Forum för diskussion. Så fungerar gödselmarknaden. En division med många järn i elden DISTRIKTSSTYRELSEKONFERENS Succé för returen i Lycksele 19

Transkript

1 LEDAREN Förändring kräver anpassning SIDAN 2 EN ÄGARTIDNING FRÅN LANTMÄNNEN LÄS MER PÅ NR DISTRIKTSSTYRELSEKONFERENS 2011 Forum för diskussion SIDAN LANTBRUK Så fungerar gödselmarknaden SIDAN 6 ENERGI En division med många järn i elden SIDAN Succé för returen i Lycksele 19 Läs Grodden Special Historia

2 2 SIGNERAT LIVSMEDEL 3 REDAKTION Grodden, Lantmännen, Malmö Tel växel: grodden@lantmannen.com CHEFREDAKTÖR: Anna Carlström Tel: anna.carlstrom@lantmannen.com REDAKTÖR: Helena Holmkrantz Tel: helena.holmkrantz@lantmannen.com LAYOUT: Jan Reinerstam, Pagarango OMSLAGSBILD Gallerivandringen under distriktsstyrelsekonferensen. Bild: Helena Holmkrantz UPPLAGA Grodden är Lantmännenkoncernens informationstidning till ägarna. Lantmännens medlemmar (ägare) får tidningen som medlemsförmån. Upplagan är cirka exemplar. Tidningen utkommer med 6 nummer per år. TRYCKERI: V-Tab i Västerås DISTRIBUTION Tidningen distribueras som posttidning B till ägarna. Den distribueras även internt inom Lantmännen. ADRESSÄNDRING Medlemmar: Meddela kundregistret. Tel Kundregister.ssc@lantmannen.com Övriga: Kontakta redaktören ANNONSBOKNING Ardeo Media AB Kontaktperson: David Lundström E-post: david.lundstrom@ardeo.se Telefon: ANNONSMATERIAL Tekniska upplysningar: Annonser ska levereras till Ardeo Media AB som tryckfärdiga pdf-filer, bilder i 300 dpi ANNONSFORMAT (I MM) OCH PRISER FORMAT MÅTT (MM) PRIS 1/1 sida (sista sidan) 250x :- +3 mm utfall åt sidorna 1/1 sida (insida) 225x :- 1/2 sida (stående) 106x :- 1/2 sida (liggande) 225x :- 1/4 sida (stående) 106x :- 1/4 sida (liggande) 225x :- 1/8 sida (stående) 49x :- 1/8 sida (liggande) 106x :- Moms tillkommer på samtliga priser. Priserna ovan baseras på färdigt material, enligt tekniska upplysningar. Övrigt arbete debiteras. PRELIMINÄR UTGIVNING 2012 (med reservation för ändringar) Nr Utgivning Annons Deadline vecka bokning text/bild senast 1 v 8 27/1 27/1 2 v 14 9/3 9/3 3 v 20 20/4 20/4 4 v 27 11/6 11/6 5 v 38 24/8 24/8 6 v 49 9/11 9/11 BILAGOR För bokning av bilagor, kontakta redaktören Telefon Enkel A4 80 öre/ex Dubbel A4 90 öre/ex Enkel A3 90 öre/ex Urval av adresser 500 kr Färdigtryckta bilagor ska vara tryckeriet till handa minst 5 dagar före tryck Lantmännen är en av Nordens största koncerner inom livsmedel, energi, maskin och lantbruk. Exempel på Lantmännens varumärken är Axa, GoGreen, Gooh, Hatting, Kronfågel och Kungsörnen. Lantmännen ägs av drygt svenska lantbrukare, har fler än anställda, är verksamt i 18 länder och omsätter 35 miljarder kronor. Lantmännen har verksamhet i hela förädlingskedjan från jord till bord. Läs gärna mer på och Arbetet med att utveckla Lantmännen fortsätter MER ÄN HUNDRA ÅR som ett bondeägt företag, varav fyrtio år med vår gröna grodd som den sammanhållande symbolen: det är en lång historia fylld av berättelser som Lantmännen vilar på. I det här dubbelnumret av Grodden som i år kommer ut för tionde året i rad kan du läsa mer om dessa historier. Förutom de vanliga nyheterna och reportagen från vår verksamhet, så gör vi några nedslag i vår långa historia: från kvarnar och kepsar, via livsmedelstrender och silotorn, fram till den breda och internationella verksamhet vi har idag. Historieskrivningen i detta jubileumsnummer börjar 1905, och mycket har hänt sedan dess. Framför allt de senaste åren har vi gjort ett gediget arbete med att förnya och bredda varumärket Lantmännen De allra flesta förknippar oss fortfarande med det svenska lantbruket, och så ska det vara men allt fler vet också att vi står bakom några av Sveriges starkaste varumärken inom andra områden, inte minst på livsmedelssidan. Allt fler känner också till det löfte vi ger våra kunder, konsumenter och andra intressenter att vi tar ansvar från jord till bord. VÅRT STABILA RESULTAT för årets tredje kvartal, som presenterades i slutet av oktober, visar också att vår strategi är den rätta och att vi utvecklas i rätt riktning. Det var framförallt våra mest lantbruksnära verksamheter, divisionerna Lantbruk och Maskin, som utvecklades positivt under kvartalet. I division Lantbruks fall beror detta till stor del på åtgärdsprogrammet ETT Lantbruk, som ger goda effekter. Åtgärdsprogrammet fortsätter som planerat, med målet att få till stånd ett kundorienterat, konkurrenskraftigt och lönsamt Lantmännen Lantbruk. Division Maskin fortsatte utvecklas mycket positivt under tredje kvartalet, och både Swecon och Lantmännen Maskin bidrog till det förbättrade resultatet. Inom divisionerna Energi och Livsmedel möter vi samtidigt fortsatta utmaningar. Den ogynnsamma prisrelationen mellan etanol och spannmål fortsätter att påverka energidivisionens resultat negativt, och inom livsmedelsverksamheterna märker vi tydligt den minskade efterfrågan på konsumtionsvaror. I SLUTET AV OKTOBER tillträdde jag som tillförordnad vd och koncernchef för Lantmännen, då Per Strömberg meddelade att han skulle gå till nya utmaningar som vd för Ica. Övergången har gått bra, och det ska bli både spännande och roligt att fortsätta arbetet med att utveckla Lantmännen till ett ännu bättre företag. Jag är väl införstådd med vikten i förtroendeuppdraget jag övertar, och kommer att göra mitt allra bästa för att föra oss vidare på den resa vi påbörjat för att bli ett mer effektivt och lönsamt företag. I min tidigare roll som vice vd och ekonomi- och finansdirektör har jag varit med och lagt grunden till vår strategi. Samma strategi kommer att ligga fast med mig som tillförordnad vd. Vad gäller den närmaste framtiden så finns det fortfarande en stor osäkerhet kring hur den globala ekonomin kommer att utvecklas, och vi behöver vara beredda på att parera svängningarna i konjunkturen. Inom alla våra verksamheter har vi därför identifierat ett antal potentiella kortsiktiga besparingar, och varje division och affärs- Våra förutsättningar, sättet vi gör det på, och de krav som ställs på oss har förändrats, men ambitionen är i grunden densamma. område har en åtgärdsplan formulerad och är redo att aktiveras där konjunkturen påverkar oss. Samtidigt kommer vi att fortsätta att fokusera på våra långsiktiga effektivitetsplattformar: kostnads- och kapitaleffektivitet, varuflödeseffektivitet och organisationseffektivitet. Arbetet inom våra mest prioriterade fokusområden för lönsam tillväxt fortsätter också: pris & mix, innovation och ledarskap. Vi ska bli bättre på att producera det kunden efterfrågar och att öka försäljningen inom de områden där vi är mest lönsamma, vi ska uppmuntra och öka nytänkande i alla verksamheter, och vi ska utveckla våra ledare och den generella kompetensen i företaget. MYCKET HAR HÄNT SEDAN 1905, och det ställs ständigt högre krav på både människor och företag att anpassa sig till de allt snabbare förändringarna i omvärlden. Men är det något som inte har förändrats, utan snarare karakteriserat Lantmännen genom årtiondena, så måste det ändå vara viljan, kunskapen och möjligheten att ta ansvar för jorden vi lever på och brukar. Våra förutsättningar, sättet vi gör det på, och de krav som ställs på oss har förändrats, men ambitionen är i grunden densamma. Vår förmåga att ta ansvar i hela kedjan från jord till bord, och vår långa historia av att göra det, är något jag är stolt över Det hoppas jag att du som ägare också är! PER OLOF NYMAN Tillförordnad vd och koncernchef Temadag med livsmedel i fokus Nästan samtliga distrikt landet runt mötte upp till en träff i Järna på Cerealias anläggning för att lära sig mer om Division Livsmedels verksamhet. Reflektioner från temadagen Att få komma på studiebesök till en anläggning är alltid mycket intressant. Dagen började med att vi fick information om Gooh av vd Jonas Regnér och sedan en rundvandring inne i anläggningen. Gooh ger kanske inte några stora bidrag tillbaka till Lantmännen, men ett företag som Lantmännen måste våga testa nytt. Tankarna på Gooh är intressanta, man pratar mycket om flöden i köket. De har en kock som lagar maten, och de säger inte fabrik utan använder ordet kök där man tillagar färdiga kylda enportions lunchrätter. Alla i företaget kan känna en stolthet över det man producerar i köket. I dag är tillverkningen 1,6 miljoner portioner, främst till Stockholmsområdet. Tyvärr kan inte vi köpa detta på så många ställen i Sverige, utan vi får passa på och köpa med oss hem när vi är i storstaden. Att lyssna på engagerade företagsledare som Magnus Johansson är alltid lika intressant. Trenden i dag verkar vara att alla håller i sina plånböcker och att konsumenten tittar efter lågprissortimentet. Trenden som hållit i sig är att många avstår att äta pasta och bröd (minska kolhydraterna). Det kan inte vara enkelt att bemöta att vi alla på något sätt följer strömmen. En ny produkt Grodden frågade några av de förtroendevalda som var med på studiebesöket i Järna om vad tyckte var behållningen från dagen. Det blev reflektioner om både högt och lågt, men totalt sett ett mycket gott betyg till temadagen. Trenden i dag verkar vara att alla håller i sina plånböcker och att konsumenten tittar efter lågprissortimentet. som kommer nästa år är en havreflakes. Havre är något som ligger i tiden. Vi fick ett provpaket med oss hem och vi gillar det! Som kycklingbonde är man extra intresserad av att lyssna på Jan K Henriksen. En viktig sak som Jan sa var att det är viktigt att man kan sälja hela kycklingen - allt från fötter (till Kina) till filé. Slakteriet i Valla är numera Kronfågels enda slakteri i Sverige. Ett nytt, stort och effektivt slakteri när allt är inkört. Jan berättade att det hade varit en tuff tid att få allt att fungera. Hans Nilsson på Doggy informerade om katt- och hundsortimentet. Ett företag inom Lantmännen som en del av oss inte har hört så mycket om tidigare, men det var intressant. Denna marknad består inte bara av fyrfota vänner och mycket av husse och mattes värderingar/behov. Sverigemarknaden står för cirka 53 procent, men även Tyskland och Danmark är stora marknader. Doggy använder en del av restprodukterna från övriga företag inom Lantmännen. Johan Karlström, chef för division Livsmedel och Lage Westman, Ägarrelationer höll ihop dagen så att programmet blev så bra som möjligt. Text: GUNILLA, ANNA, ANN-MARIE OCH IVAN FOTO: JOHAN OLSSON I Järna fick de ansvariga för livsmedel i distriktsstyrelserna chans att möta Division Livsmedels chef, Johan Karlström, men också de ansvariga för de affärsområden som ingår i divisionen och övrig personal som hjälpte till att informera om verksamheten. Dagen inleddes med en kort presentation av Gooh av dess vd Jonas Regnér. Därefter visades deltagarna runt i tre grupper i anläggningen där maten tillverkas. Där visades en effektiv hantering av matproduktionen från inleverans av råvaror till färdig produkt. Hygienreglerna var rigorösa kring hanteringen och även för oss som besökare gällde samma krav. I Hygienregler för Lantmännen Cerealias besökare fick vi information om de krav som ställs för att få tillträde till produktionsanläggningen. Johan Karlström presenterade sedan divisionens organisation, aktuella läge och framtidsfrågor. Därefter presenterade respektive affärsområdesansvarig sin verksamhet med avseende på organisation, nuläge, hot och möjligheter och besvarade frågor från deltagarna. Magnus Johansson, avgående vd för Lantmännen Cerealia, var först ut. Därefter berättade Bent Pultz Larsen, avgående vd för Lantmännen Unibake, Jan K Henriksen, avgående vd för Lantmännen Kronfågel (och blivande vd för Unibake) och Hans Nilsson, vd för Lantmännen Doggy om sina olika verksamheter. Efter presentationerna följde en frågestund innan dagen avslutades och deltagarna återvände hemåt. Text: LAGE WESTMAN Man får kontakt med engagerade ägare från hela landet Efter en dag med ett späckat program så kan det kännas som korvstoppning. Men det är alltid intressant och lärorikt. Som deltagare/ägare kan jag känna att man skulle vilja kunna ställa de svåra frågorna för att lyckas förstå vad som händer bakom kulisserna. I företag som man känner till lite mer är man oftast mera insatt, men det är inte alltid enklare för det. En viktig del av träffar som livsmedelsdagen är att man får kontakt med andra engagerade ägare från hela landet. GUNILLA STENEMO, Växjö De visade engagemang och glädje För det mesta är det angenämt att vara ägare till Lantmännen. Särskilt denna dag då vi fick se och höra de entusiastiska medarbetare som jobbar inom division Livsmedel. Inom livsmedelssektorn är det lite trögt just nu, med prispress på marknaden till följd av konjunkturnedgången. Det gäller att samla sig, hitta trender som håller långsiktigt och utveckla vidare. En utmanande uppgift för division Livsmedels ledning att sy ihop. De verkade fast beslutna att vässa klorna och få tillbaka den lönsamhet vi blivit bortskämda med. Eftermälet av dagen är nog det engagemang och den glädje som division Livsmedel visade i sitt arbete. Betryggande! IVAN HOLMQUIST, Hälsingland Jag var mycket imponerad av Gooh och Jonas Regner Jag var mycket imponerad av Gooh och Jonas Regner, en mycket intressant resa som har drivits av människor som tror på produkten. Under dagen förstod vi att Lantmännen är mycket duktiga på att utveckla nya produkter och anpassa produktionen efter vad marknaden önskar, detta gäller särskilt inom Cerealia. Vi fick bra information om hur Kronfågel har hjälpt de gårdar som var berörda av nedläggningen i Kristianstad, samt om inkörningsproblem i den ombyggda anläggningen i Valla. Sammanfattningsvis en mycket bra dag där möjligheten gavs att få lyssna till mycket duktiga och drivande människor. ANNA JOHANSSON, Örebro Dagen var verkligen Intressant och välbeövligt för oss ute i distrikten fullmatat med information, synnerligen effektiv tidsmässigt, väldigt intressant, samt inte att förglömma välbehövlig för oss ute i distrikten så att vi har information att föra vidare ut till våra ägare. Vi fick även ta del av strategier inför framtiden, en del för utveckling av verksamheten och en del för att behålla marknadsandelar. Därmed vill jag rikta ett tack till alla som var med och arrangerade för en intressant dag full av information. ANN-MARIE L. HULTGREN, Sörmland

