Referat från seminariet i Gävle den 9 november 2010

Transkript

1 Seminarieserie Innovationskraft Referat från seminariet i Gävle den 9 november 2010 Välkommen Mats Törnquist, regiondirektör Region Gävleborg, Inledning Peter Kempinsky Vid de två tidigare seminarietillfällena har vi tittat in i verkstaden, och fått ta del av hur man gör i två stora regioner; Skåne och Västra Götaland. I dag ska vi se hur man arbetar funktionellt över administrativa och geografiska gränser. De erfarenheter vi får höra i dag representerar till stor del det som övriga landet, utanför storstadsregionerna, har gemensamt. Återblick Västra Götalandregionen: Industrin var drivande Systemet med geografiskt spridda noder har vuxit fram successivt Utvecklingen har skett genom att göra och lära. Från passiv finansiär till strategisk samordnare. Fokus på den kunskapsproducerade sektorn. Från bransch- till kompetensfokus. Kunskapstriangeln som koncept för att stärka innovationskraft Gemensamt för Skåne och Västra Götaland: Det är två starka administrativa regioner. De är stora och det ger andra förutsättningar, större resurser och kraft. Det politiska ledarskapet är tydligare när det finns politiker som är valda för att leda det regionala utvecklingsarbetet. De har stora universitet och forskningsinstitut med välutvecklade innovationssystem. Det finns starka kluster. Det finns också skillnader mellan Skåne och Västra Götaland. Till exempel är noderna i VGR spridda i regionen medan utvecklingen i Skåne tycks mer koncentrerad till Malmö/Lund. I Västra Götaland som var först ut har man byggt på det som fanns och utvecklat kontinuerligt. I Skåne startade man mer från början med strategiska planer för innovationssystemet. Västra Götaland har arbetat med trial and error och Skåne har gjort en internationell peer review. VGR har tydligt industridriv bakom processerna medan Skåne har mer offentlig drivkraft. Regionerna har olika näringslivsstruktur. VGR har många stora företag som har beredskap för kriser. För några år sedan förhöll sig de två stora regionerna mer till Stockholm. Nu är synsättet mer strategiskt och man har fler andra jämförelsepunkter. Skillnaderna mellan VGR och Skåne visar att det finns mer än ett sätt att göra rätt. Det finns mycket att lära, och man kan välja olika strategier och inriktningar och ändå vara framgångsrik. Nu ska vi närma oss de mindre regionernas verklighet. Regioner som trots sin ringa storlek befolkningsmässigt ska leverera samma sak som de stora regionerna. Kan man skapa större kritisk massa genom att samarbeta över länsgränser?

2 Samverkan mellan regioner för att stärka innovationskraften, samarbete kring gemensamma satsningar på klusterutveckling i Region Dalarna och Region Klusterutveckling Monika Jönsson, Region Dalarna samt Carina Åkerberg och Magnus Ernström, Region Gävleborg Fakta om Gävleborg: invånare i 10 kommuner. Regionförbundet bildades 2007 och har gjort sin första mandatperiod. Vi har bra infrastruktur och närheten till Stockholm som en stark utvecklingskraft. Gävleborg gränsar mot havet. Region Dalarna gränsar mot Norge. Tillsammans bildar vi en midja tvärs över Sverige. Fakta om Dalarna: Cirka invånare i 15 kommuner. Regionen har två mandatperioder bakom sig. Vi kommer att jobba ihop på olika sätt tror vi, men för klustren spelar det inte så stor roll. De jobbar redan ihop över gränsen. I Region Dalarna var klusterutveckling centralt i RUP:en. Styrkeområden som pekats ut är stål, trä och husproduktion, kraft och energi, besöksnäring, kreativa näringar, media och IT-spel. Inom området kraft, energi och transmission är High Voltage Valley det stora klustret. I