3 Klassisk utilitarism Centrala verk: - Jeremy Bentham, An introduction to the principles of morals and legislation (1789). - John Stuart Mill, Utilitarianism (1861). - Henry Sidgwick, The Methods of Ethics (1874). Utilitarismen som ingång till modern rättviseteori. 3

4 Klassisk utilitarism det är största möjliga lycka åt största möjliga antal som är måttstocken för rätt och fel (Bentham) Det är i princip möjligt att räkna ut vad som är moraliskt rätt att göra i vilken situation som helst. All moral och lagstiftning ska grundas på principen om största möjliga lycka. Kan tillämpas på såväl enskilda individers handlingar som på statligt agerande. 4

5 Klassisk utilitarism Utilitarismens delar: En värdeteori en uppfattning om vad som utgör mänsklig välfärd eller nytta. De klassiska utilitaristerna var hedonister, dvs det är lycka som är det enda värdet. Här finns dock skillnader mellan Bentham och Mill i deras syn på om det finns lycka av olika kvalitéer. En uppmaning att maximera lyckan, med lika hänsyn tagen till varje individs lycka/smärta. Vems lycka/smärta ska räknas? Bentham om djur: Frågan är inte Kan de resonera? Och inte heller Kan de tala? Utan istället kan de lida? 5

6 Klassisk utilitarism Den utilitaristiska metoden: summera värdet av all njutning på en sida och värdet av all smärta på den andra. Om njutningssidan väger tyngst kommer handlingen ha goda tendenser med avseende på just den här individens intressen, och om smärtsidan väger tyngst kommer tendensen att vara dålig (Bentham) På samhällsnivå: summan av intressena hos de enskilda medlemmarna som tillsammans utgör det. 6

7 Klassisk utilitarism Utilitarismens tilltalande drag: Meningsfull och enkel. Dess konsekventialism, dvs att handlingars moraliska riktighet bedöms utifrån vilka konsekvenser de har. 7

8 Klassisk utilitarism Varianter av utilitarism: handlingsutilitarism och regelutilitarism. Ska U-kalkylen göras vid varje handlingssituation, eller endast i designen av regler och samhällsinstitutioner? Konsekventialistiska teorier (som U) ger det goda prioritet framför det rätta. De identifierar det goda (maximera nytta) och avgör sedan rätt handling med hänvisning till det goda. 8

9 Klassisk utilitarism Några kritiska synpunkter på utilitarismen: Kritik av värdeteorin. Robert Nozicks exempel med en njutnings- eller upplevelsemaskin som kan simulera upplevelsen av lycka. Skulle vi vilja koppla upp oss i en sådan? Kontraintuitiva exempel där U rekommenderar handlingar som verkar orätta, t ex att ett fåtal kan offras för flertalets njutning. Den utilitaristiska beslutsprocessen ignorerar att personer existerar åtskilda från varandra, att det finns olika individer med var sitt liv (Rawls, Nozick). Allas lycka/smärta stoppas i samma gryta vid sammanvägningen. 9

10 Rättighetsteori Kritiken mot utilitarismen: den har ingen robust föreställning om individuella rättigheter. Enskilda individer kan offras för det flertalet. Regelutilitarism kan motivera rättigheter, men gör endast detta indirekt, genom att hänvisa till att rättigheter i det långa loppet maximerar nyttan. 10

11 Rättighetsteori För rättighetsteoretiker är rättigheter trumfkort (Dworkin) eller sidorestriktioner (Nozick) som sätter gränser för vad människor får göra mot varandra, och vad staten för göra mot människor. Rättigheter säkerställer ett utrymme inom vilket individer fritt får eftersträva det goda, så som hon själv definierar det. I rättighetsteorier har det rätta prioritet framför det goda de är deontologiska. Felaktiga handlingar är sådana som kränker andras rättigheter. Riktiga handlingar som respekterar rättigheter. Därutöver finns en mängd tillåtna handlingar. 11

