Kloka steg till bättre värme

Transkript

1 Kloka steg till bättre värme med pellets! Handbok i tio steg för ägare av större fastigheter (skolor, hyreshus, industrier etc.) Det här är en handbok för dig som äger fastigheter/lokaler över villanivå och som fått upp ögonen för de möjligheter till förstärkt ekonomi, förbättrad livskvalitet och lokal utveckling som en omställning från olje- eller elvärme till värmesystem baserade på förnybara biobränslen, här i form av pellets, medför. Dessa fastigheter har ofta ett effektbehov i storleksordningen kw. Steg för steg ska vi visa hur du kan gå tillväga för att byta ut din gamla värmeanläggning till en ny som klarar nutidens krav avseende lönsamhet, säkerhet, trygghet, energieffektivitet, miljöbelastning med mera. Norrbottens energikontor AB

2 Bild framsida: Persöskolan strax utanför Luleå där Luleå Energi ansvarar för värmeförsörjningen och säljer färdig värme till fastighetsägaren Luleå kommun. Luleå Energi har konverterat den befintliga pannanläggningen till pelletseldning och använder cirka 70 ton pellets per år för att värma upp skolan. Pelletsbrännaren är på 95 kw och täcker 75 procent av värmebehovet. Resterande 25 procent (105 MWh per år) täcks med el. Tidigare förbrukades 25 kubikmeter olja samt 176 MWh el. Foto: Göte Fors Faktaruta: Energi- och effektmåttenheter Energimängder uttrycks vanligen i Wh (wattimmar) och effekt vanligen i W (watt). Effekt anger den energimängd som per tidsenhet överförs från ett avgivande till ett mottagande system. Effekt är alltså ett mått på hur mycket värme som avges från en panna vid en viss tidpunkt. Både W och Wh är emellertid små enheter varför man istället för att skriva ut alla nollor använder en förkortning, ett s.k. prefix, före enheten. De i energisammanhang vanligaste prefixen är: k (kilo) (tusen) M (Mega) (miljon) G (Giga) (miljard) T (Tera) (biljon) 1 kwh (kilowattimme) motsvarar ungefär den energi som används för att värma en platta på spisen en timma. 1 MWh (Megawattimme) motsvarar ungefär den energi som behövs för att driva en bil 100 mil. 1 GWh (Gigawattimme) motsvarar ungefär energianvändningen i en medelstor stad under ett dygn. 1 TWh (Terawattimme) motsvarar ungefär den energimängd ett stort kärnkraftsaggregat levererar under två månaders full drift. Den totala energianvändningen i Sverige 2000 var ca. 400 TWh. 2

3 Förord Handboken är ett av resultaten från projektet Lokal Energiförsörjning som drivits av NENET, Norrbottens Energikontor. Vi vill tacka Länsstyrelsen i Norrbottens län, EU:s strukturfonder samt Energimyndigheten som finansierade projektet. Vi vill även ge ett stort tack till alla som besvarat frågor under arbetets gång med handboken. Ett särskilt tack går till Göte Fors (Luleå Energi) som har hjälpt oss att ta fram en stor del av de kalkyler och uppgifter som ni finner i handboken. Vi vill även tacka Lennart Gustavsson (SP), Gert Tarstad (Hotab eldningsteknik) samt Henry Hedman m.fl. på Energitekniskt centrum i Piteå för värdefulla synpunkter. Flera idéer och formuleringar i handboken har vi hämtat från Pelletspärmen skriven av Gunnar Hadders samt Värmeboken 20 O C till lägsta kostnad av Anders Axelsson och Lars Andrén. Vår förhoppning är att handboken ska underlätta för dig som är ägare till en större fastighet och funderar över om pellets vore ett alternativ för dig. NENET, Norrbottens Energikontor 3

4 Varför pellets? Våra inhemska biobränslen (bränslen av biologiskt ursprung som ej omvandlats kemiskt) - vilka historiskt sett varit vår främsta värmekälla - har tagits till heders igen efter 1960-, och 1980-talets fokusering på olja och el. Den ökade användningen av biobränslen motiveras i första hand av deras miljöfördelar och goda ekonomiska förutsättningar, men även av det faktum att det handlar om inhemska och förnybara energislag. En av de största miljöfördelarna är att förbränning av biobränslen inte orsakar något nettotillskott av växthusgasen koldioxid. Faktaruta: Växthuseffekten Användningen av biobränslen motiveras i första hand av miljöfördelarna och att det är ett inhemskt, förnybart energislag. En av de största fördelarna är att förbränningen av biobränslen inte leder till några nettoutsläpp av växthusgasen koldioxid. Även biobränsleanvändning ger emellertid upphov till vissa utsläpp av växthusgaser då motorfordon och andra motorredskap som drivs med fossila bränslen används. De fossila bränslen som används vid odling, uttag, hantering och transporter uppgår dock i regel endast till ett par procent, och sällan till mer än fem procent, av den energi som kan tillgodogöras vid förbränning av biobränslena. Det är mindre än den mängd fossila bränslen som förbrukas vid utvinning, hantering och transport av fossila bränslen, där den insatta energin ofta uppgår till mellan fem och tio procent av den energi som kan tillgodogöras vid förbränningen. Konverterar man från olja till pellets minskar nettoutsläppen av koldioxid med knappt tre ton för varje kubikmeter olja som ersätts. Källa: Värmeboken 20 O C till lägsta kostnad Biobränslen kan vara oförädlade eller förädlade. Ved är ett oförädlat biobränsle. Till vedhanteringens nackdel hör att den kräver mycket arbete och stora lagringsutrymmen. För den som saknar tillgång till egen skog kan det dessutom vara svårt att få tag på ved till ett tillräckligt lågt pris. Ved är ett relativt ointressant biobränsle i fastigheter över villanivå. Oförädlat biobränsle i form av flis kan vara ett alternativ för vissa fastighetsägare. Speciellt för de med egen tillgång till skog och maskiner. Lagring av flis är dock förenat med vissa svårigheter, samt kan medföra hälsorisker vid felaktig hantering och lagring eftersom flis lätt utvecklar mögel. Flis bör därför förvaras avskilt från den uppvärmda fastigheten. De förädlade biobränslen som används i dag består främst av inhemsk biomassa, vilken gjorts enhetligt (exempelvis via malning och siktning) och torkats. Som råvara används vanligen sågspån. Även träflis, bark, halm och torv kan förekomma. Förädlade biobränslen kan oftast eldas i enklare pannor, medan exempelvis fuktig flis kräver robustare anläggningar. Det kan dock uppstå vissa problem om förädlade bränslen tillverkade av askrika bränslen som bark, halm och torv förbränns i mindre anläggningar. Det beror på askans sintringstendenser. Sintring uppkommer vid felaktiga förbränningstemperaturer. Fenomenet orsakas av aska som smälter ihop till klumpar. Dessa klumpar kan störa förbränningen och orsaka driftstörningar och ökade utsläpp. 4