Dalarna är besöksnäringen en stark motor liksom kultur och kreativa näringar. Dalarna är det tredje mest populära länet att besöka. Vi är bäst i Sverige på att ta emot svenska besökare, och vi ska bli bättre på att ta emot utländska besökare. Vi har en stark servicesektor. Men vi är också Sveriges näst största exportlän per capita. Bara Västra Götaland ligger före. Gävleborgs RUP pekade ut vikten av att satsa på basnäringarna så att de blir världsledande. Styrkeområden är stål och verkstad, skog, IT inom nischer, miljöteknik samt upplevelsenäringar. Det som började med Lantmäteriet blev ett GIS-kluster i Gävleborg. Även IT-området har utvecklats med Fiber Optic Valley i Hudiksvall och ett kluster för process-it. Inom miljöteknik sker mycket utveckling bland annat tack vare planerna på en vindkraftpark till havs. Vi inventerar klustret inom det området, mycket ingår och vi behöver se vilka styrkor vi har och vad som är utvecklingsbart. Kompetensbrist är ett problem i båda regionerna. Näringslivet har och kommer att ha stora behov av att rekrytera rätt kompetens. Klusterutvecklingen har vidareutvecklats i olika projekt till att nu handla om innovationsarbete. Den process som startade 2004 i projektet Kreativa Dalarna fortsätter nu i SLIM, inom tre insatsområden: Processtöd, effektmätning och policylärande. Initiativet till SLIM kommer egentligen från Region Värmland. Det handlar om att analysera var regionen befinner sig utvecklingsmässigt, utbyta erfarenheter och hitta samverkan och synergieffekter mellan kluster. I Dalarna lär vi av andra när vi arbetar med klusterutveckling. Vinnova är en viktig samtalspart. Vi har definierat klustren och byggt upp en infrastruktur kring det arbetet. Bilden av Gävleborgs klusterutveckling är också en bild av regionens historia i koncentrat. Vi var tidigt ute med att bygga ut en infrastruktur för IT och var bland de första som hade stadsnät. På den grunden ställde vi innovation och implementering i projektet Testbed Gävleborg Sedan gick vi vidare i SLIM där vi arbetar med kommersialisering och internationalisering. I nästa steg bygger vi ihop det till ett innovationssystem för alla branscher och kluster i en sammanhållen innovationsstrategi. Vi har tre regler i vårt utvecklingsarbete i Gävleborg: Vi går åt samma håll. Vi går inte i vägen för varandra. Vi uppfinner inte hjulet på nytt.

3 SLIM har varit en chans för regionerna att visa upp sig ute i världen. Det har stärkt oss. Vi genomför en återkommande klusterkonferens. Mer information: Den första konferensen 2008 behandlade klusterpolitik. Konferens nummer två, 2010, handlade om innovationspolitik. Den 8-9 februari i Karlstad ska vi fortsätta och diskutera framtidens innovationspolitik. I Reglabs lärprojekt Klusterutveckling har vi varit med och utvecklat en schematisk bild av klusters utveckling. Vi har haft nytta av den paketeringen och har lagt in Dalarnas och Gävleborgs kluster där de passar i modellen: Initieringsfas, pilotfas, etableringsfas och hållbarhetsfas. Initieringsfas: Spel/data/animering Mathantverkarna Bildkonstnärer LCD center The Cloud - Film Pilotfas: High Voltage Valley BoomTown ITV arena Etableringsfas: Destination Dalarna Dalabit ITS Dalarna Find IT Hållbarhetsfas (Kluster innovationssystem): Triple Steelix Fiber Optic Valley FPX Ett exempel på att vi provar och lär oss (trial and error) är ITV arena som vi såg skulle fungera bättre som ett bolag än som ett kluster. Vi fortsätter att lära av varandra i gemensamma klusterträffar och initierar olika projekt inom klusterutveckling över regiongränserna redan nu. Vi har gemensamma klustercoacher. Vi involverar högskolorna