Göran Björklund

Transkript

1 KALLELSE 1 (7) Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde i Kommunstyrelsens sessionssal i Stadshuset, måndagen den 22 april 2013 kl Ulf Olsson Göran Björklund Kommunstyrelsens sammanträde är öppet för allmänheten (utom vid ärenden som avser myndighetsutövning eller sekretess)

2 FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (7) Stadskansliet: Kc Kommunchefen PF Personal och förhandling I Information KU Kvalitet och utveckling M Markavdelningen E Ekonomistyrning N Näringsliv SP Samhällsplanering

3 FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (7) Val av protokolljusterare Kc 1 Anmälningsärende a) Revisionsrapport från Stadsrevisionen: Uppföljning och kontroll av ingångna avtal. (2013/KS ) (Förslag: a till handlingarna) Kc 2 Ombud till West Swedens föreningsstämma (2013/KS ) (Bil) KU 1 Anmälningsärenden: a) Kommunala funktionshinderrådets protokoll från sammanträde den 26 februari (2013/KS ) b) Centrala pensionärsrådets protokoll från sammanträde den 19 februari (2013/KS ) (Bil) (Bil) c) Design av e-tjänster för alla. (Borås Stad och Göteborgs kommun tillsammans med två privata företag har fått möjlighet att samverka med Högskolan i Borås för att utveckla lättillgängliga e-tjänster. En ansökan är inlämnad till VINNOVA. Borås Stads roll i ett ev. projekt är att framföra krav som är specifika för offentlig sektor samt bidra med erfarenhet från användardialoger. Stadskansliet, Kvalitet och utveckling deltar i projektet) (2013/KS ) (Bil) d) Rapport om äldreomsorgen. Hänger din mammas trygghet på dig? (Vid Centrala samverkansgruppens (CSG) sammanträde den 23 januari 2013 beslutades att ärendet överlämnas för handläggning till kommungemensam LSG som finns inom Stadsdelsförvaltningen Öster. Återkoppling sker till CSG längre fram i vår) (2011/KS ) (Förslag: a d till handlingarna)

4 FÖREDRAGNINGSLISTA 4 (7) KU 2 Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS t.o.m. den 31 december (2012/KS ) KU 3 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (2013/KS ) M 1 Försäljning av cirka m 2 till Riksbyggen av fastigheten Trandared 4:1 på Södervallen. (2010/KS ) M 2 Försäljning av cirka m 2 till Riksbyggen av fastigheten Trandared 4:12 på Södervallen. (2010/KS ) M 3 Försäljning av fastigheterna Rydboholm 1:440 och 1:441, upplåtna med tomträtt. (2013/KS ) M 4 Försäljning av cirka m 2 av Byttorp 3:1. (2013/KS ) (Bil) (Bil) (Bil) (Bil) (Bil) (Bil) E 1 Anmälningsärenden a) Kammarrätten, överklagat beslut om tillstånd till Lärande i Sverige AB för fristående skola. (Kammarrätten gav inte prövningstillstånd) (2011/KS ) b) Manifestation mot nedmonteringen av välfärden i Borås Stad. (2013/KS ) c) Upprop: Stoppa neddragningarna på Sandaredskolan. (Stadsdelsnämnden Väster har sänt svar till Sandareds Föräldraförening med anledning av namninsamling om Sandaredskolan) (2013/KS )

5 FÖREDRAGNINGSLISTA 5 (7) d) Skrivelse från Lärarförbundet: Inrätta karriärtjänster för lärare med statliga pengar! (Ärendet är översänt till Stadsdelsnämnden Norr för handläggning) (2013/KS ) e) Likviditetsrapport för Borås Stad (2013/KS ) (Bil) (Förslag: a e till handlingarna) E 2 Anmälan av delegationsbeslut: a) Likviditetsfrågor förnyad borgen vid omsättning av lån Borås Stadshus AB. (7 mars 2013 Ärende 05/2013: förnyad borgen Borås Stadshus AB) (I enlighet med Kommunstyrelsens delegation för likviditetsfrågor och Kommunfullmäktiges tidigare beslut om borgen till Borås Stadshus AB ( , 2008/KS ), har beslutats om förnyad borgen då lån på kronor (tillika totalt utestående borgensåtagande) nu omsätts). (2013/KS ) Likviditetsfrågor - förnyad borgen Rångedalahallen AB (21 mars 2013 Ärende 07/2013: förnyad borgen Rångedalahallen AB) (I enlighet med Kommunstyrelsens delegation för likviditetsfrågor och Kommunfullmäktiges tidigare beslut om borgen till Rångedalahallen AB, (2010/KS ) och (2010/KS ), har beslutats om förnyad borgen då lån på kronor (tillika totalt utestående borgensåtagande) nu omsätts). (2013/KS ) Likviditetsfrågor upptagande av lån (14 mars 2013 Ärende 08/2013:Upptagande av lån 200 mnkr) (För finansiering av internbankens utlåning till de kommunala bolagen har Borås Stad den 18 mars 2013 upptagit ett lån på 200 mnkr genom emittering på certifikatsmarknaden. Upplåningen avser omsättning av befintligt lån). (2013/KS ) (Förslag: a till handlingarna)

6 FÖREDRAGNINGSLISTA 6 (7) E 3 Ansökan från Lärande i Sverige AB om godkännande som huvudman för förskoleklass, grundskola och fritidshem i Borås Stad, Dnr :771. (2013/KS ) (Bil) E 4 Ansökan från Lärande i Sverige AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Borås Stad. (2013/KS ) (Bil) E 5 Tillbyggnad av förskola i Rydboholm. (2012/KS ) E 6 Projekteringsuppdrag för en ny förskola på Johannelundsgatan. (2013/KS ) E 7 Internpris 2013 för särskilda boenden inom äldreomsorgen. (2012/KS ) E 8 Ökad kreditlimit på koncernkontot för BoråsBorås TME AB. (2013/KS ) E 9 Tilläggsanslag i Budget (2013/KS ) E 10 Framställning från Stadsdelsnämnden Väster om användning av ackumulerat resultat. (2013/KS ) (Bil) (Bil) (Bil) (Bil) (Bil) (Bil) SP 1 Anmälningsärenden: a) Utveckling Nedre Norrby. (Överlämnas till Samhällsbyggnadsnämnden för handläggning) (2013/KS ) b) Dom i överklagat ärende strandskyddsdispens på fastigheten Viared 9:50. (Mark- och miljödomstolen i Vänersborg har den 4 april 2013 avslagit överklagan från Christer och Sonny Bengtsson i ärende om strandskyddsdispens för nybyggnad av bostadshus på fastigheten Viared 9:50 vid Västersjön i Borås Stad. Kommunstyrelsen har 26 april 2011 avslagit begäran om strandskyddsdispens. Både Samhällsbyggnadsnämnden och Miljö- och Konsumentnämnden avstyrkte dispens eftersom det inte fanns särskilda skäl enligt 7 kap 18 c att åberopa.

