Ulla Wiklund. En bok många världar. Rapport om ett utvecklingsarbete i förskola och bibliotek i Västerbottens kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ulla Wiklund. En bok många världar. Rapport om ett utvecklingsarbete i förskola och bibliotek i Västerbottens kommuner"

Transkript

1 Ulla Wiklund En bok många världar Rapport om ett utvecklingsarbete i förskola och bibliotek i Västerbottens kommuner

2 En bok många världar Rapport om ett utvecklingsarbete i förskola och bibliotek i Västerbottens kommuner. LÄNSBIBLIOTEKET Reflektum AB

3 Innehåll Förord... 6 En bok många världar Tillbakablick En historisk röd tråd Varför Give me five? Förskolans uppdrag Läroplanen, leken och språket Det estetiska barnet Estetiska lärprocesser Bibliotekets roll Biblioteket och pedagogiken Kunna böcker och välja böcker Vilka böcker ska jag läsa? Vad är språkutveckling? Barns rätt till alla sina språk Länsbiblioteket i Västerbotten Författare: Ulla Wiklund Omslag: Ida Björs med tack till Eva Lindström Illustrationer: Ida Björs Grafisk form: Jan Svensson Projektledare: Gunilla Brinck och Rose-Marie Lindfors Tryck: TMG Sthlm 5. Utmaningar De nya rummen Ett gemensamt torg Ta del och må bra Den lydiga och den olydiga kreativiteten Skapa din egen berättelse Att formulera lärdomar Bygga för delaktighet Inte utan min chef Fallgropar längs vägen Framgångsfaktorer Erfarenhetsutbyte och reflektion Och sen då? Om lärande Process och utvärdering Ballongen och Trattarna Hitta värden ur Att bygga för process i Give me five Behov av kompetensutveckling Välkommen till en lärgång Tanke och handling går vidare Ostyriga styrdokument Dröm och verksamhet Avrundning Litteratur och källor... 63

4 Förord Man kan lära sig mycket av en bok. Om hur det känns att vara instängd i ett kylskåp. Den enkla meningen är i sig en sammanfattning av ett projekt som engagerade femåringar i hela Västerbotten. Ett projekt som vi vill berätta mer om och som resulterade i denna skrift. Länsbiblioteket i Västerbotten har under många år arbetat med läsfrämjande verksamhet. Att samarbeta med BVC, förskolan, skolan, SFI och andra är självklart i vårt uppdrag. Ungefär vart femte år har särskilt fokus varit på förskolan. År 2000 utbildades Läslustombud på förskolorna i Norrland i ett samarbete med de fyra nordligaste länen följde satsningen LekaSpråkaLära, som var statligt initierat av Skolverket/Myndigheten för skolutveckling och pågick under flera år på flera håll i landet. Dessa och många andra lokala projekt i kommunerna gjorde att marken var beredd för ett fördjupande metodutvecklingsprojekt. Länsbiblioteket i Västerbotten beviljades 2011, via Kulturrådet, statliga medel för att arbeta med bilderbokens unika funktion som konstnärlig, inspirerande och livskvalitetshöjande upplevelse och pedagogiskt redskap med främsta målgrupp femåringar i länet och deras vuxna. Totalt har stat och region avsatt kronor under dryga tre års tid. Med kommunernas och länsbibliotekets egeninsatser i form av personal och en del material omsluter projektet dryga 6 miljoner kronor. Länsbiblioteket bjöd in kommunbiblioteken som i sin tur bjöd in förskolorna att delta i det länsövergripande projektet Give me five ett bok- och berättarprojekt i Västerbotten och Världen med femåringar i fokus. I inbjudan lyfte vi fram att det är livsviktigt att använda och försvara de bilderböcker som skildrar barns inre och yttre världar och därför berör. Det är också viktigt att barnens röster blir synliga och att deras delaktighet, tankar och idéer tas tillvara. Barn måste få möjlighet att använda många olika kreativa uttryck. I projektets slutskede anlitades Ulla Wiklund, skolutvecklare och expert på estetiska lärprocesser och reflektion som metod, som moderator och reflektor vid den avslutande erfarenhetskonferensen och som författare till denna skrift. Här beskrivs de viktigaste lärdomarna, och lärprocesserna sätts in i ett större sammanhang som handlar om barns (och vuxnas!) möjlighet att utvecklas, känna lust, glädje, engagemang och viktighet, att använda och utmana alla sina sinnen. Textens syfte är att bidra till kunskaps- och metodutveckling inom området för bibliotekens lässtimulerande arbete med barn och unga, och för att stimulera utökad och fördjupad samverkan kring barns läs- och skrivmiljöer. Vi har alla en möjlighet och skyldighet att bidra till barns läskunnighet och känsla av delaktighet i samhället. 12 av länets 15 kommuner har deltagit i projektet. Cirka 2000 barn och deras vuxna har berörts. I projektets blogg gemigfem.wordpress.com beskrivs många av aktiviteterna som pågått och pågår. Rose-Marie Lindfors, dramapedagog, berättare och handledare, och Gunilla Brinck, barnbibliotekarie och bibliotekskonsulent, har verkat som projektledare. Alla har tagit varandra i hand och gjort denna resa tillsammans och barnen femåringarna har fått säga sitt och lett oss. Jag återkommer till det en av de femåriga deltagarna sa: Man kan lära sig mycket av en bok. Om hur det känns att vara instängd i ett kylskåp. Ingen kan egentligen säga det bättre än så. Tack ni alla för det! Länsbiblioteket i Västerbotten, juli 2014 Susanne Ljungström Chef för Länsbiblioteket i Västerbotten 6 7

5 En bok många världar Att läsa är att avläsa. Att se symboler, bokstäver, ord, bilder, meningar och skapa ett sammanhang. Att läsa är också att uppleva. Egna erfarenheter blir större när de får krypa in i och möta andras berättelser om världen. Det blir en större värld för mig och dig. Det blir många nya världar vi skapar tillsammans. Denna lilla skrift handlar om att möta Boken i de yngre åren. Hur boken kan växa utanför och innanför sina omslag och glänta på dörren till äventyr och magiska ögonblick. Den handlar om barnen och de vuxna i förskolan och i biblioteket. En bok är bara början av en lek-, språk- och lärprocess. När barnen upplever boken med alla sinnen och berättelsen sätts i ett eller flera sammanhang fördjupas läsförståelsen. Så kan vi utvidga ambitionerna med litteraturen även i förskolans pedagogik. Här kan vi koppla på de fyra F:n, en kunskapssyn som legat till grund för grundskolans senaste två läroplaner: fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet. I En bok många världar möter du barn, apor, kylskåp, barnbibliotekarier, förskolechefer, sagofester, länsbibliotekschefen, förskollärare, skolchefer, trollspår, dagbarnvårdare, kulturchefer och läslustombud i förskolan. 8 9