och deras innovationssystem. Även finansiärer involveras och bidrar till en kritisk massa. De näringslivsanknutna aktörerna är många och sammanslagningar diskuteras, till exempel att Almi kan verka över båda regionerna. Process-IT är ett kompetensområde där vi behöver se vår roll på den nationella arenan. Där kompletterar vi klustret Process-IT som finns i norra Sverige. Vi nischar oss och ser oss som en del i ett nationellt innovationssystem. Det är inspirerande att arbeta med nästa steg i innovationsarbetet. Innovationstänket har gett ny energi och klusterarbetet har lyfts ännu en nivå och blivit en regional utvecklingsmotor. Det vi gör nu är att vi analyserar

4 och identifierar det regionala innovationssystemet. Vi går från att göra mer av samma sak till att tänka nytt. Vi rensar i rabatten och gödslar på rätt ställen. Ett exempel på oväntade effekter av klusterarbete är de stora Dalahästar som vi levererade till den svenska paviljongen på världsutställningen Expo 2010 i Shanghai. Som en PR-aktivitet placerades GPS i hästarnas transportlåda och allmänheten kunde följa och kommentera deras väg på internet. Det gav mycket uppmärksamhet och publicitet och hästarna har varit populära fotograferingsobjekt utanför den svenska paviljongen. Diskussionen med åhörarna gav bland annat följande tankar: De nationella aktörerna som arbetar med innovationsutveckling kan inte ta till sig tjänstesektorn, de är fokuserade på teknik. För oss är tjänstesektorn mycket viktig. De administrativa hinder som finns väljer vi att inte se. Vi har jobbat underifrån, och där finns en samsyn på behov och lösningar. Finansiering kan komma från olika län, men i klustren tänker vi funktionellt. Från de kluster som kommit till etableringsfasen kan vi få fram statistik för underlag till politiker, Invest in Dalarna m fl. Vi informerar regionernas styrelser så att klusterarbetet bakas in i innovationsstrategin. Nu ser vi tydligt hur innovationssystemet ser ut och vilka aktörer som finns där. Samverkan mellan regioner för att stärka innovationskraften, gemensam analys av innovationssystemet i Småland och Blekinge. Per Schöldberg, Regionförbundet Södra Småland och Jan Tordkvist, Regionförbundet i Kalmar län. Fakta: Fyra län, Kronoberg, Kalmar, Jönköping och Blekinge, invånare. Bilden av oss är att vi är ett underleverantörscentrum med Ikea i centrum. Men det finns samarbeten och projekt inom många områden. Inte minst inom kultur och infrastruktur. Samarbetet finns på många nivåer: politiskt, funktionellt, strategiskt. Utgångspunkter Vi är små län, exempelvis Kronobergs län är stort som Uppsala räknat i invånare. På projektnivå har vi stor erfarenhet av samverkan men systemresonemanget saknas. Vi har behov av överblick, inte minst för att leverera underlag till regionala och nationella politiker. Vi behöver skapa en orkestrering av de många aktörerna och projekten. Denna analys upphandlade vi gemensamt, det hade varit svårt att åstadkomma den internt. Det visade sig finnas aktörer i innovationssystemet. Uppdraget var att beskriva systemet så att vi kan diskutera strategiska vägval. Det vi har gjort kallar vi en förstudie, det är en ingång till djupare beskrivningar. Vi har till exempel skickat en enkät till alla aktörer och fått bra svarsfrekvens. Vi har haft en workshop och vi har gjort skrivbordsstudier. Vi byggde en regional analysmodell, hur fungerar flödena? Ett sociogram. Det är inte tillräckligt analyserat ännu för att formulera förslagen till hur vi ska gå vidare. Vad kännetecknar regionen? Det nya är att se helheten, inte länen. Vi gjorde en regionalekonomisk modell och jämförde oss med riket.

