IDÉER hur man kan öka på motionen under skoldagen

Transkript

1 IDÉER hur man kan öka på motionen under skoldagen Programmet Skolan i rörelse _LK_hyvatkaytannot_swe.indd :48:09

2 IDÉER hur man kan öka på motionen under skoldagen Programmet Skolan i rörelse Denna broschyr innehåller god praxis som genomförts i pilotskolorna för Programmet Skolan i rörelse Information om programmet, pilotskolorna i första etappen och god praxis finns på webbplatsen Projektchef Antti Blom antti.blom@oph.fi _LK_hyvatkaytannot_swe.indd :48:09

3 MOTION PÅ RASTERNA 4 TEMADAGAR, EVENEMANG 8 UTBILDNING 11 ANSKAFFNINGAR, BYGGANDE 13 UTFLYKTER 14 KLUBBAR 15 MOTION PÅ SKOLVÄGEN 16 MOTIONSKORT 17 MINDRE SITTANDE UNDER LEKTIONERNA 18 ATT NÅ ELEVER SOM RÖR SIG FÖR LITE 20 ATT UTVECKLA LÄROPLANEN FÖR GYMNASTIKEN 22 MOTION FÖR SKOLPERSONALEN 23 ATT AKTIVERA ELEVERNAS VÅRDNADSHAVARE 23 NÄTVERK FÖR SAMARBETE 24 ATT GÖRA ELEVERNA DELAKTIGA _LK_hyvatkaytannot_swe.indd :48:09

4 MOTION PÅ RASTERNA Långa motionsraster Skoldagens struktur har i många pilotskolor för Programmet Skolan i rörelse ändrats på så sätt att eleverna dagligen får en längre rast. En lång rast får man till exempel genom att förena lektionerna på förmiddagen, eller genom att ordna en längre paus i samband med skolmåltiderna. För de minsta eleverna kan det vara tungt med dubbeltimmar. En lång lektion kan avbrytas till exempel genom en kort pausgympa på ett par minuter som leds via högtalare. Under de längre rasterna finns det mera tid för rastverksamhet med ledare. Det är ändå bra att eleverna kan välja vad de vill göra, och det är inte värt att ordna gruppaktiviteter för varje långrast. En lång motionsrast gör det även möjligt att ha klubbverksamhet under skoldagen. Under långrasten kan man till exempel dagligen eller en dag i veckan ha ordnad klubbverksamhet. Ledare för klubben kan vara den egna skolans lärare eller utomstående personer. Långrasten kan ordnas som aktivitetsrast till exempel klassvis en gång i veckan. Verksamhetspunkter eller annan aktivitet kan ordnas i skolans gymnastiksal eller i en sporthall nära skolan. Elever som kamratledare (rasthandledare) Under rasterna kan det bli mångsidigare motion om en del av eleverna väljs och utbildas till rastmotionsledare, rasthandledare. Rasthandledare kan väljas i varje klass; alternativt kan till exempel elever som hör till elevkåren utses. Rasthandledarna kan planera och leda rastmotionen i sina egna klasser eller skolor, komma med idéer för anskaffning av motionsredskap osv. De yngsta eleverna kan behöva stöd av en vuxen för rasthandledarverksamheten. De äldre eleverna kan leda de yngres rastlekar, och högstadieeleverna kan komma med idéer för och leda verksamheten under lågstadieelevernas raster. De regionala organisationerna inom Finlands Idrott ordnar kurserna Rasthandledare och Ordna ett evenemang inom ramen för Ung i Finland _LK_hyvatkaytannot_swe.indd :48:09

