Årsredovisning. Nässjö kommun. Nässjö stad 100 år - rena ungdomen!

Transkript

1 Årsredovisning Nässjö kommun 2014 Nässjö stad 100 år - rena ungdomen!

2 2014

3 ÅRSREDOVISNINGENS OLIKA AVSNITT INLEDNING I det första avsnittet ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Vidare redovisas vad medborgarna får för sina skattepengar och hur detta finansieras. Här finns en översikt i siffror för de fem senaste åren och avsnittet avslutas med en schematisk beskrivning av kommunens organisation. VÅRA UTVECKLINGSOMRÅDEN Här beskrivs den vision som antagits av kommunfullmäktige för hur livet i Nässjö kommun ska te sig år För att förtydliga arbetets mål har visionen brutits ned i fyra strategiskt viktiga utvecklingsområden: attraktivitet, kommunikationer, näringsliv och kompetens samt välfärd. I kapitlet Våra utvecklingsområden berör vi det arbete som har utförts i kommunen i relation till vardera område. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Det tredje avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen som enligt kapitel fyra i den kommunala redovisningslagen ska upprättas i årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen utgår från måluppfyllelse för kommunens övergripande styrkort, den så kallade styrpilen (internt benämnd Pilen), som redovisas uppdelat på de fem perspektiven Ekonomi, Medarbetare, Medborgare, Verksamhet/utveckling samt Hållbar utveckling. RÄKENSKAPER Avsnitt fyra redogör för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning) och verksamhetens finansiering (kassaflödesanalys). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till poster som återfinns i ovan uppräknade modeller. Därefter redovisas utfallet för drifts- och investeringsbudgeten och till sist redogörs för vilka redovisningsprinciper som gäller, samt förklaringar av ekonomiska termer. VERKSAMHETSBERÄTTELSER I sista avsnittet beskrivs kommunens verksamhet mer utförligt per nämnd. Nämnderna (kommunstyrelse, barn- och utbildningsnämnd, individ- och familjeomsorgsnämnd, kultur- och fritidsnämnd, miljö- och byggnadsnämnd, omsorgsnämnd, teknisk servicenämnd, övriga styrelser/nämnder) beskriver kostnadsutvecklingen under året, redovisar måluppfyllelser, händelser under året som gått samt ger sin syn på framtiden. Den sammanställda redovisningen och bolagens resultat och verksamhet under året beskrivs också.

4 Innehållsförteckning 5 Inledning KS ordförande har ordet 5 Vad används skattepengarna till? 6 Ekonomi i sammandrag 7 Nässjö kommuns organisation Våra strategiområden Styrmodell tar sikte mot visionen 9 Attraktivitet 10 Kommunikationer 12 Näringsliv och kompetens 14 Välfärd 18 Förvaltningsberättelse Pilen visar riktningen 20 Ekonomi i fokus 22 Medborgare i fokus 30 Medarbetare i fokus 34 Verksamhet och utveckling i fokus 42 Hållbar utveckling i fokus Räkenskaper Resultaträkning 52 Balansräkning 53 Kassaflödessanalys 54 Noter 55 Driftsredovisning 61 Investeringsredovisning 62 Tillämpade redovisningsprinciper 65 Begreppsförklaringar Verksamhetsberättelser Kommunstyrelse 68 Barn- och utbildningsnämnd 80 Individ- och familjeomsorgsnämnd 96 Kultur- och fritidsnämnd 100 Miljö- och byggnadsnämnd 108 Omsorgsnämnd 116 Teknisk servicenämnd 126 Övriga styrelser & nämnder 142 Sammanställd redovisning 148 Revisionsberättelse 160

5 både glädje och utmaningar När vi i och med årsredovisningen får reflektera över 2014, så är det både glädje och bekymmer som vi får del av. Det är som livet självt, både uppåt och nedåt. Med glädje minns vi stadens 100-årskalas. Staden firades under hela året på många olika sätt. Vår kalasvecka i september, med kronan på verket, när vi på lördagen i strålande solsken hade kalas. Fantastiska händelser under hela året, och högt deltagande i olika aktiviteter. Vi hörde många gånger orden 100 år -rena ungdomen!. Så kändes det, och överallt i kommunen där det firades, kändes framtidstron. Ett tack till alla kommuninvånare, föreningar, företag och kommunens medarbetare för er fiffighet, er vilja att vara med och förgylla och glädja oss alla. Låt oss vara stolta över det folkliga och festliga firandet under hela året! Under året som gått har alla våra verksamheter fortsatt att utvecklas. Allt för att vår kommun ska ge oss kommuninvånare det stöd eller den utveckling vi behöver. Barnen fick under året en ny fin förskola i Åker. I kommunens skolor har arbetet med elevernas resultat fortsatt att utvecklas. Detta ger i framtiden ungdomar som med glädje och stolthet går till vuxenlivet. Den som på olika sätt behöver stöd i vardagen ska känna trygghet i att vi ställer upp för varandra. Kommunen växer i invånarantal, glädjande så var födelsenettot 2014 positivt. Av de som fått ett permanent uppehållstillstånd i Sverige förra året, har en del valt att bosätta sig i vår kommun. Det troliga är att vi under 2015 kommer bli över invånare. Vår ekonomi i Nässjö kommun är en utmaning för oss. Med ett underskott på sista raden når vi varken de ekonomiska mål som vi beslutat om eller säkrar verksamheten över tid. Med en budgetering av de så kallade AFAmedel, som senare uteblev blev resultatet än mer negativt. Här får tidigare års avsättning till resultatutjämningsfond användas för att täcka underskottet. Faktum kvarstår och utmaningarna för vår ekonomi är tydliga. Inför budget 2015 poängteras vikten av att möta morgondagens behov genom ökad samverkan, såväl mellan förvaltningarna som i hela kommunkoncernen. Våra gemensamma pengar ska användas effektivt. Glädjande nog visar den sammanställda redovisningen för hela koncernen på ett positivt resultat, våra bolag går bra, både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. En av de viktigaste frågorna vi har att jobba med är att sänka arbetslösheten, då många av våra kommuninvånare är utan jobb. Med fler i arbete stärker vi kommunens ekonomi. Till sist. Ett stort tack till alla som under 2014 arbetat för kommunen! Foto: Tomas Jansohn Inledning Anci Magnusson (S) Kommunstyrelsens ordförande KS ordförande har ordet I 5