3 5 4 KONCERNNYTT LANTBRUK PER STRÖMBERG GÅR TILL ICA DON i havre Per Olof Nyman blir tillförordnad vd SLÅR HÅRT MOT LANTBRUKARE I VÄST samma leverens. Eftersom vi tar ett prov på hela leveransen så kan det handla lite om tur eller otur vad resultatet blir. Att ta fler prover löser inte det problemet. För ett helt rättvist resultat skulle man behöva testa varje kärna. Det är ett dilemma som vi måste förhålla oss till, menar Bengt Karlsson. Lantbrukarna får försöka att jobba på flera fronter. Den förmodligen viktigaste åtgärden är en snabb nedbrukning av stubb och halm. Vad gäller förfrukter tycks majs vara en värsting medan vete, rågvete och potatis hamnar i en mellanklass. Bäst är oljeväxter och ärter, säger Lars Johansson, handläggare på Jordbruksverket, som deltagit i de informationsträffar som hållits i höst: Är det varmt och regnigt under blomningen rekommenderar vi också att man skördar så tidigt som möjligt. Här gäller det att tänka om lite och acceptera en högre vattenhalt. En snabb torkning minskar också risken av förhöjda värden av DON. Ett annat råd till odlarna är att sprida riskerna genom att så vid olika tidpunkter men det kan vara svårt att tillämpa i praktiken. Enkät kan ge svar Särtröska liggsäd En enkät bland havreodlare har gjorts och via de data som nyligen samlats in hoppas Thomas Börjesson, analysutvecklare på Lantmännens utvecklingsavdelning, få vissa indikationer på vad det är som gjort att DON ökat så kraftigt: Än så länge vet vi exempelvis inget om sortfrågan; om några sorter är mer känsliga än andra. Vad vi hittills kunnat konstatera är att mycket som påverkar tillväxten av DON ligger utanför lantbrukarens kontroll. Undvik också överdriven gödsling för att minska riskerna för liggsäd. Om liggsäd uppträder kan man försöka hålla isär den delen genom att särtröska fältet i olika omgångar och hålla isär den skördade liggsäden, påpekar Lars Johansson. Att vissa områden är hårdare drabbade än andra kan dels bero att det varit fuktigt och varmt under framför allt blomningsperioden, dels på att smittan överförs mellan odlingsmarker. Sidospridning kan gå med vinden och det är därför det är så viktigt att inga rester av halm och stubb blir liggande kvar som potentiell smittkälla, understryker Lars Johansson. Problemet accentueras av att det inte finns något godkänt växtskyddsmedel i Sverige för effektiv bekämpning av DON i havre. De godkända medel som finns har inte visat sig ge något konkret Text: LEIF BERGLUND resultat. Problemet med det fruktade mögelgiftet DON (Deoxynivalenol) i havre har ökat kraftigt i år, framför allt i västra Sverige; Västergötland, Värmland och Dalsland. Merparten av lantbrukarna där har fått se sina havreleveranser nedklassade och avräknade som foderhavre eller bränslekärna. Lantmännen har därför nyligen arrangerat en rad informationsträffar med lantbrukarna i de berörda områdena. Vad vi har sett är närmast en explosion av förekomsten av DON i havre under Det är allvarligt med tanke på att det är en gröda som är mycket odlad i de värst drabbade områdena, säger Bengt Karlsson, försäljningschef på Lantmännen Division Lantbruk. Huvudorsaken till den ökade förekomsten av mykotoxinet DON tros vara de senaste årens fuktiga klimat med två regniga somrar där havren är speciellt känslig under blomningsperioden. Stora intäktsminskningar I den grova analys som gjorts av Lantmännen har uppemot hälften av den levererade havren i år nedklassats och i västra Sverige är siffran 70 procent. Det är bekymmersamt med tanke på att det handlar om stora intäktsminskningar för de drabbade lantbrukarna. Inte nog med att avräkningspriset är lägre för foderhavre än för grynhavre utan det ökade utbudet av foderhavre gör också att priset för denna vara sjunker, säger Bengt Karlsson. Under de informationsträffar som hållits har kritik framförts mot de provtagningar som görs och de analysmetoder som används för att spåra DON. Ett problem är att förekomsten av DON kan skifta mycket i ett fält och då kan det också skifta mycket i en och Råd till odlarna De råd som getts på de välbesökta informationsträffarna är i huvudsak desamma som finns i broschyren Nationella branschriktlinjer för att undvika Fusariumtoxiner i spannmål 2011 och som finns att ladda ned på Jordbruksverkets hemsida under rubriken odling. Men en del nya frågeställningar framkom också. Läs mer om havremarknaden på sidan 23 Vd och koncernchef Per Strömberg lämnar Lantmännen för att bli vd för Ica med tillträde senast 16 april Gränsvärden vid invägning av: Konventionell grynhavre DON max ppb avräknas som grynhavre DON ppb nedklassas och avräknas som foderhavre DON över ppb nedklassas och avräknas som bränslekärna Han har tillfälligt efterträtts av Per Olof Nyman, vice vd och finansdirektör, tills rekryteringen av en permanent efterträdare är klar. Det är naturligtvis beklagligt att Per lämnar oss. Han har gjort ett mycket bra arbete och lämnar ett Lantmännen som är mer lönsamt, fokuserat och välkänt än för fyra år sedan. Vi kan bara gratulera Ica till ett bra val av ledare, sade Thomas Bodén, styrelseordförande Lantmännen, efter tillkännagivandet. Per Olof Nyman, vice vd och finansdirektör sedan 2008, gick omedelbart in i rollen som tillförordnad vd och koncernchef när beskedet kom och en rekryteringsprocess för permanent efterträdare påbörjades. Hur lång tid rekryteringen kommer att ta är svårt att beräkna, men man räknar med åtminstone ett halvår. 4 frågor till Per Olof Nyman, tillförordnad vd och koncernchef för Lantmännen Berätta något om dig själv Per Olof! Sedan augusti 2008 är jag ekonomi- och finansdirektör för Lantmännen, och sedan januari 2011 vice vd. Dessförinnan arbetade jag som vice vd och ekonomi- och finansdirektör för Whirlpool Europa, med huvudkontor i Comerio i Italien. Jag är uppvuxen i Finspång och har examen från Linköpings Tekniska Högskola i industriell ekonomi. När jag inte är på jobbet, tillbringar jag gärna tiden med min familj och barnen, eller ungdomarna snarare, de är 17 och 19 år gamla. Jag tycker mycket om att resa och favoritresmålet är Italien. God mat och gott vin sitter aldrig fel och jag tillbringar rätt mycket tid i köket. Jag tycker också om att motionera, gärna en löprunda eller på mountainbike. Vad händer med Lantmännens strategier? Kommer du att fortsätta på samma väg som Per Strömberg? Ja, vår strategi ligger fast, och vårt arbete för att bli ett mer effektivt och lönsamt företag fortsätter som planerat. Jag kommer att göra mitt allra bästa för att föra Lantmännen vidare på den resa vi påbörjat mot att bli ett mer effektivt och lönsamt företag. Som vice vd och ekonomi- och finansdirektör har jag, liksom resten av koncernledningen, varit med om att ta fram vår strategi och stakat ut vägen för Lantmännen framåt. Arbetet med våra fokusområden och tillhörande program kommer att fortsätta med oförminskad takt. Vi måste också arbeta med att parera effekterna av svängningarna i konjunkturen. Det finns fortfarande en stor osä- kerhet kring hur den globala ekonomin kommer att utvecklas, och vi behöver vara beredda på att agera när konjunkturen påverkar oss. Ju bättre förberedda vi är, desto stadigare står vi som företag. Även på lite längre sikt behöver vi fortsätta arbetet inom våra effektivitetsplattformar: kapitaleffektivitet, varuflödeseffektivitet, och organisationseffektivitet. Du är nu både finansdirektör och tillförordnad koncernchef, hur klarar du det? Vi har en erfaren och driven ekonomistab som kan ta över många av mina arbetsuppgifter under en begränsad tid. Jag sitter också som ordförande i en del interna grupper och där finns det kolleger som tar över min roll tills vidare. Vi räknar med att rekryter- ingen kan ta ett halvår, kanske nio månader och arbetet måste ju fortgå under tiden. Vad är fokuspunkterna framöver? Viktigast är det påbörjade förändrings- och förbättringsarbetet inom Lantmännen Lantbruk. Det är ett projekt som för med sig mycket stora förändringar. Monika Lekander har ett stort och viktigt arbete framför sig och det måste få ta tid! För det andra ska vi fortsätta arbetet för att komma upp till det resultat ni som ägare kräver av oss. 10 procents avkastning på eget kapital är ett tufft mål, men om vi följer vår strategi är vi framme vid målet Konventionell foderhavre DON max avräknas som foderhavre DON över 8000 nedklassas och avräknas som bränslekärna Grynhavre KRAV DON max 1750 avräknas som grynhavre, inga avdrag DON nedklassas och avräknas som foderhavre KRAV DON nedklassas och avräknas som konventionell foderhavre Över 8000 nedklassas och avräknas som bränslekärna Foderhavre KRAV DON max 3000 avräknas som foderhavre DON nedklassas och avräknas som konventionell foderhavre DON över 8000 nedklassas och avräknas som bränslekärna Fakta om DON DON tillhör en grupp mögelgifter som kallas trichotecener som bildas av Fusariumsvampar och förekommer i framför allt vete, rågvete och havre. Det är vanligt att DON finns i låga halter i spannmål och anses då inte utgöra någon hälsorisk. Vanligtvis är halterna av DON låga i svenskt spannmål, långt under de gränsvärdena som är satta. För grynhavre finns ett gränsvärde som grundar sig på en EU-förordning. Gränsvärdet för obearbetad havre är ppb (mikrogram/kilo), vilket är ett lagkrav och gäller i hela EU. För övriga spannmål är gränsvärdet lägre. Orsaken till att högre gränsvärde tillåts i havre beror på att man räknar med att en del toxin finns i skalet och som försvinner vid skalning. Den avräkningsgrundande kontrollen av DON-förekomst görs vid inleverans. Den ökade förekomsten av höga halter av DON i havre har medfört att samtliga havreleveranser kontrolleras under Lantmännen använder sig av två olika analysmetoder: snabbstickor för sorteringsanalys och den mer tillförlitliga Elisametoden för avräkningsanalys. Havren sorteras på anläggningarna utifrån specifika krav och riktlinjer (se tabell). Utöver de kontroller av DON-halt som spannmålsupp- köparna gör tar kvarnarna stickprov. I slutändan ansvarar företagen i livsmedelsbranschen för att deras produkter är säkra. Det är kommunerna, där livsmedelsföretagen finns, som har kontrollansvaret för detta. Livsmedelsverket i sin tur bedriver årligen ett nationellt kontrollprogram av mykotoxiner i livsmedel. Djur som äter foder med höga halter av DON kan bli sjuka (svin är mer känsliga än nötkreatur) men animaliska livsmedel bedöms inte utgöra någon risk för människor eftersom DON utsöndras snabbt från djurkroppen. Källa: Lantmännen och Livsmedelsverket

4 6 TEMA GÖDSEL 7 Global marknad i ständig rörelse I oroliga tider ökar ofta intresset för att investera i råvaror. Det har gjort jordbruksprodukter bland de mest intressanta produkterna för investerare. Priserna på gödselprodukter hade i oktober ökat med 20 procent jämfört med samma period förra året. Men gödselmarknaden är komplex och det är många olika faktorer som påverkar utvecklingen. Text: LENA JASSLIN Marknaden för gödselprodukter är i dag i högsta grad global. Vårt hörn av världen, Europa, svarar för cirka tio procent av världshandeln på gödselprodukter. Sverige i sin tur står bara för en liten del av detta. Det betyder att marknaden för gödsel i stor utsträckning styrs utanför Europas gränser. Alltid högsäsong Att handeln med gödsel nu sker på en global marknad får också direkta effekter på efterfrågan. Den tid då gödselpriset var lägst i Europa när marknaden öppnade i juli för att sedan successivt öka fram till vårbruket är definitivt förbi, berättar Harald Åkesson som är inköpsansvarig för växtodlingsprodukter på Lantmännen Lantbruk. I och med att vi i dag har en global handel av gödselprodukter är det alltid högsäsong för gödsel i någon del av världen. Det krävs en hel del av Harald och hans kollegor på inköp för att göra rätt bedömningar av marknadsutvecklingen och göra inköpen vid rätt tillfällen. Det svänger snabbt och det är viktigt att hela tiden följa med i rörelserna. En orsak till den rörliga marknad vi ser i dag är att riskvilligheten hos både köpare och säljare har minskat sedan lågkonjunkturen Det är inte någon som vill sitta på stora lager och därmed blir marknaden mer lättrörlig. Kopplingen till världshandeln generellt med tyngdpunkt på varor med lantbruksanknytning blir tydligare. Priserna följs åt Gödselmarknaden visar en allt starkare koppling till nästa led i värdekedjan spannmålen och prisutvecklingen på den internationella spannmålsbörsen. Det beror på att när priserna på spannmål är bra vill världens lantbrukare odla mer spannmål och efterfrågan på gödsel ökar. Därmed finns det utrymme för producenterna av gödsel att ta ut ett högre pris. Prisutvecklingen på gödselprodukter beror också på prisutvecklingen på de råvaror som ingår i gödselprodukterna. Asien dominerar marknaden för urea i världen. Eftersom urea är den volymmässigt största gödselprodukten globalt sett, så är också den asiatiska marknaden viktig för att tolka prisutvecklingen. Även om urea som kvävekälla inte har någon stark tradition i Sverige så finns en tydlig koppling mellan priset på urea och vårt kväve. I Sverige är det nästan uteslutande nitratprodukter på marknaden, beroende på vårt klimat. Färre och större aktörer Marknaden går allt mer mot större aktörer, både på leverantörs- och köparsidan. Aktörerna konsolideras, tillverkare köps upp och går samman. Det här är egentligen något som pågått under 20 års tid men de senaste fem åren har trenden blivit allt tydligare. 3TYDLIGA TRENDERNA PÅ GÖDSELMARKNADEN: Ökad globalisering Ökad konsolidering både bland leverantörer och köpare Prisutvecklingen på gödselmarknaden får en allt starkare koppling till de internationella spannmålspriserna Med starka leverantörer så är det en intressant affärspartner för leverantörerna. Vår storlek tillsammans med fördel att också som köpare vara kraftfull och professionell för att kunna förhandla fram bra villkor med fördelaktiga en stor fördel för att bygga långsiktiga DLG, HaGe Kiel och Agro Danmark är priser och säkra leveranser, säger Mikael relationer och kontinuitet i samarbetet Jeppsson som är chef för handel på med leverantörerna, fortsätter Mikael Lantmännen Lantbruk. Jeppsson. Det var också därför som Lantmännen för tio år sedan tog steget att starta leverantörernas ögon är att vi har en Det som också gör oss intressanta i ett gemensamt inköpsbolag tillsammans enkel struktur. Vi vill arbeta direkt med med DLG och senare också med tyska producenterna och marknadsföra deras HaGe Kiel för att stärka inköpskraften produkter på den svenska marknaden samt säkra tillgången på gödsel och därmed kunna vara en intressant affärs- många andra länder är det flera led in- utan några onödiga mellanhänder. I partner. Tillsammans med DLG, volverade, förklarar Mikael. HaGe Kiel och Agro Danmark så äger Lantmännen inköpsbolaget European Hur täcker vi framtidens behov fosfor? Fertilizer På det sättet svarar vi med European Fertilizerför för cirka sju procent perspektiv på gödsel på sidan 8. Läs också krönikan som ger ett hållbarhets- av EU:s konsumtion av mineralgödsel eller tre miljoner ton produkt. Tätare samarbeten Visst kan man agera som en mindre aktör men då går det inte att erbjuda ett fullsortiment med trygga leveranser över tid. Man är helt enkelt inte en lika Viktiga leverantörer på den europeiska marknaden: De stora europeiska leverantörerna är bland andra norska Yara, OCI, ICL, Kali & Salz men också ryska och polska leverantörer. Tänk fosfor för framtiden Det krävs mer fosfor om inte framtidens skördar ska minska. Lantmännen Lantbruks gödselexpert Johannes Åkerblom förordar en förnuftig användning av fosfor för att säkra skördeutfallet. Dagens skördar bortför mycket fosfor men vi tillför oerhört lite, samtidigt som vi försöker ta ut så hög skörd som möjligt. Det har gått bra hittills, men nu går det inte längre utan att det blir skördebortfall och sämre kväveeffektivitet, säger Johannes Åkerblom, produktchef för gödsel. Till följd av det överdrivna fosforgödslandet under 1960, -70 och -80- talet har många kunnat leva på tidigare generationers gödsling. Men nu är det nya tider. Idag tar vi ut högre skördar tack vare bättre sorter, bättre växtskydd och förfinad maskinteknik. Ett höstvete med en skörd på 8 ton bortför 25 kg fosfor. Dyr fosfor och billig spannmål Vid låg fosforstatus (klass IVa och under) tryter fosforreserverna snabbt i jorden och efter tio år nås kritiska nivåer om inte fosfor tillförs. Dagens sparsamma fosforanvändning beror på att fosforn har varit dyr de senaste åren. Och från 1990-talet och fram till 2007 har lantbrukare fått lite betalt för spannmålen. Viktigt att poängtera är att vi inte förordar samma höga användning som för år sedan, men vi kan inte fortsätta att tillföra Johannes Åkerblom, produktchef gödsel på Lantmännen Lantbruk. mindre fosfor och bortföra mer genom höga skördar. Förnuftig användning av fosfor leder till ökad odlingssäkerhet, skörd och kvalitet, säger Johannes. Positiv inverkan på vårkorn När det gäller skördebortfall är det stor skillnad mellan grödorna. Olika grödor är olika känsliga. Potatis, majs och sockerbetor är i regel välförsedda med fosfor. Oljeväxter och stråsäd däremot får ofta för lite. I stråsäd ger fosforgödsling bättre pay-back i vårkorn jämfört med höstsäd. Anledningarna är att vårkorn får mindre tid för rotutveckling och att en mindre rotvolym kräver mer fosfor. Av samma anledning är det positivt att radmylla fosfor jämfört med bredspridning. Vi vet att i vårkorn sitter det förbättrade nettot inte bara i högre skörd utan i bättre kvalitet, säger Johannes Åkerblom. Han nämner att fosfor ger jämnare avmognad med mindre grönskott. Högre tusenkornvikt, högre rymdvikt och ökat maltutbyte är effekter av kalium. Fosfor för övervintringen Inte att förglömma är att både höstoljeväxter och höstsäd behöver fosfor på hösten för att övervintringen ska tryggas. Tveksam övervintring med försvagade plantor på våren gör att avkastningspotentialen i grödan sänks drastiskt. Text: KARIN LARSSON Lägger du ner för mycket tid på din utfodring? Vill du förändra ditt utfodringssystem eller tänker du bygga nytt stall? Då kan vi hjälpa dig att: minska arbetsinsatsen vid utfodring spara pengar vid nybyggnation reducera driftskostnaderna spara in en traktor och dess underhåll fö rbättra hygienen på foderbordet tillreda ett lätt och luftigt foder med optimal struktur Cormall foderblandare finns i storlekar från 10 m 3 till 50 m 3 och kan användas tillsammans med rälshängd fodervagn, bandfoderfördelare, fodertruck och kedjefoderbord. Den passar i såväl lösdriftstallar som i uppbundna stallar. Jonas Johansson Cor i Centrum AB Telefon: (även kväll o helg!) Telefon Cormalls stationära foderblandare till en rälshängd fodervagn.

