Uppvärmning konvertering från direktverkande el

Transkript

1 Examensarbete 15 Hp C-nivå Uppvärmning konvertering från direktverkande el Reg: Oru- Te-BY3004- B103/08 Lovisa Arnesson Byggingenjörprogrammet 180 hp Örebro universitet vt 2008 Examinator: Stefan Petersson Heating, converting from direct electric heating Örebro universitet Örebro University Institutionen för teknik Department of technology Örebro SE Örebro, Sweden

2 Sammanfattning Idag värms ca 17 % Sveriges 1,9 miljoner småhus med hjälp direktverkande elvärme. Det medför ett elberoende för alla dessa hushåll. Sektorn Bostäder och Service står för ca 36 % den totala energianvändningen i Sverige, där den största energiförbrukningen sker under drifttiden. Genom att konvertera till andra uppvärmningsmetoder kan man minska energiberoendet. Jag ville därför undersöka vilka konverteringslösningar det finns och räkna på vilken som är mest lönsam genom att söka information om systemen samt att beräkna pay-offtiden för de olika system som finns. Därefter skulle informationen sammanställas i en rapport. Intervjuer, litteraturstudium och informationssökning på Internet har genomförts för att hitta fakta om de olika uppvärmningssystemen. Beräkningsprogrammet Energikalkylen har använts för att få fram investeringskostnader och kostnader och dessa har sedan använts för att beräkna pay-offtiden för de olika lösningarna. Sedan har materialet sammanställts i denna rapport. Slutsatsen enligt rapporten är att om man ska konvertera till ett annat uppvärmningssystem ska man konvertera till fjärrvärme från direktverkande elvärme och därefter pelletspanna enligt pay-offtiden. Om man bara vill göra mindre förbättringar ska man sätta in en luftluftvärmepump. i

3 Summary Approximately 17 % of a total number of 1,9 miljons of the one- or twofamily houses in Sweden are heated by direct electric heating. It causes an energy dependency for these households. The sector Houses and service stands for approximately 36 % of the total energy consumption in Sweden, where the biggest use of energy happens during the operational time. By converting to other heating systems, it s possible to decrease the energy dependency. That s the reason I wanted to discover which converting solutions there are and calculate which of them that is most economic to convert to by seeking information about the different solutions and calculate the pay-offtime for the different solutions. Then the material should be put together in a report. Interviews, literature studies and seeking information on the internet are the methods that he been used to find facts about the different systems. The calculation program Energikalkylen has been used to get the investment costs and costs per year and those he later been used for calculating the pay-offtime for the different solutions. Then this information has been put together in this report. The conclusion according to the report is that if one should convert to another heating system one should convert to district heating from direct electric heating and after that to pellets furnace according to the pay-offtime. If one should just make small changes one should convert to air-air heat pump. ii

4 Förord Jag vill speciellt tacka följande personer: Päivi Lehtikangas, Regionförbundet Örebro, Energikontoret Kåre Arvidsson, Energirådgivningen i Kil Örebro den Lovisa Arnesson iii

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte och mål Metod Energiläget Vattenburna system Fjärrvärme Berg-, sjö- och ytjordsvärmepump Bioenergi t.ex. pellets Solvärme Luftburna system Frånluftsvärmepump Luft-luftvärmepump Luft-vattenvärmepump Bidrag Nya lösningar och andra lösningar Resultat Beräkning i Energikalkylen Beräkning pay-offtiden Sammanfattning beräkning pay-offtid Diskussion och slutsatser Diskussion Felkällor Möjligheter att gå vidare med Slutsats Referenser Bilaga A Indata och Beräkningar Energikalkylen Bilaga B Beräkningar Pay-off-tiden... 33