6 VAD ANVÄNDS SKATTEPENGARNA TILL? Inledning Så här får kommunen sina pengar Kommunens viktigaste intäkter är kommunalskatt, statsbidrag och avgifter. Kommunens största inkomstkälla är kommunalskatt. Under 2014 fick Nässjö kommun in drygt 1,1 miljard kronor (1 150,2 mkr) i skatteintäkter. För att alla svenska kommuner ska ha möjlighet att tillhandahålla en likvärdig service till sina medborgare, oavsett förutsättningar, finns ett utjämningssystem mellan kommunerna. Utjämningssystemet och fastighetsavgiften gav 2014 kommunen intäkter på 393,8 mkr. De olika verksamheterna fick in intäkter på 329,4 mkr, främst bestående av avgifter, försäljning och bidrag. Så här fördelas kostnaderna Den absolut största delen av kommunens kostnader utgörs av personalkostnader. Kommunen har också kostnader för bland annat köp av verksamhet, lokalkostnader och utbetalning av olika bidrag. Intäkter Kostnader Generella statsbidrag och utjämning Verksamhetens intäkter Övrigt Avskrivningar Bidrag Köp av verksamheter och entreprenader Lokalkostnader Personalkostnader Skatteintäkter En hundralapp i skatt används på följande sätt i Nässjö kommun Skattesatsen uppgick inkomståret 2014 till 22,19 procent. Detta innebär att för varje hundralapp i kommunalt beskattningsbar inkomst betalas 22,19 kronor i skatt till kommunen. Så här mycket av 100 kronor i kommunalskatt går till de olika verksamheterna: Verksamhet Antal kronor, kr Omsorg om äldre och funktionshindrade Utbildningsverksamhet Förskola och skolbarnomsorg Individ- och familjeomsorg Infrastruktur, skydd med mera Fritidsverksamhet Kulturverksamhet Särskilt riktade insatser Politisk verksamhet 34 kr 31 kr 12 kr 9 kr 7 kr 3 kr 2 kr 1 kr 1 kr Sammanlagt 100 kr 6 I Vad används skattepengarna till?

7 EKONOMI I SAMMANDRAG År Folkmängd (1 nov) Inledning Skattesats 22,19 21,79 21,45 21,78 21,78 Skatteintäkter och generella statsbidrag (mkr) 1 544, , , , ,2 Skatteintäkter och generella statsbidrag per invånare i kr Nettokostnad (mkr) 1 552, , , , ,5 Nettokostnad per invånare i kr Nettokostnad i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag (%) 100,5 99,5 96,5 98,4 98,1 Årets resultat (mkr) -10,3 4,8 46,1 16,7 20,3 Antal anställda inkl timanställda (nov) Antal tillsvidareanställda (nov) Löner och arvoden (mkr) 858,0 813,8 765,4 745,1 732,8 Lagstadgade arbetsgivaravgifter (mkr) 254,2 243,3 225,9 223,5 219,8 Övriga personalkostnader* (mkr) 109,5 98,9 105,5 105,3 96,3 Investeringar netto (mkr) 110,1 56,5 93,9 79,3 55,9 Pensionsskuld (mkr) 84,9 71,1 69,8 69,4 61,5 Låneskuld (mkr) 217,0 160,0 160,0 160,0 96,8 Totala tillgångar (mkr) 1 228, , , ,0 938,7 Eget kapital (mkr) 666,4 679,1 669,6 636,6 619,9 Soliditet (%) * Kostnadsersättningar, avtalsförsäkringar och kollektivavtalade pensioner. I och med byte av kontoplan till KommunBAS13 ingår inte personalsociala kostnader fr.o.m Ekonomi i sammandrag I

8 NÄSSJÖ KOMMUNS ORGANISATION Inledning Politisk organisation Siffrorna anger antal ledamöter. * insynsplatser Uppdaterad I Nässjö kommuns organisation

9 Nu hjärnvägars! Med glädje och fiffighet vässar vi Smålands höjdpunkt. Nässjö 2030 världens rum för människor och möten. Nässjö kommuns Vision 2030 utvecklingsområden utvecklingsområden Våra Styrmodell tar sikte mot visionen Allt framgångsrikt utvecklingsarbete kräver genomtänkt planering. Visionsarbetet i Nässjö kommun har sin grund i ett metodiskt och strukturerat arbetssätt, som bedrivits allt sedan 1990-talet, med att utveckla kommunens möjligheter inom en handfull olika områden. År 2000 antog kommunfullmäktige en vision för hur livet i kommunen skulle te sig år För att göra en avstämning och samtidigt vitalisera visionsarbetet genomförde kommunen under en bred medborgardialog. Hösten 2012 kunde fullmäktige anta en ny vision med sikte mot ny horisont år I visionsarbetet för Nässjö kommun 2030 har fyra utvecklingsområden identifierats som särskilt viktiga att fokusera på för att visionen ska kunna bli verklighet: attraktivitet, kommunikationer, näringsliv och kompetens samt välfärd. Varje år genomförs ett flertal aktiviteter inom samtliga kommunala förvaltningar som på olika sätt strävar mot kommunens övergripande vision. På de följande sidorna kan du läsa mer om några av de händelser under 2014 som bidrar till att ta oss framåt på vägen mot Vision Sedan 2008 använder vi också så kallad balanserad styrning i vår verksamhet. Sedan 2013 är hållbar utveckling inarbetat som ett femte perspektiv i styrpilen. Det innebär att vi sätter konkreta mål inom de fem perspektiven medborgare, ekonomi, medarbetare, verksamhet/utveckling och hållbar utveckling. Du hittar den övergripande uppföljningen från sidan 20 och framåt. Vision 2030 Visionen anger ett idealtillstånd så som vi vill att Nässjö kommun ska vara vid en viss tidpunkt. Utvecklingsområden Utvecklingsområdena konkretiserar visionen och visar inom vilka områden Nässjö kommun bör fortsätta utvecklas för att nå den övergripande visionen. Styrpilen Styrpilen är en metod för balanserat måloch uppföljningsarbete där fokus ligger på verksamhetens resultat. Styrpilen är också den metod som används i det vardagliga arbetet vilket hjälper oss att arbeta mot samma mål och vision. Styrmodell tar sikte mot visionen I

10 Våra utvecklingsområden utvecklingsområden Attraktivitet Jubileumsår med kalasvecka! Under nyåret 1914 firades Nässjö med fyrverkerier, pompa och ståt. Då hade Nässjö äntligen fått stadsrättigheter och blivit stad! Under 2014 fick vi äran att fira igen. Då fyllde Nässjö stad 100 år! Foto: Anders Jansson 100-årsfirandet pågick under hela året men nådde sin kulmen under kalasveckan den 31 augusti - 7 september. Det bjöds på föredrag, debatter och skulpturrevolt, konstutställning på resecentrum och i konsthallen, bryggdans vid Ingsbergssjön, dansfest i Kulturhuset Pigalle, konserter och mycket mer. Mer än 600 personer var involverade i genomförandet av arrangemangen och runt 150 jubileumsaktiviteter genomfördes. Visst minns vi cykeltävlingen - Nässjö stad Grand Prix - där cykeleliten susade förbi mitt i centrala Nässjö och visst minns vi de tre härliga jubileumsbakelserna som stadens konditorier tog fram och så minns vi såklart själva kalasdagen den 6 september då solen strålade ikapp med allt folk som fyllde centrum. Jubileumsåret lämnade oss även med mer bestående avtryck så som konstnären ROAs målning av den gigantiska svarta fågeln som ser ut att flyga förbi en av husväggarna i centrala Nässjö och jubileumsboken Nässjö stad 100 år som släpptes lagom till kalasveckan. År 2014 fyllde även ångloket F år. Dessutom firade Södra stambanan (sträckan Malmö-Nässjö-Falköping) 150 år. Vad passade väl bättre då än att förlägga en jubileumsresa till 100-åringen Nässjö? Sveriges järnvägsmuseum anordande en jubileumsresa med paradångloket från Malmö den 6 september. Det enda stoppet med övernattning skedde i Nässjö, där resenärerna anlände mitt i kalasyran. Resan fortsatte sedan den 7 september till slutdestinationen Stockholm. År 2014 var ett år som många kommer att minnas som det stora jubileumsåret! I Attraktivitet