7 FÖREDRAGNINGSLISTA 7 (7) Länsstyrelsen avslog de sökandes överklagan 25 maj 2012) 2010/KS ) (Förslag: a b till handlingarna) SP 2 Anmälan av delegationsbeslut: a) Strandskyddsdispens. (Beslut att bevilja strandskyddsdispenser i ärende; 2012/KS , 2012/KS , 2012/KS , 2013/KS under perioden ) (2012/KS ) (Förslag: a till handlingarna) SP 3 Yttrande över begäran om planändring för Druvefors, Trandö 2. (2011/KS ) SP 4 Yttrande över bevarandeplan för Bosnäs 3:1 m.fl. (2012/KS ) SP 5 Beslut om avslag om strandskyddsdispens på fastigheten Källenäs 1:24. (2011/KS ) SP 6 Beslut om avslag om strandskyddsdispens på fastigheten Källenäs 1:4. (2012/KS ) (Bil) (Bil) (Bil) (Bil) SP 7 Götalandsbanan Borås - Bollebygd, avtal om medfinansiering av järnvägsutredning. (2010/KS ) SP 8 Yttrande över detaljplan för del av Dammsvedjan, Gässlösa 5:1 (Svedjegatan) (2010/KS ) (Bil) (Bil) SP 9 Svar på fördjupad översiktsplan/programsamråd för Torpa/Hofsnäsområdet (2013/KS ) (Bil)

8 Kc 1a) anmälningsärende (Förslag: a till handlingarna)

9 KC 2 BESLUTSFÖRSLAG Ombud till West Swedens föreningsstämma 2013 Kommunstyrelsen föreslås besluta: Ulf Olsson (S) och Ingegerd Nyborg (M) utses till ombud vid West Swedens föreningsstämma i Vänersborg den 31 maj Som ersättare utses Erika Storme Martinger (S) och Falko Güldenpfennig (KD) Ulf Olsson Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2013/KS0273 Programområde: 1 Handläggare: Camilla Christensen, tfn Datum/avdelningschef: /Göran Björklund

10 KU 1 a-d) anmälningsärenden (Bilagorna a-c finns på webben under rubriken anmälningsärenden) (Förslag: a-d till handlingarna)

11 KU 2 BESLUTSFÖRSLAG Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS t.o.m. Den 31 december 2012 Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Rapporten läggs till handlingarna Lena Palmén Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2012/KS Programområde: 3 Handläggare: Camilla Christensen, tfn Datum/avdelningschef: /IE

12 /KS (2) Kommunfullmäktige Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS t.o.m. den 31 december 2012 Riksdagen beslutade den 30 maj 2006 att en rapporteringsskyldighet införs i socialtjänstlagen (SoL) 16 kap. 6 h-f. Rapporteringen gäller ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap.1 SoL. Ändringarna i Socialtjänstlagen och Kommunallagen trädde i kraft den 1 juli Genom ett tillägg i LSS lag om stöd och service till vissa funktionshindrade införs en skyldighet för kommunerna och landstingen att rapportera till Socialstyrelsen om ej verkställda beslut enligt 9 LSS. Lagen trädde i kraft den 1 juli 2008 och den första rapporteringen skedde per den 30 september Från och med den 1 januari 2010 förs ansvaret för tillsynen av socialtjänsten över från länsstyrelserna till Socialstyrelsen, den skall samordnas med tillsynen av hälso- och sjukvården. Rapportering ska ske till Socialstyrelsen, kommunens revisorer och Kommunfullmäktige. Till Socialstyrelsen och revisorerna ska Sociala omsorgsnämnden/stadsdelsnämnden rapportera alla gynnande beslut om bistånd enligt 4 kap. 1 SoL som inte verkställts inom tre månader från dagen för beslut. Sociala omsorgsnämnden skall rapportera alla gynnande beslut enligt 9 LSS som ej verkställts inom tre månader från beslutsdatum. För varje beslut ska anges tidpunkten för beslutet och vilken typ av insats beslutet gäller samt skälen för dröjsmålet. Personen ska vara identifierbar. Rapportering ska ske en gång per kvartal. När ett ärende som tidigare rapporteras som ej verkställts, senare verkställs, ska nämnden anmäla detta till Socialstyrelsen och revisorerna. Till Kommunfullmäktige ska Sociala omsorgsnämnden/stadsdelsnämnden lämna en statistikrapport över hur många gynnande beslut enligt 4 kap. 1 SoL som inte verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. I rapporten ska anges vilka typer av bistånd dessa beslut gäller samt hur lång tid som förflutit från dagen för respektive beslut. Uppgifterna i rapporten ska vara avidentifierade. Som en yttersta konsekvens av lagändringen kan Socialstyrelsen ansöka hos Länsrätten om att den dömer ut särskild avgift till kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt 4 kap. 1 SoL eller 9 LSS. Socialstyrelsen har kommit överens om att rapporteringen ska göras på ett enhetligt sätt över landet, genom e-socialtjänst. Det är ett webbaserat system för rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL och LSS.

13 /KS (2) Kommunen har till Socialstyrelsen anmält en huvudrapportör som fungerar som kontaktperson gentemot Socialstyrelsen och sköter nyanmälan och ändringar av rapportörer. Det har också utsetts en rapportör per berörd förvaltning som sköter själva inrapporteringen av ej verkställda beslut till Socialstyrelsen. För att kunna följa ej verkställda beslut presenteras en graf över en längre period. Ej verkställda biståndsbeslut Antal ärenden SoL LSS * 2010* Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Rapporterna läggs till handlingarna KOMMUNSTYRELSEN Lena Palmén Ingegerd Eriksson

14 BILAGA 1 (3) /KS Ingegerd Eriksson, tfn Redovisning av ej verkställda gynnande beslut enligt 9 LSS t.o.m. den 31 december 2012 Ej verkställda beslut enligt 9 och rapportering enligt 28 f-g lag om stöd och service till vissa funktionshindrade t.o.m. 31 december 2012 Nämnd Social omsorgsnämnd Inga ej verkställda beslut Ej verkställda beslut Typ av insats Antal dagar sedan beslut 31 dec 30 sept X Kontaktperson 699 M 607 X Bostad med särskild service vuxna 273 K M M 185 K 107 M 157 M 991 M M M K M M M M K K K K K X Korttids vistelse 1145 K M X Ledsagarservice 306 M K K 181 X Daglig verksamhet 613 K M 369

