Kaos i Uppland skapar oro Sidan 3

Transkript

1 Kaos i Uppland skapar oro Sidan Nr 4 Nu börjar avtalsrörelsen Sidorna 4 5 OLA HAR FÅTT BÄTTRE TIDER: Inga delade turer i Gävle Sidorna 8 11

2 Foto: Gösta Elmqvist Jag når inte knapparna Helena Lugnagård skrädde inte orden när Hjulet följde med henne till årets Persontrafikmässa. Hon provsatt åtskilliga bussar och ingen förarplats fick helt godkänt. På bilden ovan pekar hon demonstrativt ut att hon inte når fram till de knappar som tillverkaren placerat längst ut på instrumentpanelen. Oroligt i Norrköping Efter upphandlingar av landsbygdstrafiken i Norrköping blir nu runt 90 trafikare uppsagda av Veolia. Till sommaren tar nämligen Nobina över och då blir det samma visa som tidigare i Örebro och Norrköping med flera ställen: De får söka sina jobb och de som anställs får gå på prov i sex månader. Det blir läkarundersökningar och utdrag ur kriminalregistret. Kraven och oron blir större för varje upphandling, många kommer att må psykiskt dåligt, säger huvudskyddsombudet Bo Lingestig. Östgötratrafiken borde ha skrivit in i underlaget att de anställda ska tas över, men det fick vi inget gehör för. Det här är mycket värre än exempelvis i Finspång, där Busslink tar över. Där räcker det i alla fall med en anställningsintervju för att komma ifråga. Foto: Göran Billesson Helena skulle gärna se att några platser för resenärerna rök till fromma för större förarplats. Men samtidigt konstaterar hon att förarplatserna faktiskt blir bättre och bättre. Läs mer på sidorna Även tiderna verkar bli bättre åtminstone för förarna i Gävle. Läs på mitten och följande sidor hur de delade turerna där tagits bort. De behövs helt enkelt inte i en trafik med Gävles intensitet, enligt Stadsbussarnas relativt färska vd Jürgen Lorentz. Ola Westman, som är arbetsplatsombud, menar att det är avtalets förtjänst: När det blir dyrare att ha delade turer är de inte längre lika lockande för arbetsgivaren. Just detta avtal, bussbranschavtalet, går ut i vår. Avtalsrörelsen är redan i full gång, även om Kommunal ännu inte lämnat över några krav till arbetsgivaren. Avtalsdelegationen sovrar nu bland alla önskemål för att hitta fram till de viktigaste kraven. Sidorna 4-5. Nästa nummer av Hjulet kommer i början av mars. Då kan du läsa mer om avtalsrörelsen och vilka krav som Kommunal kommer att fajtas för. Till dess: Ha en god jul och hoppas alla får ett gott nytt år! Lalla Lindström lalla.lindstrom@kapsylen.se Personalen tas över i Göteborg? De fackligt aktiva landet runt kämpar för att politikerna ska se till att övertagande av personal ska skrivas in i anbuden - som fallet alltid är i Stockholmsområdet och vid senaste upphandlingen i Umeå. Nu verkar facket i Göteborg ha fått åtminstone lite gehör för tanken. Till Kommunalarbetaren säger ordföranden i Västtrafik, Leif Blomqvist (S), att han kan tänka sig att ta upp kravet när upphandlingar ska ske 2011 och Busslink vann i Storstockholm Busslink (numera helägt av Keolis) har vunnit två upphandlingar i Storstockholm: trafiken i Huddinge/Botkyrka/Söderort och Nacka/Värmdö. Avtalet är på sju år med möjlig förlängning på tre år. Närmare anställda berörs. En del av dem har redan tidigare arbetat för Busslink. Men också de som tidigare kört för andra bolag har sin anställning tryggad, eftersom personalen övertas. Tidningen Hjulet ges ut av Ansvarig utgivare: Emma Nilsson Redaktör: Lalla Lindström, Frilansgruppen, Layout: Olle Sjöstedt AB, Sala Tidningen vänder sig till medlemmar inom Faktor: Anna Lundströmer kollektivtrafiken. Presslagt i december Omslagsfoto: Eva Wernlid Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås Telefon: Adress: Hjulet, Kommunal Box 19039, STOCKHOLM För trafikfrågor kontakta: Tord Almlöf, Peter Larsson och Susanne Gällhagen. 2

3 FORTSATT OSÄKERT OCH KAOTISKT I UPPLAND Oron sitter i hela kroppen Vem säger att nästa aktör som tar över hela trafiken i Uppland vill ha just mig? Arbetslösheten är hög och många kanske utbildar sig till bussförare nu. Och de nya företagen anställer hellre nya krafter som är billigare än vi som kört ett tag. Det säger Karim Karwan, som nyss har köpt hus i Knivsta med sin familj och fruktar att han kommer att bli arbetslös om ett eller två år. Han är en av många bussförare i Uppland som nu får leva i ovisshet i väntan på att upphandlingskarusellen ska nå sin ände. Efter den senaste korta upphandlingen har han visserligen sitt jobb kvar i Nobina som fortsätter köra i hans område ett par år till - men han tänker längre än så. Det här påverkar hela familjen. Det är en osäker och svår situation. Jag vill bo kvar, jag trivs med jobbet och allt, men har faktiskt börjat fundera på att flytta hem till Irak. Det här är jättesvårt, oron sitter kvar i hela kroppen, hela tiden. Just nu vet jag ingenting. Foto denna sida: Eva Wernlid Ingen bryr sig om oss, vi bara väntar och väntar, säger Karim Karwan. Många är oroliga och flera har redan sökt sig härifrån. sluta, säger Ulf Tedesund, som just nu kör för KR Trafik och är huvudskyddsombud. Dessutom är mycket av de jobb som nu erbjuds deltider, med ibland så lite som 40 procents arbetstid. Det är inget som går att leva på. Fyra bolag kör i ett år Fyra bolag ska köra trafiken på Upplands landsbygd från i sommar och ett år framåt. Det är en tillfällig lösning sedan Förvaltningsrätten i Uppsala har slagit fast att upphandlingen ska göras om från början. Upphandlingen gäller hela Upplands landsbygd, 165 bussar och över 500 anställda. I väntan på den nya upphandlingen genomförde Upplands Lokaltrafik, UL, alltså en tillfällig upphandling som gäller ett år. Nobina vann största delen av trafiken, KR Trafik vann skoltrafiken plus några depåer. Även Kristian Larsson Busstrafik och Knivstabuss vann lite trafik. Som Hjulet tidigare berättat hade KR Trafik vunnit allt i första upphandlingen, men Busslink överklagade efter att det kommit fram att en anställd på UL hade läckt nivåerna på anbuden. Nu får de anställda alltså leva i ovisshet ett år till. Många deltider Förarna är mycket oroliga. Hela lösningen är ju väldigt kortsiktig och ingen vet riktigt hur detta ska Inget övertagande Ulf Tedesund och hans fackliga kolleger har uppvaktat styrelsen för Upplands Lokaltrafik för att försöka förmå dem att skriva in i anbudsvillkoren att förarna ska övertas av den nya entreprenören till ingen nytta. Vi gör nu ett nytt försök inför upphandlingen som drar igång. Det här är ett kaos som sliter enormt på alla, risken finns att företagen mister många bra bussförare. Många har redan slutat, konstaterar Ulf Tedesund. Men styrelseordföranden för Upplands lokaltrafik, Fredrik Ahlstedt (M), har hittills hävdat att det inte är nödvändigt att kräva övertagande av personal, eftersom det är brist på förare och svårt att rekrytera. Det är ingen som bryr sig om oss, suckar Karim Karwan. Tiden går, vi bara väntar och väntar och samhället hinner ändra sig. Vem vet hur det ser ut om ett par år när nästa aktör ska ta över? Varför kan de aldrig bestämma sig? Lalla Lindström Ur Hjulet 3/2010. Många jobb som erbjuds är deltider. 40 procent är inget som går att leva på, konstaterar Ulf Tedesund, huvudskyddsombud på KR Trafik. 3

