Till ekonomiutskottet BÅSTADS KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Till ekonomiutskottet 120530 BÅSTADS KOMMUN"

Transkript

1 Till ekonomiutskottet BÅSTADS KOMMUN Underlag för budget

2 INNEHÅLL Ingår nya texter, nyckeltal mm enligt budgetberedningens diskussioner. Sid Vision, övergripande mål och inriktning, förhållningssätt och servicedeklarationer 1 Övergripande ekonomisk bedömning 6 Lägesbeskrivning för plan och exploatering 12 Förutsättningar, utgångsläge Äskanden från verksamhetsområden med justeringar 18 Sparförslag 20 Underlag för skolpeng Investeringsförslag 22 Nyckeltalsbilaga 26 Ansvarsområden Kommunfullmäktige, jävsnämnd, valnämnd 32 Överförmyndare, revision 33 Kommunstyrelse 34 kommunledningskontor 35 teknik & service 31 samhällsbyggnad 38 samhällsskydd 39 barn & skola 40 bildning & arbete 42 vård & omsorg 44 Omvärldsanalyser kommunledningskontor 46 teknik & service 55 samhällsbyggnad 61 samhällsskydd 66 barn & skola 70 bildning & arbete 90 vård & omsorg 97

3 Vision och mål Båstads kommuns vision samt övergripande mål och inriktning Vision Båstads kolllmuli ska val'a det självklara valetföl' bal'llfamiljel' i Öl'esulldsl'egiollell. Med detta menar vi att Båstads kommun året om ska vara attraktiv att bo och verka i, bygga på u'adition och fömyelse, präglas av småskalighet, god miljö, omtanke och generositet. Våra verksamheter skall baseras på våra naturliga fölutsättningar samt präglas av mångfald och god kvalitet. Övergripande mål l. Båstads kommun ska ha minst invånare år Båstads kommun ska ha tillgång till byggklara tomter i sex tätorter senast år Båstads kommun ska ha integrerad och tillgänglig kollektivtrafik senast år Båstads kommun ska vara Skånes hyggaste kommun. 5. Båstads kommun ska år 2012 vara en av de 50 bästa kommunema enligt Svenskt Näringslivs ranking och ha ett ökat antal arbetstilirallen. 6. Båstads kommun ska vara en av Sveriges bästa skolkommuner. 7. Båstads kommuns invånare ska känna sig nöjda med kommunens service. 8. Båstads kommun ska ha alternativa boendeformer med varierande boendemiljöer och ett bostadsutbud som tillgodoser efterfrågan från året-runt-boende % av Båstads kommuns verksamhet ska bedrivas i altemativ regi senast år Båstads kommuns överskott ska uppgå till 2% av skatteintäkter och generella statsbidrag. Illvesteringarna (exklusive exploaterings- och va-investeringar) ska finansieras fullt ut med skattemedel. Kommunen ska sträva efter sänkt kommunalskatt om förutsättningar finns. Nyckeltal till de övergripande målen liamgår av bilaga. Övergripande inriktning Barn- och ungdomsperspektiv Bam- och ungdomsperspektivet ska beaktas i all samhällsplanering. Boende Båstad ska vara en ath'aktiv kommun att bo och bosätta sig i och det skall finnas boendeformer anpassade för livets olika skeden. Bostäder/exploatering Kommunen ska i exploateringsavtal tydligare styra upp genomförandet av planer som avser exploatering av bostäder eller av bostäder/verksamheter på kommunal mark. Detaljplaner med konkreta genomförandeplaner ska prioriteras framför dem som görs av markförädlingsskäl. Näringsliv Aktiva insatser skall göras för att åstadkomma nyetableringar och nyinvesteringar inom kommunen samt för befintliga företag som vill växa. Den kommunala servicen skall vara hög vid företagens myndighetskontakter genom en professionell och snabb ärendehantering och tydliga besked. Utbildning Båstad skall vara en konkurrenskraftig utbildningskommun där unga kan få grund- och yrkesutbildning och där alla kommuninvånare kan öka sin kompetens. Skolans viktigaste mål är kunskapsfölmedling och varje elev skall ges möjlighet att utvecklas i den takt som egna förutsättningar medger. -1-

4 Vision och mål Kommuuikation och infrastruktur För att främja kommunens expansion och tillgänglighet skall viktiga kommunikations- och infrastrukturfi"ågor drivas aktivt. Livskvalitet och trygghet Kommunens invånare skall erbjudas en hög livskvalitet genom god hälsa, gott miljöarbete och goda förutsättningar för boende, aktiv fritid och rekreation. Kommunen skall värna om att den offentliga servicen i kommunen och regionen fungerar när man behöver den och att man tryggt kan bo kvar i sitt hem på ålderns höst, om man så vill. Alla kommuninvånare ska kunna känna sig h-ygga och säkra i kommunen. Tl-ygghet handlar bl a om egen försörjning, kunskap och arbetsro i skolan, tillgång till god vård vid behov och att kunna röra sig säkert i kommunen. Konkurrensutsättning Kommunens verksamheter genomlyses utifrån möjligheten till konkurrensutsättning med syfte att stärka kvalitet, kreativitet och kostnadseffektivitet. Valfrihet och tillgänglighet Alla kommuninvånare har rätt att påverka sin livssituation. Möjligheten att välja och påverka ska genomsyra alla verksamhetsområden. Arbetsgivarpolitiken Båstads kommun är en så attraktiv arbetsgivare att vi kan ath'ahera och behålla den personal och de kompetenser vi behöver. Förvaltning och utveckling Våra ambitioner fullföljs i praktisk vardagspolitik med att både förvalta och utveckla kommunen mot de uppsatta målen. Politikerna ska styra genom att sätta mål, riktlinjer, policies och planer medan kommunens anställda ska förses med rätt verktyg för att kunua genomföra dessa. Rollfördelningen mellan politiker och förvaltning, verksamheter inom förvaltningen samt mellan enskilda tjänstemän ska vara så tydlig att inga frågor faller mellan stolarna och att ansvarsutkrävande är möjligt. Ansvar, resurser och befogenheter måste följas åt. Genom delegering skall tillförsäkras att beslut fattas på lägsta möjliga nivå och så nära medborgarna som möjligt. Organisationen skall fortlöpande effektiviseras, utvecklas och anpassas till de krav medborgarna ställer. Samverkan Samverkan mellan kommun och näringsliv är en av hörnstenarna i Bjärehalvöns utveckling. Kommunen ska eftersträva ökad samverkan med näraliggande kommuner för att uppnå effektiva och kostnadsbesparande lösningar. Miljö Miljöfrågorna skall genomsyra kommunens verksamhet. Verksamheten skall bedrivas med en strävan efter ständigt minskad miljöpåverkan. Lokala miljömål ska inarbetas i konullunens energiplan, avfallsplan och översiktsplan. -2-

