Verksamhetsplan

Transkript

1 Verksamhetsplan

2 1 Budgetens struktur Budgetens struktur 1. Övergripande 3. Budgetenheter Budgetens struktur Politisk kommentar Planeringsförut sättningar, finansiella mål, och budgetsammanställning Planeringsförutsättningar Finansiella mål Styrkort för Budgetsammanställning Resultatbudget Balansbudget Finansieringsbudget Budget och verksamhetsplan Specifikation av tillfälliga budgetposter Investeringar Välfärd och administration Infrastruktur och bostadsförsörjning Gatumiljö, grönytor samt övrigt Service och teknik Grundskola Äldreomsorg Utbildning Förskola Handikappomsorg Individ- och familjeomsorg Konsult och administration Verksamhetsövergripande Kultur och Fritid Politik och tillsyn Samverkan Bilagor Sammanträdesprotokoll Bildtexter till omslagets första sida: 1. Strandkant vid Råbäck. 2. Lidköpingsvägen. 3. Vy över Vänern. 4. Källby hallar. Bildtexter till omslagets sista sida: 1. Hönsäters hamn i Hällekis. 2. Nyvaken kattuggla. 3. Vindkraftverk vid Kinne Vedum. Produktion: Tryck: Rydins Tryckeri AB Foto: Adrian Braekke 2 Budget 2014 och Verksamhetsplan

3 Politisk kommentar 1 En budget tagen för kommunens bästa s budget är tagen med fokus på kommuninnevånarens bästa. Oppositionspartierna har haft inflytande på budgeten och fått med viktiga budgetposter och investeringar. Kommunens budget är på 640,5 miljoner. En summa som har fördelats mellan kommunernas olika verksamheter och som visar på ett budgetresultat på 4,8 miljoner. Ett överskott i budgeten är mycket viktigt, för att kunna göra de satsningar samt investeringar som är nödvändiga för kommunens framtida utveckling. En fortsatt ökning av bostäder i Källbyområdet leder till behov av fler förskoleplatser. En om- och tillbyggnad av Fornängsskolan för att kunna ha en 7-9 skola i kommunen startas upp samt en förprojektering av Hällekis skola. Tillgänglighetsanpassning för att underlätta åkande med kollektivtrafik fortsätter. Rektors uppdrag har tydliggjorts och rollen som pedagogisk ledare har lyfts fram. Lärare som arbetar i skolan ska vara legitimerade i de ämnen de undervisar i, något som innebär problem för små skolor. Budgeten har utökats för att våra elever skall ges möjlighet att nå målen. Statliga stimulansbidrag övergår mer och mer till att vara prestationsbaserade och den gemensamma överenskommelsen mellan staten, kommun och landsting ställer krav på samverkan mellan huvudmännen. Antalet särskilda boendeplatser minskar i landet som helhet och fler äldre får vård och omsorg i det egna hemmet. Nytt äldreboende med 8 lägenheter på Helenagården öppnas under våren. Biståndsbedömning inom särskilt boende innebär nytt arbetssätt där den enskildes behov av insatser regleras. Resursfördelning kommer att införas för att tillgodose behoven, fortsatt utveckling av resursfördelningssystemet inom hemtjänsten kommer också att ske. Andelen äldre ökar i hela landet och överallt funderar kommunerna på hur de bäst ska möta framtida krav och behov, både ur verksamhetssynpunkt och ur kostnadssynpunkt. Götene kommun står inför samma utmaning. Äldres hälsotillstånd har successivt förbättrats de senaste 15 åren. Elevantalet på gymnasieskolan har minskat. Detta gör att Gymnasium Skaraborg står inför olika typer av förändringsarbete inför framtiden. Avtalet för Gymnasium Skaraborg ska skrivas om och vara klart år Vuxenstuderande från Götene kommun väljer i allt högre utsträckning att förlägga sina studier till Lidköping istället för Götene. Hällekis förskoleverksamhet ligger i nya lokaler. Anpassning kommer att ske av befintliga förskolelokaler så att dessa blir lärmiljöer utifrån dagens tankar om barns lärande och utveckling. Vi måste möta ett eventuellt ökande behov av natt- och helgomsorg. En förstärkning av budgeten för att på sikt minska barngruppernas storlek. Nytt boende för yngre funktionshindrade planeras starta. Daglig verksamhet enligt LSS är den insats som ökar mest och som flest personer har. Nya målgrupper tillkommer - till exempel unga personer med funktionsnedsättning som har andra/nya krav på kommunala insatser. Vi måste arbeta aktivt för att ytterligare öka den enskildes självbestämmande och möjlighet att Åsa Karlsson Kommunstyrelsens ordförande påverka innehållet i sin egen insats. Vardagsrehabilitering, kommunikation och ett salutogent förhållningssätt är exempel på hur vi kan hjälpa individen till självständighet. Fortsatt hög arbetslöshet kommer att kräva fortsatt utveckling av rehabiliterande och stödjande insatser i syfte att ge personer större möjligheter till egen försörjning genom exempelvis arbete, studier eller annan ersättning. Försörjningsstödet bedöms kvarstå på en hög nivå. Det ställer krav på fortsatt utveckling av metoder i samverkan med arbetsmarknadsenheten och andra aktörer, såväl interna som externa. Projekt Gevalis som bedrivits i samverkan med Samordningsförbundet Västra Skaraborg och med stöd av ESF-medel upphör vid halvårsskiftet. Implementering av ÅKA-metodiken (återhämtning, klargöra, anpassa) kommer att fortsätta efter projekttiden. Familjecentrum behöver utökas för att kunna erbjuda förebyggande och tidiga insatser för barn, ungdomar och föräldrar. Utvecklingen i samhället medför ökat behov av kommunikation och möjlighet till informationsutbyte. Kraven innebär att allmänheten vill ha snabb tillgänglig och korrekt information i olika frågor, samt möjlighet att påverka. Under 2014 har vi två val som ska administreras av kommunen. I maj val till Europaparlamentet och i september val till riksdag, landsting och kommun. Gratis resande för 75+ i Närtrafik har införts. I bostadsområdet Nordskog 3 kommer tomter att börja försäljas under Planeringen för området görs utifrån perspektivet vi bygger ett samhälle i samverkan med många intressenter. För att stärka kommunens attraktivitet kommer att krävas en del av kommunen framöver. Vi måste medvetet satsa på att ha en kommunal verksamhet i toppklass, ett bra samarbete med näringsliv, besöksnäring och handel som skapar fler arbetstillfällen. Vi hoppas på en fortsatt hög placering i företagsrankningen. Genom Biosfärområdet Vänerskärgården-Kinnekulle har Götene, tillsammans med Lidköping och Mariestad unika möjligheter men också ett stort ansvar att utveckla området långsiktigt hållbart. Förlängning av lördagsöppet på biblioteket för att göra det tillgängligt för fler. Kommunens arbete för fritidsverksamhet för ungdomar utanför det traditionella föreningslivet är viktig del av det förebyggande arbetet. 3 Budget 2014 och Verksamhetsplan