5 Det är cirka 450 personer sysselsatta inom området regional utveckling. Många av dem är kvinnor. Rapporten beskriver vad de gör. Det finns många skickliga och kunniga människor men hur samverkar de? Vi gjorde en schematisk bild för att beskriva det. Vi har gjort en sammanställning av finansieringen och det visade sig vara svårt att få fram uppgifterna. Vi har för lite pengar är ett argument som hörs ibland, men tittar man verkligen under rätt gatlampa när man efterfrågar ytterligare en miljon till något specifikt område? Reglab skulle kunna göra en insats genom att skapa rutiner för att sammanställa ett orange kuvert till regionerna, en sammanställning av finansiering till regional utveckling från alla olika källor. En sådan överblick vore bra att ha, inte minst för politiker. Målet med vår genomgång av vad alla aktörer gör var inte att vi nu ska göra allt tillsammans istället, utan att få överblick. När vi vet vad alla gör kan vi samarbeta där det behövs istället för att bygga upp egna strukturer. Vi studerade flödena mellan länen och såg att Blekinge är lite isolerat i förhållande till de övriga, troligen för att de är mer inriktade mot Skåne. Nästa steg är att kolla flödena mot Västra Götalandsregionen, Skåne och Linköping. Med flöden menar vi samarbeten mellan aktörerna så som det anges i enkäten. Den workshop vi anordnade visade att det behövs tydligare strategi och målbild. Inte nödvändigtvis en enda ledning men en gemensam struktur. Vi vill se helheten bättre. Men vad är drivkraften? Vi planerar workshops mellan länen för att se var nyttan finns med samarbete och vem som ska ta ledartröjan i olika frågor. På fredag föredras rapporten för Brysselkontorets ledningsgrupp där regiondirektörerna och universitetsrektorerna i de fyra länen ingår. Funktionsanalysen är ett samarbetsexempel. Några andra samarbetsexempel är: Trästrategi Småland Expo Shanghai och Bryssel OECD Småland/Blekinge Inom träindustrin arbetar personer i drygt företag. De flesta är små företag, 85 procent har färre än 20 anställda. I Kalmar län var Trätårtan ett samarbete med Växjö universitet. Det var uppsökande verksamheten för kompetensutveckling. Det var svårt att engagera företagen och det var svårt för forskarna att komma ut i industrin. Resultaten var inte så bra. Vi sökte oss istället till Träcentrum i Nässjö som fick utreda behoven. Vi utvecklade ett bra samarbete med dem och inspirerade dem att öka samarbetet med universitetet. Träcentrum riktades först till Jönköpings län, med våra projektpengar inkluderades även Kalmar län. Det skapade nya kopplingar. Vi har ökat insikten om att regionen kan vara aktiv i företagsutveckling. Vi ska ta fram en strategi för den trärelaterade industrin i de tre Smålandslänen, i nära dialog med näringslivet. Den ska vara färdig i april Regionförbundet i Kalmar län är projektägare och två konsulter har anlitats. Vi ser redan att det stora behovet att samverka kring är kompetensförsörjning. Inte bara kompetensutveckling utan även rekrytering. Industrin behöver nyanställa personer inom fyra år på grund av pensionsavgångar. Utbildningskraven har ökat. Det behövs fler ingenjörer. Det här är en stor utmaning. Förutom rekrytering behövs det generellt höjd utbildningsnivå. Ett annat behov är ökad innovationsgrad och forsknings- och utvecklingsverksamhet. Bara tre procent av de nationella anslagen till FoU hamnade i Småland. Expo Shanghai och det gemensamma Brysselkontoret är andra exempel på samverkan över länsgränderna.