6 1. Tillbakablick En historisk röd tråd I slutet av 1990-talet gavs Skolverket ett nationellt uppdrag i syfte att stödja och utveckla skolbibliotekens pedagogiska roll. Uppdraget formades inom projektet Språkrum, som blev ett forum för diskussion, kompetensutveckling, initierade nätverksbyggen, mediering och stöd, forskning på skolbiblioteksområdet och inte minst lyfte fram väsentliga erfarenheter från utvecklingsarbeten runt om i Sverige. En av de mer omfattande enskilda satsningarna inom Språkrum var projektet LekaSpråkaLära som kom att få stor betydelse, inte minst som modellskapande. Denna modell, lärgången, lever ännu kvar i det nu aktuella Give me five. En lärgång kan beskrivas som en längre tids kompetensutveckling för en och samma grupp där olika insatser vävs samman till en helhet med bibehållen koncentration på deltagarnas eget utvecklingsprojekt. Inom LekaSpråkaLära gavs högskolor och universitet i några regioner i uppdrag att anordna kompetensutveckling nära kommuner och verksamheter. De medverkande högskolorna/universiteten skulle samverka och stimulera varandra under arbetet. Om befintliga RUC (regionala utvecklingscentra kopplade till lärarutbildningen) fanns i regionen skulle dessa inbjudas. Med det lokala utvecklingsarbetet i fokus skulle högskolornas/universitetens roll bli att tillsammans med länsbiblioteket vara stimulansgivare, motor och kanske mentor. De högskole- och universitetsinstitutioner som erhöll uppdrag formade lärgångar som skulle inkludera de lokala utvecklingsarbeten deltagarna bedrev, fånga upp behov och ge stöd under projektets gång. Tanken med att benämna formen av kompetensutveckling för lärgångar innebär att se utveckling av lärande som en process, där den egna aktiva insatsen är förutsättningen. Därför har Give me five, liksom tidigare LekaSpråkaLära, en design där arbetslag bestående av förskolepersonal och bibliotekspersonal från varje deltagande kommun identifierar och analyserar ett område för att sedan formulera och genomföra ett eget utvecklingsarbete. Projektet LekaSpråkaLära banade redan från starten 2002 väg för att förena många aspekter: förskolans roll i lärandet och som attraktiv arbetsplats, läsandet av skönlitteratur, behovet av att stärka basfärdigheterna läsa, skriva och räkna, skolbibliotekets funktion, mångfald och likvärdighet samt kulturen och estetikens betydelse för lärande och språkutveckling. Utgångspunkten var att stärka små barns språkutveckling genom att stimulera förskolornas pedagogiska arbete med böcker och bibliotek och därmed främja och utveckla samarbetet mellan barnbibliotekarier och förskollärare. Arbetet utgick från en helhetssyn på barns utveckling och lärande. Utvecklingsarbeten i kommuner med förskollärare och bibliotekarie skulle stödjas kontinuerligt och långsiktigt i syfte att stärka samarbetet förskola och bibliotek. Om möjligt skulle arbetet knytas till redan pågående skol- och biblioteksutveckling i deltagande kommuner. Därmed skulle förvaltningsnivån involveras, vilket är avgörande för långsiktigheten. Många såväl nationella som regionala projekt och utvecklingsarbeten på alla stadier och nivåer fortsatte därefter målmedvetet i Språkrums anda. Ett exempel på detta är Västerbotten och dess läns- och kommunbibliotek. Deras många projekt genom åren visar på hur region och kommuner kan samarbeta och stärka varandra. Satsningen på förskola och bibliotek i samverkan vittnar om att långsiktighet och uthållighet är framgångsfaktorer i länets förskole- och biblioteksutveckling. Varför Give me five? Hösten 2010 var det dags att fördjupa och utveckla Leka- SpråkaLära-metoderna. Hur kan biblioteken och förskolorna skapa en gemensam plattform för att stimulera barnens läslust, hitta bra modeller som lever vidare och blir självklara i det dagliga arbetet? Hur kan vi, med utgångspunkt i världens bästa lekmaterial barnboken skapa förutsättningar för det gemensamma uppdraget? Hur kan vi ge barn möjlighet att utveckla sitt kreativa skapande och medverka till barns reella delaktighet? Give me five! Handens hälsning efter en lyckad insats. Jag ger dig min hand och jag möter din i luften i en väl avvägd klapp där vi båda samspelar för att lägga varsin kraft i handslaget. Projektets namn blir en symbol även för det taktila, alla fem sinnen ska vara involverade. Eller som Günther Kress och andra språk-, läs- och skriv

7 forskare uttrycker det: det multimodala lärandet, där många olika uttryckssätt bildar grunden för att lära sig språka, läsa och skriva. Det är bara handen som vet hur den känner igen, skriver Bodil Jönsson i antologin Medan handen arbetar vidgas blicken (2002). Genom arbete med bilderböcker och genom estetiska lärprocesser får barnen tillgång till många olika uttryckssätt. De får möjlighet att upptäcka och utveckla nya färdigheter. De vuxna är viktiga som förebilder och inspiratörer och behovet av fortbildning för såväl barnbibliotekarier som för förskolans pedagoger är stort. Att ha gemensam fortbildning och handledning är lyckosamt. I projektet ligger en tanke att barnens lärande också lär de vuxna mer om det som förskolans läroplan och bibliotekslagen eftersträvar. De vuxna ska öka sina kunskaper om barns världar, estetiska lärprocesser och kulturpedagogiska metoder, för att kunna möta det enskilda barnet där det är. 2. Förskolans uppdrag Läroplanen, leken och språket Leken är ett grundelement i förskolans tradition och finns etablerad som forskningsområde sedan flera decennier. Läroplanen för in begreppet lärande även för de små barnen i förskolan och detta blir för många förskollärare lätt en motsättning till lek och fantasi samt ett uttryck för en politisk önskan att tidigt skolifiera barnen. I ett noggrant implementeringsarbete ryms en diskussion kring begreppet lärande, som ett vidgat begrepp där lek, fantasi, kreativitet och estetiska lärprocesser sätts i fokus. Språkutveckling är däremot redan ett fokuserat område i förskola och skola, framförallt i miljöer där behovet av att förbättra barnens modersmål och svenska samt övriga icke verbala språk blivit starkt uttalat. Det har medfört många kompetensutvecklingssatsningar under senare år på högskolor runt om i landet. Här ingår också ett vidgat språkbegrepp, där de estetiska språken med musik, rytmik, rörelse, dans, drama och bild blivit viktiga komponenter. Många förskolor har redan närmat sig detta synsätt, men det stora flertalet kommuner påtalar behovet av en andra implementeringsfas för att kunna forma den röda tråden mellan skolformerna och vidga begreppen lärande och språkutveckling. Leken har i förskolan av tradition ansetts vara uttryck för barns eget lärande och meningsskapande. Pedagogers ansvar i barns lek har varit att stödja men inte störa. Barnens lek inbegrips inte i lärandet, utan ska skyddas och förbli fri, lustfylld och bekymmerslös. Numera har perspektivet förändrats till att betrakta lek och lärande som sammanflätade. Leken framhålls som en viktig del av lärandet och vuxnas ansvar för lek och lärande har tydliggjorts. Samtidigt finns en stark strävan att skydda barns lekvärld, att vuxna inte tar över eller tar ifrån barn lusten att leka eller rent av hindrar barns skapande av en egen kultur i sin lek. Å ena sidan kan vi se att leken i förskolan och fritidshemmet fått en förändrad betydelse i synen på barns lärande, å andra sidan framstår en problematik för pedagoger att handskas med barns lek på ett varsamt sätt. Ytterligare en spänning finns i de olika perspektiv som pedagoger verksamma i förskola, fritidshem och skola av tradition kan ha på barns lek. I skolan finns inte samma förankring i leken som i förskolan. Docenten Jan Nilsson har, tillsammans med två andra forskare, i en studie dokumenterat all litteraturläsning som förekom under en sammanhängande vecka på 40 olika förskolor i Skåne och Västernorrland. Han beskriver en dyster bild. Den litteraturläsning som helt dominerar i studien är den så kallade läsvilan. Nilsson menar att litteraturen används som sömnpiller, snarare än stimulans till aktiviteter. Han konstaterar att den litteraturläsning som förekom i de undersökta förskolorna primärt hade en disciplinerande funktion. När det gällde val av litteratur var det i de flesta fall barnen som fick bestämma vad som skulle läsas, vilket innebär att innehållet i det som barnen ska lyssna på är av underordnad betydelse, hävdar Nilsson vidare. Det viktiga tycks alltså vara att man läser inte vad man läser. Jan Nilsson efterfrågar en mera medveten och genomtänkt litteraturpedagogik där läsningen sker inom ramen för ett övergripande tema där innehållet i det lästa spelar en central roll. Han riktar kritik mot förskolans läroplan som saknar direkta skrivningar om litteraturläsningens betydelse. Vid en enkel sökning på ord som sagor, litteraturläsning, skönlitteratur och högläsning finner han ingenting