5 De förädlade biobränslena brukar delas in i tre kategorier. Pulver är ett finmalet bränsle. De flesta pulverkornen är mindre än 1 millimeter i diameter. De vanligaste råvarorna för pulver är flis, sågspån och skogsavfall. Tillverkningen sker vid stora anläggningar och liknar den för pellets, fast utan pressning. Bild! Pellets är ett förädlat biobränsle som kan användas i såväl mindre villaanläggningar som i stora värmeverk. Pellets (i vissa sammanhang även kallat pelletter) utgörs av små cylindrar med en diameter på 6-12 millimeter. Råvaran utgörs främst av såg- och kutterspån (spån från hyvling av virke). Bark, torv, energigräs, hyggesrester och avfall är råvaror som kan bli intressanta för tillverkning av pellets i framtiden. Pellets är ett biobränsle som det är enkelt att hantera, transportera och lagra. Briketter är vanligen cylindrar eller plattor med en diameter större än 25 millimeter (ofta millimeter). De kan även ha rektangulär form. Briketter produceras ofta av träspån, men kan även tillverkas av flis, bark, torv, hyggesrester och energigräs. Bränslepellets är egentligen bara en transportvänlig och lätthanterlig form av bränslepulver. Själva idéen kommer från foderbranschen. Det som gör att pellets håller ihop är en process där den malda råvaran hettas upp varmed träets naturliga limämne (lignin) upplöses. Därefter kan träpulvret sammanpressas till pellets. Faktaruta: Pelletstillverkningsprocessen i korthet Råvara från exempelvis ett sågverk Torkningsprocess Tillverkning/Kylning/Härdning Sållning/dammsugning Förpackning Distribution Källa: Pelletseldning, GDE-Net Pellets är det bränsle som ökar mest i Sverige, som i dag är en av världens största pelletsproducenter. Energiinnehållet (värmevärdet) i pellets är cirka 4,8 kwh per kilogram vilket motsvarar cirka 17 MJ (megajoule) per kilogram. En värmeanläggning som kan leverera 1 MJ energi per sekund har en effekt på 1 MW. Det innebär att en anläggning som kan förbränna 1 kilogram pellets per sekund kan ge en effekt på 17 MW. Eftersom en del av bränslets energiinnehåll försvinner som förluster i panna och skorsten kommer dock effekten ut från pelletsanläggningen att vara cirka 15 MW. Förlusterna utgörs av den spillvärme/strålningsvärme som sprids till omgivningen samt den restvärme som följer med rökgaserna ut genom skorstenen. Anläggningens verkningsgrad blir därmed 15/17=0,88 eller 88 procent, vilket är en normal siffra för pelletsanläggningar. 5

6 Det svenska distributionsnätet för pellets utvecklas i snabb takt och pellets levereras i dag direkt till kund i säck eller lösvikt. Kunden kan även välja att själv hämta bränslet. Faktaruta: Enkelt att lagra i silo eller förråd Bränslepellets är självrinnande och därför lätt att hantera och lagra. Pellets kan lätt blåsas eller skruvas in i transportledningar. Bränslet kan också lagras i ett ouppvärmt utrymme utan att det fryser ihop. Det är dock viktigt att skydda pellets från fukt och inträngande nederbörd. Förrådet ska vara dammtätt och det ska vara lätt att rengöra. Det är en fördel om pelletsförrådet placeras så nära brännaren och pannan som möjligt. Ju större lager desto bekvämare system. Dessutom sänks inköpspriset. Det är fullt möjligt att bygga ett väl fungerande eget pelletsförråd. För den som vill undvika problem kan det dock vara klokt att köpa en färdig pelletssilo. De kan i regel fås att smälta in i miljön på ett bra sätt. Figur: Två exempel på pelletskonverteringar som Luleå Energi utfört. Här har man ansträngt sig för att få pelletsförråden att smälta in i omgivningen så mycket som möjligt. Foton: Göte Fors Faktaruta: Skiss över en värmeanläggning för pelletseldning Skiss! Figur: Brännaren ansluts direkt i den befintliga (eller nya) pannan. Ett närbeläget lager förser brännaren automatiskt med bränsle med hjälp av en matarskruv. I helautomatiserade pelletssystem blir systemlösningen slående lik oljeeldning, förutom tilläggsarbetet med att ekonomisota då och då. Källa: Värmeboken 20 O C till lägsta kostnad 6