4 DAGS FÖR NYTT BUSSBRANSCHAVTAL I VÅR Det blir en tuff avtalsrörelse Anställningstryggheten och arbetstiderna. Det var två frågor som tog stort utrymme när ett hundratal fackligt aktiva samlades för att sortera ut de viktigaste frågorna inför vårens avtalsrörelse för de privatanställda inom trafiken. Önskemålen är många, och nu är det avtalsdelegationens tur att vaska fram vilka krav som Kommunal ska ta fajt för. De yrkandena ska sedan godkännas av förbundsstyrelsen. I början av mars får så arbetsgivaren Kommunals krav i sin hand och därefter börjar förhandlingarna. Avtalet går ut sista maj Vi hoppas givetvis att det ska gå smidigt och att vi ska ha ett avtal färdigt när det gamla går ut. Men sådant är svårt att sia om, vi har ju ingen aning om hur arbetsgivarna ställer sig, säger ombudsman Susanne Gällhagen som tillsammans med ombudsmännen Tord Almlöf, förbundskontoret, Per Svensson, Jämtlad och Jan- Erik Persson, Väst, ska leda förhandlingarna, med avtalsdelegationen som stöd. Men vi spår att det blir tufft. Det är alltid svårt att få igenom det som kostar pengar. Det gäller för oss att noga räkna ut vad kostnaderna blir för våra yrkanden. Vi måste prioritera det vi vill ta kamp för, vi vinner inget på att gå ut med orealistiska krav, säger Susanne Gällhagen. 270 avtalsmotioner Grunden för hela avtalsrörelsen är de avtalsmotioner som Kommunals medlemmar i trafiken lämnat in denna gång 270 stycken. Där finns allt från önskan om kortare ramtider, högre ob, att all tid ska vara betald och rasterna längre, till kravet att alla anställda måste tas över av en ny entreprenör. De flesta motionerna gällde arbetstider, arbetsmiljö, löner och ersättningar. I oktober träffades så ett hundratal fackligt aktiva i förbundets konferenslokaler på Marholmen utanför Norrtälje bussförare, reparatörer, servicepersonal, bussvärdinnor Deras uppgift var att under timmar av grupparbeten sovra bland motionerna och prioritera vad förhandlarna ska lägga krutet på. Prioriterar ännu mer Runt 25 av dem som varit med i avtalskonferenserna ingår sedan i avtalsdelegationen som ska finnas med vid förhandlingarna. Nu arbetar avtalsdelegationen med prioritera ännu mer, för att ta fram de slutliga yrkandena. De ska godkännas av förbundsstyrelsen i januari innan de lämnas till arbetsgivaren. Vi får nog räkna med en hård avtalsrörelse, konstaterade ombudsman Jan-Erik Persson. I förra avtalsrörelsen ville inte arbetsgivaren förbättra något utan bara banta och ta bort för att minska kostnaderna. Det kan vi ju inte acceptera. Lalla Lindström Foto: Lalla Lindström På avtalskonferenserna gick deltagarna gruppvis igenom alla de 270 avtalsmotioner som skickats in från medlemmarna. Närmast kameran: Nina Strandell, servicehallsarbetare. LO-samordningen har gett 625 kronor Kommunal ingår i LOs samordning för avtalsrörelserna 2010 och Där har vissa mål och gränser satts. Avtalen i de förbund som ingår i samordningen har hittills gett en lönehöjning på 625 kronor för de flesta som tjänar under kronor. En extra satsning ska enligt samordningen göras på lågavlönade. Samordningen säger också att kollektivavtalen ska stärkas. Anställningstryggheten ska främjas bemanningsföretag har varit en viktig fråga i de avtal som hittills tecknats. Arbetsmiljön ska förbättras, bland annat genom satsning på företagshälsovård. En aktiv satsning ska göras på jämställdhet. 4