8 I den läroplan för förskolan som reviderades 2010 finns andra mer övergripande skrivningar kring språk, estetik och kommunikation: De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska. Barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. Detta förhållningssätt förutsätter att olika språk- och kunskapsformer och olika sätt att lära balanseras och bildar en helhet. Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning. Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer 14 15

9 Det estetiska barnet I dag används begreppet estetik även inom det pedagogiska området. Estetik benämner det upplevda livet som en gestaltad erfarenhet. Vi kommunicerar med varandra för att skapa mening och förståelse. Redan det ofödda barnet försöker förstå, sortera och ordna impulser och stimuli. Språk är meningsskapande system. Meningsskapandet medieras, förs vidare, på olika sätt. Genom samtal, litteratur, film, bild, musik, dans, drama och form kommunicerar vi med varandra på många olika sätt. Vi använder olika sinnen när vi talar, lyssnar, läser, skriver, spelar, dansar, smakar, luktar, formar och gestaltar våra erfarenheter. De estetiska språken musik, bild, dans, tecken, rörelse, teater, tal och skrift ger oss rika möjligheter till språkutveckling. I alla miljöer där vi möter barn måste vi se barnen och ge dem utrymme att samtala, att använda alla sina språkförmågor, att använda sin demokratiska rättighet att uttrycka sig. Alla kommunala förvaltningar har ett ansvar för barns utveckling, att klara skolan, att ge dem ett språk att ge dem möjlighet till delaktighet och inflytande i samhället det första folkhälsomålet! Tänk mångfald, samla erfarenheter, fostra demokratiska barn som är vana att det finns många olika sätt att se på olikheter. Estetiska lärprocesser Kortfattat kan man säga att estetiska lärprocesser är ett sätt att arbeta på i förskolan som gynnar en kunskapsutveckling där barnen knyter samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet. Barnet får använda alla sina språk: talspråk, skriftspråk och de estetiska språken (musik, bild, dans, teater, form, media med mera) för att formulera och gestalta sitt lärande. Här används estetik som begrepp inte som läran om det sköna utan med en mer vidgad betydelse, som gestaltande av en erfarenhet och resultat av skapande, av yttringar genom de estetiska språken. Lärprocesser har med lärande och tid att göra. Lärande inbegriper perception reflektion produktion och är ett begrepp som kan utveckla barnens lärandemiljö. Vi lär oss hela tiden om vi får en chans att upptäcka det. Det är korta och långa processer som vi ska lära oss känna igen och skapa helheter av, trots att tiden i förskola och skola fortfarande är så sönderdelad. Maria Jönsson läser sin bok Spyflugan Astrid på Sagofesten i Skellefteå

10 3. Bibliotekets roll Biblioteket och pedagogiken Den pedagogiska miljön från förskolan till gymnasieskolan är avgörande för elevens språkutveckling. Det är en allomfattande uppgift för både utbildningsoch kulturförvaltningar, ja av intresse för hela kommunen. I många kommuner har man börjat skapa bryggor mellan kultur och utbildning med just biblioteket som främsta motor. Både skolbibliotek och folkbibliotek fyller här en viktig funktion i samhällets uppdrag att bidra till läskunnighet, läsförståelse och inte minst läslust, och ökad kunskap. Därmed blir bibliotekariernas uppgift vidgad och ett gemensamt uppdrag kan formuleras. Enligt forskningen har bibliotekets pedagogiska roll olika dimensioner: medierna, rummet, bibliotekarien, informationssystemet, pedagogiken och didaktiken (Limberg, 2004). Samhället har här stora möjligheter att också stärka föräldrar och inspirera till läsning i barnens hemmiljö. Dessa dimensioner samspelar med den omgivande förskolan/skolan: barnen, lärarna, miljöerna, verktyg och material, undervisningsmetoderna, karaktären på den verksamhet barnen är aktiva i och chefernas inställning, det som tillsammans skapar förskolekulturen. Biblioteket är kvalitetshöjande när många av dessa dimensioner samspelar för att åstadkomma meningsfullt lärande. Nödvändiga förutsättningar är att förskollärare och bibliotekarier är kunniga om problematiserande och undersökande kunskapsprocesser och att både barnen och de vuxna utmanas och får det stöd de behöver i sin utveckling. Kraven på biblioteket i samhället har förändrats, liksom kraven på förskolan. Samhällsutvecklingen med den snabba IKT- och medieutvecklingen, samt framväxten av ett mångkulturellt samhälle utmanar varje medborgare att snabbare röra sig mellan olika fält, och med det följer ett krav på var och en att ständigt våga pröva nytt och vidga horisonterna. Bibliotekets roll reflekterar förändringar i pedagogiska idéer och metoder, enligt Louise Limberg (2002), som ser mönster i relationen mellan ledande pedagogiska idéer och skolbiblioteksutveckling. Detta gäller även förskolan. Medvetenheten om bibliotekets och litteraturens betydelse för barns lärande varierar. Om angivna resurser är ett mått på bristande medvetenhet visar det på en stor potential för landets kunskapsutveckling. Om vi ska förbättra skolans resultat måste kommuner och regioner se till helheten och börja redan från början. I förskolan ska barnens språkutveckling genomsyra all verksamhet. Likaså ska ett språkutvecklande perspektiv följa barn och unga under hela utbildningstiden. När det lilla barnet fångas in i skolans värld, där skolämnen dominerar innehållet, ställer det krav på varje ämneslärare att förankra begrepp och andra språkliga aspekter i varje ämne. Kunna böcker och välja böcker Vilka bilderböcker passar i förskolan? Finns givna svar eller begränsar föreställningar och vanor? Barnbibliotekariernas kunskap om barnboksutgivningen och erfarenhet av att läsa och arbeta med bilderböcker är guld värd i valet av bilderböcker. Barnbibliotekarierna vet vilka böcker som är populära och ofta efterfrågade. De vet också vilka böcker som är mindre kända men som förtjänar större uppmärksamhet, på grund av sitt innehåll och/eller konstnärlig kvalitet. De vet vilka böcker som kan tilltala och tala med många barn, bara böckerna får en chans. Nästan alla böcker går att använda litteraturpedagogiskt, även sådana man inte ens gillar, bara man hittar ingångarna! Vilka egenskaper tillskrivs tryckt text och bilder som i barnboken ger den en särställning i så många förskole- och biblioteksprojekt? Vad står i centrum för vuxnas förståelse av barns läsning och den läsfrämjande verksamheten, tolkningsprocessen, den alfabetiska kompetensen eller boken som medium? (s. 103), frågar sig Mats Dolatkhah (2010). Textens egenskaper kan handla om litterär kvalité samt om vilken typ av text det rör sig om huruvida det för barnets utveckling är bättre att läsa längre sammanhängande texter i böcker än korta textfragment på Internet. Detta visar Länsbibliotekets strävan att uppmuntra till arbete med en bok som utmanar och att läsa samma bok om och om igen under en längre tid, att vrida och vända och fokusera på djupet. Man betonar också i Give me five de skapande delarna, estetiska lärprocesser och barnen egen delaktighet. Vad tänker barnen om boken som de får möta? Vad hakar tag i deras egna erfarenheter? Vad blir de nyfikna på, vad fastnar hos dem och vad behöver de för att gå vidare? 18 19