6 OECD Territorial Review av regionen ska vara klar Den är bredare än innovationssystemet. Den ska vara ett inspel i dialogen med EU och nationella företrädare och blir ett kunskapsunderlag. Parterna är de tre Smålandslänen samt Blekinge, budgeten är 5 mnkr. Det är en jättesatsning där lokala team stöttar OECDgruppen. Diskussion: Vad kan regionerna göra för att förstärka innovationskraften? Arne Eriksson, konsult, Johan Schuber, IVA, Linda Nilsson, High Voltage Valley, Per Schöldberg, Regionförbundet Södra Småland, Eva Wahlström, Tillväxtverket. Arne: Vad kan regionerna göra? Det har blivit mer av en uppfinnarpolitik än en fråga om att förändra system. I vår rapport Steg för en innovationspolitik i framkant har vi en systematisk ansats. Innovation kan fortsätta i samma riktning med mer av samma, men klimathot och andra utmaningar kräver att vi tänker nytt. Hur åstadkommer man det? Att skapa arenor och utrymme för att experimentera är tips från omvärlden. Vår ambition var att sätta in innovationspolitiken i den modellen. Efterfrågesidan har tidigare inte spelat roll i innovationspolitiken. Nu skapar regeringen efterfrågan. Vad handlar innovationspolitik om? Längst ner i vår modell av lärcykeln och motiven för en innovationspolitik finns utforskning, sedan kombinera mönster, strukturera/vara, nyttiggöra osv. I botten finns systembrister och högre upp finns marknadsbriser. Det är där vi ska göra något, i de högre lagren i modellen. Men systemförändrande innovation kräver en lärcykel som brottas med attityder och mönster. Angreppssättet blir då annorlunda. Nätverksförmåga blir problemet snarare än transaktionerna. Innovationssystem består av aktörer, kluster och förmågor som skapar tillsammans. Med många samtidiga aktörsdimensioner och med interaktionen i grunden för det hela blir det komplexa saker att hantera i grupp. Vi behöver jobba med nätverksförmågor men ha koll på omvärldsanalysen. Det behövs regionala strategier om visioner och förmågor. Vi behöver klara av transformation av kunskap till förmågor. Kärnan i smart specialisering är att länka uppåt, att samverka med dem som är bättre än man själv är. Vi måste orkestrera förnyelsen genom att jobba i gränsområden mellan kluster, på nya marknader i kombination med related variety, dvs olika men inbördes relaterade typer av ekonomisk verksamhet. Johan, IVA: Projektet Innovation för tillväxt hade som syfte att blåsa liv i globaliseringsrådets förslag. Att baxa Sveriges innovationssystem i riktning mot de små och medelstora företagen. I samarbete med Vinnova och Svenskt näringsliv arbetar vi med frågor som: Vilka är Sveriges styrkor? Hur får vi fler innovationer? Vad krävs för att få små- och medelstora företag att växa? Hur stimulerar man små- och medelstora företag att satsa mer på forskning och utveckling? Hur omsätter man forskningsresultat till produkter? Vi har arbetat med dialoger i Stockholm där olika aktörer samt utbildnings- och näringsdepartementet har träffats för att öka samspelet regionalt och nationellt. Reglab är en satsning i samma anda och vi kommer att lyfta fram det. En region har inte bara landsgränser att förhålla sig till utan även större områden, som t ex Baltic Sea, Europa osv. Näringslivet är internationellt, forskningen är internationell, regionen måste också vara internationell. Den nationella innovationsstrategin som ska vara färdig 2012 måste reda ut rollerna region/nation för att skapa rätt förutsättningar för regionernas innovationssystem.