5 Vision och mål Kultur Kommunen ska ha ett rikt och varierat kulturutbud som stimulerar kommuninvånama till god hälsa och livskvalitet samt bidrar till kommunens attraktivitet som bostadsort och besöksrnål. I kommunen ska erbjudas upplevelser varje dag året runt. Förhållningssätt Kundfokus Alla medarbetare skall arbeta kundorienterat och sträva efter en hög grad av tillgänglighet. Effektivitet, kreativitet, flexibilitet, ansvarstagande och professionalism skall prägla vårt arbete. Beslutsfattande, särskilt vad avser myndighetsutövning, skall vara konsekvent och präglas av forutsägbarhet och likabehandling. För att minska forväntansgapet ska kommuninvånarna veta vilka tjänster och vilken servicenivå kommunen tillhandahåller. Detta skall tydliggöras, exempelvis via servicedeklarationer. Kommuninvånarna ska uppleva att kommunen i alla avseenden är lätt tillgänglig och har hög servicenivå. Medmänsklighet och omtanke All verksamhet ska präglas av medmänsklighet, omtanke och servicetänkande. Tydliga riktlinjer tolkade till medborgarnas bästa skall vara vårt rättesnöre. Öppenhet Kommunen skall arbeta for samsyn, öppenhet och delaktighet i hela den kommunala organisationen. Tydlighet I valje sammanhang ska största möjliga tydlighet eftersträvas. Arbetsklimat Arbetsglädjen är viktig for att vi ska ge kommuninvånama bästa möjliga service. Viktiga forutsättningar for ett gott arbetsklimat är ett gott ledarskap, öppenhet, "högt i tak, friska medarbetare, möjligheter till påverkan och delaktighet samt att varje medarbetare känner sig sedd och lyssnad till. Servicedeklarationer Kommunledningskontor Kommunens kundtjänst erbjuder service i enkla ärenden Kommunens webbplats ger information om kontaktuppgifter och kommunens service samt tillgång till e-tjänster Kommunen erbjuder stöd och vägledning i näringslivsfrågor Skrivelser från allmänheten skall besvaras skyndsamt Företagslotsen ger foretag service i alla kommunala myndighetsfrågor och erbjuder, i mer komplexa ärenden, ett möte med rätt konstellation tjänstemän inom sju dagar Teknik & service Vid mer än fyra timmars leveransavbrott ska abonnenten beredas möjlighet att hämta vatten från brandpost eller dricksvattentankar. Vid planerade avstängningar av vattenleverans skall abonnenten meddelas minst 2 dagar fdre avbrott. Vattnet i det kommunala nätet är fritt från fororeningar, luktfritt och välsmakande samt uppfyller livsmedelsverkets normer for kommunalt dricksvatten Sophämtning sker på utsatt dag och läckage från sopbilama elimineras Skötsel av kommunens offentliga ytor såsom park, gata, torg och stränder sker enligt kommunens skötselplaner -3-

6 Vision och mål o På kommunens WEB-plats publiceras aktuell och lättbegriplig information om hur kommunen enligt gällande skötselplaner ska sköta de offentliga ytorna. o Samtliga kommunens fritidsanläggningar säkerhetsbesiktigas varje år. o Samtliga kommunens lekplatser säkerhetsbesiktigas valje år. o Simundervisning erbjuds barn och möjlighet tiii märkestagning erbjuds alla o Kommunens ungdomsgårdar är en mötesplats för unga människor och erbjuder en drogfri milj ö o Vandringsleder och motionsslingor i kommunen är markerade och framkomliga. o Badvattenprover tas enligt kontrollplan för kommunens badplatser. o Kommunens bebyggelsenära skogar ska vara säkl'a att vistas i. Samhällsbyggnad o Om en ansökan är ofullständig får den sökande besked om detta inom tio arbetsdagar efter att ansökan inkommit. Den sökande får då också råd och anvisningar om med vad och hur ansökan skall kompletteras. o Planbesked ges inom fyra månader från det att ansökan är komplett o I enkla och väl förberedda ärenden tas bygglovsbeslut samma dag som ansökan inkommer. o Beslut om bygglov fattas inom tio arbetsdagar om ansökan är komplett och följer gällande detaljplan, regler och lagar o Beslut i övriga bygglovsärenden, t.ex. ansökan utanför detaljplanelagt område eller ansökan som avviker mot gällande detaljplan, fattas senast inom tio veckor förutsatt att ansökan är komplett. Samhällsskvdd o Om en ansökan är ofullständig får den sökande besked om detta inom tio arbetsdagar efter att ansökan inkommit. Den sökande får då också råd och anvisningar om med vad och hur ansökan skall kompletteras. o Beslut i inkommande ärenden fattas senastinom 10 veckor, förutsatt att ansökan är komplett o Inom tio dagar efter en insats skall räddningsljänsten ta kontakt med den drabbade i syfte att ge råd och stöd samt att följa upp räddningsljänstinsatsen. Barn & skola o Alla föräldt'ar med bam i åldrarna 0-18 år erbjuds föräldrautbildning o Barnomsorg ska erbjudas i kommunens samtliga sex tätorter o Placeringsbeslut om bamomsorg meddelas två månader före inskolningens början o Alla grundskoleelever får förutsättningar tiii godkänt betyg i alla ämnen o På vardagar får du vid behov alltid kontakt med någon på Individ och familjeenheten (IOF) och kontakt med en handläggare på IOF senast följande arbetsdag. Bildning & arbete o Alla vuxna i yrkesverksam ålder som saknar godkänt gymnasiebetyg i svenska, engelska och matematik ges möjlighet att studera bl.a. dessa ämnen på Akademi Båstad o Kommuninvånare som står till arbetsmarknadens förfogande och saknar inkomst och statliga stödinsatser ges inom tre månader sysselsättoing och sådant stöd så att de får fotfaste på arbetsmarknaden altemativt kan påbörja studier På vardagar får du vid behov alltid kontakt med någon på Individ och familjeenheten och kontakt med en handläggare på Individ och Familj senast följande arbetsdag o Bibliotek finns i alla sex tät011ema o Kommunens huvudbibliotek är öppet alla vardagar, med kvällsöppet minst en dag per vecka och öppet minst fyra timmar på helgen o Kulturupplevelser för allmänheten varje dag året mnt o Inom biblioteken skall det genomföras minst tio bamaktiviteter per år -4-