11 I Give me five har man strävat efter gemensamma bokval, det vill säga att projektets styrgrupp har föreslagit boktitel. Detta för att man ville hitta böcker med många ingångar och som utmanade personal och barn på många olika sätt. Det var också spännande om alla femåringar i länet under en termin skulle ha läst samma bok. En del kommuner tog sig an dessa böcker, en del kommuner valde egna. Några kommuner valde inledningsvis egna böcker, men närmade sig så småningom det gemensamma urvalet. Det är en process att välja bok, de som valt är de vuxna i projektet. Inga barn har deltagit och präglat urvalet av grundbok. Vilka böcker ska jag läsa? De vuxna berättar om sitt motstånd mot en bok de valt. Men barnens intresse inför hur bilderna i en bok var konstruerade medförde att man valde att stanna upp och fördjupa sig i varje sida. Personalen berättar hur spännande det var att se hur barnen upptäckte boken sida för sida, med bilder och bokstäver. Det finns exempel på ur man engagerat föräldrarna i kringaktiviteter kring böckerna. Boken har följt med barnen hem, barnen har dokumenterat, och sen berättat. Barnen har fått hålla i samlingen. När de beskriver sina lärdomar berättar de om ett nytt sätt att se på sina roller som pedagoger och ett nytt sätt att se på barns lärande. Att våga följa barnens intresse. Att barnen får ha inflytande över sitt eget lärande. Att man dokumenterar. Och att säkerhetskopiera allt man vill ha kvar. En förskola valde ett intressant sätt att arbeta med barnens delaktighet och vidga bok-arbetet: pedagogerna samlade barnens intresseområden i olika grupper: Hänga-och-klänga-grupp, dramagrupp, sång- och musikgrupp, experimentgrupp, släkt- och familjegrupp, matgrupp, pysselgrupp En taxi-grupp undrade hur man gör när man åker taxi. Hemska-sugen-gruppen ville undersöka dammsugaren. Och hur är det egentligen att sitta i ett kylskåp? Barnen ledde oss hela vägen. Nu har vi bättre glasögon att se med. Barnen hjälper oss. Vi uppmuntrade och uppmanade barnen att ställa frågor. Ju mer vi jobbade med det medvetet desto mer insiktsfulla frågor och fler följdfrågor kom det från barnen. I en annan kommun samarbetade man kring sexåringarna. Där började den lokala gruppen med att planera med barnen. Vad visste de? Vad ville de lära sig? Det blev en jättestor bild av allt detta. Där rymdes både fakta och mer existentiella frågor: Finns tid i rymden? Hur tar vi reda på fakta? Barnen fick lära sig att ställa frågor. Man såg på en film. Man läste och skrev. De vuxna benämner sitt arbete som ett skapande. De tog tillvara på det som skedde i omvärlden, i naturen, på himlen under den tiden. Det kom Norrsken. Venus och Jupiter närmade sig varandra. Föräldrarna blev intresserade och engagerade sig. Det blev en utställning med fest på biblioteket. Vi vet nu att även om vi inte gillar en bok så kommer barnen att gilla den. Det löser sig. Vi kan uppskatta alla böcker. Barnens intressegrupper gav oss ett nytt arbetssätt. Vad är man rädd för som förskollärare när man väljer böcker? Vem ska läsa? Varför ska vi läsa? Och vad ska vi läsa? Varför ska vi avläsa? Och vad ska vi avläsa? En bibliotekarie berättar om sitt eget motstånd då boken När Åkes mamma glömde bort av Pija Lindenbaum valdes. Bibliotekarien gillade inte alls boken. Jag hamnade i kris. För att den handlade om mig själv. Jag var en sådan mamma som jämt stressade och glömde bort. Så berättar bibliotekarien, nu klädd i mammans morgonrock, inför alla vid avslutningskonferensen, hur hon själv förändrade sitt liv när hon fick det speglat i boken. Under projektets gång utvecklades hon och blev en annan mamma. Och en annan bibliotekarie. Eva Lindströms Apan och jag, som tilldelades Snöbollspriset 2011, är en rimmad bilderbok för de yngre barnen. Den mötte ett visst motstånd när den skulle tillhöra det gemensamma urvalet. Den ansågs av många som för barnslig. Boken handlar om en liten lekfull apa som rymmer från sin människovän. Vännen saknar apan och väntar desperat på att han ska komma tillbaka. Men läsaren vet var apan är, för han finns gömd någonstans på alla bilder! 20 21

12 En förskollärare ansåg att apan var ingen bra kompis ju. Man kan säga att det blev ett slags moraliserande kring apan som rymde från sin vän. Apan svek och vännen längtade. Vilka känslor rör det vid inom en vuxen förskollärare? Istället för att tänka att barnen upplever eller kommer att uppleva svek eller känna rädsla för att bli svikna och att det händer oss alla, ville man först välja bort boken. Ska böcker alltid innehålla goda förebilder? Hur hanterar man det i förskolan? Barn använder sig av konst och estetik för att hantera sina egna livsfrågor och erfarenheter. Det är estetik. Men i det här fallet övertygade barnen förskolläraren om att boken kunde användas. Bilderna i boken blev bryggan mellan barnen och den vuxna. Barnen var intresserade av bilderna. De såg massor som förskolläraren inte såg. Barnen hjälpte den vuxna att upptäcka vad som fanns i boken. Man fastnade för bananerna som blev ett starkt tema att arbeta med. Så blev det också intressant med affären. Hur gör man i en affär? Lärdomar: Vi har gjort massor trots att vi inte gillade boken. Vad lär jag mig av motståndet mot boken? Att det går! Många förskollärare berättar om nya frågeställningar kring bokurvalet. Vilka böcker ska jag läsa om? Läsa igen? De diskuterar vikten av att läsa om böcker. Hur följer vi med och får vetskap om nya barnböcker? Läser förskollärare recensioner av barnböcker? Hur får jag input som pedagog? Bibliotekariens kunnande om barnlitteratur blir här ett stöd som kan ta sig många uttryck. I bibliotekariens profession ingår bevakning av bokutgivningen och olika typer av medier. Bibliotekarien läser recensioner, följer bokbloggar, läser och diskuterar böcker och mediemarknaden på ett sätt och i en omfattning som en pedagog sällan har tid eller möjlighet till. När kompetenserna från förskola och bibliotek möts skapas bästa möjliga grund för ett aktivt och väl avvägt bokurval