4 2 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning Planeringsförutsättningar Budgetår Skattesats 21,77 21,77 21,77 21,77 Invånarantal Uppräkning externa intäkter Uppräkning interna intäkter 1,0 % 1,3 % 2,4 % 2,8 % Kostnadsuppräkning 1,0 % 1,3 % 2,4 % 2,8 % Externa kostnader, personalkostnadsandel timlöner 2,9 % 2,9 % 3,2 % 3,6 % Lönekostnader 3,4 % 3,4 % 3,7 % 4,1 % Personalomkostnadspålägg 39,08 38,96 38,96 38,96 Internränta 2,9 % 3,5 % 3,5 % 3,5 % Skattesatsen föreslås vara oförändrad under budgetperioden. Invånarantalet baseras på SCBs befolkningsprognos med som bas. För 2013 anges faktiskt invånarantal 1 november 2012 som är basen för skatteintäkterna år Externa intäkter räknas inte upp, då de till stor del består av avgifter som är styrda av maxtaxor samt bidrag. Interna intäkter räknas upp med samma procentsats som kostnader, vilket motsvarar Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognos för konsumentprisindex (KPI). Externa kostnader med hög personalkostnadsandel, exempelvis lokalvård och gymnasieskola, räknas personalkostnadsandelen upp med SKLs prognos för timlöner. Lönekostnader inom kommunen räknas upp med SKLs prognos för timlöner plus 0,5 procent, för att möjliggöra en aktivare arbetsgivarpolitik när det gäller lönestruktur och lönenivå, utifrån konkurrenssituation samt omvärldsanalyser. Personalomkostnadspålägg som tas fram av SKL täcker arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkring samt kostnader för avtalspensioner. Utöver dessa föreslås ett pålägg på 0,5 procent för att täcka kostnadsökning av sparade semesterdagar. Internränta syftar till att visa den genomsnittliga finansieringskostnaden för investeringar under hela deras ekonomiska livslängd. Då livslängden är år för större delarna av kommunens investeringar under planeringsperioden föreslås SKLs prognos för 10-åriga obligationsräntan plus 1,0 procent. Internräntan hamnar då i nivå med långsiktig låneränta. 4 Budget 2014 och Verksamhetsplan

5 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning 2 Finansiella mål Varje generation bör bära kostnaderna för den service som den generationen konsumerar. Det innebär att resultatnivån över tiden måste säkerställa förmågan att även i framtiden producera service på nuvarande nivå. Ett överskott i verksamheten skapar också ett handlingsutrymme för att utveckla den kommunala verksamheten. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige i Götene har antagit följande mål för god ekonomisk hushållning. Resultatet ska vara så högt att: 1) Värdet på kommunens egna kapital säkerställs 2) Verkliga pensionskostnader täcks 3) Självfinansiering av investeringar uppnås Resultatmål enligt god ekonomisk hushållning blir då enligt följande: l 1. Värdet på kommunens egna kapital säkerställs För att säkerställa värdet på kommunens egna kapital behöver resultatet minst motsvara inflationen för året. Prognosen är att det egna kapitalet kommer att vara 296,7 mnkr För år 2014 förväntas konsumentprisindex utvecklas med 1,3 procent. Det innebär att resultatet behöver vara 3,9 mnkr (296,7 * 1,3%) för att säkerställa värdet på det egna kapitalet år l 2. Verkliga pensionskostnader täcks I, liksom i flertalet andra kommuner, redovisas pensioner intjänade före 1998 utanför balansräkningen, som en ansvarsförbindelse. Det innebär att trots att värdet på dessa pensioner förändras påverkas inte bokförda pensionskostnader. För att täcka verkliga pensionskostnader behöver resultatet vara minst lika stort som den genomsnittliga förändringen av ansvarsförbindelsen under de senaste fem åren. Av kommande tabell framgår att resultatet för 2014 behöver vara 4,8 mnkr för att täcka verkliga pensionskostnader. År Förändring ansvarsförbindelse ,6 mnkr ,4 mnkr ,9 mnkr 2013, prognos +19,9 mnkr 2014, prognos -6,6 mnkr Genomsnitt år ,8 mnkr l 3. Självfinansiering av investeringar uppnås Självfinansiering av investeringar uppnås när årets resultat tillsammans med årets avskrivningar är högre än årets investeringar. Självfinansiering räknas, när det gäller god ekonomisk hushållning, för en period på fyra år. Med budgetförslaget uppnås inte självfinansiering. Antingen behöver resultatet vara högre eller också måste investeringsnivån vara lägre. Skillnaden mellan investeringsnivå och summan av resultat samt avskrivningar är 38,8 mnkr (134,6-95,8). Självfinansiering uppnås vid ett resultat 2014 på 43,6 mnkr (investeringar minus avskrivningar minus årets resultat ). Självfinansiering uppnås också om investeringarna 2014 begränsas till 40,2 mnkr (summa resultat och avskrivningar minus investeringar ). Sammanfattningsvis betyder det att för att uppnå god ekonomisk hushållning behöver resultatet år 2014 vara 52,3 mnkr (3,9 + 4,8 + 43,6) vid en investeringsnivå på 79 mnkr. Sänks investeringsnivån till 40,2 mnkr räcker det med ett resultat på 13,5 mnkr (3,9 + 4,8 + 4,8) för att uppnå god ekonomisk hushållning år Årets Årets Summa Årets Självresultat avskrivningar resultat och investeringar finansierings- År (mnkr) (mnkr) avskrivningar (mnkr) grad ,3 48,0 72,3 55,6 130 % 2014 budget 4,8 18,7 23,5 79,0 30 % ,1 66,7 95,8 134,6 71 % 5 Budget 2014 och Verksamhetsplan