7 Pellets har visat sig vara ett lämpligt bränsle vid uppbyggnad av närvärmenät, det vill säga småskaliga fjärrvärmenät som försörjer flera fastigheter med värme. Till kostnaden för själva pannanläggningen ska då även läggas kostnaden för värmekulvert. Faktaruta: Pellets i närvärmenät Eftersom en pelletsanläggning som regel är avsevärt dyrare än en olje- eller elanläggning kan det vara klokt att koppla ihop flera hus i vad som ibland kallas ett närvärmenät. Kostnaden för en anläggning till 50 hushåll är långt ifrån 50 gånger större än den för en anläggning till ett hushåll. Till kostnaderna för själva pannanläggningen kommer i ett närvärmenät kostnaden för värmekulverten. En stor del av kostnaden för kulverten är förknippad med markarbeten. Det finns numera ett alternativ till de traditionella stål- och kopparkulverterna som kallas pexkulvert. Det är en plastkulvert som är böjbar. Det är en billigare form av kulvert som innebär att man slipper gräva breda diken för att rören ska kunna skarvas efter att de lagts på plats i jorden. Källa: Pelletspärmen, Jordbrukstekniska institutet I dag finns det omkring 25 produktionsanläggningar för pellets spridda över hela landet, varav de två nordligaste finns i Luleå respektive Pajala. Den totala produktionskapaciteten ökar år från år och överstiger numera en miljon ton pellets per år, vilket motsvarar en samlad energiproduktion på minst 4,8 terawattimmar (TWh) per år. Med marginella investeringar skulle den samlade pelletsproduktionen i Sverige kunna öka till 1,5 miljoner ton per år. Det sker även en kraftig ökning av pelletsproduktionen utomlands. Eftersom fraktkostnaderna inte har någon nämnvärd inverkan på konsumentpriset kan pellets i dag beskrivas som en internationell handelsvara satt under hård prispress, vilket konsumenterna har nytta av. Faktaruta: Karta över produktionsanläggningar för pellets i Sverige Bild! 7

8 En av de största fördelarna med pellets är det stora energiinnehållet, vilket innebär att en kubikmeter pellets har 2-3 gånger så högt energiinnehåll som en kubikmeter ved. Samtidigt är priset på pellets avsevärt lägre än priset på eldningsolja och elektricitet. Pelletseldning kräver dock något mer underhåll i form av uttagning av aska, tillsyn med mera än exempelvis oljeeldning. Genom att kombinera en pelletsanläggning med solfångare erhålls tappvarmvatten och värme året runt med i stort sett 100 procent förnybar energi. Solvärme är ett utmärkt komplement under sommarmånaderna när pelletsanläggningarna kan vara svåra att utnyttja fullt ut i fråga om verkningsgrad och miljöprestanda. Solvärmen ersätter därmed den elpanna som annars brukar användas under låglastperioden. I större värmeanläggningar som eldas med flis kan pellets ersätta den olja som används för att klara spetslasten under höglastperioderna och som enda bränsle under låglastperioder. Kostnaden för inköp av pellets är visserligen högre än den för flis. Anläggningskostnaderna, liksom drift- och underhållskostnaderna, är dock väsentligt lägre. För verkningsgraden gäller att den är högre för pellets än för flis. En pelletspanna klarar dessutom en större andel av det totala energibehovet än en flispanna, vilket innebär ett minskat behov av kompletterande energislag för att klara behoven under hög- och låglastperioder. 8

9 Pellets fördelar och nackdelar i förhållande till andra bränslen Fördelar i jämförelse med olja: + inhemskt bränsle + förnybart + billigare + ökade möjligheter till regional och lokal utveckling + inga nettoutsläpp av koldioxid + mindre känsligt ur beredskapssynpunkt + förbättrar handelsbalansen + skapar fler arbetstillfällen i Sverige Nackdelar i jämförelse med olja: - större bränslelager - mer tillsyn - hantering av aska - yngre marknad Fördelar i jämförelse med elektricitet: + billigare + energieffektivare i uppvärmningssammanhang (eftersom el är en högkvalitativ energiform som bör användas för annat än direkt uppvärmning). + ökad inhemsk användning leder inte till ökade utsläpp, från exempelvis kolkondenskraftverk, i andra länder. Nackdelar i jämförelse med elektricitet: - bränslelager krävs - mer tillsyn - hantering av aska - yngre marknad - vissa men dock små lokala utsläpp av föroreningar Fördelar i jämförelse med flis: + bättre lämpat för automatiserad hantering + mindre risk för störningar i bränslematningen + högre energiinnehåll + ökad möjlighet att använda det billigaste och mest tillgängliga bränsleslaget (i form av exempelvis bark, spån, avfall, torv och liknande) + ingen frysrisk i lagerbehållare + kan eldas i små förbränningsutrymmen med god verkningsgrad + bättre transport- och lagringsekonomi + bränslet kan levereras helt inneslutet utan damningsproblem + bränslet kan lagras utan risk för mögelbildning + jämnare kvalitet + större reglerområde, vilket minskar behovet av alternativa värmetillskott under låg- och höglast + högre verkningsgrad + goda möjligheter att konvertera befintliga oljepannor + enklare drift Nackdelar i jämförelse med flis: - dyrare bränsle - kräver dyrare och mer komplicerade bränsleproduktionsanläggningar 9

10 Faktaruta: Energijämförelser o. dyl. mellan olika biobränslen Askhalt Bränsle Fukthalt Skrymdensitet Effektivt värmevärde procent ton/m 3 MWh/ton MWh/m 3 procent Pellets (ren stamved) ,55-0,7 4,7-5,0 ~ 3 0,3-1,0 Briketter (ren stamved) ~ 10 0,5-0,7 ~ 4,7 ~ 3 0,3-1,0 Flis ,2-0,4 2,0-4,0 0,4-1,6 0,5-8,0 Halm (pressad) ,1-0,2 3,5-4,5 0,4-1,0 3,0-8,0 Bark ,3-0,4 1,5-2,0 0,5-0,8 2,0-8,0 Stycketorv ,3-0,4 3,0-3,5 0,9-1,4 2,0-8,0 Eldningsolja 1-0,83 11,9 9,9 <0,1 Eldningsolja Pellets Flis 1 m 3 Eldningsolja 1 motsvarar 3,2 m 3 motsvarar 11 m 3 1 m 3 Eldningsolja 1 motsvarar 2,2 ton motsvarar 3,3 ton 1 ton Eldningsolja 1 motsvarar 2,6 ton motsvarar 4,0 ton Faktaruta: Prisutvecklingen för olika bränslen Bild! Figur: Löpande energipriser inklusive skatter Källa: Energiläget