13 4. Vad är språkutveckling? En kommun bjöd in sin författare. Författaren kom till Sagofesten. Barnen förberedde frågor. De hade tusen frågor på en lång lista, flera meter frågor hade de förberett. Barns rätt till alla sina språk Språk är meningsskapande system (Liberg, 2007). Redan det ofödda barnet börjar, så snart hjärnan är utvecklad, försöka tyda och koppla samman stimuli utifrån. Mammans röst och tal, puls och rörelser, tonfall och fraseringar, fonetik allt som tillhör språk- och läsutveckling har börjat redan innan vi föds. Alla de stimuli människan utsätts för i sina miljöer, från det ofödda barnet till den aktiva storstadsmänniskan, föder behov av att ordna och föra samman dessa intryck till att bli förståeliga och begripliga. Vi bygger upp meningsskapande system i olika sociala sammanhang. Kommunikation mellan människor innebär att skapa mening i tillvaron med språket som redskap, men språk är inte statiskt och meningsskapande gäller inte endast talat och skrivet språk. En teori om språk och kommunikation måste alltså vara dynamisk. Ett vidgat språkbegrepp innefattar både verbala och icke-verbala språk som rörelse, musik, bild och form. Forskningen visar att elever i skolor som prioriterar och samordnar flera olika uttryckssätt i sin undervisning når långt i sitt lärande (Kress, 1997). Språk och tänkande stimuleras i en kreativ miljö, barn lär med alla sina sinnen och i funktionella sammanhang. Samhället måste alltså sträva efter att barn och unga möter en inspirerande förskolemiljö där läsning och upplevelser används funktionellt, där erfarenheter kan uttryckas på många sätt: i tal, skrift, bild, drama, film, musik, och där bibliotek, böcker och datorer är tillgängliga alltså gott om plats för språket. Om nu språk är meningsskapande system, då betyder det att estetiska uttryckssätt såsom bild, musik, dans, teater, form, tecken etc. också är språk och av betydelse för allas språkutveckling. Att kunna skapa ordning bland alla de intryck människan utsätts för ställer stora krav på individen. Forskning visar hur betydelsefullt det är att få utveckla kompetens inom olika modaliteter, olika uttryckssätt, såsom att höra, göra, läsa, skriva, känna, måla, forma etc. (Kress, 1997). Läroplanerna betonar också barns och ungas rätt att få utveckla alla sina språk även de estetiska. Med ett estetiskt perspektiv får elever möjlighet att gestalta sin egen erfarenhet och sin kunskap

14 Ett språkutvecklande perspektiv i undervisningen avtar ofta ju äldre barnet blir. Läs- och skrivundervisningen står ständigt inför nya utmaningar och det är därför nödvändigt att alla lärare och bibliotekarier ser alla elevers språkutveckling som ett viktigt uppdrag under hela skoltiden. Inom språkutvecklingsområdet betonas det multimodala lärandet, där de estetiska språken ingår. En kombination av uttrycksmedel anses främja människans språkliga förmåga. Så läsande, skrivande, sjungande, dansande, talande, målande, formande etc. stimulerar barns och ungdomars språkutveckling. Musikens språk, bildens språk, dansens språk, rörelsens språk, tecknets språk formens språk är delar av varje människas möjligheter till kommunikation. Det är genom språket kunskapen blir till; språket är såväl identitetsskapande som kulturbärande och i vid betydelse meningsskapande. Det är också genom språket vi skaffar oss kunskaper om världen och oss själva och det är därmed centralt för vår personliga utveckling och vår förmåga att tänka. Det är genom att läsa, samtala och skriva om för oss meningsfulla frågor som vårt tänkande utvecklas och möjliggör att nya kunskaper konstrueras. Om barn och unga ska kunna utveckla ett aktivt och medvetet förhållningssätt inte bara till texter som finns i tryckta medier utan också att utveckla en förmåga att sovra och värdera nätbaserade mediesamlingar och osorterad nätinformation, förhålla sig kritisk till den samt omvandla den till meningsfull kunskap, krävs en medveten pedagogisk miljö i förskolan som omfattar olika slags texter. MIK medie- och informationskunnighet handlar om att förstå mediers roll i samhället, att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information samt att själv kunna kommunicera och skapa innehåll i olika kontexter. Denna aspekt av språk- och kunskapsutveckling är i dag ännu viktigare än tidigare och är därför en del av skolans uppdrag. Biblioteket fyller en viktig uppgift och är en självklar del i den pedagogiska verksamheten i en kommun. Det är ett kulturellt och pedagogiskt redskap bland andra och kan bidra till en förskolas utvecklande av starka och kreativa språk- och lärmiljöer. I det pedagogiska arbetet med att hjälpa barn och unga att utveckla goda färdigheter i att aktivt, medvetet och kritiskt hantera och ta tillvara det snabbt svällande text- och medieutbudet, kompletterar skolbibliotekariers och lärares olika professioner varandra. De estetiska språken För att erbjuda barn/elever intellektuella utmaningar och möjligheter till väsentligt meningsskapande krävs en medveten hållning till verksamheten som bygger på en syn på kunskap och lärande som något annat än ett givet kunskapsinnehåll som ska förmedlas. Förståelse är en gemensam handling och ny kunskap skapas med hjälp av tidigare erfarenheter, nyfikenhet och reflektion. Att ha möjlighet att gestalta sina erfarenheter genom bild, text, tal, språk, form och rörelse kan ge ett sammanhang med allt det som redan skapats i världen och ryms inom bibliotekets väggar

15 5. Utmaningar De nya rummen Det finns ett stort behov inom dagens förskola att fördjupa implementeringsarbetet med intentionerna i läroplanen. Begreppet lärande ställer kunskapssynen på sin spets. Inom förskolan finns en dubbel problematik: dels hyser man en rädsla för att förlora sin identitet när man samorganiseras med skolan, dels vill man inom förskolan värna om barnets fria utrymme leken och fantasin. Personal och verksamhetsledare inom förskolan har ett uppdrag att utveckla synen på lärande, binda ihop svensk förskoletradition med svenskt utbildningsväsende. På folkbiblioteken finns en stark tradition att vända sig till förskolebarn med läsfrämjande insatser. Precis som inom förskolan finns dock en oro för att en alltför stark koppling till skolan ska göra att verksamheten förlorar sin själ. Den oron kan stå i vägen för ett mer långsiktigt samarbete. Förskolor och bibliotek planerar i regel inte det språkutvecklande arbetet tillsammans. Biblioteken kan betraktas traditionellt, som mediedepåer, men verksamheten har under senare år gått från institution till interaktion. I allt förändringsarbete ingår att hitta ett fungerande förhållningssätt till begreppet lärande, där perspektivet inte begränsas till enbart skola och undervisning. Kopplingen mellan läsfrämjande insatser och lärande är varken oproblematisk eller självklar bland förskollärare och barnbibliotekarier. De har olika utbildningstradition och kan behöva få ökad inblick i varandras professioner. Förskolans läroplan kan i ett skolutvecklingsperspektiv fungera som en teoretisk grund för ett fördjupat samarbete mellan förskola och bibliotek och för gemensam reflektion kring förskolebarnens utveckling och lärande. Sverige saknar i stort sett helt forskning om barnbibliotekens verksamhet, vilket även präglar synen på praktiken. Under senare år har intresset för och behovet av att granska, utveckla och förändra barnbiblioteken ökat. Sedan länge pågår ett stort arbete där barnbibliotekens verksamhet kopplas till FN:s konvention om barnets rättigheter, vilket bland annat leder till nya diskussioner om samarbetsformer med förskola och skola och om barns och ungdomars delaktighet. Det ökande antalet barn med annat modersmål än svenska, gör också att barnbibliotekens verksamhet måste förändras. Barnbibliotekariers kompetens är avgörande för barnbibliotekets roll och status men även för den utveckling som sker av verksamheter och arbetsmetoder. Rydsjö & Elf (2007) skrev i Studier av barn- och ungdomsbibliotek att de när de betraktar barnbibliotekens verksamheter ur ett historiskt perspektiv, ser att samma typ av metoder och verksamheter använts i barnbiblioteksverksamheten över tid. Författarna frågade sig hur förnyelse och metodutveckling skett på barnbiblioteken. Rydsjös & Elfs kunskapsöversikt har starkt bidragit till att en förändringsvåg dragit genom de svenska barnbiblioteken under senare år. Samverkan är ett sätt att professionalisera sig. Ett gemensamt torg Ett syfte med Give me five är att stärka banden mellan förskola och bibliotek. När projektet har sin upptakt i kommunerna är det biblioteket som bjuder in. Ibland tycker bibliotekarierna att de får slita för att få förskolan intresserad. De upplever att förskoleorganisationen många gånger lever sitt eget liv, och att bibliotekets verksamhet sker liksom vid sidan av, och att förskolan inte har tid. Några bibliotekarier beskriver kommunikationsproblem, att de inte lyckas förmedla till förskolepersonalen att litteraturläsning och estetiska lärprocesser, det som Give me five erbjuder, hör samman med förskolans uppdrag kring språkutveckling. Det krävs än mer strategiskt tänkande, på en annan nivå än i själva verksamheten, för att kultur (biblioteket) och utbildning (förskola) ska kunna samverka, dra åt samma håll och samla gemensamma resurser i kommunen. Här har länsbiblioteken en viktig roll. Allt för de små barnens utveckling. Om vi ser ett samband med internationella undersökningar om läsförståelse, där Sverige får allt sämre resultat, kan en stor potential finnas i förskolans medvetna verksamhet kring litteratur och läsning. Att leda utveckling inom det språkutvecklande området innebär ett samarbete och en samsyn bland kultur- och utbildningsförvaltningschefer i kommunerna likväl inom regionerna. Biblioteks- och förskolechefer kan tillsammans verka för kommunala planer där barns rätt till litteratur och läsande slås fast i en långsiktig strategi