11 Framtidstankar i Anneberg Vad är viktigt för att Anneberg ska vara en attraktiv plats att bo på? Hösten 2014 startade arbetet med att utveckla Anneberg till en ännu mer levande och trivsam ort! Inledningsvis bildades en lokal utvecklingsgrupp med frivilliga personer som ska arbeta fram ett utvecklingsprogram. Det lokala utvecklingsprogrammet ska innehålla förslag på åtgärder som främjar Annebergs attraktivitet på både kort och lång sikt. Nässjö kommunfullmäktige har avsatt en miljon kronor för åtgärderna. Kommundelsprojektet kommer att pågå i ungefär tre år och ska mynna ut i att stärka kommundelens identitet, framtidstro och attraktionskraft. Arbetet med kommundelsutvecklingen pågår sedan tidigare i Forserum, Bodafors och Malmbäck. Bryggan - en ny oas i stan Våra utvecklingsområden Under våren 2014 förvandlades en liten del av Ingsbergssjön i Nässjö till en byggarbetsplats. Då pålades stolparna, som skulle utgöra grunden till en ny brygga, ner i sjön. I mitten av juni var bryggan klar och därmed också möjligheten att komma närmare vattnet. Den blev ett uppskattat inslag i stan och under de varma sommardagarna var det många som besökte den nya oasen. Bryggan, som ritades av planarktitekt Åsa Lindblom på samhällsplaneringskontoret, har dels sittavsatser i etage men också fast monterade bänkar där man kan slå sig ner och blicka ut över sjön. Den är placerad i Stadsparken i anslutning till Carl Petersons plats. Nyckeltal Bygglovärenden 38 Bygganmälan Kultur & fritid Bibliotekslån Besök simhallen Besök konsthallen * Miljö & bygg Bygglovärenden Bygga & bo Antal sålda bostadstomter Nässjö turistbyrå Antal besök Telefonärenden E-postärenden Anmälan - bygg 30 *Räkneverket ur funktion viss tid Attraktivitet I

12 Våra utvecklingsområden utvecklingsområden Kommunikationer Infrastruktur och planering År 2014 gjordes flera insatser för att förbättra möjligheter till resande till och från kommunen, men även inom kommunen. Insatserna ger förutsättningarna för både ökat kollektivt resande och mer miljövänliga persontransporter. Att samtidigt bygga ut gång- och cykelvägar ökar säkerheten för gångtrafikanter och cyklister, samt stimulerar fler att promenera eller cykla i vardagen. Jönköpingsbanan, tågtrafik Under 2014 har Nässjö kommun tillsammans med Trafikverket och kommunerna utmed Jönköpingsbanan deltagit i tre separata så kallade åtgärdsvalsstudier. Syftet med åtgärdsvalsstudier är att komma fram till och föreslå vilka insatser som kan göras för att åtgärda brister i transportinfrastrukturen. Jönköpingsbanan, som binder ihop södra och västra stambanorna är en strategiskt mycket viktig järnväg för hela regionen. Arbets- och studiependlingen mellan Nässjö och Jönköping är betydande samtidigt som kapaciteten för trafiken på banan har nått ett max. Det går inte att rymma fler tåg och trafiken är väldigt störningskänslig. Det har därför varit mycket viktigt att vara med i åtgärdsvalsstudien för Jönköpingsbanan som resulterat i förslag på ett antal åtgärder som kan vidtas för en ökad hastighet och kapacitet på banan. En åtgärdsvalsstudie har även utförts för Forserums stationsområde. Här har det länge funnits problem med spårspring, det vill säga att människor tar den närmaste vägen över spåren även om riskerna för olyckor är stora. Här finns nu pengar avsatta från staten, som tillsammans med Nässjö kommun kan planera för och vidta de insatser som åtgärdsvalsstudien föreslår vid Forserums station. I Kommunikationer

13 Ny stadstrafik, bussar Den 14 december lanserades framtidens stadstrafik i Nässjö ett samarbete mellan Nässjö kommun och Länstrafiken. Tätare turer, söndagstrafik, så kallad styv tidtabell och Resecentrum som knutpunkt för alla bussar och tåg är några av åtgärderna som har genomförts för att göra det enklare att åka med stadstrafiken i Nässjö. Den tidigare omstigningsplatsen vid Stortorget har blivit en vanlig hållplats och trafikeras fortfarande av alla stadsbussar. Tätorten har fått fyra helt nya busslinjer med avgångar varje halvtimme vardagar från tidig morgon ända fram till cirka kl. 22 och förbättrad helgtrafik med turer även på söndagar. Alla linjer utgår från Resecentrum. Linje 61 går mot de norra delarna av tätorten med bland annat Brinellskolan och Norrboda, linje 62 kör söderut till Skogskyrkogården och Handskeryd, linje 63 västerut till Målen och Åker inklusive den nya hållplatsen vid Skogsvallen, och slutligen linje 64 som via Brinellskolan trafikerar Träcentrum, Sörängen och Hultet. Nässjö har också fått två helt fabriksnya stadsbussar, de första i länet, som är så kallade hybridbussar. Det betyder att de har två motorer en förbränningsmotor och en elektrisk motor. Elmotorn går på batteri som laddas upp under körning. Hybridbussarna drar mindre bränsle än en vanlig buss och släpper därför ut mindre föroreningar. Totalt trafikeras stadstrafiken i Nässjö av fyra bussar och alla körs på förnyelsebart bränsle. Våra utvecklingsområden Gång- och cykelvägar I Nässjö kommun pågår ett arbete med att förbättra kommunens gång- och cykelvägar. Under 2014 har fokus framförallt varit inriktat mot åtgärder för gång- och cykelvägar kopplade till Framtidens skola inom Nässjö tätort. Vi har byggt ut nya gång- och cykelbanor samt kompletterat med nya markeringar i vägbanan samt skyltar. Detta arbete är inte helt klart utan fortsätter Kommunen har också praktiskt, vid tre tillfällen, erbjudit elever och föräldrar från Åkerskolan och Handskerydskolan att cykla med en tjänsteman som visat hur man säkrast cyklar till Norråsaskolan. Kommunikationer I