6 2 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning Resultatmål för God ekonomisk hushållning Vid Vid investeringsnivå investeringsnivå (mnkr) 79,0 mnkr* 40,2 mnkr* 1. Säkerställa värdet på eget kapital 3,9 3,9 2. Täcka verkliga pensionskostnader 4,8 4,8 3. Självfinansiering av investeringar 43,6 4,8 Summa resultatmål 52,3 13,5 * Investeringsnivå består av investeringsbudget 2014 samt eventuella överföringar av investeringsbudget från I årsredovisningen är det årets genomförda investeringar som utgör investeringsnivå. Övriga finansiella mål Utdebitering ska hållas oförändrad. Kommunens kapacitet eller potential kan analyseras genom att jämföra kommunens skattesats med andra kommuner, både i riket och i närområdet. En låg skattesats utgör normalt en potential att kunna förbättra kommunens resultat via skattehöjning. Skattesatsen år 2013 i är i nivå med medelvärdet för varuproducerande kommuner, men högre än i regionen, Skaraborg och riket. Skattesats till kommun 2013 Götene 21,77 Skaraborg 21,34 Varuproducerande kommuner, ovägt medel 21,80 Västra Götalands län, ovägt medel 21,53 Alla kommuner, ovägt medel 21,55 Soliditeten inklusive pensionsskulden ska vara positiv och förbättras. Soliditeten är ett viktigt mått för att bedöma kommunens ekonomiska styrka ur ett längre perspektiv. Måttet anger hur stor andel av de totala tillgångarna som finansierats med eget kapital. Ju högre soliditet, desto starkare finansiell handlingsberedskap på lång sikt har kommunen. Soliditeten inklusive pensionsskulden Kommunen Prognos Budget Plan Plan mnkr Soliditet 1,5% 0,0% 2,6% 2,9% 4,1% 6 Budget 2014 och Verksamhetsplan

7 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning 2 Styrkort Styrkort för 2014 Övergripande mål l är en attraktiv och hållbar kommun l är en klimat- och miljömedveten kommun l är ett tillgängligt samhälle för alla l Alla får ett gott bemötande Mål för specifika verksamheter l Skola/barnomsorg: Resultaten i årskurs 9 är höga l Skola/barnomsorg: Alla trivs och mår bra l Individ- och familjeomsorg: Antal hushåll med långvarigt försörjningsstöd minskar l Äldreomsorg: Den enskildes delaktighet och inflytande ökar l Handikappomsorg: Alla har en bra vardag. l Handikappomsorg: Den enskildes delaktighet i arbetsmarknaden och i samhället ökar. l Politik: Mötesplatser skapas för att stärka dialogen mellan invånare och politik 7 Budget 2014 och Verksamhetsplan

8 2 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning Budgetsammanställning Resultatbudget Resultatbudgeten visar det finansiella resultatet under en viss tidsperiod och förklarar hur det har uppkommit. Beräknade kostnader utgörs av verksamhetens nettokostnader och beräknade avskrivningar för befintliga och planerade investeringar. Intäkterna består i huvudsak av skatteintäkter och statliga bidrag. Genom att minska de totala intäkterna med de totala kostnaderna framkommer förändringen av det egna kapitalet (årets resultat). Samma resultat framkommer också genom att jämföra det egna kapitalet i balansbudgeten i två på varandra följande år. Förändringen av eget kapital är förbindelselänken mellan resultat- och balansbudgeten. För 2014 budgeteras ett resultat på +4,8 mnkr, vilket motsvarar 0,8 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatbudget Utfall Prognos Budget Plan Plan (mnkr) * Verksamhetens nettokostnader före avskrivningar -583,1-611,1-621,8-636,2-659,6 Avskrivningar -17,0-15,5-18,7-21,8-24,6 Verksamhetens nettokostnader -600,1-626,6-640,5-658,0-684,2 Skatteintäkter 495,3 510,6 516,1 533,9 558,3 Generella statsbidrag o utjämning 112,9 114,4 129,2 128,6 132,5 Finansiella intäkter 19,8 3,0 1,2 1,2 1,2 Finansiella kostnader -17,6-1,6-1,2-2,2-2,2 Resultat före extraordninära poster 10,3-0,2 4,8 3,5 5,6 Extraordninära kostnader/intäkter 10,6 Resultat före skatt 10,3 10,4 4,8 3,5 5,6 Skattekostnad Årets resultat 10,3 10,4 4,8 3,5 5,6 * Prognos Balansbudget Balansbudgeten beskriver kommunens finansiella ställning vid en viss tidpunkt. En ögonblicksbild som visar kommunens tillgångar och skulder. Balansbudgeten visar hur kapital använts (tillgångar) och hur det har skaffats fram (skulder och eget kapital). En kommun kan i princip skaffa kapital på två sätt, dels genom att låna pengar utifrån (främmande kapital/skulder), dels genom att finansiera tillgångar med egna medel som erhålls genom att verksamheterna har lämnat ett överskott (eget kapital). Skillnaden mellan tillgångar och skulder utgör det egna kapitalet. Under planeringsperioden förväntas anläggningstillgångarna öka med drygt 100 mnkr jämfört med 2013 till följd av investeringar. Skulderna förväntas öka med drygt 60 mnkr under samma tidsperiod. Balansbudget Kommunen Prognos Budget Plan Plan mnkr * Tillgångar Anläggningstillgångar 472,7 295,5 355,8 394,7 402,7 Omsättningstillgångar 142,7 112,0 82,0 82,0 82,0 Summa tillgångar 615,4 407,5 437,8 476,7 484,7 * Prognos Fortsättning Balansbudget på sidan 8 -->> 8 Budget 2014 och Verksamhetsplan