16 Många kommuner berättar i dagsläget om stuprännor och vattentäta skott mellan förvaltningar. Ser man på biblioteket som bokhylla eller som en pedagogisk motor och resurs i kommunen? Bibliotekets funktion: kan barnlitteratur, lyfter fram olika slags litteratur, väljer ut rätt böcker för rätt tillfälle, har kunskap och erfarenhet av att läsa och arbeta med olika medier, nyfikenhet på metoder, ger läslust, har reflekterande boksamtal, läsaktiviteter, är språkrör för barns rättigheter, kan informationsteknik, läshjälpmedel, sökmetoder, källkritik Förskolan då? har eget bibliotek i hallen, är föräldranära, genomför föräldramöten kring barnlitteratur och läsning, 5-6 årskurs, boklek, rim och rytm, har reflekterande samtal, bokpåsar, pedagogisk och metodisk utveckling, ett estetiskt förhållningssätt, läsaktivitet, språkutveckling Ta del och må bra En viktig utgångspunkt i Give me five är förhållningssättet till barnets rätt att vara delaktigt. FN:s konvention om barnets rättigheter (allmänt kallad Barnkonventionen) slår fast att det enskilda barnet har rätt att uttrycka sig i alla frågor som rör det (artikel 12) samt att barn har rätt att söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer (artikel 13). Professor Birgitta Qvarsell lyfter det faktum att Sverige officiellt oftast använder begreppet Barnkonventionen, som om den främst handlar om barn. Detta medför att just barnets rättigheter hamnar i skymundan. På engelska benämns denna Convention on the Rights of the child. Barnet ska ha möjlighet att påverka de sammanhang i vilka det ingår. Konventionen fastslår att barnet har rätt att göra sin röst hörd, och åsikterna ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (artikel 12). I På barns och ungdomars villkor (Svensk biblioteksförening) som bygger på FN:s konvention om barnets rättigheter är formuleringarna tydligare: Barnperspektivet ska vara utgångspunkten för biblioteket. Barns och ungdomars egna behov ska vara vägledande för verksamheten. De ska kunna påverka denna och de Vi kan efterfråga barns åsikter om en speciell fråga, utan att ge barnen någonting tillbaka. För att barn ska kunna utöva sin rätt till delaktighet och vidgat vardagsinflytande behöver de utveckla olika kompetenser och färdigheter för sociala situationer där demokratiska processer äger rum. (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2011) Vikten av att barn verkligen blir delaktiga i de aktiviteter som genomförs i verksamheterna inom förskola och bibliotek kan kopplas till barnets välmående. Delaktighet och hälsa hänger intimt samman. Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. De omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Det första folkhälsomålet handlar om delaktighet och inflytande i samhället. Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för folkhälsan och ska därför utgöra ett särskilt målområde. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt på barns och ungdomars samt äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. I projektet IMPROBOKPRAT som forskaren Amira Sofie Sandin refererar till i sin rapport Barnbibliotek och lässtimulans (2011), kopplas elevers delaktighet till att de genom diskussioner och kommentarer påverkat och utformat improvisationsteater utifrån böcker de läst. Men Sandin frågar sig: Men vad ser den pedagogiska personalen? På vilket sätt ger de återkoppling till barnen? Blir barnens bidrag verkligen något som för arbetet vidare, eller är de smycken som pryder projektet då och då? Elevernas delaktighet kopplas ofta samman med att de får möjlighet att prova olika former att uttrycka sig. Genom detta menar man i projektrapporten att eleverna känner sig därigenom mer sedda (s. 12) och medskapande i projektet. Intressant att notera är ordvalet att eleverna känt sig delaktiga och inte att barnen faktiskt var delaktiga. ska erbjudas möjligheter att uttrycka sig på biblioteket

17 Ett gemensamt universum skapat med inspiration från Majken Pollacks och Sara Lundbergs bok Emblas universum. Möjlighet att gestalta sina erfarenheter genom bild, text, tal, språk, form och rörelse kan ge ett sammanhang med allt det som redan skapats i världen och ryms inom bibliotekets väggar