12 Distributiv rättvisa En central fråga för modern rättviseteori: Hur ska vi fördela de fördelar och nackdelar som uppstår i och med samhälleligt samarbete? Får staten överhuvudtaget omfördela resurser? Två teorier: John Rawls teori om distributiv rättvisa ( rättvisa som skälighet ) och Robert Nozicks berättigandeteori 12

13 Distributiv rättvisa John Rawls, A Theory of Justice (1971) presenterar en kritik av, och ett alternativ till utilitarismen. Rättvisa är skälighet ( fairness ). Politiska, sociala och ekonomiska institutioner ska inte göra godtycklig åtskillnad mellan människor. Rättvisans främsta mål är samhällets grundläggande struktur dess grundlagar och primära sociala och ekonomiska arrangemang. Detta eftersom denna struktur definierar människors rättigheter och skyldigheter och påverkar deras livsutsikter... och finns där redan från början. Det är för denna grundläggande struktur rättviseprinciperna ska gälla. 13

14 Distributiv rättvisa Rawls två principer: 1. Alla ska ha samma rätt till det mest omfattande system av grundläggande friheter som är förenligt med att andra har ett liknande system av för alla lika stora friheter. 2. Sociala och ekonomiska ojämlikheter ska ordnas så att de både är a) till största möjliga nytta för de sämst ställda ( differensprincipen ), och b) knutna till yrken och befattningar som står lika öppna för alla under förhållanden som ger alla lika möjligheter. Principerna är lexikaliskt ordnade, dvs att den första principen har prioritet före den andra. 14

15 Distributiv rättvisa Rawls argument: 1. Sociala förutsättningar är moraliskt irrelevanta och ska inte påverka våra möjligheter i livet. Självklart! - Men även naturgivna förmågor (intelligens, styrka, skönhet) är moraliskt irrelevanta. Vi har inte förtjänat dem! - Ojämlikheter som uppstår genom att vi har olika naturgivna förmågor behöver inte utraderas utan samhället kan ordnas så att de verkar till de sämst ställdas fördel. 15

16 Distributiv rättvisa Rawls argument: 2. Samhällskontraktsargumentet: - Rawls konstruerar en ursprungsposition, inspirerad av klassisk kontraktsteori, och ställer frågan vilka rättviseprinciper det vore rationellt för aktörer att välja om de befann sig i en sådan ursprungsposition. - I ursprungspositionen befinner sig individerna bakom en okunnighetens slöja de vet inte vilken samhällsposition, vilka resurser eller vilken uppfattning om det goda de kommer att ha när slöjan lyfts. - Under sådana förutsättningar skulle rationella aktörer spela fegt och välja utifrån en maximin-strategi, dvs välja principer som är till största nytta för den sämst ställde. 16

17 Distributiv rättvisa Forts. samhällskontraktsargumentet: - Vilka antaganden kan vi göra om ursprungspositionen och slöjans tjocklek? Olika antaganden leder till olika slutsatser angående rättviseprinciper. - En UP kan specificeras på många olika sätt; göra olika antaganden om mänsklig psykologi och vilken kunskap vi har bakom okunnighetens slöja. - Kanske är aktörerna i UP risktagare, och vill maximera maximum (maximax-strategi)? - Kanske chansar de på att bli en genomsnittlig person och satsar på att maximera den genomsnittliga nyttan? 17

Politisk teori 1 Föreläsning 5: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 5: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 5: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Temat för dagens föreläsning: Hur tar man likvärdig och opartisk hänsyn till allas

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 2: Fortsättning, utilitarism; Introduktion till Liberal jämlikhet och social rättvisa

Politisk teori 2 Föreläsning 2: Fortsättning, utilitarism; Introduktion till Liberal jämlikhet och social rättvisa Politisk teori 2 Föreläsning 2: Fortsättning, utilitarism; Introduktion till Liberal jämlikhet och social rättvisa Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Utilitarismen Nyttomaximering Några skillnader inom

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 7: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 7: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 7: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Liberal distributiv rättvisa Rawls två principer: 1. Alla ska ha samma rätt till det mest omfattande

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Bakgrund: Modern kommunitarianism uppstod under 80- talet, som en kritisk

Läs mer

Introduktion till etik (2)