14 Våra utvecklingsområden utvecklingsområden Näringsliv och kompetens Arbetet fortsätter Nässjö fortsätter att vara en företagarkommun att räkna med. Nya företag startas och etablerar sig i kommunen, samtidigt som många befintliga företag gör stora steg framåt. Näringslivet och det offentliga slår sig inte till ro utan arbetet fortsätter för en långsiktig och god utveckling av näringliv, handelsutbud och mycket mer. Företag växer och satsar i Nässjö Ett par exempel på detta är Sivab som storsatsar och bygger ny fastighet vid riksväg 40. Den nya fastigheten kommer vara kvadratmeter stor och är en investering på cirka mkr. JSC IT-partner inledde byggnationen av ett nytt kontor, nära Sörängsrondellen. Ahlsell fattade beslut om att etablera sig i Nässjö och Skagert Byggmaskiner AB bygger en ny fastighet som Ahlsell kommer att hyra. Atteviks nya Volkswagenanläggning invigdes i december. Smålandskräftan investerade miljoner i ny utrustning. Fyra Nässjöföretag blev av Dagens Industri utnämnda till Gasellföretag: Kanonaden Entreprenad, Check Point China, Arnab Bygg och Sandstedt El. Butikskedjan Harald Nyborg slog upp portarna i Almenäs Köpstad, där hundratals människor stod i den ringlande kön vid invigningen. Näringslivsmässa med tillväxt Fredagen den 3 oktober deltog ett femtiotal Nässjöbaserade företag i en utställning vid en näringslivsmässa i Kulturhuset Pigalle. Nässjöföretagen visade upp sin stora bredd av produkter och tjänster som finns på alla kontinenter. Responsen var god - cirka 1500 personer besökte mässan. Evenemanget öppnades med ett välbesökt seminarium där Swedbanks koncernchef Michael Wolf var huvudtalare. Wolf, som nyligen blev rankad som världens 13:e bästa VD av Harvard Business Review, sade att andra svenska kommuner borde ta Nässjö som ett exempel när det gäller att hantera och skapa tillväxt. Bilden visar Peter Ålenius, kedjechef och Erling Daell, VD på Harald Nyborg. Bilden är från invigningen av den nya butiken i Almenäs Köpstad, Nässjö. På bilden syns Michael Wolf, Swedbanks koncernchef. Michael talade vid en näringslivsmässa pikulturhuset Pigalle i oktober. I Näringsliv och kompetens

15 Har du en företagsidé? Under året har Nässjö Näringsliv AB (NNAB) stöttat och coachat ett flertal personer med deras olika företagsidéer. Totalt var de inblandade i tio företagsuppstarter, bland annat Nässjö Spoltjänst och MJE Redovisningskonsult. Under våren och hösten genomfördes även en entreprenörs- och nyföretagarutbildning. I november arrangerade NNAB den uppskattade logistikkonferensen Logistic Park Conference. Cirka 76 procent av deltagarna gav evenemanget högsta betyg i den efterföljande utvärderingen (resterande 24 procent gav näst högsta betyg). Syftet med den återkommande novemberkonferensen är att ge Nässjöföretag (tjänste- och produktionsföretag) inspiration och kunskap till att utveckla sina verksamheter. Huvudtalarna Magnus Penker och Sanjeev Baitmangalkar talade på ämnena innovation management respektive Lean. Även två parallella workshops hölls, där deltagare gavs möjlighet att fokusera på projekt- och förändringsledning. Årets företagare - Goda ambassadörer Årets företagare 2014 i Nässjö kommun blev makarna Jonas och Lena Svensson som tillsammans äger och driver LG Collection. Företaget är en av landets ledande tillverkare av bänkskivor och samarbetar både med de stora varumärkena och de nischade snickerierna. De har en drygt 40-årig historia som familjeföretag och omsätter årligen runt 100 mkr. Vi känner stor glädje och ödmjukhet över att få denna utmärkelse! En glädje vi delar med alla våra kunniga och goda medarbetare, sade Jonas Svensson, VD på LG Collection. Våra utvecklingsområden Från vänster: Rolf Johansson, Företagarnas representant. Prismottagarna Jonas och Lena Svensson från LG Collection, samt Kurt Johansson, kommunfullmäktiges ordförande. Nyckeltal Motiveringen till Årets företagare: Företaget är goda ambassadörer för näringslivet i Nässjö och sätter regionen på kartan. Genom makarnas ledarskap har företag kunnat växa kraftfullt även när samhällets trender förändrats, t.ex. när kunderna ställt krav på förnyade produkter. Att kunna navigera och utveckla på ett innovativt sätt har varit nödvändigt. Detta har uppskattats av såväl leverantörer som olika kundgrupper. Förvärvsarbetande dagsbefolkning 2014 * Antal Procent Jord-, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energiproduktion, miljöverksamhet 97 1 Byggverksamhet Handel Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet 68 1 Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster m.m Okänd verksamhet Samtliga * Samtliga arbetande personer, oavsett bostadsort. Siffror från SCB Näringsliv och kompetensi 5