5 AVTAL 2011 Foto: Eva Wernlid Vi måste få in i avtalet att personal ska med vid övertagande och det bör också föras in en lägsta lön för övriga arbetstagare. Det finns inte idag. Ramtiden är för lång, forskning har visat att en trött förare är lika farlig i trafiken som en som kör alkoholpåverkad. Reglerna för visstidsanställningar bör skärpas, deras arbete kan jämföras med en slavarbetares, anställningstryggheten är i det närmaste obefintlig och i många fall har de svårt att försörja sig. Sten Christensen, förare för Veolia i Kristianstad. Frågan gick till tre som deltog i avtalskonferenserna i oktober. Foto: Lalla Lindström Anna-Lena Norberg, förare i Göteborg. NAMNLISTA MED KRAV: Runt 800 förare har skrivit på en lista över vad de vill se i avtalet Listan har lämnats till Kommunal centralt. Det här är krav som redan framförts i avtalsmotioner, och de har alla Kommunals medlemmar haft möjlighet att lämna. Det är så det går till enligt våra stadgar, konstaterar Tord Almlöf, ombudsman på förbundet. På namnlistan står bland annat dessa krav: Övertagande av personal vid upphandling ska skrivas in i avtalet. Bemanningsföretag ska aldrig blandas Lönen är absolut viktigast. Med en hög lön får vi högre status och sedan kan vi kämpa för allt annat. Och vi ska inte tala i procent utan i kronor, annars blir klyftorna bara större. Vi måste ta tillbaka det fackliga greppet vi hade om arbetstiderna före upphandlingarna. Mycket har nermonterats sedan 80-talet. Vi måste ställa högre krav! Och krävs det så är jag villig att dra kampen ända till strejk, trots att jag inte är någon stridstupp. Men jag är positivt överraskad över upplägget av avtalsrörelsen. Avtalskonferenserna var jättebra organiserade med grupper som diskuterade. Man lyssnar faktiskt på vad vi förare vill. Personalen ska tas över in. All tid ska räknas. Rasterna ska vara mellan 45 och 60 minuter, pauserna på 15 minuter. Ersättningarna för ob och övertid ska motsvara vårdavtalets och schemalagd arbetstid ska vara max 8,5 timme. Namnen har samlats in i Stockholm, Sundsvall och Umeå. Alla de önskemålen har redan tagits upp och diskuterats. Och nu är vi fullt uppe i arbetet med att ta fram de slutliga krav som vi ska lämna till arbetsgivaren och fajtas för under våren, säger Tord Almlöf. Lalla Lindström Johan Jocke Lidfeldt, förare för Enbergs Åkeri AB i Kalix. Alla måste få börja och sluta sitt skift vid samma depå. Där ska man kunna ha sitt ombyte, sin lunchmat och ha rasterna där. Om skiftet slutar på annat ställe ska man ha transport tillbaka till garaget och all tid ska räknas som arbetstid. I dagsläget berör det inte oss i Kalix, men det måste vara självklart överallt. Jag vill också att frågan om någon sorts friskvårdspeng tas upp. För vår yrkesgrupp är det viktigt, att köra buss sliter på axlar och rygg. Det kostar inte företaget så mycket men kan ge en hel del tillbaka i minskad sjukfrånvaro. 5 Foto: Lalla Lindström

6 Foto: B R A Security Hjulet bevakar teknik-, miljö- och skyddsfrågor. Har du några tips? Ring då redaktören för sidan, Jens Busch, tel Alkolås anpassat för bussbranschen Volvo Bussar har utvecklat ett alkolås speciellt för bussbranschen. Till skillnad från tidigare alkolås kan bussen startas innan ett utandningsprov gjorts, men bromsen förblir tillslagen. Fördelen är att motorn inte behöver slås av vid förarbyten, som därmed kan göras snabbare. Det finns också ett verkstadsläge då bussen även kan köras, utan avaktiverat alkolås, men bara i 15 km/tim. Kommunal säger nej till att förare ska behöva blåsa i alkolås med passagerare i bussen. Ett alternativ är alkoskåp på depåerna. Alkolås kan bli krav i alla bussar Tranportstyrelsen föreslår en lagändring som innebär att i stort sett alla bussar måste ha alkolås. Förslaget har varit på remiss och regeringen grunnar nu på om det ska bli en proposition till riksdagen. Regeringen gav i april 2009 Transportstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa obligatoriskt alkolås för vissa fordons- eller användarkategorier.utredningen ligger nu på regeringens bord. Förslaget är att det ska bli krav på alkolås i fordon som används för att transportera skolelever. Och eftersom i stort sett alla bussar (och taxibilar) någon gång har skolelever ombord skulle kravet omfatta i princip samtliga taxi- och bussfordon i Sverige. Att inte Transportstyrelsen helt enkelt föreslår alkolås i alla bussar (och taxibilar) förklaras med att ett sådant krav skulle strida mot ett av EU:s ramdirektiv. Däremot finns inget som hindrar att alkolås blir obligatoriskt för vissa användarkategorier till exempel skolelever. På så sätt kringgår man alltså EU:s fordonsbestämmelser. Alkolås som säkerhetsfaktor Kommunal har yttrat sig över utredningens förslag och ställer sig positivt till alkotester. Däremot invänder förbundet mot alkolås i bussarna. Man befarar bland annat att krånglande alkolås kan ge upphov till ogrundade rykten om att förare har alkoholproblem. Vi menar att alkoskåp på depåerna och avlösningskontoren fungerar lika bra. Men blir det krav på alkolås ska bussarna startas på garageplan och inte när det är passagerare i bussen. Ute på linjen kan föraravlösning med alkotest göras på kontoren eller i avlösningsbilen, säger Peter Larsson, ombudsman i Stockholm. Och alkolås ska bara ska användas som en säkerhetsfaktor för att inte föraren ska köra påverkad, inte som ett verktyg att upptäcka förare med alkoholproblem. Rekommendation Några direkta trafiksäkerhetsmässiga effekter av obligatoriska alkolås kan Transportstyrelsen inte påvisa eftersom antalet olyckor med berusade bussförare är mycket litet. Däremot kan det indirekt få positiva effekter enligt utredningen. Alkolås rekommenderas i nya bussar i bussbranschens upphandlingsunderlag Buss Teckning: Lalla Lindström Arriva backade om slopade föräldratider Fem förare i Märsta i Sigtuna kommun får även i fortsättningen köra på tider som är anpassade till att de är småbarnsföräldrar. Arriva hade beslutat att slopa deras särskilda scheman när vintertidtabellen började gälla i augusti. Vi begärde förhandling och hävdade att beslutet gick stick i stäv med Arrivas Märstaförarna slipper köra ifrån sina barn. jämställdhets- och arbetsmiljöprogram. Det slutade med att Arriva backade, säger Tuija Kronskans, bussförare och sekreterare i Trafiksektionen i Stockholm. Hon kan inte säga hur vanligt det är med föräldrascheman men att man på hennes arbetsplats (Ekerö) försöker anpassa tiderna så gott det går. Föräldratider är nog vanligare när det sitter kvinnor i klubbstyrelsen. Samtidigt kan det krocka med principen att de som jobbat längst ska få välja tjänster först. 6