9 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning 2 forts. Balansbudget Kommunen Prognos Budget Plan Plan mnkr * Eget kapital och skulder Eget kapital 286,3 296,7 301,5 305,0 310,6 Avsättningar för pensioner mm 11,9 8,8 9,0 9,2 9,2 Skulder 317,2 102,0 127,3 162,5 164,9 Summa eget kapital och skulder 615,4 407,5 437,8 476,7 484,7 Ansvarsförbindelse Pensionsförpliktelse 277,0 296,9 290,3 291,0 291,0 * Prognos Finansieringsbudget Finansieringsbudgeten visar hur kommunen finansierar sin verksamhet och sina investeringar. Finansieringsbudgeten utgår från hur kommunen bedömer att faktiska in- och utbetalningar kommer att se ut, till skillnad från resultatbudgeten som visar beräknade intäkter och kostnader. Under år 2014 kalkyleras med investeringar på 79,0 mnkr (investeringsbudget för 2014 samt förväntade överföringar från investeringsbudget 2013). Av dessa finansieras 23,7 mnkr från verksamheten i form av budgeterat resultat, årets avskrivningar och förändring av avsättningar. Återstående 55,3 mnkr fås genom förändring av likvida medel och lån (medel från finansieringsverksamhet). Då delar av investeringarna måste finansieras genom förändring likvida medel och lån uppnås inte självfinansiering. Finansieringsbudget Kommunen Prognos Budget Plan Plan mnkr * Medel från verksamheten Budgeterat resultat 10,3 10,4 4,8 3,5 5,6 Avskrivningar 17,0 15,5 18,7 21,8 24,6 Avsättningar, förändring under året -2,4-3,1 0,2 0,2 0,0 Kortsiktiga fordringar/skulder, förändring 2,7-22,6 0,0 0,0 0,0 Summa medel från verksamheten 27,6 0,2 23,7 25,5 30,2 Använda medel Investeringar -4,0-29,1-79,0-60,7-32,6 Summa använda medel -4,0-29,1-79,0-60,7-32,6 Summa medel från finansieringsverksamhet -5,7-1,8 25,3 35,2 2,4 Summa kassaflöde från kommunens verksamhet 17,9-30,7-30,0 0,0 0,0 Likvida medel vid årets slut 70,7 40,0 10,0 10,0 10,0 Likvida medel, förändring under året 17,9-30,7-30,0 0,0 0,0 * Prognos Budget 2014 och Verksamhetsplan

10 2 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning Budget och verksamhetsplan Bokslut Prognos Budget Plan Plan mnkr * Budgetenheter / nettokostnader Grundskola -136,9-146,4-146,5-150,2-152,0 Äldreomsorg -117,1-123,7-122,5-123,9-124,5 Utbildning -73,1-70,4-68,9-69,2-71,7 Förskola -59,9-64,0-65,6-66,3-67,8 Handikappomsorg -52,2-57,2-57,2-59,0-56,4 Individ- och familjeomsorg -39,8-44,4-41,7-42,4-43,2 Konsult och administration -23,5-24,2-24,6-25,4-26,0 Verksamhetsövergripande -51,0-28,7-20,6-21,4-21,7 Kultur och Fritid -19,0-19,3-19,5-19,7-19,9 Politik och tillsyn -7,8-8,5-8,5-8,8-8,9 Samverkan -31,3-31,2-33,6-35,1-36,1 Budgetenhetsnetto -611,6-618,0-609,3-621,4-628,1 Pers.kostn.ökn ,0-12,0-12,0 Pers.kostn.ökn ,1-13,5-13,5 Pers.kostn.ökn ,4-15,2 Pers.kostn.ökn ,1 Pensionskostnader -14,0-15,6-14,2-14,3-14,9 Fastighesfsg samt återbet AFA 15,1 11,2 Justering för internränta 10,4 6,9 10,1 11,5 12,9 Tillf budgetposter -5,0 3,1-0,4 Res 1 - Verksamhetens nettokostnader -600,1-615,5-640,5-658,0-684,2 Skatteintäkter 495,3 510,6 516,1 533,9 558,3 Generella statsbidrag o utjämning 112,9 114,4 129,2 128,7 132,5 Finansiella intäkter 19,8 2,2 1,2 1,2 1,2 Finansiella kostnader -17,6-1,3-1,2-2,2-2,2 Jämförelsestörande poster Res 2 - Res efter skatteintäkter och finansnetto 10,3 10,4 4,8 3,5 5,6 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Res 3 - Förändring av eget kapital 10,3 10,4 4,8 3,5 5,6 * Prognos Budget 2014 och Verksamhetsplan

11 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning 2 Specifikation av tillfälliga budgetposter Plan Plan Plan (mnkr) KS-till förfogande: Anslag till kommunstyrelsen för oförutsedda kostnader -1,0-1,0-1,0 Val ,7-0,2 Utbildning ny mandatperiod -0,1-0,1 Rivning fastighet -0,5 Rivning Vikingagatan 13-4,0 Försäljning fastighet, realisationsvinst 0,5 R44- Alsborgsgatan -0,6 Tillgänglighetsanpassning busshållplats -0,1-0,1-0,1 Säkra fastigheter och Tekniska åtgärder fastighet- kapital- och driftskostnad -1,0-1,2-1,3 VA Kinnekulle - kapitalkostnader 0,0-0,2-0,5 Ombyggnation kök - kapitalkostnad -0,3-0,9-1,3 Lundagården, tomhyra -0,7-0,7-0,7 Hällesäter mfl, tomhyra -0,5-0,5-0,5 Västerby, tomhyra -2,5 Effektivisering 12,0 7,5 Nytt utjämningssystem Medeltidens Värld TOTALT -5,0 3,1-0,4 Beskrivning KS till förfogande Anslag som disponeras av kommunstyrelsen för oförutsedda kostnader. Val 2014 Under år 2014 genomförs val till europaparlament, riksdag, region och kommun. Första året under en mandatperiod utgår ett partistöd för utbildning. Utbildning ny mandatperiod I inledningen på en ny mandatperiod genomförs fler utbildningar. Rivning fastighet, Vikingagatan 13 och försäljning fastighet Det arbete med översyn av kommunens fastighetsinnehav som pågått de senaste åren fortsätter. Vikingagatan 13, Kunskapscenter, nyttjas i allt mindre omfattning och vid byggnation till en 7-9 skola öppnas möjligheten att långsiktigt minska lokalkostnaderna inom utbildningssidan. R44-Alsborgsgatan Budget för åtgärder på riksväg 44 för att få en bra anslutning från Alsborgsgatan. Tillgänglighetsanpassning, busshållplats Kollektivtrafiken ska enligt regionala och nationella mål tillgänglighetsanpassas. En viktig del är utformning av resecentra och hållplatser. I samarbete med Västtrafik och Trafikverket anpassar infrastrukturen för resenärer med funktionsnedsättningar. Säkra fastigheter och tekniska åtgärder i fastighet Investeringar för att höja säkerheten i kommunens fastigheter, exempelvis brand- och inbrottslarm, passersystem, samt investeringar för tekniska investeringar som till exempel utbyte av uttjänt ventilation leder till höjda kapitalkostnader och därmed höjda lokalhyror. Budget fördelas till hyrande verksamhet när investeringen är genomförd. VA Kinnekulle Uppgifterna är mycket osäkra då det inte är framtagit hur utbyggnad ska ske, vad det kommer att kosta eller hur den ska finansieras, om den ska ingå i VA-kollektivet eller inte. Arbete med att ta fram en VA-strategi pågår. Ombyggnation kök Investeringar i kommunens kök, både för anpassning till dagens miljökrav och arbetsmetoder samt på grund av ålder och slitage, leder till höjda kapitalkostnader och därmed höjda hyror. Lokalkostnaderna är en del av portionspriset och budget fördelas till köpande verksamhet när investeringen är genomförd. 11 Budget 2014 och Verksamhetsplan