16 Våra utvecklingsområden Kunskap för livet Lärandet som process består av en lång kedja där många aktörer ska samverka för att nå uppställda mål gällande till exempel kunskap, betyg och andra former av resultat. Inom Nässjö kommun fortsatte under 2014 arbetet med att åstadkomma positiva förändringar på både kort och lång sikt, på arbetsplatserna, i förskolan och skolans värld och gällande våra vuxenutbildningar. Medarbetaråret blir Jobba här! Under 2014 startades projektet Jobba här! som är en naturlig fortsättning på Medarbetaråret från Syftet med Jobba här! är att stärka Nässjö kommun som attraktiv arbetsgivare. Medarbetaråret hade ett internt fokus där utvecklingen av organisationsklimatet var central. Jobba här! är fortsättningen där vi genom flera olika insatser har fokuserat på att fortsätta utvecklas som en attraktiv arbetsgivare med alla de över 100 olika professioner vi representerar - med ambitionen att också lyfta fram kommunen som arbetsgivare och hur det är att jobba här, för allmänheten och inte minst för alla potentiella framtida medarbetare! Det anordnades bland annat en yrkesmässa under tre dagar som såväl samtliga högstadie- och gymnasieelever som allmänheten i Nässjö kommun bjöds in till. Syftet med mässan var att visa de kommunala yrkenas bredd. Vidare under Jobba här!-projektet har Nässjö kommun funnits representerade på ett antal arbetsmarknadsdagar runt om i regionen, för att locka studenter att arbeta inom kommunen. Och arbetet fortsätter... Nässjö kommun ligger långt framme när det gäller utvecklingslärare Tidigare beslut om satsningar inom grund- och gymnasieskola, med tillhörande projekt och arbete för att utveckla den pedagogiska verksamheten, tog fart under Karriärreformen utvecklar Genom karriärreformen finns idag 39 karriärlärare i kommunen. Karriärreformens syfte är att stötta lärarna att öka elevernas måluppfyllelse och studieresultat. Syftet handlar också om att stärka läraryrkets samlade kompetens och med det öka attraktionskraften för yrket. Karriärreformen handlar om att ständigt arbeta med utveckling inom skolan i olika projekt eller uppdrag. Inom karriärreformen i Nässjö finns så kallade förstelärare och utvecklingslärare. En förstelärare arbetar lokalt och driver skolutveckling på respektive skola. En utvecklingslärare driver skolutveckling inom ett förvaltningsövergripande perspektiv. Målet med karriärreformen är att kompetensutveckla alla lärare i kommunen inom olika områden där det behövs extra fokus. Under 2015 fortsätter arbetet med kompetensutvecklingen i skolorna runt om i kommunen. Här är utvecklingslärarna som ska arbeta fram kompetensutveckling för alla ämneslärare i undervisning av nyanläda. Från vänster: Lina Gustafsson, Anna Stark, Petra Rohdin och Maria Rumar. Vuxenutbildning och nya spår inom YH Nässjö har under året satt nya spår inom yrkeshögskolan då främst på järnvägssidan. Utbildning inom infrastuktur och transport är en nyhet som tagits emot väl av branschen. Detta arbete har också varit en stor satsning mellan de två kommunala instanserna Brinellskolan och Nässjöakademin, där samarbetet utmynnat i utbildningen Kvalificerad signaltekniker. Arbetsmarknaden för de som utbildar sig inom yrkeshögskolan har fortsatt varit god och det stora flertalet studerande har fått jobb efter avslutad utbildning. Den kommunala vuxenutbildningen har under året arbetat med hur framtiden ska se ut. Nya upphandlingar har genomförts och nya utbildningsavtal kommer att tecknas under nästkommande år. SFI har fortsatt många studerande och Nässjö lärcenter har arbetat intensivt för att kunna möta den ökade efterfrågan med bibehållen hög kvalité för eleverna. 6 I Näringsliv och kompetens

17 Nyckeltal Nässjö Lärcenter * 2014 Högskoleprogram (fristående kurser på Nässjöakademin) 83 Yrkeshögskoleprogram (heltidsstudier på Nässjöakademin) 171 Fristående högskolekurser 30 Lokalt campus för distansstudenter 32 Öppna föreläsningar 79 Nyföretagarkurs Kommunal vuxenutbildning / SFI / Lärvux 836 / 534 / 8 * Antal elever Förskola * Februari Maj Augusti December * Antal inskrivna barn Våra utvecklingsområden Grundskola Andel elever behöriga till gymnasieskola Nässjö 79,9 87,5 86,1 - * 86,6 Samtliga kommuner 86,9 87,6 73,4-89,9 Genomsnittligt meritvärde Nässjö 198,3 206,8 192,3 198,3 201,1 Samtliga kommuner 214,8 213,1 211,4 210,6 209,6 Andel elever som nått målen i samtliga ämnen Nässjö 69,2 76,3 75,0 74,7 72,8 Samtliga kommuner 77,4 77,0 77,4 77,3 76,6 * behöriga till gymnasiet är från läsåret indelat i fyra delar. För Nässjö är siffrorna: Yrkesprogrammet 86,1 procent / Estetiskt program 85,1 procent / Ekonomi och samhällsprogrammet 82,7 procent / Naturvetenskapligt och tekniskt program 79,7 procent. Gymnasieskola Genomsnittligt betygspoäng för elever med slutbetyg Nässjö 14,1 14,8 14,5 14,6 14,8 Samtliga kommuner 14,0 14,0 14,0 14,1 14,0 Andel elever med grundläggande behörighet till högskolan Nässjö 96,4 94,0 95,0 91,0 97,0 Samtliga kommuner 91,1 87,0 86,7 87,0 87,0 Andel elever som nått slutbetyg efter fyra år Nässjö - 84,2 83,6 82,0 82,4 Samtliga kommuner - 77,1 76,7 76,0 76,0 Näringsliv och kompetensi

18 Våra utvecklingsområden utvecklingsområden Välfärd Supervalåret var året då vi gick till val två gånger - ett supervalår. I Sverige används termen supervalår bland annat om ett valår där både Europaparlamentsval och allmänna val hålls under samma år. Med rådande valkalender kommer detta att inträffa vart tjugonde år var första gången det hände. Den 25 maj var det val till Europaparlamentet och den 14 september gick svenska folket till valurnorna igen för att då välja representanter till riksdag, landsting/region och kommun. För flertalet av de röstberättigade i Sverige innebar detta fyra olika val inom loppet av fyra månader. För Nässjö kommun innebar valen att en stor administrativ process startades. För första gången rekryterades samtliga röstmottagare ur allmänheten. Detta bidrog till en stor spridning vad gäller ålder, kön, etnicitet och framför allt erfarenhet bland röstmottagarna. Inför arbetet i vallokalen genomfördes obligatoriska utbildningar av alla röstmottagare. Arbetet som röstmottagare innebar ett stort ansvar för att allt skulle gå rätt till. Röstmottagarna hade till uppgift att kontrollera väljarens identitet, ta emot rösterna och lägga ner dem i valurnan. När röstningen var avslutad räknades rösterna och resultatet meddelades till länsstyrelsen. I Nässjö kommun bemannades varje vallokal av åtta röstmottagare som arbetade i skift under valdagarna. I varje vallokal fanns en ordförande som ansvarade för helheten. Totalt gick det åt cirka 160 personer för att bemanna alla 17 vallokaler och de 9 särskilda röstmottagningsställena runt om i kommunen. I Välfärd

19 Lokal strategi för barnens bästa Under våren 2014 antog Nässjö kommun en strategi för hur vi ska arbeta på lokal nivå enligt FN:s barnkonvention. Barnkonventionen syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. I Sverige finns det en nationell strategi för att stärka barnens rättigheter och dessutom finns det en nationell överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om att intensifiera och utveckla arbetet med barns rättigheter i alla kommuner. Syftet med Nässjö kommuns lokala strategi är att efterlevnaden av barnkonventionen ska byggas in som en naturlig del i kommunens arbete. Strategin lyfter fram ett antal insatser inom områden som kunskap, styrning och organisation. Organisation Organisation innefattar bemanning, roller och ansvarsfördelning i arbetet med barnkonventionen samt former och mötesplatser för dialog med barn. Långsiktigt arbete Arbetet med Nässjö kommuns lokala strategi har varit inledningen på ett långsiktigt arbete med barnkonventionen vilket nu fortsätter. Våra utvecklingsområden Kunskap Kunskap är grunden för att kunna arbeta enligt barnkonventionen. Arbetet med att stärka tillämpningen av barnkonventionen bör därför inledas med att säkerställa kunskapsnivån hos politiker och personal. Kunskap innefattar både allmän kunskap om barnkonventionen och ämnesspecifik kunskap inom respektive verksamhet. Styrning Styrning innefattar vilka mål som beslutas för arbetet med barnkonventionen och hur dessa ska mätas, följas upp och analyseras samt riktlinjer och stöddokument för beslut som berör barn. Stadshuset firades med öppet hus 2014 fyllde Nässjö Stadshus 100 år, precis som Nässjö stad. Det blev trängsel i korridorerna när Stadshuset firades genom att hålla öppet hus för allmänheten en lördag i mars. Besökarna bjöds på rundvandring i huset, besök av Carl Peterson och Maria Malmberg vars förmögenhet möjliggjorde husets tillkomst, filmvisning om Stadshuset, historiska betraktelser framförda av hembygdsföreningen och av Michael Wallin (son till sista hotellchefen i Stadshuset), fotoutställning och tipspromenad. Dennis Lundquist och Sara Salkvist i skepnad av Carl Peterson och Maria Malmberg. Stadshuset har förutom kommunal förvaltning tidigare även rymt allt från hotell, till polismyndighet med arrest samt föregångaren till dagens systembolag. Dagens kommunfullmäktigesal där beslut om kommunens framtid fattas var ursprungligen en festsal där Nässjöborna åt, drack och dansade tillsammans med hotellgästerna som bodde på våningsplanet över. Välfärd I