7 Skona miljön genom att blanda små och stora bussar Genom att bättre anpassa bussflottan till antalet passagerare på olika sträckor och vid olika tider skulle busstrafiken kunna minska sina utsläpp av koldioxid med upp till 40 procent och minska bränslekostnaderna lika mycket. Det visar ett forskningsprojekt vid Linköpings tekniska högskola. Men dagens upphandlingssystem hämmar en sådan utveckling. Forskarna har använt trafikdata från Västtrafik och med en matematisk modell räknat på olika trafikfall. Framför allt genom att köra med mindre bussar går det att minska bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp väsentligt. Många bussar är inte ens halvfulla under stora delar av dagen. I stället borde man anpassa busstorleken och typen av buss efter behovet och kombinera stora och små bussar för att klara toppar och dalar, säger Mats Abrahamsson, professor Nobina måste riskbedöma trafik Arbetsmiljöverket kräver att Nobina i Nacka och Värmdö gör en riskbedömning och en handlingsplan för att komma till rätta med den stress och de trafiksäkerhetsrisker som huvudskyddsombudet på Björknäs Buss anmält. Enligt anmälan (en 6:6a) har det tjänstepaket och den vagnplan som införts under hösten medfört förseningar och ökad stress bland förare och trafikledning till följd av kortade kör,- buffert- och gångtider och brist på vissa busstyper. Fler linjer och bussar till terminalen vid Slussen i Stockholm har ökat olycksrisken där, både för förare och passagerare, skriver huvudskyddsombudet, som befarar att vinterns halka kommer att innebära katastrof för trafiken om inget görs. Av Nobinas svar framgår att gångtider och rundkörningstider vid Slussenterminalen kortats. Arbetsmiljöverket gjorde en inspektion Nio av tio bussar underkända De två senaste månaderna kontrollerade polisen i Västra Götaland omkring 50 av Västtrafiks bussar i Göteborg, på Öckerö och i Borås. 45 av dem underkändes och tre av bussarna fick körförbud. Vi gör kontroller om året men Foto: Jens Busch Säkerheten vid den hårt trafikerade Slussenterminalen i Stockholm är en av de saker Nobina måste utreda. den 15 november och har alltså beslutat om ett föreläggande. Vi fick ganska samstämmiga uppgifter om stress, trafiksäkerhetsrisker, förseningar och trängsel vid Slussenterminalen, säger Åsa Larsson vid Arbetsmiljöverket till Hjulet. Nobina avkrävs svar senast i januari, annars hotar vite. vi tittar på städningen och bussarnas allmänna kondition, säger Västtrafiks vd Lars Backström till Göterborgs-Posten. Västtrafik har omkring bussar i trafik. Foto: Jens Busch Genom att använda mindre bussar på tider och sträckor med få passagerare kan mycket bränsle sparas. Minibussen på bilden används i närtrafiken i Lidingö kommun. i logistik vid Linköpings tekniska högskola, som gjort studien tillsamman med Helene Lidestam, doktor i optimeringslära. Han menar att det är de detaljerade kraven i upphandlingarna som gör att bussbolagen inte kan vara mer flexibla. Bolagen köper in många stora bussar för att inte riskera att någon gång ha för lite kapacitet och därmed bryta mot avtalen. Det finns exempel på linjer där bussen går nästan tom ända till näst sista hållplatsen. Då skulle man kunna köra en liten buss större delen av linjen och haka på med en större buss på slutet, säger Mats Abrahamsson. Han pekar också på en annan hämsko, nämligen att bussar inte kan lånas ut mellan olika trafikområden eftersom alla ska ha sin egen färgsättning. Ett mer enhetligt utseende skulle dessutom göra bussarna billigare i inköp. Förutom mindre avgasutsläpp skulle en mer flexibel bussflotta även sänka bränslekostnaderna, som grovt räknat står för omkring 15 procent av de rörliga kostnaderna enligt Nobina, som bekostat studien. Rapportens namn är Optimerad upphandling av busstjänster. SL räknar prillor Högst fyra snusprillor i fyra bussar, annars blir det underkänt på städningen och vite för entreprenören. Det är ett av SL:s (Storstockholms lokaltrafik) nya krav när städningen i bussarna kontrolleras en gång i månaden. Tanken är att kraven successivt ska införas på alla SL:s trafikområden. Nytt om vibrationer Karolinska institutets folkhälsoakademi har gett ut ett faktablad om vibrationer. Där kan man läsa om vilka skador vibrationer kan ge och hur man kan förebygga dem. I bladet redogörs också för hur helkroppsvibrationer kan mätas och vilka gränsvärden som gäller. Finns på Mot kontantfritt Hittills har 10 av landets 22 länstrafikområden helt kontantfri busstrafik. Senast var det Upplands lokaltrafik som slopade kontanterna den 12 december. Skånetrafiken gör detsamma i juni I vissa länstrafikområden har dessutom större tätorter kontantstopp, till exempel stadstrafiken i Sundsvall i Västernorrlands län. Kontantfritt allt vanligare. 7

8 Vi har blivit av med de delade turerna. Det blir ju dyrare för arbetsgivaren att ha långa raster nu när vi gått in i BBA, säger Ola Westman. 8

9 Text: Lalla Lindström Foto: Eva Wernlid I somras låg oron och dallrade i fikarummet vid Rådhustorget i Gävle. Ett nytt företag hade tagit över, alla intervjuades - för att provanställas. Sex månader senare, när provanställningen precis tagit slut, är stämningen positiv. Mest nöjda är förarna med tiderna: De delade turerna och därmed de långa dagarna är borta. Morgonkörningarna har blivit kortare den som börjar före klockan 5 slutar senast 14. Förbättringarna beror till största delen på Bussbranschavtalet, menar arbetsplatsombudet Ola Westman. Delade turerna borta i Gävle -Jag har själv fått bättre tider, berättar Ola när vi följer med honom på en tur med linje 2 från Centrum mot Södra Bomhus. Denna dag började han 4.30 och slutar 13.40, med två raster på 40 minuter. Också tidigare körde han mornar det passar honom bäst, eftersom han gillar att ha eftermiddagen ledig. Och när han, liksom kollegerna, blev tillfrågad om vilket pass som skulle passa bäst vidhöll han sina tidiga mornar. Många har fått de tider de velat, de flesta låter nöjda, konstaterar Ola Westman. Men även om upphandlingen lett till att de nu anställda tycker att de fått det bättre, tycker han att själva övergången var rena eländet. Han hade velat slippa proceduren med intervjuer och utsållningar när Stadsbussarna AB tog över stadstrafiken efter Nobina. Lindrigt trots allt Han och hans fackliga kolleger försökte få politikerna med på ett övertagande av personal, men det gick inte. I stället blev det, som på så många andra ställen, intervjuer med alla runt 200 förare och tvätthallspersonal som jobbat åt Nobina. Runt fem personer totalt sållades bort på grund av sjukfrånvaro och svårigheter att hålla tider. En del fast anställda fick timanställning på prov. Med facit i hand, nu när processen är över, har det ändå gått rätt lindrigt till. Det var aldrig fråga om att lämna utdrag ur polisregister eller intyg från Försäkringskassan, som det varit på många andra ställen senaste året. Några som blev utan jobb i första vändan har kommit tillbaka, som fasta eller timanställda. Flera av de fasta som bara timanställts har fått tillbaka sin tillsvidareanställning med undantag av två som nu fått negativt besked. För dem kan det nu bli fråga om en period av provanställning. Men alla vi träffar i det nyuppfräschade fikarummet mitt i stan har bara lovord för sin nya arbetsgivare: Bästa arbetsgivaren vi haft. De lyssnar på oss. Så här bra har vi aldrig haft. Bättre tider Mesta lovorden gäller tiderna: Arbetspassen har blivit kortare. Rasterna är oftast på mellan 40 minuter och en och en halv timme förr kunde förarna få vänta upp till sex timmar på nästa pass. Den som börjar före 5 på morgonen slutar alltid före klockan 14. Och pauserna har blivit lite längre, tidigare var pausen ofta så kort att den försvann om bussen var lite försenad. Nu är den 10 minuter. Även Ola Westman är nöjd med nya arbetsgivaren, men han är något mer skeptisk än många kolleger till varför förarna fått det bättre. Det är inte ren snällhet utan handlar mycket om pengar: Genom att det blev ny upphandling gick vi in i bussbranschavtalet. Pauser på 10 minuter ska vi ju nu ha och så blev det mycket dyrare att ha de långa rasterna mitt på dan, eftersom vi nu får betalt Vi har det överlag bättre än förr, säger Elsa Örnblom när hon hastar iväg till nästa körning. Och jag var aldrig orolig för min anställning när jag blev provanställd, rent logiskt vet jag att de behöver en massa folk. Men det borde vara helt självklart att nya entreprenörer ska ta över personalen. Det måste bli den stora frågan inför nästa avtal. Så här bra har vi aldrig haft Läs mer om: TIDERNA I GÄVLE 9

