Delredovisning avseende fiskeriprogrammet i regeringsuppdraget att utarbeta regionala SWOT-analyser för kommande landsbygdsprogram och fiskeriprogram

Transkript

1 DELREDOVISNING 1 (15) Landsbygdsdepartementet STOCKHOLM Delredovisning avseende fiskeriprogrammet i regeringsuppdraget att utarbeta regionala SWOT-analyser för kommande landsbygdsprogram och fiskeriprogram (Ert Dnr L2013/1287/ELT) I regeringsbeslut har länsstyrelserna fått i uppdrag att utarbeta analyser av det egna länets starka och svaga sidor, möjligheter och hot (SWOT-analys). Analyserna ska i ett senare skede kunna användas som en utgångspunkt för att utforma regionala strategier för landsbygdsprogrammet och fiskeriprogrammet. Den del av analysen som avser fiskeriprogrammet ska redovisas till landsbygdsdepartementet senast den 30 juni Länsstyrelsen i Gävleborgs läns arbete med analysen för fiskeriprogrammet. Tiden för arbetet med framtagandet av analysen har varit starkt begränsad och förlagd under den tid på året då yrkesfisket har sin viktigaste fångstperiod och länets fiskenäring har årets mest betydelsefulla period ur ekonomisk synvinkel. Detta kombinerat med att arbetet med fiskefrågor på Länsstyrelsen är som mest intensiv denna period gör att Länsstyrelsen haft svårt att uppfylla alla delarna gällande det partnerskap som efterfrågats. Länsstyrelsen har valt en strategi där länets organisationer inom fiskerinäringen fått en dragning om arbetet med SWOT-analysen och dialog om problem, förbättringar samt vilka frågor som är viktigast att driva vid ett större möte. Orgnisationerna har sedan anmält nyckelpersoner att delta i arbetet med SWOTanalysen. Under arbetets gång har kontakten skett genom e-post och telefon. Huvudansvarig för Länsstyrelsens genomförande av uppdraget har varit Karl Gullberg, länsfiskekonsulent. Följande personer har ingått i partnerskapet: - Björn Persson, Ordförande i Gävleborgs läns fiskareförbund, avd i SFR - Tomas Karlsson, PO Gävlefisk - Lars Berglund, Yrkesfiskare, ordförande i Gävle Fiskareförening

2 DELREDOVISNING 2 (15) Analyserna Länsstyrelsen har valt att inför varje SWOT-analys för respektive område ge en grundläggande beskrivning av de regionala förutsättningarna. Detta är enligt vår uppfattning en förutsättning för att sedan kunna göra en relevant bedömning av de SWOT-analyser som redovisas. Länsstyrelsen har i denna redovisning även med verksamheter som avses att ingå i landsbygdsprogrammet. Orsaken till detta är att vi i detta skede tycker att det är av värde att samla alla verksamheter inom fiskets sakområde i ett dokument. De delar som tillhör landsbygdsprogrammet kommer sedan även att läggas in i den redovisningen. Länsstyrelsen har delat upp analyserna för fiskesektorn i följande områden: - Fångstsektorn - Vattenbruksnäringen - Marknadsföring och beredning - Fisketuristiskt företagande - Åtgärder för att skapa hållbara fiskemöjligheter. Den sista punkten har länsstyrelsen lagt med då det är viktigt att tydliggöra att det finns ett mycket stor behov av bl.a. datainsamling, undersökningar och fiskevårdsåtgärder för att kunna skapa en hållbarhet och utveckling för alla näringar och verksamheter som kan komma att stödjas av havs- och fiskeriprogrammet. Anna-Lena Österborg Karl Gullberg