15 BILAGA 2 (3) /KS Ingegerd Eriksson, tfn Ej verkställda beslut enligt 9 och rapportering enligt 28 f-g lag om stöd och service till vissa funktionshindrade t.o.m. 31 december 2012 Nämnd Inga ej verkställda beslut Ej verkställda beslut Typ av insats Antal dagar sedan beslut 31 dec 30 sept 130 M 198 M Kontaktperson enligt LSS Vid december månads utgång fanns sju ej verkställda beslut. Två brukare har fått erbjudande om kontaktperson men har avböjt insatsen. Ärendena har lämnats till handläggare för omprövning av beslutet. En brukare har beviljats kontaktperson under 2012 men har avböjt erbjuden person. Fyra brukare har haft beslut om kontaktperson sedan tidigare men verkställigheten har avbrutits under Det har inte varit möjligt att hitta lämpliga kontaktpersoner. Flera av dessa beslut är svåra att verkställa beroende på att brukaren har funktionsnedsättningar som kräver särskild kompetens hos kontaktpersonen. Brukaren kan också ha speciella önskemål om kontaktperson. Ofta krävs flera möten mellan brukaren och olika kontaktpersoner innan man hittar en kontaktperson som passar. Besluten rapporteras som ej verkställda under detta arbete oavsett hur många försök till matchning som gjorts. Under våren 2012 genomfördes olika aktiviteter för att rekrytera kontaktpersoner, besök på utbildningar, Arbetsförmedlingen och ny informationsfolder. Ledsagarservice enligt LSS Vid december månads utgång fanns tre icke verkställda beslut. För en brukare har insatsen delvis avbrutits i samband med att en av brukarens två ledsagare slutade sin anställning. Flera nya ledsagare har presenterats men den enskilde har avböjt. En ledsagning har inte kunnat påbörjas på grund av hälsoskäl och ärendet har lämnats till handläggare för ev omprövning. En brukare har avböjt ledsagning och beslutet kommer att omprövas av handläggare. Korttidsvistelse enligt LSS Två beslut rapporteras som ej verkställda. Ett beslut kvarstår som ej verkställt sedan mars Olika lösningar har erbjudits men familjen har önskan om specifikt korttidshem där det inte finns någon ledig plats. För en ny brukare pågår rekrytering av stödfamilj.

16 BILAGA 3 (3) /KS Ingegerd Eriksson, tfn Bostad med särskild service enligt LSS Vid december månads utgång fanns 13 ej verkställda beslut om bostad med särskild service. Fyra brukare har specifika önskemål om boende och stadsdel och två av dessa har tackat nej till erbjudna lägenheter. En brukare har boendebeslut men vill avvakta. Tre beslut har inte kunnat verkställas då de lägenheter som blivit lediga inte har motsvarat brukarnas funktionsnedsättning och/eller ålder. En brukare har tackat ja till erbjuden lägenhet, planerad inflyttning februari En brukare har tackat ja till en lägenhet hos privat vårdgivare, beräknad inflyttning våren Två av brukarna har tackat ja till lägenhet på gruppbostaden Älggatan, med byggstart För en brukare planeras köp av plats utanför Borås Stads verksamhet. En brukare har fått förhandsbesked på bostad till sommaren 2013, för närvarande köper brukarens hemkommun boende från Borås Stad. Daglig verksamhet enligt LSS Fyra beslut rapporteras som ej verkställda. Daglig verksamhet verkställs enligt LOV antingen av externa utförare eller av Arbetslivsförvaltningens dagliga verksamhet som också är icke-valsalternativet. En brukare har speciella önskemål om var den dagliga verksamheten ska vara belägen och detta har inte kunnat tillgodoses. Två brukare har gjort flera studiebesök men har hittills tackat nej till erbjudna platser. En brukare vill avvakta och ärendet går tillbaka till handläggare för att kartlägga behov och önskemål.

17 BILAGA 1 (4) /KS Ingegerd Eriksson, tfn Redovisning av ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap. 1 SoL t.o.m. den 31 december 2012 Ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap. 1 Socialtjänstlagen t.o.m. 31 december 2012 Nämnd Inga ej verkstä llda beslut Ej verkställda beslut Typ av bistånd Antal dagar sedan beslut 31 dec 30 sept Stadsdel Öster X Permanent bostad (Särskilt boende) X Kontaktperson K 102 M 214 M 121 M 146 M 146 M M M M 221 X Kontaktfamilj 147 K 106 K 151 M 151 M 171 K 171 M 147 K 147 K Stadsdel Väster X Permanent bostad (Särskilt boende X Kontaktfamilj 564 M M M K 95

18 BILAGA 2 (4) /KS Ingegerd Eriksson, tfn Ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap. 1 Socialtjänstlagen t.o.m. 31 december 2012 Nämnd Inga ej verkstä llda beslut Ej verkställda beslut Typ av bistånd Antal dagar sedan beslut 31 dec 30 sept M 175 M 101 M 101 K 101 M 93 M 93 K 167 X Kontaktperson 187 M 95 Stadsdel Norr X Permanent bostad (Särskilt boende) X Kontaktfamilj M 219 M 219 M 219 X Kontaktperson X HVB-hem 294 M 202 Arbetslivsnämnden Social omsorgsnämnd X X Kontaktperson 279 K M K Analys Stadsdel Öster Det har blivit fel i rapporteringen av ej verkställda beslut under 2012 fram till och med 30 september varför siffrorna inte är jämföra över tid. Inom IFO Barn o familj arbetar förvaltningarna kontinuerligt med att hitta kontaktpersoner/familjer, för att kunna verkställa besluten så snabbt som möjligt. Svårigheten ligger dels i rekryteringen och dels i att hitta rätt lösning för de

19 BILAGA 3 (4) /KS Ingegerd Eriksson, tfn speciella behov som ett specifikt barn har. Vid mycket särskilda behov eller svårigheter blir det extra svårt att hitta lämplig kontaktperson eller kontaktfamilj. Analys Stadsdel Väster Barn och Familj inom stadsdel Väster hade den 31 december 2012 fem ej verkställda beslut, därav fyra beslut om kontaktfamilj samt ett beslut om kontaktperson. De barnen som väntar på insats i form av kontaktfamilj är två syskongrupper om två syskon vardera. Det syskonparet som väntat längst på en kontaktfamilj fick i september ett förslag på kontaktfamilj, men på grund av olika omständigheter tackade familjen nej till förslaget. Den ej verkställda kontaktpersonsinsatsen är på väg att startas upp. Under det senaste kvartalet har det skett fyra verkställigheter gällande ärenden där beslut om kontaktfamilj respektive kontaktperson tagits för mer än tre månader sedan. Därutöver har flera verkställigheter skett där barnet/ungdomen har väntat kortare tid är tre månader på att få insatsen verkställd. Under det senaste kvartalet har ansökan om bistånd återtagits i fem ärenden. Av dessa ansåg vårdnadshavaren i två fall att det inte längre förelåg ett behov av insats från socialtjänsten och i tre fall så beviljades familjen öppenvårdsinsats i form av Dialogcentrum istället. Rekryteringen av kontaktfamiljer/-personer sker hos Kontaktverksamheten på Familjehemsenheten, SDF Väster. Ett ständigt arbete pågår där för att barnet/den unge inte ska behöva vänta på att få en beviljad insats verkställd och myndighetssidan upplever att detta arbete nu gett resultat, vilket märks genom att det för närvarande är färre barn/ungdomar än tidigare som väntat mer än tre månader på att få insatsen verkställd. Analys Stadsdel Norr Analys i övrigt: Sedan kvartal 3 har flera ej verkställda beslut om kontaktperson och kontaktfamilj kunnat verkställas vilket gör att det nu endast återstår ett ej verkställt. Rekrytering av nya kontaktpersoner börjar ge god effekt på tidigare köer även om det fortfarande finns en kö. Totalt för Borås var det 12 barn i kö till kontaktfamilj och 11 till kontaktperson vid årsskiftet 2012/2013

20 BILAGA 4 (4) /KS Ingegerd Eriksson, tfn Sociala omsorgsnämnden enligt SoL Vid december månads utgång fanns tre ej verkställt beslut. I ett ärende har det ännu inte varit möjligt att hitta lämplig kontaktperson. För en brukare avbröts insatsen under hösten och brukaren har därefter tackat nej till erbjuden kontaktperson. En brukare har beslut från januari Brukaren har haft speciella önskemål som inte har kunnat uppfyllas pga av brukarens funktionsnedsättning.