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund I Sverige står sektorn bostäder och service för 36 % Sveriges totala energianvändning (Energiläget 2007). Av dessa 36 % står delningen Bostäder och lokaler för 87 % energianvändningen. Det finns ett stort antal hus i Sverige, dvs. ca 17 % alla småhus, som värms upp med direktverkande el 1. Många dessa är byggda på talet. Flera alternativa sätt för att värma upp bostäder finns och för att minska Sveriges elberoende och behov att importera el från andra länder, vill man från myndigheters sida minska andelen hus som värms upp med direktverkande el. Då el dessutom är en högvärdig energikälla kan det anses som slöseri att använda den till uppvärmning. Eluppvärmning alla former har den egenheten att då Sverige har det största elbehovet under vintern har även eluppvärmda hus det. Det innebär att eluppvärmda hus även är ett eleffektproduktionsproblem. USA har motsvarande problem den varmaste dagen då husen kör sina kylanläggningar. För att stimulera husägare, som har hus som värms upp med direktverkande el, att konvertera från direktverkande el till andra uppvärmningsformer används ekonomiska styrmedel. Bland annat finns det ett bidrag, som det sedan 1 januari 2006 är möjligt att söka hos Länsstyrelsen i respektive län, för konverterting från direktverkande el till helt eller delvis vattenburet system. Samhället har sedan 1978 sökt flytta bort byggande direkteluppvärmda hus till annan teknik genom piska via byggregler och morot genom bidrag. (Larsson, Tord, 1978) 1.2 Syfte och mål Syftet med examensarbetet är att sammanställa ett material om konvertering från direktverkande el, i form en rapport. Rapporten skrivs på uppdrag Energikontoret, Regionförbundet Örebro. Rapporten ska: beskriva de olika typerna lösningar som är möjliga att konvertera till, för några standardtyper villor. innehålla kostnadskalkyler som visar investeringskostnad, driftkostnad, ev. bidrag och ev. lån och ränta för de olika lösningarna. också visa pay-offtiden för de olika lösningarna informera om det konverteringsstöd som är möjligt att söka från Länsstyrelsen vid konvertering från direktverkande el. beskriva ev. nya lösningar på gång inom området. 1.3 Metod Rapporten är gränsad så att husen som det görs kostnadskalkyl på, är 1-, 1 ½- och 2-plansvillor som ligger i Örebro, har ytterväggar trä, har en boarea på 130 m 2 och en biarea på 50 m 2 i form källare. Underlag till rapporten har samlats in med hjälp intervjuer, litteraturstudium samt informationssökning via Internet. Uppvärmningsstatistik har hämtats från SCB. Värden och kostnader har beräknats med hjälp Energikalkylen på Energimyndighetens hemsida och därefter använts i kalkyler för att beräkna pay-offtiden. 1 El används här som ord för elektricitet, elektrisk ström och andra böjningar ordet. 2

7 2 Energiläget Ca 17 % Sveriges småhus värms upp med direktverkande elvärme ( Denna uppvärmningsform var populärast på 1970-talet då det var det billigaste sättet att bygga. Direktverkande elvärme är, kort beskrivet, uppvärmning som sker med hjälp el-radiatorer som är kopplade direkt till elnätet. Huset värms alltså upp med el. Sverige är ett land som själv har goda förutsättningar att producera sin egen el, tackvare vattenkraften, men t.ex. när det är extra kallt och elbehovet ökar, importerar Sverige el från utlandet. Denna el kan bland annat komma från s.k. kolkondenskraftverk, kraftverk som bidrar mycket till växthuseffekten pga. sina höga koldioxidutsläpp. Det är en orsak till varför Sverige vill minska sitt elberoende. Då sektorn bostäder och service står 36 % den totala energianvändningen i Sverige, är det en sektor där det ger effekt att påverka. Påverkan sker bland annat genom ekonomiska styrmedel så att husägare konverterar från direktverkande el till andra uppvärmningsformer. (Energiläget, 2007.) Den genomsnittliga köpta energianvändningen/total uppvärmd area för de olika uppvärmningssätten varierar bland annat beroende på husets geografiska läge (se tabell 1 nedan). I tabellen delas el in i direktverkande elvärme, el (d) och vattenburen elvärme, el (v). Direktverkande el är vanligast i temperaturzon 1 dvs. Norrlands inland (se det vita området, figur 1). Resten temperaturzonerna har följande indelning. Temperaturzon 2 omfattar kustområdena i Norrland och har sin norra gräns i en snett uppåtgående linje från norra Dalarna till Skellefteå. Temperaturzon 3 har sin norra gräns i en snett uppåtgående linje från norra Dalsland till norra Gästrikland. Temperaturzon 4 innefattar Skåne, Blekinge och västkusten. För tydligare beskrivning, se figur 1. Tabell 1 (från SCB Energistatistik för Småhus 2006) Total köpt energianvändning (exkl. hushållsel) dividerad med total uppvärmd area Använda energislag Temperaturzon Enbart el (d) Enbart el (v) Enbart olja 171 * El och olja 123 * El och biobränsle Enbart biobränsle Samtliga Berg/jord/sjövärmepump och el Berg/jord/sjövärmepump och biobränsle Berg/jord/sjövärmepump Fjärrvärme Övriga uppvärmningssätt Samtliga * Värdet är osäkert därför att under 10 fastigheter i urvalet värmdes på detta sätt i denna temperaturzon år 2006 Förklaring: I uppvärmning med olja ingår bara sådana fastigheter som endast använder olja till uppvärmning, i fjärrvärme endast fjärrvärmevärmda fastigher osv. Uppvärmning med olja och biobränsle ger ett högre värde beroende på att bränslet mäts före panna. 3