3 DELREDOVISNING 3 (15) SWOT-analyser Fångstsektorn Medelåldern i fiskarkåren är hög och nyrekryteringen är mycket låg. I länet finns 42 st licensierade yrkesfiskare. Problem med sälskador, hårda regleringar i sik- och laxfisket som även innebär att fiske efter andra arter hämmas, är exempel på faktorer som starkt minskar möjligheten till rekrytering av nya yrkesfiskare. Antalet yrkesfiskare har varit stabilt senaste åren men kommer med stor sannolikhet att halveras inom 10 år eftersom många ligger nära pensionsåldern. Länets fiske är mycket småskaligt och domineras av fiske med nät och fasta redskap efter lax, sik och strömming. Övriga arter som fiskas är framför allt abborre och gädda samt i viss utsträckning havsöring och gös. Det finns tre stycken mindre trålare (c:a 20 meter långa) inriktade på strömmingsfiske. De beslut som fattats om stora begränsningar av laxfisket har drabbat näringen hårt då reglerna den begränsade användningen av fasta redskap även hindrar fiske på andra arter än lax. Då huvuddelen av fiskarena bedriver ett brett fiske efter flera arter, där ofta laxen är den ekonomiskt mest viktiga, innebär detta ett stort ekonomiskt avbräck för kustfisket. Flertalet fiskare har satsat på en högre grad av en egen vidareförädling av sin fiskråvara för att på så sätt öka lönsamheten. Detta har bl.a. inneburit att det under de senaste åren vuxit fram flera mindre butiker längs kusten som drivs av yrkesfiskare. Det finns en stor efterfrågan på lokalt fångad fisk och fiskprodukter, men det kan i många fall vara svårt för konsumenterna att kunna finna dessa produkter under höstfredningen längs hela kusten 15 oktober 30 november och vid laxfiskestopp som i juli förra året. Generellt bedömer länsstyrelsen det yrkesmässiga fisket i länet sker uthålligt och inte utgör något hot mot fiskbestånden ifråga. Fisket har även tidigare bedrivits uthålligt även om det tidigare bedrevs i en betydligt större omfattning. Länsstyrelsen gör också bedömningen att det finns en god efterfrågan på lokalt fångad och förädlad fisk. Fiskenäringen är hårt drabbad av sälskador och skarv är ett ökande problem. Fiskeredskap som minskar sälskadorna, framförallt s.k. Push-Up fällor, har medfört avsevärda förbättringar för den del av yrkesfisket som bedrivs med fasta redskap. Detta gäller då framförallt fisket efter lax, men även till viss del

4 DELREDOVISNING 4 (15) sikfisket. Stora investeringar har tidigare gjorts men i dagsläget bedöms behovet av ytterligare investeringar i första hand röra sig om förbättringar av sälsäkerhet och selektivitet. Det finns dock ett stort behov av att fortsatt utveckla fiskemetoder som innebär mindre andel sälskador för artersom sik och strömming, eftersom det traditionella fisket med nät och skötar kraftigt försvårats p.g.a. sälskador. Trots den nya typen av redskap är denna typ av fällor inte heller förskonade från sälangrepp med en försämrad fångst som följd. Skyddsjakten på säl måste effektiviseras och regelverket runt denna skyddsjakt förenklas ytterligare. Ett viktigt steg i detta är fortsatt utveckling av den typ av sälfällor som godkänts av Naturvårdsverket. Fällorna monteras vid ingången till Push-Up fällan och fångar just de individer som söker sig in i fällor för att fånga fisk. Dessa fällor behöver utvecklas vidare så att önskvärd funktion kan uppnås. En nackdel att jobba med är att när en säl finns i sälfällan kan inte heller någon fisk gå in i det fasta fiskeredskapet, så en snabb signal om att säl fångats skulle öka fällans fiskande period. Miljögifter, och då främst dioxin, innebär trots den reella minskningen av dessa ämnen ett ökande problem vad gäller försäljning av framförallt lax och strömming. Här kan det behövas betydligt mer provtagning för att på ett tydligare sätt följa upp problemet och en förbättrad information till konsumenterna. Vad gäller exempelvis strömming har de provtagningar som genomförts visat att det är stor strömming (större än 17 cm) fångad under våren som kan ha halter som överstiger gränsvärdet. En studie i Gävleborgs län av Naturhistoriska riksmuseet visar att strömming fångad under hösten har betydligt mindre halter av dioxiner och liknande ämnen. Ett ytterligare problem för kustfiskenäringen är att Världsnaturfonden (WWF) i sin konsumentguide satt rött ljus för sik i Bottniska viken. Tyvärr är deras skäl till detta mycket svaga och vilar inte på någon godtagbar vetenskaplig grund. Konsekvenserna för yrkesfisket har blivit stora då de större livsmedelskedjorna följer WWF s råd och inte köper sik från lokala kustfiskare. Istället importerar man sik från Nordamerika. Detta visar bl.a. på att det är mycket viktigt att det arbetas fram förvaltningsplaner för alla kommersiella kustfiskbestånd och att planerna följs upp och vilar på ett adekvat biologiskt underlag. Detta skulle innebära att utrymmet för tolkningar av idag delvis bristfälliga bedömningar av kustfiskbeståndens status skulle minskas. SWOTANALYS Styrkor - God kunskap och yrkeserfarenhet