7 Vision och mål Vård & omsorg Det finns äldreombud eller motsvarande fdr rådgivning, personlig kontakt och eventuellt hembesök Kontaktman ska utses och genomforandeplan upprättas inom fem dagar efter mottaget nppdrag På vård- och omsorgsboende erbjuds det i samverkan med kulturavdelningen gemensamma aktiviteter och kulturupplevelser vid fyra tillfållen per vecka, varav en ska vara på kvällstid I kommunens boenden ska ingen behöva dela rum med någon man inte valt att dela lum med. Alla som har hemsjukvård ska erbjudas att registrera sig i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Personligt besök ska göras inom 30 minuter efter larm om svar inte fils på trygghetstelefonen. Det ska finnas två altemativa maträtter vid huvudmålet Beslutade insatser ska utfdras inom angiven tid. Våra kunder ska veta när vi kommer och fil besked om när vi inte kommer Åtgärder till följd av avvikelser och klagomål ska påbörjas inom fem arbetsdagar. -5-

8 Övergripande ekonomisk bedömning Övergripande ~konomisk bedömning Budgetförutsättningar för Samhällsekonomin och kommunernas ekonomi SKL gör följande bedömning sin Ekonomirapport - april 2012: Samhällsekonomin Allt fler tecken tyder på en förbättrad konjunktur. Hushållen lättar på sina plånböcker samtidigt som företagens framtidsförväntningar ljusnar. Inte bara här hemma utan också i andra länder är tongångarna nu mer positiva. Mycket talar därför för att konjunkturen är på väg att vända upp igen. Men även om många tecken pekar rätt kvarstår att skuldkrisen i Sydeuropa fortsätter lägga hinder i vägen för en mer kraftfull återhämtning. Tillväxten i svensk ekonomi bedöms därför inte bli mer än måttlig. BNP beräknas öka 0,6 procent i år och 2,6 procent Stora utmaningar på arbetsmarknaden kvarstår därmed, Den bräckliga tillväxten ger inte utrymme för någon sysselsättningsökning. I stället stiger arbetslösheten, Men trots ett dystert arbetsmarknadsläge växer ändå skatteunderlaget i relativt hygglig takt. Vi bedömer att skatteunderlaget i år och nästa år ökar 3,7 procent respektive 3,8 procent. I reala termer motsvarar det en ökning med omkring 1,5 procent. Kommunernas ekonomi Kommunerna har med hjälp av återhållsam kostnadsutveckling och god ordning på ekonomin haft starka resultatunder de senaste åren. Tillfälligt konjunkturstöd och successivt förbättrad skatteunderlagsutveckling har bidragit till överskott som räckt till för att uppfylla kravet på god ekonomisk hushållning, Efter flera år med starka resultat i kommunerna börjar läget se besvärligare ut från Högre skatteintäkter än beräknat och engångsintäkter bidrar tillf<illigt till ett bra resultat i år. Därefter leder ökade demografiska behov, minskade statsbidrag och omfattande investeringsprogram till fallande resultat framöver. Nyckeltal för den svenska ekonomin (källa SKL cirkulär 12:15,120426) Procentuell förändring om Inte annat anges BNP' 5,9 4,0 1,0 2,6 3,5 3,7 3,3 Sysselsättnln9, timmar' 2,6 2,3 0,0 0,1 1,0 1,2 0,7 Öppen arbetslöshet, nivå 8.4 7,6 7,8 7,9 7,3 6,7 6,3 Timlön 2,6 2,5 3, ,1 3,7 4,0 Konsumentpris, KPIX 1.8 1,1 1,4 1,1 1,4 1,6 1,7 Konsumentpris, KPI 1,2 3,0 1,3 1,1 1,8 2,2 2,3 *Kalenderkorrigerad u(;veckling. Regeringens vårproposition Regeringen presenterade 2012 års vårproposition den 16 april, I denna presenterades inga skarpa förslag som påverkar kommunsektorn utan förslag till förändringar skjuts fram till höstens budgetproposition. Sveriges Kommuner och Landsting menar att besked om reformer och förändringar bör ligga i vårpropositionen för att kommunsektorns planeringsförutsättningar ska underlättas, -6-

9 Övergripande ekonomisk bedömning Befolkningsutvecklingen Båstad Ett av de övergripande målen för kommunen är att befolkningen ska ha minst invånare år I genomsnitt innebär det en ökning med ca 200 personer per år. De senaste fem åren har befolkningen ökat med 60 personer eller 12 personer i genomsnitt per år. l verkligheten har den årliga förändringen varierat mellan -48 till +77 personer. Med anledning av osäkerheten i faktiskt befolkningsutfall har budgeterade skatte- och statsbidragsintäkter utgått från oförändrad befolkning. En förändring av +10 invånare innebär en ökad intäkt med ca 415 tkr. Befolkningen i kommunen uppgick den 31 december 2011 till invånare. Under årets tre första månader minskade befolkningen med nio invånare. Födelsenettot uppgick till-24 medan flyttningsnettot blev personer flyttade till Båstad medan 159 flyttade ut. Befolkningsutvecklingen : Ar Antal invånare Förändring från föregående år Båstads befolkningsstruktur skiljer sig markant från riket. Andelen personer 65 år och äldre uppgår till 28 procent mot 19 procent i riket. Kommunfullmäktige har beslutat att en oförändrad befolkning ska ligga till grund för budgetarbetet Ålder Summa O w Summa O Barnomsorg, utbildning samt äldre- och handikappomsorg kostade 506 mkr 2011 vilket innebär 84 procent av kommunens nettokostnader. Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för framtida behov av kommunal service och därmed kommunens ekonomi. Förändringar ställer också krav på omprioritering av resurser mellan verksamheter och därmed påflexibilitet och anpassningsförmåga. Finansiella mål 1. Överskottetska uppgå til/2 procent av skatteintäkteroch generella bidrag. Genom detta resultatkrav anges hur mycket den löpande verksamheten får kosta i förhållande till de totala skatteintäkterna och skapar tillsammans med avskrivningar utrymmet för investeringar. Målsättningen är att uppnå ett överskott på 2 procent. För 2012 skulle detta innebära ett överskott i storleksordningen 12,7 mkr. -7-