21 KU 3 BESLUTSFÖRSLAG Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2012 Kommunstyrelsen föreslås besluta: Resultat från Lupp 2012 läggs till handlingarna. Analys och förslag på förbättringsområden redovisas och överlämnas till Kommunstyrelsen i samband med beslut om nytt ungdomspolitiskt program Lena Palmén Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2013/KS0309 Programområde: 3 Handläggare: Sakiba Ekic, tfn Datum/avdelningschef: /IE

22 /KS (2) Stadskansliet Sakiba Ekic Tfn Lupp 2012 Borås Stad använder idag ett antal modeller för att följa upp och analysera kvalitet ur olika aspekter. En av modellerna för att följa upp kvalitet i Borås Stad är LUPP- Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, ett enkätverktyg utvecklat av Ungdomsstyrelsen. Lupp- lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkät för att kommuner, stadsdelar eller regioner på ett enkelt sätt ska kunna ta reda på hur ungas situation ser ut. Enkäten innehåller ungefär 80 frågor till unga om arbete, skola, hälsa, framtidsdrömmar, inflytande och demokrati. Totalt har omkring 50 % av landets kommuner gjort Lupp någon gång. Under hösten 2012 riktades enkäten till de elever som gick i grundskolans årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2. Samma enkät har gjorts samtidigt i 43 andra kommuner. Därför kan jämförelser göras mot genomsnittet för dessa kommuner, som är spridda över hela landet och såväl större som mindre än Borås. Eftersom Borås genomförde enkäten även 2008 går det nu även att göra jämförelser över tid. Av dem som erbjöds delta i enkäten var den relativa svarsfrekvensen bland elever i grundskolan, årskurs 8, 73% (715 svar) och hos elever i årskurs 2 på gymnasiet, 55% (855 svar). Svarsfrekvensen för årskurs 8 kan betecknas som god medan den för årskurs 2 är sämre. Då motsvarande enkät besvarades 2008 var svarsfrekvensen för båda åldrar betydligt lägre. Enkätsvaren har bearbetats och har sammanställts i en rapport av en utomstående konsult. Rapporten redovisar vad ungdomar i Borås upplever, vad de tycker är positivt men även vad som upplevs mindre bra. Rapporten fokuserar i huvudsak på resultatredovisning då syftet är att den ska användas som underlag för diskussioner och samtal i olika sammanhang. Kommunfullmäktige antog 2004 handlingsprogrammet Inflytande för barn och ungdomar, som bygger på grundtanken i ungdomspolitiken, ungas möjlighet till inflytande och delaktighet. Handlingsprogrammet blev startskottet för ett långsiktigt och målmedvetet arbete med att utveckla den lokala ungdomspolitiken. Med utgångspunkt i handlingsprogrammet Inflytande för barn och unga utvecklades det strategiska arbetet med Boråspaletten- Borås Stads struktur för barn och ungas inflytande som bidrog till att Borås blev utnämnt till årets ungdomskommun 2010 av Ungdomsstyrelsen. Arbetet med Lupp är en hjälp att sätta mätbara mål för verksamheten utifrån ungdomsfrågorna men framförallt till att utveckla en kunskapsbaserad och sektorsövergripande ungdomspolitik då den ger kunskap om många delar av ungas liv. Arbetet stärker inflytandet för unga då de ges en möjlighet att göra sin röst

23 /KS (2) Stadskansliet Sakiba Ekic Tfn hörd och resultaten kan tas tillvara av politiker och tjänstemän när de fattar beslut som rör unga. Resultaten från Lupp utgör ett brett underlag till att slutföra revideringen av det ungdomspolitiska programmet från Genom att ta tillvara på synpunkterna och kunskapen från unga i Borås byggs ett arbete baserat på ungas egna åsikter och upplevelser. Ett antal aktiviteter sker under våren och sommaren 2013 för att sprida, bearbeta och analysera resultaten. Vissa delar berör i högre grad vissa verksamheter medan andra behöver hanteras på en kommunövergripande nivå. Resultaten ska under 2013 bearbetas och användas som underlag i Borås Stads ungdomspolitiska program där förbättringsområden ska definieras. En av framgångsfaktorerna i arbetet med Boråspaletten är samverkan och dialog med och emellan unga, politiker och tjänstemän. Det är en fördel att involvera alla parter i analysen av Lupp och därmed revideringen av det ungdomspolitiska programmet. Vad säger resultaten?, Hur kan de tolkas och förstås? Vilka åtgärder krävs för att förbättra situationen? Genom en bred dialog stärks inte bara arbetet utan det bidrar också till grundtanken i det ungdomspolitiska programmet från 2004, nämligen ungas möjligheter till inflytande och delaktighet. Alla aktiviteter syftar till att lyfta fram områden som kan förbättra ungas livsvillkor i Borås, vilka sedan ska användas som underlag i det ungdomspolitiska programmet som ska vara reviderat 2013 och omsätts i konkreta insatser och åtgärder. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Resultat från Lupp 2012 läggs till handlingarna. Analys och förslag på förbättringsområden redovisas och överlämnas till Kommunstyrelsen i samband med beslut om nytt ungdomspolitiskt program. KOMMUNSTYRELSEN Lena Palmén Kommunalråd Ingegerd Eriksson Avdelningschef