5 Lärarna som ledare Lärarna kan leda motionen för eleverna under rasterna. Skolan kan ha en lekrast som leds av en lärare till exempel dagligen eller ett par dagar i veckan. PASSAR FÖR KLASSERNA 1 6 Rastturneringar Rastturneringar kan ordnas i många olika grenar, lämpliga grenar är till exempel innebandy, fotboll, volleyboll, basket, bordtennis osv. Vanligtvis är intresset för en turnering större om eleverna själva får planera regler, schema och domarskap för rastserien. Rastserien kan spelas till exempel under en rast varje dag (långrasten). Rastserien kan också aktivera de elever som inte rör sig så mycket, om seriens regler förutsätter att alla eleverna deltar. Rastmaraton I rastmaraton går eller springer eleverna en sträcka som märkts ut på skolgården med målet att samla kilometrar som motsvarar ett maraton. Elevernas resultat antecknas till exempel i elevernas egna motionskort eller på väggen i klassrummet. Rastmaraton som sådant intresserar inte nödvändigtvis så värst länge ett maraton har genomförts, än sen då? Maratonidén kan genomföras till exempel genom att eleverna samlar poäng för sin egen klass, och då ett visst antal poäng uppnåtts blir priset förslagsvis en motionsrast inomhus i skolans gymnastiksal. PASSAR SPECIELLT FÖR KLASSERNA _LK_hyvatkaytannot_swe.indd :48:09

6 Promenadraster Idén med rastmaraton kan genomföras i högstadiet genom att ge eleverna en möjlighet att dagligen eller ett par dagar i veckan ha en promenadrast. Då promenerar eleverna en överenskommen rutt under rasten. Pulsmätare och stegräknare gör promenadrasterna intressantare. Motionsredskap Mångsidiga motionsredskap för rasterna inspirerar i synnerhet lågstadieelever att röra sig under rasterna. Man kan till exempel skaffa en egen rastkorg för varje klass. I korgen kan man ha olika motionsredskap såsom bollar, hopprep osv. Kommunen kan också skaffa en släpvagn som innehåller motionsredskap, och som cirkulerar i de olika skolorna. Släpvagnen kan vara lastad med exempelvis olika bollar, hoppkäppar, styltor och på vintern till exempel snöskor, åklappar osv. På skolgården kan det finnas ett förråd för motionsredskap. Då rasten börjar öppnas dörren till förrådet av en lärare eller av den elev som ansvarar för förrådet. Som avslutning på rasten förs motionsredskapen tillbaka till förrådet. På små orter har redskapsförrådet varit i bruk även kvällstid på så vis att föräldrar till några elever har nyckel till förrådet. PASSAR FÖR KLASSERNA 1-6, KAN ANPASSAS FÖR KLASSERNA 7-9 Idrottsanläggningar Förutom skolgården kan man utnyttja skolans gymnastiksal, hallutrymmen eller förslagsvis en närbelägen spånbana för rastmotionen. Motionsraster inomhus gillar eleverna i allmänhet. Eleverna kan själva planera och göra till exempel målningar på gården som inspirerar till motion, eller delta i planeringen av skolgården med till exempel teckningar _LK_hyvatkaytannot_swe.indd :48:10

7 TEMADAGAR, EVENEMANG Samarbete med idrottsföreningar (föreningarna presenterar sin egen verksamhet) Lokala idrottsföreningar kan bjudas in till skolan en eller ett par gånger om året för att presentera sin egen verksamhet. Förslagsvis på hösten då skolorna börjar kan representanter för föreningarna komma till klasserna eller till ett evenemang för hela skolan och berätta hur man anmäler sig till olika grupper. Lokala idrottsstjärnor kan få i synnerhet de mindre eleverna att intressera sig för nya grenar. Små presentationslappar att ta med hem hjälper barnen att komma ihåg också efter skoldagen. I en del kommuner har idrottsföreningar även eftermiddagsklubbar för skolelever. Eleverna presenterar sina egna sportintressen Eleverna kan inspirera varandra genom att presentera sitt eget sportintresse. Exempelvis på teckningstimmarna kan eleverna genom att pyssla, rita och skriva göra en affisch om sin hobby. Där ska också finnas information om hur man kan börja med hobbyn. Affischerna kan sättas upp på väggarna i skolans korridorer. Det är också en god idé att ordna ett kort evenemang i skolans gymnastiksal, där affischerna är uppsatta och representanter för olika idrottsföreningar är med _LK_hyvatkaytannot_swe.indd :48:11