10 Övergripande ekonomisk bedömning 2. Investeringarna (exklusive exploaterings- och va-investeringar) ska finansieras fullt ut med skattemedel. Avskrivningar och resultatet utgör det belopp som behövs för att egenfinansiera investeringarna i den skattefinansierade verksamheten. Är investeringsnivån högre krävs upplåning, utnyttjande av likvida medel och/eller försäljning av anläggningstillgångar. Lånefinansieringkan skeför övriga investeringar. Avskrivningarna uppgårtill ca 35 mkr på genomförda investeringartill och med Kommunen siw sträva efter sänkt kommunalskatt omfärutsättningarfinns. Kommunalskatten uppgår till 20:23. Resultatutveckling Båstads kommuns har haft en relativt stabil ekonomi under 2000-talet. Två år har visat underskott (2003 och 2008) medan övriga år haft positiva resultat. Överskotten har varierat mellan 3 och 35 Mkr. Det har funnits flera skäl till den goda ekonomin. En kraftig tillväxt av skatteunderlaget, ökade statsbidrag, låg inflation och god budgetföljsamhet har bidragit till de goda resultaten vände ekonomin nedåt, skatteutfallet försämrades, räntorna steg och nämnderna hade svårigheter att hålla budgeten. De positiva utfallen 2009 och 2010 beror bland. annat på att tillräckligt höga överskott budgeterades, realisationsvinster vid försäljning av fastigheter och Båstad Utvecklingsbolag, minskade sociala avgifter, lägre räntor samtstatligt konjunkturstöd. Även åtstramningar i verksamheterna bidrog till att minska kostnaderna. Kommunallagen säger att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. De löpande intäkterna ska täcka de löpande kostnaderna. Ett nollresultat är inte en tillräcklig nivå för att hålla en god ekonomi under en längre tid. Blir det underskott så säger kommunallagens balanskrav att detta ska vara återställt inom den pärmaste 3-årsperioden. De underskott kommunen haft har återställts med positiva resultat påföljande år. Resultatet för 2012 är budgeterattill14,5 Mkr. Resultatet har genom tilläggsanslag (upprustning av bygdegårdar samt extra arbetsmarknadsåtgärder) minskat med 4,5 Mkr till 10,0 Mkr. Enligt budgetuppföljning för första kvartaletsåprognostiseras ettresultat för 2012 på 7 Mkr. Verksamheterna redovisar underskott som till viss del uppvägs av högre skatteintäkter. Resultatutvecklingen, Mkr: Resultat , , , ,8 prognos ,0 budget 2013 plan 2014 plan 2015 Investeringar Ett finansiellt mål är att investeringar inom skattefinansierade verksamheter ska finansieras med egna pengar. Taket utgörs av summan av avskrivningar och årets resultat, som motsvarar mellan 45 och 50 Mkr per år. För va-investeringar därutöver samt exploateringsverksamhet kan upplåning bli aktuellt. Netloinvesteringar, Mkr: 2008 Neltoinvestering, exkl va13,8. Nettoinvestering, va 34, ,6 22, ,7 29,2 budget *) budget ,0 77,7 18,3 56,6 plan 2014 ptan

11 Övergripande ekonomisk bedömning *) ingår överförda medel från ,5 Mkr. Den genomsnittliga investeringsnivån de senaste fem åren uppgår till 31 Mkr/år exklusive va-investeringar. Innevarande år beräknas de skattefinansierade investeringarna uppgå till knappt 78 Mkr. Denna höga nivå kommer liksom för va-investeringar att kräva upplåning. Va-investeringarna har de senaste fem åren uppgått till 24 Mkr per år. En kraftig ökning av va-investeringarna (framför allt utbyggnad av avloppsledning och vattenförsörjningsplan) finns upptaget med 131 Mkr under De ökade driftkostnaderna kommer till stor del att belasta va-abonnenterna genom höjda va-avgifter. Självfinansieringsgrad av skattefinansierade investeringar, procent: 2008 Självfinansieringsgrad budget budget plan 2014 plan procent innebär att alla investeringar finansieras med egna medel. Upplåning Upplåning under åren har gjort för va-investeringar. Under 2008 upptogs även lån med 14 Mkr som vidarutlånades för ridhusanläggning i Hemmeslöv. Upplåning, Mkr Upptagna lån O ,5 budget budget ,7 plan 2014 plan års budgetavses 25 Mkr upplånas till den nya förskolan i Östra Karup. Utdebitering Kommunens utdebitering uppgår till 20,23 kronor per skattekrona. Ett av de finansiella målen är attkommunalskatten skasänkas om förutsättningar för detta finns. Den genomsnittliga utdebiteringen i riket är 20,59 kronor och i länet 20,31 kronor. Skattesatsen varierar i Skåne mellan 18,50 kronor och 21,76 kronor. Utdebitering av 1 kr/skkr för Båstad motsvarar 28,6 Mkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag är beräknade utifrån Sveriges kommuner och Landstings prognos i april Totalt beräknas de uppgå till 633,8 Mkr. Vad gäller inkomstutjämningen syftar denna till att alla kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst per invånare motsvarande 115 procent av genomsnittet i landet. Kommunen får ett inkomstutjämningsbidrag som föl' 2013 beräknas till 58 Mkr. En annan del i utjämningssystemet är kostnadsutjämningen som ska utjämna strukturella kostnadsskillnader. Strukturella kostnader är sådana kostnader som kommunerna inte själva kan påverka som exempelvis åldersstruktur och geografisk struktur. Kommuner som har en större andel barn, ungdomar eller äldre än riksgenomsnittet får ett bidrag, är andelen i stället lägre betalas enavgift. För 2013 beräknas avgiften till 9 Mkr. Det nationella utjämningssystemet föl' LSS-kostnader infördes Avgiften för 2013 beräknas till 29 Mkr. -9-

12 Övergripande ekonomisk bedömning Fr o m 2008 växlades det generella statsbidraget mot en kommunal fastighetsavgift motsvarande 1316 kr per invånare (gäller alla kommuner). Avgiften blevnästan 19 Mkr. Den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften tillförs respektive kommun. För 2013 antas den uppgå till 31 Mkr. Ekonomisk kompensation Löner I årets budget finns drygt 9 Mkr avsatta centralt för löneökningar vilket motsvarar 3 procent. Verksamheterna får kompensation efter slutförda förhandlingar. En procents löneökning motsvarar 4,2 Mkr på årsbasis. Inflation Tidigare år har det varierat om nämnderna i sina ramar fått kompensation eller inte för antagen inflation. För 2012 skedde ingen kompensation vilketi realiteten innebär ett "sparbeting". SKL:s prognos för inflation är 1,1 procent 2013, 1,8 procent 2014 och 2,2 procent procents inflation motsvarar ca 1,2 Mkr. Det ska observeras att vissa ersättningar är starkt knutna till personalkostnader, exempelvis interkommunal ersättning inom skolan. Så även vid låg inflationen så höjs ersättningen utifrån löneökningar. Förändrade verksamheter I de fall verksamheter startar upp under året och medel bara avsatts för del av året krävs tillskott för att klara verksamheten hela året. Detta gäller även andra åtaganden som gjorts som påverkar verksamhetens kostnader. På samma sätt ska reducering av medel ske då verksamhet upphör. Resultatmål Relationen nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag är en viktig faktor vid bedömning av kommunens ekonomi. Detta visar hur stor del av de totala skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Är förhållandet mer än 100 procent, d v s vi konsumerar mer pengar än vad vi har till vårt förfogande, såblir resultatet ettunderskott. Balanskravet innebär att resultatet måste vara positivt. Nettokostnadernas andel av totala skatteintäkter, procent: 2008 Nettokostnadsandel budget budget plan 2014 plan 2015 Ett annat sätt att folidulera hur stort resultatet bör vara är att ställa resultatet i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag. En tumregel enligt Sveriges Kommuner och Landsting är att årets resultat ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Ett överskott på 2 procent motsvarar för ,7 Mkr. Resultat i procent av skatteintäkter och statsbidrag: 2008 Resultat, procent av -1,7 skawbidrag , , ,3 budget budget ,3 plan 2014 plan