5 8 TEMA GÖDSEL KRÖNIKA ENERGI 9 Ny syn på fosfor och miljö STUDIEBESÖK PÅ Etanol- NÄR VÄXTNÄRING DISKUTERAS ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv har det hittills oftast handlat om läckage och övergödningsproblem i sjöar och hav. Troligen kommer diskussionerna att breddas framöver och det faktum att fosfor är en ändlig resurs borde hamna mer i fokus. Oavsett ur vilket perspektiv man diskuterar är nyckeln att ta väl vara på resurserna och ha hög precision i användningen. Att oljan är viktigt för mänskligheten och världsekonomin är bekant för de allra flesta. Oljeprisernas upp- och nedgångar rapporteras det dagligen om i nyhetssändningar från ekonomiredaktioner världen över och begreppet peak oil, det vill säga den tidpunkt då oljeutvinningen börjar minska, är känt för de allra flesta. Den sista droppen olja kommer dock aldrig att utvinnas utan kommer sannolikt att bli så dyr att vi inte kommer ha råd att använda den på det sätt som vi gör i dag. En annan resurs som mänskligheten om möjligt är än mer beroende av är fosfor. Tillgången på fosfor är direkt avgörande för all odling och därmed våra möjligheter att försörja en växande befolkning med mat och bioenergi. Sett till dess betydelse är diskussionen om fosfor som ändlig resurs ganska blygsam, även om peak-fosfor nu allt oftare dyker upp i debatten och media börjat uppmärksamma frågan. INGEN VET NÄR PEAK-FOSFOR INTRÄFFAR. Fosfor är ett grundämne som naturligtvis inte kan ta slut, men kan finnas på platser i ekosystemen där det är svårtillgängligt. Jag har sett uppskattningar på att de lättillgängliga resurserna räcker allt från 20 till 1000 år beroende på hur man räknar. Osäkerheten är stor. Vi vet dock säkert att de tillgängliga fosforreserverna är ändliga och efterfrågan ökar globalt sett. Vad vi också vet är att en stor del av de kvarvarande fosforreserverna har höga kadmiumhalter och därför olämpliga att använda orenade som gödselmedel på åkermark. Detta eftersom det långsiktigt riskerar att höja kadmiumhalterna i marken och i sin tur i grödorna som ska bli livsmedel. Kadmium har negativ påverkan på folkhälsan. Kadmiumhalterna varierar mycket beroende på varifrån fosforn kommer. De finska och ryska fosfortillgångarna, där mycket av den fosfor som i dagsläget når den svenska marknaden i form av NPK-gödsel har generellt sett låga halter sällan över 10 mg Cd/kg P. De volymmässigt mindre produkterna P/PK-gödsel ligger dock högre, vanligen mellan mg cd/kg P. Nordafrikansk fosfor som är vanlig på andra europeiska marknader har ofta kadmiumhalter som ligger över 100 mg Cd/kg P och det förekommer halter mellan 600 och 1000 mg Cd/kg P på världsmarknaden. Det betyder att tillgången på fosfor som är lämplig att använda för odling av livsmedel är begränsad och de låga kadmiumhalterna som ofta lyfts fram på den svenska marknaden inte kommer att vara en självklarhet framöver. Kunskapen om de negativa konsekvenserna av höga kadmiumhalter ökar och det är rimligt att anta att efterfrågan på fosfor med låga kadmiumhalter kommer att öka globalt sett vilket leder till högre priser på den gödselkvalitet som vi vant oss vid på den svenska marknaden. Gödning ur ett hållbarhetsperspektiv DEN BEGRÄNSADE TILLGÅNGEN på fosfor av rätt kvalitet är alltså en mycket viktig hållbarhetsfråga för jordbruket och livsmedelsförsörjningen och det finns all anledning att hushålla med fosfor på ett än mer effektivt sätt och satsa på utveckling av hållbara system för återföringen av den livsnödvändiga fosforresursen. När det gäller hushållning är kunskap om det verkliga behovet i jorden viktigt. Att ha kontroll på tillflöde och bortförsel från åkermarken och anpassa givorna efter det är centralt. Detta är de flesta medvetna om. När det gäller utnyttjande av stallgödsel är kanske potentialen större att utveckla effektiviteten. Det råder i dag ofta en obalans mellan fosforhalterna mellan olika marker, både lokalt inom gården på skiften nära respektive längre bort från stallarna och regionalt mellan djurtäta och mer spannmålsdominerande distrikt. Transportkostnaderna är orsaken i båda fallen och här behövs teknikutveckling. Utvecklingen av biogasproduktionen kan vara ett sätt att koncentrera upp halterna och öka avståndet där det är ekonomiskt och miljömässigt försvarbart att transportera växtnäringen. Andra viktiga innovationer är ny teknik för separering av olika fraktioner av stallgödseln och även biogasrötrester, till exempel den så kallade Splitboxen, som kan få betydelse för att åstadkomma en jämnare fördelning av spridningen och också där få fram en mer högvärdig växtnäring som kan transporteras till de marker som har större behov av fosfor. ATT ÅTERFÖRA DEN VÄXTNÄRING som förs bort via grödorna och blir livsmedel och i dagsläget slutligen hamnar i slammet från avloppsreningsverken är en annan nyckelfråga. I dag är spridning av avloppsslam det vanligaste sättet att återföra fosfor till åkermark. Spridningen av slam möter ibland kritik och höga kadmiumhalterna jämfört med mineralgödsel används ofta som argument för att inte sprida slam. Visst är halterna av kadmium högre i slam jämfört med dagens NPK-gödsel. I REVAQ-slam som är det som både Lantmännen och LRF förordar ska spridas om man som lantbrukare väljer att slamgödsla sina marker, är maxgränsen i dagsläget 34 och det faktiska genomsnittet i godkänt slam ligger på cirka 26 mg Cd/kg P vilket kan jämföras med de tidigare angivna kadmiumhalterna i olika fosforgödselmedel på olika delar av världsmarknaden. Trots att kvaliteten på slammet har förbättrats de senaste årtiondena är slamkvalitet ännu inte långsiktigt hållbar. Det är dock viktigt att komma ihåg att inte heller dagens användning av jungfrulig fosfor är långsiktigt hållbar. Frågorna om att sluta kretsloppet av den ändliga resursen fosfor och skydda åkermarken från oönskade ämnen måste hanteras parallellt och med en helhetssyn, annars riskerar lösningen på det ena problemet leda till nya problem i andra ändan. Helhetssyn är grundläggande i allt hållbarhetsarbete, det gäller i synnerhet även denna fråga. Fosfor är alltså en verklig nyckelfråga för framtiden, inte bara för jordbruket utan för hela mänskligheten. Detta är inga nyheter för en lantbrukare, men jag hoppas på en ökad medvetenhet i samhället kring hur viktig denna fråga är och hoppas på en konstruktiv diskussion på hur fosforfrågan ska lösas på bästa sätt för en befolkning som just passerat sju miljarder och är på väg mot nio miljarder inom 40 år. CLAES JOHANSSON, chef Hållbar utveckling Lantmännen De lättillgängliga fosforreserverna är ändliga och efterfrågan ökar globalt sett fabriken SPRIDER KUNSKAP Att ta emot studiebesök är ett sätt att sprida kunskap om varumärke och verksamhet. Det är en ofta förbisedd del i arbetet och ändå så viktig. På Agroetanol i Norrköping får processingenjören Oliver Teichert ofta ta emot besök från grupper som lantbrukare, studenter, politiker alla med olika intressen och kunskapsnivåer. Genom att exempelvis ta emot studiebesök och synas på högskolorna kan vi väcka intresse hos blivande ingenjörer för vår verksamhet. En del ansöker sedan om att göra examensarbeten hos oss. På så sätt ökar vi våra möjligheter att nå ut som attraktiv arbetsgivare och få bra och kompetent personal för framtiden, framhåller Oliver. Han påpekar också att studiebesöken är bra tillfällen att påverka beslutsfattare och blivande beslutsfattare och ge dem en bättre kunskapsgrund för framtida beslut. Oliver kom till Sverige från Tyskland som examensarbetare 1996 och blev kvar. Han började på Agroetanol när första etanolfabriken byggdes för elva år sedan. Han ingår i teknikavdelningen och arbetar med optimering av processen och långsiktiga projekt. Just nu arbetar han mycket med foderutveckling och omvärldsbevakning ur tekniskt perspektiv. Men han är också en av de som tar hand om studiebesök, en uppgift där han har nytta både av rollen som omvärldsbevakare och sitt tekniska kunnande. Debatten styr frågorna Under studiebesöken får gästerna följa hela processen från spannmål till etanol och foderråvara. På vägen hinner många frågor dyka upp. Nivån på frågorna beror förstås på besökarnas kunskaper och bakgrund. Studentgrupper från högskolorna ställer många rent tekniska frågor. Men gemensamt för alla besöken är de mer generella frågor som ofta bygger på det man hört och läst i media: Många av de ämnen som folk tar upp under studiebesöken är sådant som även cirkulerar i den allmänna debatten. Många frågor speglar också de fördomar och missförstånd som finns vad gäller etanoltillverkningen. Mat och bränsle Det kanske allra vanligaste är att man vill veta hur Agroetanol försvarar tillverkningen av etanol från spannmål. Frågan har flera perspektiv. Jag brukar berätta om vilken fördel det är för bönderna att etanolfabriken finns, att det är ett sätt att etablera en minsta betalningsnivå för bönderna. Jag tar 2008 som exempel, då etanoltillverkningen av många svenska bönder upplevdes som ett bra alternativ efter en dålig skörd. Oliver påpekar också att det är viktigt att förklara att det bara är stärkelsen som går till etanolen. Resten går till en högkvalitativ foderråvara med svenskproducerat protein som ersätter en del av den importerade sojan i foder. Jag tror att det är viktigt att poängtera att vi inte bara gör sprit, utan också proteinfoder. Mängderna är också väsentliga att ta upp för att sätta debatten i rätt belysning: Normalt tar vi bara procent av den svenska skörden till etanoltillverkning och många arealer ligger i träda. Vore det brist på spannmål skulle de antagligen odlas. Dessutom ska man komma ihåg att vi inte är intresserade av att köpa kvarnvete med höga proteinhalter, vi vill ha fodervete med höga stärkelsehalter! Ibland hettar debatten ändå till och då gäller det att använda en annan strategi: När debatten bygger på känslor i stället för fakta, tror jag att man måste bemöta den på ett känslomässigt sätt. Man kan till exempel ställa en motfråga: är det okej att elda upp ändliga resurser som olja när vi mycket väl har FOTO: ROBIN KARLSSON Jag tror att det är viktigt att poängtera att vi inte bara gör sprit, utan också proteinfoder. Oliver Teichert, processingenjör på Agroetanol i Norrköping. kunskap och möjlighet att göra något av en råvara som är så förnyelsebar som spannmål? I framtiden kommer kanske barnbarnen att påpeka för oss: Morfar, ni eldade upp oljan, varför kunde ni inte hitta på något bättre? Andra generationen Många har hört begreppet andra generationens etanoltillverkning och undrar varför Agroetanol inte gör etanol på cellulosa eller trä. Så lätt är det inte. I tio år har man sagt att det 5 10 år framåt i tiden kommer att finnas en stabil, fullskalig och kommersiellt gångbar process för etanoltillverkning av träråvara. Vi har inte sett det än. En fråga som alltid kommer upp till sist i debatten är förstås hur man uppfattar etanolens framtid. Vi är övertygade om att det kommer att finnas ett behov av etanol i många år framöver. Alla har en bil, alla behöver tanka. Låginblandningen i bensin är de flesta inte medvetna om och om halten av etanol ökar framöver kommer vi att fortsätta behöva en jämn hög produktion av etanol. Jag tror inte heller att det kommer att bara finnas en sorts bränsle i framtiden, bränslemixer kommer att få allt större omfattning. Etanol kommer då att fortsätta vara viktigt, avrundar Oliver. Text: HELENA HOLMKRANTZ

6 10 LANTMÄNNEN ENERGI Driver heta frågor Lantmännens energidivision är Sveriges största bioenergiföretag med verksamheter inom bland annat drivmedelsetanol, värmepellets och fjärrvärme. Sedan ett år tillbaka är Carl von Schantz chef för en division med stor spännvid. Energidivisionen har mycket diversifierade bolag, men det är fantastiska bolag som alla är starka inom sina respektive branscher. Det är något man som ägare verkligen kan vara stolt över! Text: HELENA HOLMKRANTZ Carl von Schantz, chef för energidivisionen. Prognosen är en flerdubbling av marknaden de närmaste åren när man måste gå från fossila till förnybara lösningar. Etanolen är en väldigt viktig del av denna omställning. När Grodden träffar Carl på huvudkontoret i Stockholm kommer diskussionen i hög grad att kretsa kring Lantmännen Agroetanol ton spannmål köps varje år in till Agroetanol. En tredjedel, själva stärkelsen, blir etanol, en tredjedel blir en foderprodukt bestående av fiber och protein och en tredjedel blir koldioxid. Alla tre produktområdena ska enligt Carl bli lönsamma tillväxtaffärer. Fiberproteinet säljs än så länge främst som foderråvaran Agrodrank 90, men det är ett område där man just nu satsar intensivt på att vidareutveckla. (Läs mer i Grodden 4/2011). Det mest komplexa området är dock etanolproduktionen: När man investerar i en etanolfabrik tar man ett steg in i den globala drivmedelsbranschen. Det är en utmanande bransch där man är väldigt beroende av priser på etanol och spannmål som styrs av världsmarknaden och som inte alltid är korrelerade påpekar Carl men konstaterar samtidigt att det finns ljuspunkter. Svårt att påverka Tittar vi på lönsamheten i dag i etanolbranschen i Europa så är situationen utmanande på flera håll och dessutom svår att påverka i det korta perspektivet. Men oavsett vad man säger i media, så är etanol en tillväxtbransch. Prognosen är en flerdubbling av marknaden de närmaste åren när man måste gå från fossila till förnybara lösningar. Etanolen är en väldigt viktig del av denna omställning har fört med sig stigande spannmålskostnader som inte har motsvarats av tillräcklig uppgång i etanolpriserna. De främsta orsakerna är dels den omfattande importen av skatte-subventionerad etanol (E90) från USA, dels att etanolhandlarna hittat kryphål för E90 i regelverket för internationell handel. Den amerikanska subventionen kommer troligen att försvinna som en del av det övergripande sparpaket landet står inför. I oktober kom dessutom ett nytt beslut i EU som omklassificerar förtullningen av E90. Carl uttrycker därför ett försiktigt hopp om en ljusare framtid för den europeiska etanolen redan under nästa år: Det kan dröja ett par månader in i 2012 innan vi ser effekterna av de förändringar som rör E90. Helt säker kan förstås ingen vara, men det pekar åt rätt håll. Ökad efterfrågan Det som också bidrar till