8 Temadag med en gren Skolorna kan bjuda in en utövare av eller en expert på någon idrottsgren till skolan för att berätta om sin gren. Kända idrottare kan inspirera barnen att pröva på en ny gren. Eleverna kan göra affischer till temadagen om olika grenar, där det berättas om grenens historia, regler och till exempel om finländska framgångar. Bäst är det naturligtvis om man har möjlighet att pröva på grenen under temadagen. Man kan dessutom ha med representanter från idrottsföreningen, som informerar om hur man kan börja med grenen på hemorten. Gemensam motionsdag för olika skolor Skolorna inom ett område kan samarbeta genom att ordna en gemensam motionsdag för flera skolor. För en större mängd elever behövs det mera utrymme, men till exempel en friidrottsplan med motionsspår i närheten räcker ofta utmärkt. Under motionsdagen presenteras flera olika aktiviteter. Det är bäst att bjuda in lokala idrottsföreningar till evenemangen för att presentera sin verksamhet och ge eleverna möjlighet att pröva på också nya grenar. Dessutom kan man under dagen ordna tävlingar mellan skolorna för att höja lagandan, t.ex. danser, skyttelstafett eller säcklöpning. Biggest Looser-tävling Under början av höstterminen springer/går skolans alla klasser en bestämd runda, till exempel fem kilometer. Man tar tid för varje elev och dessutom räknas genomsnittstiden ut för varje klass. När tävlingen har genomförts första gången berättar man för eleverna att de ska springa/gå banan på nytt efter t.ex. två månader och tiderna tas på nytt. Vinnare är den klass vars genomsnittstid har gått ner mest. PASSAR FÖR KLASSERNA _LK_hyvatkaytannot_swe.indd :48:11

9 Dansar med tonåringarna Inlärningen av danser på gymnastiktimmarna kan kombineras med att man bekantar sig med barnens föräldrar eller till exempel med kommunala beslutsfattare. När danserna börjar sitta utmanar eleverna de vuxna till en kvällsträff, där eleverna och de vuxna dansar med varandra. Kvällen kan ledas t.ex. enligt formatet Dansar med stjärnorna (Let s dance), och domare är både vuxna och elever. Paren elev-vuxen svänger om på parketten i olika dansrytmer i grupp eller turvis, och juryn ger poäng. Evenemanget kan ha en inträdesavgift på ett par euro för publiken, och en klass kan på så vis samla in pengar t.ex. för en klassresa. PASSAR FÖR KLASSERNA 7-9 Riksomfattande evenemang och temadagar Ung i Finland arrangerar årligen riksomfattande evenemang för att få skolelever att röra på sig, och där kan hela skolan eller klassen delta. Sådana evenemang är till exempel lågstadieelevernas Motionsäventyr jorden runt och Rastkampanjen, samt olika kampanjer och evenemang för högstadieelever såsom Taisto (på finska), som ska genomföras Tilläggsuppgifter: _LK_hyvatkaytannot_swe.indd :48:11

10 UTBILDNING Kurser för elever Regionerna inom Finlands Idrott ordnar kurserna Rasthandledare och Ordna ett evenemang inom ramen för Ung i Finland. Också på hemorten kan det finnas yrkeskunniga personer som kan ordna kurser, till exempel inom det kommunala idrottsväsendet eller bland lärarna. Kurserna motiverar eleverna att ta ansvar för utvecklandet av skoldagen och ger nya idéer. PASSAR FÖR KLASSERNA 4-9 Kurser för lärare Jyväskylä universitet arrangerar fortbildning för de lärare som undervisar i gymnastik (information liikunta/täydennyskoulutus). Regionerna inom Finlands Idrott arrangerar även Ung i Finland-barnledarkurser som passar för lärare. Man kan höra sig för hos regionerna om de ordnar kurser också på svenska _LK_hyvatkaytannot_swe.indd :48:11