8 Förutom direktverkande el finns det ett antal andra typer uppvärmningssystem. De flesta systemen kan kategoriseras in under termerna vattenburna system eller luftburna system. Det finns dessutom kombinationer båda systemen. I nästa delkapitel ges en kort redogörelse för några olika uppvärmningssystem. figur 1. Karta temperaturzoner från asp 2.1 Vattenburna system Fjärrvärme I ca 200 tätorter i Sverige finns utbyggda fjärrvärmenät vilka står för 40 % all uppvärmning i Sverige (Värme i Villan, 2006). Fjärrvärme produceras ofta i anslutning till kraftvärmeverk med flera olika bränslen. Förbränningen sker dessutom i en stor anläggning där man kan ha bra kontroll på utsläppen, något som ibland kan vara ett problem vid småskalig förbränning. (Andrén, Axelsson, 2007.) Berg-, sjö- och ytjordsvärmepump Bergvärmepump En bergvärmepump tar vara på värme som finns nere i berggrunden. Värmen hämtas upp genom en slang som förs ner i ett m djupt borrhål i marken. Anläggningen tar liten plats och gör inte så stor påverkan på tomten. (Andrén, Axelsson, 2007.) Ytjordsvärmepump I en ytjordsvärmepump tar man, via en kollektorslang i marken, vara på den värme som finns i marken. Slangen grävs ner ca 1 m under markytan och är mellan 60 och 400 m lång, beroende på värmebehovet. Avståndet mellan slingorna ska vara 0,8-1,5 m och därför krävs det en tomt på ca kvadratmeter om man ska erhålla tillräcklig temperatur. En ytjordsvärmepump kan ge lika goda förutsättningar för hög värmefaktor som en bergvärmepump men till ungefär hälften priset. (Andrén, Axelsson, 2007.) Sjövärmepump Om man har ett hus beläget i närheten en sjö, kan en sjövärmepump vara ett alternativ. Med hjälp slingor på sjöns botten utvinner man värme. (Andrén, Axelsson, 2007.) 4