7 Företagen söker spetskompetens och då är högskolorna viktiga, även de små högskolorna som kanske inte spelar så stor roll i den nationella forskningspolitiken. Kluster formerar resurser och hjälper mindre företag med EU-ansökningar mm. Kluster gör enskilda företag större tillsammans. Det politiska ledarskapet i samspel med näringsliv, akademi och samhälle är viktigt. Linda: Regionen har ansvar för att bygga system och prioritera tydligt, det kan inte jag som klusterledare göra. Arne: det gäller att förstå vad det betyder. Johan: Man behöver tänka tillsammans och strategiskt. Men hur? IVA gör underlag lättillgängliga för att möjliggöra för politiker att profilera sig inom sina frågor. Vi paketerar. Att Prins Daniel är från Ockelbo i Gävleborg används naturligtvis i arbetet för ökat entreprenörskap. Det gäller att tänka på vilka berättelser politiker kan använda. Eva: Det finns behov av samlad strategi och prioritering, men det är lättare sagt än gjort. Geografin stämmer inte med funktionerna. Regionerna ser olika ut administrativt. Det är en regional röra även om det också finns stor kunskap och det görs mycket bra. Det finns inga enkla lösningar, men arbetet med strategier är viktigt. Per: Vi har jobbat med detta sedan 1990-talet på länsstyrelsen. Rollen har ändrats. Då gällde det att behandla ärenden rätt. I dag är man en offentlig aktör i ett regionförbund. Reglab bidrar till att förtydliga den rollen, utöver myndighetsstrukturen. Jag känner oro för att diskussionen ibland har fel fokus. Geografin skymmer sikten för en funktionell diskussion. Vad kan då regionen göra? Kronoberg kommer inte att kunna ha världsledande institut. Men företagen kan ändå jobba med de bästa. Hur gör vi oss intressanta för dem? Hur passar vi in i den nationella kontexten? Det gäller att hitta och lägga intressanta erbjudanden. Att skapa intresse kring sig själv. Peter: Behov av politiskt ledarskap och strategi, okej, det visste vi, men vad krävs? Konkret? Johan: Det är enkelt. Det behövs människor som träffas, som gillar varandra och gör affärer. Vi ska etablera kontakter, mötesplatser på olika nivåer där människor lär känna varandra. Vi ska samarbeta med företagen, inte bara branschorganisationer. Det gäller även lärosätena ska Volvo erbjuda 50/50 produkter/tjänster. För detta behövs samarbete med akademin. Arne: Ni är värdelösa på strategier. Visioner och projekt kan ni, men däremellan är det öken. I England t ex finns det affärsinnehåll i strategierna. Det saknar vi. Våra strategier blir tomtebloss och projekt. Vi jobbar uppe i göra och blir fångar i projekttänket. Detta är det största behovet: Designtänkande. Linda: Regionen måste styra resurserna, inte skapa projekt som gör samma saker. Den som finansierar måste styra. Sedan bygger vi på med vår strategi om vad vi ska göra hos oss. Fråga: Hur får man kommunala politiker att bli regionala och nationella/internationella? Eva: Det regionala mandatet är viktigt. Men de är trots detta lokalt valda och det är problem att få dem att lyfta sig ovanför det. Fråga: Maktkamp mellan landsting och länsstyrelse hur har ni hanterat det? I Kronobergs län har landshövdingen haft täta diskussioner och samarbetet med de fyra regiondirektörerna i Småland och med Blekinge. Problemet är att samtalen ofta stannar i sådana grupperingar. Det behövs ett sekretariat om håller ihop samarbetet och sammanhanget.

8 Men visst finns det maktfrågor och diskussioner om pengar. Men fokus ligger på förmåga att bygga allianser och se företagens behov. Publikdiskussion: Det blir ofta personrelaterat. Att individer styr mycket kan göra systemet sårbart. Triple helix ska inte överarbetas. Det kan vara viktigare att se människors kompetens och ta in individer som kan göra nytta i sammanhanget. Johan: Ja, men rollerna är viktiga också. Landstingen tänker attraktionskraft. Företagen tänker affärsmässigt. Vi behöver hitta incitament för politiker att tänka i de banorna. EU:s strategier sipprar de ner till våra lokala politiker? Det är ju styrdokument. Publikdiskussion: Det är enklare att prata system och struktur. Det är svårare att lära känna varandra och göra affärer ihop. Det krävs mod. Det är svårt att mäta. Eva: Vår roll är att förbättra förutsättningarna för regioner att jobba