24 Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio

25 INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet 22 Framtid och arbete INLEDNING Lupp-enkäten (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) innehåller ungefär 80 frågor om ungdomars syn på fritid, skola, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. I Borås riktades hösten 2012 enkäten till de elever som gick i grundskolans årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2. Rapporten redovisar vad ungdomar i Borås upplever, vad de tycker är positivt men även vad som upplevs mindre bra. Eleverna besvarade enkäten på skoltid. Materialet har bearbetats med hjälp av Ungdomsstyrelsens analysverktyg w-lupp. Syftet är att materialet i rapporten ska kunna användas som underlag för diskussioner och samtal i olika sammanhang, därför redovisas slutsatser och analyser endast undantagsvis. Föreliggande rapport ska kunna vara en del av politikers och tjänstemäns beslutsunderlag i frågor som rör ungdomar, men även användas vid mer långsiktiga planeringar. Resultaten i rapporten ska bland annat användas som underlag till Borås Stads ungdomspolitiska program. Undersökningen har genomförts i samarbete med Ungdomsstyrelsen, vars uppdrag är att bland annat utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Motsvarande Lupp-enkät har genomförts vid samma tidpunkt i 43 andra kommuner. Därför har jämförelser kunnat göras mot genomsnittet för dessa kommuner, vilka är geografiskt spridda över hela landet och såväl större som mindre än Borås. Eftersom Borås genomförde enkäten även 2008 går det att vid analys 2012 göra jämförelser över tid. Av dem som erbjöds delta i enkäten var den relativa svarsfrekvensen bland elever i grundskolan, årskurs 8, 73% (715 svar) och hos elever i årskurs 2 på gymnasiet, 55% (855 svar). Bortfall kan bland annat förklaras med elevers sjukdom och att deltagandet i enkäten bygger på frivillighet. Svarsfrekvensenn för årskurs 8 kan betecknas som god medan den för årskurs 2 är sämre. Då motsvarande enkät besvarades 2008 var svarsfrekvensen för båda åldrar betydligt lägre, 61% för årskurs 8 och endast 27% för årskurs 2. I Borås vision och strategi, står det om målområdet gemensamt ansvar för barn och unga. Resultaten av Lupp-enkäten ger goda förutsättningar att arbeta inom målområdet och göra Borås till en ännu bättre stad för unga. Resultatet av Lupp-enkäten finns lagrat och förhoppningen är att denna rapport ska väcka nyfikenhet att jobba vidare med underlaget. Det går att göra nya körningar och utveckla analysen ytterligare och det finns mängder av spännande ansatser att fördjupa sig i. Vissa delar berör i högre grad vissa verksamheter medan annat behöver hanteras gemensamt på en kommunövergripande nivå. Sakiba Ekic Ungdomsstrateg Borås Stad Kommentarer och metodbeskrivning för arbetet med analysen: Att vara Ung i Borås TEXT OCH GRAFISK DESIGN: Byrå Siffra och Grafik TRYCK: Servicekontoret Syftet med rapporten är att den ska vara så lätt tillgänglig som möjligt. Därför har förhållanden som inte redovisats i figurer istället visats i textavsnitt i anslutning till figurerna. Det har alltså funnits bakgrundsmaterial som förtjänat uppmärksamhet trots att det inte redovisats i figurerna, dessa talar för sig själva och kommenteras endast undantagsvis. Strävan har varit att åskådliggöra ungdomarnas svar så överskådligt som möjligt såväl grafiskt som i kommenterande texter. I de fall då inga kommentarer getts angående skillnader mellan kön, åldersgrupp, tidigare undersökning eller riket beror detta på att svaren varit mycket lika de som redovisats i figurerna. På vissa av frågorna har eleverna haft möjlighet att ange flera svarsalternativ varför summan av staplarna kan överstiga 100 procent. 3

26 FRITID Ungefär hälften av alla elever tycker att de har lagom mycket fritid och tre av fyra säger att det finns ganska eller väldig mycket att göra på fritiden. Idrott, konstnärlig verksamhet och att läsa/surfa är de populäraste fritidssysselsättningarna. De platser där man oftast träffar sina kompisar är hemma hos varandra, utomhus, i en idrottshall eller i centrum. Sex av tio av alla elever är medlemmar i en förening och var tredje elev anser att de har möjlighet att fritt påverka inom sin förening. Figur 1. Hur mycket fritid har du? (%) Figur 2. Hur mycket av det du är intresserad av finns det att göra på fritiden? (%) Åk 8 Åk Åk 8 Åk För mycket Lagom För lite Väldigt Ganska Ganska Lite/ mycket mycket lite ingenting Tjejer vill ha mer fritid Jämfört med tjejer tycker en mer än dubbelt så stor andel killar i båda årskurser att de har för mycket fritid. Jämförelsen mellan könen visar även att betydligt fler tjejer tycker att de har för lite fritid. Sedan den förra undersökningen 2008 har det bara inträffat marginella förändringar i hur man ser på mängden fritid. De skillnader som kan ses är de sju procent färre elever i åk 8 som nu tycker att de har lagom mycket fritid och de sex procent fler elever i åk 2 som skulle vilja ha mer fritid. Sett till hur man svarat i hela riket kan inte några skillnader ses jämfört med Borås elever i åk 8. Däremot svarar fler av rikets elever att de har lagom mycket fritid medan en större andel i Borås tycker att de har för lite fritid. Elever i åk 8 mer sysselsatta Den större skillnaden mellan åldersgrupperna är den högre andel en elever i åk 8 som uppger att de har väldigt eller ganska mycket att göra. En större skillnad mellan könen är de elva procent fler tjejer, jämfört med killar, i åk 2 som svarar att de har väldigt eller ganska mycket att göra. I åk 8 finns inte denna skillnad mellan könen. Jämfört med 2008 svarar man till i det närmaste identiskt lika andelar på de olika svarsalternativen. Det gäller båda årskurser. Jämfört med riket är det tio procentenheter fler i Borås, båda åldersgrupper, som svarar att det finns ganska eller väldigt mycket att göra på fritiden. Figur 3. Var träffar du dina kompisar på fritiden? (%) Hos varandra Café Utomhus Fritidsgård Sporthall idrott I centrum Åk 8 Åk Oftast ses man hemma hos varandra I båda årskurser är det absolut vanligast att man träffas hemma hos varandra, i synnerhet gäller det för tjejer i åk 8. Det är vanligare att tjejer träffas på ett café eller i ett köpcentrum och dubbelt så vanligt att killar träffas på fritidsgården eller utomhus. Det är något vanligare i åk 8 och dubbelt så vanligt i åk 2 att killar träffas i en sporthall, detta jämfört med jämngamla tjejer. Jämfört med 2008 är det nu hälften så vanligt att elever i åk 8 träffas utomhus och hälften så vanligt att elever i åk 2 träffas på ett cafe. Något färre i åk 8 träffas nu på fritidsgården men i övrigt har man svarat med lika stora andelar som tidigare. 4 5