optimismen är att efterfrågan på etanol enligt alla bedömare fortsätter att öka mycket drivet av att fler länder satsar på en större inblandning av etanol i vanlig bensin. EU har tagit beslutet att det är tekniskt okej att öka inblandningen i vanlig bensin till tio procent. Tre europeiska länder har hittills börjat gå över från fem till tio procent: Tyskland, Frankrike och Finland. Redan det har skapat en ökad marknad för etanol. Inom de närmaste åren lär fler länder välja att höja inblandningen, däribland Sverige. Att gå från fem till tio procents låginblandning är ett effektivt sätt att minska beroendet av fossila drivmedel i befintlig fordonspark. I Sverige kommer övergången från dagens E5 till E10 inom något år, därefter ser vi framför oss att man går upp till E20/E25, vilket är nivån som tillämpas i Brasilien sedan länge. Även i USA är man på väg mot högre inblandningsnivåer, där E15 troligen kommer inom kort, säger Carl och fortsätter: Givetvis skulle vi från Energidivisionens sida gärna se en tillväxt inom höginblandad etanol, men etanolaffären står absolut inte och faller med utvecklingen för E85. En del röster i debatten hävdar att etanolen är död efter det att nedsättningen av förmånsvärdet för etanolbilar tas bort. Men vår etanol går huvudsakligen till låginblandning i vanlig bensin och det är den marknaden som är vårt fokusområde och där vi ser den största potentialen. E85 används i stor utsträckning i Brasilien och USA, men i Europa är det endast Sverige och till viss del Frankrike och Tyskland som satsat på det spåret. Det som är oerhört kul att konstatera när det gäller Agroetanol är utvecklingen av det vi mer direkt kan påverka, som själva produktionen, har utvecklats positivt. Under 2011 har vi nått designkapacitet, alltså den kapacitet som fabriken är byggd för att klara, och vi har goda förhoppningar om att kunna överträffa designkapaciteten redan nästa år. Koldioxid Det tredje benet i Agroetanol är koldioxid, en än så länge outnyttjad resurs, men även här pågår vidareutveckling. Det är en klimatneutral koldioxid eftersom ursprunget är spannmål och koldioxiden tidigare tagits upp av spannmålet som en del av fotosyntesen och därför kan sägas vara en del av ett ekologiskt kretslopp. Där skiljer den sig från fossil koldioxid som härrör från fossila bränslen. Koldioxid är något som efterfrågas av industrin till exempelvis för kolsyrade drycker, vid förpackning av livsmedel och i brandsläckare. Den svenska marknaden för koldioxid är i växande, men bara en liten del produceras inom landet, resten importeras i dag med höga transportkostnader till följd. Vi har alltså inte bara en import av etanol och proteinråvaror till Sverige utan även här är vi unika med vår närhet till marknaden.. Vi planerar just nu för att kunna ta till vara åtminstone en del av vår koldioxid. Målet är att ha ett investeringsunderlag och en affärsplan klar under första halvan av Carl ser stora fördelar med en sådan satsning: Vår etanol är redan nu en av världens mest miljövänliga etanolprodukter. Vår växthusgasreduktion ligger på 71 procent, att jämföra med mycket amerikansk etanol som ligger på 35 procent eller konkurrenter i Europa som inte når över 50 procent. Kan vi dessutom ta vara på koldioxiden och ersätta fossil koldioxid blir klimatnyttan ännu större, säger Carl och menar att det är dags för politikerna att uppvärdera etanolen som drivmedel. Efter några år av en yvig etanoldebatt har vi nu en stark känsla av att allt fler beslutsfattare och debattörer inser att det finns stora fördelar med hållbar etanol och att den är stort och bra alternativ till fossila drivmedel. Vi har därför stor optimism inför framtiden och vet att vi ligger helt rätt med våra satsningar på etanolen. Ägarnyttan med Agroetanol tycker Carl är tydlig: Om man tittar på de senaste årens avkastning och lägger till utvecklingen på efterfrågan på spannmål och prisutvecklingen på spannmål i regionen skulle jag säga att etanolfabriken varit helt rätt investering för ägarna. Lantmännen Agroenergi Lantmännen Agroenergi samlar tillverkning av pellets, briketter, pulver och logs till uppvärmning med fjärrvärmenät och värmeanläggningar i ett bolag. Av omsättningen kommer ungefär 80 procent från bränsletillverkningen och 20 procent från värmeanläggningarna. Precis som Agroetanol befinner sig Agroenergi i en bransch med mycket kraftig tillväxt. Efterfrågan på värmepellets i Europa förväntas stiga från 15 miljoner ton 2010 till över 100 miljoner ton 2020 Det är framför allt industrier och kommunala anläggningar som just nu konverterar oljepannor till biobränsleeldade pannor och i de stora kolkraftverken inför man låginblandning av biobränslen, vilket skapar ytterligare efterfrågan. Den utmaning Agroenergi står inför är att den väntade tillväxten faktiskt ska komma igång.i Sverige har vi denna säsong dock negativt påverkats av den starka kronan. Den har till följd att råvarorna, som handlas i lokal valuta, blivit dyra för våra svenska anläggningar att bära när vi konkurrerar på en internationell marknad. Vår lettiska verksamhet har inte detta problem. Det har tyvärr haft en negativ inverkan på Agroenergis lönsamhet under 2011, men just nu ser vi att priserna är på väg uppåt igen och mycket pekar på en fortsatt positiv prisutveckling under En vidareutveckling vi tittar på är om vi skulle kunna få en tydligare koppling till våra ägare genom att blanda den traditionella skogsråvaran till våra värmepellets med råvaror från åkermarken frö och halm är några exempel på råvaror som undersöks. Lantmännen Aspen Aspen är ett spännande tillväxtbolag som kontinuerligt växer i nya kundsegment och på nya geografiska marknader. Aspen gör alkylatbensin som är klart bättre för både hälsan och den lokala miljön än traditionell bensin. Just nu arbetar vi med att försöka införa en grön komponent i tillverkningen. Det skulle reducera det fossila beroendet och dessutom skulle det göra alkylatbensinen till ännu mer intressant produkt. Lantmännen Reppe Affärsidén för Reppe är att göra värde av vete. Det är något man tagit fasta på genom åren och från att enbart ha varit en stärkelsefabrik har man kontinuerligt utvecklat nya affärsmöjligheter genom att utnyttja sin råvara på alla tänkbara sätt ton vete köps in per år och förädlas på olika sätt. I dag är Reppe Sveriges näst största finspritfabrik, där man tillverkar vodka av hög kvalitet för den amerikanska marknaden. Men man tillverkar också stärkelseprodukter till livsmedelsbranschen, utvinner gluten till bageriindustrin och nyligen började man också arbeta med att ta fram stärkelseprodukter till pappersindustrin. Utmaningen med Reppe är att kunna fortsätta hålla den goda lönsamheten uppe. Under åtta år var utvecklingen konstant god, men under inledningen av 2011 har vi haft ett hack i kurvan med en vinst på lägre nivå. Den lägre vinsten beror framför allt på inkörningsproblem under första halvåret kopplat till den stora investering vi gjort i Lidköpingsfabriken för att kunna ta fram pappersstärkelse. Nu går produktionen betydligt bättre och vi letar nu nya branscher och tillväxtmöjligheter. Bland annat är nya stärkelseprodukter till området bioteknik något vi utreder. Bolagens framtid Carl får ofta frågan när han träffar förtroendevalda om man funderar på att sälja något av de fyra bolagen inom divisionen. Han brukar då svara att det är viktigt att vara öppen för olika utvecklingsmöjligheter, att helt äga eller sälja är inte de enda vägarna. Man kan också tänka sig att samäga ett bolag eller ett produktben med någon annan om det visar sig att det ger bolaget bättre utvecklingsmöjligheter: De bolag vi har inom divisionen ska vi utveckla på bästa möjliga sätt. Vi ska utveckla värdet för Lantmännens ägare oavsett vad som händer. Om Lantmännen väljer att sälja av något bolag, ska det bolaget vara så välskött att vi får bra betalt för det. Behåller vi det ska vi ha bästa möjliga lönsamhet. Är bästa vägen samägande, ja, då ska vi ta den möjligheten under beaktande. KORTA FAKTA OM ENERGIDIVISIONEN ÅRLIG OMSÄTTNING: cirka 3 miljarder SEK ÅRLIGT INKÖP AV VETE: cirka ton ANSTÄLLDA: närmare 400 BOLAG SOM INGÅR: Lantmännen Agroetanol, Lantmännen Agroenergi, Lantmännen Aspen och Lantmännen Reppe DIVISIONSCHEF: Carl von Schantz

7 12 DISTRIKTSSTYRELSEKONFERENSEN Styrmodellför Lantmännen Lantbruk, utdelningspolicy och ägarorganisation; några av många debattämnen under årets distriktsstyrelsekonferens. Med föredrag varvade med gallerivandring och arbete i grupper blev det en aktiv arbetsdag med mycket utrymme för diskussioner bland de förtroendevalda. Text och bild: HELENA HOLMKRANTZ Gallerivandring och debatter Årets distriktsstyrelsekonferens lades upp på ett lite annorlunda sätt. Redan efter inledningen fick deltagarna dagens första arbetsuppgift. Runtom i lokalen hade skärmar med postrar ställts upp. I grupper fick sedan alla gå runt och diskutera de frågor som togs upp i denna gallerivandring. Här fick alla möjlighet att ventilera åsikter som kommit fram i samband med den roadshow som koncernstyrelsen företagit landet runt under hösten. Det var exempelvis åsikter om andelen individuellt kapital i Lantmännen, basen för utdelning av emissionsinsatser och om ägarorganisationens uppbyggnad. Diskussionerna blev intensiva och uppgiften för grupperna blev sedan att formulera sina viktigaste frågor till styrelsen. Hur det gick står att läsa i den separata artikeln härintill. Ett av föredragen för dagen hölls av Monika Lekander, chef för Lantmännen Lantbruk. Även hon hade fått direkta frågor från arbetsgrupperna och utgick ifrån dessa i sin föredragning. Hon berättade om hur man tänkt och arbetar för att lansera den nya organisationen i Lantmännen Lantbruk. Hon konstaterade att det är ett tufft uppdrag men att många delar snart är på banan: Dels måste vi bli färre för att dra ner på kostnaderna, dels måste vi höja kompetensnivån i företaget. Vi är bra på vissa saker, men andra saker har det visat sig att vi varit ganska dåliga på, som prissättning. Som en följd av den analysen vi nu till exempel att anställa en prisstrateg. Monika berättade vidare om en av de största utmaningarna framöver att bemanna alla tjänster. Per den 1 december fanns i Lantbruk inte mindre än 108 vakanser. Men vakanserna uppstår inte över en natt. Det här är en fråga vi kommer att arbeta med under hela nästa år. Vi tar förändringen på allvar för att möta kraven i framtiden, förklarade Monika. Men varför görs samlokaliseringen i Malmö? Flera studier visar att företag med starka gemensamma värderingar är starka företag. Det är så jag ser det folk måste träffas för att vi ska kunna få en gemensam kultur och skapa ett starkt värdebaserat företag. Men självklart måste det samtidigt finnas kompetent personal som arbetar lokalt ute i landet. En annan av de frågor som togs upp var att ge lantbrukssäljarna rätt verktyg för att göra bra affärer: Att det finns bra ledare och bra säljare är något av det som vi värderar högst. Vi har tidigare haft en säljorganisation som haft alldeles för litet stöd. Genom att ändra vår organisation och tillsätta regionchefer hoppas vi kunna ge våra säljchefer mer tid att vara bra coacher till våra säljare, svarade Monika. Vad är din plan efter den stora organisationsförändringen? Vi måste hela tiden fortsätta förändringsprocessen. Om vi inte gör det backar vi, för omvärlden rör sig hela tiden framåt. Lead är ett kontinuerligt Per Olof Nyman, tillförordnad vd och koncernchef, presenterade sig för distriktsstyrelserna. förbättringsprogram som vi hela tiden kommer att hålla på med. Framför allt måste vi ha en ledning som är van vid snabba förändringar och många av våra nytillsatta chefer är vana vid det sedan tidigare jobb. Vilken är den enskilt viktigaste frågan ni vill ställa till styrelsen? Det var en uppgift till grupperna under distriktsstyrelsekonferensen. Sofia Carlsson ledde utfrågningen av styrelsen som svarade både kort och kärnfullt från scenen. Frågan om rörlig lön har varit ett återkommande ämne konstaterade Sofia och vände sig till Thomas Bodén. Utifrån förra stämman har vi nu en process där Förtroenderådet är styrelsens bollplank, inledde Thomas, som också fortsatte med att svara på en annan fråga nämligen rörlig lön till alla medarbetare. I dagsläget är det inte aktuellt med hänsyn till ägarkrav och lönsamhet, menade Thomas, som fortsatte, ska den rörliga lönen verkligen vara en drivkraft krävs att det är mer än nån tusenlapp. Tommy Brunsärn, facklig ledamot i styrelsen, menade att systemet med rörlig lön faktiskt också innebär att man avstår lön till den rörliga delen, något som inte är aktuellt för alla medarbetare inom Lantmännen i dag. Yngre medlemmar och ny personal borde informeras om Lantmännens bakgrund och historia. Hur kan vi göra för att utveckla och förmedla det som är unikt med Lantmännen? Det var frågan till Helle Kruse Nielsen. Lantmännen är ett fantastiskt företag, menade Helle, som bit för bit själv lärt känna Lantmännen. Jag tror vi ska utbildning i samband med olika introduktionsprogram, konstaterade Helle. Arbetet blir också mycket mer intressant för medarbetarna om man vet vem man arbetar för, avslutade Helle. Anitra Steen fick frågan om styrelsens Många frågor till styrelsen syn på fler dotterbolagsstyrelser och referensgrupper. Jag ser för- och nackdelar konstaterade Anitra, fler styrelser ökar insynen, men kan också leda till vissa problem i ansvarsfördelningen. Det är alltid en avvägning. Att öka antalet referensgrupper trodde Anitra däremot skulle kunna vara en väg att öka engagemang och delaktighet. En fråga gällde andelen individuellt kapital inom Lantmännen. Bengt-Olov Gunnarson menade att det skulle kunna vara tema för en hel dag, men han konstaterade att det är en fråga styrelsen tar med sig. Man konstaterade också att utdelningspolicyn är styrelsens fråga, men att under road-showen har man önskat få distriktens synpunkter och kommentarer. Per Lindahl, bland annat ny ledamot i Ägarutskottet, fick beskriva hur man kan öka samverkan och utbytet mellan distrikt och koncernstyrelse. Det är självklart för mig att distrikten är en resurs vi inte får tappa bort, men formerna för hur vi gör det kan utvecklas på flera sätt, menade Per, som själv för inte allt för länge sedan var just distriktsordförande. Mer frågor, uppgifter eller dialog typ road-showen, var Pers recept. Den fråga som engagerat flest gällde avkastningskraven inom Lantmännen Lantbruk. Den utmaningen fick Thomas Magnusson. I ett kooperativt företag går vinsten tillbaka till ägarna, och inget säger att ett kooperativt företag inte kan vara lönsamt var, var Thomas svar. När styrelsen klev ner från scenen såg både publik och styrelse nöjda ut. Ett bra betyg inte minst till Sofia! ANNA CARLSTRÖM Grodden Nr