10 även Vi har fått det bättre. Och nu är det hela 9,5 år till nästa upphandling, säger Ola Westman. Kontanterna finns fortfarande kvar i Gävle men bara små summor. Det går bara att betala kontant för enkelresor. Bättre tider under rasten. Den arbetsgivare som är smart försöker undvika att ha personal som bara sitter och väntar på att få köra igen. Det går att få bort delade turer, åtminstone i stadstrafik. Och Stadsbussarna har nettoavtal, de får alltså alla biljettintäkter och sedan ska de fixa lönsamheten själva. Väljer att köra tidigt Och Ola Westman har alltså själv fått mer tid över. Mycket tid, känns det som. Genom att vi har kortare raster så slutar jag tidigare än förr. Jag har fått så mycket tid över att jag faktiskt har startat ett eget företag! Olas far har ett lantbruk, och nu säljer Ola den rapsolja som produceras på gården, till butiker och på marknader. Helgen efter att vi träffas är det första advent, och han ska på marknad i Uppsala. Det känns jättebra att kunna ha tid till både familj, att köra buss och att satsa på eget, säger han. Det verkar som om vi nu är lite unika med våra tider här i Gävle, men de tider som vi har borde andra företag också kunna ordna, framför allt de som kör i städer. Timanställda förutsättningen Men förutsättningen är ju att det finns timanställda, och den lösningen har inte heller Stadsbussarna i Gävle hittat lösning på. 80 stycken går på timme, och enligt vad Ola Westman har erfarit så skulle de TRE RÖSTER FRÅN GÄVLE flesta tacka ja till en tillsvidareanställning, anställning, om de blev erbjudna. Visst finns det några som gärna kör på timme; de som har annat jobb, som pluggar eller som tycker det passar bra med oregelbundna tider. Men det är betydligt osäkrare än många av dem är medvetna om. De skriver på ett kontrakt med företaget, men det innebär inget åtagande för arbetsgivaren. Det blåser friskt och snöar i Gävle denna dag i slutet av november. Folk strävar i motvind. Vid ett industriområde pekar Ola Westman inöver: En kilometer därbakom ligger Stadsbussarnas depå. Där börjar och slutar turerna. Och där finns också en rastlokal, dock inte lika välbesökt som den vid Rådhustorget, där avlösningarna oftast sker. Depån är ny, Nobina använder fortfarande sin gamla depå i Gävle. Vår depå är långt ifrån klar ännu, bussarna står ute, och det finns ingen värme kopplad till bussarna. Det tar väldigt lång tid, säger Ola Westman men lägger till ett beröm till företaget: All tid är betald. Lämnar man bussen någon annanstans än vid depån så ingår gångtiden till depån. Vi kör vidare i snömodden in mot stan och är åter vid Rådhustorget. Innan vi lämnar bussen ler Ola och säger: Ja, nu har vi det relativt lugnt i 9,5 år innan det är dags för nästa upphandling. Stadsbussarnas vd: Delade turer behövs inte Det behövs inga delade turer i Gävle enligt mina trafikplanerare. Därför har vi avskaffat dem, konstaterar Stadsbussarna ABs vd Jürgen Lorenz. Att det fortfarande finns delade turer i Östersund förklarar han med att det är en annan trafikintensitet i Gävle; men säger också att han ännu inte funderat på sådana lösningar i Östersund han tillträdde som vd i våras. Det beror på vad planerarna säger. Att Stadsbussarna provanställde även den erfarna personalen ser han som en självklarhet. Vi vill ha personal som gör ett bra jobb, och vi kanske ser på verksamheten på ett annat sätt än den som haft trafiken innan. Om vi ska vara framgångsrika måste förarna gilla sitt jobb och vara delaktiga i verksamheten. Det är viktigt att förarna har det bra, säger Jürgen Lorentz. Ägarkarusell hos Stadsbussarna och Orusttrafiken Stadsbussarna i Sverige AB har tidigare ägts av både KR Trafik och Orusttrafiken, hälften vardera. Nu blir Orusttrafiken ensamägare till Stadsbussarna, som kör i Östersund och Gävle. Orusttrafiken i sin tur ägs nu helt och hållet av AB Gunnar Sahlén (en av KR Trafiks grundare) tidigare ägde KR Trafik 25 procent av bolaget. Fortfarande tycks de båda bolagen ligga nära varandra vd i Orusttrafiken sitter i KR Trafiks styrelse och Gunnar Sahlén i Orusttrafikens styrelse. Jag följde med Stadsbussarna från Östersund hit, det kändes roligt att pröva på något nytt när jag fick chansen, säger Maria Söderqvist, som fick fast jobb genast eftersom hon kört för företaget tidigare. Det är ingen större skillnad mot att köra i Östersund, utom att vi inte har några delade pass här. Det är jag nöjd med, men det var inte därför jag följde med. 10