11 Faktaruta: Utsläppsjämförelser mellan olika bränslen och anläggningar Miljövärden för olika villapannor, kg/år: Äldre vedpanna utan ackumulatortank Äldre vedpanna med ackumulatortank Ny vedpanna med ackumulatortank Träpellets Stoft/sot Lättflyktiga gaser Svaveldioxid Kväveoxider Koldioxid 0* 0* 0* 0* Tjära ,5 0 * Förbränning av biobränsle ger inget nettotillskott av koldioxid. Olja Källa: Pelletseldning, GDE-Net Utsläpp vid eldning i värmeverk inkl. utsläpp vid transporter och hantering, mg/mj: Olja Fossilgas Skogsflis Pellets CO NO X SO X 210* 0, Stoft 0,4 0,02 3,7 0,9 Utsläpp vid eldning i villapanna inkl. utsläpp vid transporter och hantering, mg/mj: Olja Fossilgas Skogsflis Pellets CO NO X SO X 45* 0, Stoft 0,4 0,02 4,9 1,3 * Den stora skillnaden i svavelutsläpp mellan oljeeldade villapannor och värmeverk beror på att det rör sig om två olika typer av eldningsolja. Källa: Handbok i småskalig biobränsleeldning av LRF m.fl. 11

12 Checklista inför konvertering Obs! Det mesta kan du få hjälp med om du vänder dig till företag som säljer pelletsanläggningar. Steg 1 Inventera den gamla värmeanläggningen Innan du fattar något beslut om att byta ut din gamla värmeanläggning bör du genomföra en inventering i syfte att ta reda på vad som behöver bytas ut, samt vad som eventuellt kan användas i den nya anläggningen. Skälen att se över ett värmesystem kan vara såväl ekonomiska som miljömässiga. Vilka åtgärder som bör vidtas, samt i vilken ordning det ska ske, beror på fastighetens skick, den befintliga värmeanläggningens typ och ålder, lånemöjligheter, personliga önskemål och liknande. Eftersom den nödvändiga eldstadsvolymen normalt är väsentligt mindre vid oljeeldning än vid pelletseldning går det som regel inte att ta ut mer än cirka procent av pannans ursprungliga effekt. Annars riskerar man att hamna i situationer med allt för höga rökgastemperaturer och försämrade miljövärden. Då många anläggningar är rejält överdimensionerade från början brukar detta förhållande sällan innebära något problem. De kritiska delarna i en äldre värmeanläggning baserad på oljeeldning är: Pannan (livslängd cirka år) Varmvattenberedaren Oljebrännaren (livslängd cirka tio år) Oljetanken (kan rosta sönder) Skorstenen Rörsystemet Eventuell reservpanna Dessa delar bör ses över i fråga om fabrikat, typ, kapacitet, allmänt skick och tillverknings-/ installationsår. Inventera även möjligheterna avseende installation och placering av bränsleförråd (eventuellt silo) och bränsleskruv. Dokumentera gärna den befintliga anläggningen, de lokaler som står till buds samt fastighetens fasader med foton, vilka kan fungera som bra underlagsmaterial vid de fortsatta diskussionerna med installatörerna. Se även till att aktuella ritningar och scheman tas tillvara. Följande saker bör särskilt kontrolleras: 1. Pannans lämplighet för pelletseldning, bland annat via kontroll av anslutningsöppningar, eldstadsutrymme och eldstadsyta. Detta ska leverantören av pelletsbrännaren kunna utföra. 2. Rökgaskanalen och dess area. 3. Höjd på skorstenstopp (risker för störningar i omgivningen). Vid konvertering från olja innebär detta ingen förändring om samma skorsten används. 4. Pannrummets mått på väggar, takhöjd, utrymme för panna med mera. 5. Möjligheten för bulkbilarna att nå fram till den tänkta placeringen av förrådsutrymmet. För att undvika försämringar av pelletskvaliteten bör den maximala slanglängden inte överstiga 10 meter. 6. Finns det tillräckligt med plats i befintlig elcentral. Beroende på anläggningens storlek kan elcentralen behöva kompletteras. 7. Placering av luftintag till pannrum. Vid konvertering utnyttjas befintligt luftintag. 12