8 Landscape LM Lantbruk LANTBRUK KRÖNIKA NYHETER 1 Lantbruksförsäljning 2 regioner, 8 säljområden Region Nord: Bengt Karlsson Region Syd: Paul Dring Region Nord (1 4) Säljområde 4 Säljområde 3 Säljområde 7 Säljområde 8 Säljområde 1 Säljområde 6 Säljområde 2 Säljområde 5 Region Syd (5 8) UEtt steg mot ökad lönsamhet nder året som gått har Lantmännen Lantbruk haft stort fokus på intern ordning och reda. Syftet är att bli mer affärsmässiga och stärka konkurrenskraften. Målet är att öka lönsamheten. Är inte Lantmännen Lantbruk konkurrenskraftiga så riskerar vi att våra kunder och spannmålsleverantörer väljer en konkurrent på marknaden och till vilken nytta är vi då för våra ägare? Är vi däremot en konkurrenskraftig aktör så är våra ägare vinnare på flera sätt: vi erbjuder en intressant produkt eller tjänst till våra ägare (i rollen som kund och spannmålsleverantör) och resultatet av affären går tillbaka till ägarnas fickor genom återbäring och efterlikvid. Affärsmässighet är ett måste I en alltmer konkurrensutsatt marknad måste Lantmännen Lantbruk agera kundorienterat och affärsmässigt, på samma villkor som konkurrenterna. Det är nödvändigt att vi ser över vårt erbjudande, vår prissättning, våra affärsvillkor, vår produktivitet och våra kostnader utifrån ett lönsamhetsperspektiv. Att vara allt för alla är inte lönsamt för någon. Första kvartalet 2011 gjorde Lantmännen Lantbruk två större kundundersökningar. Resultatet av dessa visar mycket tydligt att vi måste vara mer professionella för att vara intressanta i framtiden. Ett led i det är att utveckla vår kompetens, effektivisera vår organisation och våra arbetssätt. Ny organisation från 1 december Den 1 december träder en ny organisation i kraft. Det är en organisationsförändring som innefattar neddragningar, omplaceringar och utveckling av vår kompetens. Den innefattar också en samlokalisering av många tjänstemän i Malmö. Syftet med organisationsförändringen är att skapa en effektivare organisation. Genom att placera många av tjänstemännen på samma plats får vi ett större informationsutbyte, ökad möjlighet att lära av varandra, bättre flexibilitet och mer samarbete över avdelningsgränserna. Förändringar som alltid brukar komma kunden till godo. Säljarna är även i framtiden spridda i landet men deras ansvarsområden, arbetssätt och indelning påverkas av förändringsprocessen inom Lantmännen Lantbruk. Två regioner skapas med fyra geografiska områden i varje region, där regionchefer och säljchefer har totalansvaret för all försäljning inom sitt respektive område. Regionchefer tillsätts för att vi ska ha ett tydligt och synligt operativt ledarskap ute hos säljchefer, säljare och kunder. Det leder samtidigt till att våra åtta säljchefer kan fokusera mer på att leda sin verksamhet och utveckla medarbetare och affärer på det lokala planet. Samtidigt blir spannmålsinköparna en del av avdelning Lantbruksförsäljning. Även detta markerar att vi flyttar närmare våra kunder. Med konkurrenskraft och affärsmässighet i fokus fortsätter vi att stega mot ökad lönsamhet. ANNA JOHANSSON kommunikationschef Lantmännen Lantbruk Kalmar Lantmän Inne att bjuda dejten på rester 7 av 10 svenskar har aldrig bjudit gäster på rester, de flesta för att de inte vill uppfattas som snåla eller tråkiga. Samtidigt har de flesta inte något emot att bli bjudna på rester. I november lanserade Lantmännen därför Restdejting, en tjänst på där du kan matcha både rester, råvaror och människor för en matupplevelse utöver det vanliga. Att bjuda på rester är inte alls trist eller snålt. Med nya recept för rester, kryddningar, spännande ingredienser och en snygg presentation på tallriken kan vilka rester som helst förvandlas till en festmåltid. Många maträtter ökar dessutom i smak dag två, efter att ingredienserna fått lära känna varandra bättre, något som kanske också gäller relationer och dejter, säger Elin Åström, kock och delförfattare till Lantmännens receptbok Var rädd om maten. Kvinnor mer positiva 70 procent av männen säger nej till att bjuda sin dejt på rester, medan 60 procent av kvinnorna svarar att de inte skulle kunna tänka sig att bjuda en dejt på rester. De allra flesta kvinnor skulle äta och använda mer rester i matlagning om de fick mer inspiration Med hjälp av nya appen Så rätt från SW kan Sveriges lantbrukare nu snabbt och enkelt hitta fram till rätt vallfröblandning. Från köksbordet, stallet, traktorn eller tv-soffan. Nu kan den som har en smart lur hitta rätt vallfröblandning direkt i telefonen. I appen Så rätt kan man enkelt sortera SWs vallfröblandningar efter odlingsområde, ekologiskt/konventionellt, gräs-/baljväxtblandningar med mera. Man kan också läsa om blandningarnas egenskaper och användningsområden och se vilka sorter som ingår i en blandning. Det betyder att varje lantbrukare snabbt och enkelt kan leta sig fram till just den vallfröblandning som passar den egna gården bäst. Oavsett var i Sverige gården är belägen. Appen Så rätt från SW är kostnadsfri. Det enda man behöver göra är att sms:a SÅRÄTT till och tips, medan männen säger att i första hand bättre planering skulle få dem att äta mer rester. I Norra Mellansverige och Norrland har man en mer avslappnad inställning till rester som bjudmat än i Stockholm och Sydsverige. Ny tjänst för restdejting Lantmännen lanserade Restdejting i november. Besökaren registrerar sig och sina matrester eller råvaror i skafferi och kylskåp, som sedan matchas med någon annan persons passande rester och råvaror. Tillsammans bildar de en komplett måltid. Förutom att hitta ett perfekt matmöte finns goda möjligheter till en spännande restdejt och kanske en matpartner för livet. Rester kan användas till alla möjliga goda saker och nu har du chansen att genom restdejtingtjänsten hitta en lämplig matlagningsdejt att slå dig ihop med i köket. Den grillade kalla kycklingen blir basen i en krispig sallad med västerbottenost, gårdagens kött kan fyllas i små filodegsknyten med en härlig dipp till, gårdagens kokta grönsaker tillsammans med mousserande vin kan mixas till en slät soppa. Det är både enkelt och trevligt att laga mat tillsammans, fortsätter Elin. Enklare när bonde väljer frö Ett sms kommer då i retur och i det finns länkar direkt till appen antingen hos Android Market eller Apple Store, beroende på vilken telefon som används. Öka odlingen av närproducerat proteinfoder Kan ökad odling av närproducerat proteinfoder vara en god affär för bonden? Vilka möjligheter ger den senaste kunskapen, rådgivningen och sortutvecklingen? Vilken potential för att bygga koncept utifrån svenskt foder finns? Flexibel utfodring KL-truck Tillverkas nu i SVERIGE KL-truck Det är frågor som projektet Klimatsmart proteinförsörjning kommer att titta närmare på under de kommande två åren. Det nationella projektet drivs av LRF i samarbete med bland annat Svensk Mjölk, Ekologiska Lantbrukarna och Lantmännen. En viktig del är att lyfta de lönsamma affärer som kan göras genom ökad odling och användning av inhemskt proteinfoder säger projektledare Hilda Runsten, LRF. Vidare behöver vi samla ihop den senaste kunskapen, och genomför bland annat spetskompetensutbildningar för rådgivare. En tredje del är branschdiskussioner med foderindustrin, det finns ett sort intresse från många aktörer att titta på möjlighetera för närproducerat proteinfoder. Ett mål med projektet är att öka användningen av åkerbönor, raps, ärter, lupin och biprodukter som Agrodrank, såväl som att arbeta med kvaliteten på vallen. En annan del är möjligheten att bygga koncept där närproducerat foder ingår som ett mervärde, ett relativt outforskat område. Runt om i landet kommer en mängd aktiviteter att ske, en handbok och kortfilmer kommer att finnas tillgängliga tillsammans med regionala kartläggningar av potentialen i respektive region. I de första filmerna som släpps i november, möter vi Richard Johansson, Sven-Olof Larsson och Bertil Hagsgård utanför Mellerud som odlar åkerböna till utsäde och till foder. Peter Nilsson, en ekologisk mjölkproducent utanför Kristianstad som odlar lupin, och Magnus Sandin i Älvsbyn som har ökat lönsamheten genom toppkvalité på vallen. Filmerna kommer att finnas tillgängliga på Youtube, sökord LRF + Klimat. Ordna en filmvisning Vill ni ordna en filmvisning i er avdelning? För att beställa en DVD med filmerna kostnadsfritt så kontakta Helena Allard på LRF på helena.allard@lrf.se eller Svenskarna cyklade till mataffären 8 av 10 svenskar tar bilen till mataffären, något som Lantmännens tog fasta på inför kampanjen Många sträckor små. Under september inspirerades vi att ta cykeln till mataffären i stället för bilen. Nu redovisas den totala sträckan som registrerats via Lantmännens app, drygt km. Det motsvarar 1,7 varv runt jorden och innebär en besparing av koldioxid på kilo. Många sträckor små fortsätter, appen är fortfarande aktiv och det finns mer bra mat att vinna för den som cyklar vidare med appen. Sammanlagt har cykelsträckor registrerats i hela landet, vilket blir en sträcka på hela km. Bäst i landet blev Stockholmarna som cyklat 27,6 procent av den totala sträckan. Enskilt bäst blev Jostein Rong som cyklat sammanlagt 926 km med Många sträckor små. Som tack för sin stora miljöinsats är Jostein en av de tio som belönats med en cykel från Kronan. Tack för en rolig och inspirerande tävling. Det har varit roligt att ha appen som extra morot när man ska ut, säger vinnaren Jostein Rong. Producera energi! Lantmännen SW Seeds förädlade salixsorter är utprovade och ger 50% högre avkastning än de tidigare sorterna. Genom vår nya skördeteknik har skördekostnaden sänkts rejält. Smartare sätt att odla förbättrar kalkylen ytterligare. Ring oss, (Gunnar) eller (huvudkontor) så berättar vi mer. ww.salix e

9 16 NYHETER 17 Ledarförändringar i livsmedelsdivisionen NY HEMSIDA! Senhösten har fört med sig stora förändringar i ledningen för livsmedelsdivisionen. Det blir skiften i toppen för Lantmännen Unibake, Lantmännen Kronfågel och affärsområde Cerealia. Just nu pågår kompletterande rekryteringar till Kronfågel och Cerealia för att fylla tomrummen. Jan Klarskov Henriksen, vd för Lantmännen Kronfågel Holding, tillträder som ny vd för Lantmännen Unibake från årsskiftet när vd Bent Pultz Larsen lämnar för pension. Reinhold Svensson, i dag vice vd för Lantmännen Kronfågel, blir tillförordnad till dess ny vd rekryterats. Bent har under sina 26 år som ledare för Unibake utvecklat verksamheten från en liten spelare till ett av Europas största bageriföretag. Bent har varit en mycket omtyckt företagsledare och en stor tillgång för Lantmännen. När det nu är dags för pension är det glädjande att presentera en stark ledare från de egna leden som efterträdare. Jan K Henriksen har gjort en imponerande resa med Lantmännen Kronfågel och jag är övertygad om att han kommer ta över stafettpinnen på bästa sätt, säger Johan Karlström, chef för division Livsmedel inom Lantmännen. Från Kronfågel till Unibake Jan K Henriksen har under sina tre år som ledare för den danska och svenska kycklingverksamheten vänt företaget från förlust till vinst. I dag är Kronfågelverksamheten ett lönsamt affärsområde som omsätter över tre miljarder svenska kronor per år. Jan har drivit igenom stora strukturförändringar i både den danska och svenska verksamheten i syfte att öka företagets konkurrenskraft på en global kycklingmarknad. Resan med Lantmännen Kronfågel har varit fantastisk och resan skulle kunnat fortsätta för min del; kycklingbranschen har framtiden för sig. Men Unibake är också ett spännande företag och nu ser jag mycket fram emot att få vara med och driva detta internationella bageri in i framtiden, säger Jan K Henriksen. Jan K Henriksen, till vänster, lämnar Kronfågel för att bli vd för Unibake, i hans ställe träder Reinhold Svensson in som tillförordnad. Jan är 46 år och bor med sin familj på södra Jylland. Innan han kom till Lantmännen var han koncernchef för danska Danæg-gruppen, marknads- och försäljningsdirektör på Tholstrup Cheese A/S samt försäljningsdirektör på Tulip Food Company. Magnus Johansson till KF Reinhold Svensson tillträder den 1 januari 2012 som tillförordnad vd för Lantmännen Kronfågel. Reinhold är ett välkänt ansikte inom Lantmännen efter mer än 30 års anställning, bland annat som vd för Mills kvarnverksamhet och Lantmännen Invest. Magnus Johansson, affärsområdeschef för Lantmännen Cerealia, lämnade i november Lantmännen och för att bli vd för Cikab inom KF-koncernen. Som tillförordnad affärsområdeschef för Lantmännen Cerealia tillträdde Fredrik Malmfors. Det är alltid sorgligt när ledande befattningshavare väljer att anta utmaningar utanför våra egna affärer istället för att fortsätta utvecklas inom Lantmännen. Magnus har gjort ett mycket bra jobb hos oss. När han nu går vidare mot nya utmaningar önskar jag honom stort lycka till, säger Johan Karlström, chef division Livsmedel inom Lantmännen. Magnus Johansson lämnade Lantmännen den 18 november. Fredrik Malmfors tillträdde då som affärsområdeschef med omedelbar verkan. Fredrik Malmfors arbetade dessförinnan som varuflödesdirektör för Cerealia och var tidigare koncernproduktionschef för Lantmännen. Full fart i montern på Elmia-mässan Ännu en lyckad Elmia-mässa med många bra samtal och rykande åtgång på kanelbullarna! Så summerar Margaretha Månsson, marknadskoordinator, årets Elmia Lantbruk Djur & Inomgård som ägde rum oktober. Det övergripande temat för alla Lantmännens bidrag på mässan var "Vi kan öka din avkastning". Under denna devis presenterades Lantmännen Lantbruks foderprodukter, nyheter från Lantmännen Maskin, den nya biogaspannan från Lantmännen Bygglant och mycket mer. På plats fanns också avdelningen för Ägarrelationer, som informerade om hur ett medlemskap i Lantmännen och handeln med emissionsinsatser kan bidra till en ökad avkastning för bonden. Det var full fart i montern hela tiden. Våra säljare var nöjda med tillströmningen av nyfikna, kunniga besökare och det blev många bra säljsamtal, säger marknadskoordinator Margaretha Månsson, som byggde montern och deltog alla mässdagar. Mässerbjudandet från Lantbruk var 10 procents rabatt på Nötfor Idol och Piggfor Intro vid beställning på mässan eller via e-sales. Besökarna bjöds också på Hattings kanelbullar och kaffe, vilket var mycket uppskattat av besökarna. Leksakstraktorerna som Lantmännen Maskin sålde hade även de strykande åtgång. Text och bild: HELENA HOLMKRANTZ Tel Fax leif@fotegarden.se MER FORSKNING FÖR PENGARNA Tre stiftelser blir en I mitten av 1980-talet skapades tre forskningsstiftelser inom Lantmännen. Tanken var att de skulle fungera som länkar mellan forskningen och jordbruket i en tid när det var uppenbart att lantbruket var på väg mot stora förändringar. Efter 25 framgångsrika år slås de tre stiftelserna nu samman till en Lantmännens Forskningsstiftelse. Vi vill få ännu större fokus på forskningen och ännu bättre kunna ta vara på resultaten i hela värdekedjan från jord till bord. Vi vill helt enkelt få mera forskning för pengarna, säger Birgitta Carlander, som är den nya stiftelsens ordförande. Helhetsbilden ska prägla varje ärende. Vi ska jobba med hållbarhet i hela kedjan i varje projekt. Det är viktigt att det blir balans mellan de jordbruksnära områdena och de områden som kommer senare i kedjan. Tre beredningsgrupper inom respektive lantbruk, energi och livsmedel kommer att bereda alla ärenden och komma med förslag till beslut till stiftelsens styrelse. I varje beredningsgrupp finns tre ägarrepresentanter, tre forskare och tre tjänstemän. Ordföranden är alltid en förtroendevald ägarrepresentant. Det ger en bred kompetens och ett starkt ägarinflytande. Nya affärsmöjligheter Forskning och utveckling är A och O för framtiden, säger Lantmännens styrelseordförande Thomas Bodén. I den nya gemensamma forskningsstiftelsen har vi ännu högre ambitioner än tidigare. 