27 FRITID Figur 4. Jag gör följande varje vecka på min fritid (%) Sportevenemang I naturen, jagar Fritidsgård el likn Aktiv i förening Läser/läsplatta Sy/slöjd/hantverk Konstnärlig verks.het Skriver/blogg/dagbok Idrottar, ej i klubb Idrottar, i klubb Åk 8 Åk Det här gör jag på min fritid En större skillnad för tjejer i åk 8, jämfört med tjejer åk 2, är att man besöker ett sportevenemang fyra gånger så ofta. Motsvarande jämförelse för killar visar att det är vanligare även bland killar i åk 8 att man besöker ett sportevenemang men skillnaden är inte lika stor mellan årskurserna. Det är dubbelt så vanligt att killar i åk 8 och fem gånger så vanligt att killar i åk 2 besöker ett sportevenemang, detta jämfört med jämngamla tjejer. Dubbelt så många killar, båda åldrar, besöker fritidsgården, tjejer läser något oftare än killar och det är betydligt vanligare i båda åldrar att tjejer ägnar sig åt konstnärlig verksamhet i någon form. En dubbelt så stor andel tjejer svarar att de skriver tex. poesi, dagbok eller bloggar. Ungefär lika stora andelar av båda kön i åk 8, jämfört med åk 2, idrottar i en klubb/förening. Figur 5. Medlem i en förening? (%) Åk 8 Åk 2 Tjejer Killar Medlemskap i föreningar Som framgår av figuren är en lägre andel tjejer i båda åldersgrupper engagerade i någon typ av förening, detta jämfört med jämngamla killar. Störst är skillnaden mellan könen i åk 2. Någon jämförelse mot hur man svarat 2008 går inte att göra eftersom frågeställningen vid det tillfället var annorlunda utformad. Att vara medlem i en förening är totalt sett vanligare i Borås jämfört med i hela landet. Det gäller elever i både åk 8 och åk 2. För tjejer är det lika vanligt som i riket medan större andelar killar i Borås är medlemmar i en förening. Jämfört med 2008 har det blivit vanligare att elever i åk 8 besöker ett sportevenemang eller ägnar sig åt konstnärlig verksamhet. Däremot är man mycket mer sällan ute i naturen eller på fritidsgården, man läser mer sällan och skriver betydligt mindre. Att idrotta utanför en klubb eller förening är nu mindre vanligt bland elever i åk 8 medan den andel som idrottar i föreningsregi är oförändrad. Jämförelsen mot 2008 för åk 2 visar att även här har de andelar som besöker ett sportevenemang, läser/skriver eller är ute i naturen minskat. Däremot har den andel i åk 2 som sportar men inte i en klubb/förening ökat sedan den förra undersökningen. I hela riket är det vanligare att man i åk 8 på sin fritid idrottar utom en klubb/förening medan det i Borås är vanligare att man i åk 8 idrottar i en förening. I riket är det mycket vanligare att man som tjej i åk 8 skriver poesi/dagbok/bloggar och det förekommer också oftare i hela riket att man i åk 8 läser/läsplatta. Samma jämförelse mot riket för åk 2 visar att man svarat i allt väsentligt som riket. Figur 6. Kan du påverka din förenings verksamhet? (%) Som jag vill Mindre Vill inte än jag vill påverka Åk 8 Åk 2 Möjlighet att påverka i sin förening Jämfört med tjejer svarar sex procent fler killar i åk 8 att de kan vara med och påverka sin förenings verksamhet så mycket de vill och sex procent fler tjejer, åk 8 jämfört med killar, svarar att de inte vill vara med och påverka. Jämförelsen mot 2008 visar att vid det tillfället var det cirka tio procentenheter fler av samtliga elever som svarade att de fick vara med och påverka sin förenings verksamhet. Samtidigt är det en ungefär lika stor andel fler som i år svarar att de inte vill vara med och påverka. Fler i Borås, jämfört med i riket, svarar att de kan påverka sin förenings verksamhet och färre i Borås säger att de inte vill vara med och påverka. En sak jag tänkt på vid flera tillfällen är fritidsgårdar/ fritidsgård i centrum som kan sammanlänka ungdomar från alla trakter i Borås och skapa en gemenskap. Det finns för lite fotbollstuneringar för tjejer i Borås. Det saknas aktiviteter att börja med som tonåring. Har man inte börjat med något innan 10 års ålder finns det nästan inte några alternativ alls. Mer saker som är gratis och som är roligt som samlar till gemenskap. 6 7

28 SKOLA SKOLA En majoritet av alla elever upplever att det råder en bra stämning på skolan och minst en dubbelt så stor andel, i förhållande till den andel som anser sig få göra det, vill vara med och bestämma inom skolan. Mobbingen i Borås ligger på samma nivåer som för hela riket. Elever på gymnasiet är, jämfört med elever som går på grundskolan, mer nöjda med sin skola då det gäller lärare, skolmat, skolmiljö och undervisning. Figur 7. Möjlighet och önskan att påverka i skolan. Åk 8. (%) Vad vi lär Läroböcker Arbetssätt Inre miljö Yttre miljö Regler Läxor Prov Mat Schema Figur 8. Möjlighet och önskan att påverka i skolan. Åk 2. (%) Vad vi lär Läroböcker Arbetssätt Inre miljö Yttre miljö Regler Läxor Prov Mat Schema Får Vill Får Vill Möjlighet att påverka i skolan (får) Viljan att vara delaktig i de beslut som påverkar skolan kan i allmänhet sägas vara minst dubbelt så stor, på ett antal delfrågor flera gånger större, jämfört med hur eleverna själva bedömer sina möjligheter att delta i påverkansprocessen. Det gäller för både åk 8 och åk 2. Killar i åk 8 har på samtliga frågor till större andelar än tjejer svarat att de får vara med och påverka. De största skillnaderna mellan könen i åk 8 är på frågor om skolmat, läroböcker och vad de får lära sig. arbetssätt) att de får vara med och bestämma. Skillnaderna mellan könen är mindre än för åk 8. Enkätsvaren visar även på större skillnader mellan hur tjejer i de båda åldersgrupperna besvarat några av frågorna. Fler tjejer i åk 8 anser att de får vara med och bestämma om schemat och färre att de har inflytande över prov och arbetssätt. Motsvarande jämförelse för killar visar inte lika tydligt på att killar i någon av åldersgrupperna i betydligt högre eller lägre grad anser att de får vara med och påverka. Jämfört med 2008 svarar man nu som elev i åk 8 på samtliga alternativ (utom skolmat) i högre grad att man har inflytande. Samma jämförelse mot 2008 för elever i åk 2 visar på ett helt annat resultat. Nu tycker betydligt färre att de har inflytande över prov, skolmiljö inne, arbetssätt och vad de får lära sig. Något större andelar tycker också att de får vara med och bestämma om skolmiljön utomhus. Jämfört med riket anser man i åk 8 Borås i högre grad på samtliga punkter att man får vara med och påverka. Jämförelsen för åk 2 visar att man i riket i högre grad anser sig få vara med och påverka arbetssätt och prov, däremot är det fler åk 2 i Borås som svarar att de får vara med och påverka skolans regler och skolmiljö inne/ute. Önskan att påverka i skolan (vill) Tjejer i åk 8 är på nästan samtliga frågor mer intresserade än jämngamla killar att vara med och påverka. Undantagen är yttre- och inre skolmiljön och vad de får lära sig. Störst är skillnaderna mellan könen i åk 8 på frågor om skolmat, prov och läxor. Samma mönster ses även för elever i åk 2 med den skillnaden att här vill tjejer på samtliga alternativ till större andelar än killar ha mer inflytande. Skillnaderna mellan könen är störst på samma frågor som för åk 8. Jämfört med undersökningen från 2008 har man i åk 8 svarat med lika stora procentuella andelar som tidigare och man kan bara utläsa små förändringar på de fyra år som gått sedan man sist besvarade samma enkät. Även elever i åk 2 har svarat på ett liknande sätt som tidigare. Den variation mellan åren som kan ses är på frågan om regler i skolan där nu nio procentenheter färre än tidigare vill vara med och bestämma. Samma sak gäller för den inre skolmiljön och något färre än tidigare är intresserade av inflytande över vad de får lära sig. Figur 9. Stämmer ganska eller mycket bra då det gäller min skola. (%) Bra stämning Mobbning på skolan Agerar om elev mobbar en elev Främlingsfi entlighet Sexuella trakasserier Elever/lärare visar respekt Agerar om lärare kränker elev Elevrådet tas på allvar Åk 8 Åk Synpunkter på min skola En större skillnad mellan könen i åk 8 är de åtta procent tjejer och sexton procent killar som anser att det råder främlingsfientlighet på skolan. Fler killar i åk 8, jämfört med tjejer, tycker att skolan agerar om en lärare kränker en elev, att sexuella trakasserier förekommer och att mobbing är ett problem på skolan men även att skolan agerar om en elev mobbas av en annan elev. Skillnaderna mellan hur könen svarat i åk 2 är inte lika tydliga, bortsett från att sex procentenheter fler killar svarar att det råder en bra stämning på skolan och att fem procent fler tjejer anser att skolan agerar om en elev mobbas av en annan elev. Sedan 2008 har den andel i åk 2 som säger att det råder en bra stämning på skolan sjunkit från 91 till 79 procent. Den andel i åk 2 som svarar att skolan agerar på mobbing mellan elever har halverats på de fyra år som gått sedan den förra undersökningen. Även den andel som anser att lärare och elever bemöter varandra med respekt har minskat och nu är det 18 procentenheter färre som svarar att så är fallet. Ovan uppräknade minskade andelar är jämnt fördelade per kön. Jämfört med hela riket finns det skillnader på hur elever, åk 8 i Borås, besvarat ett par av delfrågorna. Något fler i riket håller med om påståendet att elever och lärare bemöter varandra med respekt och att skolan agerar om en elev mobbar en annan elev. Även i åk 2 kan man se skillnader mellan könen och också här svarar fler killar, jämfört med tjejer, på samtliga alternativ (utom Båda årskurser i Borås har med endast mycket små skillnader svarat som riket i helhet