13 Faktaruta: Skorstenen Skorstenen (rökkanalen) är till för att föra bort rökgaserna och samtidigt skapa det drag du behöver för att elda. Eftersom rökgasvolymen är större när du eldar med trädbränsle, kan du behöva en större skorstensarea än när du eldar med olja. Fråga alltid tillverkaren eller skorstensfejarmästaren vilken rökkanalarea som erfordras. Allmänt gäller för rökkanaler att de är konstruerade för att tåla rökgastemperaturer på max 350 O C (det förekommer att vissa fabrikat är typgodkända för max. 450 O C). Generellt kräver lagen att det aldrig får bli varmare än 100 O C på utsidan av skorstenen (max. 80 O C på omgivande brännbar byggnadsdel). Stiger rökgastemperaturen är risken stor att även temperaturen på utsidan överskrider den tillåtna. Eftersom riktigt torrt trä (exempelvis bjälklag) kan antändas redan vid temperaturer under 100 O C är risken för brand stor. Kontrollera rökgastemperaturen ofta. Alltför låga rökgastemperaturer kan också leda till skador. Vattenångan i rökgasen kan kondensera och skorstenen blir våt och fuktig. Förutom att skorstenen kan frysa eller vittra sönder så ger en våt och kall rökkanal sämre drag och därigenom försämras förbränningsresultatet. Enligt gällande bestämmelser ska en rökkanal mynna minst 1 meter över taknocken. Har man problem med dåligt drag bör man kontakta skorstensfejarmästaren för att få skorstenen undersökt. Källa: Pelletseldning, GDE-Net Steg 2 Beräkna fastighetens nuvarande värmebehov Det handlar om att fastställa fastighetens totala behov av energi för uppvärmning. Om den gamla anläggningen bestått av såväl en oljepanna som en elpanna och det tidigare inte gjorts någon åtskillnad mellan el för uppvärmning och övrig elanvändning måste detta uppskattas. Om fastigheten har separat uppvärmning av varmvatten via elberedare, och/eller en elvärmare kopplat till ventilationssystemet, bör det ske en ombyggnad i syfte att kunna värma upp alltihop med hjälp av pelletspannan. Oljeförbrukningen är oftast känd. Med hjälp av oljeförbrukningen samt hela elförbrukningen går det att göra en uppskattning av uppvärmningsbehovet. Exempelvis: Årlig oljeförbrukning: 20 kubikmeter = kwh x 80 procent (antagen verkningsgrad) = kwh Årlig elförbrukning (total) = kwh Avgår som övrig elanvändning* kwh Fastighetens behov för uppvärmning = kwh *Detta är en uppgift som det kan vara mycket svårt att uppskatta eftersom el kan användas till så mycket. Stora energiförbrukare är parkeringsplatser med många motorvärmaruttag, eventuell industriell verksamhet med mera. 13

14 Steg 3 Gör en förstudie Fastighetsägare som nöjer sig med att bara titta på de gamla förbrukningssiffrorna när de ska fastställa sitt värmebehov riskerar att dra på sig själv och fastighetens eventuella hyresgäster onödiga energikostnader. Det är alltid klokt att först se om det är lönsamt att sänka värmebehovet genom olika typer av energibesparande åtgärder. De mest intressanta åtgärderna är: Varmvattenbesparande åtgärder Tätning och isolering Ventilation och värmeåtervinning Effektiv värmereglering De kommunala energirådgivarna kan ge dig råd om vilka åtgärder som kan vara av intresse i just ditt fall. Kom ihåg att inget fall är det andra helt likt varför varje fastighet bör genomgå särskild bedömning. Faktaruta: Energibesparande åtgärder Man kan komma en bra bit på väg mot lägre värmekostnader genom förändrade vanor och översyn av fastigheten. Nedan redovisas ett antal åtgärder som bör tas i beaktande innan man tar beslut om vilken uppvärmningsform man ska välja. De exempel som redovisas nedan rör villor men kan ge en fingervisning om vilka besparingar du kan förvänta dig i din fastighet. Sänkning av inomhustemperaturen Varje grads sänkning minskar energianvändningen med cirka fem procent. Minskar man den genomsnittliga temperaturen från 22 O C till 20 O C i en villa sparar man ungefär 2000 kwh, vilket motsvarar en sänkning av kostnaden med cirka 1300 kr per år. Många mår dessutom bättre vid lägre temperatur och problemen med torr luft minskar. Tätning och isolering Tätning av fönster och dörrar med tätningslist är en billig och lönsam energisparåtgärd. Det är dock viktigt att kontrollera att ventilationen inte försämras av åtgärden. Om det bildas kondens på fönstren har man tätat för mycket. Det material som rekommenderas är silikon eller så kallat EPDM-gummi. Kostnaden för lister till en hel villa ( m) uppgår till cirka 1000 kr. Besparingen kan bli så stor som 2000 kwh vilket innebär att åtgärden betalat sig på ett år. Utvändig isolering av fasaden är kostsamt och är i regel endast lönsam i samband med en mer omfattande fasadrenovering. Det är dock ofta lönsamt att tilläggsisolera vindbjälklaget. Med dagens energipriser är det i regel lönsamt att tilläggsisolera upp till en halv meter. Fortsättning, se nästa sida. 14