9 2.1.3 Bioenergi t.ex. pellets Pellets produceras rester från träindustrin bl.a. sågspån och bark. Detta formas sedan som runda star med en storlek på 6-12 mm i diameter och 1-2 cm på längden. Pellets eldas i en panna och värmen förs sedan vidare med hjälp det vattenburna systemet. Pelletsen förvaras i ett förråd i anslutning till pannan och matas in med hjälp en matarskruv. En fördel med pellets kontra ved är att pellets har ungefär dubbelt så högt energiinnehåll jämfört med ved. (Andrén, Axelsson, 2007.) Solvärme Solvärme kan tas tillvara genom två olika system: aktiva solvärmesystem eller luftburen solvärme. Det aktiva solvärmesystemet består solfångare och kan användas till tappvarmvatten, värme och uppvärmning pooler och bassänger. Luftburen solvärme ger ett bidrag till uppvärmningen genom att man värmer upp inkommande inomhusluft med en luftsolfångare. Solfångare bör sitta på en yta som lutar mellan ca C och inte skuggas intilliggande objekt för att man ska få maximal effekt. Dessutom klarar man sig inte utan tillskottsvärme. 2.2 Luftburna system Frånluftsvärmepump En frånluftsvärmepump tar tillvara på värmen i ventilationsluften. Anläggningarna är ofta ganska små (Andrén, Axelsson, 2007.) Luft-luftvärmepump En luft-luftvärmepump består en förångardel utomhus och en kondensatordel inomhus. Det är viktigt att värmepumpen placeras på en öppen plats för att få en jämnare temperatur. (Andrén, Axelsson, 2007.) Luft-vattenvärmepump En luftvärmepump bygger på att man tar värme från uteluften. Installationen är enkel men värmefaktorn sjunker när temperaturen sjunker under -10 C och är därför mest lämpad för södra Sverige. (Andrén, Axelsson, 2007.) 2.3 Bidrag (Innehållet i nedanstående text kommer från Boverkets häfte Information om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus.) Vid konvertering från direktverkande elvärme till ett helt eller delvis vattenburet system i småhus, flerbostadshus eller bostadsanknuten finns ett bidrag att söka från länsstyrelsen sedan 1 januari, Åtgärden måste vara slutförd innan den 31 december Konvertering till fjärrvärme, berg-, sjö- eller markvärmepump eller anordning för uppvärmning med biobränsle är de anläggningar som man kan få stöd för att byta till. Bara befintliga lokaler som tidigare har varit uppvärmda kan få stöd. Vid konvertering till fjärrvärme kan man normalt få stöd för materialkostnaden för distributionssystem, radiatorer, abonnentcentral och värmeväxlare men också för arbetskostnaden för installation denna utrustning. Förutsättningen är att den som utför arbetet har F-skattsedel eller motsvarande. Efter konverteringen måste fjärrvärmen stå för uppvärmningen minst 70 % bostadens värmebehov. Vid konvertering till berg-, sjö- eller ytjordsvärmepump kan man få stöd för kostnaden för distributionssystem och radiatorer och arbetskostnaden för installation denna utrustning. Bidraget är 30 % kostnaden men högst kr/bostadslägenhet. Konverteringsstödet utnyttjas i olika stor grad, i olika delar landet. Det finns också skillnader mellan beviljat stöd och utbetalat stöd. Det är 128 småhus i Örebro län som har blivit beviljade bidrag sedan bidraget började delas ut januari 2006 till 21 maj Av dessa 128 småhus är det sedan 107 småhus som har fått stödet utbetalat efter den slutgiltiga bedömningen. 5

10 2.4 Nya lösningar och andra lösningar Vid litteraturstudium och informationssökning på Internet har det inte uppdagats några direkt nya lösningar men det finns en del information om mindre lösningar, som att byta reglersystem och termostater. Det är inte nödvändigt att göra något så stort som att byta uppvärmningssystem. Även de tidigare nämnda mindre lösningarna, som att byta reglersystem och termostater, kan bidra till att man får en jämnare temperatur och på så sätt en lägre energiförbrukning till en lägre kostnad. 6