11 Maria Rezza Vi har fått det mycket bättre. Vi kör lika mycket, men rasterna är kortare så det blir kortare dagar. Som längst har jag 1,5 timmes rast, förr satt jag ofta och väntade 3-4 timmar, berättar Rezza Vadie som är lite spänd inför att öppna posten när han kommer hem denna dag. Han har varit provanställd i sex månader och nu väntar han på besked att han fått fast jobb på Stadsbussarna. Jag är 90 procent säker, brorsan fick besked i går. Rejeb Alla säger att det är bättre här än förr, säger Rejeb Abdelli, som började på Stadsbussarna i oktober. Han är timanställd, men hoppas på att få en fast tjänst så småningom. Nu får han jobb 4-5 dagar i veckan, ofta ringer arbetsgivaren dagen före eller samma dag. Det är en bra arbetsgivare, det är bra kompisar, jag trivs och det passar mig bra. Men det är klart att jag hoppas på fast jobb. KRÖNIKA/TINA MESSING Varning för halka och andra självklarheter Jaha, så blev det vinter igen. Varje år samma överraskning. Börjar den inte tidigare än normalt? Är den inte ovanligt kall? Brukar det verkligen vara så här halt? Ni som kör i Norrland tycker nog att vi söderöver är riktiga mesproppar i sammanhanget. Så fort termometern visar runt noll och några vattendroppar fryser till is skriker vi om snökaos. På teve visas oskarpa bilder på bussar som hamnat i diket, och bilarna kryper fram i 20 km/h för att ingen har kommit ihåg att byta till vinterdäck. Tänkte inte på det. Hösten var ju så mild och grön. Pelargonerna blommar ju fortfarande! Här söderut händer det faktiskt att det aldrig blir vinter. Höstsådden växer decimeterhög i januari och tjälen får inget grepp. I februari kan man misströsta i regnplask och gyttja, och mars är en månad tillägnad vädergudarnas gottfinnande. Antingen börjar krokusarna spira, eller så är det då vintern verkligen tar fart med polarkyla och meterhöga drivor. Skulle man i god tid byta till vinterdäck kan man garanterat räkna med ett snöfritt halvår, och som lök på laxen en ökad partikelhalt i luften som leder till både sjukdom och död. Det är med andra ord ingen lek här heller. Ta bara något så infernaliskt som underkylt regn. Kan någon begripa hur något sånt får finnas? Häromsistens var det ett par plusgrader och jag körde 3:an genom huvudstaden. En trygg, 17-tons ledbuss, som gasar följsamt och bromsar mjukt som i en dröm. Ett stilla duggregn började falla när jag stod vid Karolinska sjukhuset och släppte på trafikanter. Inte tänkte jag mer på det när jag som vanligt avgick med lugn acceleration fram till korsningen och svängde vänster. Där saktade plötsligt bussen in trots det jämna gaspådraget, och för ett ögonblick undrade jag vad tusan nu då, tills jag i vänsterspegeln såg hela bakvagnen komma emot mig med passagerare och allt. Man hinner reflektera över mycket på den sekund det tar att reagera. Till exempel hur förvånade trafikanterna såg ut där de kom glidande emot mig, hur korkad jag varit som inte lyssnat på Tina Messing, förare för väderleksrapporten och hur tyst och stilla en katastrof kan närma Busslink i Stockholm sig. Det hela slutade med blotta förskräckelsen. När jag reflexmässigt släppte gasen rätade bussen upp sig och smög förbi de stolpar, räcken och refuger som varit i farozonen. Hastigheten var också så låg att trafikanterna knappt hann märka något. Hjärtat slog i 180 och med darrande röst gick jag ut på kom-radion och varnade mina kollegor. För ett par år sen hände något historiskt. All busstrafik i Stockholm ställdes in på grund av blixthalka. På fem minuter hade ett underkylt regn förvandlat gatorna till blankspolade hockeybanor. Det var som på cirkus när bussar, långtradare och bilar kom glidande både kors och tvärs. Om gatan lutade kunde till och med parkerade fordon komma i rörelse. Även förra vintern slogs ett rekord. Då handlade det inte om svårigheter att köra, för det gick ganska bra där det var plogat. Det svåra var att över huvud taget ta sig till jobbet. All tågtrafik, inklusive tunnelbanan, var inställd. Antingen kunde man gå till en farled och lifta, eller så fick man pulsa en mil in till stan till fots. Alla alternativ var i vilket fall snabbare än att vänta på de ersättningsbussar som kanske dök upp, redan fullsatta, på omvägar tråcklande mellan förorternas tiometersvallar. Ära vare de förare som blev utkommenderade på de rutterna! Och nu är vintern här igen i alla dess skepnader. Den kan trots allt vara gnistrande vacker. Men vädrets makter är inte att leka med och det enda man kan göra är att ta det lugnt. Någon väntar vid dukat bord, matchen börjar om en halvtimme. Sänk då farten ytterligare. Hellre komma försent än inte alls. Vintern kan vi inte göra något åt, bara oss själva. Kör försiktigt därute! 11