20 Förvaltningsberättelse Sammanfattning av resultat PILEN VISAR RIKTNINGEN Nässjö kommun har med god hjälp av styrsystemet Pilen kunnat få en röd tråd som visar riktningen samt en sammanhållen process från kommunens vision via mål i planer, indikatorer och budget till uppföljning i årsredovisning. Den långsiktiga målsättningen är att varje medarbetare i kommunen kan koppla sina målsättningar och resultat, utifrån ett personligt styrkort, till kommunens och respektive nämnds mål och resultat i Pilen. Vi är en god bit på väg Strukturen är numera väl känd och tidigare genomförda chefs- och medarbetarår har tagit oss en bra bit på väg. Det gäller dock att vara ihärdig och ständigt utveckla processen, metoden och strukturen för Pilen. Stödsystemet Stratsys infördes under 2013 och har varit i skarp drift från och med Systemet är en god hjälp i arbetet och i princip är nu alla hjälpmedel på plats för att visionen med styrsystemet Pilen ska kunna bli verklighet. Det som återstår är att vara uthållig i arbetet och effektuera alla insatser i form av beslutsprocess, ärendehantering, dialog, medarbetarsamtal och tecknande av överenskommelser i form av Mitt medarbetarskap för samtliga anställda i Nässjö kommun. Arbetet har kommit en bra bit på väg vilket är mycket tillfredsställande. God ekonomi ger god verksamhet För 2014 visar resultatutvecklingen en blandad bild. Det finns ett fortsatt behov av ytterligare förbättrade resultat inom många områden. Det är bara genom ett ständigt pågående utvecklingsarbete som det är möjligt att kombinera en god verksamhet med en god ekonomi. En god ekonomi är också en absolut förutsättning för en god verksamhet. Något motsatsförhållande finns naturligtvis inte mellan verksamhet och ekonomi, utan det är olika sidor av samma mynt. Därför innehåller styrmodellen fyra perspektiv: ekonomi, medarbetare, medborgare och verksamhet/utveckling. För att något ska vara värdefullt i det långa perspektivet måste det också vara hållbart över en längre tid. Därför finns ett eget perspektiv i styrkortet där fokus sätts på hållbar utveckling utifrån tre utvalda områden: energi och klimat, trygghet och säkerhet samt hälsa och livskvalitet. God ekonomisk hushållning Omvärldsförutsättningarna för kommunens finansiella utveckling har under året varit fortsatt bekymmersam. Trots många stimulanser från världens centralbanker och en historiskt mycket låg ränta har efterfrågan i världsekonomin inte utvecklats i den takt som förväntats även om en förbättring, inte minst i USA har kunnat skönjas. Skatteintäktsprognoserna som kommunen har fått från Sveriges Kommuner och Landsting har inte förbättrats i någon nämnvärd utsträckning. Fortsatt höga kostnader inom det sociala området belastar också kommunens ekonomi. När vi nu summerar året så är det ändå tillfredsställande att det intensiva arbete som utförts i nämnderna och förvaltningarna i stort sett gett efterfrågad effekt och att nämnderna sammantaget i stort sett håller de tilldelade ekonomiska budgetramarna. Den budgeterade återbetalningen från AFA blev aldrig realiserad och kommunens samlade resultat uppgår till minus 10,3 mkr, vilket kan jämföras med beslutad budget på 8,4 mkr. När det gäller de finansiella målen så har glädjande nog målet avseende kommunens utveckling av skatteunderlaget uppnåtts. Enligt det slutliga taxeringsutfallet för 2014 ökade Nässjö kommuns skattekraft per invånare mer än i både länet och riket. Däremot har uppställda mål beträffande resultatnivå, soliditet och självfinansieringsgrad inte uppnåtts. Med beaktande av beslutad investeringsplan för kommande år och budgeterade framtida resultatnivåer, så I Pilen visar riktningen