18 Hart (1997) illustrerar barns inflytande i en delaktighetsstege med åtta steg. 1. Barn manipuleras 2. Barn används som dekoration 3. Barn används som maskotar 4. Barn är informerade vuxna beslutar 5. Barn är informerade och tillfrågade 6. Vuxeninitiativ gemensamt beslut 7. Barns initiativ styr 8. Barns initiativ gemensamt beslut Det handlar exempelvis om turtagning, lyssna på andras röster, hävda sin röst och att argumentera för en uppfattning. Delaktighet och inflytande i förskolan handlar inte i första hand om att få sin vilja igenom, utan om att vara en del av gemenskapen och att få påverka sin vardag genom att få uttrycka sina känslor, tankar och åsikter. (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2011; Johannesen & Sandvik, 2009). Shier (2001) beskriver barns inflytande i fem steg. Utgångspunkten är att barnet känner man blir lyssnad på och barnet får stöd i att uttrycka sina åsikter. När personal planerar verksamhet är det viktigt att barns åsikter ska tas under övervägande och de blir delaktiga i beslutsprocessen. Det utmanar de vuxna, för det innebär att barn delar makt och beslutsfattande med vuxna, och att därmed de vuxna behöver klara av att förlora en del av makten. Den lydiga och den olydiga kreativiteten För att inspirera och stärka barnens kreativitet, knyta samman deras erfarenheter och utveckla förmågor fordras en medvetenhet kring synen på kultur och kunskap. Det är när barnet självt får möjlighet att formulera och gestalta sina tankar, som lärande sker. Därför är begreppen delaktighet och inflytande inte bara politiskt korrekta ord i demokratiska sammanhang, utan förpliktigar de vuxna att dela med sig av mandatet. Det innebär att dela med sig av tid, talutrymme, initiativ och ställer krav på flexibilitet vad gäller normer och rutiner. En lydig kreativitet utmanar inte läraren/pedagogen. Det är en form av kreativitet som domineras av den vuxnes initiativ, planer och avgöranden. Den olydiga kreativiteten förflyttar positionerna i relationen mellan ledaren och den ledda. I det här fallet förändras både läraren och barnet. Då blir skapandet på riktigt. Även om det hela är på låtsas. Den olydiga kreativiteten ger utrymme för barnens eget skapande i samklang med pedagogens eget skapande. Vi vuxna kan förbereda allt för barnen, men inte med barnen. Det finns en pedagogik som inte ingriper för tidigt, som inspirerar med öppningar för infall, nyfikenhet och fantasi. Den lydiga kreativiteten är den som åstadkommer det redan kända, det redan kombinerade, det redan hörda, det redan sedda. Den lydiga skaparen håller sig gärna till mallen och underordnar sig andras viljor. Det unika som finns att berätta blir aldrig sagt. Du möter den lydiga kreativiteten och blir aldrig utmanad. Hur möter vi det skapande barnet och får alla att uttrycka sig? Barnens egen drivkraft borgar för att de inte slocknar i förtid. Om man är bra på att hitta på då kan man skapa sin egen framtid. Skapa din egen berättelse Du som vuxen har egna erfarenheter. Vad har du varit med om? Dela din berättelse med barnen du arbetar med. Skapa en berättelse av din egen bokhistoria/bildhistoria. Vilka sagor betydde mycket för dig som liten? Fanns det bilder som fastnade på näthinnan och som du minns än idag? Leta och sök i dina innersta gömmor. Där finns säkert skatter. Så gjorde Barbro Lindgren en gång, och skrev den underbara boken Nyckeln till min barndom. Vad minns du från din egen barndom? Har du kvar några böcker som du kan ta med och visa och läsa och berätta om? Vilka sånger och böcker har präglat oss? Vilket innehåll hade sagor och sånger förr? Fostran, lydig, hel och ren, sudda bort sur min, ekorrar och kantareller Barn skulle vara glada och lydiga. Hur såg man på barn under din barndom? Har barnsynen förändrats över tid? Vad har din egen barnsyn grundats i? Det är viktigt att reflektera över sina egna minnen av barndomen, för att inte upprepa en oreflekterad barnsyn. Ge barn inspiration som innehåller alla möjliga känslor, att det handlar om det som är på riktigt i livet. Alla böcker ni arbetar med hjälper barn att det finns någon som förstår deras liv, för i böckerna finns tröst, förståelse

19 Sagofest på Kullerbacken i Dorotea. Var inte rädd för svåra böcker, visor, bilder Små barn ska ha stora texter! Barnet gör sin karta utifrån komplexiteten. Men gör det många gånger! Det skapar fördjupning. Hur många långa sagor kan du? Hur många långa sånger kan du? 6. Att formulera lärdomar Bygga för delaktighet Under utbildnings-/handledningsträffarna i Give me five- grupperna i kommunerna har det genomförts ett block som handlar om delaktighet. Man har tillsammans undersökt vad man menar med ordet, och hur man gör det möjligt för barnen att uppleva att de varit delaktiga. Ur detta har deltagarna formulerat vilken typ av frågor som öppnar upp för delaktighet, vad dessa frågor kan leda till. Och i de flesta kommuner har man något som är gemensamt och det är orden släppa kontrollen. Personalen har upptäckt att planeringarna ofta har skett utifrån de vuxnas idéer. Men nu ser man att planeringen kan skapas tillsammans med barnen utifrån en gemensam nyfikenhet på boken, vad den kan innehålla, gömma, bära på. Och att det är utifrån den vetskapen som man nu arbetar vidare, presenterar boken, bär på en nyfikenhet som leder till frågor, som sen väcker lusten hos barnen att vilja söka, prova, fråga, skapa, leka, sjunga, läsa, reflektera med mera. Utifrån detta arbetssätt har personalen upptäckt att barnboken är en källa att ösa ur, hur den öppnar upp för de fyra F:en (fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet), och innehåller all möjlig kunskap som barnen kan vara nyfikna på. Till pluskontot läggs också insikten att släppa kontrollen och lita till barnens idéer ger energi istället för tar kraft, som det ofta gör när man ska planera och kontrollera allt själv. Ett kommunalt projekt innehöll barnens möte med författaren till boken de arbetade med, Undervåttensresan av Anna Bengtsson. Konstnären Lena Siljebo skapade en myrstack och myror till boken, se bild på nästa sida. De berättade, läste och ritade. Intresset låg på undervåttensskogen och det öppnade för forskning och skapande. Hur mycket vatten tål en? Vad händer om vi? Vattenexperiment med russinhiss och flytkraft blev inslag i detta forskande. Det skapades forskningsstationer, mellan vilka barnen fick välja fritt. Barnen ville ha mer live undervisning, och mer cliffhangers! Här märks att barnen tänker process, de vill att allting ska följa på varandra, hänga ihop. Barnen kräver lärprocess! Och vad är en författare? Mötet med författaren blev höjdpunkten, den lyckligaste dagen i mitt liv som en femårig pojke uttryckte det

20 Jo, det var det här med forskarhörnan som vi vuxna byggt upp och hade idéer om, som inte riktigt fungerade för barnen när det kom till kritan. Vi ville att vi skulle (just det, VI vill, men vad ville barnen?) forska om myror, hade vi en idé om. Men barnen blev inte intresserade. Vi läste böcker om myror, men upptäckte att bilderna inte bar hela vägen. Mer live behövdes! Det visade sig att hur blev det fiskar?? Vi behövde bli duktiga i att skapa cliffhangers sug i övergångarna mellan arbetstillfällena. Träffade en fiskare. Vi ville hitta ett arbetssätt som gör barnen till en fiskare, att de letar i datorn, ritar, hajar och delfiner, alla sorters fiskar. Dissekerar fiskar. Lärdom: var inte rädd för att göra något äckligt! Vi ville att vi skulle ja, så tänkte vi först. Just det. Vi vill, men vad ville barnen? Och hur fick vi reda på det? Hur lär vi oss lyssna på vad som händer när vi verkar tillsammans? Hur kan vi lärare föra barnens tankar vidare med en hög grad av delaktighet? Myrstack och myror skapade av Lena Siljebo, med inspiration från Anna Bengtssons bok Undervåttensresan. Inte utan min chef Biblioteket som initiativtagare medför att bibliotekarierna i biblioteksverksamheterna kan ta på sig rollen att driva och vara aktiva. När man vill lyfta boken som en pedagogisk resurs, få med många aktörer, och som man uttrycker det få med förskolan medför det ett stort förankringsarbete. Många gånger uttrycker biblioteken att man vill tänka långsiktigt: få alla förskolor till biblioteket, och erbjuda förskolans personal fortbildning. Få en regelbundenhet och kunna planera in förskolesamarbetet i årshjulet. I en större kommun inleddes arbetet med ett strategiskt tänkande. Det var svårt att nå fram till förskolorna. Ledningen kändes osäker från början. Finns samarbetet mellan förskola och bibliotek inskrivet i någon kommunal kultur- eller utbildningsplan? Åsele kommun är ett gott exempel. Här finns en arbetsplan som reglerar samarbetet mellan skola och kultur, som ett resultat av LekaSpråkaLära. Bibliotekarierna önskar ett starkt fäste på chefsnivå för att gå iland med projektet. Bibliotekarierna nämner som ett hinder att vi kallade det för projekt. Förskolan har så många andra projekt och man ser det som ett projekt inte en implementering av ordinarie verksamhet. Cheferna i förskola och bibliotek behöver tillsammans skapa samsyn i samma område. Vi arbetar båda med språkutveckling menar bibliotekarierna. I en del kommuner hade förskolan inte sett kopplingen till förskolans eget uppdrag kring språkutveckling. En del projektgrupper uttrycker att cheferna gärna vill ha sagofesten, manifestationen som vid slutet av ett projekt får uppmärksamhet och skapar fjädrar i allehanda hattar. Men cheferna för förskolan ser inte alltid värdet av fortbildningen, och biblioteket som en resurs, menar bibliotekarierna. Cheferna vill ha festen, men hur ska de se värdena i arbetet om de inblandade parterna inte själva heller formulerar mål, syfte, lärdomar inom respektive verksamhet? Hur knyts bibliotekets projekt till målen i läroplanen, och hur ser förskolans chefer att detta ryms i det språkutvecklande uppdraget? En sagofest blir ett sätt att manifestera det alla har gjort tillsammans. Men vad har man gjort tillsammans? Chefsnivån har visat sig vara den allra viktigaste grundbulten för att projekt ska kunna få ett sammanhang och en mening