15 Faktaruta: Energibesparande åtgärder, forts. Byte av fönster En vanlig villa med äldre tvåglasfönster förlorar 40 kwh värme per dygn via fönstren. Kostnaden för detta är omkring kronor. Med marknadens effektivaste fönster kan den kostnaden sänkas till en tia. Byte av fönster är i regel endast lönsamt då det ändå är dags att renovera eller byta ut äldre fönster. Däremot finns det flera möjligheter att förbättra isoleringsförmågan hos befintliga fönster. Exempelvis genom att sätta in ytterligare en ruta i den gamla fönsterbågen eller att byta ut en av rutorna till ett energisparglas belagt med metalloxid som motverkar värmeutstrålning. Installation av moderna reglersystem Sköts värmeregleringen manuellt eller med omoderna reglersystem går det att spara upp till 15 procent av värmekostnaderna genom att byta till ett modernt system som anpassar värmetillförseln till utomhustemperaturen. En jämn och stabil temperatur gör det möjligt att sänka medeltemperaturen inomhus samtidigt som komforten och trivseln ökar. Moderna styroch reglersystem kan programmeras efter önskemål om nattsänkning, dagsänkning, särskild helgtemperatur och sparlåga vid längre tids frånvaro. En radiator med dålig termostat kan öka energianvändningen med upp till 4000 kwh vilket motsvarar en ökad värmekostnad med 2500 kr per år. Se över radiatorer och rörledningssystem För att radiatorerna ska ge full effekt måste de luftas regelbundet. Framledningstemperaturen kan då hållas lägre vilket förbättrar värmesystemets effektivitet. Det är också viktigt att se till att inte möbler står framför radiatorerna och hindrar värmeavgivningen. För att minska värmeförlusterna från rörledningssystemet ska alla varma utgående rörledningar från pannan vara isolerade. Användning av ny teknik och IT Med hjälp av ny teknik, IT och interaktiva styrsystem kan ett flerbostadshus eller en företagsfastighet förvaltas mer effektivt än tidigare. Störningar kan observeras direkt och sedan åtgärdas via fastighetsskötarens datorterminal. Åtgärder för att minska varmvattenförbrukningen Många varmvattenberedare är dåligt isolerade. För en vanlig villa kan värdet av detta värmeläckage uppgå till närmare 1000 kronor per år. Med en ny bra varmvattenberedare kan dessa förluster minskas till en tredjedel. Med effektiva blandare samt snålspolande kranar och munstycken i kök, badrum och dusch sparas såväl vatten som energi. En familj som byter till ett vattensnålt duschmunstycke och duschar 20 min varje dag kan minska sin energiförbrukning med ungefär 3000 kwh per år. Vid el- eller oljeuppvärmning innebär det en besparing på ungefär 2000 kr. Att täta droppande kranar och munstycken är ett enkelt och effektivt sätt att spara vatten och energi. Behovsstyrd ventilation och värmeåtervinning I ett 70-talshus försvinner ungefär en fjärdedel av tillförd värme med ventilationsluften. För att minska förlusterna kan man installera utrustning som styr ventilationen efter behov och/eller återvinner värmen. Den behovsstyrda ventilationen innebär ofta att man ökar ventilationen under sommaren och sänker den under vintern, vilket minskar problemen med torr luft. Den energibesparing man åstadkommer kan ofta bli större än vad en installation av värmeåtervinning ger. Värmeåtervinningen i ventilationssystemet sker antingen genom en värmeväxlare eller en frånluftvärmepump. För att det ska vara aktuellt att installera en värmeväxlare måste huset vara utrustat med ett fläktdrivet från- och tilluftssystem. Mellan 70 och 80 procent av värmen som ventileras bort kan återvinnas. Merkostnaden för att utrusta ett från- och tilluftssystem med en värmeväxlare är inte så stor vilket innebär att den snabbt sparas in. En frånluftvärmepump kräver endast att huset är utrustat med mekanisk frånluftventilation. Källor: Energin och framtiden i Norrbotten Värmeboken 20 O C till lägsta kostnad 15

16 När du bildat dig en uppfattning om vilken typ av värmeanläggning som bäst tillgodoser dina behov är det dags att göra en förstudie. Förstudien bör belysa: Effekt- och energibehov Miljökrav, lagar och förordningar Tillgängliga utrymmen Teknisk lösning Värmekostnader (före och efter investering) Genomförande Effekt- och energibehov Det är viktigt att komma ihåg att det går att genomföra lönsamma energieffektiviseringar i både äldre och nyare fastigheter. Ofta ger en kombination av olika åtgärder det bästa resultatet. Det är nästan alltid lönsamt att tilläggsisolera vindbjälklag och tak. Fönster, varmvattenberedare och duscharmatur kan också behöva ses över, liksom fastighetens eventuella system för styrning och reglering av värmen. Förutom att boendekomforten och husets värde ökar leder dessa åtgärder ofta till en markant minskning av energianvändningen och därmed också sänkta energikostnader. Först efter att fastighetens verkliga effekt- och energibehov (efter insats av lönsamma energibesparande åtgärder) kartlagts går det att få en uppfattning om storleken på det aktuella projektet. Miljökrav, lagar och förordningar Eldning med pellets ger en effektiv förbränning, vilket i sin tur leder till små utsläpp. Pelletsanläggningarnas påverkan på närmiljön inskränker sig därför främst till det buller som kan förekomma vid leverans av bränsle med bulkbil. Mindre pelletsanläggningar kan som regel inhysas i befintliga fastigheter. Även då bränslelagret utgörs av en silo brukar det vara möjligt att med lite fantasi få den att smälta in i omgivningen på ett bra sätt. Vid rätt dimensionering och konstanta driftförhållanden utgör rökgaserna från pelletseldning inget problem, varken som lukt eller i form av partiklar. I samband med att pannan startar kan det dock i vissa fall uppkomma en viss lukt. Eftersom tillsynen och bränslehanteringen i en mindre pelletsanläggning kan klaras av relativt snabbt och utsläppen är små är pelletseldning förenat med få arbetsmiljöproblem. I felaktigt byggda anläggningar samt vid okunskap hos den som sköter pannan har det dock förekommit vissa tillbud, främst till följd av rökgasexplosioner. Därför är det viktigt att berörd personal får den utbildning som behövs. Askan från pelletseldning innehåller ämnen som vid inandning kan orsaka irritation och skador på andningsvägarna. Av den anledningen är det klokt att alltid bära ett andningsskydd vid askhantering. Den som vill ha en aktuell beskrivning av vilka bestämmelser och föreskrifter som kan vara aktuella vid konvertering från olja till pellets bör kontakta kommunens byggnadsnämnd, miljöoch hälsoskyddsnämnd samt sotningsväsendet. Klart är dock att alla anläggningar berörs av Plan- och bygglagen. Grundregeln är att alla förändringar i pannrum utöver utbyte av en gammal produkt mot en motsvarande ny ska anmälas till kommunen. Det innebär att vid byte av oljebrännare mot en brännare för pellets ska detta anmälas. Andra lagar som kan vara 16