21 Förvaltningsberättelse kommer inte självfinansieringsgraden och soliditetsnivån att kunna behållas. Med tanke på osäkerheten kring utvecklingen av ekonomin i världen och i Sverige, så är det mycket stora utmaningar som väntar kommunen under kommande år. Jobba här! - en attraktiv arbetsgivare För kommunens medarbetare så har trenden med minskande sjukfrånvaro som vi noterade föregående år tyvärr inte fortsatt och vi har sett en något ökande frånvaro under året. Jämfört med andra kommuner står vi oss ändå relativt väl, men vi måste ständigt ha fokus på att vidta åtgärder i ett tidigt skede så inte en hög sjukfrånvaro biter sig fast. En viktig faktor är upplevelsen av delaktighet och sammanhang. Den stora satsningen som tidigare gjordes på medarbetaråret ska ses i detta sammanhang. Att vara en fortsatt attraktiv arbetsgivare kommer att vara en helt avgörande nyckelfråga för framtiden. Konkurrensen på arbetsmarknaden är stor och cirka 25 procent av våra anställda kommer att gå i pension under den närmaste tioårsperioden. För att Nässjö kommun ska kunna fortsätta leverera skola, vård, omsorg, teknisk service och andra välfärdstjänster av högsta kvalitet måste vi få våra kompetenta medarbetare att vilja stanna kvar, samtidigt som vi lockar de unga att söka sig till oss. Under året har därför en stor insats gjorts i projektet Jobba här!. Syftet med projektet är att stärka kommunens varumärke som arbetsgivare. Dialog med medborgarna Dialogen med kommunens medborgare sker på många olika sätt och på olika arenor. Någon medborgarenkät har inte skickats ut under året, utan det kommer att ske under våren Nöjd medborgarindex är främst en mätning av attityden hos medborgarna. Även inflytandeindex mäts i samband med undersökningen. Befolkningsutvecklingen har varit mycket positiv med en ökning under 2014 på invånare. För perioden första november 2013 till första november 2014, som är avgörande brytpunkt för skatteunderlaget, är det en ökning med invånare. Den stora utmaningen för kommande år, grundat på resultatet av tidigare medborgarundersökningar, blir främst att öka den upplevda möjligheten till inflytande samt att alla krafter samlas till att bygga ett attraktivare samhälle så att attityden och stoltheten till Nässjö som plats att bo och verka i kan förbättras. Ett pågående utvecklingsarbete Det är svårt att dra några generella slutsatser om måluppfyllelsen för perspektivet verksamhet/utveckling, främst beroende på att det finns ett behov av att utveckla både mål och mätbara indikatorer. Många aktiviteter kan dock nämnas. Framförallt har Nässjö stad firat 100 år under I samband med firandet har över 150 olika aktiviteter genomförts och vilken fantastisk fest det blev! Första veckan i september var det kalasvecka med föredrag, debatter, konserter, öppna hus och avslutningen den 6 september med FestiRail på järnvägsområdet och besök av det 100-åriga ångloket F1200 samt jubileumskonserten i Stinsen Arena. År 2014 har också varit ett stort valår då både EU-valet samt allmänna val har hållits. Arbetet med utvecklingen av stadskärnan och stadsparken där kommunen, i nära samarbete med fastighetsägare och köpmän, har arbetat i en gemensam organisation med en omfattande handlingsplan. Renoveringen av parkeringsdäcket Oxen är det stora projektet under 2014 och invigning kommer att äga rum våren Under våren 2015 kommer en uppdaterad vision 2.0 att behandlas i kommunfullmäktige. Processen med att skapa ett medborgarnas hus tillsammans med de statliga myndigheterna har nu, efter att lokalerna tagits i bruk, kommit till en punkt där fokus måste sättas på innehåll och de mjuka faktorerna i samarbetet. Fokus måste också sättas på hur kommunens framtida dialog med invånarna ska ske i ljuset av den snabba utvecklingen av möjligheten att kommunicera elektroniskt. Genomförda utvecklingsprogram i Forserum och Bodafors och Malmbäck har fortsatt med framtagande av utvecklingsprogram med ett engagerat deltagande från invånare och samhällsföreningar. Den stora ishallen på Skogsvallen har varit populär med ett stort intresse för allmänhetens åkning och externa gäster som hyrt in sig för olika former av träningsläger. Aktiviteterna i kulturhuset Pigalle har varit många och det ökade intresset av kommunens hemsida har fortsatt med en närmast explosionsartad ökning av antalet unika besök som resultat. Även medborgarkontoren har ökat sitt besöksantal väldigt mycket. Listan kan göras mycket lång och detta var bara några exempel på aktiviteter som har varit i fokus under Jan Sundman kommundirektör Foto: Niklas Johansson/Ataljé Kullahus Pilen visar riktningen I

22 Förvaltningsberättelse Ekonomi Ekonomi i fokus Målet för kommunal verksamhet är inte att skapa vinst, utan att hushålla med de ekonomiska resurserna enligt god ekonomisk hushållning. En god ekonomisk hushållning skapas genom att verksamheten drivs ändamålsenligt och effektivt samt med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheten. Begreppet god ekonomisk hushållning innefattar såväl verksamhetsmässiga som finansiella mål. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling. Kommunfullmäktige har beslutat om fyra finansiella mål som ska spegla god ekonomisk hushållning i Nässjö kommun. EKONOMI I FOKUS Målet för kommunal verksamhet är inte att skapa vinst, utan att hushålla med de ekonomiska resurserna enligt god ekonomisk hushållning. En god ekonomisk hushållning skapas genom att verksamheten drivs ändamålsenligt och effektivt samt med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheten. Begreppet god ekonomisk hushållning innefattar Definition av färg för måluppfyllelse såväl Uppnått verksamhetsmässiga som finansiella mål. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling. Kommunfullmäktige har beslutat om fyra finansiella mål som ska spegla god ekonomisk hushållning i Nässjö Delvis uppnått kommun. Ej uppnått Ekonomi Koncernmål Indikatorer Kommentar God ekonomisk hushållning Effektivt lokalutnyttjande Egen skattekraft ska öka minst i takt med länssnittet under 2014 Resultatnivå 2014 minst 0,5 % av skatter och bidrag, 2015 minst 1,0 % och 2016 minst 2,0 % Soliditet minst 55 % vid utgången av 2014 Självfinansieringsgrad av investeringar 2014=60 %, 2015=60 %, 2016=80 % Total lokalyta för kommunens verksamheter ska minska med 20 % fram till utgången av 2018 vilket innebär. en genomsnittlig minskning med 4 % per år under perioden Enligt taxeringsutfallet för 2014 ökade Nässjö kommuns skattekraft med 2,8 % jämfört med Genomsnittet i länet var en ökning med 2,4 % och i riket 2,6 %. Det ekonomiska resultatet uppgick till -10,3 mkr 2014, vilket motsvarar -0,7 % av skatter och bidrag. Vid utgången av 2014 uppgick soliditeten till 54 %. Självfinansieringsgraden har varit 39 % under Total lokalyta uppgick år 2014 till kvadratmeter vilket är en ökning jämfört med 2013 med kvadratmeter. Det innebär att lokalytan har ökat med 0,4 % Befolkningen, och därmed även verksamhetens behov, har ökat mellan 2013 och 2014 och om lokalytan relateras till antalet invånare så blir resultatet att antalet kvadratmeter per invånare har minskat med cirka 0,5 %. I Ekonomi i fokus Målet uppnått Målet delvis uppnått Målet ej uppnått