15 miljoner kronor om året satsas på forskningen. Lantmännen ska vara ett draglok för att utveckla svenskt lantbruk. Detta skapar i sin tur nya och bättre affärsmöjligheter för lantbrukarna. Det är fascinerande och oerhört spännande att se alla möjligheter som finns i spannmålskärnan och hur de kan tas tillvara på olika sätt, säger Thomas Bodén. Just nu fokuserar vi bland annat på utvecklingen av proteinråvara vid etanolfabriken. Den gröna kemin är ett nytt område, som vi bedömer kan få många positiva effekter. De tre forskningsstiftelser som bildades i mitten på 1980-talet var SL-stiftelsen i Skåne, VL-stiftelsen med rötterna i Västgötaslättens mylla och Stiftelsen Cerealia FoU. En titt i backspegeln på forskningsstiftelsernas 25-åriga verksamhet visar på hundratals projekt och produkter. Det här är några av de områden man satsat på och som den nya forskningsstiftelsen kommer att utveckla vidare. Skräddarsydd havre VL-stiftelsen har satsat mycket på havre och bland annat utvecklat en havresort med högt fettinnehåll, som blev ett viktigt foder för travhästar. Senare har man stött forskning för att utveckla högteknologiska metoder för att skräddarsy havre för olika behov. VL-stiftelsen tog tidigt tag i insikten att jordbruksmarken kunde bli en framtida energiresurs och startade redan på 80-talet en försöksanläggning för produktion av etanol till biodrivmedel. SL-stiftelsen har med sin forskning lagt grunden till den framgångsrika utvecklingen av flytande havreprodukter som exemplevis Oatly och Proviva. Man har också satsat mycket på forskning kring maltkorn. Man menar att skräddarsydda maltkorn kan bli en lönsam affär, och har satsat mycket på att höja kvaliteten. Under senare år har maltkornens proteinsammansättning kartlagts. Den har även stor betydelse vid ölbryggningen. SL-stiftelsen stödjer också forskning kring det som kallas multiprodukter där strävan är att använda hela plantan. Resultatet kan exempelvis bli nya förpackningsmaterial. Forskningen inom Stiftelsen Cerealia FOU har handlat mycket om livsmedel. Kunskaperna om kolhydrater och fibrer har under de gångna 25 åren omsatts till en rad handfasta projekt. I dag är butikshyllorna fyllda med mjöl, gryn, müsli och pasta som erbjuder olika hälsofördelar tack vare fullkorn och fibrer. Ett aktuellt forskningsprojekt visar att vår nordiska kost med bland annat fullkornsspannmål och rapsolja kan ge bättre hjärthälsa. Text: MAUD LINDBLÅ Nya A-serien Nya HiTech kopplingsfri fram/back är bara en av flera stora förbättringar som gör den legendariska Valtra A-serien ännu effektivare och enklare att köra. Gå in på och se hela listan över de 10 punkter som gör populäraste traktorn ännu bättre. Traktorn på bilden är extrautrustad. Bra val från Lantmännen LH1111

10 18 KONCERNNYTT NYTT FRÅN DISTRIKTEN 19 Det här är Pensionsstiftelsen Grodden Lantmännens styrelse har beslutat att bilda en pensionsstiftelse, som går under namnet Lantmännens Gemensamma Pensionsstiftelse Grodden. Stiftelsen ska i framtiden generera en avkastning som motsvarar Lantmännens kommande pensionsutbetalningar. Genom bildandet av stiftelsen kommer dessutom Lantmännens nettolåneskuld att minska med ungefär 1 miljard kronor. Den totala pensionsskulden för Lantmännen (det vill säga den beräknade summa pengar som ska betalas ut till anställda), uppgår i dagsläget till cirka 1,6 miljarder kronor. I december överförs tillgångar som motsvarar skulden till Stiftelsen, vilket innebär att bolagens pensionsskuld kommer upphöra att redovisas i balansräkningen. Tillgångarna, som ska generera en avkastning som täcker de kommande pensionsutbetalningarna, består till 60 procent av fastigheter som Lantmännen säljer till stiftelsen. Den resterande delen av tillgångarna överförs i form av likvida medel som stiftelsen ska investera i aktier (15 procent) och räntebärande värdepapper (25 procent). Fastigheter till stiftelsen Det är tolv fastigheter som säljs från Lantmännen till pensionsstiftelsen, med ett totalt marknadsvärde om cirka 1 miljard kronor. Fastigheterna är inte avsedda att säljas vidare, utan ska i stället generera ett kontinuerligt och stabilt kassaflöde för att täcka Lantmännens pensionsåtaganden. Den operativa verksamheten i fastigheterna kommer alltså inte att påverkas av försäljningen. Om avkastningen i stiftelsen överstiger pensionskostnaden för året, så kan Lantmännen välja att utnyttja överavkastningen, eller att spara överskottet inför framtiden. Om avkastningen blir mindre än pensionskostnaden, så måste nya avsättningar göras, antingen till stiftelsen eller i Lantmännens egen balansräkning. Pensionsstiftelsen Grodden är en egen juridisk enhet, skild från Lantmännen. Stiftelsens styrelse består av tre personer som utses av arbetsgivaren Lantmännen, och tre personer som representerar de anställda. Styrelsen beslutar om förvaltningen och överskottet i stiftelsen. Många positiva effekter Förutom att pensionsstiftelsen i sig är ett tryggt och ekonomiskt fördelaktigt sätt att förvalta de tillgångar som ska täcka Lantmännens pensionsåtaganden, så får förändringen positiva effekter på Lantmännens ekonomiska nyckeltal. Genom att avyttra de tolv fastigheterna till stiftelsen, så beräknas Lantmännens nettolåneskuld minska med 1 miljard kronor. Det gör att den finansiella ställningen stärks; vi blir mer flexibla och vår förhandlingsposition stärks. Dessutom kommer soliditeten att förbättras, i linje med de mål som satts upp av ägarna. Den avkastning som pensionsstiftelsen genererar kvittas också mot Lantmännens pensionskostnader, vilket minskar löneskatten på pensionskostnaderna. Bildandet av stiftelsen kommer med andra ord att leda till en stärkt finansiell ställning för Lantmännen. Alla förändringar som sker med anledning av att stiftelsen bildas betraktas som extraordinära, och påverkar därför inte utfallet i Lantmännens system för rörlig ersättning, eller några andra individuella förmåner. Vem omfattas av pensionsstiftelsen? De tillgångar som den nya pensionsstiftelsen kommer att förvalta ska täcka kostnaderna för tjänstemän på: Lantmännen ekonomiska förening, SW Seed, Maskin Sverige, Swecon Sverige, Kronfågel, SweHatch, Unibake Sverige, Reppe och Lantmännen Fastigheter. Totalt berör det cirka personer som arbetar, eller har arbetat, på Lantmännen. En pensionsstiftelse är ytterligare en tryggandeform för bolagets anställda som omfattas av ITP2 (de som har en tio-taggarlösning omfattas inte för den del som överstiger 7,5 bb). Om förvaltningen av tillgångarna går över förväntan, så kan stiftelsen komma att omfatta fler grupper inom Lantmännen. Den anställde påverkas inte av att Lantmännen bildar en stiftelse. Pensionerna är sedan tidigare försäkrade i PRI Pensionsgaranti. Mer om stiftelsen på webben På kan du läsa mer om bland annat hur stiftelsen fungerar, vilka placeringsriktlinjer som gäller, vilka styrelseledamöterna är, med mera. Text: MARTIN LJUNGQVIST Ny vd utsedd för Lantmännen Agroenergi Andreas Green har utnämnts till ny vd för Lantmännen Agroenergi och kommer att tillträda i april Han kommer närmast från en tjänst som ekonomidirektör på Sapa Profiles Nordic. Han har dessutom varit tillförordnad vd under första halvåret Tidigare har han haft ledande roller inom ekonomi och finans i Gunnebokoncernen. Vi har rekryterat en kompetent och erfaren person för det här spännande och utmanade jobbet. Agroenergi verkar i en bransch med stark tillväxt och Andreas goda ledarförmåga kommer att vara en stor tillgång för bolaget framöver, säger Carl von Schantz, chef division Energi. Lantmännen Krafft få ny vd Jan Olofsson har utnämnts till ny vd för Lantmännen Krafft. Han kommer närmast från en tjänst som vd för Yoplait och kommer att tillträda senast mars Jan Olofsson har mångårig erfarenhet från företag som arbetar med snabbrörliga konsumentvaror och har där haft olika roller inom försäljning och marknadsföring. Närmast kommer han från Yoplait Sverige AB där han varit vd sedan Det ska bli otroligt stimulerande att börja jobba på Lantmännen Krafft och få leda företaget mot nya mål. Jag ser fram emot att bidra till att Lantmännen Krafft fortsätter leverera sina fina produkter med den mycket höga kvalitet företaget är känt för, både i Sverige och internationellt, säger Jan Olofsson, tillträdande vd för Lantmännen Krafft. LYCKSELE 2011 Det sitter aldrig fel med en succé Det finns succéer som tål att upprepas. Medlemsträffen i Lycksele är en sådan. Ny kunskap, erfarenhetsutbyten, socialt umgänge och medryckande musik var givna ingredienser. Dessutom passade Gooh på att slå världsrekord i mikrad mat! Den november var det äntligen dags för en efterlängtad retur på Lyckseleträffen. Det hade hunnit gå tre år sedan den första träffen och många röster hade höjts för en upprepning av succén. 410 medlemmar kom till hotell Lappland i Lycksele för två intensiva dagar arrangerade av de fyra nordligaste medlemsdistrikten Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. På fredagskvällen var det mjukstart med vin-, ost- och whiskyprovning, gemensam middag och dans. Säljsamtal och provsmakning På lördagen bjöd Lantmännen in till kunskapsutbyte i ett antal montrar. Ett 70-tal Lantmännenanställda fanns på plats för att berätta om verksamheten i de olika bolagen, bjuda på provsmakningar, locka till tävlingar och framför allt finnas där för alla nyfikna som ville ha svar på olika frågor. I Lantmännen Lantbruks rum fanns en lekfull tävling med prickskytte med tjoande mjukisapor vid sidan om en informativ utställning, där även Nötcenter Viken hade sin egen hörna. Energidivisionen delade rum med Lantmännen Bygglant, bjöd på fika och mycket information. I ett tredje rum fanns Lantmännen Doggy och Lantmännen Krafft med en gemensam satsning på mat till husdjur och hästar. I det största rummet samlades en stor del av Lantmännens livsmedelsdivision. Förföriska dofter spred Lantmännen Unibake i sitt bageri, medan Kronfågel bjöd på nylagad kyckling i andra änden av rummet. Däremellan fanns nyheter och tävlingar från Axa och Kungsörnen. I ingången till rummet kunde man dessutom få ett nyttigt mellanmål från grötvagnen från Axa, med provsmakningar på gröten Great. Rekord i mikrad mat Gooh hade satsat stort på Lyckseleträffen, dels i form av en fin fotoutställning om maten från Gooh, dels i form av en rekordartad lunchservering. Med hjälp av runt 20 mikrovågsugnar serverade man mikrovågsmat från Gooh till samtliga 500 lunchgäster, medlemmar och personal. Det blev servering i högt tempo, men efter två timmar hade samtliga gäster fått sin mat. Det här var ju riktigt gott! Tänk att det finns så god snabbmat, var kommentaren från en nöjd lunchgäst. Lunchen gick hur fint som helst! Det här har varit ett utmärkt tillfälle för oss att kunna presentera våra produkter för ägarna, konstaterade Jonas Regnér, vd för Gooh. Nytt för året var seminariedelen. Under både för- och eftermiddag hölls seminarier, dels om livsmedel, trender, konsten att äta bra och nordisk mat, dels om energi, den norrländska uppfinningen Biosling och om biogas. Seminarierna var synnerligen välbesökta vid några tidpunkter var lokalerna fyllda till sista plats. Kvällen avslutades med stor middag och bejublad underhållning av Wallmans salonger. Nöjda deltagare Kommentarerna efteråt var genomgående positiva. Ett jättebra tillfälle att kunna prata lite avslappnat med medlemmarna, konstaterade Margaretha Månsson på Lantmännen Lantbruk. Kul att det var så mycket frågor och att alla var så positiva, tyckte Anders Fröberg på Lantmännen Unibake. Han och hans kolleger började baka wienerbröd och andra bakverk redan vid 3-tiden på natten för att kunna ha färskt doftande bröd att bjuda gästerna på under lördagen. Många av deltagarna uttryckte efteråt att Lyckseleträffen måste få bli en tradition. Eller som några förvånat svarade när Grodden ställde frågan om det vore kul med en upprepning: Men Lyckseleträffen, den brukar väl vara vart tredje år? Text och bild: HELENA HOLMKRANTZ Handla med emissionsinsatser en möjlighet att utveckla ditt ägande i Lantmännen eller använda resurser du kanske inte vet att du har! Nästa möjlighet att köpa eller sälja emissionsinsatser är den december. Blanketter på eller via Lantmännen Direkt på nätet. Följ insatshandeln i Grodden.