5 DELREDOVISNING 5 (15) - En förändringsbenägenhet finns hos ett flertal fiskare där man ser möjligheterna att utveckla sitt företagande - Lokalt stabila bestånd av strömming, sik, abborre och gädda - Allt större tillgång till lax som kan fiskas i stor omfattning då den är kompensationsodlad - Närhet till landningshamnar - Landningshamnar med yrkesfiskare och beredning av fångst och försäljning lockar människor och skapar därmed en mer levande kustmiljö - Efterfrågan på lokala produkter Svagheter - Hög medelålder bland yrkesfiskarna - Lång vinter med ishinder - Fisket baseras på ett fåtal fiskarter - Ett regelverk i ständig förändring - Sälskadeproblematik - Höga investeringskostnader för nya fiskare - Låg nyrekrytering av yngre fiskare - Dålig uppföljning och schablonmässig information om miljögifter i fet fisk - Avsaknad av förvaltningsplaner för fiskbestånden - Röd-listning av sik trots lokalt goda bestånd - Relativt höga halter av miljögifter i lax och strömming ger exportförbud - Relativt svag nationell marknad för humankonsumtion - Många små hamnar med höga kostnader till följd av en lång kust - Fasta redskap är inte tillräckligt selektiva - Kortsiktig förvaltningslösning av Östersjölax (kompensationsodling hotas innan alternativ finnes) Möjligheter - Öka beredningsgraden - Miljöcertifiering av fisket för att styrka hållbarheten i fisket och som en konkurrensfördel - Redskapsutveckling som minskar sälskador och ökar selektiviteten - Framtagande av förvaltningsplaner för fiskbestånden - Beståndsåterhämtning och bevarande kan ge större fångster - Regional förvaltning som underlättar fiskeföretagens långsiktiga planering - Utveckling av selektiva redskap - Utveckla nya fiskprodukter - Underutnyttjad lokal marknad för humankonsumtion