11 3 Resultat 3.1 Beräkning i Energikalkylen För att få fram en årlig kostnad för de olika uppvärmningssystemen har beräkningsprogrammet Energikalkylen ( använts. Inledningsvis fyller man i information om huset man önskar göra en beräkning på. Den informationen innehåller var huset ligger i Sverige, vilken hustyp huset är, antal våningar, om huset har vind eller inte, har källare eller inte, boarea, biarea, ytterväggstyp (material), typ ventilation, byggnadsår, uppvärmning, uppvärmningssystemets ålder och nuvarande energiförbrukning. Därefter kan man med programmets hjälp beräkna utgångsläget. När man har utgångsläget kan man därefter kryssa i olika förbättringar, både i form att byta uppvärmningssystem eller göra mindre åtgärder som att byta reglersystem och jämföra dessa mot varandra. I förbättringsläget finns en tabell med förinställda investeringskostnader innehåller installationskostnad 2 och konverteringskostnad 3. Dessa är möjliga att ändra om man vill och har så gjorts i beräkningarna i denna rapport då bidrag 4 för konvertering från direktverkande elvärme har erhållits samt kostnaden för pelletspanna ändrats från kr till kr efter samtal med Energicentrum, Örebro. Dessutom fyller man i ränta och betalningstid och ev. eget kapital. Sedan gör man en jämförelse mellan de olika förbättringarna och programmet räknar ut energibesparing, investeringskostnad med konvertering, kostnad/år, ändrad kostnad första året 5 och mängden koldioxidutsläpp. Beräkningarna har gjorts för tre villor (se bilaga A). För villan i kalkyl 1 gäller följande information: Huset är en 1-plansvilla byggd i Örebro och har ytterväggar trä. Det har en källare på 50 m 2 och en boarea på 130 m 2. Huset är uppvärmt med direktverkande elvärme och är byggt mellan 1976 och personer bor i huset. Huset är uppvärmt med direktverkande elvärme och är byggt mellan 1976 och Uppvärmningssystemet är installerat före 1980 och ventilationen i huset sker med mekanisk frånluft. Huset har också en oinredd vind och källare. Valet att ha källare har gjorts pga. det då finns ett extra utrymme för t.ex. panna. Husets elförbrukning ligger på kwh/år. För villan i kalkyl 2 gäller följande information: Huset är en 1 ½ -plansvilla byggd i Örebro och har ytterväggar trä. Det har en källare på 50 m 2 och en boarea på 130 m 2. Huset är uppvärmt med direktverkande elvärme och är byggt mellan 1976 och personer bor i huset. Huset är uppvärmt med direktverkande elvärme och är byggt mellan 1976 och Uppvärmningssystemet är installerat före 1980 och ventilationen i huset sker med mekanisk frånluft. Huset har också en oinredd vind och källare. Valet att ha källare har gjorts pga. det då finns ett extra utrymme för t.ex. panna. Husets elförbrukning ligger på kwh/år. För villan i kalkyl 2 gäller följande information: Huset är en 2-plansvilla byggd i Örebro och har ytterväggar trä. Det har en källare på 50 m 2 och en boarea på 130 m 2. Huset är uppvärmt med direktverkande elvärme och är byggt mellan 1976 och personer bor i huset. Huset är uppvärmt med direktverkande elvärme och är byggt mellan 1976 och Uppvärmningssystemet är installerat före 1980 och ventilationen i huset sker med mekanisk frånluft. Huset har också en oinredd vind och källare. Valet att ha källare har gjorts pga. det då finns ett extra utrymme för t.ex. panna. Husets elförbrukning ligger på kwh/år. Underlaget till kalkylen och materialet från Energikalkylen är upplagt i följande ordning i bilaga A: Ingående data t.ex. bostadstyp, energiförbrukning mm. Nuvarande energiförbrukning Jämförelse mellan olika uppvärmningssystem Separat data om varje system. T.ex. investeringskostnad och ändrad kostnad/ år. 2 I termen installationskostnad ingår kostnaden för installationen ett nytt system samt arbetskostnaden. 3 I konverteringskostnaden ingår kostnaden för att konvertera till ett nytt system t.ex. direktverkande el till ett vattenburet system. 4 Bidrag har beräknats utifrån de riktlinjer som nämns i kapitel 2.3 och de summor som har delats ut finns i bilaga A. 5 Ändrad kostnad första året inkluderar energikostnad. 7

12 Resultatet, i form ändrad kostnad och investeringskostnaden har därefter använts till beräkning för payofftiden för olika system. (se kap. 3.2) Nedan följer resultatet från de tre olika kalkylerna Tabell 2 Resultat kalkyl 1 Lösning Energibesparing (kwh/år) 1-plansvilla Elförbrukning: kwh/år Kostnad/år Vinst/år (kr/år) (kr/år) Investeringskostnad (kr) Koldioxidutsläpp (kg/år) Fjärrvärme Pelletspanna Bergvärme Frånlufts värmepump Luft-vatten värmepump Nytt regler system Luft-luft Värmepump värmeåtervinning Tabell 3 resultat kalkyl 2 Lösning Energibesparing (kwh/år) 1 ½ -plansvilla Elförbrukning: kwh/år Kostnad/år Vinst/år (kr/år) (kr/år) Investeringskostnad (kr) Koldioxidutsläpp (kg/år) Fjärrvärme Pelletspanna Bergvärme Frånlufts värmepump Luft-vatten värmepump Nytt regler system Luft-luft Värmepump värmeåtervinning Tabell 4 resultat kalkyl 3 Lösning Energibesparing (kwh/år) 2-plansvilla Elförbrukning: kwh/år Kostnad/år Vinst/år (kr/år) (kr/år) Investeringskostnad (kr) Koldioxidutsläpp (kg/år) Fjärrvärme Pelletspanna Bergvärme Frånlufts värmepump Luft-vatten värmepump Nytt regler system Luft-luft Värmepump värmeåtervinning