Introduktion till etik (2) Introduktion till etik (2) Niklas Möller ETIKMOMENT DD1390/DD1348/DD1325 HT-2012 KTH Etikmomentet hösten 2012 n Två föreläsningar om etik. n Obligatoriskt: q q Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på

Läs mer

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Kan det vara etiskt rätt att bryta mot lagen?! Är det kvinnans rätt att bestämma om hon skall göra abort?! Måste rika dela med sig till fattiga?! Född

Läs mer

Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1

Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Politices kandidatprogrammet Kurs: Politisk teori II Kurskod: 733G36 Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 SYFTE Denna promemoria syftar till att jämföra

Läs mer

6. Samhällsfördragsteorin

6. Samhällsfördragsteorin 6. Samhällsfördragsteorin En andra invändning berör däremot precis SFT:s egoistiska grundvalar. Tydligen kan vi bara ha skyldigheter mot andra varelser om vi tjänar på att ingå ett samhällsfördrag med

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Utilitarismen Den klassiska utilitarismen Det finns många olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm

Läs mer

Informationsteknologi och etik

Informationsteknologi och etik Informationsteknologi och etik Grundläggande etiska teorier 1. Skrivövning 2. Etikbegreppet och etikforskning 3. Grundläggande normativa etiska teorier 4. Rast 15 minuter 5. Sammanfattning, tillämpning

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! På programmet: Jämlikhet för djur? Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! Lika diskriminerande som

Läs mer

Individer som jämlikar

Individer som jämlikar Linköpings universitet Politisk teori 2 Ht 2013 Individer som jämlikar Föds alla människor med samma förutsättningar? Elisabeth Kindeland Grupp B 9/25/2013 Individer som jämlikar - Föds alla människor

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

SINGER Kap 3-5 Tuesday, 6 November 2012

SINGER Kap 3-5 Tuesday, 6 November 2012 SINGER Kap 3-5 JÄMLIKHET FÖR DJUR? Repetition: jämlikhet vilar på principen om lika hänsyn till lika intressen Om denna princip är giltig gäller den för alla varelser med intressen Icke-mänskliga djur

Läs mer

Instuderingsfrågor Modern politisk filosofi HT 2013 Kap I-VII i Kymlickas Modern Politisk Filosofi

Instuderingsfrågor Modern politisk filosofi HT 2013 Kap I-VII i Kymlickas Modern Politisk Filosofi 1 Instuderingsfrågor Modern politisk filosofi HT 2013 Kap I-VII i Kymlickas Modern Politisk Filosofi Kap. I Introduktion Gustaf Arrhenius 1. Ta en titt på innehållsförteckningen i Kymlickas bok. Är det

Läs mer

Normativ etik. Vad är en rätt handling? Vad är gott? Vad är rättvist? Vad har värde? Hur bör jag leva/vad är en god människa?

Normativ etik. Vad är en rätt handling? Vad är gott? Vad är rättvist? Vad har värde? Hur bör jag leva/vad är en god människa? Normativ etik Vad är en rätt handling? Vad är gott? Vad är rättvist? Vad har värde? Hur bör jag leva/vad är en god människa? Två huvudtyper av normativa etiska teorier Teleologisk etik (av telos, bet.

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk? 733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Den politiska filosofins storslagna historia består av verk skrivna av män, för män och om män (Susan

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 3: Fortsättning, Rawls teori om rättvisa; Libertarianismen. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 3: Fortsättning, Rawls teori om rättvisa; Libertarianismen. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 3: Fortsättning, Rawls teori om rättvisa; Libertarianismen Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Rawls teori om rättvisa - Den första principen: alla ska ha samma rätt till det

Läs mer

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Anarchy, State, Utopia

Anarchy, State, Utopia Författad av Fähstorkh mån, 31/03/2008-15:18 För ett år sedan avled Robert Nozick efter en längre tids sjukdom. Nozick var filosof till yrket och verkade som professor i ämnet vid Harvarduniversitetet