13 Övergripande ekonomisk bedömning Soliditet Soliditeten anger hurstor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital och är ett mått på den l~ngsiktiga betalningsberedskapen. Den framtida höga investeringsnivån inom va-verksamheten kommer att innebära upplåning vilket minskar soliditeten. Soliditet, procent: Soliditet budget budget plan 2014 plan 2015 Kommunen har en pensionsskuld på 284 Mkr som enligt lag inte ska redovisas i balansräkningen. Med hänsyn till denna skuld skulle soliditeten 2011 uppgått till 18 procent. -11-

14 Planavdelningens utblick Lägesbeskrivning för plan och exploatering Detaljplaner förbereder för exploatering i det att marken kan utnyttjas i enlighet med de rättigheter de ger när planen antagits. Planer kan överklagas, vilket sker i många av kommunens planärenden, varför det är svårt att prognostisera när planer vinner laga kraft. God planberedskap med detaljplanerad mark är en förutsättning för att exploatering ska kunna ske men att och när den sker beror av flera andra faktorer. När planen väl finns skall en exploatering förberedas genom utbyggnad av infrastrukturen och bygglov ges. Det är ytterst exploatören som bedömer marknaden d.vs när det kan vara meningsfullt att bygga och sälja eller hyra ut och i vilken takt det ska ske. Det gäller också den detaljplanerade kommunala marken vare sig den säljs vidare till enskilda, småhusföretag eller andra exploatörer. Dock har kommunen under det senaste året, i någon mån, försökt reglera genomförandet av detaljplaner på privat mark genom att fastighetsägarna måste ställa bankgaranti eller belopp till förfogande på ett konto, motsvarande alla kostnaderna för genomförande av de allmänna delarna inom detaljplanen. På detta sätt hoppas man att angelägenheten blir större hos de privata intressenterna till att realisera de upprättade detaljplanerna. Kommunen kan för sin egen mark villkora när och hur det byggs i markanvisningsavtai men agerar endast som exploatör genom det kommunägda bostadsbolaget Båstadhem. Av de bostäder som byggs i kommunen blir en del permanenta bostäder och en annan del fritidshus. Den kommuntäckande översiktsplanen (ÖP) som antogs hösten 2008 (och vann laga kraft 2009) genererar fortfarande nya planförfrågningar inom ramen för den markanvändning som planen föreslår. Tillsammans med fördjupade översiktsplaner (FÖP), för Torekovoch Norrviken, Kattvik, Boarp, är det i vissa avseenden enklare att arbeta med exploateringsförberedande detaljplaner. Dessa förhållanden gäller där Länsstyrelsen, i sina granskningsyttranden över ÖP och FÖP, är eniga med kommunen om att föreslagen markanvändning är godtagbar och förenlig med alla de intressen som man i planeringshänseende måste beakta och väga samman. I de fall där Länsstyrelsen redan i ÖP:n och FÖP:arna har uttryckt en avvikande mening måste kommunens ställningstaganden preciseras ytterligare och dialog föras med staten inom ramen för detaljplaneprocessen. Detta leder, för dessa ärenden, till mer omfattande och ofta utdragna planarbeten, exempel härpå är översynen av befintliga detaljplaner i kustsamhällena på sydsidan av Bjärehalvön, den nya detaljplanen för Norrviken - Lilla Båstad och detaljplanen för det nya verksamhetsområdet i Östra Karup, norr om väg 115, väster om väg E6/E20. En stor utbyggnad i kommunen kan ske som en följd av de planer som redan antagits och som kommer att antas de närmsta åren om planprocesser löper normalt utan långa överklaganden och om allt som planeras leder vidare till exploateringar. Möjligheter till utbyggnad är så stora att de bl a har påkallat en utbyggnad av reningskapaciteten i Hedhusets reningsverk Redogörelsen nedan visar möjligheter till exploateringar för över drygt 300 bostäder i redan antagna och laga kraft vunna planer och att nya planer kan skapa ytterligare möjligheter för c:a bostäder under resten av 2012 och Till detta kan läggas att det finns lediga tomter i olika existerande planer samt att ett smärre antal nya bygglov kan antas ges utanför planlagt område. Det innebär stora möjligheter i förhållande till Båstads storlek och utbyggnadstakten blir antagligen långsam Pågående och möjlig exploatering Nyexploateringar efter äldre och nyare laga kraftvunna detaljplaner pågår i främst Båstad, Förslöv och Torekov men nya mindre planer föl' bostäder på privat mark hal' också under de senaste åren blivit klara i Grevie, Grevie Kyrkby, Boarp och Stora Hult. -12-