13 3.2 Beräkning pay-offtiden Pay-offtiden beräknas genom nedanstående formel: investering( kr) Pay-offtiden (År) = vinst / år( kr / år) Investeringskostnaderna och ändrad kostnad/år från Energikalkylen har satts in i ovannämnda formel och payofftiden har räknats ut för de olika uppvärmningssystemen. Nedan visas ett exempel på pay-offtiden från kalkyl 1. De andra kalkylerna följer samma mönster. Dessutom visas hela resultatet från kalkyl 1, kalkyl 2 och kalkyl 3 (tabell 3). Fjärrvärme Total investering: kr (se fig.6) Ändrad energikostnad: kr (se fig.6) Ränta: 4 %, 10 år Annuitetsfaktor: 0,1233 Kapitalkostnad : , 1233=1825 kr Vinst : =12975 kr Återbetalningstid= totalinvestering årligbesparing Återbetalningstid= = 5.31 år Det tar alltså 5.31 år att betala tillbaka investeringen. Här nedan visas resultatet från beräkningarna pay-offtiden för de olika kalkylerna. Tabell 3 Pay-offtiden för kalkyl 1, kalkyl 2 och kalkyl 3 Lösning Pay-offtid (år) kalkyl 1 Pay-offtid (år) kalkyl 2 Pay-offtid (år) kalkyl 3 Fjärrvärme 5,31 6,76 7,02 Pelletspanna 9,17 9,87 10,20 Bergvärme Frånlufts Värmepump Luft-vattenvärmepump Nytt regler-system Luft-luftvärmepump värmeåtervinning Sammanfattning beräkning pay-offtid Beräkningen pay-offtiden visar att det är lönsammast att konvertera till fjärrvärme. Därefter ska man byta till pelletspanna, bergvärme och luft-vattenvärmepump, i nämnd ordning, om man ska byta uppvärmningssystem. Annars, om man tar hänsyn till de mindre lösningarna, ska man sätta in luft-luftvärmepump, värmeåtervinna luften, byta till ett nytt reglersystem, installera fjärrvärme, pelletspanna, bergvärme och luft-vattenvärmepump, i nämnd ordning. Frånluftsvärmepumpen har inte varit möjlig att räkna pay-offtid på då det inte blev en vinst/år efter konverteringen. 9