11 ANSKAFFNINGAR, BYGGANDE Motionsredskap Det förråd av motionsredskap som används på raster och gymnastiklektioner kan också kompletteras genom andra nyanskaffningar till skolan. Skolan kan förslagsvis köpa cyklar, som är bra att ha under lektioner då man ska bekanta sig med närmiljön. På så vis går det smidigare till exempel för de elever som kommer med skolskjuts att cykla under skoldagen. Man kan även låta elevernas föräldrar ha tillgång till skolans motionsredskap. Föräldrarna får om de vill nyckeln till redskapsförrådet på skolgården. Då kan redskapen också utanför skoltid utnyttjas under familjernas gemensamma motionsstunder. Skolgården Skolgården kan också med små utgifter göras om så att den inspirerar till motion. Exempel på små ändringar är målningar på skolgården och motionsredskap (förutom basmotionsredskapen bollar osv. till exempel tennis-/badmintonnät med racketar och bollar, pingisbord som eleverna själva kan flytta på). Bäst går det med små ändringar på gården om eleverna får komma med idéer och delta i förverkligandet av idéerna. Man kan även bygga till exempel en frisbeegolf- eller parkourbana på skolgården. På många skolgårdar finns det en motions- och idrottsanläggning för närområdet. Det är en större investering som kräver omsorgsfull planering och finansiering på kommunal nivå. Vid alla ändringsarbeten är det är bäst att höra elevernas åsikter _LK_hyvatkaytannot_swe.indd :48:14

12 UTFLYKTER Bärplockning Man kan också ha en motionsstund i skogen. Att gå i skogen och plocka bär och svamp ger eleverna motion, som förslagsvis kan kombineras med biologitimmar där man lär sig känna igen ätliga och giftiga svampar. Av bären man plockat tillsammans kan man koka kräm på lektionen i huslig ekonomi, eller föra dem till skolköket att användas för skolmåltiderna. Kommunala motionsanläggningar Känner eleverna till de kommunala motionsanläggningarna? Skolan kan ordna exkursioner till kommunens olika motionsanläggningar. Då blir eleverna bekanta med de möjligheter till fritidsaktiviteter anläggningarna erbjuder, och får pröva på olika grenar. Exkursioner till olika motionsanläggningar kan ordnas till exempel under gymnastiklektionerna. Goda samarbetsparter är det kommunala idrottsväsendet och idrottsföreningarna. Cyklar De flesta skolelever har egen cykel, men till exempel de som kommer med skolskjutsen kan inte ta med cyklarna till skolan. En möjlighet är att köpa cyklar till skolan, som får användas av elever och lärare under skoldagen. På cyklarna kan man göra utflykter exempelvis till något museum, biblioteket, skogen eller för att titta på sevärdheter. Med cyklarna kan man även åka till exempel på klassresa med övernattning. Cyklar möjliggör lite längre färder än en promenad under skoldagen. Underhållet av cyklarna kan man sköta tillsammans till exempel på slöjdtimmarna. Då man skaffar cyklar måste man också komma ihåg att skaffa hjälmar och cykellyktor. PASSAR FÖR KLASSERNA _LK_hyvatkaytannot_swe.indd :48:14

13 KLUBBAR Skolans egen motionsklubb Klubbar kan ordnas för alla elever eller för en bestämd målgrupp. För de elever som till exempel kan ha nytta av motorikövningar kan man ordna en egen klubb, där speciellt träning av grundläggande motoriska färdigheter betonas. En målgrupp kan även utgöras av elever som överlag rör sig för lite. Organiseringen av sådana klubbar kräver samarbete mellan skolhälsovårdare och lärare. Motion kan också ingå i morgon- och/eller eftermiddagsverksamheten för de mindre eleverna. Klubbarna kan ledas av lärare, skolgångsbiträden eller exempelvis i samarbete med idrottsföreningarna. Eller kanske högstadieelever kan leda klubbar för lågstadieelever? Tidpunkt för klubbverksamheten Skolans motionsklubbar ordnas vanligen då skolan slutat för dagen. Om man har en långrast i skolan kan klubbarna ordnas också under rasten. Då kan även till exempel de elever som åker skolskjuts delta i klubben. De elever som åker skolskjuts väntar ofta på bussen på eftermiddagen, eller bussen tar dem till skolan i god tid innan skoldagen börjar. Dessa väntetider kan även fyllas med klubbliknande aktiviteter _LK_hyvatkaytannot_swe.indd :48:14