15 Planavdelningens utblick I Båstad med Hemmeslöv och Eskilstorps by pågår exploatering genom olika privata intressenter med ett utbud av enskilda tomter och grupphus med c:a 50 ännu osålda enheter på t.ex., kv Dösen, Paulins väg, Äppeldalen, Gamla Campingen i Hemmeslöv. Laga kraftvunna detaljplaner med privata intressenter i Hasselbacksområdet, Eskilstorps by (Eskilstorp 5:7) samt i Hemmeslövs norra del gertillsammans utrymme för ytterligare c:a 90 hus men exploatering har ännu inte påbörjats. Eskilstorps by pågår. Den senaste revidering av detaljplaner i Hemmeslöv som ger ytterligare exploateringsmöjligheter vann laga kraft föl' ett drygt år sedan. Områdetvid Trädgårdsvägen är färdigexploaterat Detaljplanen för Trollbäcken samt ett närliggande redan planerat område vid Örebäcken ger tillsammans möjlighet till 91 bostäder i flerfamiljshus. Detaljplanen för Trollbäcken ligger fortfarande överklagad, men ett avgörande förväntas inom kort. För den sk Korrödstomten arbetar Båstadhem med en lösning som skall möjliggöra för exploatering. I Förs!öv säljer kommunen själv de sista enskilda tomterna inom detaljplanen för del av Förslöv 2:4 m fl som Anebyhus tidigare haft option på. Genom markanvisning till Bjärehalvöns fastighets AB pågår ytterligare exploatering föl' radhus inom den sista delen av samma detaljplan som om det genomförs sedan är realiserad fullt ut. De sista av Båstadhems kooperativa hyresrätter inom området stod färdiga för 1,5 år sedan. Totalt återstår 5 tomter att sälja för kommunen och 14 radhus för Bjärehalvöns fastighets AB att bygga. Båstadhem utreder fortfarande möjligheterna för genomförandet av de två flerfamiljshusen i Förslöv, inom Slammarp 64:1. Utbyggnad enligt lagakraftvunnen plan på privat mark i södra Förslöv av drygt 20 hus har fortfarande inte påbörjats. I Torekov pågår fortfarande försäljning av enskilda tomter och grupphus i ett större planområde över både privat och kommunal mark med möjlighet till c:a 100 enheter. Kommunens alla tomter, 23 till antalet, är sålda sedan ett drygt år tillbaka. Det fanns 1 tomt kvar vid årsskiftet. För den detaljplan som vann laga kraft 2010, i norra Torekov (för Varan 9:2) har projektering för exploatering pågått under 2011 men man har ännu inte kommit igång med byggnationen. Detaljplanen för ett 60-tal tomter i södra Torekov, i närheten av Torekov hotell, antogs i början av året men överklagades av närboende. I Västra Karup pågår fortfarande försäljning av 20-talet tomter genom två privata exploatörer. Ytterligare någon tomt har sålts under det gångna året och byggnation pågår. En lagakraftvunnen plan för tomtmark och grupphus på privat mark i Boarp rymmer c:a 35 bostäder och här påbörjades exploateringen föregående år och nu uppförs det första huset i området. Detaljplan föl' Norrviken med c:a 100 bostäder och hotell, som vann laga kraft 2010, håller på att genomföras i vissa delar. NTAB började under 2011 förbereda för byggnation på den sk nedre platån. Försäljning pågår av 8 tomter i Mäsingestrand genom en privat exploatör. Lagakraftvunna men ännu ej exploaterade planer föl' verksamhetsmark har under något år funnits i Förslöv och vid Båstads station. En detaljplan för ett verksamhetsområde öster om motorvägen i Östra Karup antogs 2010 men ligger fortfarande överklagad. Under 2011 påbörjades en ny detaljplan för verksamhetsmark i Östra Karup, norr om väg 115, väster om väg E6/E20 sedan kommunen köptytterligare marki anslutning till orten. Revideringen av detaljplanen för Inre Kustvägen som pågår innehåller också den, i likhet med befintlig plan, verksamhetsmark mellan vägen och järnvägen. Den mest aktuella exploateringen av verksamhetsmark pågår just nu inom ramen för den detaljplan för Hemmeslöv 8:2 som antogs och vann laga kraft i början av detta ål'. Om allt går som planerat öppnar de första butikerna här redan nästa år. -13-

16 Planavdelningens utblick Under.resten av 2012 kommer troligen ytterligare detaljplaner för bostäder att antas: Planen över nedre Hasselbacken har c:a 100 bostäder i grupp- och flerfamiljshus. Detaljplanen för bostäder i Östra Karup, revideras inför en förnyad utställning, och beräknas antas under slutet av året. Planen kommer att innehålla färre bostäder än ursprungsförslaget men det rör sig ändå om ca 150 bostäder som möjliggör olika upplåtelseformer. En större detaljplan för bostäder på kommunal mark i Grevie Kyrkby förväntas också antas under året, likaså detaljplanen för Hallen 16 (Hakonhus) som rymmer ca 30 lägenheter. Flera olika mindre planarbeten pågår i Torekovoch troligen antas planer för ca 20 tomter här under året. Planeringen för Åstad fortsätter. Utkast till plan- och kvalitetsprogram håller på att upprättas. Vidare pågår revideringen av detaljplanen för Inre Kustvägen som också omfattar det nya stationsläget och en del stationsnära verksamhetsmark, samt förhoppningsvis ett mindre antal bostäder. Detaljplanering i en första etapp runt stationsområdet med tyngdpunkt på bostäder skall också komma igång inom det snaraste Under 2013 kommer planarbete framför allt att innebära vidare möjligheter till exploatering i Båstad på privat mark i Hasselbacksområdet och Norrviken, om lilla Båstad får köpa stiftelsens mark. Den övre delen av Hasselbackenområdet kan antas ge c:a 150 bostäder i såväl småhus som flerfamiljshus och lilla Båstad, fullt utbyggt förväntas rymma ca 200 bostäder. Ytterligare detaljplaner kommer att gälla kommunal mark i Förslöv, dels planläggning för nytt stationsläge med anledning av beslutet om stationsläge för pågatåg i centrala Förslöv, dels planläggning för ytterligare bostäder inom resterande delar av Förslöv 2:4. Vidare planläggning på kommunal mark i Västra Karup, den sk Lindströms Backe, Båstad (Heden) och Grevie samt privat mark i Grevie kyrkby, möjligen också för mer privat mark i Torekov. ', Fortsatt revidering av äldre planer skall också ske, i kustsamhällen på kommunens sydsida efter dialog med Länsstyrelsen avseende Riksintressen och Ängelholms flygplats avseende bullerkurvan. Genomförd översiktlig dagvattenutredning visar också på att det krävs vidare utredningar om ansvar och finansiering av nödvändiga anläggningar för dagvattnet. Planläggning av Kattvik blir mer och mer angeläget, mot bakgrund av flera olika anledningarsomrörbebyggelsetryck, riksintressen, strandskydd, vatten och avlopp m m Perioden kommer att präglas av de nya exploateringsmöjligheter för bostäder och verksamheter som de stora planerna som färdigställts under ger. Nytt planarbete under perioden koncentreras till bostäder vid stationslägena i Åstad och Förslöv förmodligen också Grevie. Mindre planer i flera samhällen aktualiseras kanske också, tex Hov och Eskilstorp. Möjligen görs också planer för mer omfattande utbyggnad av Stora Hult. Planer för verksamheter i anslutning till stationslägena i Åstad och Förslöv skall också prioriteras. Eventuellt kommer också privat mark intill väg E6/E20 att detaljplaneläggas för verksamhet. Exploateringar sent under perioden kommer att koncentreras till stationslägena i Båstad, Förslöv och kanske Grevie inklusive Grevie kyrkby. Övrigt Behov av fler förskoleplatser och en driftsmässigt effektivare barnomsorgsstruktur kan leda till nybyggnation av förskoleenheter, i kommunal eller alternativ regi. Det är även tänkbart att privata intressenter också bygger nya förskolor. -14-