Läs mer

Etiska aspekter på fiskars eventuella. petra.andersson@chalmers.se

Etiska aspekter på fiskars eventuella. petra.andersson@chalmers.se Etiska aspekter på fiskars eventuella smärtupplevelser petra.andersson@chalmers.se Lite varningar Det här är inte naturvetenskap. En beskrivning av fiskars nervsystem etc ger inte svar på frågan om fiskar

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Moderna marxistiska teorier inom den analytiskt politisk-filosofiska traditionen: är i hög grad urplock ur vissa

Läs mer

Recension. Vi och dom Joshua Greene Översättning: Jim Jakobsson Fri Tanke, 2014, 432 s. ISBN 978 91 87513 32 9

Recension. Vi och dom Joshua Greene Översättning: Jim Jakobsson Fri Tanke, 2014, 432 s. ISBN 978 91 87513 32 9 Ur Filosofisk tidskrift 2016, nr 1. Recension Vi och dom Joshua Greene Översättning: Jim Jakobsson Fri Tanke, 2014, 432 s. ISBN 978 91 87513 32 9 Det här är en tjock bok med stora ambitioner. Originalets

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Malmö högskola MR 41-60 HT. 2006 C-uppsats Mänskliga rättigheter - kan de försvaras utifrån ett utilitaristisk perspektiv? Av: Anna Lundström och Sara Wåhlin Handledare: Johan Modée Innehållsförteckning

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Plan för eftermiddagen Moralisk argumentation hur det går till Etiska teorier + vad de kan lära oss Bikupediskussioner kring några exempel Gert Helgesson Faktapåståenden:

Läs mer

Hemtentamen. - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat

Hemtentamen. - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 940413-1063 Julia Setterberg Hemtentamen - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat Del 1 Inledning och syfte Meningen med det här arbetet är att ta reda på om det på

Läs mer

Global rättvisa: en introduktion

Global rättvisa: en introduktion 1 Global rättvisa: en introduktion Eva Erman I den politiska teorins historia har relativt lite intresse visats för moralfrågor på den internationella politiska arenan. Samtidigt har de filosofiska diskussionerna

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Dahl inleder med en begreppsanalys vad är demokrati? Den demokratiska processen karaktäriseras av att den uppfyller

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS JOHN ERIKSSON Idag Kort föreläsning Djuretik och moralisk status Diskussion i smågrupper Återsamling och diskussion i helklass Djuretik, meningen med livet och rättigheter

Läs mer

Introduktion till etik (2)

Introduktion till etik (2) Introduktion till etik (2) Hélène Hermansson (heleneh@kth.se) ETIKMOMENT DD1390 HT-2011 KTH Etikmomentet hösten 2011 Två föreläsningar om etik. Obligatoriskt: Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på

Läs mer

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A.

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Inledning: Det politisk-filosofiska problem som jag har valt att diskutera i denna promemoria

Läs mer

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Etiska dimensioner och konflikter Informativ paternalism

Läs mer

Harisalo Risto: Organisaatioteoriat. Tampereen yliopistopaino ISBN (nid.)

Harisalo Risto: Organisaatioteoriat. Tampereen yliopistopaino ISBN (nid.) STATSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Urvalsprov i Allmän statslära Linjen för politologi Bedömningsgrunder Sommar 2014 Urvalsprovet bedömdes år 2014 utgående från nedanstående bedömningsgrunder. Inträdesboken

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 7: Normativ analys, med exempel från demokratiteori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 7: Normativ analys, med exempel från demokratiteori. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 7: Normativ analys, med exempel från demokratiteori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Den politiska teorins främsta uppgift är att undersöka normativa omdömens natur, och

Läs mer

Om konsekventialism med grader av fel

Om konsekventialism med grader av fel [Publicerad i Filsofisk tidskrift 33 (3): 31 38, 2012.] Om konsekventialism med grader av fel Johan E. Gustafsson I sin avhandling Heavy Duty presenterade Björn Eriksson (1994) en spännande utvidgning

Läs mer

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Moralfilosofi Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Normativ moral: Den moral som individer och samhällen borde handla efter. Normativ fråga Normativa

Läs mer

Singers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen

Singers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen Singers princip - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Marco Tiozzo C-uppsats i praktisk filosofi Ht 2007 Handledare:

Läs mer

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar Vad är allmän rättslära Ett filosofiskt studium av teorier, läror, principer och begrepp som är gemensamma för alla (eller nästan alla) andra juridiska discipliner. De centrala frågeställningarna (1) Frågan

Läs mer

Politisk filosofi II Distributiv rättvisa (7,5 hp) VT 2013

Politisk filosofi II Distributiv rättvisa (7,5 hp) VT 2013 Politisk filosofi II Distributiv rättvisa (7,5 hp) VT 2013 LÄRARE: SAL: HEMSIDA: Niklas Olsson-Yaouzis (niklas.olsson-yaouzis@philosophy.su.se) och Mats Ingelström (mats.ingelstrom@philosophy.su.se) D207

Läs mer

RÄTTVISA PRIORITERINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD etiska teorier och jämförelser med prioriteringsutredningens principer

RÄTTVISA PRIORITERINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD etiska teorier och jämförelser med prioriteringsutredningens principer RÄTTVISA PRIORITERINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD etiska teorier och jämförelser med prioriteringsutredningens principer Anders Melin PrioriteringsCentrum 2003:1 ISSN 1650-8475 PrioriteringsCentrum Landstinget

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Gert Helgesson Etikfall 16 juni Tid: c:a 20 min/grupp. Presentation c:a 10 min. o Identifiera minst 1 specifikt etiskt problem o Ange de generella etiska teman

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Gert Helgesson Faktapåståenden: p. om sakförhållanden (vad som är fallet respektive inte är fallet) Värdepåståenden: p. om vad som är bra/dåligt, bättre/sämre

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Innehåll: Sida: Innehållsförteckning 1 1:1 Inledning 2 1:2 Frågeställning och metod 2 1:3 Avgränsningar 4 2:1 Grundläggande tankar bakom 5 2:2 Justice as fairness 8 2:3 Det rättas

Läs mer

Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga! Del I Klassisk politisk teori

Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga! Del I Klassisk politisk teori LINKÖPINGS UNIVERSITET Statsvetenskap, IEI Politisk teori 1 Vt. 2011 Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga! Föreläsningar Datum Tid Lokal Ämne

Läs mer

Fördelning av en kostnad utifrån olika rättviseteorier

Fördelning av en kostnad utifrån olika rättviseteorier Fördelning av en kostnad utifrån olika rättviseteorier Författare Petter Lundin SLU, Department of Economics Thesis No 476 Degree Thesis in Economics Uppsala, year 2007 D-level, 30 ECTS credits ISSN 1401-4084

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att

Läs mer

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP Kurskod: VAE010 GRUPPINLÄMNING 3.3 20130504 Vårdande som etik, relation och process 1. VÅRDETISKT PROBLEM Viola Smith född 1929 inkom för tre veckor sedan

Läs mer

En rättvis fördelning?

En rättvis fördelning? Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVK02 VT14 Handledare: Maria Hedlund En rättvis fördelning? - En studie av debatten om det kommunalekonomiska skatteutjämningssystemet Linn Cedervall

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 8: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 8: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 8: Multikulturalism och feminism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Feministisk politisk filosofi Den politiska filosofins storslagna historia består av verk skrivna av män,

Läs mer

Upplägg och examination

Upplägg och examination Introduktion etik Elin Palm Centrum för tillämpad etik, CTE Upplägg och examination 3 föreläsningar 1 seminarium 2 avstämningar (I inlämning skiss, III presentation) Examination: Hemskrivning med inlämning

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

Praktisk etik 4! livsval och livsslut

Praktisk etik 4! livsval och livsslut Praktisk etik 4! livsval och livsslut Det moraliskt felaktiga i att döda en person som vill leva? SINGER Personens viljeattityder för framtiden önskningar, planer och andra framtidsorienterade intressen

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Statsvetenskapliga institutionen Handledare: Björn Badersten. Vad staten bör göra

Statsvetenskapliga institutionen Handledare: Björn Badersten. Vad staten bör göra Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STV003 HT06 Handledare: Björn Badersten Vad staten bör göra En deontologisk och preferensutilitaristisk analys av beskattning och statliga verksamheter

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

ÄR DET RATIONELLT FÖR PARTERNA BAKOM SLÖJAN ATT VÄLJA MAXIMINPRINCIPEN?