11 20 NYTT FRÅN DISTRIKTEN 21 JÖNKÖPING-TRANÅS Smålänningar på resa till Viken Professor Sten Stymne redde ut begreppen kring GMO. NORDVÄSTRA SKÅNE Höstmöte med GMO-tema på Örenäs slott För en skribent med tämligen jordnära intressen kan valet av ämne te sig väl vågat för att vara publikdragande. Farhågor som visade sig helt felaktiga. Professor Sten Stymne med GMO som specialitet redde förtjänstfullt ut begreppen kring GMO. Med dess hjälp kan man få samma effekter som med traditionell växtförädling men mycket snabbare. Tio procent av väldens åkermark odlas i dag med GMO-grödor. 81 procent av världens sojabönor och 23 procent av rapsen har GMO-bakgrund. Det finns hittills inga rapporterade skador på människor och miljö. En av Sten Stymnes visioner är att inom Flexibel utfodring KL-truck tjugo år ersätta 40 procent av den fossila oljan med växtolja med hjälp av GMO-teknik. Kristina Yngve, ordförande för LRF Ungdom, Per Lindahl från Lantmännens koncernstyrelse och Claes Johansson som är ansvarig för hållbar utveckling inom Lantmännen redogjorde för respektive organisations syn på GMO. En intressant och stundtals intensiv diskussion avslutade kvällen som också innehöll en god måltid för de omkring 80 deltagarna. En stor eloge till Mona och Hans i distriktsstyrelsen för ett mycket väl genomfört arrangemang. Text: KJELL-ERIK ANDERSSON Tillverkas nu i SVERIGE KL-truck SÖRMLAND Spannmål i fokus på Hedenlunda Distrikt Sörmlands traditionella höstmöte med spannmålstema var som alltid välbesökt och intressant. Dagen var fullspäckad med spännande föredrag och diskussioner. Monika Lekander, divisionschef för Lantmännen Lantbruk beskrev den nya organisationen och berättade om samlokaliseringen till Malmö av centrala funktioner. På marknaden händer det mycket just nu. Det bemöter Lantbruk med en högre kompetens bland personalen, och en kunnigare och mer aktiv kundtjänst. Vi ser ett nytt handelsmönster bland kunderna, särskilt när det gäller gödsel. Priserna ändras oftare och konkurrensen har ökat, vilket är bra. Vi måste bli mer marknadsmässiga och duktigare på prissättning och ska därför anställa en prisstrateg, informerade Monika. Mikael Jeppsson, chef för handel i Lantmännen Lantbruk, beskrev aktuella handelsmönster på spannmål i Sverige och i omvärlden. Det är större fokus på kvalitet nu, både i Sverige och internationellt. Lantmännen säljer inte under marknadspris, exportmöjlighet är mycket viktigt och anläggningen vid Djurön fyller en viktig funktion, berättade Mikael. Vi fick en intressant beskrivning av prisbilden på spannmål, och skillnaden mellan börspriser, fysiska handelspriser och odlarpriser. Mikael beskrev även utvecklingen inom gödselmarknaden. Priset på urea styr i världen, det finns VÄSTMANLAND Siloträff i Köping Lantmännens silo i Köping var platsen för årets höstmöte i Västmanland och ett trettiotal medlemmar hade tagit ledigt från höstbruket. Som vanligt när man är i en siloanläggning är taket på byggnaden väldigt intressant, eller snarare allt det man kan se från denna plats. Personalen guidade flera turer och besökarna var starkt imponerade över utsikten. Delar av personalen visade även labbet samt berättade om det viktiga arbetet där. Distriktsstyrelsens Tobias Johansson vände hamburgare i ett rasande tempo, alla lät sig väl smaka. Silochefen Sven Pettersson drog lite fakta om anläggningen och hur arbetet har löpt på under den gångna säsongen. Cecilia Jinert-Johansson berättade om sitt nya arbete som produktionschef på Lantmännen Lantbruk samt svarade på frågor från medlemmarna. Lantmännens koncernstyrelse var också representerad, den här gången av ny tillväxt på marknaden men ont om vara. Nu är priset efterfrågestyrt, tidigare följde det spannmålspriset, avslutade Mikael. Thomas Börjesson, som arbetar med analysutveckling, redde ut begreppen i förvirringen kring DON i havre. Många producenter har drabbats i år, den fuktiga hösten ställde till problem och havren dög i många fall endast till bränsle. Detta är ingen ny företeelse, man har tagit DON-analyser sedan Dagens gränsvärden för EU sattes 2006, USA har också motsvarande krav men det finns inga lagkrav internationellt. Dagen avslutades med Börje Beckman, chef för spannmål och foder på etanolfabriken i Norrköping. Börje är väldigt populär då han för det mesta betalar bra för spannmålen, men det krävs för att få ett jämnt flöde till fabriken. I anläggningen produceras förutom etanol och koldioxid, även ton Agrodrank. Detta säljs som proteinråvara till foderfabriker och även till enskilda producenter. De nya RED-direktiven (Renewable Energy Directive) gäller i hela EU från Börje berättade att Lantmännens etanol är dubbelt så bra och miljövänlig; den ger en sänkning av växthusgaserna med 70 procent och kravet är 35 procent. Vad ska vi då odla ? Johan Lagerholm, VäxtRåd hade uppdaterat sin lönsamhetsbarometer och nu är etanolvete bäst betalt, följt av kvarnvete och höstraps. Text: CATHRINE HANNELL Björn Wallin. Han redogjorde för Lantmännens utlandssatsningar, berättade framför allt om de kvarnar och bagerier som finns i våran ägo utanför Sveriges gränser samt vad de verksamheterna genererar ekonomiskt tillbaka till oss medlemmar. Även Björn avslutade sitt anförande med en frågestund. Matias Schenström berättade lite om prisutvecklingen på spannmålsmarknaden. Vi fick givetvis också tillfälle att diskutera tillgången på grynhavre och dess prisutveckling efter höstens problem med toxinet DON. Problemen med DON har varit störst i området runt Köping och Arboga här i vårt län. Sammanfattningsvis tyckte vi att dagens träff varit mycket lyckad, att medlemmar, personal och distriktsstyrelse fått träffas för att ventilera aktuella frågor över ett par hamburgare och en kopp kaffe. Text: TOMAS SVENSSON Det var ett gäng med stort intresse för kor och utfodring som åkte med på bussresa till Viken från distrikt Jönköping-Tranås. För informationen under dagen stod Sven Hellberg och Björn Johansson, Lantmännens foderutveckling, samt Vikens vd Anette Knutsson. Anläggning, som Lantmännen driver tillsammans med Viking Genetics, är imponerande, liksom djurmaterialet. Syftet med Viken är att bidra till utvecklingen inom foder, avel och växtodling för den svenska mjölkproduktionen. Vi ligger cirka 10 år före medelbesättningen rent genetiskt, berättade Anette.. På Viken spolas 80 djur per år, man erbjuder även embryoinläggning och spolning för andra gårdars djur. Inom foderutvecklingen samarbetar Lantmännen med Agrifirm Innovation Center i Holland. Bland försöken kan nämnas idisslingstid, styrning av kraftfodergivan, proteinkvalitet, ensileringsmedel och fettsyrornas roll i fodret. De testar även foder med linfrö i som ska ge så kallad Omega 3-mjölk. Sven Hellberg informerade om Idol, som är Europas bästa kalvfoder, och som har utprovats på Viken. Under dagen diskuterades även utfodring av tjurar och kvigor, samt hur Lantmännen arbetar med en anpassning och minskning av fodersortimentet. Vi bjöds på en god lunch och därefter Två nöjda bröder, Sven tv och Kjell med fru Karin, alla med efternamnet Forsén VÄSTERNORRLAND Gårdsbesök på Bränna Gård Besök i en nybyggd ladugård i Sörflärke stod på programmet när Västernorrlands distrikt bjöd till höstmöte. Den 26 oktober bjöd distriktsstyrelsen i Västernorrland in till ett gårdsbesök i Sörflärke, Bredbyn, hos bröderna Sven och Kjell Forsén på Bränna Gård. De har byggt en ny ladugård med två DeLaval robotar för 140 kor. Det finns möjlighet till att utöka besättningen till cirka 240 djur inom befintlig byggnad. Ett 70-tal medlemmar hade anmält sitt deltagande och att döma av åtgången på hamburgare som distriktsstyrelsen serverade så var nog de besökande flera än så. Det var idel lovord till den nya ladugården, planlösningen samt det inredningstänk som föregått bygget. En ljus, trivsam och lättarbetad ladugård. Bröderna var också mycket nöjda med investeringen som med ett handfast planeringsarbete tom understeg budget. Hela investeringen har kostat cirka 16 miljoner kronor. Det fanns de som åkt över 20 mil enkel väg för en intressant dag. Text: LAGE WESTMAN Bäst i den kluriga tävlingen, där frågan var hur mycket kalvnäring som Lantmännen säljer per år, var Claes Stener, Drättinge, som fick med sig en säck Kavat hem som första pris. en fin visning av hela anläggningen med kalvhyddor och ungnötsstall, samt den nybyggda biogasanläggningen som Göteborgs Energi äger och driver. Bild och text CATHRINE HANNELL GOTLAND Stormöte i syd Skulle vi kunna ha nytta av varandras erfarenheter om vi lärde känna varandra bättre? Det var tanken när de sex sydligaste distriktsstyrelserna möttes på Margretetorp för erfarenhetsutbyte och utbildning i början av november. Utgångspunkten för diskussionen var resultaten i Nöjd-Ägar- Index. I blandade grupper gick distriktsstyrelseledamöterna bland annat igenom exempel på bra och lyckade aktiviteter i de olika distrikten. Man talade också om distriktsstyrelsernas roll och uppdrag. Dag ett avslutades med en utbildning i retorik som kulminerade under kvällen med ett hyllningstal till distriktsstyrelserna. Trots eller kanske tack vare talarnas partiskhet framfördes fyra utmärkta tal med många retoriska knep; Höstmöte med fokus på biogas Höstmötet i Gotlandsdistriktet gick i biogasens tecken och det blev bland annat besök på Brogas biogasanläggning. Dagen började med att vi samlades på Hwitstjärna (ca 40 st) med kaffe och macka. Mötet började med att Sofie Karlsson från Lantmännens forskning och utveckling berättade om sitt arbete. Vem hon jobbade tillsammans med och vilka områden de olika anställda jobbade inom. Vilka projekt de håller på med berättade hon också om. Sen var det Magnus Ahlstens tur att informera om vad biogas är för något, hur processen går till. Magnus talade om sina vyer och visioner för biogas på Gotland och berättade lite om Brogas. Det var många frågor till Magnus om biogas och om anläggningen i Bro. Det blev en bra diskussion. Stefan Pettersson Lantmännen Lantbruk informerade om läget på Gotland, hur skörden utfallit. Stefan berättade också att han ska vara ansiktet utåt på Gotland. Sen var det lunch på Hwitstjärna Efter lunchen gick resan norrut till Brogas biogasanläggning. De informerades om anläggningen av Magnus Ahlsten och sen rundvandring. Många funderingar och frågor kom upp. Sen fanns Bertil Sivertsson som har varit med och startat upp flera biogasanläggningar i Sverige på platsen och han kunde svara på många frågor. Även Anders Dahl som är en kunnig person inom biogasen fanns på platsen också. Ett mycket lyckat möte som avslutades med kaffe och kaka, som var uppskattat. Sen fick alla deltagare ett paraply med sig hem, vi hade garderats upp oss med paraply i fall det skulle regna. Nu behövdes det inte utan det var uppehåll men ganska kylslaget. Text: ANNA SAMUELSSON bland annat rim, illustrationer med allt från äpplen till handdukar och referens till tv-serien Starke Man. Dag två ägnades åt lantbruksrelaterade frågor med representanter från Lantmännen Lantbruk och Lantmännen Maskin. Kommentarerna efter dagarna var mycket positiva; många nya kontakter knöts, man fick aktuell information om Lantmännen och man fick träning i att presentera och framföra sitt budskap. Ett bra smörgåsbord precis som luncherna på Margretetorp! Text: ANNA CARLSTRÖM VÄXJÖ Visning och mingel Växjö distrikt fick en exklusiv visning av Vida Arena i Växjö av byggföretaget Lagans Byggnads AB som har byggt arenan. Det var cirka 200 medlemmar som hade slutit upp vid arrangemanget där byggföretaget guidade oss runt på arenan i alla utrymmen, det var mycket intressant att få se alla utrymmen allt från logerna till maskinrummen. En imponerande byggnad, nämnas kan att huvudsäkringen var på 3200 A. Fakta: Längd 100 meter, 70 meter bred och ca 20 meter hög. En yta av m 2 med plats för ca 5500 besökare. En byggkostnad av ca 260 MSEK. Efter rundvandringen blev vi serverade en god buffé i restaurangen. Thomas Magnusson överlämnade en matkasse med Lantmännens produkter till våra guider från Lagans Byggnads som tack. Vår ordförande Magnus Aaby-Ericsson informerade om nyheter och kommande aktiviteter från distriktet samt tackade Thomas Magnusson för genomförandet av aktiviteten. Även Maskin och Lantbruk informerade om aktuellt inom Lantmännen och presenterade sig. Efter detta minglades det till framåt natten. Text: GUNILLA STENEMO