17 Planavdelningens utblick För att centrala Båstad skall kunna förtätas krävs att inriktningsbeslut fattas (som kan leda till detaljplaneläggning) med utgångspunkt i de parallella arkitektförslag som tagits fram -15-

18 Förutsättningar för Utgångsläge, budget 2012 KOMMUNFULLMÄKTIGE budget 2012 inkljusteringar justering interners renhållning -14 Skolpeng, bo, grundskola budget 2012 inkl justeringar uppdaterat ejter bejalkn prognos Skolpeng, gymnasieskola budget 2012 inkljusteringar uppdaterat ejter betolkn prognos 851 JÄVSNÄMND -50 budget 2012 inkl justeringar -50 VALNÄMND -100 budget 2012 inkljusteringar -100 ÖVERFÖRMYNDARE -489 budget 2012 in kljusteringar -489 REVISION -705 budget 2012 inkljusteringar -705 KOMMUNSTYRELSENS VERKSAMHETS OMRÅDEN - kommunstyrelse budget 2012 inkl justeringar justering interners renhållning kommunledningkontor budget 2012 inkl justeringar justering interners renhållning teknik & service budget 2012 inkl justeringar samhällsbyggnad budget 2012 inkljusteringar samhällsskydd budget 2012 inkl justeringor barn & skola, rambudget budget 2012 inkfjusteringar bildning & arbete, rambudget budget 2012 inkljusteringar ramar mm

19 - vård & omsorg budget 2012 inkl justeringar SUMMA NETTOKOSTNADER budget 2012 inkl justeringar skolpeng bo, grund justerat skolpeng gymn justerat SUMMA FINANSIERING löneökning 2012,3,1% löneökning 2013, 2,9% löneökning 2014, 3,1% löneökning 2015, 3,7% upplupna semesterlöner reserv för demografi inflation 1,1, 1,8, 2,2% pensionskostnader avskrivningar befverksamhet tillkomna avskr tillkomna avskr tillkomna ovskr tillkomna avskr skatteintäkter generella statsbidrag finansiella kostnader finansiella Intökter interna poster anslag oförutsedda behov övrigt RESULTAT Förutsöttningar: Skatte- och bidragsberöknlngarenligt cirkulär 12:15 ( ) Pensionskostnader enligt KPA:s beräkning Avskrivningar beräknat på investeringar enl tidigare plan, ca 40 mkrfär skattefinansierade verksamheter. Låneränta 2,6-3,72 % ramar mm

20 Äskanden för Driftbudget Kommunledningskontor Färdtjänst Överförmyndarverksamhet Kommunikationsenhet (info, mediabevakn) Ekonomiavdelning Kundtjänst Verksamhetsutveckling (vård & omsorg) Kommunikationsenhet (personal) Kommungemensam chefsutveckling Summa Samhällsskydd Folkhälsosamordnare (är finansierad 2012) Brandskydds- och säkerhetsutbildning Summa Teknik & service Bidrag till enskilda väghållare Bidrag till vägföreningar (större beläggn.arb) Vägunderhåll Skötsel, handelsområde Ekologiska livsmedel Summa Urspr Justerat o O 400 O O O 600 o O O o O O 100 O 100 Barn & skola Mediakostnader Livsmedelskostnader Matematikutvecklare Vikarie- och reskostnader (matematiksatsning) Modersmålsstöd och studiehandledning Förstärkning, familjecentral (0,5 + 0,5 tj) Utökning individ och familj (1,0 tj) Summa Bildning & arbete Avskaffande av skolmåltidsavgifter Samverkansavtal SKNV yrkesvux med fritt sök Färre utbildningar, ansökningsarbete Aktivitetscenter, nedsatt arbetsförmåga Försörjningsstöd Arcus (1,0 tj) Kulturminnesvård Kulturarrangemang Summa Besparing Besparing O O 500 O O O O O 1800 O O O

Båstads kommuns vision samt inriktningsmål

Båstads kommuns vision samt inriktningsmål Båstads kommuns vision samt inriktningsmål Vision Båstads kommun ska vara det självklara valet för barnfamiljer i Öresundsregionen. Med detta menar vi att Båstads kommun året om ska vara attraktiv att

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Internbudget 2013. 1 Sammandrag 3 Ramunderlag 6 Kommunfullmäktige 8 Jävsnämnd, valnämnd 9 Överförmyndare 10 Kommunrevision 11 Kommunstyrelse

Internbudget 2013. 1 Sammandrag 3 Ramunderlag 6 Kommunfullmäktige 8 Jävsnämnd, valnämnd 9 Överförmyndare 10 Kommunrevision 11 Kommunstyrelse Internbudget 2013 1 Sammandrag 3 Ramunderlag 6 Kommunfullmäktige 8 Jävsnämnd, valnämnd 9 Överförmyndare 10 Kommunrevision 11 Kommunstyrelse Kommunstyrelsens verksamhetsområden: 13 Kommunledningskontor

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017 Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Utmaningar som bakgrund till prioriteringarna Arbetslösheten ligger fast på

Läs mer

Flytta till Båstad... ett bättre sätt att leva

Flytta till Båstad... ett bättre sätt att leva Flytta till Båstad... ett bättre sätt att leva Att leva, arbeta och bo på Bjärehalvön är att välja ett liv med både hjärta och puls. Mötesplatsen Båstad erbjuder ett levande kultur- och nöjesliv och en

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Byggnads- och trafiknämnd

Byggnads- och trafiknämnd Nämnd: Ordförande: Verksamhetsområde: Förvaltning: Förvaltningschef: Byggnads- och trafiknämnd Zaine Andersson Tekniskt kontor Svante Modén Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Personalkostnader 2 255

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Centerpartiets förslag till Mål och budget 2012 2014

Centerpartiets förslag till Mål och budget 2012 2014 Centerpartiets förslag till Mål och budget 2012 2014 Effekter av regeringens budgetproposition Budgetförslaget ansluter till de, av kommunledningskontoret, framräknade förändringar som beror på yttre faktorer,

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Budget 2014. Plan 2015-2016

Budget 2014. Plan 2015-2016 Budget 2014 Plan 2015-2016 Alliansens förslag till Fullmäktigebudget 2014-2016 1 Båstads kommuns vision, inriktningsmål samt servicedeklarationer 6 Övergripande ekonomisk bedömning 15 Sammandrag av driftbudget

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Dnr 26/2014-041. Budget 2015. Fastställd av förbundsdirektionen den 15 oktober 2014, 89 2014-10-01

Dnr 26/2014-041. Budget 2015. Fastställd av förbundsdirektionen den 15 oktober 2014, 89 2014-10-01 Dnr 26/2014-041 Budget 2015 Fastställd av förbundsdirektionen den 15 oktober 2014, 89 2014-10-01 Innehåll 1 Förbundets uppdrag och verksamhet 5 1.1 Uppdrag... 5 1.2 Verksamhet... 5 Förbundsdirektionen...