17 aktuella är Lagen om kommunal energiplanering, genom vilken kommunen har möjlighet att styra valet av teknik för uppvärmning, samt Räddningstjänstlagen, som bland annat reglerar sotningsväsendets arbete. För mindre anläggningar handlar det om att följa sotningsförordningen. Anläggningar på 500 kw och uppåt är prövningspliktiga enligt miljöbalken. Anläggningar mellan 500 kw och 10 MW ska anmälas till kommunen, varvid ett prövningsförfarande tar vid. Dessutom finns det ytterligare ett antal normer, anvisningar och lagar som måste följas, bland annat Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS), Tryckkärlsstandardiseringens fastbränsleanvisningar (FBEA 1993), Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling om exempelvis arbetsmiljö, dammexplosioner och övervakning av pannanläggningar och Regler för lokala energisystem. Generellt gäller att alla anläggningar från 100 kw och uppåt omfattas av besiktningsplikt medan mindre anläggningar omfattas av installationskontroll (ofta i form av egenkontroll). Om anläggningen byggs som totalentreprenad är det entreprenören som har ansvar för att gällande krav uppfylls. Faktaruta: Brandskydds- och säkerhetsfrågor vid pelletseldning (Pelletspärmen flik 10). Checklista för brandskydd: Är anläggningen besiktigad för fastbränsleeldning av skorstensfejarmästaren? Är draget i rökkanalen tillräckligt? Är rökkanalsarean rätt dimensionerad och skorstenshöjden tillräcklig? Finns det tillräckligt med luftintag i pannrum/bostad för att förse eldstaden med luft? Ger utrustningen max 350 O C rökgastemperatur vid maximal belastning? Tål skorstenen en sotbrand? (Mineralullsisolerad stålskorsten gör det inte.) Klarar utrustningen miljökraven? För anläggningar upp till 50 kw ska utsläppet av organiskt bundet kol (OGC) understiga 150 mg OGC/m 3 vid 10 % O 2. För anläggningar över 50 kw gäller rådet max. 350 mg stoft/m 3 samt max. 500 mg CO/m 3 vid 13 % CO 2. Är utrustningen typgodkänd och har ingående komponenter SA- eller ET-kontrollmärken? Har säkerhetsutrustningen kontrollbesiktigats innan anläggningen tagits i drift? Förvaras sot och aska i obrännbara kärl utan närhet till brännbart material? Förvaras bränslet på tillräckligt avstånd från eldstaden? Finns brandklassad dörr till pannrummet? Uppfyller pannrummet övriga krav på vägg-, golv- och takbeläggning och placering i fastigheten? Finns brandsläckningsutrustning nära till hands? Felaktigt konstruerad utrustning och hantering av biobränslen medför vissa risker: Tillbakabrand innebär att elden sprider sig från pannan mot bränsleförrådet. De anläggningar som säljs idag har som regel två eller flera skydd mot tillbakabrand. Dammexplosion kan uppstå vid hantering av fasta små partiklar och incidenter har framförallt uppkommit i samband med hantering av träpulver. Även vid pelletshantering finns det emellertid anledning att hålla rent från dammavlagringar i pannrummet och hantera bränslet så slutet som möjligt. Självantändning kan under vissa betingelser ske av biologiska material. För att det ska kunna hända i ett lager med pellets måste bränslet ha fuktats. Lagret måste dessutom vara större än de som är aktuella för småskaliga anläggningar. Rökgasexplosioner har förekommit i samband med att man har öppnat luckor hos pelletspannor. Det har i efterhand konstaterats att rökgångarna i anläggningen varit felaktigt utformade varvid onormalt stora mängder brännbara gaser har samlats i pannan. När luckan har öppnats har syre kommit till och gaserna antänts så häftigt att en explosion uppstått. Pannluckan ska alltid öppnas lite på glänt innan den öppnas helt! En brännare tillförs alltid luft aktivt via en fläkt varför detta aldrig kan uppstå så länge säkerhetssystemet fungerar. Källa: Pelletspärmen 17

18 Faktaruta: Pelletsaska Vid eldning av pellets måste pannan regelbundet tömmas på aska, vilket kan ske antingen automatiskt eller manuellt. Vid hantering av aska bör man undvika att andas in den eftersom det kan irritera slemhinnorna. Använd gärna ett enkelt andningsskydd! Askmängder: Pannstorlek Bränsleförbrukning Ungefärlig mängd aska kw Ton pellets per år kg/år m 3 /år , Vid automatisk askutmatning transporteras oftast askan med hjälp av en skruv- eller skraptransportör till en icke brännbar container eller behållare med lock. Askan innehåller många värdefulla växtnäringsämnen. Under förutsättning att man inte eldat något annat än pellets baserad på biomassa bör den därför returneras till skogen eller användas som ett växtnärings- och kalkningsmedel till gräsmattor och prydnadsbuskar. Hör med din bränsleleverantör hur du bör hantera din aska på bästa sätt! Om nödvändigt får askan från förbränning i små anläggningar som regel, sedan askan kallnat, kastas bland hushållssoporna. Kontrollera för säkerhets skull med din kommun. Källa: Pelletspärmen Tillgängliga utrymmen De största problemen med att installera pelletsanläggningar i tätorter har att göra med trafiksäkerhet och utrymmen. Bränsletransporterna ska kunna ske utan risker för omgivningen. Transportfordonet ska exempelvis ha tillräckligt med utrymme för att kunna svänga och vända utan risker för lekande barn. Teknisk lösning Vill du ersätta olja med pellets kan i regel den gamla pannan användas (dock inte om det är en övertryckseldad oljepanna) om den är i gott skick. Installatören bör kunna göra en bedömning av detta. I så fall kan den gamla pannan förses med en pelletsbrännare. Alternativet är att installera en helt ny pelletspanna, vilket är det vanligaste tillvägagångssättet för anläggningar större än 500 kw. Med god kunskap och bra teknik är det möjligt att åstadkomma samma pannverkningsgrad i den ombyggda pannan som när den eldades med olja. Med en ackumulatortank går det att höja verkningsgraden ytterligare ett steg. Vid konvertering av en befintlig oljeanläggning till pelletseldning är det viktigt att tänka på vissa saker. Om den befintliga anläggningen var utrustad med en rökgasfläkt måste den anpassas till den nya anläggningen. Saknas rökgasfläkt måste draget i skorstenen kontrolleras av installatören. 18