29 SKOLA Figur 10. Jag tycker ganska eller mycket bra om de här sakerna på min skola. (%) Figur 11. Har du blivit mobbad eller utfryst det senast halvåret? (%) Hjälp och stöd Lärarna Åk 8 Åk Skolmaten Undervisningen 10 Skolmiljön Åk 8 Åk 2 Tjejer Killar Gymnasieelever mer nöjda Som framgår av figuren har de äldre eleverna i högre grad svarat att de är nöjda. Tjejer i åk 8 är mer nöjda, jämfört med jämngamla killar, på frågan om lärarna och killar är mer nöjda på frågan om skolmiljön men i övrigt svarar man i stort sett likadant. Killar i åk 2 är, jämfört med tjejer, betydligt mer nöjda med skolmaten och något fler tjejer är nöjda med sin skolmiljö. Då vi jämför tjejer mot varandra visar det sig att cirka tio procentenheter fler tjejer i åk 2 är nöjda med lärarna, undervisningen och skolmiljön. Samma jämförelse för killar visar på ungefär samma skillnader där killar i åk 2 är mer nöjda jämfört med killar i åk 8, i åk 2 var man även betydligt mer nöjd med skolmaten. Mobbing och utfrysning Att bli mobbad är totalt sett vanligare bland tjejer än bland killar. Av figuren kan man utläsa att det är nästan dubbelt så vanligt att som tjej mobbas om man går i åk 8, detta jämfört med killar i samma klass. Sammantaget nästan halveras risken att utsättas för mobbing i Borås från åk 8 och fram till gymnasiets andra år. Jämfört med resultatet från 2008 har frekvensen av mobbing inte förändrats. Jämfört med riket svarar man till exakt lika procentuella andelar, både då det gäller kön och årskurs. Jämfört med 2008 är det nu färre av båda kön i åk 2 som tycker att de får hjälp och stöd och även färre som gillar skolmaten och skolmiljön. Samma tendens mellan åren finns även för åk 8 men här är det bara marginella skillnader jämfört med hur man svarat tidigare. Elever i hela riket är på samtliga delfrågor något mer nöjda än elever i Borås. Undantagen är de elever åk 2 i Borås som är mer nöjda med undervisning och skolmiljö, även här skiljer det med bara små andelar i hur man besvarat frågan. Ni borde insätta ett nytt ämne i skolan som handlar om våran framtid t.ex vilka gymnasier det finns, olika utbildningar o.s.v så att man är mer säker på sin framtid. Just nu tycker jag att det är allt för många som är väldigt osäker på sin framtid. Lägga mer pengar på skolan, så alla kan ha möjlighet att få låna en miniräknare. Förbättra skolmaten, så att vi ungdomar ska orka med de långa skoldagarna. Jag vill påverka skolorna för jag själv går i skolan och vill gärna dela mina tankar om hur man kan göra för att göra en så bra skola som möjligt