Läs mer

BILAGA Investeringsbudget per projekt 2015-2017

BILAGA Investeringsbudget per projekt 2015-2017 BILAGA Investeringsbudget per projekt 2015-2017 2015-04-15 Investeringsbudget 2015 Investeringsplan 2015-2017 Plan Plan Plan Investeringar totalt (Tkr) 2015 2016 2017 Tkr Tkr Tkr INVESTERINGSSAMMANSTÄLLNING

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Tyresö i siffror 2007

Tyresö i siffror 2007 Tyresö i siffror 2007 1 Innehåll Befolkning 5 Bostäder 7 Miljöstatistik 9 Sysselsättning 10 Social service 13 Barn, skola och utbildning 14 Kultur och fritid 17 Ekonomi 18 Kommunfullmäktige 19 2 3 Befolkning

Läs mer

BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Delårsrapport 2013-08-31 Prognos 2013

BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Delårsrapport 2013-08-31 Prognos 2013 BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Delårsrapport 2013-08-31 Prognos 2013 BYGG- OCH MILJÖNÄMND Politisk organisation Ordförande: Sven Edström (s) Vice ordförande: Mona Eriksson (s) Verksamhet Mandatfördelningen i bygg-

Läs mer

Ändringsförslag till Budget 2014. samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun

Ändringsförslag till Budget 2014. samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun Ändringsförslag till Budget 2014 samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun Innehåll Kommunens förutsättningar inför 2014 och 2015-2016 inklusive omvärldsanalys... 4 Samhällsekonomisk utveckling och

Läs mer

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 1(11) KS 2011/0010 Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 Denna samordnas med ärendet KS 2011/0009 som gäller Budgetprognos 1, år 2011. Förslaget förutsätter fastighetsnämndens förslag

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Årsredovisning Miljö- och byggnämnd

Årsredovisning Miljö- och byggnämnd Årsredovisning Miljö- och byggnämnd Sammanfattning Miljö och bygg Ove Johansson, verksamhetschef "Vi är mycket stolta över att vi lyckades med nämndens mål för bra bemötande och tillgänglighet. Det gav

Läs mer

Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler

Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler Kommunchef Carin Becker-Åström 0220-241 82 Kommunstyrelsen Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler BAKGRUND Sedan ett antal år tillbaka finns ett överskott på lokaler i kommunens

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Information från kommunstyrelsens sammanträde 2010-03-03

Information från kommunstyrelsens sammanträde 2010-03-03 ) 1 (5) Presskontakt: Nina Gregoriusson, informatör Båstads kommun, 0431-777 20, 070 858 77 20 PRESSMEDDELANDE 2010-03-05 Information från kommunstyrelsens sammanträde 2010-03-03 Komplettering till informationen

Läs mer

266 Dnr 2015/40-012 KS. Uppföljnings- och avstämningsmöte, Borgholm Energi AB.

266 Dnr 2015/40-012 KS. Uppföljnings- och avstämningsmöte, Borgholm Energi AB. Sammanträdesprotokoll sid 2 (7) Innehållsförteckning: 266 Uppföljnings- och avstämningsmöte, Borgholm Energi AB. 267 Amorteringsplan. 268 Fråga om genomförande av uppdrag; Lokalisering av biogasmack i

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg

Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg 1 (6) Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg barnomsorg, kostnad totalt för hemkommun Öppen förskola, kostnad totalt + öppen fritids, kostnad totalt + pedagogisk omsorg, kostnad

Läs mer

Framtida lokalbehov för skola och barnomsorg i Dals-Ed

Framtida lokalbehov för skola och barnomsorg i Dals-Ed SAMMANFATTNING 2012-11-21 Framtida lokalbehov för skola och barnomsorg i Dals-Ed - en studie över förutsättningar och alternativ för att anpassa och optimera skolans och barnomsorgens lokaler utifrån nuvarande

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens bildningsutskott 2013-02-18 1

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens bildningsutskott 2013-02-18 1 Kommunstyrelsens bildningsutskott 2013-02-18 1 Plats och tid Konferensrum Gunnarsbyskolan, Charlottenberg kl 13.00-17.10 Beslutande Övriga deltagare Annika Hugne (C), ordförande Birgitta Olsson (M) Frida

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Vår kommun växer genom att vi tillsammans skapar en av Sveriges mest trygga, attraktiva

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S

Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S Simuleringsmodell Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S Stadsövergripande sammanställning mnkr mnkr Skatteintäkter enligt prognos från SKL januari 2015 6 511,920 6 511,920 Förändrad skatteprognos

Läs mer

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012 A Attraktiv kommun 1 Balans mellan antalet bostäder med olika upplåtelseformer Tillse att hyresrätter börjar byggas i kommunen Påbörja planeringen av nästa trygghetsboende Påbörja planläggning av studentlägenheter

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan Antagen av KF 2013-09-23 Investeringsplan 2014-2016 2013-09-10 Lizanne Byström, Ekonomichef Helena Luthman, Ekonom Investeringsnivåer Investeringsnivåerna har under 2000-talet legat på i genomsnitt 54

Läs mer

Projektavslut för stadsbyggnadsprojekt 9134 Ekdungen

Projektavslut för stadsbyggnadsprojekt 9134 Ekdungen BILAGA 2 SLUTRAPPORT Projektavslut för stadsbyggnadsprojekt 9134 Ekdungen 2011-11-16 David Arvidsson KFKS 2007/79-251 Sammanfattning Syfte med projektet var att reglera byggrätter med tillfartsvägar och

Läs mer

OKTOBERRAPPORT 2012. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden

OKTOBERRAPPORT 2012. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden Oktoberrapporten är en avstämning av verksamhetsförändringar och av den ekonomiska prognos som lämnades i delårsrapporten efter augusti. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden har på grund

Läs mer