14 MOTION PÅ SKOLVÄGEN Kampanjer Då man vill öka motionen på skolvägen är det viktigt att få elevernas föräldrar med på noterna. Det lönar sig att planera kampanjen för våren då det är ljusare på vägarna och vädret i allmänhet är bättre. Föräldrarna kan informeras om kampanjen på föräldramötet eller på ett meddelande som sänds till hemmen. Man kan ha som målsättning att till exempel alla 1 3-klassare som har mindre än 3 km till skolan går eller cyklar till skolan, och gränsen för föräldrar är 5 km. För de mindre kan man försöka få med föräldrar som tryggar deras skolväg. Man gör en affisch att sätta på en vägg i klassen, där man alltid kan sätta ett kryss eller antal kilometrar som tillryggalagts på ett aktivt sätt. Klassens sammanlagda kilometrar räknas ihop och vinnarna får pris, till exempel reflexer eller en utflykt. PASSAR FÖR KLASSERNA 1 6 Elever som får skolskjuts Det är inte lätt att öka motion på skolvägen för de elever som får skolskjuts. Om möjligt kan man försöka ordna skjutsarna så, att eleverna (i synnerhet de lite äldre) inte plockas upp från sin egen gård, utan att de får gå några hundra meter på morgnarna. Man kan också försöka fundera ut en trygg plats där barnen kan släppas av, som inte är på skolgården utan till exempel en halv kilometer därifrån. Dessutom är det bra att utnyttja eventuella väntetider före eller efter skoldagen. För skolskjutseleverna kan man ordna egen klubbverksamhet eller släppa in dem i skolans gymnastiksal där de kan röra på sig under väntetiden _LK_hyvatkaytannot_swe.indd :48:14

15 MOTIONSKORT Motion på rasterna och motion på fritiden Det finns redskap som underlättar uppföljningen av motionen både i pappersform och som elektroniska redskap. Till exempel uppföljningskortet Vauhti virkistää (på finska) kan skrivas ut på adressen För elektronisk uppföljning lämpar sig (för över 13-åringar) till exempel tjänsten Heiaheia på internet Idén bakom motionskort och -dagböcker är enkel: man följer upp hur mycket man motionerat under en bestämd tid. Eleverna, så väl som vuxna, inspireras ofta att röra på sig mera när de följer hur mycket de gjort i svart på vitt. Man kan uppmuntra till att skriva in all slags motion i dagböckerna, till exempel att rasta hunden, utelek och sportintressen. Man kan anteckna motion i skolan, på rasterna och på fritiden. I stället för färdiga motionskort kan man även göra motionskort själv, till exempel på en teckningslektion. Var och en kan pyssla ihop ett eget kort, där han eller hon antecknar sina motionsprestationer under till exempel två veckor. Läraren kan också utmana eleverna till att motionera en bestämd tid, eller att samla flera motionstimmar än läraren själv _LK_hyvatkaytannot_swe.indd :48:14