12 2 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning Tomhyror Långsiktig lösning saknas för de delar av Lundagården respektive Hällesäter som inte nyttjas av någon verksamhet idag. Tills en lösning är framtagen utgår tomhyra. När 7-9 skola är färdig kommer stora delar av Västerbyskolan bli tillgänglig för annan verksamhet. I övergångsskedet mellan skola och annan verksamhet kan det bli aktuellt med tomhyra en period. Även kvarteret Päronen står tomt i avvaktan på en långsiktig lösning. Effektivisering Effektiviseringsbehov för år 2015 är 12 mnkr. Nytt utjämningssystem Förändringar i utjämningssystemet har utretts under en period och finns nu med i budgetpropositionen. Beslut förväntas i november månad. Tidigare beräkningar har visat en ökning på intäkterna för med 5,5 mnkr år 2014, 8,1 mnkr år 2015 och 9,2 mnkr 2016 om förändringarna genomförs. I skatteprognosen från SKL daterad är hänsyn tagen till förändringarna i utjämningssystemet samt budgetpropositionen. Då förändringarna i utjämningssystemet ingår i skatteprognosen och inte går att särskilja från övriga förändringar utgår den tillfälliga budgetposten för nya utjämningssystemet. Medeltidens Värld Fram till och med 2013 fanns budgetanslag för att täcka beräknad förlust i bolaget Medeltidens Värld AB genom att lämna ett aktieägartillskott. Budget för 2014 förutsätter att avveckling av Medeltidens Värld genomförs år Budget 2014 och Verksamhetsplan

13 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning 2 Investeringar Förutsättningar Alla belopp är i 2014 års prisnivå. Utöver investeringar i tabell kan en utökning av äldreboendeplatser i Lundsbrunn i Götene Äldrehems regi komma att genomföras under planeringsperioden. Investeringsutrymmet för planperioden utgår från plan som togs fram i arbetet med budget 2013, samt ett tillägg på 20,0 mnkr för år Det gav ett maximalt investeringsutrymme på 162,9 mnkr för Område Projekt Budget Plan Plan Plan mnkr Välfärd och administration 28,9 40,4 16,9 1,1 2. Infrastruktur och bostadsförsörjning 17,4 9,2 8,8 9,0 3. Gatumiljö, grönytor samt övrigt 2,8 1,3 1,1 1,1 4. Service och Teknik 7,0 9,8 5,8 3,3 Summa 163,9 56,1 60,7 32,6 14,5 13 Budget 2014 och Verksamhetsplan

14 2 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning 1. Välfärd och administration Projekt Budget Plan Plan Plan mnkr Välfärd unga 24,3 39,3 16,3 0,3 Skola- förskola utemiljö 0,3 0,3 0,3 0,3 7-9 skola Fornäng 21,0 30,0 - inventarier till ovanstående 2,0 Hällekis skola 2,0 Ny förskola Källby 1,0 5,0 14,0 Ombyggnad Västerby 2,0 2,0 Välfärd vuxna 2,6 0,0 0,6 0,8 Inventarier äldreboende - utökning platser 0,8 Inventarier Kastanjegården 0,2 Boendelokal HO, inventarier 0,2 Larm överfall, socialkontor 0,2 Anpassningar daglig verksamhet 0,5 Digitalt låssystem Hemvård 0,6 Nytt personalplaneringssystem ÄO HO 1,5 Administration 2,0 1,1 0,0 0,0 Modernisering Sessionssal 1,0 Entréparti Centrumhuset 2:a vån 0,1 Beslutsstödssystem 1,0 Administrativa system 1,0 Välfärd och administration Välfärd Förslaget innehåller en om- och tillbyggnad av Fornängsskolan för att kunna ha en 7-9 skola i kommunen. Byggnationen är kostnadsberäknad till 51 mnkr exklusive inventarier. I avvaktan på ytterligare utredningsunderlag om den framtida skolstrukturen samt beräkningar av finansiering och driftkonsekvenser föreslås en prioritering av 7-9-skolan. Inom planeringsperioden görs årliga investeringar på utemiljö inom förskola och skola. Förprojektering av Hällekis skola budgeteras år En fortsatt ökning av bostäder i Källbyområdet leder till behov av fler förskoleplatser. När en samlad 7-9 skola blir klar behöver Västerbyskolan anpassas till andra verksamheter. Inventarier behövs till boendelokal inom HO samt till Kastanjegården. Under planeringsperioden kan även inventarier till en utökning av äldreboendeplatser bli aktuell. Nytt överfallslarm till socialkontoret behövs. Under 2014 kommer antalet brukare inom daglig verksamhet att utökas och anpassning behöver göras. Genom att införa digitalt låssystem inom hemvården effektiviseras verksamheten och en del av förväntad volymökning kan klaras inom befintlig budget. För 2014 investeras i nytt personalplaneringssystem för äldre- och handikappomsorg. Administration AV-utrustning Sessionssalen handlar om att modernisera teknikutrustningen. Även möblemang i Sessionssalen behöver bytas. För ett bättre lokalutnyttjande i Centrumhuset binds korridorerna på övervåningen samman med en ny entré. Inom administration behöver upphandling och modernisering av system göras. System som är aktuella är beslutsstödssystem, ärendehanteringssystem, lönesystem samt system för bygg- och miljösidan. 14 Budget 2014 och Verksamhetsplan