23 Förvaltningsberättelse Nationell utblick Efter Nationell en stark utblick avslutning 2013 har den svenska ekonomin utvecklats motsvarade relativt 3,4 procent svagt av skatter Huvudorsaken och bidrag. Motsvarande är en fortsatt svag internationell utveckling vilken påverkar den svenska prognostiserade exporten nivå negativt uppgår BNP till förväntas 1,1 procent Sett växa utifrån ett till sammantaget cirka 3 procent. perspektiv Arbetsmarknaden har resultatnivån har i landets Efter en stark avslutning 2013 har den svenska ekonomin med knappt 2 procent. För 2015 beräknas ökningstakten uppgå utvecklats relativt svagt Huvudorsaken är fortsatt utvecklats positivt och skapat ökad sysselsättning. Arbetskraftsökningen kommuner varit har hög dock de inneburit senaste åren. att Till arbetslösheten stor del kan detta svag internationell utveckling vilken påverkar den svenska bitit sig fast på omkring 8 procent. Prognoser ger dock vid handen förklaras att den med kommer engångsintäkter, att minska dels successivt i form av återbetalade och uppgå exporten negativt. BNP förväntas 2014 växa med knappt till 6,5 procent AFA-pengar och dels i form av tillfälliga konjunkturstöd. 2 procent. För 2015 beräknas ökningstakten uppgå till cirka Variationen mellan enskilda kommuner är dock stor, exempelvis har i snitt 25 kommuner haft negativa resultat och 160 Den 3 procent. låga inflationen Arbetsmarknaden i Europa har utvecklats och i stora positivt delar och av världen i övrigt bidrar till fortsatt låga räntenivåer. För europeiska skapat ökad centralbankens sysselsättning. Arbetskraftsökningen del innebär detta att har en dock räntehöjning kommer först efter Riksbankens så kallade kommuner har haft ett resultat som överstiger 2 procent av räntebana inneburit att indikerar arbetslösheten att den bitit svenska sig fast styrräntan på omkring kommer att bibehållas på nollnivån under 2015 och höjas först skatter och bidrag de senaste fyra åren. under 8 procent Prognoser Prognoser ger dock indikerar vid handen att styrräntan att den kommer att uppgå till 2,5 procent år att minska successivt och uppgå till 6,5 procent SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) förutspår att det Arbetsmarknad samlade resultatet och för landets befolkning kommuner kommer att uppgå Den låga till inflationen 5 miljarder i Europa kronor och år i stora Resultatet delar av världen en försämring med 10 miljarder jämfört med Till största delen i övrigt beror bidrar försämringen till fortsatt låga på räntenivåer. att 2013 års För resultat europiska innehöll återbetalning Sysselsättning från och befolkningsutveckling AFA på cirka 8 miljarder. är faktorer Resultatnivån centralbankens 2013 motsvarade del innebär 3,4 detta procent att av räntehöjning skatter och bidrag. Motsvarande har stor påverkan prognostiserade på den lokala ekonomin. nivå 2014 uppgår till 1,1 som procent. kommer först Sett efter utifrån ett Riksbankens sammantaget så kallade perspektiv räntebana har resultatnivån Arbetslösheten i landets i Nässjö kommuner kommun varit uppgick hög de till senaste 9,7 procent åren. Till indikerar stor del att den kan svenska detta förklaras styrräntan med kommer engångsintäkter, att bibehållas på nollnivån konjunkturstöd. under 2015 Variationen och höjas först mellan under enskilda kommuner sökande är i program dock stor, med exempelvis aktivitetsstöd har av i snitt befolkningen 25 kommu- i dels i i form december av återbetalade Uppgifterna AFA-pengar avser andelen och dels arbetslösa i form och av tillfälliga ner Prognoser haft negativa indikerar resultat att styrräntan och 160 kommer kommuner att uppgå har till haft 2,5 ett resultat åldern som överstiger år. 2 procent av skatter och bidrag de procent senaste år fyra åren. Nedanstående diagram visar andelen arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i december 2014 är Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, förutspår att det samlade Arbetsmarknad resultatet för och landets befolkning kommuner i ett kommer lokalt att perspektiv uppgå hämtat från Regionförbundet. Diagrammet ger vid handen Sysselsättning till 5 miljarder kronor och befolkningsutveckling år Resultatet är en är försämring faktorer som har att stor arbetslösheten påverkan i på Nässjö den lokala är högst ekonomin. i länet och högre än med 10 miljarder jämfört med Till största delen beror Arbetslösheten försämringen på att i Nässjö 2013 års kommun resultat innehöll uppgick återbetalning från AFA på cirka 8 miljarder. Resultatnivån 2013 till 9,7 procent i rikssnittet. december Uppgifterna avser andelen arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd av befolkningen i åldern år. Nedanstående diagram visar andelen arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i december 2014 är hämtat från Regionförbundet. Diagrammet ger vid handen att arbetslösheten i Nässjö är högst i länet och högre än rikssnittet. Ekonomi i fokus I

24 Förvaltningsberättelse Motsvarande uppgifter avseende åldersgruppen framgår av nedanstående diagram. Nässjö kommuns arbetslöshet är även i denna åldersgrupp högre än länssnittet och rikssnittet. Att minska arbetslösheten i kommunen är en utmaning och ett prioriterat område. En minskad arbetslöshet medför många positiva effekter för kommunens ekonomi. Minskad arbetslöshet leder till en ökad skattebas och även om detta justeras i inkomstutjämningen, så medför ökningen att kommunen blir mindre beroende av utjämningssystemet. Det leder också till minskade kostnader för försörjningsstöd och får dessutom positiva effekter för den lokala handeln. Det är därför av yttersta vikt att kommunen, tillsammans med arbetsförmedling och näringsliv, samverkar och hittar samarbetsformer för att minska arbetslösheten. Arbetsmarknad och befolkningsutveckling är nära förknippade med varandra. Målet är att Nässjö kommuns befolkning ska öka. Mellan första januari 2014 och sista december 2014 ökade antalet kommuninvånare med 391 personer. Under 2013 ökade befolkningen med 134 personer. Nässjö kommuns befolkning uppgick därmed till personer den 31 december Befolkningssammansättningen påverkar starkt en kommuns kostnader. I Nässjö kommun är andelen personer i arbetsför ålder (18-64 år) lägre än i den svenska genomsnittskommunen, samtidigt som andelen personer över 80 år är högre. Kommuninvånarens genomsnittsålder är 42 år. Troligen kommer genomsnittsåldern att stiga under kommande år, då antalet personer över 65 år väntas öka, medan antalet barn däremot inte förväntas öka i samma takt. Motsvarande uppgifter avseende åldersgruppen framgår av nedanstående diagram. Nässjö kommuns arbetslöshet är även i denna åldersgrupp högre än länssnittet och rikssnittet.. Att minska arbetslösheten i kommunen är en utmaning och ett prioriterat område. En minskad arbetslöshet medför många positiva effekter för kommunens ekonomi. Minskad arbetslöshet leder till en ökad skattebas och även om detta justeras i inkomstutjämningen, så medför ökningen att kommunen blir mindre beroende av utjämningssystemet. Det leder också till minskade kostnader för försörjningsstöd och får dessutom positiva effekter för den lokala handeln. Det är därför av yttersta vikt att kommunen, tillsammans med arbetsförmedling och näringsliv, samverkar och hittar samarbetsformer för att minska arbetslösheten. Arbetsmarknad och befolkningsutveckling är nära förknippade med varandra. Målet är att Nässjö kommuns befolkning ska öka. Mellan första januari 2014 och sista december 2014 ökade antalet kommuninvånare med 391 personer. Under 2013 ökade befolkningen med 134 personer. Nässjö kommuns befolkning uppgick därmed till personer den 31 december Befolkningssammansättningen påverkar starkt en kommuns kostnader. I Nässjö kommun är andelen personer i arbetsför ålder (18-64 år) lägre än i den svenska genomsnittskommunen, samtidigt som andelen personer över 80 år är högre. Kommuninvånarens genomsnittsålder är 42 år. Troligen kommer genomsnittsåldern att stiga under kommande år, då antalet personer över 65 år väntas öka, medan antalet barn däremot inte förväntas öka i samma takt. I Ekonomi i fokus