14 4 Diskussion och slutsatser 4.1 Diskussion Den bästa uppvärmningslösningen att konvertera till är fjärrvärme, i alla fall om man studerar kalkylerna. Genom att använda energikalkylen var det inte heller möjligt att välja alla typer konverteringslösningar. Om man studerar de värden som kommer från i energikalkylen så kan man konstatera att både fjärrvärme och pelletspanna ger mycket lägre kostnader/år än att behålla direktverkande elvärme. Så ur den aspekten är dessa två lösningar bra att konvertera till. Dock är det inte räknat kalkyl på alla möjliga lösningar som går att konvertera till, så denna rapport har vissa brister. Ett tydligt inslag resultaten från energikalkylen är också att konverteringsbidraget har en effekt. Både pelletspanna och fjärrvärme blir bättre alternativ med bidraget. Dock måste man tänka på att det är antaganden som har gjorts angående storleken på bidraget kr är det högsta man kan få men det har blivit lite olika subventionerat. Beroende på vilken summa och vilka kostnader man får ta procentsatsen på 30 % på så får man olika stora stöd. Det är också olika faktorer energiförbrukning, kostnad och miljöpåverkan som man vinner på, beroende på vilket uppvärmningssystem man väljer. Bergvärme är t.ex. en stor investering att göra, men man minskar också sin köpta energiförbrukning ganska mycket. Fjärrvärme är bra ekonomiskt men man minskar inte sin energiförbrukning så mycket och enligt Energikalkylen så ökar man sin miljöpåverkan genom ökade koldioxidutsläpp. Konverteringen från direktverkande el är inte bara en fråga om att minska elberoendet. I ett större perspektiv är det en miljöfråga: vill man värma sitt hus med el som man ibland inte vet var det kommer ifrån och som kan komma från kolkondenskraftverk i utlandet eller förnybara bränslen som t.ex. pellets. Det kan handla om att man nästan inte minskar sin energiförbrukning men att man får energin från förnybara källor så att det blir positivt ur den aspekten. Konverteringsstödet är inte så stort men har ändå en påverkan på kalkylresultatet när det inte handlar om alltför stora summor. Vilket gensvar som det har fått, är också olika beroende på vilken del landet man bor i. I Östersund det bland annat skett en stor konvertering till fjärrvärme efter ett samarbete med det regionala värmebolaget som har gått ut med ett erbjudande om konvertering och ett 5 årigt fast pris, samtidigt som man kan få konverteringsstödet (Heattalk Nr 1/2008). Att det är populärt kan kanske bero på att man gör en stor kostnadsbesparing då energibehovet är stort och man gärna minskar kostnaderna. I Örebro är det till statistiken sett, inte så många som har konverterat men å andra sidan har man inte lika stora besparingar att göra som i norra Sverige. Det kan också vara så att många redan har konverterat sedan tidigare. Hinder för att konvertera kan vara att man inte hittar bra informationsmaterial om de andra lösningarna man kan konvertera till. Man kanske saknar utrymme att placera den nya utrustningen på och det är trots allt en ganska stor investering och ett stort ingrepp att sätta in ett vattenburet system. Å andra sidan finns det många olika alternativ som man kan ha eller byta till när man har ett vattenburet system. Direktverkande el är ett lättskött system och oro för att spendera mer tid till att sköta det nya systemet kan vara skräckande. Möjligheter och motivation för att konvertera, kan vara t.ex. ekonomiska styrmedel som motiverar folk att byta till något annat eftersom man får lite subventioner. Energibolag som erbjuder förmånliga priser kan också motivera Felkällor Det finns en del saker som kan bidra till att resultatet inte är helt korrekt. Bland annat skulle en annan kalkylmetod varit möjlig att räkna enligt. Värdena från energikalkylen förutsätts vara korrekta men det kan variera i pris mellan olika tillverkare och arbetskostnader mm. Total säkerhet angående korrektheten i formlerna finns inte heller. Kalkylen förutsätter dessutom att elpriserna inte höjs i framtiden, vilket troligen inte är fallet Möjligheter att gå vidare med Man skulle också kunna ändra de ingående data i energikalkylen för att erhålla värden för andra hustyper än de med yttervägg trä. Man kan också fokusera på de mindre förbättringar som finns att göra i Energikalkylen. Kalkyler skulle också kunna göras för flerbostadshus eller för småhus i andra städer än i Örebro. 10

15 4.2 Slutsats Denna rapport visar att det enligt pay-offtiden är mest lönsamt att konvertera till fjärrvärme från direktverkande el om man byter uppvärmningssystem. Därefter följer pelletspanna, bergvärme och luft-vattenvärmepump i nämnd ordning. Om man bara ska göra mindre förbättringar så är det mest lönsamt att sätta in en luft-luftvärmepump. Därefter följer värmeåtervinning ventilationsluften och nytt reglersystem i nämnd ordning. 11

16 5 Referenser Broschyrer Energimyndigheten, 2007, Energiläget 2007 Energimyndigheten, 2006, Villärmepumpar Energimyndighetens sammanställning värmepumpar för småhus Energimyndigheten, 2006,Värme i villan, reviderad utgåva Larsson, Tord (1978): Värmepumpar, programplan för EFUD-78 Energipolitiska beslut för forskning och utveckling 1978 Programelement 04, Byggforskningen, Stockholm Lorenz, Klaus, Henning, Annette, 2006, Välja värmesystem för villan Sahlanders grafiska, Falun Logostor, nr 1/2008, Heattalk Litteratur Andrén, Lars, Axelsson, Anders, 2007, Värmeboken Halvera dina värmekostnader, Akvedukt bokförlag, Personer Kåre Arvidsson, Energirådgivningen i Kil Åsa Lindin, Länsstyrelsen Örebro. Bernt Sköld, Energicentrum Internet Elanvändning i småhus asp 3 Om bidrag för konvertering från direktverkande el 4 Statistik bidrag konvertering från direktverkande el