16 MINDRE SITTANDE UNDER LEKTIONERNA Pausgympa Tiden man sitter under skoldagen bör avbrytas med pauser då det är möjligt. Ett bra sätt att röra på sig lite under lektioner (och på arbetsplatser) är att ordna pausgympa. Gympan kan ta 5-10 minuter och den kan genomföras på olika sätt. Man kan söka gympaprogram på internet eller hitta på dem själv. Det är viktigt att stiga upp och röra på armarna, benen, axlarna osv. Ett sätt är att hela skolan gympar samtidigt via högtalare och läraren visar rörelserna framför klassen. Också barnen kan hitta på och leda gympaprogram. Det kan vara en uppgift för klassens ordningsmän att ordna gympan två gånger i veckan på en tid som man kommit överens om med läraren. Ibland kan gympan även vara en lek, eller den kan kombineras med språkbad (up, down, left, right) eller matematik (bilda snabbt en grupp på tre) för de mindre eleverna. Gemensam promenad för skolan Gemensamma promenader för skolan eller klassen erbjuder goda möjligheter att öka motionen och förbättra vi-andan. Man bör komma överens om en tid varje vecka eller till och med dagligen, då alla skolans elever under lärarens ledning går en runda som är trygg och säker. Rundan kan gås på morgonen, efter matrasten eller på eftermiddagen. Rundan ska passas in så att den inte tar för mycket tid av ett och samma ämne: man kan låta den cirkulera till exempel varje månad. Längden på rundan kan fastställas enligt elevernas ålder, men var och en orkar säkert gå cirka minuter. I pilotskolorna har eleverna i allmänhet gärna gått på promenad, i synnerhet om man knycker till exempel 15 minuter av en lektion _LK_hyvatkaytannot_swe.indd :48:15

17 Motionsinriktade morgonsamlingar För motionsinriktade morgonsamlingar kan man använda samma idéer som för pausgympan: lärarna leder gympan, eleverna hittar på gympan, gemensamma lekstunder osv. En motionsinriktad morgonsamling kan man förslagsvis ha ute, hela skolan tillsammans, och det kan vara till exempel zumba, tafatt-lek eller en äventyrsbana för eleverna. Att göra något tillsammans förbättrar både konditionen och vi-andan. Motionsinriktad julkalender Bakom luckorna på en motionsinriktad julkalender finns det dagligen en rörelselek, uppgift eller utmaning som hela klassen utför tillsammans. Det är bra att i god tid göra skriftiga instruktioner till lärarna för alla uppgifterna. PASSAR FÖR KLASSERNA 1 6 Gymbollar som stolar För att stärka balans och funktion i bl.a. mag- och ryggmuskler kan man i stället för vanliga stolar under lektionerna pröva att använda gymbollar. Storleken på bollarna ska passa eleverna så att fötterna når golvet. Det finns bollar i olika storlekar med diameter på till exempel 55 och 65 cm. Att man sitter på rätt sätt på bollen är också mycket viktigt: om eleven håller hälarna hårt i bollen upphör rörelsen i de små mag-och ryggmusklerna och nyttan går förlorad. Man kan köpa bollar som räcker till exempel för en klass och låta dem cirkulera mellan klasserna. Ett praktiskt alternativ är även att köpa cirka fem bollar till varje klass och låta bollarna cirkulera mellan eleverna under dagen. Maximitiden för en elev på bollen är ungefär 1 2 timmar per dag. Det är bäst om skolan anlitar en fysioterapeut som kan visa eleverna hur man sitter rätt på bollen _LK_hyvatkaytannot_swe.indd :48:15

18 Upp och stå när man svarar Ett sätt att minska på långvarigt sittande under lektionerna är att ta i bruk den gamla seden att eleverna reser sig när de svarar. Ett annat alternativ är att eleverna i stället för att markera stiger upp då de vill be om ordet. ATT NÅ ELEVER SOM RÖR SIG FÖR LITE Samarbete med skolhälsovårdaren För att nå de elever som rör sig för lite är det bra att samarbeta med skolhälsovårdaren. Hälsovårdaren kan till exempel råda barnen eller de unga att delta i skolans klubbar. Många skolor har till exempel ordnat motorikklubbar i synnerhet för eleverna i de första klasserna. Elevenenkäter Man kan göra en enkät om motion till hela klassen exempelvis i början av läsåret. Med hjälp av enkäten kan man till exempel utreda hur mycket klassens elever rör sig i genomsnitt under raster, på skolvägen eller på fritiden. På basis av enkätsvaren kan klassen ställa upp som gemensamt mål att öka på den genomsnittliga motionen. Varje elevs insats behövs för att nå målet _LK_hyvatkaytannot_swe.indd :48:15