12 Den nya lagen ger större anställningstrygghet, genom att busstrafiken kan bli mer lönsam när entreprenörerna får större frihet att utveckla fler tjänster. Det är innebörden i ett debattinlägg från Anna Grönlund, förbundsdirektör vid Bussbranschens Riksförbund. Ökad konkurrens ger slimmade organisationer och sämre förhållanden för de anställda, menar däremot Kommunals ordförande Annelie Norström. LAGEN I KORTHET Bussföretag kan godtyckligt starta egna linjer, både gamla och nya. Trafiken ska anmälas en månad i förväg. Företaget ska ha allmänt trafiktillstånd. Efter tre månader kan företaget upphöra med trafiken. 21 regionala trafikmyndigheter ska slå fast målen för trafiken. Myndigheten ska sörja för trafik på olönsamma sträckor. Myndigheten kan också välja att upphandla trafik på vilka linjer som helst, dvs lägga trafikplikt. Men konkurrensen är fri, på alla linjer. Trafik som redan upphandlats fortsätter löpa tills kontraktet går ut. Lagen börjar gälla 1 januari ANNA GRÖNLUND, BUSSBRANSCHEN: Lönsamma bolag ger anställningstrygghet Foto: Eva Wernlid Nästa år träder den nya kollektivtrafiklagen i kraft. Från dagens byråkratstyrda detaljplaner inom den regionala och lokala kollektivtrafiken kommer resenärerna att få en ökad frihet att välja mellan ett allt större utbud av Anna Grönlund, förbundsdirektör, tjänster. Den nya Bussbranschens Riksförbund lagstiftningen ger de kommersiella bussföretagen större möjligheter att bedriva lokal och regional kollektivtrafik. Detta ger ett större utrymme för entreprenörer att erbjuda nya produkter och tjänster för resenärerna. Exempelvis nya linjer för pendlare, mer anropsstyrd trafik, annorlunda och varierade tjänster i befintlig trafik, som bättre komfort och kombinerade trafikupplägg, exempelvis turist- och reguljär linjetrafik. När jag diskuterade framtiden med företrädare för offentliga beställare i Jämtland såg man de nya kombinationsmöjligheterna som ett sätt att få mer kollektivtrafik utöver vad samhället kan åta sig att stå för de kommersiella företagens utbud ger bonus! Majoriteten fortsätter upphandlas Jag är övertygad om att vi kommer att få se många innovativa lösningar där företag erbjuder ny trafik över hela landet likväl som nischad och lokalt anpassad trafik för enstaka områden. Samtidigt kommer majoriteten av trafiken fortfarande att upphandlas. När entreprenörerna får en alltmer direkt relation till resenären, utan att ha mellanled som upphandlade offentliga bolag emellan sig och kunden, kommer möjligheterna att utveckla fler tjänster att förbättras. Detta innebär också att bussförarnas roll, kompetens och engagemang blir än mer viktiga för att utveckla kollektivtrafiken. Idag uppger många bussförare att de känner osäkerhet i samband med samhällets upphandlingar av busstrafik. Ytterst är det alltid lönsamma bolag med stark förankring på marknaden som ger anställningstrygghet och den nya lagstiftningen ger förutsättningar för en ökad kommersiell trafik där företag av egen kraft och lyhördhet för resenärernas behov skapar sig en stark position. Om reformen blir bra för alla aktörer inom kollektivtrafiken och ytterst för våra resenärer, kommer att avgöras av två parametrar. Hur de nya regionala kollektivtrafikmyndigheterna följer lagens intention att utgå från resenärens behov när man formar sina regionala trafikförsörjningsprogram. Samt entreprenörernas förmåga att med alla sina medarbetare ta initiativ till ny trafik och utveckla nya innovativa tjänster inom kollektivtrafiken som resenärerna uppskattar. Inom både den upphandlade och kommersiella trafiken! SVAR: ANNELIE NORDSTRÖM, KOMMUNAL: De anställda kommer i kläm Annelie Nordström Kommunals ordförande Vi är angelägna om att medlemmarnas arbetsvillkor utvecklas i positiv riktning. Man ska kunna kombinera arbetsliv och familjeliv på ett rimligt vis, klara av att jobba till pension utan att bli sjuk eller skadad och få lov att använda sin kompetens på jobbet. Tyvärr är vår erfarenhet att ökad flexibilitet för dem som ska använda tjänsterna, i det här fallet trafikanterna, innebär att de anställda tvingas bli osunt flexibla. Med delade arbetspass, minskat inflytande, smala arbetsuppdrag och försämrad arbetsmiljö. Ökad konkurrens leder till slimmade organisationer, med sämre förutsättningar att skapa bra arbetsplatser. Kortsiktigt låter det bra, men på lång sikt är det i allmänhet de anställda som kommer i kläm. Foto: Fredrik Sandin Carlsson 12

13 NY LAG I FINLAND: Avreglering bara på landsbygden Sverige är långt mer modernt än Finland, säger Hannamaria Helke vid finska kommunikationsministeriet. Den nya kollektivtrafiklag som genomförts i Finland innebär inte alls avreglering på samma sätt som Sveriges kommande lag, som det ibland påståtts i debatten om den nya svenska lagen. Långt ifrån. Och Finland har fram till nu bara haft upphandling i de tre största städerna: Helsingfors, Åbo och Tammerfors. På övriga ställen i landet har vi haft tioåriga linjetrafiktillstånd som i huvudsak ärvts från far till son. Med den nya lagen från i fjol kommer upphandling att införas i Finlands 26 största kommuner, alltså i stort sett alla tätbefolkade områden i landet. Alla dessa trafikområden ska också tillföras skattemedel. Men övergångsperioden är lång. Ingen Jag undrar varför jag inte får min semesterlön från Nobina trots att jag slutade där i april. Vill inte vänta till i februari. Jag slutade inte av egen begäran utan ville jobba och bo i Örebro. Nu har jag fått fast jobb hos Busslink som förare i Göteborg. José Cruz förändring kommer att ske förrän tidigast 2014 då en del trafiktillstånd löper ut. Lovar trafik i två år På landsbygden blir det däremot ingen upphandling utan fritt fram för godkända trafikbolag att köra trafiken, men helt utan skattesubventioner. Bolagen måste ha tillstånd att köra passagerare och utbildade förare. Dessutom måste de förbinda sig att bedriva trafik i minst två år, i Sverige är kravet endast tre månader. Anledningen till förändringen är EU:s förordning om trafikavtal, som kräver att inköp av offentliga tjänster ska upphandlas. Trafikavtalen gör det möjligt att erbjuda kollektivtrafiktjänster som är mer omfattande och pålitligare än de som uppstår enbart på marknadens villkor, kommenterar Finlands kommunikationsminister Anu Vehviläinen. Karine Mannerfelt Risk för att kontanterna kommer tillbaka Det finns risk för att kontanter blir vanligare igen när nya kollektivtrafiklagen börjar gälla. Regeringen känner inget ansvar för bussförares säkerhet och arbetsmiljö. Vi lägger oss inte i hur betalningen sker i framtiden, sa nämligen departementssekreterare Ulf Andersson vid ett seminarium på Persontrafikmässan. Vilket bolag som helst kan köra en linje vid sidan av den upphandlade trafiken. Regeringen anser att det är upp till bolaget att lösa frågan om betalsystem. Det finns en uppenbar risk att problemen med hot och våld kommer tillbaka om kontanterna kommer tillbaka, sade Kommunals ordförande Annelie Nordström till ka.se. Hon Var är min semesterlön? SVAR Det är ingen tvekan om att du redan skulle haft ut din semesterlön från Nobina. Enligt lagen ska all innestående lön, också semesterlön, vara utbetald inom en månad efter att någon slutat. Tord Almlöf, ombudsman, Kommunal Bussbolag i Europa köps upp av staten Privata bussbolag blir allt mer statliga i Europa, åtminstone de stora multinationella företagen. Bussbolaget Arriva köptes i augusti upp av det tyska statliga järnvägsbolaget Deutsche Bahn. Även i det franska Veolia har staten gått in som delägare. Veolia ägs till 14 procent av det statliga franska energibolaget EDF och den statliga finansgruppen CDC, Caisse des Depots. Och Keolis ägs nu till 56,7 procent av det franska statliga järnvägsbolaget SNCF. Keolis är nu också helägare till svenska Busslink AB, tidigare ägde man 70 procent och SL, Storstockholms lokaltrafik, 30 procent. Bussarna i Sverige kommer också i fortsättningen att köras under namnet Busslink. Sveriges bästa förare Än en gång vann en kvinna SM för bussförare. Monica Karlsson från Ankarsrum tog hem segern, Uffe Nelsén, Bergkvara buss blev tvåa och Tommy Iseteg, Orusttrafiken knep tredje plats. deltog i seminariet och ställde frågor om just kontanthanteringen. Hon säger också att Kommunal nu måste se över sin organisation för att bättre kunna bevaka de regionala trafikmyndigheternas arbete när lagen införts. Det handlar bland annat om vilka linjer som ska upphandlas och hur de ska se ut, samt vilka krav som ska ställas för betalning, arbetsmiljö och anställningstrygghet. DO sa nej till Göran Larsson DO, diskrimineringsombudsmannen, avslog Göran Larssons anmälan om diskriminering pga ålder. Han fick inte fick jobb hos Nobina i Trosa eftersom han hade en gammal prick i belastningsregistret. DO ansåg att det inte går att bevisa att detta är en åldersfråga, eftersom företaget begärt utdrag ur registret för alla sökande. Nu är det bara att hoppas på att integrationsutredningen förbjuder arbetsgivare att begära utdrag ur polisregistret, säger Göran Larsson som fortfarande är arbetslös. 13 Ur Hjulet 3/2010