15 Finansiella mål, planeringsförut sättningar och budgetsammanställning 2 2. Infrastruktur och bostadsförsörjning Projekt Budget Plan Plan Plan mnkr Infrastruktur, bredbandskommunikation 0,3 1,0 0,3 0,3 Götene bredbandsnät - nät och utrustning 0,3 0,3 0,3 0,3 Götene bredbandsnät - förbindelse Hällekis-Källby 0,7 Infrastruktur, gång- och cykeltrafik 2,1 0,2 0,2 0,2 GC-vägnät Lundsbrunn 0,4 Belysning GC-vägar, komplettering 0,2 0,2 0,2 0,2 GC-väg i Hällekis - längs Sjöråsvägen 1,5 Infrastruktur, genomfarter och infarter 8,5 0,0 0,0 0,0 Utfart Lundängsvägen 1,5 Steg 2: Korsning rv 44 mm. 3,0 Steg 1: Ny sträckning Alsborgsg.+ cirkulationspl. 4,0 Infrastruktur, industri 0,0 0,0 3,6 0,0 Munkagårdens industriområdet, gata + rondell 3,6 Infrastruktur, VA 0,5 5,0 2,7 3,0 VA-ledning Kinnekulle 0,5 5,0 2,5 VA-ledning Truve-Svanvik 0,2 3,0 Bostadsförsörjning 6,0 3,0 2,0 5,5 Bostadsförsörjning - Källby 3A (ej VA) 6,0 3,0 2,0 Bostadsförsörjning - Källby 3B (ej VA) 5,0 Linnégatan - gamla E20 0,5 Infrastruktur och bostadsförsörjning Infrastruktur Inför byggnation inom Munkagårdens industriområde behövs en bra trafiklösning med rondell samt kompletterande gata. Ny infartsled planeras till centrala Götene från riksväg 44 via Alsborgsgatan. Detta arbete är tänkt i två delar. Steg 1 handlar om att bygga om södra delen av gatan samt göra en cirkulationsplats i korsningen Lidköpingsvägen Järnvägsgatan nya delen av Alsborgsgatan. Steg 2 är en ny korsning för att ansluta Alsborgsgatan till riksväg 44. En gång- och cykelväg planeras utmed Sjöråsvägen i Hällekis, för att på så sätt öka säkerheten för de oskyddade trafikanterna. Fördyrning samt senareläggning av gång- och cykelväg i Lundsbrunn medför behov av utökning av budget. Genomgång av kommunens gång- och cykelvägar har visat att belysningen inte är komplett. Komplettering kommer att ske successivt under flera år. Götene stadsnät är hopkopplat med kringliggande kommuners bredbandsnät. Teknikutrustning i de stora transportstråken byts gemensamt med givna intervall. Dessutom behöver delar av nätet och nätsutrustningen utökas och/eller moderniseras. Bredbandsförbindelse Hällekis-Källby innefattar en fiberanslutning för att skapa redundans, möjligheter att skicka signaler från två håll, för de anslutningar som finns i Hällekis med omnejd. Projektet möjliggör också anslutningar av fastigheter som ligger på västra sidan av Kinnekulle. Kostnaden är grovt skattad och påverkas av vilken lösning som kommer att vara möjlig att genomföra. En stamledning för VA planeras på Kinnekulle. Även för Truve-Svanvik finns planer för VA-anslutning. Bostadsförsörjning Behov finns av nya bostäder i Källbyområdet. Den fleråriga investeringen avser tomter inklusive gator. Projektet är uppdelat i två delar, 3A och 3B, med nästan hälften av tomterna i varje del. VA ingår inte längre i investeringsplanen för kommunen utan ska ingå inom Götene Vatten och Värmes ansvarsområde och finansieras genom anslutningsavgifter. År 2017 startar projektering av området mellan Linnégatan och gamla E Budget 2014 och Verksamhetsplan

16 2 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning 3. Gatumiljö, grönytor samt övrigt Projekt Budget Plan Plan Plan mnkr Gator och Torg 0,3 0,3 0,3 0,3 Utveckling centrummiljöer 0,3 0,3 0,3 0,3 Hållplatser 0,8 0,0 0,0 0,0 Busshållsplats Dalaholmskorsningen. 0,8 Grönytor 0,2 0,0 0,0 0,0 Restaurering Sjöråsleden 0,2 Lekplatser 0,3 0,3 0,3 0,3 Lekplatser - upprustning 0,3 0,3 0,3 0,3 Turism och besöksnäring 0,2 0,2 0,0 0,0 Toa-lösningar Kinnekulle 0,2 0,2 Markinköp 1,0 0,5 0,5 0,5 Markförvärv 1,0 0,5 0,5 0,5 Gatumiljö, grönytor samt övrigt Gatumiljö Tillgänglighetsanpassning för att underlätta åkande med kollektivtrafik fortsätter med hållplatsen i Sil. Busshållplats Dalaholmskorsningen avser en ny busshållplats med tillhörande pendelparkering. Grönytor Renovering av vandringsleder går vidare med Sjöråsleden i Hällekis. Övrigt Många av kommunens lekplatser är till åren komna och utrustning behöver successivt bytas ut. Även utveckling av centrummiljöer kommer att ske gradvis. Projektet om toalösningar innebär att ta fram ett förslag till mulltoa eller liknande som framöver kan finnas på flera ställen på, och runt, Kinnekulle. Detta för att lösa toabehoven i området på ett miljövänligt sätt och samtidigt göra det med unik karaktär. Mark Investeringsbudgeten för inköp av strategisk mark är minskad. 16 Budget 2014 och Verksamhetsplan

17 Planeringsförut sättningar, finansiella mål och budgetsammanställning 2 4. Service och Teknik Projekt Budget Plan Plan Plan mnkr Kök 1,7 7,0 3,0 0,0 Renovering kök 0,5 Ombyggnad restaurangmiljöer 0,2 Ombyggnad centralköket 1,0 7,0 3,0 Tekniska åtgärder fastigheter 3,5 1,0 1,0 1,0 Tekniska åtgärder i fastigheter 1,0 1,0 1,0 1,0 Panna Lundsbrunn 2,5 Energieffektivisering 0,5 0,5 0,5 0,5 Energieffektivisering 0,5 0,5 0,5 0,5 Säkra fastigheter 0,3 0,3 0,3 0,3 Säkra fastigheter 0,3 0,3 0,3 0,3 Gata-park projekt 1,0 1,0 1,0 1,5 Gata/Parkprojekt 1,0 1,0 1,0 1,5 Service och Teknik Kök Flera av kommunens kök är gamla och har varit oförändrade under många år. Behov av ombyggnation och renovering är stora, dels för anpassning till dagens miljökrav och arbetsmetoder, dels på grund av slitage och ålder. Restaurangmiljöerna behöver förbättras på flera ställen och ligger som ett tvåårsprojekt med avslut År 2014 planeras även för en projektering av ombyggnad centralköket, med genomförande av en större renovering inom de två efterföljande åren. Tekniska åtgärder i fastigheter Fortsatt investering för att fortlöpande göra nödvändiga tekniska investeringar i kommunens fastigheter. Konkreta åtgärder kan vara utbyte av uttjänt ventilation, värme, kyla, styrning etc. Pannan i värmecentralen i Lundsbrunn är slut och behöver bytas under Energieffektivisering Investeringarna har som krav att minska energikostnaderna med mer än vad investeringen kostar. Energieffektivisering kan röra all energianvändning i kommunen, inte bara inom fastighetsområdet. Ett exempel kan vara utbyte av gatubelysning. Säkra fastigheter Fortsatt investering för att höja säkerheten i kommunens fastigheter. Brand och inbrottslarm, passersystem, övervakningskameror med mera. Gata/Parkprojekt Investeringar för fortlöpande förbättringar inom gata-park, till stor del trafiksäkerhetsåtgärder men också insatser i grönytor. 17 Budget 2014 och Verksamhetsplan