19 Ofta dimensionerar man pelletsbrännarens effekt så att den motsvarar ungefär halva det effektbehov som behövs som mest för att värma fastigheten/fastigheterna. Anledningarna till detta är dels att man vill hålla nere investeringskostnaderna och dels för att verkningsgraden blir bättre. På detta sätt kan man normalt täcka procent av fastighetens energibehov för uppvärmning. Om det finns en reservpanna (olja eller el) kan denna integreras med pelletspannan för att kunna klara eventuella driftstopp. Om den konverterade pelletspannan inte klarar fastighetens hela effektbehov kan det vara ekonomiskt fördelaktigt att utnyttja den befintliga reservpannan för spetslast. Vid låglast (produktion av varmvatten under sommarhalvåret) kan det vara fördelaktigt att använda en elpatron, eller varför inte en solvärmeanläggning. På så sätt minskar behovet av drift och underhåll sommartid. Vid förbränning av trädbränsle bildas aska. Askan utgörs av icke brännbara ämnen som är bundna i veden och blir kvar som en restprodukt. Askhanteringen är ett tillkommande moment som fastighetsägaren måste ta hänsyn till redan från början. Mängden aska är i regel cirka 0,5 viktprocent av tillförd bränslemängd. Det vill säga om förbrukningen av pellets är 20 ton per år så bildas cirka 100 kilogram aska. Pannan ska regelbundet tömmas på den bildade askan. Intervallen beror på lasten och pannans konstruktion. Vanligen räcker det emellertid med tömning en gång per månad, vilket tar cirka 15 minuter. Pannan skall också ekonomisotas och brännaren rengöras. Som riktvärde bör detta ske varannan månad, och tar cirka 45 minuter per gång i anspråk. Varje panntyp och brännare är unik, vilket innebär att ovan angivna intervall och tider är ungefärliga. Utrustningsleverantören kan lämna mer detaljerade uppgifter. Vissa anläggningar är utrustade med automatisk askutmatning. Den tar inte bort all aska utan förlänger intervallen mellan insatserna. Utrustningsleverantören kan, med hjälp av referenser från tidigare leveranser, lämna mer detaljerade uppgifter för varje specifikt fall. Askhanteringen kräver lämpliga verktyg och förvaringskärl. Ett bra alternativ är att använda en speciell industridammsugare med cyklon som klarar av aska. Pannor ska även sotas med jämna mellanrum. Räkna med 2-4 gånger per år (intervallen beror på lasten och pannans konstruktion). Den som installerar en rökgastermometer kan själv på ett enkelt sätt se när det är dags att sota eftersom rökgastemperaturen stiger när det uppstår beläggningar i pannan. Tänk på att en väl underhållen anläggning ger bättre driftekonomi och mindre driftstörningar än en anläggning som inte sköts så noga. 19

20 Faktaruta: Kort om pelletsbrännare och pelletspannor P-märkning: P-märkning är en certifiering och kvalitetsmärkning som utfärdas av SP, Sveriges provnings- och forskningsinstitut. För att pelletsbrännare ska bli P-märkta ställs krav på bland annat: - Säkerhetsfunktioner - Hög effektivitet - Låga utsläpp - Driftsäkerhet - Skötselanvisningar - Teknisk beskrivning - Kvalitetssäkring av tillverkningen Vår rekommendation är att du om möjligt väljer en produkt som är P-märkt. För information om p-märkta produkter se SP:s hemsida: Pelletsbrännare: Fastigheter som har vattenburen värme samt olje- eller fastbränslepannor kan i regel ansluta en pelletsbrännare med automatisk inmatning till befintlig panna. Det är väl beprövat och idag finns tusentals pelletsbrännare i villor runt om i Sverige och hundratals pelletsbrännare i större fastigheter. Välj en pelletsbrännare som passar till din panna och utrymmena i pannrummet. Tänk på att det ska vara enkelt och smidigt att plocka ut brännaren ur pannan för rengöring. Närhet till serviceföretag är alltid en fördel. Pelletspannor: Pelletspannor är värmepannor med inbyggd pelletsbrännare och inbyggt förråd. Det ger en kompaktare lösning men begränsar möjligheterna att i framtiden eventuellt konvertera till andra bränslen. För den som behöver byta ut pannan i samband med övergången till träpellets kan pelletspannorna vara ett bra alternativ. Värmekostnader Priset för den värmeenergi som finns lagrad i pellets är avsevärt lägre än för villaolja och elektricitet. Pellets kan levereras i lös vikt med hjälp av bulklastbilar som blåser in bränslet i ett förråd. Det är den billigaste lösningen. Priset varierar dock med avstånd och mängd. Storsäckar på kilogram är alternativet för den som ej har tillgång till ett större förrådsutrymme. Pellets kan även köpas i småsäckar på kilogram. Men det är en dyrare lösning som framför allt är avsedd för pelletskaminer i villor. Pelletspriset har, till skillnad från det starkt fluktuerande oljepriset, hittills varit relativt konstant och följer rätt väl den allmänna prisutvecklingen. Pellets är i dagsläget inte belagd med någon energiskatt. Det har visserligen talats om en breddning av den nationella skattebasen inom energiområdet som skulle innebära att även biobränslen (exempelvis träpellets) beläggs med energiskatt. Men det finns samtidigt en offentligt uttalad avsikt att 20