17 6 Bilaga A Indata och Beräkningar Energikalkylen 6.1 Energipriser Här visas de priser som används för beräkningarna. Alla priser är med skatt, elcertifikatgift och moms. ENERGIPRISER Elektricitet Energipris 106,3 Nätgift 18,3 Ved 400 Pellets 2600 Olja Fjärrvärme 52,3 Rörligt pris öre/kwh öre/kwh kr/m³ kr/ton kr/m³ öre/kwh Fast gift kr/år kr/år kr/år Figur 2 Hämtat från energikalkylen Konverteringsstöd Uppvärmningssystem Ursprunglig inst./konverteringskostnad Bidrag Fjärrvärme kr kr Bergvärme kr kr Pelletspanna kr kr 6.3 Kostnadskalkyl Exempel 1: Hustyp: villa Biyta: 50 m 2 Våningar: 1 vån Yttervägg: Trä Vind: oinredd vind Ventilation: Mekanisk Källare: Ja Byggnadsår: Boyta: 130 m 2 Uppvärmning: direktverkande el Uppvärmningssystemets ålder: före 1980 Nuvarande energiförbrukning: kwh/år UPPVÄRMNING Årsmedelverkningsgrad/ Värmefaktor Täckningsgrad Installationskostnad Konverteringskostnad Fjärrvärme 98 % 100 % kr kr Pelletspanna 88 % 100 % kr kr Jord/Bergvärmepum p Frånluftsvärmepump 3 Luftvattenvärmepump FINANSIERING 3 Värmefaktor Värmefaktor Låneränta 4 97 % kr kr 60 % kr kr 2,5 Värmefaktor 80 % kr kr Amorteringstid 10 år % Kontantinsats* 0 Figur 3 kr 13

18 6.3.1 Nuvarande energianvändning Här visas fördelningen din energiförbrukning samt kostnaden. ENERGI Årligt inköp energi kwh inklusive hushållsel Årligt energibehov kwh inklusive hushållsel Var värme varmvatte 5900 kwh n hushållsel 5800 kwh Energibehov för normalhuset kwh inklusive hushållsel Energibehovet i ditt hus är ungefär samma som normalhuset. Din energiförbrukning är ungefär samma som energibehovet. Det beror på att el ger låga förluster i uppvärmningssystemet. EKONOMI Energikostnad var värme varmvatten 8300 kr hushållsel 7900 kr Figur

19 6.3.2 Jämförelse byte uppvärmningssystem BYTE AV UPPVÄRMNINGSSYSTEM Energibesparing Kostnad Miljöpåverkan Fjärrvärme Frånluftsvärmepump Jord/Bergvärmepum p Pelletspanna Luft-vatten värmepump Utgångsläge Jord/Bergvärmepump ger den största energibesparingen (53%) och pelletspanna ger den största kostnadsbesparingen för energi (38%) och den största miljöeffekten (68%) medan fjärrvärme ger den största totala kostnadsbesparingen (13%). TABELL Välj Energibesparing Investering med konvertering Kostnad per år Koldioxidutsläpp Fjärrvärme 800 kwh kr kr 2430 kg Frånluftsvärmepump kwh kr kr 660 kg Jord/Bergvärmepump kwh kr kr 460 kg Pelletspanna 0 kwh kr kr 310 kg Luft-vattenvärmepump kwh kr kr 600 kg Figur Fjärrvärme SUMMERING AV BYTE AV UPPVÄRMNING Byte uppvärmningssystem Energibesparing Investering Ändrad kostnad första året Koldioxidutsläpp Fjärrvärme 800 kwh kr kr kg 15

20 ENERGIFÖRBRUKNING en årlig minskning energiförbrukningen med 2%. KOSTNAD en årlig minskning energikostnaden med 34%. MILJÖPÅVERKAN en årlig ökning koldioxidutsläppen med 152%. Figur Bergvärme/Jordvärme SUMMERING AV BYTE AV UPPVÄRMNING Energibesparing Investering Ändrad kostnad första året Koldioxidutsläpp Byte uppvärmningssystem Jord/Bergvärmepump kwh kr kr -500 kg ENERGIFÖRBRUKNING energiförbrukninge n med 50%. 16