18 3 Budgetenheter Grundskola Verksamhetsområde I budgetenheten Grundskola återfinns skolformerna förskole - klass, grundskola och obligatorisk särskola samt fritidshem för elever upp till 12 år. Elevhälsan är en egen lagstadgad (Skollagen SFS 2010:800 2 kap 25 ) verksamhetsform där professionerna skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator ingår. Det ska också finnas personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. De viktigaste styrdokumenten för budgetenhetens verksamheter är Skollagen (SFS 2010:800), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11), Läroplan för grundsärskolan (Lgrsä11), Skolförordningen (SFS 2011:185) och ett antal Allmänna råd utgivna av Skolverket. Verksamhet bedrivs på sju skolor inom kommunen, varav fem skolor avser elever i åldern 6-12 år och övriga två skolor avser elever i åldern år. Fritidshemmen är organisatoriskt integrerade med kommunens skolor för yngre elever. Grundsärskolans verksamhet finns på två skolor, en av F-6-skolorna och på en av 7-9-skolorna. Ett antal elever med rätt till särskola finns också integrerade i grundskolan. Omvärldsanalys Skolan har kommit i nationellt fokus sedan ett par år tillbaka. Rapporter som visar på sjunkande elevresultat i internationella mätningar har gjort att ett antal nationella reformer genomförts de senaste åren. Dessa innebär att staten reglerar och tydliggör skolans uppdrag på ett annat sätt än förut och kommunernas eget inflytande över verksamheten har därmed begränsats. Det finns exempelvis inte längre något krav på en kommunal skolplan. Staten kontrollerar att de nationella styrdokumenten följs genom olika typer av tillsyner. Dessa genomförs av myndigheten Skolinspektionen. Resultatmätningar av olika slag har hamnat i fokus och rapporter där kommuner och skolor jämförs med varandra har blivit allt vanligare. I styrdokumenten har rektors uppdrag tydliggjorts och rollen som pedagogisk ledare har lyfts fram. Lärare som arbetar i skolan ska vara legitimerade i de ämnen de undervisar i, något som innebär problem för små skolor. Det är också möjligt enligt skollagen att överklaga ett antal beslut som fattas i skolan och en särskild överklagandenämnd har införts. Kommunen har dessutom skyldighet att hantera klagomål på ett systematiskt sätt. Dokumentationskravet har ökat i skolan, vilket påverkat innehållet i lärarnas uppdrag. Den ändring i arbetsuppdraget som det inneburit, har gjort att regeringen tillsatt en särskild utredning för att se över vad som behöver dokumenteras och hur ofta. Staten har infört ett nytt betygssystem som innebär att eleverna får betyg i alla ämnen från och med höstterminen i åk 6 och därefter varje termin. Nationella prov genomförs i åk 3, åk 6 och åk 9. Antalet ämnen som nationella prov genomförs i har ökat och framöver kommer det att ske ytterligare utökningar. Lärarna spelar en avgörande roll för elevens möjlighet att lyckas i skolan. Som ett led i att stärka undervisningen, har därför staten infört förstelärare. Varje kommun har i proportion till antalet elever, möjlighet att söka bidrag för att anställa ett antal förstelärare. Dessa ska i genomsnitt få kr mer i månadslön. De ska i huvudsak bedriva undervisning men ska också vara med och driva utveckling på skolan/i kommunen. Staten ser också att matematikämnet och naturvetenskap/teknik behöver stärkas. Nationella satsningar görs därför. När det gäller matematiksatsningen delas statsbidrag ut, något som inte gäller för satsningen i naturvetenskap/teknik. Staten erbjuder kostnadsfri utbildning under en treårsperiod men kommunen själv får stå för alla övriga kostnader. I läroplanerna är innehållet i de olika ämnena beskrivet som centralt innehåll och vad eleverna ska kunna som kunskapskrav. Att kunna hantera informations- och kommunikationsteknik finns med i flera ämnen, något som gör att tillgängligheten till denna teknik måste öka för att eleverna ska ges möjlighet att ta del av det centrala innehållet och att nå kunskapskraven för de olika betygsstegen. Verksamhetsförändringar Satsning på IKT, dvs 1:1 dator i högstadieklasser. Denna satsning sker successivt under tre års tid. Lokalförändringar för årskurs 7-9 påbörjas mot en gemensam 7-9 skola. Flytta Rådgivningscentrum från IFO till Elevhälsa för att möta elever och deras behov. En utökning av elevhälsa planeras även utifrån skolinspektionens krav både genom en central omprioriterad budget samt genom en utökning för att möta elevers särskilda behov. Personalbudget kommer att utökas för att ge möjlighet till fler pedagogisk personal inom grundskola. Framtidsbedömningar Elevminskningarna inom grundskolan ligger nu på en stabilt lägre nivå jämfört med för ca fem år sedan, och kommer så att göra inom överskådlig framtid. Eftersom antalet grundskolor och de verksamheter som finns i dessa, är desamma som när elevantalet var betydligt högre, har några av skolorna få elever idag. Skolor med färre elever har svårare att klara av både nationella krav som legitimerade lärare i alla ämnen, som de ekonomiska ramar som finns. Framtidsbedömningen är därför att en strukturell förändring kan vara nödvändig för att grundskoleverksamheten ska kunna hålla hög kvalitet. Till detta bör läggas att flera av skolorna behöver anpassas lokalmässigt för att möta dagens och morgondagens behov av lärmiljöer, tillgång till informations- och kommunikationsteknik mm. Kravet på att lärare ska vara legitimerade för den undervisning de bedriver kommer kräva kompetensutveckling, i form av olika satsningar exempelvis Lärarlyftet. Kommunen får en mindre summa i statsbidrag för varje lärare som går deltar i Lärarlyftet II, men i övrigt är det upp till varje rektor att göra överenskommelser med den som vill eller bör vidareutbilda sig. Skolinspektionens har under 2013 gjort en av sina återkommande tillsyner. Dessa görs hos alla huvudmän vart femte år. Skolinspektionens tillsyn ger oss en av flera utgångspunkter för vad som behöver fokuseras framöver. 18 Budget 2014 och Verksamhetsplan