ÄR DET RATIONELLT FÖR PARTERNA BAKOM SLÖJAN ATT VÄLJA MAXIMINPRINCIPEN? Umeå Universitet Institutionen för idé- och samhällsstudier Filip Petersson C-uppsats, Filosofi C, HT 2015 ÄR DET RATIONELLT FÖR PARTERNA BAKOM SLÖJAN ATT VÄLJA MAXIMINPRINCIPEN? En kritisk granskning

Läs mer

Politisk Teori 2 - Promemoria

Politisk Teori 2 - Promemoria Politisk Teori 2 - Promemoria Transhumanism - Nästa steg i människans evolution Människan är fantastisk, hon har under miljontals år utvecklats från encelliga organismer till de hyperintelligenta varelser

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 10

Moralfilosofi. Föreläsning 10 Moralfilosofi Föreläsning 10 Normativ etik Moralfilosofi är strävan att på ett systematiskt sätt förstå moralens natur och vad den kräver av oss Här har vi alltså att göra med två olika frågor: 1. Vad

Läs mer

Kursinformation och momentschema 1

Kursinformation och momentschema 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Statsvetenskap, 733G05 Politisk teori 1, VT-14 Kursinformation och momentschema 1 Kursens innehåll Kursen hålls samman av en

Läs mer

Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga!

Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga! LINKÖPINGS UNIVERSITET Statsvetenskap/IEI 22 jan -10 Till stud. Statsvetenskap 1 Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga! Föreläsningar Datum

Läs mer

Avfallshanteringspolitik i den neutrala staten

Avfallshanteringspolitik i den neutrala staten 2003:181 SHU EXAMENSARBETE Avfallshanteringspolitik i den neutrala staten En utmaning för den liberala demokratin? SIMON MATTI Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar STATSVETARPROGRAMMET D-NIVÅ

Läs mer

733G36: Politisk teori 2 Carl-Johan Sommar 25/9/ Hemtentamina i Politisk Teori 2. Carl-Johan Sommar, Grupp B

733G36: Politisk teori 2 Carl-Johan Sommar 25/9/ Hemtentamina i Politisk Teori 2. Carl-Johan Sommar, Grupp B Hemtentamina i Politisk Teori 2 Carl-Johan Sommar, Grupp B Syfte Vi lever idag i en värld som alltmer kretsar kring tankar om självförverkligande, jämlikhet och livskvalitét 1. På tv och i andra medier

Läs mer

Internationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt. Jörgen Ödalen

Internationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt. Jörgen Ödalen Internationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Liberalismen De historiska och filosofiska grunderna: Liberalismen uppstod under andra halvan av 1600-talet.

Läs mer

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Workshop etik 17/9-2014 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1.

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Utilitarism: Bentham och Mill. Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science

Utilitarism: Bentham och Mill. Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science Utilitarism: Bentham och Mill Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science Vad är utilitarism? Klassisk formulering: Största möjliga lycka åt största möjliga antal (Problem: två saker att

Läs mer

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Litteratur: Anthony Kenny, Västerlandets Filosofi. Allmän kommentar: Kenny fokuserar mycket på filosofernas kunskapsteori. På mina föreläsningar kommer

Läs mer

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle Etikens grunder Anna T. Höglund Lektor i vårdetik med genusvetenskaplig inriktning o Gott? o Ont? o Rätt? o Fel? o Ansvar? Vad är etik? o Plikt? o Människosyn? o Tvång? o Valfrihet? o Moral? Ursprunglig

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2007 årgång 11

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2007 årgång 11 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2007 årgång 11 Bokförlaget thales är jämställdhet rättvist? Siv Stolpe-Kaustinen Bakgrund i vardagligt tal används ofta begreppet jämställdhet som en självklarhet utan

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Den rättvisa skatten

Den rättvisa skatten Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STV003 HT05 Handledare: Björn Badersten Den rättvisa skatten Ett etiskt argument för platt skatt Simon Hjort Abstract How should a fair income tax system

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

Frihet eller jämlikhet?