19 Inbjudan till klubb För att nå de elever som rör sig för lite är det bra att samarbeta med skolhälsovårdaren och elevernas föräldrar. Man kan ordna en egen klubb för de elever som rör sig för lite, och till den bjuda in enbart de eleverna. Klubbens verksamhet bör baseras på just de motionsformer som klubbens medlemmar själv vill utöva. Vanliga gymnastiktimmar biter inte på dessa elever; för dem är det bra att få pröva på nya grenar, utan tävlande. Det är också bra att komma ihåg att en del helst vill motionera för sig själva, och den möjligheten bör också erbjudas. Att motionera i klubben får inte vara prestationsinriktat; motionen ska ske under fria former, och vara empatisk och sporrande. Personal trainer Speciellt de elever som rör sig för lite kan sporras till att motionera mera med en typ av personal trainer- aktivitet. Den personliga tränaren kan vara någon av skolans lärare eller någon utomstående person, till exempel från kommunens idrottsväsende eller en idrottsförening. Verksamheten kan planeras i samråd med skolhälsovårdaren _LK_hyvatkaytannot_swe.indd :48:15

20 ATT UTVECKLA LÄROPLANEN FÖR GYMNASTIKEN Antalet gymnastiktimmar Går det att utöka antalet gymnastiktimmar i skolans läroplan? I en del av pilotprojekten för programmet Skolan i rörelse utökades till exempel antalet gymnastiktimmar så, att det blev tre gymnastiktimmar i veckan på lågstadiets första klasser och fyra i klasserna 3 6. Om gymnastiktimmarna hålls som enkla timmar blir det motion de flesta skoldagarna. Gymnastiktimmarnas innehåll Gymnastiktimmarnas innehåll kan utformas till exempel så, att en av veckans gymnastiktimmar är en s.k. konditionstimme, där huvudvikten läggs på uthållighetsbetonad motion. Temat kan lika bra vara något annat delområde, och då kan man periodisera gymnastiktimmarna enligt olika teman. Gymnastiktimmarna kan bli mera målinriktade och också effektivare med en noggrann skol- och klassanpassad planering av innehållet _LK_hyvatkaytannot_swe.indd :48:15

21 MOTION FÖR SKOLPERSONALEN Motionsklubbar Man kan ordna motionsklubbar eller regelbundna gemensamma rundor även för skolans personal. Då man ordnar en motionsklubb kan man samarbeta med lokala idrottsföreningar eller kommunens idrottsväsende. Några personer bland personalen kan också turvis ansvara för ledandet av klubben. ATT AKTIVERA ELEVERNAS VÅRDNADSHAVARE Motionsinriktade föräldramöten Motions- eller aktivitetsinriktade föräldramöten har fått ett entusiastiskt mottagande i många skolor. Aktivitetsinriktade föräldramöten kan även vara gemensamma evenemang för hela familjen. Medan föräldrarna lyssnar på det officiella programmet får barnen röra sig på skolgården mellan olika aktivitetskontroller, och då föräldrarna kommer från föreläsningen fortsätter familjerna att motionera tillsammans. Ett alternativ är att hela evenemanget kan försiggå vid olika aktivitetspunkter. Vid en del punkter kan det finnas information speciellt för föräldrarna. Motionsinriktade föräldramöten kräver lite mera arrangemang än traditionella föräldramöten, i synnerhet om evenemanget är avsett för hela familjen. Skolan kan, när det gäller arrangemangen, samarbeta exempelvis med regionala idrottsorganisationer, kommunens idrottsväsende och/ eller lokala idrottsföreningar och andra föreningar. PASSAR SPECIELLT FÖR LÅGSTADIEELEVERNAS FÖRÄLDRAR Rektorns rundor Rektorn bjuder in elevernas vårdnadshavare till exempel till gemensamma promenadrundor. Under promenaden kan man prata om saker som rör skolan _LK_hyvatkaytannot_swe.indd :48:15