19 Budgetenheter 3 Några utvecklingsområden: l Lokalöversyn för att möta dagens och morgondagens behov av lärmiljöer. l Rekrytering av legitimerade lärare och fortbildning av lärare. l Förutsättningar för rektor att utföra sitt uppdrag. l Särskilt stöd till de elever som har rätt till det. l Alla elevers möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. l Fortsatt kompetensutveckling för att stödja bland annat implementeringen av nya styrdokument, bedömning, inkluderande förhållningssätt osv. l Studiero och trygghet för alla elever. l Utökning av Elevhälsan för att elevernas behov ska kunna tillgodoses. l Modersmålsstöd till de elever som har rätt till det. 19 Budget 2014 och Verksamhetsplan

20 3 Budgetenheter Äldreomsorg Verksamhetsområde Äldreomsorg omfattar gemensam verksamhet, biståndsprövade verksamheter som hemvård, särskilt boende och korttidsplatser, men också öppna och förebyggande verksamheter i olika former. Här ingår även kommunens hälso- och sjukvårdsansvar inklusive rehabilitering/ habilitering och hjälpmedelsförsörjning. Insatserna ges huvudsakligen enligt socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Inom budgetenheten finns ca 300 personer anställda. Kommunfullmäktiges Äldreomsorgsplan gäller I planen är den politiska viljeinriktningen under perioden fastställd. Omvärldsanalys Äldreomsorgen har stort fokus, såväl lokalt som nationellt ifrån. Den statliga tillsynen skärps och nationell uppföljning i form av till exempel Öppna jämförelser och kvalitetsregistrering (Palliativregistret, Senior Alert med flera) ökar hela tiden. Statliga stimulansbidrag övergår mer och mer till att vara prestationsbaserade och den gemensamma överenskommelsen mellan staten, kommun och landsting ställer krav på samverkan mellan huvudmännen. Antalet särskilda boendeplatser minskar i landet som helhet och fler äldre får vård och omsorg i det egna hemmet. Några utvecklingsområden finns i landet som helhet: l De mest sjuka äldre ställer krav på samverkan mellan och inom huvudmännens verksamheter för att uppnå samordnade insatser av god kvalitet. l Läkemedelsanvändningen bland äldre behöver minska ytterligare, särskilt avseende psykofarmaka till personer som bor i särskilt boende. ligger mycket bra till inom detta område. l Ökad valfrihet till exempel i form av Lag om valfrihetssystem (LOV) l Förbättra och utveckla öppna stödformer och tidiga/förebyggande insatser såsom anhörigstöd och frivilliginsatser. l Införande av Nationell IT-strategi och Nationellt fackspråk ställer stora krav på verksamheten, dels i form av ökade kostnader och dels avseende förändrat arbetssätt. l Förändringar inom organisationen för Skaraborgs sjukhus (SKAS) påverkar kommunens samarbete inom närvårdsområdet med västra Skaraborg. Primärvårdens rehabverksamhet övergår till det fria vårdvalet. Detta påverkar då vi har haft en samverkan i SAMRE- HAB avseende rehabverksamheten tillsammans med Primärvården. Verksamhetsförändringar l Nytt äldreboende med 8 lägenheter på Helenagården öppnas under våren. l Biståndsbedömning inom särskilt boende innebär nytt arbetssätt där den enskildes behov av insatser regleras. Resursfördelning kommer att införas för att tillgodose behoven, fortsatt utveckling av resursfördelningssystemet inom hemtjänsten. l Ledningssystemet för kvalité håller på att byggas upp, under 2014 kommer det att ske fortsatta processkartläggningar för att säkerställa kvalitén. l Äldreomsorgen har utbildat en nätverksledare som vi under 2014 kommer att använda oss av, en person går en Marte Meo utbildning. l Fortsatt implementering av de framtagna värdighetsgarantierna för att göra dem kända i verksamheterna l Äldreomsorgen har haft statliga stimulansmedel och EUmedel, dessa upphör i slutet av De utökade medlen har inneburit satsningar på personalutbildning l Anhörigstödet kommer att arbeta mer tydligt mot de olika områdena såsom äldreomsorg, handikappomsorg och individ- och familjeomsorg. l Verksamhetssystemet Procapita i full drift 2014, kommer att innebära mycket utbildningsinsatser till personal. Fortsatt utveckling av teamarbete inom hemvård och särskilt boende. Framtidsbedömningar Andelen äldre ökar i hela landet och överallt funderar kommunerna på hur de bäst ska möta framtida krav och behov, både ur verksamhetssynpunkt och ur kostnadssynpunkt. Götene kommun står inför samma utmaning. Äldres hälsotillstånd har successivt förbättrats de senaste 15 åren. Det finns ändå en oklarhet i om den ökade andelen äldre kommer att ha ett större, mindre eller likvärdigt vård- och omsorgsbehov som den grupp äldre som kommunerna ger stöd till idag. Medelåldern ökar och 2010 var den 79,5 år för svenska män och för svenska kvinnor 83,5 år. De personer i kommunen som idag räknas till gruppen mest sjuka äldre enligt Socialstyrelsens definition är ca 55 till antalet. År 2020 beräknas gruppen ha ökat med tio, till cirka 65 personer. Vi bedömer att vi bäst möter framtida krav och behov genom att: l Bibehålla den goda kvaliteten i våra särskilda boenden l Utöka och utveckla hemvården i kommunen l Stimulera till byggande av fler olika boendeformer för äldre l Utöka och förbättra samverkan med andra aktörer såsom landsting, frivilligorganisationer, föreningar och näringsliv för att kunna erbjuda bra tidiga och förebyggande insatser till äldre och deras anhöriga 20 Budget 2014 och Verksamhetsplan