12 22 RÅVARUMARKNADEN NOVEMBER 2011 SPANNMÅLSMARKNADEN NOVEMBER Höga nivåer men vikande trend Betfiber: Marknaden för betfiber är som vi brukar säga död. Ingen vill köpa och marknaden avvaktar. Skörden kommer att bli bra, i alla fall inom norra Europa. En bedömning av prisutvecklingen blir oförändrat eventuellt svagt ner i pris. Aminosyror: Marknaden är fortsatt ganska stilla och de flesta har täckt sina behov året ut och en bit in på Det är fortsatt något oklart huruvida Kina ska börja exportera aminosyror igen och om/när det sker påverkas marknaden. Om vi talar trend framåt så kan vi nog säga svagt upp i pris. Vitaminer Stabilt prisläge förutom B1 och B6 som rusat uppåt på grund av att myndigheterna i Kina stängt fabriker på grund av miljöskäl. Spårämnen: Vikande priser på Cu och Zn på grund av vikande efterfrågan beroende på den ekonomiska krisen. Kontoöversikt och gällande räntesatser Lantmännen Lantbruk/ Maskin SE Kundreskontra Fakturor, dröjsmålsränta Kundreskontra Finansieringstjänst Ränta vid förskottsbetalning Avräkningskonto Sparmedel Kapitalkonto För första gången på länge kan vi konstatera en vikande trend inom foderråvaror i marknaden. Visst finns det undantag, men på det stora hela ser vi en nedgång. Högst prisnivå, om vi ser snittet på de största råvarorna, var vid årsskiftet 2010/2011 och nu ligger nivåerna ungefär procent lägre. Det finns inte heller några tydliga tecken på en nära uppgång. Valutaläget varierar dock fortsatt och det påverkar våra import råvaror. Om vi tittar lite närmare på foderspannmålen viker priserna sakta men säkert. Ryssland, Ukraina och Kazakstan är länder som vill sälja och har mer än vad som tidigare framkommit att sälja. Detta pressar priserna. Vi ser dessutom vikande priser på våra börser. Generellt är synen på tillgången på spannmål mer positiv. Veteskörden på norra halvklotet blev kvantitetsmässigt bättre än förväntat och världens vetelager ser ut att bli de näst högsta på tio år. Farhågorna om en mycket ansträngd majsbalans har även minskat efter en ny rapport från USDA (det amerikanska jordbruksdepartementet) som pekar på en betydligt mindre konsumtion av majs till etanol och foder än tidigare uppskattat. Gällande fr o m 1augusti 2011 efter förfallodag 14,75% efter förfallodag efter kravdatum 8,50% 14,75% endast medlemmar 3,50% tillgodo skuld spannmålsförskott endast medlemmar endast medlemmar CHRISTER ERICSSON 3,50% 4,75% 4,75% 3,50% 3,50% kr/dt FODERMARKNADEN NOVEMBER2011 Soja: Tillgången på soja i världen är relativt god. Förbrukningen ökar dock varje år och vi är beroende av bra skördar och ökad areal för att hålla balansen mellan tillgång och efterfrågan intakt. Närmast är det skörden i Sydamerika i februari-mars nästa år som vi ser fram emot. Vid en bra skörd finns förutsättningar för lägre priser då även världskonjunkturen viker. De små lagren av majs i USA, utgör en risk för högre priser på i Chicago, vilket i så fall drar med sig sojapriserna uppåt. Rapsmjöl Tillgången och priserna på rapsfrö och biodiesel i Europa avgör i förlängningen priserna på rapsmjöl. Det finns för dagen tillräckligt med rapsfrö men fram i vår är tillgången mer osäker. Bra skörd på solros i till exempel Ukraina, dämpar priserna på rapsmjöl. Fett: En stark efterfrågan av vegetabiliska oljor i världen, bland annat från biodieselindustrin, gör att dagens priser är stabila eller drivs ännu högre i pris. Speciellt palmoljan, världens mest handlade vege- Jämförtal råvarupris SOJA Marknad 120 Jan 06 Jan 07 Jan 08 Jan 09 Jan 10 Jan 11 Nov 11 Grafen beskriver utvecklingen av marknadspriset på soja. Priserna baseras på dagliga börsnoteringar och leverantörsnoteringar och hänsyn är tagen till aktuell valutakurs. tabiliska olja, är i en uppåtgående trend drivet av en stark efterfrågan i kombination med en minskande produktionstakt; en cykliskt minskande avkastning per träd och La Niña (regn) påverkar produktionskedjan i Asien. Utvecklingen av makroekonomin kan göra priserna mer volatila. Palmexpeller: Efterfrågan av palmexpeller i Asien är fortsatt stark och antalet importörer i Europa är fortsatt få (men ökande). Under hösten har priset rört sig inom ett begränsat prisintervall mätt i USD, men kopplingen till spannmål och soja kommer mest att påverka den fortsatta pris utvecklingen i Europa framöver. Majs: Efter en stor skörd är EU i en situation att kunna nettoexportera majs, till motsats mot förra skördeåret då man var nettoimportör. Priset är i en nedåtgående trend, men utvecklingen av makroekonomin kan göra priset volatilt. Kanske mest så i USA med sin koppling till energimarknaden (etanol) och fondernas börspositioner. Datum för orderperiod december Transaktionspris procent av nominellt värde Omsättning SEK Ekoråvaror Det råder en hel del logistikproblem i marknaden med ekologiska råvaror från östra Europa. Det gör att det inte finns någon större press på priserna trots goda skördar. Handelns aktörer är försiktiga med att inte bygga upp lager på fel prisnivå särskilt med tanke på det ekonomiska läget i EU och det gör att det kan uppstå tillfälliga brister. I Sverige har skörden av ekologisk havre gett en hel del mer foderhavre på grund av förhöjda DON-halter. Skörden av åkerbönor blev ovanligt god vilket gör att inhemska proteiner kan användas i högre grad. Efterfrågan på ekologiska proteinfodermedel är ökande i och med högre ekologisk andel i foder till enkelmagade djur efter årsskiftet. Utbudet på lämpliga processade proteinråvaror är däremot begränsat och fortsatt besvärligt. Handel med emissionsinsatser Antal köpordrar som ledde till affär styck Antal säljordrar som ledde till affär styck feb 105 % SEK 23 st 30 st mars 113 % SEK 4 st 13 st 30 maj-3 juni 100 % SEK 11 st 26 st aug 100 % SEK 18 st 35 st september 100 % SEK 16 st 23 st Kommande orderperioder Kompletterande information och orderblankett för köp eller sälj finns på eller kan beställas på Lantmännens avdelning för Ägarrelationer, tel Nytt läge för svensk grynhavreodling men efterfrågan är fortfarande stor GÖRAN KARLSSON Produktmarknadschef Havre, oljeväxter och trindsäd. Lönsamheten har minskat i förhållande till andra grödor för lantbrukarna. Känsligheten för störningar har ökat då balansen mellan tillgång och efterfrågan blivit allt mer tajt. Höga nivåer av DON inom vissa områden i Sverige har reducerat tillgången kraftigt, orsakat stora kostnader och förluster i många led och förändrat utgångsläget inför skörd Kundernas efterfrågan är dock oförändrad och ingen kommer att minska sin produktion i förbrukarledet på grund av DON. Det gör att med ett behov, enbart i Sverige på cirka ton grynhavre är det trots högre risk i odlingen intressant att satsa på grynhavre till skörd Insatsen och risken är visserligen något större, men möjligheten till ett konkurrenskraftigt pris på grynhavre är större än någonsin. Svensk havre ett varumärke Svensk havre i är ett varumärke i världen. Svenska odlare producerar grynhavre och foderhavre till kunder, inte bara i Sverige utan också till kunder i Europa och i USA. Den svenska kvaliteten är omtyckt med bra rymdvikt, fina kärnor och bra utbyte hos kvarnarna. Svenska odlare är duktiga! Årets angrepp av Fusarium med förhöjda halter av fusariumtoxinet DON i vissa områden har förändrat bilden och med de lagkrav som ställs från livsmedelsindustrin är inträdesbiljetten till marknaden också ett DON värde på max µg/kg. Gamla kvalitetsparametrar är fortfarande viktiga, men för att öppna dörren till marknaden måste DON värdet följa de lagkrav som ställs. Havreodlingen minskar i världen Havrens andel av den totala spannmålsodlingen i världen har stadigt sjunkit de senaste 50 åren och ligger nu på knappt en procent. I världen produceras idag cirka 25 miljoner ton havre och 1960 var det cirka 55 miljoner ton. Inom EU 27 ligger produktionen på cirka åtta miljoner och i Sverige producerades skörd 2011 drygt ton enligt senaste prognosen. Odlingen i Sverige har sedan början av 2000-talet Produktionen och de utgående lagren av havre minskar i världen, inom EU 27 och i Sverige sedan flera år tillbaka. Förbrukningen till foder minskar kraftigt, medan användningen av grynhavre till livsmedel är oförändrad eller svagt ökande. Havre till livsmedel har en hälsoprofil och den finns även om svensk grynhavreodling befinner sig i ett nytt läge med DON på kartan. minskat från knappt hektar till dagens cirka hektar. Produktionen har gått från cirka 1,2 miljoner ton under motsvarande period till att under de senaste fem åren ligga i medeltal på cirka ton. Minskad handel Handeln med havre sker uteslutande på den fysiska marknaden i Europa. Anledningen är att det enbart finns en havrebörs i världen och den finns i Chicago. Följsamheten mellan vad som händer i den fysiska marknaden i Europa och prisrörelserna på CBOT är liten. Handeln med havre har gått ned med cirka 18 procent sedan 1992/93 och enbart 8 länder står för 85 procent av handeln. Fortfarande hör Sverige till de stora exportländerna med cirka ton och exporten utgör cirka 50 procent av den totala handeln. Finland är en betydligt större. Med en produktion på cirka en miljon ton har man möjlighet att exportera cirka ton per år. Stor marknad för svensk grynhavre Förbrukningen av grynhavre till livsmedel inom EU 27 är cirka 1,1 miljoner ton. Största grynhavreindustrin har Storbritannien med cirka ton följt av Tyskland med cirka ton. Sverige förbrukar varje år cirka ton grynhavre till livsmedel. Lägger man till behovet inom hela Lantmännen Cerealia med övriga kunders behov i Sverige, blir förbrukningen cirka ton. Allt detta innebär att svenska lantbrukare har nära till en stor marknad på hemmaplan och kan lätt med båt nå ut till en marknad i Europa som förbrukar betydligt mer än vad Sverige kan producera. Priset är ett viktigt konkurrensmedel, vilket kräver effektiv produktion. Det är dock inte allt utan de som kan producera en bra råvara, säkerställa spårbarhet och hög livsmedelskvalitet är vinnare. DON-läget skörd 2011 Baserat på analyser av inleveranser bedömer Lantmännen Lantbruk att cirka Areal och produktion av havre i världen Tusental Areal procent av all grynhavre producerat i Sverige skörd 2011 kommer att klassas om till foderhavre på grund av för högt DON värde. Det är dock stor variation inom landet. Värst drabbade är västra Sverige, från Halland upp till Värmland med enbart cirka 30 procent som klarar livsmedelsindustrin krav på µg/kg. Även i andra delar av landet har man funnit höga värden, men genomsnittligt är problemet mindre där. I östra Sverige ser vi högre värden än förra året, men där klarar cirka 70 procent kravet för grynhavre. Problemet är som minst i norra och södra Sverige, vilket kan indikera att det är just i dessa områden som odlingen kan öka till skörd Sverige inte ensamma Norge har under ett flertal år under 2000-talet haft problem med DON. Generellt är problemen större än i Sverige. Sverige har under de senaste åren sett allt högre nivåer. I dagsläget är det omöjligt att förutse vad som händer till skörd Vad som än händer kommer behovet av analyser och kontroller att vara stort. Från Finland kommer också signaler om höga DON nivåer i vissa områden. Bedömningen är att det är cirka 20 procent som måste klassas som foderhavre. Övriga länder i Europa rapporterar då och då om Fusarium toxiner i havre, men som det ser ut i dagsläget är det främst Norden, undantaget Danmark som drabbats. Livsmedelskunderna i Europa är väl medvetna om problemet och är mycket noga med kontrollerna på levererad råvara. Samma efterfrågan Svensk grynhavreindustri står stark. Nya havrebaserade produkter kommer Produktion hela tiden. Konsumenterna gillar havre. I detta läge kommer ju naturligtvis DON i havre mycket olägligt. Syftet med lagar och rutiner för DON är att konsumenten inte ska märka något. Havre ska även i fortsättningen vara en lika säker råvara för industrin att använda. Det kräver dock att alla i kedjan från jord till bord tar sitt ansvar. Rutiner för hantering, uttag av representativa prover, analyser med mera kommer med årets nya kunskaper och erfarenheter att kunna förbättras. DON innebär större risk och dyrare produktion av grynhavre i Sverige. Trots detta gäller samma marknadsmekanismer. Det är balansen mellan tillgång och efterfrågan som kommer att påverka priset. Att så är fallet ser vi på årets prisutveckling. När priset på andra grödor sjunkit har priset på grynhavre stigit. Det beror bland annat på att Sverige och Finland är stora aktörer. När den tillgängliga kvantitet från dessa länder sjunker påverkar det priset i hela Europa, speciellt i ett läge när det finns väldigt små lager. Inför skörd 2012 kommer varken kvarnar i Sverige eller i Europa att lägga ned sin produktion beroende på DON. Efterfrågan bedömer vi som oförändrad. I detta läge kan producenter av grynhavre vara vinnare. Visserligen ökar insatsen något, men å andra sidan kan möjligheten till ett bra pris vara bättre än på länge. Det ser vi nu när Lantmännen just presenterat det första terminspriset för grynhavre skörd Läs mer om Don och havreodling på sidan 4 Nr Grodden

13 POSTTIDNING B Returadress: Lantmännen Malmö J026 Säkra ditt spannmålspris ända till 2013! Att agera på en nyckfull råvarumarknad är precis lika riskabelt men också löftesrikt, som det är att agera på en aktiemarknad. Vill du, kan du säkra dina försäljningspriser för kommande skördar redan nu med hjälp av våra olika avtal. Du kan faktiskt få priset för leverans av din spannmål så långt som till 2013, det är vi unika på att erbjuda. Din mäklare eller säljare hjälper dig gärna. Läs mer om våra heltäckande avtal på Bra val från Lantmännen Du gör ett bra val när du väljer Lantmännen. Vi ägs av svenska bönder och bedriver forskning och utveckling för att ta fram produkter och tjänster som värnar om människor, djur och miljö. Ett ansvar vi tar i hela kedjan från jord till bord. Vill du veta mer kontakta din säljare eller ring vår kundtjänst på ,