6 DELREDOVISNING 6 (15) Hot - Allt fler fiskefartyg fiskar på kustens strömmingsbestånd, men inlåsning av regionala fiskefartyg från klassiska fiskeområden - Förbud för försäljning av fet vildfångad strömming och lax p g a dioxin och besläktade miljögifter - Ingen nyetablering av nya unga fiskare - Förbud, eller ytterligare begränsning av fisket efter lax samt långa perioder med fiskestopp - Kraftiga miljöstörningar i form av exempelvis oljeutsläpp - Allt större andel av fisket av strömming går till foderfiske - Ökade energipriser - Skador orsakade av säl på redskap och fångst försvårar fisket med passiva redskap - Allt sämre tillgång till allsidig beredningsindustri Vattenbruksnäringen Lönsamheten inom vattenbruket bedöms vara tillfredsställande och det finns fortsatt en stor investeringsvilja. Det finns flera odlingar som producerar sättfisk för framförallt sportfiskeändamål och fiskevård. Produktionen i vattenbruket har fortsatt utvecklats positivt Import av fisk förekommer både för konsumtion och för förädling. Det gäller framförallt norsk odlad lax som via förädling skapar ett flertal viktiga arbetstillfällen i glesbygd och i vissa fall utgör råvara för lokalproducerad mat. Risken för fiskodlingar att drabbas av sabotage ökar behovet av stora investeringar för att installera moderna övervakningssystem.. Att installera fungerande larmsystem i aktuella glesbygdsområden där odlingarna är belägna innebär stora tekniska svårigheter och höga kostnader. Den forskning som bedrivs om vattenbrukets miljöbelastning på recipienten är basal för att kunna värdera och utvärdera nya och även gamla, odlingars miljöpåverkan ur ett positivt och negativt perspektiv. Ökad kunskap om miljö- och hälsostörningar från vattenbruk är också viktigt i de underlag som kommunerna behöver i samhällsplaneringen vid beslut om vattenanvändningen i sina översiktsplaner. Idag efterfrågas specifika riktlinjer, bedömningsrunder och modeller som är anpassade till vattenbrukets specifika miljöstörningar vid nyetablering av fiskodlingar. Undersöknings- och mätmetoder behöver utvecklas för att möjliggöra framtagande av bra utredningar, beskrivningar och kontrollrutiner för specifika miljöproblem och störningar som vattenbruket kan orsaka. Havs- och vatten-

7 DELREDOVISNING 7 (15) myndigheten har under 2013 påbörjat ett arbete med att ta fram en tillsynsvägledning för tillsyn och prövning av vattenbruket. Den planeras att vara klar under Förebyggande arbete med minska risken för sjukdomsutbrott och spridning av sjukdomar är oerhört viktigt. Eftersom huvuddelen av företagens kapital är bundna i den fisk som odlas så kan ett sjukdomsutbrott rasera hela ekonomin för ett företag. Inte minst viktigt är detta för sättfiskodlingarna som ska leverera fisk för vidareodling. Finns ingen sättfisk så kan ingen odling bedrivas. Risk för sjukdomsspridning reduceras starkt om varje avrinningsområde eller geografisk enhet kan vara självförsörjande på sättfisk ( slutna system med minimum av fisktransport). En ökad transport av fisk leder alltid till ökad risk för sjukdomsspridning. I Gävleborgs kustvatten finns idag endast en kommersiell vattenbruksanläggning. En orsak till att inte fler odlingar etablerats är att öppna kustområden har stark risk för stormskador, medan skyddade områden ofta har vattenförhållandena som är ogynnsamma för kassodling, eftersom stora områden av Gävleborgs kust är för grunda för att erbjuda odlingslokaler som uppfyller de krav på god vattenomsättning m m som stora kassodlingar ställer. SWOTANALYS Styrkor - Lämpliga sötvattenresurser för odling - Omfattande sport- och fritidsfiske - Lokalproducerad mat röner stort och växande intresse - Ökad sysselsättning i glesbygd - Hög kvalitet på den odlade fisken Svagheter - Kapitalanskaffning till investeringar och drift är svår i inlandsregionen - Humankapital svårt att rekrytera utbildad personal - Brist på sättfisk av god kvalitet - Brister i arbetet med prövning och tillsyn Möjligheter - Införande av Stockholms fiskmarknad - Stor exportmarknad