30 INFLYTANDE Elever i åk 2 vill i högre grad än elever i åk 8 vara med och påverka i kommunen. Av de som inte vill vara med och påverka säger drygt hälften att de inte är intresserade medan ungefär var tredje inte tror att någon skulle lyssna, ungefär lika stora andelar vet inte hur man gör eller har inte tid. Nästan var femte elev i åk 8 och något fler i åk 2 skulle vilja träffa en politiker. Om man själv vore politiker skulle man i båda årskurserna i första hand satsa på skola och arbete mot kriminalitet. Figur 12. Jag vill vara med och påverka frågor som berör Borås kommun? (%) Att påverka i sin hemkommun Elever i åk 2 är, jämfört med åk 8, mer intresserade av att vara med och påverka, tjejer i högre grad än killar. Jämfört med för fyra år sedan har intresset sjunkit med tio procentenheter för åk 8 medan det är oförändrat för elever i åk 2. Även vid det tillfället var tjejer mer intresserade av att vara med och påverka i Borås kommun. Figur 14. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka i din kommun? (%) Någon jag känner Politiskt parti ungdomsförb. Förening organisation Internet/sociala medier Tjänstemän politiker Ungdomsråd eller liknande Annat Vet inte Åk 8 Åk Figur 15. Har du gjort något av följande det senaste året eller kan du tänka dig att göra det? (%) Chatta om politik Demonstration Bojkott/köpstrejk Medborgarförslag Kontakta politiker Skriva insändare Åk 8 Åk Tjejer Killar I hela riket vill fler elever i åk 8 vara med och påverka i frågor som rör hemkommunen, för åk 2 visar jämförelsen att fler i Borås vill vara med i den processen Åk 8 Figur 13. Av vilken anledning vill du inte vara med och påverka? (%) Vet inte hur Ointresserad Åk 2 Har inte tid Åk 8 Åk 2 Ingen Annat lyssnar Ointresse störst orsak att inte vilja påverka På frågan svarar de som tidigare uppgett att de inte vill vara med och påverka. Den största skillnaden mellan könen för elever i åk 8 är de 62 procent tjejer mot 46 procent killar som säger att de inte är tillräckligt intresserade. Även tjejer i åk 2 uppger i högre grad än killar ointresse som orsak och en nästan dubbelt så stor andel tjejer i åk 2, jämfört med killar, anger att de kan för lite som skäl för att de inte vill vara med och påverka. Jämfört med hur man svarade 2008 är det nu tio procentenheter färre av alla elever som säger att orsaken till att de inte vill vara med och påverka är att de kan för lite. Vem ska man prata med då man vill påverka? Något mindre än hälften av alla elever vet inte vem de ska vända sig till om de vill påverka något inom Borås kommun. Av båda kön skulle en ungefär dubbelt så stor andel i åk 2, jämfört med åk 8, vända sig till ett ungdomsråd eller tjänsteman/politiker. Betydligt större andelar tjejer åk 2, jämfört med alla övriga som besvarat frågan, skulle vända sig till ett ungdomsråd, internet/sociala medier eller ett politiskt parti. Jämfört med 2008 är det nu en dubbelt så stor grupp i åk 8 som skulle försöka påverka genom internet/sociala medier och något färre genom någon de känner. Jämförelsen för åk 2 visar inte på några större skillnader jämfört med hur man tidigare svarat. Jämfört med riket svarar man som elev, både i åk 8 och åk 2, med som mest någon procentenhets skillnad till lika andelar som riket på samtliga frågor. Olika sätt att göra sin röst hörd På alla frågor är elever i åk 2, jämfört med åk 8, mer aktiva eller kan tänka sig att vara det. På samtliga frågor (utom att delta i bojkotter) är tjejer i åk 2, jämfört med killar, mer benägna till aktioner av olika slag. Störst är skillnaden mellan könen i åk 2 på frågan om att skriva insändare. Vid en jämförelse mot hur man svarade för fyra år sedan är man nu såväl i åk 8 som i åk 2 mindre benägna att ta kontakt med en politiker, delta i en bojkott eller i en demonstration. För åk 2 är skillnaden mellan åren större än för elever i åk 8. Jämfört med riket svarar några procent färre i åk 8 på samtliga alternativ att de har genomfört eller kan tänka sig attt genomföra uppräknade aktioner. Jämförelsen för åk 2 visar tvärtom att fler i Borås på samtliga punkter och till ofta betydligt större andelar svarar att de gjort någon av uppräknade handlingar eller vore beredda till detta

31 INFLYTANDE Figur 16. Skulle du vilja träffa en politiker i kommunen? (%) Intresset för att träffa politiker i kommunen Strax under fyrtio procent av alla elever vet inte om de vill träffa en politiker, undantaget är tjejer åk 8 där så många som 56 procent inte vet hur de skulle ställa sig till det. En andel på i genomsnitt sju procent fler i åk 2, jämfört med åk 8, skulle vilja träffa en politiker. Av de som svarat ja på frågan är andelen tjejer i åk 2 större än för killar i åk 2 och nästan dubbelt så stor jämfört med tjejer åk 8. Figur 18. Jag är ganska eller mycket intresserad av följande? (%) Politik Samhällsfrågor Händelser i andra länder Åk 8 Åk Tjej Åk 8 Kille Åk 8 Tjej Åk 2 Kille Åk 2 För fyra år sedan svarade ungefär dubbelt så många ja på frågan. Alternativet vet inte fanns inte med vid det tillfället. Jämfört med tjejer i hela riket åk 2 vill en andel på fem procent fler tjejer åk 2 i Borås träffa en politiker Ja Nej Vet inte Figur 17. Om du vore politiker och bestämde i din kommun - vad skulle du satsa på (%) Kriminaliteten Rasism Diskriminering Alkohol/ drogfrågor Bostäder Idrottsanläggning Miljön Gator/vägar/cykelbanor Jämställdhet Kollektivtrafi k Mötesplatser för unga Föreningar Skola Barnomsorg Äldreomsorg Hälsa Åk 8 Åk Prioriterade kommunala satsningar Önskemål om samhällssatsningar varierar i ett brett spektra från att motverka kriminalitet till att satsa på fritidsaktiviteter och hälsa. Skillnaden mellan könen är tydlig på ett flertal frågor. I åk 8 skulle tjejer i högre grad satsa på äldreomsorg, skola och en minskning av droganvändning. Även i åk 2 svarar man olika mellan könen. Även här skulle tjejer i högre grad satsa på äldreomsorg och skola men även kollektivtrafik, arbete för jämställdhet, diskriminering av olika grupper och arbete mot främlingsfientlighet skulle prioriteras i högre grad än av jämngamla killar. Killar både i åk 8 och i åk 2 skulle i högre grad än tjejer satsa på gator/vägar, idrottsanläggningar och arbete mot kriminalitet. Jämfört med hur man i åk 8 svarade för fyra år sedan svarar man nu till högre andelar på samtliga frågor att man skulle vilja satsa inom respektive område. Undantagen är arbete för jämställdhet och bostäder. Samma jämförelse för åk 2 visar att vid den senaste undersökningen vore man betydligt mer villig till satsningar på äldre- och barnomsorg, skola och arbete för miljön. Intresset för samhälle och politik Politik En nästan dubbelt så stor andel killar, jämfört med tjejer åk 8, är intresserade av politik. Jämfört med för tre år sedan är intresset i åk 8 större och för åk 2 på samma nivå som tidigare. Jämfört med hela riket är det politiska intresset större i Borås, det gäller båda åldersgrupper och i åk 2 är skillnaden mot riket tretton procent. Samhällsfrågor Killar i åk 8, jämfört med tjejer, och tjejer i åk 2, jämfört med killar, är något mer intresserade av samhällsfrågor. Jämfört med 2008 är det nu något fler i åk 8 och en lika stor andel som tidigare i åk 2 som är intresserade av samhällsfrågor. Intresset i åk 8 Borås ligger på samma nivå som för hela riket medan intresset för samhällsfrågor åk 2 i Borås är betydligt större än för riket som helhet. Händelser i andra länder Lite mer än hälften av alla elever är intreserade av händelser i andra länder. Den grupp som sticker ut är de 66 procent tjejer åk 2 som svarar att de är ganska eller mycket intresserade. Man har i genomsnitt svarat med ungefär samma andelar som man gjorde för fyra år sedan. Fem procentenheter fler i åk 8 och en procentenhet mindre i åk 2 är nu, jämfört med 2008, intresserade av händelser i andra länder. Samma mönster som för politik och samhällsfrågor går igen även på frågan om händelser i andra länder då vi gör en jämförelse mot hela riket. Åk 8 Borås har ett lika stort intresse som man har i hela riket medan elever åk 2 i Borås är betydligt mer intresserade än elever åk 2 hela riket. Jag är inte så insatt i samhället och hur det ser ut men jag hade, med stor lust, kämpat mot eller för något om jag reagerar på något. Vad detta något är vet jag inte eftersom jag inte är så insatt. Jag vill påverka frågor som rör ungdomar, men inte endast typiska ungdomsfrågor. Det finns mycket som berör ungdomar, men som politiker kanske inte tänker på. Vi vill ha inflytande över mycket- fråga elevråd, ungdomsråd mer! 14 15