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål! 1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Verksamhetsidé för Solkattens förskola Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras

Läs mer

Give me five barn, böcker, berättelser

Give me five barn, böcker, berättelser För bibliotek och förskolor: Give me five barn, böcker, berättelser Give me five är ett bok- och berättarprojekt i Världen och Västerbotten med femåringar i fokus. Tillsammans gör barn, bibliotekarier,

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Inlärning. perception. produktion

Inlärning. perception. produktion 2009 UW Inlärning perception produktion Lärande perception produktion reflektion Pedagogik förmågan att inte ingripa inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet Exempel på process 5. Nytt utgångsläge 2. Känning

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Läroplan för förskolan

Läroplan för förskolan UTKAST 1: 2017-09-11 Läroplan för förskolan 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Förskolan ingår i skolväsendet. Enligt skollagen (2010:800)

Läs mer

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Förskolan Skattkammaren 2018

Kvalitetsredovisning. Förskolan Skattkammaren 2018 Kvalitetsredovisning Förskolan Skattkammaren 2018 Förskolan Skattkammaren Villa Göta Stadsparken 544 33 Hjo Telefon: 0503 35090 E-post: skattkammaren@hjomail.se Innehållsförteckning Identifierade utvecklingsområden

Läs mer

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget innebär för

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation ORDEN I LÅDAN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkutveckling... 4 Läsa och skriva i förskolan... 4 Kopplingar

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Kulturgarantin Vimmerby kommun 2018-2019 Kulturgarantin för Vimmerby kommun 2018-2019 I Vimmerby kommun har vi ett arv att förvalta. Astrid

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Arbetsplan Äppelbo förskola

Arbetsplan Äppelbo förskola Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel

Läs mer

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Käppala förskola Arbetsplan 2016-2017 Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB Förskoleplan för Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB augusti 2016 1 Inledning Hösten 2011 startar vi med att använda förskoleplanen, och gruppen för systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet BOKSTAVSBAGERIET Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Förskolebarn och bokstäver... 4 Läsa

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun 1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016 Handlingsplan Storhagens förskola 2015/2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan 0 Verksamhets idé Förskolan Gnistan Ht 2016/Vt 2017 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Verksamhetsidé: Bodals förskola är en förskola för alla barn där vi tillsammans värnar om att ha en trygg, rolig och lärorik verksamhet

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013 Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek Ekerö kommuns biblioteksplan 2019-2023 Ditt Bibliotek Inledning Kommuner är enligt bibliotekslagen skyldiga att upprätta biblioteksplaner, som formulerar den lokala bibliotekspolitiken. Biblioteksplanen

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret Arbetsplan för förskolan Slottet Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Samverkan fo rskola och bibliotek

Samverkan fo rskola och bibliotek Samverkan fo rskola och bibliotek Ur Katrineholms Biblioteksplan 2018-2020 Öka samverkan lokalt, regionalt och nationellt genom att ytterligare fördjupa samverkan med Bildningsförvaltningen med en formalisering

Läs mer

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området NORMER OCH VÄRDEN Varje enhet har ett väl fungerande och förebyggande likabehandlingsarbete och en väl dokumenterad likabehandlingsplan

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret Arbetsplan för förskolan Baronen Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola (Lpfö-98/16) Lag om förbud mot diskriminering

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Estetiska arbetsformer i teori och praktik. Tarja Häikiö

Estetiska arbetsformer i teori och praktik. Tarja Häikiö Estetiska arbetsformer i teori och praktik Tarja Häikiö 2007-09-20 Bildningsuppdraget Kunskapande = kunskap och skapande De fyra F:en har blivit sex F Fakta, Förståelse, Färdighet, Förtrogenhet Fantasi

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Kunskapsstegen. Informationskompet ens. Sökprocess. Läslust Gymnasiet Språkutveckling Årskurs 6 9. F årskurs år

Kunskapsstegen. Informationskompet ens. Sökprocess. Läslust Gymnasiet Språkutveckling Årskurs 6 9. F årskurs år Beslutad i Utbildningsnämnden 2019-04-17 Beslutad i Kommunstyrelsen 2019-05-28 Kunskapsstegen Sökprocess Informationskompet ens Läslust Gymnasiet Språkutveckling Årskurs 6 9 0 5 år F årskurs 5 BVC Lånekort

Läs mer

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematiskt utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.

Läs mer

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Den lustfyllda resan Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Rälsen Är symbolen för vår värdegrund, den är grundpelaren för den lustfyllda resans början. Den är byggd på tanken att ständigt med barnen levandegöra

Läs mer

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat. Gläntans förskola Gläntans förskola är en del av intraprenaden Emiliaförskolorna 1 12 år. Vi består av två avdelningar, Häggen och Syrenen, med barn i åldrarna 1 5 år. För att främja varje barns lärande

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning Arbetsplan KILSMYRANS förskola 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

Broskolans röda tråd i Svenska

Broskolans röda tråd i Svenska Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

ipad strategi i förskolan

ipad strategi i förskolan ipad strategi i förskolan - en strategi för att utveckla pedagogernas förhållningssätt till och användande av ipad i förskolorna i Lindesbergs kommun. Datum: 20131029 För revidering ansvarar: Förskolechef

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Björkdungens förskola Läsåret 2015/2016 2(6) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Analysen visade ett behov av ett fortsatt

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

skola för alla barn i Söderhamns kommun

skola för alla barn i Söderhamns kommun En skola för alla barn i Söderhamns kommun Vi vill: Lyfta fram kulturens möjligheter i skolan Stärka och utveckla musik, rytmik, dans, drama, slöjd, bild och form som vi redan har i skolan Bredda utbudet

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.

Läs mer

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden sidan 5 Utveckling

Läs mer