8 DELREDOVISNING 8 (15) - Odlingarna kan ge ett mervärde i form av ökade sportfiskemöjligheter - Fiskodling i regleringsmagasin kan ha en positiv effekt på ekosystemet - Ekosystemtjänster i form av ökad biologisk mångfald och förbättrat fiske - Tillsynsvägledning för prövning och tillsyn Hot - Brist på sättfisk - Sjukdomar och sjukdomsspridning - Attentat av extrema djurrättsorganisationer Marknadsföring och beredning I länet finns ett stort antal mindre fiskberedningsföretag och enligt uppgift uppvisar de flesta en god lönsamhet. Dessutom förädlar en del av yrkesfiskarena själva en stor andel av sin fångst Antalet sysselsatta inom beredningsverksamheten bedöms uppgå till ca 40 stycken. Större delen av råvarubasen baseras på import av odlad lax från Norge, men inslaget av fångad av länets yrkesfiskare eller odlad fisk från länet ökar. Inslaget av fisk som levereras till något av de lite större beredningsföretagen är förhållandevis mycket litet. Det finns en ökande efterfrågan på lokalt producerade fiskprodukter baserade på råvara fångad eller odlad i länet eller dess närområde. Detta innebär förbättrade förutsättningar för småskaliga producenter som tillverkar högkvalitativa produkter. Länsstyrelsen kan glädjande konstatera att flera fiskare har satsat på en högre grad av en egen vidareförädling av sin fiskråvara för att på så sätt öka lönsamheten. Detta har bl.a. inneburit att det under de senaste åren vuxit fram mindre butiker som drivs av yrkesfiskare. Att på så vis öka förädlingsgraden av fångsten och intäkterna av den egenfångade fisken är nödvändigt för att skapa en bättre lönsamhet i fisket. Flera fiskare säljer också direkt till restaurang eller butik, men detta har komplicerats av kravet på att den som köper fisk ska vara auktoriserad förstahandsmottagare. Detta kan innebära att kunderna inte vill åta sig den byråkrati som detta innebär och därför avstår från inköp. Då de svenska tilläggsföreskrifterna till EU s kontrollförordning trädde i kraft under våren 2011, innebar detta att det blev förbjudet för fritidsfiskare att sälja fisk som är fångad i havet utan tillstånd. Undantag gäller den egenföretagare som fiskar med stöd av enskild fiskerätt och har ett särskilt fartygstillstånd. Miljögifter, och då främst dioxin, innebär också problem vad gäller försäljning av framförallt lax och strömming. Sveriges nationella undantag från avsaluförbudet för lax, och strömming större än 17 cm, är omdebatterat och innebär att

9 DELREDOVISNING 9 (15) denna fisk inte kan exporteras till andra länder än Finland och Estland. Ett ökat provtagningsprogram som avser dioxinhalter skulle vara av stort värde och inte bara på hel fisk utan på de fiskprodukter som saluförs. Det kan dock finnas risk att en ökande opinion mot undantaget för avsaluförbudet, innebär ett förbud för försäljning av dessa produkter även på en svensk marknad. Ett ytterligare problem för kustfiskenäringen är att Världsnaturfonden (WWF) i sin konsumentguide satt rött ljus för sik i Botniska viken. Tyvärr är deras skäl till detta mycket svaga och vilar inte på någon godtagbar vetenskaplig grund. Konsekvenserna för yrkesfisket har blivit stora då de större livsmedelskedjorna följer WWF s råd och inte köper sik från lokala kustfiskare. Istället importerar man exempelvis sik från Nordamerika. Detta visar bl.a. på att det är mycket viktigt att det arbetas fram förvaltningsplaner för alla kommersiella kustfiskbestånd och att planerna följs upp och vilar på ett adekvat biologiskt underlag. Detta skulle innebära att utrymmet för tolkningar av idag delvis bristfälliga bedömningar av kustfiskbeståndens status skulle minskas. Förvaltningsplaner och ett ökat biologiskt underlag avseende statusen för de kommersiella kustfiskbestånden är en förutsättning för att kunna bedriva och marknadsföra ett hållbart fiske. En ytterliga ökad kunskap om kustfiskbestånden är också en förutsättning för att kunna miljöcertifiera fisket. Ytterligare problem med att leverera fiskråvara från kustfisket beror på att möjligheten till att bedriva fiske begränsas av sälens påverkan på fisk och fiskredskap och även en ökad skadenivåorsakad av skarv. Dessutom fattas beslut om nya fiskeregler med kort varsel vilket skapar en osäkerhet för fiskarena och reglerna kan även innebära inskränkningar i annat fiske än de är syftade för. Detta skapar framförallt problem för de yrkesfiskare som förädlar en stor andel av sin fångst. SWOTANALYS Styrkor - Duktiga företagare med hög kompetens - Bra produkter av hög kvalitet - Efterfrågade produkter - Stark utveckling vad gäller närproducerad mat - Branschen är lönsam - Närhet till uthålligt fiske inriktat på humankonsumtion - Råvara från ett småskaligt hållbart kustfiske Svagheter