Frihet eller jämlikhet? LUNDS UNIVERSITET FPR502:4 Filosofiska institutionen vt 2005 Frihet eller jämlikhet? Simon Hjort 821227 Vildandsvägen 18 I:102 22734 Lund 046-198824 simonhjort@hotmail.com 1. Inledning Existerar det en

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 8. Mänskliga rättigheter och humanitär intervention. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se

Internationell politik 1 Föreläsning 8. Mänskliga rättigheter och humanitär intervention. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Internationell politik 1 Föreläsning 8. Mänskliga rättigheter och humanitär intervention Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Mänskliga rättigheter från filosofisk idé till internationell norm På bara 60

Läs mer

Forskningsfråga: En kritisk analys av Nozicks idéer kring rättvisa, äganderätt och huruvida skatt är stöld?

Forskningsfråga: En kritisk analys av Nozicks idéer kring rättvisa, äganderätt och huruvida skatt är stöld? Forskningsfråga: En kritisk analys av Nozicks idéer kring rättvisa, äganderätt och huruvida skatt är stöld? Förtydligande: Jag kommer i texten använda två olika ord som egentligen har samma innebörd: Transaktion

Läs mer

En rättssystemsteori

En rättssystemsteori JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Tom Grundell En rättssystemsteori Examensarbete 20 poäng Handledare: Aleksander Peczenik Ämnesområde: Allmän rättslära Termin: VT 01 Innehåll ABSTRACT 1 FÖRORD

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida: http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774

Läs mer

Vår moral och framtida generationer

Vår moral och framtida generationer Vår moral och framtida generationer Gustaf Arrhenius 2012-09-28 Ärade rektor, kollegor och övriga gäster, En av de viktigaste insikterna som sakta men säkert har trängt fram under de senaste hundra åren

Läs mer

D-UPPSATS. Rättvist? Rättvisan i trängselskatterna

D-UPPSATS. Rättvist? Rättvisan i trängselskatterna D-UPPSATS 2006:128 Rättvist? Rättvisan i trängselskatterna Mattias Berglund Luleå tekniska universitet D-uppsats Samhällskunskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen

Läs mer

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Pay it forward Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet? "Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som

Läs mer

MVE420: Etik: värderingar och framtida generationer. Vilhelm Verendel

MVE420: Etik: värderingar och framtida generationer. Vilhelm Verendel MVE420: Etik: värderingar och framtida generationer Vilhelm Verendel 2016-03-24 Inslag av värderingsfrågor på kursen Examination av kursen baseras på rapporten ni har skrivit: Från kurshemsidan Problemställningen

Läs mer

Introduktion till normativ etik. 19 april 2010

Introduktion till normativ etik. 19 april 2010 19 april 2010 Mitt mål idag Inte att berätta vad som är rätt och fel. Vill istället tillhandahålla begreppsliga verktyg (= en begreppsapparat) som kan användas för att strukturera och analysera etiska

Läs mer

Utilitarismens fel och förtjänster.

Utilitarismens fel och förtjänster. Ur Filosofisk tidskrift 1995, nr 4. LARS BERGSTRÖM Utilitarismens fel och förtjänster. Man kan säga att utilitarismen fått ett icke obetydligt genomslag bland svenska filosofer. Delvis har jag kanske själv

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 3 Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas

Läs mer

Förord till andra svenska upplagan

Förord till andra svenska upplagan Förord till andra svenska upplagan Robert Nozick är en av vår tids mest mångsidiga och inflytelserika filosofer, och hans Anarchy, state, and utopia är ett av 1900-talets centrala verk inom den politiska

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Den teoretiska rättvisan - Teoretisk elegans och empirisk relevans

Den teoretiska rättvisan - Teoretisk elegans och empirisk relevans Den teoretiska rättvisan - Teoretisk elegans och empirisk relevans AV MIKAEL AXBERG Inledning I denna uppsats avser jag jämföra John Rawls' och Robert Nozicks teorier om social rättvisa. 1 Förutom att

Läs mer