strategiskt. Att ge överblick. Det är svårt att förvalta resultaten från projekt. Som nationell myndighet har vi en roll i det. Finansieringsmodellerna bidrar till fragmentisering, där har vi ett ansvar. Per: Ett problem med den röriga bilden av många aktörer i ett innovationssystem är att de flesta har mycket dålig solvens. De går dit det finns pengar snarare än följer en strategi. Det är en verklighet. Systemet är underfinansierat, magert och otryggt. Publikfråga: RUParna ska vara strategiska, är de inte det? Arne: 1960-talets samhällsbyggnad blev planeringstänk, det finns kvar i dokumenten. Men det behövs annat innehåll. Västra Götaland har kommit en bit, de är industridrivna och har byggartraditionen kvar. Diskussion: Medialiseringen av politikernas roll är en utmaning. Dramaturgin saknas i innovationsfrågorna. Systemfrågor är omöjliga att visualisera. Möjlighet att prata med varandra är viktigt har vi hört, men vad är baksidan då, om man inte pratar? Det finns många aktörer. Vi bara identifierar problemen. Det är svårt att fokusera i en strategi och vara obekväm. Systemet lever sitt eget liv. De får pengar från någon annan istället. Någon som vi kanske inte ens visste fanns. Per: Problemen med politikernas förmåga: 1. Innovationsfrågor vinner inga röster 2. Partierna fungerar inte som kunskapsstrukturer på det här området, mer som nomineringsorgan. Områden som sjukvård, skola och infrastruktur diskuteras i politiska rum så att man har en idé innan mötet, men så fungerar det inte inom regional utveckling och innovation. Eva: En stor region som VGR har resurser med egen analysavdelning. Det har inte de små regionerna. Där har Tillväxtverket en roll, i kunskapsöverföringen. Peter: Området är ungt. Från regional fördelningspolitik till tillväxtpolitik. Per: OECD-rapporten var inte ny. Det var vem som sa det som var viktigt. Det gav budskapet legitimitet. Använd det verktyget i regionerna för att höja temperaturen.

9 Kollegial coachning Axplock från samtal: Samverkan börjar med fördel i konkreta frågor där det råder samsyn. Det leder till insikt. IVA kan gärna rigga och bjuda in till sådana dialoger för att skapa nyfikenhet för samverkan. Klustrens betydelse för förädlingsvärde kan göra tydligare och mer tillgängligt för politiker.. Att ta hand om resultat och förvalta dem är problem hos alla, även hos Tillväxtverket. Det är också ett problem att effekterna är komplexa. Det är svårt att mäta. Vad beror på vad? Regionerna ska synkas nationellt i en affärsplan för Sverige. Men att tänka nationellt är 1600-tal. Hur skapar man en ram som passar 2010-talet? Med en mix av regioner och funktionella områden. IPR-rättigheter kommer in här. Finansiärer kan styra genom att reglera vad som inte får lämna landet, utan nyttiggöras i Sverige. Summering Skåne: Från projekt till struktur VGR: Låt tusen blommor blomma, gör och lär I dag: Gräv där du står. Vad är utvecklingsbart? Låt det bli basen för vidgat samarbete. Publikens summering: Det här nätverket är viktigt. Närvarolistorna är en av behållningarna. Jag kan ringa och fråga saker. Vi är lika fast olika. Vi har samma grundutmaningar. Processerna är beroende av personer, deras engagemang och vilja. Starkt engagemang i rummet. Många och livliga diskussioner kring borden. Det här är viktiga frågor och seminarieserien är rätt tajmad. Det blir ett bonusseminarium i samarbete med IVA den 22 mars. Det kommer att handla om att stärka innovationssystemet men ha en nordisk vinkel. Vi ska lära av hur de gör i Danmark och Finland. Hur går vi vidare nu? Vad vill Reglabs medlemmar? Det strategiska ledarskapet tycker många är viktigt att utveckla. SKL kanske tar den bollen Ett rött kuvert med finansiell överblick, ja varför inte? Det kan bli ett Reglabprojekt om ni vill. En idé som kommit upp är att göra kollegiala peer review. Det vill säga att studera varandras innovationssystem och ge feed back. Kan det bli en Reglab-metod? Vi söker två pilotregioner för att testa det. Hör av er. Använd gärna Reglabs webb för att stärka och utveckla det här nätverket. Den kan utvecklas så att ni kan lägga in goda exempel, aktiviteter, tips, frågor. Alla som deltagit i seminarieserien kommer att få en enkät från Jonathan Metzger som han ska använda i sitt forskningsprojekt.