10 DELREDOVISNING 10 (15) - Stora variationer i råvarutillgång - Snabba förändringar av förutsättningarna för kustfisket vad gäller kvoter och fiskebegränsningar - Säsongberoende - Svårt att konkurrera prismässigt mot exv. inköp av norsk lax jämfört med större företag - Köpmotstånd mot fisk som kan innehålla miljögifter eller inte är miljöcertifierad Möjligheter Hot - Fortsatt trend där lokalproducerat prioriteras - Investeringar i effektivare produktion ökar konkurrensmöjligheterna - Ökade möjligheter till egen beredning och försäljning av fiskprodukter - Införande av Stockholms fiskmarknad ger klart ökad potential för länets fiskförädling - Ytterligare regleringar i kustfisket - Ytterligare ökning av den redan idag omfattande byråkratin för det småskaliga fisket - Miljögifter och annan miljöpåverkan - Brist på sättfisk för vattenbruket - Import av fisk för odling som kan medföra införsel av smittsamma sjukdomar som idag inte finns i landet - Medelsbrist för bedrivande av avelsprogramför sättfisk - Fortsatt ökande säl och skarvbestånd Fisketuristiskt företagande Infrastrukturen runt sportfisket är väl utbyggd. I länet finns 53 fiskevårdsområden, ett trettiotal fiskeklubbar och ca 50 st andra typer av organisationer verksamma inom fiskevård och förvaltning. Av länets sjöar och vattendrag är ca 90 % tillgängliga för sportfiske, vilket utövas av mer än 50 % av länets befolkning. För inlandet överstiger andelen 70 %. Av utövarna utgör andelen kvinnor mer än 30 %, vilket är betydligt över riksgenomsnittet. Fisketurismen får en allt större betydelse i länet. Verksamheten beräknas ge upphov till ca 200 årsverken. Flertalet fisketurismföretag bedriver verksamhet i länets inland. Det har pågått stora regionala satsningar för att stärka fisketur-

11 DELREDOVISNING 11 (15) ismnäringen i Norrland just nu pågår tre större projektet inom LEADERområden. Under innevarande programperiod har ett projekt med fisketurismanknytning startats upp. I detta sammanhang ska också nämnas den samlade satsning som nu startats upp med speciella medel från Fiskefonden för utveckling av Fiskeområde omfattande hela länets kust samt norra Uppland. Detta s.k. FOG-område satsa bl.a. på att utveckla näringarna i området som har koppling till fiskresursen ur både ett turistperspektiv och ett yrkesfiskeperspektiv. Dessutom har det under innevarande programperiod genomförts ett stort antal miljöoch fiskevårdsprojekt inom FOG-området. När man diskuterar fisketuristiskt företagande är det viktigt att utgå från vilka produkter som finns och om man vänder sig till en internationell eller nationell marknad. Exempelvis så är gös- och gäddfisketurismen i inlandet under utveckling och lockar framförallt kunder från utlandet. Några av företagen som bedriver denna verksamhet drivs av företagare med utländskt ursprung som oftast är mycket professionella och har ett brett nätverk med bra kontakter med marknaden i det egna hemlandet. För att utveckla verksamheten i regionen är det nödvändigt med länsövergripande samarbeten mellan företagarna i regionala nätverk för bl.a. marknadsföring. Fiske efter lax och havsöring i Ljusnans mynning, samt harr och öring i strömvatten är också produkter som på ett bra sätt kan komplettera gös- och gäddfisket. En fördel med fisketurismen är att den har en lång säsong och håller en hög kvalitet. Svenska fisketurister fångas i lägre grad upp av specifika fiskeentreprenörer i inlandet utan söker där upp sitt fiske mer på egen hand. För denna grupp lockar ibland lax- och havsöringsfiske mer än fisket efter gädda. För dessa, och även för andra besökare, är det viktigt att det finns olika former av boendemöjligheter med god kvalitet. Sportfiske och fisketurism bedöms ha en stor utvecklingspotential när det gäller laxfiske. Under de senaste åren har också det svenska laxfisket till havs reglerats kraftigt, samtidigt som den totala laxkvoten minskats. Detta innebär att laxfisket i högre utsträckning sker mer kustnära efter länets kust och i älvarna. Återvandringen av lax till vattendrag som Ljusnan och Dalälven har under senare tid haft en positiv utveckling. Den radikalt ändrade synen på laxfisket till havs kommer förhoppningsvis att innebära att betydligt bättre förutsättningar för en fortsatt utveckling för sportfisket i älvarna och den näringslivsutveckling som är kopplad till lax- och havsöringfisket. Sportfisket efter lax kommer att utvecklas vidare efter hand eftersom fångstmöjligheterna förbättrats När det gäller förutsättningarna för en vidare utveckling av fisketurismnäringen synes en utvecklingspotential finnas i framförallt laxfisket och fisket i inlandet. När det gäller fiskresursen i inlandet innebär den minskande befolkningen ett minskat fisketryck och därmed bättre fiskbestånd