22 Idrottsföreningar och övriga motionsorganisationer brukar gärna komma till skolorna för att presentera sin verksamhet Idrottsföreningar Ett gott samarbete mellan skolan och en idrottsförening är i allmänhet till nytta för båda parter: skolan kan få resurser från föreningar till exempel då det gäller att organisera klubbverksamhet, och föreningarna kan marknadsföra sin verksamhet till skolans elever. Olika motionsevenemang ger en god möjlighet att försöka sig på samarbete. Det blir omväxling i skolans gymnastiktimmar om eleverna får bekanta sig med olika föreningars verksamhet och samtidigt pröva på olika grenar. Skolan/kommunen kan avtala med idrottsföreningarna att de arrangerar idrottsverksamhet för grupper under skolloven. Kommunen kan exempelvis erbjuda utrymmen som föreningarna får disponera gratis. Kommunen kan också sammanställa en motionsguide för barn i skolåldern där olika idrottsföreningars verksamhet beskrivs. Guiden kan delas ut till skolans elever och till hemmen, och det är bra att också sätta den i nätet. Till exempel kommunens idrottsväsende kan se till att motionsguiden blir sammanställd. Det är bra att göra guiden i början av höstterminen, då grupperna i de olika föreningarna oftast startar. Regionala idrottsorganisationer De regionala idrottsorganisationerna erbjuder många kurser som lämpar sig för både elever och lärare, och som är nyttiga då det gäller att öka motionen under skoldagen. De regionala organisationerna kan även hjälpa till att planera verksamhet _LK_hyvatkaytannot_swe.indd :48:36

23 ATT GÖRA ELEVERNA DELAKTIGA Rastverksamhet Eleverna planerar och genomför aktiviteter på rasterna. Till exempel de regionala organisationerna erbjuder lämpliga kurser för det. PASSAR FÖR KLASSERNA 1 6 Planering av skolgården När skolgården moderniseras är det bra att låta eleverna delta i planeringen. Eleverna kan exempelvis skriva om eller rita sina drömmars skolgård. Man kan också utnyttja olika former av grupparbete i planeringen. Att kläcka idéer för anskaffning av redskap Vet du vilka redskap eleverna är intresserade av? Det lönar sig att ta med eleverna då anskaffningar. Planering och genomförande av evenemang De regionala idrottsorganisationerna erbjuder för de unga kurserna Ordna ett evenemang _LK_hyvatkaytannot_swe.indd :48:36

24 Presentation av verksamheten i den egna skolan Eleverna kan göra affischer eller till exempel videor om motionsverksamheten i den egna skolan. Alstren kan sättas upp på väggarna i skolan, eleverna kan presentera dem i andra skolor eller samarbeta med lokala massmedier. Månadens lek Eleverna kan till exempel klassvis tänka ut ett spel eller en lek. Varje månad presenteras ett nytt spel/en ny lek för hela skolans elever. Motionsgömman De äldre eleverna eller elevernas motionsarbetsgrupp/motionsansvariga kan planera och sätta ut motionsgömmor för de andra eleverna i skolan eller på skolgården till exempel en eller ett par gånger i månaden. Motionsgömman innehåller en motionsinriktad uppgift som kan utföras ensam eller i grupp _LK_hyvatkaytannot_swe.indd :48:36

25 Alla 7 18-åringar borde röra på sig mångsidigt och på ett åldersanpassat sätt minst 1 2 timmar dagligen. De borde undvika att sitta över två timmar i ett sträck. Tiden framför tv:n eller vid datorn borde begränsas till högst två timmar per dag. Källa: Lasten ja nuorten liikunnan asiantuntijaryhmä (2008) Fyysisen aktivisuuden suositus kouluikäisille 7 18-vuotiaille. Helsingfors: Undervisningsministeriet och Ung i Finland rf _LK_hyvatkaytannot_swe.indd :48:37