14 Helena Lugnegård har utbildat sig i att ta hand om passagerarna med handikapp, något som krävs för att få EU-certifikat. Här testar hon känslan att vara en synskadad passagerare. Det känns konstigt. Tur i oturen är att synskadade genom sitt handikapp trots allt är tränade att använda alla sina sinnen. VG = Väl godkänt. Men inte mer. Så blev betyget när tidningen Hjulet skickade bussföraren Helena Lugnegård, 62, att granska årets bussnyheter på mässan Persontrafik i Stockholm nyligen. Och en rejäl plump i protokollet blev det: Förarutrymmena är fortfarande alldeles för små. HELENA Dags för kontroll. Helena Lugnegård kliver ombord på Autosan från Polen. Betyget blev godkänt. Det här kan bli ett intressant alternativ bland bussar för stadstrafik, menar Helena. Busarna står prydligt uppradade i den enorma mässhallen. Här finns märken som Volvo och Mercedes, Scania, Solaris och Autosan från Polen. Helena Lugnegård i sin Busslink-uniform glider vant in bakom ratten, ställer in stolen, testar panelerna, kollar vilka reglage som placerats bra och vilka som fått en undanskymd plats i taket. Tänk att det ska vara så svårt att få tillverkarna att förstå. Titta här hur ska jag kunna nå reglagen längst bort till höger? 14

15 Text och foto: Gösta Elmqvist på mässan Paus i bussgranskningen. Helena får ett rött hjärta av Olle Johansson och Yvonne Strandh i Kommunals monter. Vi jobbar för att dämpa guppen står det på väggen. Bra, gatuunderhållet är rena katastrofen. Det är största hotet mot både bussar och förare, säger Helena. Helena sträcker ut armen men det fattas en decimeter till reglaget. Hon böjer sig ner, trycker in knappen på stolen och svänger ett kvarts varv på stolen. Okej, här sitter spärren för stolen ovanligt bra. Det brukar vara problem för en sådan som jag, säger Helena. En sådan som jag är kvinna och 155 centimeter i strumplästen. Stolspärren sitter ofta stenhårt och är svår att trycka in för den som inte har starka nypor. Helena brukar tvingas trycka till spärren med stövelklacken. Men det är egentligen ett litet problem. Det finns värre saker för förarna, säger hon. Helena är kritisk till förarutrymmet. Tjock eller smal, lång eller kort föraren måste få ett utrymme som passar. Men hon tycker det pressas in för många passagerarplatser på förarutrymmets bekostnad. Visst, trafikanterna är förstås fler än vi. Men vi sitter längre tid i bussen. Helena vet vad det betyder med vettiga villkor på förarplatsen. För några år sedan drabbades hon av en nackskada efter en halkolycka. I dag jobbar Helena 63 procent av en heltidstjänst och för henne är det viktigt att arbetsplatsen är ergonomiskt riktig och att utrymmet är hyggligt stort. Jag vill kunna köra buss. Det är jättekul. Jag gillar att ha kontakt med passagerarna. Tyvärr blir det mer anonymt på förarplatsen när kontanthanteringen försvinner. Och tänk om de bygger in oss i en bur. Hon provar en tysk buss med glasbur kring förarplatsen. Skakar missnöjt på huvudet och vinkar avvärjande när en representant vill visa bussens finesser. Inga finesser hjälper mot den sterila förarburen. Ändå är jag nöjd med vad jag sett på mässan. Många tillverkare bygger kvalitetsmedvetet. Men enligt dem går ofta beställaren in i efterhand och kräver ändringar. Inte konstigt då att det kan bli rena snurren med instrumentpaneler och pedaler. Och vad är det där då? Helena sträcker sig mot den takplacerade utrustningen i Volvos 7700-buss men når inte upp. Martin Spjern, Sverigechef för Volvo Bussar, kollar och försäkrar att konstruktionen är kvalitetssäkrad. Det är alltid en kompromiss mellan ergonomi, siktvinklar, knappar och inte minst lagar, menar han. Men hallå, ska det vara så svårt att förstå våra önskemål? Varför inte fråga förarna först så slipper det bli så många fel, säger Helena Lugnegård. Vi försöker, vi tar in experthjälp även från förarna. Men sedan kan det komma kundkrav på ändringar väldigt sent, säger Martin Spjern. 15

16 POSTTIDNING B ISBN En buss pimpad för bilister Foto: Tobias Christoffersson Bussen med plyschtärningar, raggarsoffa och bilstolar har väckt nyfikenhet i Helsingborg. Rävsvansar i bussens flaggstänger, kromfälgar, bilstolar i bussen och en rosa raggarsoffa längst bak. Och en rosa rattmuff. Utstyrd på det viset körs en buss i linjetrafik av Skånetrafiken och Arriva i Helsingborg under några veckor. Bussen för dig som gillar att åka bil är devisen. Det här är klart kul! säger Carina Johansson, en av de förare som kör denna speciella buss. Mycket folk har kollat in bussen. Förhoppningsvis kan en del bilister börja ta bussen av ren nyfikenhet. Vi måste nå ut till människor, åker de buss så spar vi ju miljön. Det är målet med det här, säger Carina som varit med på flera speciella bussevent, som att köra en discobuss. Och inför första advent stod en julpyntad buss i utkanten av Helsingborg, med julmusik i högtalarna och Carina Johansson bakom ratten. LL Det är varmt och skönt med rattmuff, kanske skulle vi alltid ha bussarna utstyrda så här. Fast inte en så luden rattmuff som den här, säger Carina Johansson. Av Frode Øverli