12 DELREDOVISNING 12 (15) SWOTANALYS Styrkor - Skogslandet. Flera utländska entreprenörer vars gäster kommer från hemlandet, marknadsföring är inget stort problem. - Infrastrukturen för fisketurismen är bra, de flesta områden är lättillgängliga - Acceptansen för fiskeregler har ökat, liksom insikten om behovet av hållbar fiskevård och fiskeförvaltning - Stora insatser har gjorts och görs för att förbättra laxens och öringens vandringsvägar och lekplatser mm - Gös- och Gäddfisket är en stor resurs i länet, men är ännu en underskattad resurs i Norrland. Gäddfisket har en lång säsong, och är mycket uppskattat ute i Europa Svagheter - Brist på medel för tillsyn - Bättre biologiskt underlag behövs i många fall för en bra beståndsförvaltning. - Fler professionella entreprenörer behövs - För få svenska fiskeentreprenörer som satsar på fiskeguidning och paketarrangemang. - För låg standard på boende och service - Svårt för fisketurismföretag att få svenska sportfiskare som gäster de föredrar oftast att själva planera sina fiskeresor. Fiskekort etc köps direkt och guidning används i för liten grad vilket minskar deras fångstchans. - Få unika spetsprodukter i länet som får länet att sticka ut i den konkurrens son finns. Möjligheter - Svenska företagare bör utveckla samarbetet och samverka för att bearbeta olika regioner i främst Europa, ta vara på den marknadskunskap som de utländska entreprenörerna har med sig och där företagen tillsammans kan klara av att ta emot större grupper och grupper med olika specialintressen. - Satsa på kvalitetshöjande åtgärder; modernt boende med god service och varierade paketerbjudanden, samverka! - För fisketurismföretagen skulle exklusiv tillgång till fiskevatten (kvoter) för företagets egna gäster kunna ge fisketurismföretagen en ökad marknad och bättre lönsamhet. - Trollingfisket i havet har utvecklingspotential

13 DELREDOVISNING 13 (15) - Länsövergripande insatser behövs, länsgränserna ska inte vara hämmande - Trycket från det lokala fisket minskar, vilket borde ge fisketurismföretagen större möjligheter - Utbildning av företagare - Fortsatt biologisk återställning av vattendragen, som tillsammans med en klok förvaltning kan ge fiskeprodukter av hög kvalitet Hot - Finanskris i Europa - Miljöproblem uppstår - Fisksjukdomar sprids Åtgärder för att skapa hållbara fiskemöjligheter Under denna rubrik har vi valt att kategorisera en stor del av de åtgärder som under innevarande programperiod innefattas under Akvatiska resurser samt Pilotprojekt. Dessutom är det viktigt att EU s datainsamlingsprogram nationellt utökas och anpassas på ett sådant sätt att informationen kan ligga till grund för långsiktiga förvaltningsplaner, och deras uppföljning, för de ur flera aspekter mest ekonomiskt viktiga arterna i Norrland. För Gävleborgs del handlar detta i dagsläget framförallt om strömming, lax, sik och abborre. I EUs förslag till förvaltningsplan för lax i Östersjön poängteras behovet av individuella mål för att nå de övergripande förvaltningsmålen. I enlighet med rådande EU-förslag beslutade Havs- och vattenmyndigheten i december 2011, om att påbörja en utfasning av fisket med drivlinor i Östersjön i syfte att fasa ut fiske på blandbestånd av lax. Därefter har Havs- och Vattenmyndigheten också fattat beslut om att förbjuda fisket på lax i havet och nu är endast ett kustfiske tillåtet. Mot bakgrund av den nya internationella förvaltningsplanen för lax som är under framtagande och den nationella målsättningen kommer det att ställas krav på förvaltningsplaner inom en snar framtid. För att skapa förutsättningar för ett vidare arbete med att utveckla den svenska laxförvaltningen måste individuella förvaltningsplaner för laxvattendragen arbetas fram och i dessa är det av mycket stor vikt att de lokala/regionala intressena och kompetenserna inkluderas. Dessutom är det viktigt att ökade resurser kan avsättas till att anpassa kustfisket som kan ge förutsättningar till en förvaltning av betydligt mer adaptiv karaktär.

14 DELREDOVISNING 14 (15) Det finns fortsatt ett stort behov av att restaurera alla de vattendrag som rensats för den tidigare flottningsepoken. Det finns även ett behov av andra typer av fiskevårdsåtgärder och uppföljningar i hela det vida området från bottenhavskusten till fjällen. För att få ökad produktion av fisk och ökade fångstchanser och attraktivt fiske måste det skapas möjligheter för fisk att vandra förbi hinder i vattendragen skapade av människan. Detta gäller både uppströms- och nedströmsvandring. Här är det också viktigt med kontroll och skötsel av fiskvägar för att löpande kunna följa upp funktionen och snabbt kunna vidta åtgärder i de fall åtgärderna inte uppfyller godtagbara krav. Länsstyrelsen tycker det är viktigt att det även fortsättningsvis även ges möjligheter till nytänkande och innovationer inom ramen för pilotprojekt. SWOTANALYS Styrkor - Stor erfarenhet och kunskap avseende fiskevårdsarbete - Projektvana och EU:s Fiskeområde med aktiv FOG-grupp - Löpande monitorprogrami bl a Testeboån m.a.p. elfiskeundersökningar m m. - En stor del av länets vatten är organiserade i hållbara förvaltningsformer anpassade för fiskeförvaltning - Fiskeförvaltningsorganisationer finns för i stort sett hela länet Svagheter - Små ekonomiska resurser - Finns idag inga förvaltningsplaner för kustfiskbestånden - Inga uppföljningar av de enskilda kustfiskbestånden som kan styrka att uttagen är hållbara - Ingen samlad bedömning av hela fångstuttaget på kustfiskbestånd (yrkesfiske, fritidsfiske samt uttag av framförallt säl och skarv) utifrån produktionen. - Avsaknad av laxförvaltningsplaner i såväl de enskilda vattendragen som vid kusten. Möjligheter

15 DELREDOVISNING 15 (15) - Fisket kan miljöcertifieras då det kan visas att fisket är hållbart - Fiskevårdsåtgärder kan innebära en ökad produktion och ökade möjligheter till fiske - En ökad biologisk mångfald - ökade möjligheter till fiskproduktion i vattendragen - ökade möjligheter till överlevnad av fisk som ska passera kraftverk på sin upp- eller nedströmsvandring. - En ökad adaptiv förvaltning - Nya pilotprojekt kan utveckla fiskevård, näring m.m. Hot - Avsaknad av adekvat biologiskt underlag innebär att fiske efter vissa arter eller med vissa redskap inte kan tillåtas p.g.a. försiktighetsprincipen. - Arter/bestånd kan överfiskas eller minska p.g.a. andra faktorer.